Utskottet behandlar i detta betänkande de förslag som
regeringen lagt fram i budgetpropositionen beträffande
Ersättningar och bidrag till konstnärer.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning
under de sex anslagen, dvs. 9 708 000 kronor till
Konstnärsnämnden, 81 299 000 kronor till Visningsersättning åt
bild- och formkonstnärer, 45 569 000 kronor till Bidrag till
konstnärer, 33 653 000 kronor till Inkomstgarantier för
konstnärer m.m., 158 699 000 kronor till Ersättning åt
författare m.fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek m.m.
och 5 063 000 kronor till Ersättning till rättighetshavare på
musikområdet. Totalt föreslås en medelsanvisning om
333 991 000 kronor. Utskottet föreslår därutöver att riksdagen
godkänner vad regeringen redovisat om grundbelopp för
biblioteksersättningen, vilket innebär att grundbeloppet för
hemlån av originalverk budgetåret 1995/96 skall vara 94 öre.
Konstnärsnämndens organisation och visningsersättningen åt
bild- och formkonstnärer behandlas i två motioner. Utskottet
anser att riksdagen skall begära att regeringen ser över dels
reglerna för hur ledamöterna i Konstnärsnämndens styrelse utses,
dels reglerna om ersättningar till bildkonstnärer som anses ha
viss anknytning till upphovsrätt, exempelvis s.k. individuell
visningsersättning.
Utskottet avstyrker två motioner som behandlar folkmusikens
ställning.
Till betänkandet har fogats en reservation och ett särskilt
yttrande.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1994/95:100 bilaga 12
(Kulturdepartementet) under C. Konstarterna och det tryckta
ordet avsnittet Ersättningar och bidrag till konstnärer
dels under punkt C 4 (s. 75--76) föreslagit riksdagen att
till Konstnärsnämnden för budgetåret 1995/96 anvisa ett
ramanslag på 9 708 000 kr,
dels under punkt C 5 (s. 76--77) föreslagit riksdagen att
till Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer för
budgetåret 1995/96 anvisa ett reservationsanslag på 81 299 000
kr,
dels under punkt C 6 (s. 77--79) föreslagit riksdagen att
till Bidrag till konstnärer för budgetåret 1995/96 anvisa ett
reservationsanslag på 45 569 000 kr,
dels under punkt C 7 (s. 79--80) föreslagit riksdagen att
till Inkomstgarantier för konstnärer m.m. för budgetåret 1995/96
anvisa ett förslagsanslag på 33 653 000 kr,
dels under punkt C 8 (s. 80--84) föreslagit riksdagen
1. att godkänna vad som redovisats om grundbelopp för
biblioteksersättningen,
2. att till Ersättning åt författare m.fl. för utlåning av
deras verk genom bibliotek m.m. för budgetåret 1995/96 anvisa
ett förslagsanslag på 158 699 000 kr,
dels under punkt C 9 (s. 84) föreslagit riksdagen att till
Ersättning till rättighetshavare på musikområdet för budgetåret
1995/96 anvisa ett anslag på 5 063 000 kr.
Motionerna
1994/95:Kr262 av Per Lager m.fl. (mp) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om Konstnärsnämndens sammansättning,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att visningsersättningsanslaget i
fortsättningen benämns Konstnärsfonden,
4. att riksdagen hos regeringen begär ett förslag om
inrättande av ett särskilt anslag ur den statliga
visningsersättningen för personlig visningsersättning enligt vad
som anförts i motionen.
1994/95:Kr265 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om upphovsrättsligt skydd för
traditionsmusik,
1994/95:Kr276 av Ulrica Messing (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om folkmusiken.
1994/95:Kr278 av Åke Gustavsson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om Konstnärsnämnden och visningsersättningen.
Utskottet
Konstnärsnämnden (C 4)
Medelsanvisningen
Konstnärsnämnden har till uppgift att besluta om statliga
bidrag och ersättningar till bild-, form-, ton-, scen- och
filmkonstnärer. Nämnden skall vidare hålla sig underrättad om
konstnärernas ekonomiska och sociala förhållanden och
tillsammans med styrelsen för Sveriges författarfond avge
förslag till innehavare av inkomstgaranti för konstnärer.
Konstnärsnämnden har tidigare betalat sina
förvaltningskostnader av de bidragsmedel som nämnden disponerar.
Regeringen anser att nämndens förvaltningskostnader bör
redovisas särskilt och föreslår därför att medel för
Konstnärsnämndens administration anvisas under ett eget
ramanslag. I propositionen föreslås ett anslag till
Konstnärsnämnden om 9 708 000 kronor, varav 6 434 000 kronor
beräknas för juli 1995--juni 1996. Konstnärsnämnden omfattas av
regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion, varför
anslaget har räknats ned med 319 000 kronor.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att 9 708 000
kronor anvisas under anslaget.
Konstnärsnämndens organisation
Konstnärsnämndens organisation och dess styrelses
sammansättning regleras i förordningen (1988:831) med
instruktion för Konstnärsnämnden. Nämnden leds av en av
regeringen utsedd styrelse. Inom nämnden finns fyra organ för
handläggning rörande bidrag och ersättningar till konstnärer,
nämligen styrelsen för Sveriges bildkonstnärsfond, arbetsgruppen
för upphovsmän på musikområdet, arbetsgruppen för musiker och
sångare och arbetsgruppen för scen- och filmkonstnärer.
Ledamöterna i dessa organ utses av regeringen.
Regeringen anför i propositionen att det, för att
Konstnärsnämnden ytterligare skall kunna utveckla en rörlig och
effektiv stödverksamhet med inriktning på konstnärlig kvalitet,
krävs en minskad detaljstyrning av organisationen och att
regeringen därför inte bör utse särskilda organ för handläggning
av ärenden rörande bidrag och ersättningar till konstnärer.
Regeringen anför att det i stället bör ankomma på nämndens
styrelse att bestämma hur arbetet skall organiseras. Regeringen
avser att i detta syfte ändra förordningen med instruktion för
Konstnärsnämnden. Organisationsförändringen innebär bl.a. att
Konstnärsnämndens styrelse blir ansvarigt förvaltningsorgan för
Sveriges bildkonstnärsfond och att styrelsen för Sveriges
bildkonstnärsfond därmed upphör.
Frågor om sammansättningen av Konstnärsnämndens styrelse
m.m. behandlas i två motioner.
Motionärerna bakom motion Kr278 (s) accepterar att den av
regeringen särskilt utsedda styrelsen för Sveriges
bildkonstnärsfond upphör med sin verksamhet samt förutsätter att
en arbetsgrupp, liknande de nuvarande tre arbetsgrupperna,
tillsätts för bild- och formkonstnärerna. Motionärerna anser
emellertid att konstnärsorganisationerna skall ha inflytande på
sammansättningen av den styrelse som behandlar deras
ersättningar. I motionen anförs att en möjlighet kan vara att
Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd (KLYS)
ges förslagsrätt vad gäller utseende av ledamöter i
Konstnärsnämndens styrelse.
I motion Kr262 (mp) föreslås att Konstnärsnämndens styrelse
och dess fördelningsgrupper tillsätts av regeringen på förslag
från KLYS (yrkande 2). Motionärerna anför som skäl för detta att
konstnärsorganisationerna bör ha inflytande över fördelningen av
medlen till konstnärerna.
Utskottet har inget att erinra mot de förändringar av
Konstnärsnämndens organisation som regeringen avser att
genomföra, vilka i korthet innebär att Konstnärsnämnden
fortsättningsvis själv beslutar om organisationen av
fördelningsorganen och om tillsättningen av ledamöter i dessa.
Enligt utskottets mening bör frågan om huruvida konstnärerna
skall ges inflytande genom förslagsrätt vid tillsättningen av
Konstnärsnämndens styrelse övervägas ytterligare. Utskottet
anser därför att regeringen bör se över reglerna om hur
ledamöterna i Konstnärsnämndens styrelse utses och -- om
resultaten av översynen så föranleder -- återkomma till
riksdagen i frågan. Vad utskottet sålunda anfört med anledning
av innehållet i motionerna Kr262 i denna del (yrkande 2) och
Kr278 i här berörd del bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer (C 5)
Medelsanvisningen
Staten anvisar årligen medel som ersättning till bild- och
formkonstnärerna för att deras verk i offentliga institutioners
ägo visas för allmänheten eller används på annat allmännyttigt
sätt (visningsersättning). Visningsersättningen får användas
dels för ändamål som syftar till att ge yrkesverksamma
konstnärer ekonomisk och arbetsmässig trygghet, dels för andra
ändamål som berör verksamhet inom bildkonstens område.
Regeringen föreslår för budgetåret 1995/96 att riksdagen anvisar
ett anslag på totalt 81 299 000 kronor, varav 54 199 000
kronor beräknas för juli 1995--juni 1996.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att 81 299 000
kronor anvisas under anslaget.
Individuell visningsersättning
Enligt Konstnärsnämndens årsredovisning har Sveriges
bildkonstnärsfond under budgetåret 1993/94 avskaffat den s.k.
individuella visningsersättningen till förmån för
koncentration på arbetsstipendier, bidrag till internationellt
kulturutbyte och förstärkta pensionsbidrag.
I motion Kr278 (s) anförs att upphovsrättsersättningar bör
renodlas från kulturpolitiskt betingade stödåtgärder.
Motionärerna anser att en översyn bör göras där man prövar
möjligheten att ur Sveriges bildkonstnärsfond bryta ut ett
anslagsbelopp motsvarande vad som genom åren fått beteckningen
individuell visningsersättning. Enligt motionärerna bör även
prövas om ansvaret för fördelningar av sådana medel kan läggas
på exempelvis den ideella föreningen Bildkonst Upphovsrätt i
Sverige (BUS).
Även motionärerna bakom motion Kr262 (mp) behandlar frågan om
individuell visningsersättning (yrkandena 3 och 4). Motionärerna
föreslår att det statliga visningsersättningsanslaget ersätts
med två nya anslag. Det ena bör ges namnet Konstnärsfonden. Det
andra (motsvarande den tidigare individuella
visningsersättningen) bör fördelas av BUS och benämnas Personlig
visningsersättning åt bild- och formkonstnärer. Det senare
anslagets storlek bör fastställas årligen genom förhandlingar
mellan staten och BUS och därvid relateras till utvecklingen av
det offentliga konstinnehavet.
Enligt utskottets mening kan det finnas skäl att närmare
överväga frågor som rör bidrag som anses ha viss anknytning till
upphovsrätt, exempelvis s.k. individuell visningsersättning.
Utskottet anser därför att regeringen bör se över de regler om
ersättningar till bildkonstnärer som kan ha denna anknytning
till upphovsrätt och därefter återkomma till riksdagen med de
förslag som resultaten av denna översyn kan föranleda. Utskottet
föreslår att riksdagen med anledning av innehållet i motionerna
Kr262 i här aktuell del (yrkandena 3 och 4) och Kr278 i här
berörd del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet har anfört.
Bidrag till konstnärer (C 6)
Medelsanvisningen
Från anslaget lämnas bidrag enligt förordningen (1976:528) om
bidrag till konstnärer. Bidragen kan ha formen av
konstnärsbidrag eller projektbidrag. Under anslaget finns även
medel för särskilda insatser till förmån för upphovsmän på
musikområdet och fonogramartister.
Regeringen föreslår för budgetåret 1995/96 ett anslag om
45 569 000 kronor, varav 30 379 000 kronor beräknas för juli
1995--juni 1996.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att 45 569 000
kronor anvisas under anslaget.
Folkmusik
Frågor om folkmusiken behandlas i två motioner.
Motionärerna bakom motion Kr265 (v) påpekar att en viktig
förutsättning för all kulturverksamhet är att användaren
ersätter konstnärerna. Motionärerna hävdar att utövare av
levande traditionskultur inte har samma upphovsrättsskydd som
andra konstnärer. Motionärerna anser att det på lämpligt sätt
skall ges kompensation till folkmusikgrenen för bristen på
upphovsrättsligt skydd för traditionsmusik (yrkande 7).
I motion Kr276 (s) anförs att folkmusiken för närvarande
befinner sig i stark utveckling. Intresset för folkmusik ökar
och gränslinjerna mellan svensk tradition och på senare tid
invandrad musik suddas ut. Motionären anser att uppmärksamhet
bör ägnas åt utvecklingen av folkmusiken i det kulturpolitiska
arbetet och åt upphovsrättsfrågorna inom folkmusiken.
Lagutskottet behandlade senast år 1991 motionsyrkanden med
önskemål om att upphovsrättslagen skulle ses över i syfte att
den skulle bli tillämplig på folkmusik (se bet. 1991/92:LU5).
Lagutskottet framhöll i sitt betänkande att upphovsrättslagen
gäller för alla former av litterärt och konstnärligt skapande,
således också för folkmusik. I betänkandet påpekades att den som
bearbetar och framför folkmusik skyddas av upphovsrättsreglerna.
Lagutskottet ansåg att några särskilda regler om skydd för
folkmusik inte borde införas och avstyrkte motionsyrkandena
härom.
Kulturutskottet delar lagutskottets uppfattning då det gäller
det upphovsrättsliga skyddet för folkmusik. Kulturutskottet
konstaterar samtidigt att motionskraven kan sägas ha det
gemensamma och vidare syftet att utövarna av folkmusik skall ges
större möjligheter att verka och att folkmusikens ställning
skall stärkas. Utskottet kan också konstatera att intresset för
folkmusik ökar i landet och att detta bl.a. beror på att
samhället blivit mera mångkulturellt än tidigare. Folkmusiken
torde därför efter hand få en allt större möjlighet att hävda
sig gentemot andra musikgenrer. Då det gäller stöd till utövarna
av folkmusik vill utskottet hänvisa till att det ingår i
Kulturutredningens uppdrag att pröva frågor om förbättring av
konstnärernas villkor. Även andra delar av utredningens uppdrag
är av betydelse för folkmusiken likaväl som för andra
musikgenrer. Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att
motionerna Kr265 yrkande 7 och Kr276 inte bör föranleda någon
riksdagens åtgärd.
Inkomstgarantier för konstnärer m.m. (C 7)
Under anslaget anvisas medel för inkomstgarantier och
långtidsstipendier för konstnärer. Antalet inkomstgarantier
uppgår för närvarande till 157. För innevarande budgetår utgår
45 långtidsstipendier. Regeringen föreslår för budgetåret
1995/96 ett anslag om 33 653 000 kronor, varav 22 435 000
kronor beräknas för juli 1995--juni 1996.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att 33 653 000
kronor anvisas under anslaget.
Med anledning av de synpunkter som anförs i
budgetpropositionen om den framtida avvägningen mellan olika
stödformer vill utskottet framhålla att frågor som rör
förbättring av konstnärernas villkor ingår i Kulturutredningens
uppdrag. Resultaten av utredningsarbetet bör inte föregripas
varför utskottet inte tar ställning till de framförda
synpunkterna.
Ersättning åt författare m.fl. för utlåning av deras verk
genom bibliotek m.m. (C 8)
Biblioteksersättning ges för utlåning genom folkbibliotek och
skolbibliotek av litterärt verk i original av svensk eller i
Sverige bosatt upphovsman och litterärt verk i svensk
översättning. Ersättning ges även för böcker som ingår i
bibliotekens referenssamlingar. Från anslaget överförs årligen
till Sveriges författarförbund medel som beräknas på grundval av
vissa grundbelopp för biblioteksersättning.
Som ett led i beredningen av förslagen till riksdagen
förhandlar regeringen med de upphovsmannaorganisationer som
berörs av biblioteksersättningen.
Regeringen föreslår att grundbeloppet för hemlån av
originalverk budgetåret 1995/96 skall vara 94 öre, vilket
innebär en höjning med 5 öre i förhållande till innevarande
budgetår. Regeringen informerar om att det i överenskommelsen
med upphovsmannaorganisationerna har beaktats det utnyttjande av
folk- och skolbibliotekens bokbestånd som förekommer i stället
för utlåning och som Kulturrådet på regeringens uppdrag
redovisat i en rapport den 15 december 1993.
Regeringen har i tilläggsdirektiv gett den kulturpolitiska
utredningen i uppdrag att utvärdera gällande form för
biblioteksersättning med avseende på förhandlingsordning,
anslagskonstruktion och fördelningsorganisation och lämna
förslag till åtgärder.
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner vad som i
propositionen redovisas om grundbelopp för
biblioteksersättningen samt att riksdagen för budgetåret 1995/96
anvisar 158 699 000 kronor under anslaget, varav 105 799 000
kronor beräknas för juli 1995--juni 1996.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att 158 699 000
kronor anvisas under anslaget. Utskottet tillstyrker även
regeringens förslag om grundbeloppet.
Ersättning till rättighetshavare på musikområdet (C 9)
Från anslaget utgår ekonomisk kompensation till
rättighetshavare på musikområdet för verkningarna av
privatkopiering av fonogram. Regeringen föreslår för budgetåret
1995/96 ett anslag om 5 063 000 kronor, varav 3 375 000
kronor beräknas för juli 1995--juni 1996.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att 5 063 000
kronor anvisas under anslaget.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande medelsanvisningen till Konstnärsnämnden
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Konstnärsnämnden för budgetåret 1995/96 under elfte
huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 9 708 000 kr,
2. beträffande sammansättningen av Konstnärsnämndens
styrelse m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Kr262
yrkande 2 och 1994/95:Kr278 i denna del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har anfört,
res. (m, fp, kds) - motiv
3. beträffande medelsanvisningen till Visningsersättning åt
bild- och formkonstnärer
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer för
budgetåret 1995/96 under elfte huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 81 299 000 kr,
4. beträffande individuell visningsersättning
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Kr262
yrkandena 3 och 4 och 1994/95:Kr278 i denna del som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
5. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till
konstnärer
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Bidrag till konstnärer för budgetåret 1995/96 under elfte
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 45 569 000 kr,
6. beträffande uttalanden om folkmusiken
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Kr265 yrkande 7 och
1994/95:Kr276,
7. beträffande medelsanvisningen till Inkomstgarantier för
konstnärer m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Inkomstgarantier för konstnärer m.m. för budgetåret 1995/96
under elfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på
33 653 000 kr,
8. beträffande grundbelopp för biblioteksersättningen
att riksdagen godkänner vad regeringen redovisat om
grundbelopp för biblioteksersättningen,
9. beträffande medelsanvisningen till Ersättning åt
författare m.fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek
m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Ersättning åt författare m.fl. för utlåning av deras verk
genom bibliotek m.m. för budgetåret 1995/96 under elfte
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 158 699 000 kr,
10. beträffande medelsanvisningen till Ersättning till
rättighetshavare på musikområdet
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Ersättning till rättighetshavare på musikområdet för
budgetåret 1995/96 under elfte huvudtiteln anvisar ett anslag på
5 063 000 kr.
Stockholm den 4 april 1995
På kulturutskottets vägnar
Elisabeth Fleetwood
I beslutet har deltagit: Elisabeth Fleetwood (m), Berit
Oscarsson (s), Leo Persson (s), Stig Bertilsson (m), Ingegerd
Sahlström (s), Björn Kaaling (s), Lennart Fridén (m), Carl-Johan
Wilson (fp), Monica Widnemark (s), Charlotta L Bjälkebring (v),
Agneta Ringman (s), Jan Backman (m), Ewa Larsson (mp), Fanny
Rizell (kds), Nils-Erik Söderqvist (s), Annika Nilsson (s) och
Erik Arthur Egervärn (c).
Reservation
Sammansättningen av Konstnärsnämndens styrelse m.m.
(mom. 2 motiveringen)
Elisabeth Fleetwood (m), Stig Bertilsson (m), Lennart Fridén
(m), Carl-Johan Wilson (fp), Jan Backman (m) och Fanny Rizell
(kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar
med "Utskottet har" och slutar med "till känna" bort ha följande
lydelse:
Enligt utskottets mening kan frågan om huruvida konstnärerna
skall ges visst inflytande genom förslagsrätt vid tillsättningen
av Konstnärsnämndens styrelse behöva övervägas. Utskottet anser
att regeringen bör se över reglerna om hur ledamöterna i
Konstnärsnämndens styrelse utses och -- om resultatet av
översynen så föranleder -- återkomma till riksdagen i frågan.
Utskottet vill betona att några förändringar i Konstnärsnämndens
organisation inte bör ske under tiden som översynen pågår.
Enligt utskottets mening bör regeringen därför avvakta med att
fatta beslut beträffande de i propositionen angivna
organisationsförändringarna, som bl.a. skulle innebära att
styrelsen för Sveriges bildkonstnärsfond upphör, till dess att
resultatet av översynen föreligger. Vad utskottet sålunda har
anfört med anledning av innehållet i motionerna Kr262 i denna
del (yrkande 2) och Kr278 i här berörd del bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
Särskilt yttrande
Uttalanden om folkmusiken (mom. 6)
Charlotta L Bjälkebring (v) anför:
Svensk folkmusikfond bildades år 1978 som svar på debatten med
krav på upphovsrättspengar till utövarna av traditionell musik.
Fonden bildades som ett frivilligt åtagande av Sveriges spelmäns
riksförbund, STIM, IFPI (de större skivbolagens
branschorganisation), NIFF (Nordiska icke-kommersiella
fonogramproducenters förening), Sveriges Radio, Rikskonserter,
Folkets hus-föreningarnas riksförbund och Folkparkernas
centralorganisation. Avtalen är i dag uppsagda och fonden har
upphört. I enlighet med vad som anförs i motionen är det
angeläget att utövarna av folkmusik på lämpligt sätt kompenseras
för detta, t.ex. genom nya avtal, och senare att folkmusikens
ställning stärks på andra sätt. Utskottet förutsätter att
Kulturutredningen ägnar uppmärksamhet åt frågorna om
folkmusikens ställning och om folkmusikernas villkor.