I detta betänkande behandlas förslag som regeringen lagt fram
i budgetpropositionen beträffande museer och utställningar.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning
till Centrala museer: Myndigheter (655 818 000 kronor),
Centrala museer: Stiftelser (180 068 000 kronor), Bidrag till
regionala museer (121 970 000 kronor), Riksutställningar
(51 500 000 kronor), Främjande av hemslöjden (21 149 000
kronor) och Inköp av vissa kulturföremål (120 000 kronor).
Utskottet föreslår att anslaget Bidrag till vissa museer skall
uppgå till 152 528 000 kronor, vilket innebär en ökning med 1
miljon kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen
avser bidraget till Arbetets museum som föreslås få drygt 16
miljoner kronor. Vidare föreslår utskottet att anslaget till
Nämnden för hemslöjdsfrågor skall ökas med 750 000 kronor i
förhållande till regeringens förslag; ökningen innebär att en
pågående försöksverksamhet med en hemslöjdskonsulent för barn
och ungdom skall kunna fortsätta under det kommande budgetåret.
Sammanlagt föreslås att anslaget skall uppgå till 4 550 000
kronor.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att 235 miljoner
kronor skall anvisas under anslaget Sysselsättningsinsatser inom
kulturområdet. Med anledning av en rad motionsyrkanden anser
utskottet att medlen skall användas för en räddningsaktion som
avser föremålssamlingar vid museer och andra
kulturinstitutioner, såväl statliga som icke-statliga. Vidare
föreslår utskottet att en del av de anvisade medlen skall
användas för restaurering av svenska filmer, främst från
perioden 1953--1979. Projektet skall, säger utskottet,
genomsyras av kvalitet i samtliga led. Regeringen skall beakta
Museiutredningens förslag när det gäller de utbildningsinsatser
som behövs för projektets genomförande.
Totalt innebär utskottets förslag i betänkandet en
medelsanvisning för museer m.m. på 1 422 703 000 kronor,
vilket innebär en ökning med 1 750 000 kronor i förhållande
till regeringens förslag.
I betänkandet avstyrks yrkanden som avser besparingar på
anslagen till Arbetets museum, Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna
och Riksutställningar. Även ett förslag att minska anslaget
Sysselsättningsinsatser inom kulturområdet avstyrks.
Vidare avstyrks yrkanden om ökat statligt stöd till Rooseum i
Malmö, Skissernas museum och Kulturen i Lund samt ett yrkande
att det senare museet skall skiljas från Lunds universitet.
Vid betänkandet har fogats sju reservationer och tre särskilda
yttranden.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1994/95:100 bilaga 12
(Kulturdepartementet) under B Museer m.m.
dels under punkt B 4 föreslagit riksdagen att till
Centrala museer: Myndigheter för budgetåret 1995/96 anvisa ett
ramanslag på 655 818 000 kr,
dels under punkt B 5 föreslagit riksdagen att till
Centrala museer: Stiftelser för budgetåret 1995/96 anvisa ett
anslag på 180 068 000 kr,
dels under punkt B 6 föreslagit riksdagen att till Bidrag
till vissa museer m.m. för budgetåret 1995/96 anvisa ett anslag
på 151 528 000 kr,
dels under punkt B 7 föreslagit riksdagen att till Bidrag
till regionala museer för budgetåret 1995/96 anvisa ett
förslagsanslag på 121 970 000 kr,
dels under punkt B 9 föreslagit riksdagen att till
Riksutställningar för budgetåret 1995/96 anvisa ett anslag på
51 500 000 kr,
dels under punkt B 10 föreslagit riksdagen att till
Nämnden för hemslöjdsfrågor för budgetåret 1995/96 anvisa ett
ramanslag på 3 800 000 kr,
dels under punkt B 11 föreslagit riksdagen att till
Främjande av hemslöjden för budgetåret 1995/96 anvisa ett
förslagsanslag på 21 149 000 kr,
dels under punkt B 12 föreslagit riksdagen att till Inköp
av vissa kulturföremål för budgetåret 1995/96 anvisa ett
förslagsanslag på 120 000 kr,
dels under punkt B 13 föreslagit riksdagen att till
Sysselsättningsinsatser inom kulturområdet för budgetåret
1995/96 anvisa ett reservationsanslag på 235 000 000 kr.
Motionerna
1994/95:Kr208 av Sigrid Bolkéus och Agneta Brendt (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om fördelningen av medel för
räddningsaktioner på kulturområdet.
1994/95:Kr212 av Monica Green m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att inrätta ett centrum för vård, underhåll
och magasinering i Karlsborg.
1994/95:Kr215 av Marianne Andersson och Marie Wilén (c) vari
yrkas att riksdagen beslutar att under anslaget B 11 Främjande
av hemslöjden anslå ett i förhållande till budgetpropositionen
med 1,5 miljoner kronor förhöjt belopp, 22 649 000 kr.
1994/95:Kr230 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att medlen för sysselsättningsinsatser
inom kulturområdet skall komma hela landet till del och även
via länsmuseerna kanaliseras till hembygdsmuseer med stora
föremålssamlingar,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att sysselsättningsinsatser inom
kulturområdet, förutom föremålsvården, även skall innefatta
kulturinsatser riktade till barn och ungdomar.
1994/95:Kr240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
14. att riksdagen till Sysselsättningsinsatser för
kulturområdet för budgetåret 1995/96 anvisar 60 000 000 kr
mindre än vad regeringen föreslagit eller således 175 000 000
kr för "räddningsaktion för kulturarvet" och att av dessa medel
3 000 000 kr anslås för restaureringsinsatser i Sveriges
filmskatt.
1994/95:Kr252 av Bo Nilsson (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av åtgärder för att bevara och utveckla Kulturen i Lund.
1994/95:Kr253 av Lars Hedfors och Tomas Eneroth (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om Smålands museum.
1994/95:Kr254 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om Rooseum och Skissernas museum.
1994/95:Kr269 av Kurt Ove Johansson och Nils T Svensson (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om Rooseum.
1994/95:Kr274 av Rune Evensson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en rikskonsulent i hemslöjd för barn och
ungdomar.
1994/95:Kr277 av Åke Gustavsson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om restaurering av svenska filmer.
1994/95:Kr279 av Marianne Andersson m.fl. (c) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om inriktningen av Riksutställningars arbete.
1994/95:Kr283 av andre vice talman Görel Thurdin (c) vari
yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om engångsanslaget för en räddningsaktion för
de statligt stödda museisamlingarna.
1994/95:Kr285 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om utbildning och kvalitet vid användandet av
engångsanslaget för att rädda föremålssamlingar,
5. (del) att riksdagen till följande anslag, nämligen B 3, B
6, B 9, B 18, C 1, C 2, C 10 och C 17, för budgetåret 1995/96
under elfte huvudtiteln anvisar i förhållande till regeringens
förslag med sammanlagt 95,8 miljoner kronor minskade anslag i
enlighet med vad som anges i motionen (förslaget innebär en
minskning med 3 000 000 kr på B 6 och 15 000 000 kr på B 9).
1994/95:Sk637 av Dan Ericsson (kds) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att utreda förutsättningarna för ett
statligt anslag till Kolmårdens djurpark.
1994/95:Ub711 av Margitta Edgren m.fl. (fp) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om Skissernas museum i Lund.
Utskottet
Centrala museer: Myndigheter (B 4)
I ett inledande avsnitt tar regeringen upp övergripande
frågor, som bl.a. rör verksamhetens utveckling och de statliga
museernas årsredovisningar. Med hänsyn bl.a. till att de
museipolitiska frågorna prövas av en övergripande parlamentarisk
utredning -- Kulturutredningen -- anser regeringen att de
riktlinjer som lades fast i 1993 års budgetproposition för
samtliga centrala museer skall gälla även för nästa budgetår
(s. 32).
Regeringen föreslår att sammanlagt 655 818 000 kronor skall
anvisas under anslaget Centrala museer: Myndigheter för den
kommande 18-månadersperioden. De åtta museer som inryms under
anslaget är Statens historiska museer, Statens konstmuseer,
Naturhistoriska riksmuseet, Folkens museum -- etnografiska,
Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet,
Statens sjöhistoriska museer, Arkitekturmuseet och Statens
musiksamlingar.
I ovan nämnda belopp ingår engångsanvisningar till Statens
historiska museer för den planerade flyttningen av Kungl.
myntkabinettet, till Statens konstmuseer för att täcka vissa
extrakostnader vid förhyrning av ett nytt centralförråd och till
Naturhistoriska riksmuseet för att täcka vissa hyreskostnader
för de nyuppförda lokalerna för spritlagda samlingar. Anslaget
till Statens sjöhistoriska museer har räknats upp för att
förstärka myndighetens kapacitet att klara de kostnader som kan
uppkomma vid ett utnyttjande av beviljade låneramar. Anslaget
till Arkitekturmuseet har räknats upp med hänvisning till det
planeringsarbete som pågår inför museets flyttning till nya
lokaler. Slutligen har under förevarande anslag medel beräknats
för Waldemarsudde, som från den 1 januari 1995 inordnats som en
självständig enhet i Statens konstmuseer.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Centrala myndigheter: Stiftelser (B 5)
Regeringen föreslår att sammanlagt 180 068 000 kronor skall
anvisas under anslaget Centrala museer: Stiftelser för den
kommande 18-månadersperioden. De två museer som inryms under
anslaget är Nordiska museet och Tekniska museet. De principer
som gäller för de centrala museimyndigheterna i fråga om
anslagsomräkning tillämpas för de centrala museistiftelserna
fr.o.m. nästa budgetår. En resultatbedömning av de båda
museernas årsredovisningar blir aktuell först i samband med
nästa budgetproposition.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Bidrag till vissa museer m.m. (B 6)
Från anslaget lämnas bidrag till ett antal museistiftelser,
nämligen Arbetets museum, Dansmuseet, Drottningholms
teatermuseum, Millesgården, Strindbergsmuseet, Thielska
galleriet, Skansen, Rooseum och Judiska museet. Därutöver lämnas
bidrag till Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna. Över anslaget
anvisas också medel för vissa kostnader för centrala museer m.m.
Slutligen anvisas medel för lönebidragsanställda vid regionala
museer. Totalt föreslås anslaget uppgå till 151 528 000 kronor
under nästa budgetår.
Frågan om minskat stöd till några av de nämnda institutionerna
behandlas i motion Kr285 (m).
Motionärerna bakom nämnda motion föreslår när det gäller
beräknande av medel till Arbetets museum att ifrågavarande
anslagspost skall minskas med 2 miljoner kronor i förhållande
till regeringens förslag (yrkande 5 delvis).
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra
följande. Stiftelsen Arbetets museum bildades år 1983 med
Landsorganisationen (LO), Kooperativa förbundet (KF),
Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Arbetarnas
bildningsförbund (ABF) och Tjänstemännens bildningsverksamhet
(TBV) som huvudmän och med uppgift att dokumentera arbetet och
att levandegöra arbetets historia. Museet, som invigdes i
december 1991, ligger i en f.d. fabrikslokal i centrala
Norrköping. På kort tid har en omfattande verksamhet med
utställningar, arkiv och bibliotek byggts upp.
Utskottet uttalade våren 1994 som sin uppfattning att den
verksamhet som bedrivs vid Arbetets museum i Norrköping är av
stort intresse inte bara nationellt utan även internationellt
(bet. 1993/94:KrU26 s. 8). Utskottet intar alltjämt samma
ståndpunkt i denna fråga.
Utskottet vill även erinra om att utskottet våren 1994 tog
initiativ till en uppräkning av det statliga stödet till
Arbetets museum för budgetåret 1994/95. Detta beslut skedde med
hänvisning till att de medel som staten bidrar med till Arbetets
museum i likhet med vad som gäller för övriga museer under
förevarande anslag skulle räknas upp. Med hänsyn till att medlen
för museet inte räknats upp för budgetåret 1993/94 ansåg
utskottet att behovet av resurstillskott var desto större.
Vid Arbetets museum pågår och planeras en rad intressanta
projekt. Bland de nu aktuella kan nämnas ett projekt om det
industriella kulturarvet. Ett annat rör de mänskliga
rättigheterna och ett tredje tar sikte på uppbyggnaden av ett
pedagogiskt centrum som genom upplevelsebaserad pedagogik skall
göra arbetet med bl.a. de mänskliga rättigheterna begripligt och
konkret för barn och ungdom.
Utskottet anser att det är angeläget att Arbetets museum får
möjlighet att fullfölja de här redovisade projekten. Det är
därför motiverat att beräkna en ökning av bidraget till Arbetets
museum med 1 miljon kronor utöver vad regeringen föreslagit.
Utskottet återkommer till finansieringen härav i betänkande
1994/95:KrU16 under anslaget C 2. Bidrag till
utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m.
Utskottets ställningstagande innebär att 16 088 000 kronor
skall beräknas under anslagsposten Arbetets museum under
förevarande anslag för nästa budgetår. Det anförda innebär att
utskottet avstyrker motion Kr285 yrkande 5 i motsvarande del.
I ovan nämnda motion, motion Kr285 (m), föreslås att
anslagsposten för Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna skall
minskas med 1 miljon kronor i förhållande till regeringens
förslag (yrkande 5 delvis).
Utskottet vill erinra om att stiftelsen har i uppgift att
bedriva vård- och konserveringsverksamhet, främst inom områdena
papper och metall. Stiftelsen utför uppdrag för statliga
institutioner såsom t.ex. Riksantikvarieämbetet och Statens
historiska museer, Riksarkivet och Kungliga biblioteket samt för
kommunala institutioner, kyrkliga församlingar och enskilda
personer.
Utskottet behandlar i det följande under anslaget
Sysselsättningsinsatser inom kulturområdet regeringens förslag
till engångssatsning för en räddningsaktion för bl.a.
konservering av föremålssamlingarna. Med anledning av det här
aktuella motionsyrkandet vill utskottet redan nu framhålla att
behovet av insatser när det gäller vård och konservering av
olika föremålssamlingar är mycket stort. Utskottet anser därför
att den medelsanvisning som föreslås i propositionen för
Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna är väl motiverad.
Motionsyrkandet avstyrks således i motsvarande del.
I tre motioner behandlas frågor som rör Rooseum och
Skissernas museum.
Yrkandet i motion Kr269 (s) syftar till ett ökat statligt stöd
till Rooseum i Malmö i avvaktan på resultatet av
Kulturutredningen. I motion Kr254 (m) föreslås ett fastare
statligt engagemang -- och därmed ökade medel -- såväl för
Rooseum som för Skissernas museum i Lund. I motion Ub711 (fp)
föreslås att Skissernas museum skall skiljas från universitetet
och bli ett ansvarsmuseum med övergripande ansvar för att
dokumentera skapandeprocessen i offentlig konst (yrkande 5).
Utskottet erinrar inledningsvis om de principiella
ställningstaganden som utskottet gjorde våren 1987 i museifrågor
och som utförligt refererades senast i utskottets betänkande
1994/95:KrU1 (s. 2). Ställningstagandena innebär bl.a. att fem
av de centrala museerna, de s.k. ansvarsmuseerna, har ett
sammanhållande ansvar för museiväsendets olika delar samt att
det i princip "för närvarande" inte bör inrättas fler centrala
museer, dvs. statliga museer eller med dem jämställda museer. I
den mån insatser behöver göras på ett insamlingsområde som inte
i tillräcklig grad uppmärksammats eller helt förbisetts ansågs
detta i första hand få ske inom den nuvarande
museiorganisationens ram, exempelvis genom riktade insatser.
Enligt utskottets mening borde emellertid det sagda inte få leda
till att den statliga museistrukturen helt låses i sin rådande
form. Utskottet intar alltjämt samma ståndpunkt i denna fråga.
Utskottet vill vidare framhålla att regeringen har överlämnat
Museiutredningens betänkande (SOU 1994:51) Minne och bildning
till Kulturutredningen. Betänkandet skall tillsammans med
remissyttranden bilda underlag för utredningens fortsatta
överväganden. Utskottet är inte berett att föregripa resultatet
av Kulturutredningens arbete. Motionsyrkandena bör inte
föranleda någon riksdagens åtgärd.
I motion Sk637 (kds) föreslås att förutsättningarna för ett
statligt anslag till Kolmårdens djurpark skall utredas
(yrkande 2). I motionen görs jämförelser med det statligt stödda
Skansen i Stockholm, vilket enligt motionären medför
snedvridande konkurrenseffekter för Kolmårdens djurpark.
Motionären framhåller även att Nordens ark i Bohuslän erhållit
statsbidrag för att rädda och bevara utrotningshotade djurarter.
Samma synsätt som gäller Nordens ark borde -- menar motionären
-- gälla Kolmårdens djurpark.
Bakgrunden till att Skansen erhåller statsbidrag är följande.
Skansen, som är världens äldsta friluftsmuseum, grundades år
1891 av Artur Hazelius. Omkring 150 kulturhistoriska byggnader
från olika delar av Sverige, representerande skilda tidsepoker
och sociala villkor, finns på Skansen. Skansen är också en
festplats för dans, underhållning och firande av årets högtider
samt är Stockholms enda djurpark. Fram till år 1963 utgjorde
Skansen en del av Stiftelsen Nordiska museet. Till Nordiska
museet utgår sedan år 1875 statsbidrag för verksamheten.
Stiftelsens ekonomiska ställning utvecklades ogynnsamt i början
av 1960-talet, varför Skansen -- efter förslag från
Statskontoret -- genom riksdagens beslut år 1963 avskildes från
Nordiska museet. En särskild stiftelse bildades, Stiftelsen
Skansen, den 1 juli 1963. Staten och Stockholms stad tillsköt
stiftelsekapital. Ett skäl som angavs för statsbidraget var att
det var synnerligen betydelsefullt att Skansen, som bidragit
till att svensk folkkultur och folktradition kunnat bevaras och
hållas levande för nya generationer, fick goda förutsättningar
för att vidmakthålla och utveckla sin verksamhet (prop. 1963:113
s. 17). Under några decennier erhöll Skansen bidrag från staten
och kommunen (fram t.o.m. år 1982) och Stockholms läns landsting
(fr.o.m. år 1983). Den 1 januari 1993 övertog staten hela det
ekonomiska ansvaret för Skansen.
Stiftelsen Skansen har enligt sina stadgar till ändamål att
bedriva en verksamhet som bygger vidare på och utvecklar det
nuvarande Skansen genom fortsatta insatser för att levandegöra
svensk kultur och natur samt genom att kring ett centrum av
kulturminnen skapa en levande miljö för olika fritidsintressen.
Skansen skall verka i nära kulturellt och vetenskapligt
samarbete med Stiftelsen Nordiska museet. Skansen skall vårda
det kulturhistoriska byggnadsbeståndet. Samarbetet med Nordiska
museet skall främst avse
- komplettering samt vetenskaplig bearbetning och belysning av
det kulturhistoriska byggnadsbeståndet på Skansen,
- insamling samt vetenskaplig bearbetning och belysning av
kulturhistoriska föremål med anknytning till byggnadsbeståndet,
- anordnande av utställningar med kulturhistorisk karaktär och
- undervisnings- och upplysningsverksamhet.
Nordens ark är en stiftelse som vid sin anläggning vid Åby
Säteri i Sotenäs kommun bedriver avelsarbete för att söka rädda
och bevara utrotningshotade svenska och utländska djurarter.
Nordens ark erhöll för budgetåret 1994/95 ett engångsbelopp i
statsbidrag över Jordbruksdepartementets huvudtitel (prop.
1993/94:100 bil. 15 s. 14, bet. 1993/94:JoU15, rskr.
1993/94:209).
Norrköpings kommun är ägare till Kolmårdens Djurparks Holding
AB som i sin tur äger AB Kolmårdens djurpark. Kommunfullmäktige
i Norrköpings kommun beslutade hösten 1993 att förvärva aktierna
i holdingbolaget för 17 miljoner kronor. Vidare beslutade
fullmäktige bevilja holdingbolaget ett aktieägartillskott om 5
miljoner kronor för 1993, 4 miljoner kronor för 1994, 3 miljoner
kronor för 1995 och 1,5 miljoner kronor för 1996. Slutligen
beslutade fullmäktige att teckna samtliga aktier i en till
kommunen riktad nyemission om 15 miljoner kronor i
holdingbolaget per den 1 juni 1994.
Hösten 1994 beslutade kommunfullmäktige att bevilja
holdingbolaget ett nytt villkorat aktieägartillskott om 20
miljoner kronor för täckning av 1994 års förlust samt att
bevilja bolaget ett amorteringsfritt lån om 90 miljoner kronor.
Vidare beslutades att de år 1993 beslutade aktieägartillskotten
för år 1995 skulle utökas med ytterligare 4 miljoner kronor och
för år 1996 med ytterligare 1,5 miljoner kronor.
Utskottet avstyrkte våren 1994 ett motionsyrkande av innehåll
liknande det nu aktuella. Utskottet hänvisade till att den
pågående Museiutredningens arbete inte borde föregripas (bet.
1993/94:KrU26 s. 12). Som framgår av ett föregående avsnitt i
detta betänkande skall Kulturutredningen i sitt arbete ta
ställning till Museiutredningens förslag. I Kulturutredningens
uppdrag ingår också att precisera statens ansvar för
kulturpolitiken.
Av det anförda framgår att det statliga stödet till Skansen
främst motiveras av museets roll som förmedlare av svensk
folkkultur och folktradition. Stöd som avser räddande och
bevarande av utrotningshotade djurarter utgår över
Jordbruksdepartementets huvudtitel.
Med hänvisning till det anförda anser utskottet att
motionsyrkandet inte bör påkalla någon riksdagens åtgärd.
Bidrag till regionala museer (B 7)
Från anslaget utgår statsbidrag till regionalt verksamt museum
som regeringen förklarat berättigat till sådant bidrag.
Statsbidrag utgår endast till sådant museum som också får bidrag
från landstingskommun eller kommun. Statsbidrag utgår i form av
grundbidrag. Underlaget för beräkning av statsbidraget är det
antal grundbelopp som varje år fastställs för museerna. Antalet
grundbelopp för innevarande budgetår är 729. Grundbeloppet har
preliminärt beräknats till 202 800 kronor. Statsbidraget utgår
med 55 % av grundbeloppet.
Regeringen föreslår ingen ändring av antalet grundbelopp.
Medelsanvisningen föreslås uppgå till 121 970 000 kronor under
den kommande 18-månadersperioden.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
I en motion, nämligen motion Kr252 (s), behandlas frågan om
behovet av åtgärder för att bevara och utveckla Kulturen i
Lund. Enligt motionären måste en samverkan ske mellan stat,
landsting och kommun för att klara den uppkomna krissituation
som råder vid Kulturen.
Utskottet behandlade utförligt en snarlik motion hösten 1994 i
sitt betänkande 1994/95:KrU1. Utskottet redovisade då att de
akuta ekonomiska problemen för Kulturen kunnat lösas genom att
Malmöhus läns landsting, Lunds kommun och Statens kulturråd
tillskjutit extra resurser. Vidare anförde utskottet att
Kulturrådet i sin anslagsframställning för budgetåret 1995/96
föreslagit att tio nya grundbelopp, motsvarande 1,1 miljoner
kronor, skulle tillföras Kulturen. Motionsyrkandet avstyrktes
med hänvisning till att regeringens budgetförslag inte borde
föregripas.
Den samlade översyn av kulturpolitikens inriktning som pågår
inom Kulturutredningen innebär -- som nämnts -- att utredningen
skall överväga Museiutredningens förslag. Vidare skall
utredningen granska om den nuvarande formen för statsbidrag till
regionala kulturinstitutioner är ändamålsenligt utformad.
Utskottet anser att Kulturutredningens förslag inte skall
föregripas. Utskottet avstyrker därför motionen.
Riksutställningar (B 9)
Stiftelsen Riksutställningar har till uppgift att främja
utställnings- och konstbildningsverksamheten genom att förmedla
och anordna utställningar, biträda med rådgivning och annan
service samt i övrigt utveckla och förnya utställningen som
medium för kunskapsförmedling, debatt och upplevelse.
Riksutställningar skall samarbeta och samråda med statliga och
kommunala myndigheter, kulturinstitutioner, organisationer och
enskilda som är verksamma inom kulturlivet.
I propositionen föreslås att anslaget till Riksutställningar
för nästa budgetår skall uppgå till 51 500 000 kronor.
I två motionsyrkanden behandlas frågor som rör
Riksutställningars medelsanvisning och
verksamhetsinriktning.
I motion Kr285 (m) föreslås att anslaget till
Riksutställningar skall minskas med 15 miljoner kronor i
förhållande till regeringens förslag (yrkande 5 delvis).
Motionärerna bakom motion Kr279 (c) understryker vikten av att
Riksutställningar minskar antalet egenproduktioner och går in
för samproduktioner och mindre produktioner. Likaså framhåller
motionärerna att Riksutställningar bör öka sin inriktning mot
barn och ungdomar (yrkande 2).
Museiutredningen uttalar i sitt betänkande att
Riksutställningar behövs i museisystemet, framför allt som en
kompetent och väl fungerande funktion för att förmedla
utställningar och kunskap om utställningsmediet (s. 110).
Riksutställningar bör emellertid -- menar utredningen --
koncentrera sina resurser på att bistå landets museer med stöd
när det gäller att förmedla vandringsutställningar i landet och
utomlands (s. 207). Vidare föreslår utredningen att
Riksutställningar skall omvandlas budgetmässigt och
organisatoriskt så att det blir en efterfrågestyrd organisation
(s. 111). Förslagen bereds nu av Kulturutredningen.
Utskottet anser att regeringens förslag till medelstilldelning
bör godtas. Motion Kr285 avstyrks således (yrkande 5 delvis).
Då det gäller frågan om verksamhetsinriktningen vid
Riksutställningar vill utskottet tillägga följande.
Riksutställningar skall -- i enlighet med de villkor som anges i
regleringsbrevet för innevarande budgetår -- producera ca 15
utställningar samt ha ca 40 utställningar i distribution. Vidare
skall Riksutställningar inrikta minst 30 % av
utställningsinsatserna mot utställningar för barn och ungdom.
Med hänsyn härtill och till Kulturutredningens uppdrag anser
utskottet att det inte är påkallat med någon riksdagens åtgärd
med anledning av yrkande 2 i motion Kr279. Motionsyrkandet
avstyrks således.
Nämnden för hemslöjdsfrågor (B 10) och Främjande av hemslöjden
(B 11)
Nämnden för hemslöjdsfrågor skall enligt sin instruktion ta
initiativ till, planera, samordna och göra insatser för att
främja hemslöjd i den mån sådana uppgifter inte ankommer på
annan statlig myndighet. Nämnden fördelar statligt stöd till
hemslöjdsfrämjande verksamhet.
I propositionen föreslås att den nuvarande anslagsposten 1.
Nämnden för hemslöjdsfrågor under anslaget Främjande av
hemslöjden i fortsättningen skall föras upp under ett särskilt
ramanslag benämnt Nämnden för hemslöjdsfrågor. För nämndens
förvaltningskostnader m.m. har regeringen under anslaget
beräknat 3 800 000 kronor.
Under anslaget Främjande av hemslöjden beräknas även i
fortsättningen medel dels för hemslöjdskonsulenternas
verksamhet, dels för Svenska hemslöjdsföreningarnas riksförbund.
Regeringen föreslår att 21 149 000 kronor skall anvisas under
anslaget för nästa budgetår.
I två motioner behandlas frågan om slöjdverksamhet bland barn
och ungdomar.
I motion Kr274 (s) föreslås att den verksamhet som pågår med
en rikskonsulent i hemslöjd för barn och ungdom skall fortsätta.
Motionärerna bakom motion Kr215 (c) anser att den inspiration
som skapats genom Slöjdtåget skall tas till vara. Därför behövs
en eller flera projektledare med stora slöjdkunskaper och
erfarenhet av arbete bland barn och ungdomar. I motionen
föreslås att 1,5 miljoner kronor skall tillföras anslaget
Främjande av hemslöjden för att bygga upp slöjdverksamheten
bland ungdomar.
Ett av de verksamhetsmål som angetts för Nämnden för
hemslöjdsfrågor i 1993 års budgetproposition och i
regleringsbrevet för innevarande budgetår är att nämnden
särskilt skall prioritera insatser för barn och ungdom, en
satsning som syftar till slöjdens överlevnad, tillväxt och
föryngring av slöjdarkåren (prop. 1992/93:100 bil. 12 s. 99--100
och regleringsbrev för 1994/95). Bland de projekt för barn och
ungdom som nämnden stött märks bl.a. en försöksverksamhet med en
rikskonsulent i hemslöjd för barn och ungdom och
vandringsutställningen Slöjdtåget.
Sedan maj månad år 1992 pågår således ett projekt i form av en
treårig försöksverksamhet med en rikskonsulent i hemslöjd för
barn och ungdom. Projektansvarig är August Abrahamsons stiftelse
på Nääs i Lerums kommun. Konsulenten är stationerad på Nääs men
har hela landet som sitt arbetsfält. I konsulentens
arbetsuppgifter ingår bl.a. att anordna handledarutbildning för
barnomsorgspersonal samt kurser och fortbildning för landets
hemslöjdskonsulenter, framför allt i metodiska och pedagogiska
frågor. Målet för projektet är att sprida kunskap speciellt till
barn och ungdom om slöjdens och hantverkets betydelse för vårt
kulturarv och om naturmaterialen som resurs i dagens samhälle
samt att bidra till barns och ungdomars utveckling genom att ge
dem förmåga att skapa med händerna. Försöksverksamheten syftar
till att pröva om det är möjligt att finna de speciella metoder
och kontakter som fordras för att göra hemslöjd attraktivt för
barn och ungdom.
Försöksverksamheten finansieras med projektmedel från Nämnden
för hemslöjdsfrågor, landstingen i Göteborgs och Bohus län,
Älvsborgs län och Skaraborgs län, Länsstyrelsen i Älvsborgs län
och Statens kulturråd. Den sammanlagda årliga kostnaden uppgår
till knappt 500 000 kronor.
Slöjdtåget är ett samarbetsprojekt mellan Svenska
Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund (SHR), Riksutställningar och
SJ. Genom SHR ingår länshemslöjdskonsulenterna,
länshemslöjdsföreningarna, riksföreningarna Same Ätnam, Svenska
Spetsar och Svensk Hemslöjd samt Handarbetets Vänners skola. I
varje län är länshemslöjdskonsulenterna och
hemslöjdsföreningarna ansvariga för Slöjdtågets program.
Slöjdtåget turnerar i landet från hösten 1994 till hösten 1995
och besöker samtliga län. I första hand vänder sig Slöjdtåget
till skolklasser på högstadiet. Ett syfte med Slöjdtåget är att
hålla slöjddebatten levande. Slöjdtåget skall skapa intresse hos
nya målgrupper och stimulera redan övertygade om att slöjden är
nödvändig för människans kreativa förmåga. Ett mål är också att
visa slöjdens betydelse i skolan i dag samt att förstärka
slöjdens roll i skolan.
Nämnden för hemslöjdsfrågor har bidragit med projektmedel,
100 000 kronor, till Slöjdtåget. Bakom finansieringen av
Slöjdtåget står i övrigt främst SHR, Riksutställningar och SJ.
Utskottet anser att det är glädjande att nya målgrupper kunnat
nås genom bl.a. de verksamheter som här har redovisats. Enligt
utskottets uppfattning har de gjorda satsningarna visat att det
går att engagera barn och ungdomar för hemslöjden. Projektet med
en rikskonsulent i hemslöjd för barn och ungdom bör därför
förlängas så att det får pågå även under nästa budgetår.
Konsulenten bör få möjlighet att bl.a. ägna sig åt uppföljning
av Slöjdtåget och åt att aktivera hemslöjdsföreningarna i dessas
arbete med barn och ungdom. Utskottet har för nämnda ändamål
beräknat 750 000 kronor under anslaget Nämnden för
hemslöjdsfrågor. Totalt bör under anslaget anvisas 4 550 000
kronor. Utskottets ställningstagande innebär att förslagen i
motion Kr274 och motion Kr215 i motsvarande del blir
tillgodosedda.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning
för anslaget Främjande av hemslöjden och avstyrker förslaget i
motion Kr215 i motsvarande del.
Inköp av vissa kulturföremål (B 12)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Sysselsättningsinsatser inom kulturområdet (B 13)
I propositionen föreslås att 235 miljoner kronor skall ställas
till regeringens disposition under nästa budgetår för
sysselsättningsinsatser inom kulturområdet. Medlen avser
huvudsakligen en engångsinsats för en räddningsaktion för
registrering, dokumentation, gallring, konservering och
magasinering av föremålssamlingar vid främst de statligt stödda
museerna i huvudsak i enlighet med det förslag som
Museiutredningen framlagt i sitt betänkande Minne och bildning
(SOU 1994:51). I propositionen framhålls att aktionen även bör
kunna omfatta andra samlingar, exempelvis arkivalier vid de
statligt stödda arkiven eller föremål, uppteckningar och
ritningar inom hemslöjdens område. Vidare anförs att medlen även
skall kunna användas för andra angelägna sysselsättningsinsatser
inom kultur- och kulturmiljöområdet. Regeringen uppger att den
årligen kommer att redovisa för riksdagen hur medlen använts. En
projektplan för räddningsaktionen skall enligt propositionen
upprättas under våren 1995.
Enligt vad utskottet har inhämtat tillsätts i dagarna en
särskild arbetsgrupp inom regeringskansliet som fram till
budgetårets slut skall förbereda projektet. Projektgruppen skall
i sin tur knyta olika referensgrupper till sig med
representanter för olika intressenter i syfte att bl.a. få en så
bred förankring som möjligt i planeringsarbetet.
Utskottet erinrar i detta sammanhang i korthet om innebörden i
Museiutredningens förslag (s. 98--99).
Utredningen visar i betänkandet att en stor del av samlingarna
vid de statligt stödda museerna är i dåligt skick och behöver
vårdas, konserveras och registreras. Utredningen har därför
föreslagit en nationell räddningsaktion. Fyra omständigheter
anges som skäl till utredningens förslag.
1. Det finns i Sverige ett landsomfattande nät av regionala
och andra museer som tillsammans med de statliga skulle kunna
finna former för ett omfattande samarbete i frågor om vård och
konservering.
2. Den närmast revolutionära utvecklingen av
informationsteknologin innebär att det är tekniskt möjligt att
med helt nya och enklare metoder lösa komplicerade problem att
lagra och sprida stora informationsmängder. Avancerad kunskap
och information kan snabbt överföras mellan platser långt ifrån
varandra, vilket skapar nya förutsättningar för organisation av
museernas föremålshantering, bl.a. i form av decentralisering
och tillgänglighet.
3. 1990-talet kommer att präglas av brist på goda
sysselsättningsmöjligheter. Att rädda det kulturarv som i dag är
hotat är enligt utredningen en angelägen och arbetsintensiv
uppgift.
4. Förslaget om en nationell räddningsaktion av kulturarvet
innebär att museerna ges bättre förutsättningar att ägna sig åt
att fullgöra sin bildningsuppgift.
Utskottet vill inledningsvis understryka behovet av en
räddningsaktion rörande föremålssamlingarna vid olika
kulturinstitutioner. Utskottet anser därför att den i
propositionen föreslagna satsningen på ett bevarandeprogram är
glädjande. En sådan satsning bör även kunna få betydande
konsekvenser för sysselsättningen, då den föreslagna
verksamheten torde vara mycket sysselsättningsintensiv.
En rad motioner har väckts som gäller anslagets användning,
medelsanvisningens storlek, inrättande av ett särskilt
centrum för vård och underhåll av föremål m.m.
Utskottet behandlar först de motioner som rör
medelsanvändningen och anslagets storlek.
Två motionsyrkanden behandlar frågan om bevarande av svenska
långfilmer. I motion Kr277 (s) föreslås att en viss del av
förevarande anslag skall användas för restaurering av svenska
långfilmer som producerades under perioden 1953--1979. Därvid
bör möjligheten att fördela arbetstillfällen på flera orter i
landet beaktas, anser motionärerna. I ett likartat yrkande i
motion Kr240 (fp) föreslås att 3 miljoner kronor av anslaget
skall användas för restaurering av Sveriges filmskatt (yrkande
14 i motsvarande del).
Det ankommer på Svenska Filminstitutet att bevara filmer och
material av kulturhistoriskt intresse. Omkopiering av
brandfarlig nitratfilm, producerad före år 1953, görs
successivt. Därutöver behöver ca 300 svenska långfilmer i färg,
gjorda under den i motionen angivna tidsperioden, restaureras.
Ca 100 filmer har bedömts vara i mycket dåligt skick, vilket
beror på att råfilmen under denna period var av dålig kvalitet.
Utskottet anser att det är av stort kulturhistoriskt intresse
att film som producerats i Sverige kan bevaras. Det bör därför
inom anslaget skapas utrymme för åtgärder som avser restaurering
av äldre svensk film, i första hand från den angivna
tidsperioden. Enligt utskottets uppfattning bör det ankomma på
regeringen att göra en samlad bedömning av de behov som finns
och att därefter avgöra hur stort belopp som skall avsättas för
nämnda ändamål.
Motionärerna bakom motion Kr230 (c) föreslår att -- när det
finns en bild av resursåtgången under förevarande anslag --
medlen även skall kunna avse kulturinsatser riktade till barn
och ungdomar (yrkande 7).
I likhet med motionärerna anser utskottet att insatser för
barn- och ungdomskultur kan ge betydande
sysselsättningseffekter. Som redovisats i det föregående anförs
i propositionen att medel under förevarande anslag skall kunna
användas även för andra angelägna sysselsättningsinsatser inom
kultur- och kulturmiljöområdet. Utskottet anser emellertid att
det ankommer på regeringen att fatta beslut om fördelningen på
olika ändamål av de resurser som anvisas under förevarande
anslag.
Yrkanden som främst syftar till att föremålssamlingarna vid
länsmuseer och hembygdsmuseer skall beaktas vid fördelningen av
resurser under förevarande anslag framställs i tre motioner,
nämligen motionerna Kr208 (s), Kr230 (c) yrkande 6 och Kr283
yrkande 2.
Enligt utskottets uppfattning är det självklart att
föremålssamlingar inom såväl centrala som regionala och lokala
museer bör komma i fråga för den aktuella räddningsinsatsen,
liksom föremål från andra typer av kulturinstitutioner såsom
t.ex. arkiv. Utskottet förutsätter således att
bevarandeinsatserna inte begränsas till de statligt stödda
institutionerna.
I motion Kr285 (m) behandlas frågan om utbildning och kvalitet
i anslutning till de åtgärder som skall vidtas inom
bevarandeprojektets ram (yrkande 2). Motionärerna anser att
utbildningen av dem som skall utföra arbetet och arbetets
kvalitet bör komma i första hand, medan sysselsättningsaspekten
i detta fall bör komma i andra hand. Vidare anser motionärerna
att åtgärderna bör spridas över flera år för att bästa resultat
av insatserna skall kunna uppnås, en fråga som också tas upp i
motionerna Kr230 (yrkande 6) och Kr283 (yrkande 2).
Museiutredningen anför i sitt betänkande att kompetensläget i
landet beträffande vård och konservering är avsevärt bättre nu
än för tio år sedan, tack vare bl.a. tillkomsten av
konservatorsutbildningen vid Göteborgs universitet.
Museiutredningen föreslår att Institutionen för konservering vid
Riksantikvarieämbetet (RIK) som regelbundet håller kurser i
föremålshantering i såväl regionala som kommunala museer skall
medverka vid programmets genomförande. Utredningen förutsätter
även att de vård- och konserveringsanläggningar som finns i
landet, t.ex. i Kiruna (Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna), Falun
(Kulturarvet) och Julita, kommer att användas i det nationella
bevarandeprogrammet (s. 100--102).
Utskottet accepterar utgångspunkten för regeringens förslag,
nämligen att bevarandeinsatserna skall göras av
sysselsättningsskäl. För att långsiktigt åstadkomma bästa
möjliga kvalitet i programmet torde utbildningsinsatser krävas
på olika nivåer. Konservatorer och andra yrkesutbildade personer
som involveras i projektet kan -- som Museiutredningen angett --
komma att behöva ägna sig åt att leda och instruera den personal
som kommer att behövas. Utskottet utgår från att
Museiutredningens i det föregående redovisade överväganden
kommer att beaktas av regeringen vid utformningen av programmet.
Vidare bör framhållas att utskottet självklart förutsätter att
kvalitet skall genomsyra samtliga led av projektet.
Utskottet konstaterar i sammanhanget att en förutsättning för
att resultatet av bevarandeprogrammet skall bli bästa möjliga är
att riktlinjer och principer för gallring av föremålsbeståndet
övervägs. Utskottet hänvisar till Museiutredningens synpunkter
och förslag på detta område (s. 99).
Det bör tilläggas att utskottet våren 1983 behandlade ett
propositionsförslag rörande begränsning av de statliga museernas
samlingar, m.m. (bet. KrU 1982/83:24 s. 68). Utskottet
konstaterade att det är viktigt att en bättre balans uppnås
mellan bevarandeambitionerna å ena sidan och konserverings- och
lokalresurserna å andra sidan. Utskottet utgick bl.a. från att
föremålen vid gallring i en statlig museisamling bör kunna
överlåtas även på en hembygdsförening eller liknande
institution.
När det gäller frågan om bevarandeprojektet kan spridas över
flera år vill utskottet framhålla följande. Enligt utskottets
åsikt torde det, bl.a. med hänsyn till angelägenheten av att
insatserna väl förbereds, bli nödvändigt att använda mer än ett
år för att fullfölja projektet. Utskottet anser emellertid att
det bör ankomma på regeringen att avgöra hur lång tid som kan
behövas för projektet. Utskottet erinrar i sammanhanget om att
anslaget föreslås bli reservationsvis betecknat, vilket innebär
att -- om reservation uppstår efter budgetåret 1995/96 -- denna
får förbrukas under de två därpå följande budgetåren, dvs.
budgetåren 1997 och 1998.
Frågan om medelsanvisningens storlek tas upp i motion Kr240
(fp), vari yrkas att 175 miljoner kronor, dvs. ett belopp som är
60 miljoner kronor mindre än det som regeringen föreslagit,
skall anvisas under anslaget (yrkande 14 i motsvarande del).
Som Museiutredningen påvisat finns det ett stort behov av
insatser när det gäller vård, konservering, registrering m.m. av
föremål vid museer och andra kulturinstitutioner. Utskottet
anser att det medelsbehov som regeringen beräknat är väl
motiverat med tanke på projektets omfattning.
Det anförda innebär att utskottet med anledning av regeringens
förslag och motionerna Kr208, Kr230 yrkandena 6 och 7, Kr240
yrkande 14, Kr277, Kr283 yrkande 2 och Kr285 yrkande 2 beslutar
föreslå riksdagen att 235 000 000 kronor skall anvisas under
förevarande anslag.
I motion Kr253 (s) krävs att de behov av åtgärder som gäller
föremålssamlingarna vid Smålands museum särskilt skall
beaktas.
Enligt utskottets uppfattning bör det ankomma på regeringen
att väga olika behov mot varandra och ta ställning till hur
anvisade medel skall fördelas. Motionen avstyrks därför.
Ett centrum för vård, underhåll och magasinering bör
inrättas i Karlsborg, anser motionärerna bakom motion Kr212
(s). I Karlsborg finns nämligen, framhåller motionärerna,
friställd arbetskraft och outhyrda lokaler, bl.a. byggnaderna på
f.d. Västgöta flygflottiljs område.
I Museiutredningens betänkande uttalas bl.a. att vård- och
konserveringsprogrammet utgör en omfattande satsning inom
arbetsmarknadspolitiken och kommer att ge utbildning och
meningsfullt arbete åt många människor över hela landet. Mycket
talar för, menar utredningen, att arbetet bör organiseras i ett
antal regionala centra, där resurserna samlas till effektiva och
rationella enheter (s. 102).
Utskottet delar Museiutredningens uppfattning att olika
regioner i landet bör involveras i programmet. Utskottet har
inhämtat att det planeringsarbete som nu görs i den i det
föregående nämnda projektgruppen även inbegriper
lokaliseringsfrågor. Utskottet anser att det bör ankomma på
regeringen att avgöra var de olika verksamheterna i projektet
skall lokaliseras och i det sammanhanget väga in möjligheten att
förlägga någon del av verksamheten till Karlsborg. Utskottet
anser inte att motionen påkallar någon riksdagens åtgärd. Motion
Kr212 avstyrks således.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande medelsanvisningen till Centrala museer:
Myndigheter
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Centrala museer: Myndigheter för budgetåret 1995/96 under
elfte huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 655 818 000 kr,
2. beträffande medelsanvisningen till Centrala myndigheter:
Stiftelser
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Centrala museer: Stiftelser för budgetåret 1995/96 under
elfte huvudtiteln anvisar ett anslag på 180 068 000 kr,
3. beträffande beräknande av medel till Arbetets museum
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
avslag på motion 1994/95:Kr285 yrkande 5 i denna del beslutar
att för nämnda ändamål under anslaget vid moment 5 skall
beräknas 16 088 000 kr,
res. 1 (m)
res. 2 (c, fp, kds)
4. beträffande beräknande av medel till Stiftelsen
Föremålsvård i Kiruna
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1994/95:Kr285 yrkande 5 i denna del beslutar
att för nämnda ändamål under anslaget vid moment 5 skall
beräknas 9 042 000 kr,
res. 3 (m)
5. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till vissa
museer m.m.
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
avslag på motion 1994/95:Kr285 yrkande 5 i denna del till
Bidrag till vissa museer m.m. för budgetåret 1995/96 under
elfte huvudtiteln anvisar ett anslag på 152 528 000 kr,
res. 4 (m) - villk. 1, 3
res. 5 (c, fp, kds) - villk. 2
6. beträffande frågor som rör Rooseum och Skissernas
museum
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Kr254, 1994/95:Kr269
och 1994/95:Ub711 yrkande 5,
7. beträffande förutsättningarna för ett statligt anslag
till Kolmårdens djurpark
att riksdagen avslår motion 1994/95:Sk637 yrkande 2,
8. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till regionala
museer
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Bidrag till regionala museer för budgetåret 1995/96 under
elfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 121 970 000
kr,
9. beträffande frågan om behovet av åtgärder för att bevara
och utveckla Kulturen i Lund
att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr252,
10. beträffande medelsanvisningen till Riksutställningar
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1994/95:Kr285 yrkande 5 i denna del till
Riksutställningar för budgetåret 1995/96 under elfte
huvudtiteln anvisar ett anslag på 51 500 000 kr,
res. 6 (m)
att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr279 yrkande 2,
12. beträffande medelsanvisningen till Nämnden för
hemslöjdsfrågor
att riksdagen med anledning av regeringens förslag samt
motionerna 1994/95:Kr215 i motsvarande del och 1994/95:Kr274
till Nämnden för hemslöjdsfrågor för budgetåret 1995/96
under elfte huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 4 550 000
kr,
13. beträffande medelsanvisningen till Främjande av
hemslöjden
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1994/95:Kr215 i motsvarande del till
Främjande av hemslöjden för budgetåret 1995/96 under elfte
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 21 149 000 kr,
14. beträffande medelsanvisningen till Inköp av vissa
kulturföremål
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Inköp
av vissa kulturföremål för budgetåret 1995/96 under elfte
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 120 000 kr,
15. beträffande medelsanvisningen till
Sysselsättningsinsatser inom kulturområdet
att riksdagen med anledning av regeringens förslag samt
motionerna 1994/95:Kr208, 1994/95:Kr230 yrkandena 6 och 7,
1994/95:Kr240 yrkande 14, 1994/95:Kr277, 1994/95:Kr283 yrkande 2
och 1994/95:Kr285 yrkande 2 till Sysselsättningsinsatser inom
kulturområdet för budgetåret 1995/96 under elfte huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag på 235 000 000 kr,
res. 7 (fp)
16. beträffande föremålssamlingarna vid Smålands museum
att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr253,
17. beträffande ett centrum för vård, underhåll och
magasinering i Karlsborg
att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr212.
Stockholm den 16 mars 1995
På kulturutskottets vägnar
Åke Gustavsson
I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Elisabeth
Fleetwood (m), Berit Oscarsson (s), Anders Nilsson (s), Leo
Persson (s), Marianne Andersson (c), Björn Kaaling (s), Lennart
Fridén (m), Carl-Johan Wilson (fp), Monica Widnemark (s),
Charlotta L Bjälkebring (v), Agneta Ringman (s), Jan Backman
(m), Fanny Rizell (kds), Annika Nilsson (s), Birgitta Wichne (m)
och Barbro Johansson (mp).
Reservationer
1. Beräknande av medel till Arbetets museum (mom. 3)
Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman och Birgitta
Wichne (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar
med "Vid Arbetets" och slutar med "motsvarande del" bort ha
följande lydelse:
Med hänsyn till rådande ekonomiska läge är det enligt
utskottets uppfattning viktigt att alla sektorer bidrar till
saneringen av statsfinanserna. Det är rimligt att de
organisationer som står bakom Stiftelsen Arbetets museum tar ett
ekonomiskt ansvar för den fortsatta utvecklingen av
verksamheten. Utskottet anser därför i likhet med motionärerna
att det är motiverat att statsbidraget till Arbetets museum
minskas med 2 miljoner kronor i förhållande till regeringens
förslag. Motionsyrkandet tillstyrks således i motsvarande del
(motion Kr285 yrkande 5). Utskottets ställningstagande innebär
att 13 088 000 kronor skall beräknas under anslagsposten
Arbetets museum för nästa budgetår.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande
lydelse:
3. beträffande beräknande av medel till Arbetets museum
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Kr285 yrkande 5 i
denna del och med anledning av regeringens förslag beslutar att
för nämnda ändamål under anslaget vid mom. 5 skall beräknas
13 088 000 kr,
2. Beräknande av medel till Arbetets museum (mom. 3)
Marianne Andersson (c), Carl-Johan Wilson (fp) och Fanny
Rizell (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar
med "Vid Arbetets" och slutar med "motsvarande del" bort ha
följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning är den bidragsnivå som
regeringen föreslagit väl avvägd för att Arbetets museum skall
kunna klara sitt uppdrag. Utskottet tillstyrker därför
regeringens förslag och avstyrker motionen i denna del (motion
Kr285 yrkande 5 delvis). Utskottets ställningstagande innebär
att 15 088 000 kronor skall beräknas under anslagsposten
Arbetets museum under förevarande anslag för nästa budgetår.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande
lydelse:
3. beträffande beräknande av medel till Arbetets museum
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1994/95:Kr285 yrkande 5 i denna del beslutar
att för nämnda ändamål under anslaget vid mom. 5 skall beräknas
15 088 000 kr,
3. Beräknande av medel till Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna
(mom. 4)
Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman och Birgitta
Wichne (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar
med "Utskottet behandlar" och slutar med "i motsvarande del"
bort ha följande lydelse:
Utskottet behandlar i det följande under anslaget
Sysselsättningsinsatser inom kulturområdet regeringens förslag
till en engångssatsning för en räddningsaktion för bl.a.
konservering av föremålssamlingarna. Utskottet förutsätter att
verksamheten vid Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna kommer att
integreras i den av regeringen planerade bevarandeaktionen. Av
den anledningen utgår utskottet från att Föremålsvård i Kiruna
kommer att tillföras resurser som är avsevärt större än den
besparing som föreslås i den aktuella motionen, motion Kr285 (m)
yrkande 5 i motsvarande del. Enligt utskottets uppfattning är
det mot den bakgrunden motiverat att -- i enlighet med
motionsförslaget -- under förevarande anslag minska
medelsberäkningen till Föremålsvården i Kiruna. Det anförda
innebär att utskottet anser att 8 042 000 kronor skall
beräknas under anslagsposten Föremålsvård i Kiruna för nästa
budgetår.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande
lydelse:
4. beträffande beräknande av medel till Stiftelsen
Föremålsvård i Kiruna
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Kr285 yrkande 5 i
denna del och med anledning av regeringens förslag beslutar att
för nämnda ändamål under anslaget vid mom. 5 skall beräknas
8 042 000 kr,
4. Medelsanvisningen till Bidrag till vissa museer m.m. (mom.
5)
Under förutsättning av bifall till reservationerna 1 och 3
Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman och Birgitta
Wichne (alla m) anser att utskottets hemställan under 5 bort ha
följande lydelse:
5. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till vissa
museer m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Kr285 yrkande 5 i
denna del och med anledning av regeringens förslag till Bidrag
till vissa museer m.m. för budgetåret 1995/96 under elfte
huvudtiteln anvisar ett anslag på 148 528 000 kr,
5. Medelsanvisningen till Bidrag till vissa museer m.m. (mom.
5)
Under förutsättning av bifall till reservation 2
Marianne Andersson (c), Carl-Johan Wilson (fp) och Fanny
Rizell (kds) anser att utskottets hemställan under 5 bort ha
följande lydelse:
5. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till vissa
museer m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1994/95:Kr285 yrkande 5 i denna del till
Bidrag till vissa museer m.m. för budgetåret 1995/96 under
elfte huvudtiteln anvisar ett anslag på 151 528 000 kr,
6. Medelsanvisningen till Riksutställningar (mom. 10)
Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman och Birgitta
Wichne (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10
börjar med "Utskottet anser" och slutar med "(yrkande 5 delvis)"
bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning innebär en mer koncentrerad och
efterfrågestyrd verksamhet vid Riksutställningar i enlighet med
Museiutredningens förslag att anslaget kan minskas väsentligt.
Utskottet anser därför att det är motiverat att -- i enlighet
med förslaget i motion Kr285 (yrkande 5 delvis) --
medelstilldelningen minskas med 15 miljoner kronor, vilket
innebär att totalt 36 500 000 kronor bör anvisas under
förevarande anslag.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande
lydelse:
10. beträffande medelsanvisningen till Riksutställningar
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Kr285 yrkande 5 i
denna del och med anledning av regeringens förslag till
Riksutställningar för budgetåret 1995/96 under elfte huvudtiteln
anvisar ett anslag på 36 500 000 kr,
7. Medelsanvisningen till Sysselsättningsinsatser inom
kulturområdet (mom. 15)
Carl-Johan Wilson (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16
börjar med "Som Museiutredningen" och slutar med "förevarande
anslag" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med Museiutredningen att det finns
ett stort behov av insatser när det gäller vård, konservering,
registrering m.m. av föremål vid museer och andra
kulturinstitutioner. Enligt utskottets uppfattning är det
angeläget att utrymme skapas för insatser även på andra områden,
såsom t.ex. inom kulturmiljövården. För att skapa sådant utrymme
bör riksdagen under förevarande anslag anvisa ett belopp som är
lägre än det av regeringen föreslagna. Beloppet bör i enlighet
med vad som föreslås i motion Kr240 (fp) bestämmas till 175
miljoner kronor (yrkande 14).
dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande
lydelse:
15. beträffande medelsanvisningen till
Sysselsättningsinsatser inom kulturområdet
att riksdagen med anledning av regeringens förslag samt
motionerna 1994/95:Kr208, 1994/95:Kr230 yrkandena 6 och 7,
1994/95:Kr240 yrkande 14, 1994/95:Kr277, 1994/95:Kr283 yrkande 2
och 1994/95:Kr285 yrkande 2 till Sysselsättningsinsatser inom
kulturområdet för budgetåret 1995/96 under elfte huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag på 175 000 000 kr,
Särskilda yttranden
1. Förutsättningarna för ett statligt anslag till Kolmårdens
djurpark (mom. 7)
Fanny Rizell (kds) anför:
Enligt min uppfattning finns det klara paralleller mellan
Kolmårdens djurpark och Skansen. Jag utgår därför från att
Kulturutredningen i sitt arbete utreder förutsättningarna för
att inordna djurparken i ett statligt stödsystem.
Vidare vill jag liksom motionären bakom motion Sk637 (kds)
framhålla att det vid Kolmårdens djurpark sker en målmedveten
satsning på forskning i syfte att bevara utrotningshotade
djurarter. I och med att Nordens ark erhållit statligt stöd
finns det anledning att tillse att Kolmårdens djurpark erhåller
motsvarande möjligheter. Jag utgår från att regeringen beaktar
detta förhållande i sin kommande forskningsproposition.
I motion Kr279 (c) behandlas Riksutställningars
verksamhetsinriktning (yrkande 2). Utskottet avstyrker motionen
bl.a. med hänvisning till att Kulturutredningen skall bereda
frågor som gäller Riksteaterns framtida verksamhet. Jag anser
att det hade varit bättre att redan nu besluta om frågor som rör
Riksutställningars egenproduktioner, samproduktioner, verksamhet
inriktad på barn och ungdom m.m. Jag accepterar emellertid
utskottets ställningstagande.
3. Medelsanvisningen till Sysselsättningsinsatser inom
kulturområdet (mom. 15)
Marianne Andersson (c) anför:
Centerpartiet betonar i motion Kr230 behovet av ökade insatser
för barn- och ungdomskultur. Jag förutsätter därför att
regeringen beaktar vilka sysselsättningsinsatser för barn och
ungdomar som kan göras så snart som kostnaderna för
föremålssamlingarna klarlagts.
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1
Propositionen 2
Motionerna 2
Utskottet 4
Centrala museer: Myndigheter (B 4) 4
Centrala myndigheter: Stiftelser (B 5) 5
Bidrag till vissa museer m.m. (B 6) 5
Bidrag till regionala museer (B 7) 9
Riksutställningar (B 9) 10
Nämnden för hemslöjdsfrågor (B 10) och Främjande av
hemslöjden (B 11) 11
Inköp av vissa kulturföremål (B 12) 12
Sysselsättningsinsatser inom kulturområdet (B 13) 13
Hemställan 17
Reservationer 19
1. Beräknande av medel till Arbetets museum (m)
19
2. Beräknande av medel till Arbetets museum (c, fp, kds)
19
3. Beräknande av medel till Stiftelsen Föremålsvård i
Kiruna (m) 20
4. Medelsanvisningen till Bidrag till vissa museer m.m.
(m) 20
5. Medelsanvisningen till Bidrag till vissa museer m.m.
(c, fp, kds) 21
6. Medelsanvisningen till Riksutställningar (m) 21
7. Medelsanvisningen till Sysselsättningsinsatser inom
kulturområdet (fp) 21
Särskilda yttranden 22
1. Förutsättningarna för ett statligt anslag till
Kolmårdens djurpark (kds) 22
2. Riksutställningars verksamhetsinriktning (c) 22
3. Medelsanvisningen till Sysselsättningsinsatser inom
kulturområdet (c)23