I betänkandet behandlas i budgetpropositionen framlagda
förslag under avsnittet om arkiv m.m. Vidare behandlas motioner
som har anknytning till denna del av propositionen.
Utskottet avstyrker tre motionsyrkanden som avser utbyggnad av
landsarkivorganisationen. Utskottet förutsätter därvid att
Riksarkivet, som är ansvarigt för den långsiktiga planeringen av
utbyggnaden av statens arkivdepåer, vidtar de åtgärder som
framstår som nödvändiga.
Utskottet avstyrker vidare ett motionsyrkande om att arkiv
rörande militära förband och annan regional militär verksamhet
skall överföras till landsarkiven när Krigsarkivet läggs ned. I
betänkandet hänvisas bl.a. till att det bör ankomma på
Riksarkivet som sektorsansvarig myndighet att ta ställning till
de frågor som aktualiseras i motionen.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anslag till
Riksarkivet, landsarkiven och Krigsarkivet med 328 926 000
kronor och till Svenskt biografiskt lexikon med 6 981 000
kronor. Utskottet föreslår ett anslag till Språk- och
folkminnesinstitutet om 43 993 000 kronor. Av förbiseende hade
anslagsbeloppet i budgetpropositionen beräknats till ett belopp
som var 311 000 kronor för lågt. Totalt föreslås således en
medelsanvisning på 379 900 000 kronor.
Till betänkandet har fogats en reservation.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1994/95:100 bilaga 12
(Kulturdepartementet) under B. Arkiv, museer och kulturmiljövård
avsnittet Arkiv m.m.
dels under punkt B 1 (s. 17--21) föreslagit riksdagen att
till Riksarkivet, landsarkiven och Krigsarkivet för budgetåret
1995/96 anvisa ett ramanslag på 328 926 000 kr,
dels under punkt B 2 (s. 21--23) föreslagit riksdagen att
till Språk- och folkminnesinstitutet för budgetåret 1995/96
anvisa ett ramanslag på 43 682 000 kr,
dels under punkt B 3 (s. 23--24) föreslagit riksdagen att
till Svenskt biografiskt lexikon för budgetåret 1995/96 anvisa
ett ramanslag på 6 981 000 kr.
Motionerna
1994/95:Kr209 av Bengt Kronblad m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om lokalisering av ett nytt landsarkiv till
Kalmar.
1994/95:Kr211 av Sigge Godin m.fl. (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att arkiv rörande militära förband och annan
regional militär verksamhet bör överföras till landsarkiven.
1994/95:Kr250 av Lars Hedfors och Tomas Eneroth (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att ett nytt landsarkiv i södra Sverige bör
lokaliseras till Växjö.
1994/95:Kr251 av Margareta Sandgren m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om etablering av ett nytt landsarkiv i
Jönköping.
1994/95:Kr285 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) vari yrkas
5. (del) att riksdagen till följande anslag, nämligen B 3, B
6, B 9, B 18, C 1, C 2, C 10 och C 17, för budgetåret 1995/96
under elfte huvudtiteln anvisar i förhållande till regeringens
förslag med sammanlagt 95,8 miljoner kronor minskade anslag i
enlighet med vad som anges i motionen
(dvs. - 1,8 miljoner kronor på B 3),
Utskottet
Utbyggnad av landsarkivorganisationen m.m.
Inledning
Det allmännas arkivverksamhet regleras i arkivlagen
(1990:782), som antogs av riksdagen 1990 (prop. 1989/90:72, bet.
1989/90:KrU29, rskr. 1989/90:307). Det anges i lagen att
myndigheternas arkiv är en del av det nationella kulturarvet och
att arkiven skall hanteras så att de tillgodoser dels rätten att
ta del av allmänna handlingar, dels behovet av information för
rättskipningen och förvaltningen, dels forskningens behov.
Riksarkivet och landsarkiven är statliga myndigheter med
särskilt ansvar för den statliga arkivverksamheten och för
arkivvården i landet. I deras uppgifter ingår att vara
arkivdepåer, att främja forskning och att ge råd i arkivfrågor
till enskilda. Landsarkiv finns för närvarande i Uppsala,
Vadstena, Visby, Lund, Göteborg, Härnösand och Östersund.
Stadsarkivet i Stockholm fullgör landsarkivuppgifter i
Stockholms län.
Arkivutredningen avgav år 1988 betänkandet (SOU 1988:11)
Öppenhet och minne. Arkivens roll i samhället. Utredningen
förslog att en organisationskommitté skulle klarlägga de närmare
förutsättningarna för en förändring av av landsarkivens
organisation (se bet. 1989/90:KrU9). Med anledning härav
tillkallades i enlighet med regeringens beslut hösten 1989 en
organisationskommitté, Arkivdepåkommittén, med uppgift att
upprätta en plan för försörjningen av statliga arkivdepåer.
Kommittén avgav betänkandet (SOU 1991:31) Statens arkivdepåer.
En utvecklingsplan till år 2000 (se bet. 1991/92:KrU5 och
1992/93:KrU5). I budgetpropositionen för år 1992/93 redovisades
ställningstaganden till Arkivdepåkommitténs förslag.
Kulturministern uttalade därvid att Riksarkivet borde ha
ansvaret för den långsiktiga utbyggnaden av statens arkivdepåer
(prop. 1992/93:100 bil. 12). Utskottet hade i sitt av riksdagen
godkända betänkande 1992/93:KrU22 inte något att erinra mot
detta. Regeringen uppdrog vidare i februari 1993 åt Riksarkivet
att redovisa en bedömning av behoven av ytterligare utbyggnad av
arkivdepåer samt de organisatoriska konsekvenserna av en sådan
utbyggnad.
Riksarkivet redovisade i oktober 1993 uppdraget i en skrivelse
till regeringen (se prop. 1993/94:100 bil. 12 s. 66--67). I
skrivelsen angavs fem kriterier som borde föreligga för en
etablering av nya landsarkiv samt redovisades förutsättningarna
för en etablering av ett nytt arkiv i Jönköpings, Kronobergs,
Kalmar eller Värmlands län. Med hänsyn bl.a. till kostnadsbilden
och möjligheterna till samverkan med befintlig arkivorganisation
föreslog Riksarkivet att ett landsarkiv skulle etableras i
Värmlands län i samverkan med Värmlandsarkiv, som är ett
länsarkiv i Karlstad uppbyggt av kommunala och enskilda
intressenter. Regeringen uttalade i budgetpropositionen att
övertygande skäl hade redovisats för en sådan utbyggnad och
godtog förslaget.
Regeringen förklarar i årets budgetproposition att
etableringen av en landsarkivfunktion i Värmlands län bör kunna
ske under år 1995. Det sägs vidare i propositionen att det
ankommer på Riksarkivet som sektorsansvarig myndighet att samlat
överblicka och bedöma eventuella behov av en ytterligare
utbyggnad av landsarkivorganisationen samt att finansieringen av
sådana förändringar får ske inom de resursramar myndigheten
disponerar.
Motionsyrkanden rörande utbyggnaden av arkivdepåer
Utskottet behandlar i detta avsnitt motionsyrkanden med krav
på uttalanden om etablering av ett landsarkiv i Kalmar, Växjö
respektive Jönköping.
Motionärerna bakom motion Kr209 (s) anser att ett nytt
landsarkiv vid den fortsatta utbyggnaden av arkivdepåer bör
lokaliseras till Kalmar. Motionärerna anför som skäl för
detta att Kalmar län har en arkivvolym som är nästan lika stor
som den som Kronobergs och Blekinge län har tillsammans och att
det i Kalmar finns en högskola under stark utveckling. De
framhåller vidare möjligheterna till samarbete med kommunala och
enskilda arkiv samt med länsmuseets och konstmuseets arkiv. I
motionen nämns även möjligheterna till kunskapsutbyte med
Samhall Kalmarsund som enligt motionärerna har utvecklat en
kvalificerad teknisk kunskap i datoriserad mikrofilmning.
I motion Kr250 (s) föreslås att ett nytt landsarkiv
lokaliseras till Växjö. Motionärerna anför som skäl härför
att det i Växjö finns en medelstor högskola med en omfattande
forskningsverksamhet och andra institutioner med
forskningsverksamhet inom det humanistiska och
samhällsvetenskapliga området. De framhåller vidare att det på
orten finns aktiva organisationer med starkt intresse för bl.a.
släkt- och hembygdsforskning samt att det föreligger goda
möjligheter till samarbete med andra arkivinstitutioner. Det
påpekas i motionen även att det i Växjö finns lämpliga lokaler
för verksamheten och att Växjö är centralt beläget i regionen
med goda kommunikationer.
Motionärerna bakom motion Kr251 (s) anser att ett nytt
landsarkiv bör etableras i Jönköping som enligt motionärerna
uppfyller alla de krav som är väsentliga vid val av nya
landsarkiv. I motionen anförs att det i Jönköping finns ett
stort antal rättsvårdande myndigheter, exempelvis Göta hovrätt,
och att en samordning av dessa myndigheters rättsarkiv skulle
möjliggöra en bred och fördjupad forskning inom det judiciella
området. De anför vidare att ett landsarkiv i Jönköping
samordnat med andra arkivinstitutioner skulle berika och
stimulera forskningen i Jönköpingsregionen genom att
tillhandahålla ett omfattande och brett grundmaterial.
Utskottet konstaterar, i enlighet med vad som anförs i
propositionen, att det ankommer på Riksarkivet som
sektorsansvarig myndighet att samlat överblicka och bedöma
eventuella behov av en ytterligare utbyggnad av
landsarkivorganisationen. Utskottet förutsätter att Riksarkivet
analyserar effekter av samhällsutvecklingen m.m. som kan medföra
behov av ytterligare utbyggnad och att Riksarkivet därvid vidtar
de åtgärder som framstår som nödvändiga. Någon riksdagens åtgärd
med anledning av yrkandena om etablering av nya landsarkiv är
därför inte erforderlig. Utskottet avstyrker således motionerna
Kr209, Kr250 och Kr251.
Krigsarkivets arkivmaterial
Krigsarkivet förvarar och vårdar arkiv från försvarets
samtliga myndigheter från 1500-talet till vår tid samt från
föreningar och enskilda personer med anknytning till försvaret.
Krigsarkivet bistår myndigheter under Försvarsdepartementet i
arkivfrågor bl.a. genom inspektioner, rådgivning, utbildning och
förteckningsgranskning. En betydelsefull uppgift för
Krigsarkivet är att främja vetenskaplig forskning, vilket sker
genom en organiserad forskarservice samt kontakter med in- och
utländska universitet och andra anstalter för militärhistorisk
forskning. Krigsarkivet organiserades år 1805 såsom ett kontor
under Fältmätningskåren, från år 1831 benämnd Topografiska
kåren, samt överfördes år 1873 till den då nyorganiserade
generalstaben för att år 1943 bli självständig myndighet. År
1947 flyttade Krigsarkivet in i sina nuvarande lokaler i
Stockholm.
Regeringen har i årets budgetproposition föreslagit att
myndigheten Krigsarkivet läggs ned den 30 juni 1995 och att
verksamheten överförs till Riksarkivet (prop. 1994/95:100 bil. 5
s. 33). Riksdagen har nyligen efter förslag av försvarsutskottet
beslutat i enlighet med regeringens förslag (bet. 1994/95:FöU6,
rskr. 1994/95:200). Regeringen har tillsatt en
organisationskommitté för sammanläggning av Krigsarkivet med
Riksarkivet. Av direktiven för kommittén (dir. 1995:25) framgår
att kommittén skall vidta de åtgärder som behövs för att
genomföra omstruktureringen.
I motion Kr211 (fp) anförs att arkiv rörande militära
förband och annan regional militär verksamhet bör överföras till
landsarkiven när Krigsarkivet läggs ned. Motionärerna
konstaterar i fråga om den civila arkivverksamheten att
Riksarkivet förvarar material rörande centralförvaltningen medan
det regionala och lokala materialet innehas av landsarkiven. De
militära arkiven är däremot centraliserade så att Riksarkivet
innehar såväl det centrala som det regionala och lokala
materialet. Enligt motionärernas mening föreligger det starka
skäl för att, då Krigsarkivet läggs ned, låta det regionala och
lokala militära materialet behandlas enligt samma principer som
det civila, dvs. placeras vid landsarkiven. Landsarkiven bör i
framtiden således ta över arkiven rörande militära förband som
finns eller har funnits i respektive landsarkivs geografiska
område, anser motionärerna. Enligt motionärerna skulle en
organisation av arkivmaterialet enligt dessa principer medföra
både kulturpolitiska fördelar och vinster i fråga om ledning och
intern administration.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det finns skäl
som talar för att allt regionalt och lokalt arkivmaterial bör
förvaras hos landsarkiven, oavsett om materialet har civil eller
militär anknytning. Å andra sidan bör även beaktas att
Krigsarkivet har tillkommit på ett speciellt sätt och sedan
mycket lång tid tillbaka förvarar allt militärt arkivmaterial.
Med hänsyn till forskningens intressen är det angeläget att
arkivmaterial inte flyttas mellan olika arkiv om inte mycket
starka skäl talar för detta. Därtill kommer att
informationsteknikens utveckling medför att tillgången till
arkivmaterial underlättas oavsett var materialet förvaras.
Utskottet anser att det bör ankomma på Riksarkivet som
sektorsansvarig myndighet att ta ställning till de frågor som
aktualiseras i motionen. Med hänsyn härtill anser utskottet att
motionen inte bör föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.
Utskottet avstyrker således motion Kr211.
Budgetfrågor
Riksarkivet, landsarkiven och Krigsarkivet (B 1)
Regeringen beräknar 2 700 000 kronor för den fortsatta
mikrofilmningen och överföringen till landsarkiv av
folkbokföringshandlingar. För mottagande av arkivleveranser från
bl.a. tingsrätter, löntagarfonderna, Byggnadsstyrelsen,
Postverket, Vägverket, Statens provningsanstalt och
länsstyrelser beräknas 1 337 000 kronor. Regeringen anför att
bidraget till Riksarkivets nämnd för enskilda arkiv bör föras
upp med oförändrat 8 092 000 kronor. Regeringen föreslår för
budgetåret 1995/96 ett anslag om 328 926 000 kronor, varav
218 575 000 kronor beräknas för perioden juli 1995--juni 1996.
Riksarkivet, landsarkiven och Krigsarkivet omfattas av
regeringens sparkrav, varför anslaget har räknats ned med
5 763 000 kronor.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att 328 926 000
kronor anvisas under anslaget.
Språk- och folkminnesinstitutet (B 2)
Språk- och folkminnesinstitutet har till uppgift att samla in,
bevara, vetenskapligt bearbeta och ge ut material om dialekter,
personnamn, ortnamn, folkminnen, visor, folkmusik och den
svenska jazzens historia.
Regeringen informerar om att anslaget har minskats med
300 000 kronor med anledning av att fastighetsdatareformens
arbete avslutas med utgången av innevarande budgetår. Regeringen
föreslår i propositionen ett anslag för budgetåret 1995/96 om
43 682 000 kronor, varav 29 196 000 kronor beräknas för juli
1995--juni 1996. I propositionen sägs att Språk- och
folkminnesinstitutet omfattas av regeringens sparkrav på
utgifter för statlig konsumtion och att anslaget för budgetåret
har räknats ned med 1 487 000 kronor. Regeringen har
informerat utskottet om att anslaget på grund av ett misstag har
blivit för lågt beräknat och att anslaget rätteligen bör ökas
med 311 000 kronor till totalt 43 993 000 kronor.
Utskottet föreslår med anledning av regeringens förslag att
riksdagen anvisar 43 993 000 kronor under anslaget.
Svenskt biografiskt lexikon (B 3)
Myndigheten Svenskt biografiskt lexikon har till uppgift att
fortsätta och slutföra utgivandet av verket Svenskt biografiskt
lexikon.
Regeringen föreslår för budgetåret 1995/96 ett anslag på
6 981 000 kronor, varav 4 635 000 kronor beräknas för juli
1995--juni 1996. Av anslaget avser 1 800 000 kronor en
engångsanvisning för att vidta de åtgärder som behövs för
utgivning av lexikonet på CD-ROM. Regeringen förklarar vidare
att Svenskt biografiskt lexikon omfattas av regeringens sparkrav
på utgifter för statlig konsumtion och att anslaget för
budgetåret därför har räknas ned med 170 000 kronor.
Motionärerna bakom motion Kr285 (m) anser med hänsyn bl.a.
till det rådande ekonomiska läget att uppläggningen av Svenskt
biografiskt lexikon på CD-ROM bör skjutas framåt i tiden tills
arbetet med lexikonet avslutats (yrkande 5 delvis). Motionärerna
hemställer därför att anslaget till Svenskt biografiskt lexikon
bestäms till 5 181 000 kronor eller således till ett belopp
som är 1 800 000 kronor lägre än vad regeringen har
föreslagit.
Som anförs i propositionen skulle tillgängligheten och
spridningen av lexikonet öka om detsamma fördes över till
CD-ROM. En överföring kan också antas medföra ökande intäkter i
verksamheten. Vad som anförs i motionen utgör enligt utskottets
mening inte tillräckliga skäl för att avvakta med överföringen.
Utskottet godtar regeringens förslag till medelsanvisning.
Utskottet tillstyrker således att 6 981 000 kronor anvisas
under anslaget. Detta ställningstagande innebär att motion Kr285
avstyrks i nu berörd del (yrkande 5 delvis).
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande uttalanden om etablering av nytt landsarkiv i
Kalmar, Växjö respektive Jönköping
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Kr209, 1994/95:Kr250
och 1994/95:Kr251,
2. beträffande uttalande om att arkiv rörande militära
förband och annan regional militär verksamhet bör överföras till
landsarkiven
att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr211,
3. beträffande medelsanvisningen till Riksarkivet,
landsarkiven och Krigsarkivet
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Riksarkivet, landsarkiven och Krigsarkivet för budgetåret
1995/96 under elfte huvudtiteln anvisar ett ramanslag på
328 926 000 kr,
4. beträffande medelsanvisningen till Språk- och
folkminnesinstitutet
att riksdagen med anledning av regeringens förslag till
Språk- och folkminnesinstitutet för budgetåret 1995/96 under
elfte huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 43 993 000 kr,
5. beträffande medelsanvisningen till Svenskt biografiskt
lexikon
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1994/95:Kr285 yrkande 5 i denna del till
Svenskt biografiskt lexikon för budgetåret 1995/96 under
elfte huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 6 981 000 kr.
res. (m)
Stockholm den 28 mars 1995
På kulturutskottets vägnar
Åke Gustavsson
I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Elisabeth
Fleetwood (m), Berit Oscarsson (s), Anders Nilsson (s), Stig
Bertilsson (m), Ingegerd Sahlström (s), Marianne Andersson (c),
Björn Kaaling (s), Lennart Fridén (m), Carl-Johan Wilson (fp),
Monica Widnemark (s), Charlotta L Bjälkebring (v), Agneta
Ringman (s), Jan Backman (m), Ewa Larsson (mp), Fanny Rizell
(kds) och Nils-Erik Söderqvist (s).
Reservation
Medelsanvisningen till Svenskt biografiskt lexikon (mom. 5)
Elisabeth Fleetwood, Stig Bertilsson, Lennart Fridén och Jan
Backman (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar
med "Som anförs" och slutar med "(yrkande 5 delvis)" bort ha
följande lydelse:
Utskottet vill betona att det i det rådande ekonomiska läget
är både sakligt och psykologiskt viktigt att alla sektorer
bidrar till saneringen av statsfinanserna. Det är också viktigt
att omprioriteringar görs så att anslagen används på bästa sätt.
Mot denna bakgrund anser utskottet att uppläggningen av Svenskt
biografiskt lexikon på CD-ROM bör skjutas framåt i tiden tills
arbetet med lexikonet avslutats. Riksdagen bör därför med bifall
till motion Kr285 yrkande 5 i nu aktuell del för budgetåret
1995/96 anvisa 5 181 000 kronor under anslaget, eller således
ett belopp som är 1 800 000 kronor lägre än vad regeringen har
föreslagit.
dels att utskottets hemställan under mom. 5 bort ha
följande lydelse:
5. beträffande medelsanvisningen till Svenskt biografiskt
lexikon
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Kr285 yrkande 5 i
denna del och med anledning av regeringens förslag till
Svenskt biografiskt lexikon för budgetåret 1995/96 under
elfte huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 5 181 000 kr.