I betänkandet behandlas ett antal motioner som avser
övergripande kulturfrågor. Även några mer avgränsade frågor
behandlas.
Frågan om innehållet i den svenska kulturpolitiken har sedan
våren 1993 varit föremål för ett omfattande utredningsarbete i
parlamentariska kommittéer. Kulturutredningen är en
parlamentarisk utredning med företrädare för samtliga i
riksdagen företrädda partier. Den skall utreda frågan om
kulturpolitikens inriktning. Tre andra utredningar har under
förra året slutfört sina uppdrag. Museiutredningen har gjort en
översyn av mål och strukturfrågor inom det statliga och
statsunderstödda museiväsendet. Teaterutredningen har gjort en
översyn av Riksteaterns betydelse för teaterlivet och
ansvarsfördelningen mellan Riksteatern och länsteatrarna.
Internationella kulturutredningen har utrett frågan om kulturens
internationalisering. Kulturutredningen fick i slutet av förra
året tilläggsdirektiv. I dessa utvecklades närmare utredningens
uppgifter i vad avser de frågor som utredningen skall lägga
särskild vikt vid. Genom direktiven överlämnades också de tre
ovan angivna utredningarnas betänkanden till Kulturutredningen.
Eftersom beslut om såväl innehållet i som formerna för det
utredningsarbete som pågår inom Kulturutredningen i allt
väsentligt fattats i enlighet med önskemål som kulturutskottet
framfört, finns det starka skäl som talar för att utskottet i
frågor som omfattas av utredningsarbetet inte skall göra
uttalanden som i vart fall kan uppfattas som att utskottet
föregriper detta arbete. Denna bedömning kommer till uttryck i
utskottets motivering till sitt ställningstagande till många av
de motionsyrkanden som behandlas i betänkandet. Även i frågor
där det i sak råder olika uppfattningar om den lämpligaste
lösningen har utskottet således kunnat enas om en gemensam
motivering. Utskottet vill i sammanhanget erinra om att det i
Kulturutredningen ingår företrädare för samtliga i riksdagen
representerade partier. Synpunkter som framförts motionsvägen
kan därför i många fall med lätthet lyftas fram inom
utredningen.
Utskottet vill här också nämna att utskottet i vissa fall
avstår från att mera ingående diskutera innehållet i ett
motionsyrkande, eftersom det är uppenbart att med hänsyn till
Kulturutredningens direktiv motionskravet måste bli föremål för
överväganden inom Kulturutredningen.
Med anledning av motioner rörande Stiftelsen Framtidens kultur
lämnar utskottet en relativt utförlig redovisning för de av
stiftelsen fastlagda riktlinjerna för bidragsgivningen. Med
hänvisning till stiftelsens självständighet avstyrker utskottet
krav på uttalanden om användningen av stiftelsens medel.
Utskottet behandlar vidare bl.a. frågan om innehållet i
lagstiftningen om utförsel av kulturföremål.
Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden.
Vid betänkandet har fogats 5 reservationer och 7 särskilda
yttranden.
Motionerna
1994/95:Kr201 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om behovet av en opera i Malmö.
1994/95:Kr205 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas
7. att riksdagen avsätter medel till ett Nobelmuseum,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att använda kapitalet ur Stiftelsen
Framtidens kultur till varaktiga kulturprojekt som inte skall ha
karaktären av arbetsmarknadspolitiska projekt,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att regionala kulturinstitutioner som
länsmuseer och länsteatrar bör prioriteras vid kommande
kulturinsatser,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att en bibliotekslag snarast bör införas.
1994/95:Kr206 av Jan Backman och Birgitta Wistrand (m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om vikten av att hålla kultursektorn fri från
korporativa beslutsorgan.
1994/95:Kr219 av Erling Bager och Eva Flyborg (fp) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om Röhsska museet.
1994/95:Kr220 av Eskil Erlandsson m.fl. (c, fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utförsel av kulturföremål.
1994/95:Kr221 av Sigrid Bolkéus (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om utförsel av kulturföremål.
1994/95:Kr226 av Dan Ericsson (kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en utredning för inrättande av ett
nationellt centrum för blåsmusik,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Östgötamusiken skall vara basen för
detta nationella centrum.
1994/95:Kr230 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om kulturens betydelse för barns och
ungdomars utveckling,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att en växande andel av all
kulturverksamhet inriktas mot barn och ungdomar,
8. att riksdagen hos regeringen begär förslag om användningen
av Stiftelsen Framtidens kulturs resurser i enlighet med vad som
anförts i motionen.
1994/95:Kr233 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om kulturens egenvärde,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av att precisera det statliga
ansvaret på kulturområdet.
1994/95:Kr234 av Elisabeth Fleetwood och Birgitta Wistrand (m)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att stärka banden mellan Stockholm, övriga
Sverige och europeiska länder såväl inom som utom den europeiska
unionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att presentera och vidareutveckla
Stockholm och Stockholmsregionen som en kulturell och attraktiv
mötesplats,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att erbjuda svenska och utländska besökare
evenemang av hög konstnärlig kvalitet med såväl svenska
produktioner som internationella gästspel.
1994/95:Kr235 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om fördelningen av kulturanslagen.
1994/95:Kr240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att kulturpolitiken skall vara generell
och stödja utveckling och mångfald,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Stiftelsen Framtidens kultur bör ges
rätt att fördela medel utan avgörande inflytande av andra
bidragsförmedlare,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att de kulturpolitiska målen bör anges så
tydligt att de ger god vägledning för politiska beslut och när
prioriteringar skall göras,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att den informationstekniska utvecklingen
bör utnyttjas i kulturverksamhet.
1994/95:Kr245 av Conny Öhman och Berit Löfstedt (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ett nationellt centrum för blåsmusik.
1994/95:Kr246 av Karl-Göran Biörsmark (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om inrättande av ett nationellt centrum för
blåsmusik i Linköping,
2. att riksdagen hos regeringen begär att den pågående
Kulturutredningen får i uppdrag att utreda frågan om inrättande
av nationellt centrum för blåsmusik i Linköping.
1994/95:Kr248 av Eva Flyborg och Erling Bager (fp) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att Backa teater i Göteborg erhåller ett
nationellt uppdrag att svara för utvecklingsinsatser inom barn-
och ungdomsteatern.
1994/95:Kr264 av Fanny Rizell m.fl. (kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en ekonomisk expertutredning om kulturens
betydelse som lokaliserings- och produktivitetsfaktor i Sverige,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att staten skall ta ansvar för ett
kulturellt "stamnät", en kulturell infrastruktur, som förutom
nationalinstitutionerna även skall innefatta regionala
stödjepunkter,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att det statliga stödet till enskilda
konstnärer i större utsträckning bör knytas till särskilda
projekt eller bestämda konstnärliga uppdrag,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att de kulturinstitutioner som får
statliga bidrag bör åläggas att presentera en långsiktig
handlingsplan vad gäller satsningar inom barn- och
ungdomsområdet.
1994/95:Kr265 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om information till invandrar- och
handikappgrupper,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en riksscen för folkmusik och dans,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att skolbiblioteken skall omfattas av en
ny bibliotekslag.
1994/95:Kr271 av Magnus Johansson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om nya Marinmuseum i Karlskrona.
1994/95:Kr279 av Marianne Andersson m.fl. (c) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om vikten av att systemet för bidragsgivning
till länsmuseerna bibehålls,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om lokaliseringen av Sjöhistoriska museet.
1994/95:Kr280 av Inger Segelström m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ett samordningsorgan inför
kulturhuvudstadsåret 1998.
1994/95:Kr281 av Inger Segelström och Björn von Sydow (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att flytta Sjöhistoriska museet till
Beckholmen.
1994/95:Kr283 av andre vice talman Görel Thurdin (c) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om det grundbeloppsbaserade statsbidraget
till länsmuseerna.
1994/95:Kr285 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om kulturpolitikens inriktning,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om inrättande av en kulturfond,
7. att riksdagen under ett nytt anslag benämnt Bidrag till
Svenskarnas kulturfond för budgetåret 1995/96 under elfte
huvudtiteln anvisar ett anslag på 2 500 000 kronor.
1994/95:K810 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om allmänhetens tillgång till offentliga
terminaler på folkbibliotek.
1994/95:T236 av Martin Nilsson och Anders Ygeman (s) vari
yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om informationssökning på bibliotek.
1994/95:A807 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) vari yrkas
39. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om kultursatsningar.
Utskottet
Utredningsarbete på kulturområdet
Utskottet lämnar inledningsvis en redovisning för det
omfattande utredningsarbete som pågår inom Kommittén om
kulturpolitikens inriktning. Vanligen används namnet
Kulturutredningen som beteckning på kommittén.
Kulturutredningen är en parlamentarisk kommitté med
företrädare för samtliga i riksdagen företrädda partier. De
ursprungliga direktiven (dir. 1993:24) utfärdades i februari
1993. I slutet av år 1994 utfärdades tilläggsdirektiv till
utredningen samtidigt som vissa ändringar gjordes i utredningens
sammansättning (dir. 1994:146).
Tre andra utredningar på kulturområdet har under förra året
slutfört sina uppdrag.
Museiutredningen har i enlighet med sitt uppdrag gjort en
översyn av mål och strukturfrågor inom det statliga och
statsunderstödda museiväsendet (dir. 1993:26 och 1993:51).
Uppdraget har redovisats i betänkandet (SOU 1994:51) Minne och
bildning.
Teaterutredningen har i enlighet med sitt uppdrag gjort en
översyn av Riksteaterns betydelse för teaterlivet och
ansvarsfördelningen mellan Riksteatern och länsteatrarna (dir.
1993:25 och 1993:50). Uppdraget har redovisats i betänkandet
(SOU 1994:52) Teaterns roller.
Internationella kulturutredningen har i enlighet med sitt
uppdrag utrett frågan om kulturens internationalisering (dir.
1993:52). Uppdraget har redovisats i betänkandet (SOU 1994:35)
Vår andes stämma -- och andras.
Kulturutredningen och Internationella utredningen tillsattes
efter förslag av kulturutskottet och uttalande av riksdagen. De
båda övriga utredningarna fick, sedan särskilda utredare
tillsatts av regeringen, genom tilläggsdirektiv parlamentarisk
sammansättning i enlighet med vad riksdagen uttalat efter
förslag av utskottet.
Enligt de ursprungliga direktiven för Kulturutredningen (dir.
1993:24) har utredningen i uppgift att
göra en utvärdering av kulturpolitikens hittillsvarande
inriktning med utgångspunkt i 1974 års kulturpolitiska mål,
värdera kulturpolitiken med hänsyn till effekterna av de
resurser som har satsats,
göra en samlad bedömning av vilka krav och utmaningar som
kulturpolitiken har att möta under 1990-talet och på längre
sikt,
göra en analys av kulturverksamheternas och
kulturinstitutionernas utvecklingsmöjligheter,
lämna förslag om eventuellt förändrade mål för
kulturpolitiken,
precisera statens ansvar för kulturpolitiken,
lämna förslag till åtgärder för att främja kulturlivet och en
positiv utveckling av kulturen.
Särskild uppmärksamhet bör ägnas decentraliseringsmålet och
hur tillkomsten av kulturella centrum i landet kan främjas.
Utredningen bör noga beakta sambandet mellan de kulturpolitiska
ställningstaganden som görs av staten resp. kommunerna och
landstinget. Utredningens överväganden bör göras utifrån
förutsättningen att de offentliga utgifterna inte kan ökas.
I utredningsdirektiven görs en utförlig genomgång av uppdraget
till utredningen. I avsnittet med rubriken Kulturpolitikens
huvuduppgifter anförs bl.a. att utredningen bör beskriva
kulturpolitikens huvuduppgifter och att beskrivningen bör
grundas på bedömningar av vår tids samhällsförändringar och
vilka krav som följer av dessa. Statens ansvar bör analyseras.
Utredningen bör ha frihet att själv välja vilka aspekter på
kulturpolitiken som den önskar lyfta fram i sammanhanget. För
egen del pekar dock dåvarande kulturministern på ett antal
viktiga ämnen som hon anser det vara angeläget att utredningen
uppmärksammar. Dessa anges under följande rubriker, nämligen (1)
Kulturella centrum, (2) Kulturen i det mångkulturella Sverige,
(3) Den internationaliserade kulturen, (4) Medieutvecklingen och
kulturpolitiken, (5) Värnet av kulturarvet, (6) Insatser för
barn och ungdom, (7) Folkbildningen, (8) Kulturens finansiering.
I ett annat avsnitt, Kulturpolitikens genomslagskraft, framhålls
bl.a. att de offentliga kulturpolitiska instrumenten samt
förutsättningarna för styrning, bl.a. genom resurser, i
framtiden väsentligen kommer att vara desamma som i dag.
Kulturpolitikens genomslag kommer i hög grad att vara beroende
av hur resurserna och instrumenten används. En del av
utredningens uppdrag, anförs det i direktiven, bör därför vara
att söka identifiera de hinder som kan finnas för
kulturverksamheternas och institutionernas positiva utveckling.
Bedömningarna av kulturpolitikens genomslagskraft bör bl.a. utgå
från ambitionen att
kvalitet, professionalism och mångfald bör främjas,
kulturpolitiskt stöd bör ge iakttagbara effekter samt främja
förnyelse och utveckling,
en ändamålsenlig och tydlig roll- och ansvarsfördelning
mellan olika beslutsnivåer i kulturpolitiken är
eftersträvansvärd,
kulturskapare skall ha goda villkor för sitt arbete.
Utredningen bör pröva om det finns skäl att föreslå
förändringar inom kulturområdets myndighetsstruktur, ansvars-
och anslagsfördelningen mellan myndigheterna samt
kulturbudgetens anslagsstrukturer. Utredningen bör granska om
den nuvarande formen för statsbidrag till regionala
kulturinstitutioner är ändamålsenligt utformad. I sammanhanget
anför dåvarande kulturministern att hon bedömt att det inom två
områden finns särskilda skäl att pröva behovet av mer omfattande
förändringar av institutionsstruktur och ansvarsförhållanden.
Kulturministern hänvisar till att särskilda utredare därför
skall tillkallas på musei- och teaterområdena. Samråd bör ske
med dessa utredare, bl.a. i frågor som gäller statsbidraget till
de regionala kulturinstitutionerna. Ett underavsnitt till
avsnittet Kulturpolitikens genomslagskraft har rubriken
Konsekvenser av 1974 års kulturpolitik. Det framhålls att
utredningens uppdrag innehåller tydliga moment av en utvärdering
av hur 1974 års kulturpolitiska mål har uppfyllts. Till
uppdraget fogas önskvärdheten att utredningen överväger om den
förda politiken har haft negativa effekter på
kulturverksamheternas och institutionernas utveckling.
Synpunkten utvecklas närmare. Utredningen bör också göra en
värdering av om statens stöd till olika delar av kulturlivet
varit rimligt avvägt och om stödet förändrats på ett sätt som
motsvarar förändringen i kulturverksamheternas villkor och
behov.
Kulturutredningen har i början av år 1994 lagt fram
betänkandet (SOU 1994:9) Förnyelse och kontinuitet -- om konst
och kultur i framtiden. Betänkandet innehåller ett antal
uppsatser om kulturens framtida roll och vilka krav som kan
komma att ställas på kulturpoliken. Uppsatserna har efter
önskemål av utredningen skrivits av 20 personer. Uppsatserna
skall bl.a. utgöra underlag för utredningens fortsatta arbete.
Som inledningsvis angetts fick Kulturutredningen
tilläggsdirektiv i slutet av år 1994 (dir. 1994:146).
Enligt dessa skall utredningen i sitt fortsatta arbete lägga
särskild vikt vid
jämlikhet och delaktighet i kulturlivet,
folkbildningens och folkrörelsernas kulturspridande roll,
barnens och ungdomens delaktighet i kulturen,
förbättring av konstnärernas villkor,
massmediernas inverkan på den kulturella utvecklingen,
kulturarvets och det svenska språkets betydelse,
den fysiska miljöns utformning.
Utredningen skall lämna förslag till en bibliotekslag. Den
skall vidare behandla bl.a. frågor om det totala statliga
ansvarstagandet för kulturverksamhet samt om förhållandet mellan
statliga insatser på central, regional och lokal nivå.
I särskilda avsnitt i tilläggsdirektiven utvecklas närmare
utredningens uppgifter i vad avser de frågor som utredningen i
enlighet med det sagda skall lägga särskild vikt vid. Som
närmare redovisas i det följande skall utredningen också -- med
redovisning av förslag före utgången av mars 1995 -- pröva vissa
frågor som rör Sjöhistoriska museets byggnad och dess samlingar.
Genom tilläggsdirektiven till Kulturutredningen överlämnades
till denna Museiutredningens, Teaterutredningens och
Internationella kulturutredningens betänkanden, till vilka
fogats remissvar och sammanställningar av dessa. Det angavs att
betänkandena och remissvaren skulle bilda underlag för
utredningens fortsatta överväganden. De museipolitiska
övervägandena skall också omfatta Statens försvarshistoriska
museer. Här bör också nämnas att till utredningen har
överlämnats Kulturrådets rapport avseende Stockholmsmusiken och
Länsmusiken i Blekinge.
Kulturutredningens arbete skall enligt tilläggsdirektiven vara
avslutat senast den 31 maj 1995.
Allmänna synpunkter
Som en allmän bakgrund till utskottets överväganden rörande
merparten av de motionsyrkanden som behandlas i detta betänkande
finns skäl anföra följande synpunkter, vilka nära överensstämmer
med vad utskottet anförde i motsvarande betänkande våren 1994
(bet. 1993/94:KrU18).
Eftersom beslut om såväl innehållet i som formerna för det
utredningsarbete som pågår inom Kulturutredningen i allt
väsentligt fattats i enlighet med önskemål som kulturutskottet
framfört, finns det starka skäl som talar för att utskottet i
frågor som omfattas av utredningsarbetet inte skall göra
uttalanden som i vart fall kan uppfattas som att utskottet
föregriper detta arbete. Denna bedömning kommer till uttryck i
utskottets motivering till sitt ställningstagande till många av
de motionsyrkanden som behandlas i de följande avsnitten. Även i
frågor där det i sak råder olika uppfattningar om den
lämpligaste lösningen har utskottet således kunnat enas om en
gemensam motivering. Utskottet vill i sammanhanget erinra om att
det i Kulturutredningen ingår företrädare för samtliga i
riksdagen representerade partier. Synpunkter som framförts
motionsvägen kan därför i många fall med lätthet lyftas fram
inom utredningen.
Utskottet vill här också nämna att utskottet i vissa fall
avstår från att mera ingående diskutera innehållet i ett
motionsyrkande, eftersom det är uppenbart att med hänsyn till
Kulturutredningens direktiv motionskravet måste bli föremål för
överväganden inom Kulturutredningen.
Kulturpolitikens mål
I tre motionsyrkanden tas upp frågor om de kulturpolitiska
målen, nämligen dels i motion Kr285 (m) yrkande 1, som
syftar till att förvaltningen av kulturarvet skall framhävas,
dels i motion Kr240 (fp) yrkande 1, som innefattar krav på
att kulturpolitiken skall vara generell och stödja utveckling
och mångfald, dels ock yrkande 3 i samma motion, där det
framhålls att de kulturpolitiska målen bör anges så tydligt att
de ger god vägledning för politiska beslut och när
prioriteringar skall göras.
Utskottet konstaterar att det ingår i Kulturutredningens
uppgifter att -- mot bakgrund av sina överväganden om de
kulturpolitiska behoven framöver samt om vikten av koncentration
på angelägna uppgifter -- överväga behovet av nya, jämkade eller
ändrade kulturpolitiska mål. Dessa överväganden bör inte
föregripas. Motionsyrkandena bör därför inte föranleda någon
riksdagens åtgärd.
Decentraliseringsfrågor, m.m.
Kulturella centrum, m.m.
I det betänkande där utskottet uttalade sig för en
övergripande kulturpolitisk utredning (bet. 1991/92:KrU18)
pekade utskottet på behovet av fortsatta överväganden om hur
strukturen av kulturinstitutioner kan byggas vidare i
geografiskt hänseende. Därvid diskuterades relativt ingående
önskvärdheten av att bygga upp kulturella centrum även utanför
Stockholm, på platser som har förutsättningar att erbjuda
kulturverksamheter och konstnärligt skapande av internationell
standard. I sammanhanget hänvisades bl.a. till de synpunkter om
sådana centrum som anförts i en Europarådsrapport från år 1990.
Kulturutskottet anknöt till det pågående utredningsarbetet
inom den parlamentariska beredningen (C 1992:06) om den
offentliga verksamhetens uppbyggnad och indelning på regional
nivå och anförde att dessa överväganden kan ge utgångspunkter
också för hur kulturens institutionsstruktur skall byggas i vårt
land. Som en annan utgångspunkt för behovet av fler
kulturcentrum anknöt utskottet till frågan om kulturens
betydelse för växtkraft och dynamik nationellt och regionalt.
I direktiven till Kulturutredningen anförs att överväganden
med de utgångspunkter som kulturutskottet angett bör vara ett
grundläggande moment i utredningens arbete.
Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att det inte
behövs någon riksdagens åtgärd med anledning av motion Kr264
(kds), såvitt däri anförs synpunkter om staten skall ta ansvar
för ett kulturellt "stamnät", en kulturell infrastruktur, som
förutom nationalinstitutionerna även skall innefatta regionala
stödjepunkter (yrkande 2). Motionärerna framhåller bl.a. att
sådanan stödjepunkter inte nödvändigtvis behöver erbjuda ett
brett kulturutbud utan skall kunna representeras av en enskild
institution som visat på god kvalitet ur ett såväl nationellt
som nationellt perspektiv. Således avstyrks motionsyrkandet.
I detta sammanhang tar utskottet upp till behandling även
motion Kr234 (m), vari framställs yrkanden som avser en av
landets regioner, nämligen Stockholmsregionen. Motionen
syftar till att banden skall stärkas mellan Stockholm,
övriga Sverige och andra Europeiska länder, att Stockholm
och Stockholmsregionen skall presenteras och vidareutvecklas som
en kulturell och attraktiv mötesplats, samt att Stockholm
skall kunna erbjuda svenska och utländska besökare evenemang av
hög konstnärlig kvalitet med såväl svenska produktioner som
internationella gästspel.
Då det gäller avvägningen mellan statliga insatser på
kulturområdet till Stockholmsregionen och till andra regioner i
landet vill utskottet hänvisa till att kulturutskottet, då
utskottet våren 1992 förordade att en kulturpolitisk utredning
skulle tillsättas, angav att utredningens huvuduppgift borde
vara att utvärdera i vad mån 1974 års kulturpolitiska mål
uppfyllts och att därvid särskilt uppmärksamhet borde ägnas åt
decentraliseringsmålet (bet. 1991/92:KrU18 s. 10). I sina
överväganden anförde vidare utskottet bl.a. att de centrala
kulturinstitutionerna har varit -- och är -- av stor betydelse
för hela landets kulturliv. Detta har, anförde utskottet, både
direkt och indirekt i olika sammanhang understrukits av
statsmakterna och även kommit till uttryck bl.a. i
budgetbedömningar.
Med hänsyn till vad som anförs i motionen om att stärka banden
mellan Stockholm och övriga Sverige och andra europeiska länder
erinrar utskottet om innehållet i det betänkande som lagts fram
av Internationella kulturutredningen -- (SOU 1994:35) Vår andes
stämma -- och andras. Som angetts i det inledande avsnittet har
betänkandet jämte remissyttranden överlämnats till
Kulturutredningen.
Det får ankomma på Kulturutredningen att överväga huruvida
några särskilda insatser av det slag som föreslås i motionen bör
göras för Stockholmsregionen eller för någon annan region.
Särskilt det förslag som lagts fram av Internationella
kulturutredningen ger Kulturutredningen anledning att pröva
huruvida det bör göras en större och sammanhållen satsning på
kulturturism i viss region i landet och att föreslå vilken
region som bör komma i fråga för en sådan satsning.
Utskottet avstyrker med hänvisning till det anförda motion
Kr234.
Även motion Kr280 (s) avstyrks. I denna föreslås att det bör
inrättas ett organ som skulle samordna kulturaktiviteter i
landet inför år 1998, då Stockholm efter beslut av EU:s
kulturministrar utsetts till Europas kulturhuvudstad. Utskottet
anser att det inte bör ankomma på riksdagen att ta initiativ
till ett sådant organ.
Andra decentraliseringsfrågor
I motion Kr235 (m) yrkas att riksdagen som sin mening skall ge
regeringen till känna följande.
Fortfarande fördelas de statliga kulturanslagen med sex gånger
så stora anslag per stockholmare som per göteborgare eller
Malmöbo. Detta kan inte få fortsätta i längden.
Kulturutskottet ser yrkandet -- innebärande krav på en
omfördelning av kulturstödet -- som ett uttryck för
bedömningar av samma karaktär som utskottet gjorde då utskottet
våren 1992 förordade att en kulturpolitisk utredning skulle
tillsättas. Utskottet angav att huvuduppgiften för en sådan
utredning borde vara att utvärdera i vad mån 1974 års
kulturpolitiska mål uppfyllts och att därvid särskild
uppmärksamhet borde ägnas åt bedömningen av
decentraliseringsmålet. Utskottet framhöll att de statliga
insatserna till den regionala utvecklingen på kulturområdet
varit betydande men att det ännu kvarstår önskemål om insatser
av betydande omfattning. Utskottet framhöll också -- i samband
med diskussionen om regionala centrum i landet -- bl.a. att de
centrala kulturinstitutionerna har varit och är av stor
betydelse för hela landets kulturliv, något som kommit till
uttryck i budgetbedömningar. Utskottets överväganden har senare
kommit till uttryck i direktiven till Kulturutredningen.
Utredningen får inte lägga fram några förslag som innebär
budgetförsvagningar och detta har inte heller föreslagits av
motionären. I de ursprungliga utredningsdirektiven understryks
emellertid att det är angeläget att de resurser som ställs till
förfogande används effektivt så att kulturen också i framtiden
kan ges goda ekonomiska villkor. Utredningen bör bl.a. bedöma om
det inom nuvarande resursramar finns behov av förändringar i den
statliga kulturbudgeten mot bakgrund av utredningens
överväganden om statens ansvar och önskemålet att främja en
långsiktig och stabil finansiering av prioriterade
kulturverksamheter. I tilläggsdirektiven anges att om statens
insatser för kulturlivet skall få önskad effekt måste de
anvisade medlen utnyttjas optimalt. Regeringen vill därför
understryka vikten av att kommittén prövar den statsunderstödda
kulturverksamheten från grunden, inbegripet motiven för statens
ansvarstagande.
Utskottet anser mot bakgrund av den lämnade redovisningen att
det inte är erforderligt med något riksdagens initiativ med
anledning av motionskravet (motion Kr235). Utskottet vill
tillägga att utredningens ställningstagande då det gäller det
statliga kulturstödet självfallet måste ske med utgångspunkt i
en bedömning av hur de mål som enligt utredningen bör gälla för
kulturpolitiken i framtiden främjas på det mest effektiva
sättet.
Utskottet har vid flera tillfällen behandlat frågan om
nationella uppdrag skall kunna ges åt museer eller andra
kulturinstitutioner ute i landet som har andra huvudmän än
staten (se bet. 1992/93:KrU17 s. 10--11 och 15--17 samt bet.
1993/94:KrU18 s. 9--11). I linje med vad utskottet anfört
tidigare konstaterar utskottet att överväganden rörande denna
fråga får anses ligga inom ramen för Kulturutredningens uppdrag.
Till utredningen har genom de nyligen utfärdade
tilläggsdirektiven överlämnats bl.a. Museiutredningens
betänkande (SOU1994:51) Minne och bildning. I detta betänkande
föreslås att de statliga museerna skall samordnas i fyra större
museienheter och att de nationella uppgifter, som dessa
museienheter skall ansvara för, kan förvaltas i olika delar av
landet. Utskottet återkommer till denna fråga. Även
Teaterutredningens betänkande (SOU1994:52) Teaterns roller har
överlämnats till Kulturutredningen. Också i detta betänkande
behandlas frågor om nationella uppdrag, bl.a. såvitt avser
barnteaterområdet. Utskottet anser att de nu aktuella
motionsyrkandena bör bedömas med utgångspunkt i att
Kulturutredningens arbete inte bör föregripas och att riksdagen
därför bör undvika att nu göra några principiella uttalanden i
frågan om ansvaret för nationella uppdrag på museiområdet eller
institutioner på andra kulturområden. I det sagda ligger också
att riksdagen inte i detta sammanhang bör lägga fast några nya
nationella uppdrag inom kulturområdet. Mot bakgrund av den
gjorda bedömningen behandlar utskottet i det följande ett antal
motionsyrkanden som avser frågor om fördelning av nationella
uppdrag eller om fastställande av nya sådana.
Röhsska museet i Göteborg är ett kommunalt museum för
konsthantverk och design. Museet har tillkommit genom
testamentariska förordnanden till Göteborgs stad. Museet ingår i
Göteborgs museer, som erhåller statsbidrag i form av grundbidrag
för utställningsverksamheten via anslaget Bidrag till regionala
museer. I motion Kr219 (fp) lämnas en redovisning för museets
verksamhet. Motionärerna anser -- med hänsyn till pågående
diskussioner om ett formmuseum -- att riksdagen redan nu skall
besluta att Röhsska museet skall ha det nationella ansvaret för
konsthantverk och industridesign.
Kulturutskottet har vid en rad tillfällen behandlat frågor om
Röhsska museet (se bl.a. bet. 1991/92:KrU1 och 18, bet.
1992/93:KrU17 och bet. 1993/94:KrU18). Sedan utskottet senast
behandlade sådana frågor har Museiutredningen lagt fram sitt
betänkande. Som delvis berörts i det föregående föreslås att det
till de föreslagna statliga museienheterna med nationella
uppgifter skall kunna knytas funktioner, som i dag finns på
andra platser än i Stockholm. Det behöver inte ske genom
förändrat huvudmannaskap utan kan också ta formen av avtal på
viss tid om vilka uppgifter och funktioner som skall fullgöras.
Detta förfarande kan t.ex. tillämpas på Röhsska museet, där
konst- och industridesign utvecklats i en form som har karaktär
av riksintresse, anförs det i betänkandet. Utskottet konstaterar
att denna bedömning omfattas av de överväganden som görs inom
Kulturutredningen. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet motion
Kr219.
Även i motion Kr248 (fp) tas upp en Göteborgsinstitution,
nämligen Backa teater på Hisingen, som organisatoriskt ingår
i Göteborgs stadsteater. Motionärerna, som närmare redovisar
verksamheten vid Backa teater, vill att riksdagen skall besluta
att Backa teater skall erhålla ett nationellt uppdrag att svara
för utvecklingsinsatser inom barn- och ungdomsteatern.
Som också motionärerna redovisar har Teaterutredningen
uppmärksammat verksamheten vid Backa teater. Utredningen anser
att en barnteaterscen skall få ett särskilt nationellt uppdrag
för utvecklingsinsatser på barnteaterområdet. Grunden i ett
sådant uppdrag skall vara att värna om hög konstnärlig kvalitet
och att skapa förutsättningar för förnyelse av svensk
barnteater. Uppdraget bör vara tidsbegränsat och ge utrymme för
konstnärliga omprioriteringar. Det bör kopplas till en befintlig
teater vars huvudman är beredd att också ekonomiskt stödja
verksamheten. Staten bör dock stå för huvuddelen av
merkostnaderna. Inledningsvis bör det nationella uppdraget ges
till Backa teater. Detta val grundas främst på konstnärliga
bedömningar, men det innebär också en statlig regional satsning
i Västsverige, anser Teaterutredningen (SoU 1994:52 s. 237).
I enlighet med utskottets inledande bedömning bör
Kulturutredningens ställningstagande till Teaterutredningens
förslag inte föregripas. Motion Kr248 bör därför inte föranleda
någon riksdagens åtgärd.
I tre motioner -- Kr226 (kds), Kr245 (s) och Kr246 (fp) --
framställs förslag som syftar till att det skall inrättas ett
nationellt centrum för blåsmusik och att Östgötamusiken i
Linköping skall vara detta centrum. I motionerna understryks
vikten av att de traditioner och kunskaper som skapats inom
blåsmusiken bevaras och utvecklas. Det behövs ett nationellt
kontaktnät som kan bevaka den internationella utvecklingen och
initiera samverkan inom landets blåsmusikverksamhet. Utskottet
hänvisar i övrigt till den utförliga motivering som finns i
motionerna.
På blåsmusikområdet har under det senaste året uppmärksamheten
särskilt inriktats mot frågan om nedläggningen av Stockholms
blåsarsymfoniker, för vilka Svenska rikskonserter är huvudman.
Som närmare framgår av årets budgetproposition (bil. 12 s. 89)
bör Blåsarsymfonikernas framtid prövas i ett brett
kulturpolitiskt perspektiv, nämligen inom Kulturutredningen. Det
är självklart att denna prövning ger Kulturutredningen särskild
anledning att göra en bedömning av blåsmusikens ställning i
landet. Därvid aktualiseras frågan om inrättande av ett centrum
för blåsmusiken, som förordas i motionerna, och om placeringen
av ett sådant. Med hänsyn till det anförda och då
Kulturutredningens arbete inte bör föregripas påkallar
motionerna inte någon riksdagens åtgärd.
I detta sammanhang behandlar utskottet även motion Kr265 (v),
såvitt däri framställs ett yrkande som innebär att det skall
inrättas en riksscen för mångkulturell folkmusik och -dans
(yrkande 6). Motionärerna framför synpunkter på behovet av en
sådan scen med utgångspunkt i det ökande intresset för folkmusik
och i det förhållandet att andra musik- och teaterformer har
tillgång till motsvarande institutioner. I motionen
exemplifieras detta förhållande med den statliga Dramatiska
teatern, det landstingsstödda Konserthuset i Stockholm och den
enskilt drivna Jazzscenen på Fasching i Stockholm. De framhåller
bl.a. det är självklart att Sverige som numera är ett
mångkulturellt samhälle också söker en mångkulturell identitet.
Utskottet anser att även den i detta motionsyrkande upptagna
frågan -- i den mån den avser statligt stöd till folkmusik och
-dans -- ligger inom ramen för Kulturutredningens arbete. Detta
bör i enlighet med vad som anförts i det föregående inte
föregripas. Yrkandet avstyrks.
I flera motioner läggs fram förslag som avser Sjöhistoriska
museets verksamhet och lokalisering.
Sjöhistoriska museets huvudbyggnad utgörs av en av Ragnar
Östberg ritad byggnad på norra Djurgården i Stockholm. Byggnaden
ligger i nära anslutning till Tekniska museet och Folkens museum
-- etnografiska. Marinmuseum, som är en del av Statens
försvarshistoriska museer och tillhör Försvarsdepartementets
verksamhetsområde, är beläget i Karlskrona. Betydande
investeringar görs f.n. på Stumholmen i Karlskrona genom att där
uppförs en ny byggnad för museet, Nya marinmuseet. Stumholmen
ligger nära Trossö, där bl.a. örlogsvarvet finns. Här bör också
nämnas att Nobelstiftelsen i en framställning till regeringen
föreslagit att Sjöhistoriska museets nuvarande huvudbyggnad
överlåts till stiftelsen, som där avser att inrätta ett
Nobelmuseum. Utskottet återkommer till frågan om statsbidrag
till ett sådant museum.
I motion Kr281 (s) förordas att Sjöhistoriska museet skall
flyttas till Beckholmen, sydväst om Djurgården.
I motion Kr279 (c) föreslås att Sjöhistoriska museet skall
lokaliseras till det nya marinmuseet i Karlskrona (yrkande 4).
Med en utförlig motivering -- innefattande en bred redovisning
för det marina kulturarvet i Karlskrona -- föreslår motionärerna
bakom motion Kr271 (s) att Sjöhistoriska museets uppgifter på
det örlogsmarina området förs över till Nya marinmuseet i
Karlskrona så att detta museum får ansvar för hela detta område.
Med anledning av motionerna vill utskottet erinra om följande.
I de nyligen utfärdade tilläggsdirektiven till Kulturutredningen
fick utredningen i uppdrag att ta fram underlag inför
regeringens ställningstagande i frågan om överlåtande av
Sjöhistoriska museets huvudbyggnad till Nobelstiftelsen. I
samband därmed skall utredningen överväga en alternativ
lokalisering av Sjöhistoriska museet, t.ex. i anslutning till
Galärvarvet vid Vasamuseet. Även annan ort med anknytning till
svensk sjöfart kan övervägas. Frågan om överförande av
Sjöhistoriska museets samlingar till Marinmuseum i Karlskrona är
en möjlighet som skall vägas in i prövningen. Förslag i denna
del skall redovisas till regeringen senast den 31 mars 1995.
De i motionerna upptagna frågorna omfattas således av
Kulturutredningens uppdrag. Utredningens överväganden, som i
enlighet med det anförda skall redovisas inom kort, bör inte
föregripas. Yrkandena bör således inte föranleda någon åtgärd av
riksdagen.
I detta sammanhang behandlar utskottet även motion Kr205 (mp),
såvitt däri föreslås att riksdagen avsätter medel till ett
Nobelmuseum (yrkande 7).
Utskottet har inhämtat att representanter för
Nobelstiftelsen, som förvaltar Nobels efterlämnade förmögenhet,
för närvarande utreder förutsättningarna för att inrätta ett
museum med tyngdpunkt på nobelpristagarna och deras insatser.
Avsikten med museet är att skapa ett unikt vetenskapligt och
kulturellt museum om nobelprisen med syfte att spegla den
vetenskapliga kulturella och politiska utvecklingen samt att
informera om exempelvis vetenskapens nuvarande inriktning.
Utredningsarbetet syftar till att lokalisera museet till
Stockholm. Som redovisats i det föregående skall
Kulturutredningen inom kort lämna förslag till beslut med
anledning av framställning från Nobelstiftelsen om förvärv av
Sjöhistoriska museets byggnad för inrättandet av museet. Här bör
också nämnas att även förutsättningarna för inrättandet i Oslo
av ett museum om Nobels fredspris undersöks.
Utskottet anförde under hösten med anledning av motionskrav
rörande Nobelprismuseum i Karlskoga att det enligt utskottets
uppfattning inte ankommer på riksdagen att ta initiativ i fråga
om inrättande eller lokalisering av ett Nobelmuseum (bet.
1994/95:KrU1). Utskottet bör inte heller ta initiativ till
statsbidrag till ett sådant museum. Motionsyrkandet avstyrks
(yrkande 7 i motion Kr205).
Malmö bör få en opera, anser motionären bakom motion Kr201
(m). Finansieringen bör ske genom överförande av bidrag som nu
utgår till Malmö musikteater och genom omfördelning av bidrag
som nu utgår till kultursektorn inom Stockholmsregionen.
Utskottet vill framhålla följande. Malmö Stadsteater
ombildades för några år sedan till aktiebolag. Nu finns i Malmö
ett moderbolag, Malmö Musik och Teater AB, som har tre
dotterbolag med inriktning på talteater, musikteater och dans
resp. symfonisk musik. Symfoniorkestern disponerar numera egna
lokaler. Malmö Musikteater AB, som svarar för musikteater och
dans, bedriver sin verksamhet huvudsakligen på tidigare Malmö
Stadsteaters stora scen. Denna teater har ytterligare en scen.
För omkring ett år sedan återinvigdes Hippodromteatern som är
avsedd för talteatern. Betydande statsbidrag utgår till
moderbolaget.
Motionsyrkandet synes syfta till att det skall byggas en ny
operabyggnad för musikteater med egna grundbidrag. Utskottet
vill framhålla att frågan om uppförandet av en särskild
operabyggnad i Malmö i första hand får prövas av de lokala och
regionala huvudmännen. Det ankommer också på huvudmännen att
avgöra i vilken organisatorisk form kulturverksamheten skall
drivas. Utskottet vill i sammanhanget hänvisa till att
Teaterutredningen i ett teaterpolitiskt handlingsprogram tagit
upp punkter som avser att stärka bl.a. operakonstens ställning i
orter utanför Stockholm, däribland Malmö (se SOU 1994:52 s.
239). Som tidigare angetts har Teaterutredningens betänkande
överlämnats till Kulturutredningen. Bl.a. skall detta betänkande
och remissvaren över betänkandet bilda underlag för
Kulturutredningens fortsatta överväganden. Dessa bör inte
föregripas.
Med hänvisning till det anförda avstyrks motionen.
Statsbidragsfrågor
I detta avsnitt behandlas yrkanden som avser den statliga
bidragsgivningen på kulturområdet. Flera av motionskraven kan
också ses som decentraliseringsfrågor.
Det är nödvändigt att det statliga ansvaret på
kulturområdet preciseras, anser motionärerna bakom motion
Kr233 (m). De utvecklar skälen för detta närmare (yrkande 2).
Utskottet anser att motionsyrkandet är tillgodosett genom de
direktiv som utfärdats för Kulturutredningen. Utskottet vill
särskilt hänvisa till att det i utredningens tilläggsdirektiv
anförs att kulturpolitikens förnyelse, som är kärnan i
utredningens uppdrag, förutsätter en översyn av vilka områden
som skall prioriteras inom den statliga kulturbudgeten. Om
statens insatser för kulturlivet skall få önskad effekt måste de
anvisade medlen utnyttjas optimalt. Regeringen vill därför,
anförs det i motiven, understryka vikten av att utredningen
prövar den statsunderstödda kulturverksamheten från grunden,
inbegripet motiven för statens ansvarstagande. Utredningen skall
belysa varje delområde från denna utgångspunkt. I enlighet med
det sagda påkallar motionsyrkandet inte någon åtgärd av
riksdagen.
I tre motioner tas upp frågor om det framtida statliga
stödet till länsmuseer och, i en av motionerna, länsteatrar
och andra regionala kulturinstitutioner.
Enligt motion Kr279 (c) yrkande 3 och motion Kr283 (c) yrkande
1 bör grundbidragssystemet till länsmuseerna bibehållas. Vidare
bör enligt motion Kr205 (mp) regionala kulturinstitutioner som
länsmuseer och länsteatrar prioriteras vid kommande
kulturinsatser (yrkande 10).
Utskottet anser att Kulturutredningens överväganden inte bör
föregripas. Samtidigt med detta ställningstagande vill utskottet
framhålla att det råder en allmän uppslutning kring värdet av
den väl utbyggda infrastruktur som finns då det gäller bl.a.
museer och teatrar att det finns befogad anledning utgå från att
Kulturutredningen kommer att sträva efter att denna struktur
skall kunna bevaras och vidareutvecklas. I enlighet med det
anförda avstyrks motionsyrkandena.
Enligt motion Kr264 (kds) bör det statliga stödet till
enskilda konstnärer i större utsträckning knytas till särskilda
projekt eller bestämda konstnärliga uppdrag (yrkande 3).
Utskottet delar den uppfattning som motionsförslaget är ett
uttryck för. Utskottet vill framhålla att bidragsfördelningen av
Bildkonstnärsfonden numera har den inriktning som motionärerna
förordar. Med hänsyn härtill och med hänvisning till
Kulturutredningens uppdrag anser utskottet att det inte är
erforderligt med någon riksdagens åtgärd med anledning av
motionen i aktuell del.
I motion Kr206 (m) framförs synpunkter som leder till
slutsatsen att det är av vikt att kultursektorn hålls fri från
korporativa beslutsorgan.
Utskottet erinrar om att det i de ursprungliga direktiven för
Kulturutredningen anges bl.a. att utredningen bör göra en
bedömning av om politiken har skapat eller befäst
administrativa, organisatoriska och kompetensmässiga gränser
inom kulturområdet som kan verka hindrande för
kulturverksamhetens utveckling. Den bör uppmärksamma om det
förekommer att olika roller och ansvar på ett olämpligt sätt
blandas samman i beslutsfattandet.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen.
Vissa biblioteksfrågor
Vid ett antal tillfällen under de senaste åren har utskottet
behandlat biblioteksfrågor. Sådana frågor har också varit
föremål för en omfattande debatt utanför riksdagen. I oktober
1992 höll kulturutskottet en utfrågning i ämnet. I anslutning
till utfrågningen diskuterade utskottet ingående frågan om
förutsättningarna för införande av en bibliotekslag borde
utredas. Kulturutskottet stannade för att inte ta något
initiativ i frågan. Bibliotekslagsfrågan har därefter varit
aktuell bl.a. då riksdagen behandlade frågan om en ändring av
upphovsrättslagen avseende krav på tillstånd av upphovsmännen
vid uthyrning och därmed jämförliga rättshandlingar av exemplar
av litterära verk till allmänheten (prop. 1992/93:214, yttr.
1992/93:KrU12y, bet. 1992/93:LU44, rskr. 1992/93:413, se även
bet. 1993/94:KrU18 s. 14 och res. 7).
I de i slutet av förra året utfärdade tilläggsdirektiven till
Kulturutredningen fick utredningen i uppdrag att lägga fram
förslag till en bibliotekslag. Det anges i dessa direktiv att
syftet med en bibliotekslag är att säkra att folk- och
skolbiblioteken kan bevara mångfald och kvalitet när det gäller
bokinköp samt att garantera avgiftsfria boklån. Därtill skall,
anges det, lagen säkerställa förekomsten av bibliotek i varje
kommun.
Ett i motion Kr205 (mp) framställt yrkande om att en
bibliotekslag snarast bör införas påkallar med hänsyn till
innehållet i tilläggsdirektiven inte någon riksdagens åtgärd.
Yrkandet avstyrks därför (yrkande 13).
Av samma skäl avstyrks motion Kr265 (v), såvitt däri krävs att
även skolbiblioteken skall omfattas av en bibliotekslag
(yrkande 8).
Två motionsyrkanden rörande biblioteksverksamheten
framställs med utgångspunkt i den snabba utvecklingen på
IT-området.
I motion T236 (s) förordas att det i en kommande bibliotekslag
skall stadgas skyldighet att i varje kommun erbjuda IT-tjänster
innebärande avgiftsbelagd tillgång till i vart fall Internet
(yrkande 3). I motion K810 (fp) förordas att det på
folkbiblioteken skall finnas tillgång till både lokala och
internationella datanät så att medborgarna kostnadsfritt kan
erbjudas grundläggande samhällsinformation. Det behövs en
utredning av frågan hur finansieringsfrågorna kan lösas (yrkande
8).
Utskottet konstaterar att frågor om hur vi skall kunna
utnyttja fördelarna med den nya informationstekniken och därmed
sammanhängande problem är föremål för överväganden i en rad
sammanhang. Det framstår som naturligt att Kulturutredningen
uppmärksammar de frågor som tas upp i de redovisade yrkandena.
Utskottet vill vidare i sammanhanget nämna att
konstitutionsutskottet i sitt nyligen avgivna betänkande
1994/95:KU41 Samhällsinformation behandlat förslag som avser
inrättande av medborgarkontor i kommunerna, där medborgarna
bl.a. skulle kunna inhämta information från databaser. I en av
de i betänkandet behandlade motionerna, Kr264 (kds), uttalas att
en samlokalisering med biblioteken bör övervägas. Med hänvisning
till det anförda anser utskottet att riksdagen inte bör ta något
initiativ med anledning av de här aktuella motionsyrkandena.
Dessa avstyrks således.
Barn- och ungdomsfrågor
De fyra motionsyrkanden som behandlas i detta avsnitt kan
sägas ha det gemensamt att de syftar till ökade satsningar på
kultur som riktar sig till barn och ungdom.
Som en bakgrund till redovisningen för och bedömningen av
yrkandena vill utskottet i korthet erinra om följande.
Behovet av insatser inom kulturpolitikens ram som riktar sig
mot barn och ungdom har ofta uppmärksammats under senare år av
både regering -- såväl den nuvarande som den tidigare -- och
riksdag. I direktiven till Kulturutredningen framhålls att det
likväl finns starka skäl som talar för att denna aspekt på
kulturpolitiken i än högre grad behöver sättas i förgrunden
framöver. Utredningen bör redovisa förslag om lämpliga vägar för
att stärka kulturens ställning bland barn och ungdom. Den bör
därvid utgå från förhållandet att barnens kulturintresse
grundläggs i hemmet och i skolan. Skolan är vår kanske
viktigaste kulturinstitution, anför det vidare i de ursprungliga
utredningsdirektiven.
I de i slutet av förra året utfärdade tilläggsdirektiven till
Kulturutredningen understryks ytterligare angelägenheten av
insatser med inriktning på barn och ungdom. När utredningen
överväger vilka förslag den skall lägga fram i syfte att främja
kulturell jämlikhet och jämställdhet samt vidgat deltagande i
kulturlivet skall den beakta att den unga generationen är den
viktigaste målgruppen för en långsiktig kulturpolitik, anförs
det i tilläggsdirektiven. Det är också hos barn och ungdom som
kulturen har störst möjligheter att lägga grunden för ökad
tolerans och förståelse människor emellan. Utredningen skall
föreslå nya insatser med inriktning på barn och ungdom. Därvid
skall utredningen särskilt uppmärksamma förskolans och skolans
betydelse som kulturmötesplatser, där unga människor får utrymme
för eget skapande samt nya kulturella erfarenheter och
upplevelser. Utredningen skall överväga i vilka former
barnomsorgens och skolans samverkan med det övriga kulturlivet
kan stimuleras och föreslå lämpliga åtgärder.
Utskottet vill i sammanhanget nämna att som påpekas i
Kulturutredningens ursprungliga direktiv viktigt
underlagsmaterial för Kulturutredningens analyser tagits
fram av Statens kulturråd, bl.a. när det gäller
kulturinstitutionernas insatser för barn och ungdom.
I andra betänkanden under våren behandlar utskottet
regeringens budgetförslag på kultur- och medieområdet samt
motionsyrkanden om bl.a. ökade resurser för insatser för barn
och ungdom. Utskottet nöjer sig med att i detta sammanhang
redovisa att det i budgetpropositionen föreslås att en särskild
satsning görs för att stimulera utvecklingsarbete inom barn- och
ungdomskulturen.
I motion Kr230 (c) understryks betydelsen av kulturen för
barns och ungdoms utveckling. Utskottet kan instämma i vad som
anförs i motionen i denna del. Det synsätt på behovet av
insatser för barn och ungdom som utskottet gett uttryck åt i
många sammanhang har skett med utgångspunkt i insikten om att
kulturen har stor betydelse för barns och ungdoms utveckling.
Motionsyrkandet får anses besvarat med det anförda. Det bör
således inte föranleda någon åtgärd av riksdagen (yrkande 1).
Vad som inledningsvis i detta avsnitt anförts bl.a. om
Kulturutredningens uppdrag då det gäller kultur för barn och
ungdom talar för att det inte är erforderligt med något
riksdagens initiativ med anledning av motion Kr230 (c) yrkande 3
och motion A807 (c) yrkande 39; yrkandena syftar till att en
växande andel av all kulturverksamhet skall riktas mot barn
och ungdom. Till det sagda kommer att det även i landsting och
kommuner finns en insikt om vikten av insatser för barn och
ungdom på kulturområdet. Med hänvisning till det anförda
avstyrks motionsyrkandena.
De kulturinstitutioner som får statliga bidrag bör åläggas
att presentera en långsiktig handlingsplan för satsningar inom
barn- och ungdomsområdet. Detta anser motionärerna
bakom motion Kr264 (kds) yrkande 5.
Utskottet uttalade förra året, då ett likartat yrkande
behandlades, att det framstår som naturligt att det i
anvisningarna till institutionerna inför de fördjupade
anslagsframställningar som skall avse nästa treåriga
budgetperiod ställs krav på en redovisning av insatserna för
barn och ungdom. Då det gäller statsunderstödda
kulturinstitutioner, i första hand de regionala institutionerna,
framstår det som naturligt -- anförde utskottet -- att Statens
kulturråd överväger behovet av att kräva in sådan redovisning
som här avses. Utskottet anser att det inte finns skäl ompröva
denna bedömning. Motionsyrkandet påkallar därför inte någon
riksdagens åtgärd.
Stiftelsen Framtidens kultur. Ny kulturfond?
I fyra motioner framställs yrkanden som avser Stiftelsen
Framtidens kultur. Utskottet lämnar inledningsvis en översiktlig
redovisning för tillkomsten av stiftelsen, för
stiftelseförordnandet samt för bl.a. de riktlinjer för
bidragsgivningen som stiftelsen nyligen fastställt.
Stiftelsen Framtidens kultur bildades förra året. Detta skedde
sedan riksdagen gett regeringen ett begärt bemyndigande att
bilda en stiftelse för kvalitetsinriktade kulturprojekt.
Stiftelsen tillfördes 6,85 % av tillgångar från de avvecklade
löntagarfonderna, vilka tillgångar förvaltades av Fond 92--94
(prop. 1993/94:177, yttr. 1993/94:KrU8y, bet. 1993/94:UbU12,
rskr. 1993/94:399). Enligt stiftelseförordnandet skall
stiftelsen ha till syfte att främja ett vitalt kulturliv såväl i
Sverige som helhet som på enskilda orter. Den skall tillgodose
sitt syfte genom att under minst tio år ge ekonomiskt stöd till
långsiktiga och nyskapande kulturprojekt. Stödet skall stimulera
det regionala kulturlivet i vid mening och syfta till att stärka
tillväxt och utveckling. Lokala och regionala intressen bör
engageras i och bidra till projekten. I årets budgetproposition
anges att stiftelsen tillförts ca 500 miljoner kronor av
löntagarfondsmedel och kan bedömas ha en årlig bidragskapacitet
på ca 75 miljoner kronor i fast penningvärde. Den nuvarande
regeringen har förändrat sammansättningen av styrelsen. Avsikten
med detta har varit, anges det i budgetpropositionen (bil. 12 s.
5), att stiftelsens ändamål skall kunna uppfyllas på bästa sätt
i enlighet med regeringens intresse av att stärka kulturen i
samhället.
Stiftelsen har den 1 februari i år antagit riktlinjer för
bidragsgivningen. Riktlinjerna innehåller bl.a. följande.
För att bidrag skall kunna utgå krävs att nedan uppräknade
krav uppfylls helt eller delvis.
l. Projekt för vilket bidrag söks skall uppfylla högt ställda
kvalitetskrav.
2. Projekt skall helst vara nyskapande. (Exempel på detta kan
vara att nya former och vägar prövas inom det man vanligen
förknippar med kulturverksamhet; gränser mellan t.ex.
traditionella konstformer eller kulturyttringar överskrids;
eller avse samarbete mellan tradionella kulturverksamheter och
t.ex. ny teknik.)
3. Projektet skall syfta till att fördjupa och bredda
kulturlivet på sin ort eller i sin region.
4. Ett krav för att erhålla bidrag till mer stadigvarande
projekt är att verksamhetens fortsatta finansiering kan bedömas
vara realistisk. (Stiftelsen vill erinra om att lokala och
regionala intressen bör engageras i och bidra till projekten.)
5. Projekt skall bidra till tillväxt och utveckling i en
region. (Exempel på detta kan vara att projektet har till effekt
att en ort eller region blir mer attraktiv för t.ex.
kulturturism eller ger vitaliserande kontakter med nationellt
eller internationellt kulturliv.)
6. Bidrag kan sökas för långsiktiga och kvalitetsinriktade
kulturprojekt för och av yngre åldersgrupper.
Stiftelsen ger endast i undantagsfall stöd till redan påbörjad
verksamhet. Bidrag kan utgå till (a) förstudier av projekt
avseende t.ex. finansiering, teknik, inriktning och
lokalisering, (b) tidsbegränsade bidrag avseende
försöksverksamhet, (c) projektering av byggnader, inredning och
utrustning, (d) bidrag till konsultinsatser, (e)
teknikutveckling, (f) marknadsföring. Bidrag lämnas inte till
löpande verksamhet eller till uppförande av byggnader. Ansökan
om bidrag skall innehålla redovisning av hur projektets
långsiktiga finansiering skall garanteras.
Av riktlinjerna framgår vidare bl.a. att stiftelsen kommer att
följa upp och utvärdera resultatet av bidragsgivningen (jfr
yttr. 1993/94:KrU8y). Styrelsen kommer att besluta om
bidragsgivning vid två ordinarie tillfällen per år, normalt i
juni och december.
I den information som stiftelsen lämnar inför den första
bidragsomgången anges bl.a. att stiftelsen är särskilt
intresserad av verksamhet som utvecklar och stimulerar det
regionala kulturlivet och insatser riktade mot yngre
åldersgrupper. Stiftelsen kan även ge stöd till andra eftersatta
grupper som flyktingar och invandrare. I informationen anges
också att stiftelsen -- utöver en kontinuerlig uppföljning och
utvärdering -- kommer att ta initiativ till mer långsiktiga
vetenskapliga utvärderingar. Dessutom kommer stiftelsen att ta
initiativ till projekt i enlighet med stiftelsens riktlinjer.
För kvalitetsbedömning av projektansökningarna kommer stiftelsen
att anlita sakkunniga personer inom respektive område.
Stiftelsen samarbetar också, anförs det i informationen, med
vissa myndigheter på kulturområdet, bl.a. Statens kulturråd,
Riksarkivet, Riksantikvarieämbetet och Ungdomsstyrelsen.
Utskottet tar härefter upp till behandling de fyra
motionsyrkandena.
Motionärerna bakom motion Kr240 (fp) vill att riksdagen skall
uttala att Stiftelsen Framtidens kultur bör ges rätt att
fördela medlen utan avgörande inflytande av andra
bidragsförmedlare (yrkande 2).
Utskottet anser att det inte behövs något sådant uttalande som
motionärerna efterlyser. Motionsyrkandet avstyrks därför.
Stiftelsen Framtidens kultur är en självständig juridisk person
(se härom bl.a. bet. 1993/94:LU12 Stiftelser s. 12). Den har att
i enlighet med sitt syfte främja ett vitalt kulturliv såväl i
Sverige som helhet som på enskilda orter. Den självständiga
förmögenhet som avskilts skall -- jämte ev. ytterligare medel
som kommer att tillföras stiftelsen -- förvaltas i enlighet med
de föreskrifter som finns i stiftelseförordnandet. Som ovan
angetts har stiftelsen antagit riktlinjer för bidragsgivningen.
Som en följd av vad utskottet sålunda anfört om stiftelsens
självständighet avstyrker utskottet motion Kr205 (mp) yrkande 8
och motion Kr230 (c) yrkande 8, i vilka yrkanden motionärerna
vill att riksdagen skall göra uttalanden om eller begära förslag
till användningen av de resurser som Stiftelsen Framtidens
kultur disponerar.
Utskottet vill med anledning av vad som anförs i motionerna
tillägga följande.
I motion Kr205 förordas att stiftelsens resurser skall
användas till varaktiga kulturprojekt som inte skall ha
karaktären av arbetsmarknadspolitiska insatser. Detta förslag
ger -- utöver det ovan angivna ställningstagandet -- anledning
för utskottet att anföra följande. Det anges i
stiftelseförordnandet att stödet skall ges till långsiktiga och
nyskapande projekt. Stiftelseförordnandet ger inte stöd för
stiftelsen att använda stiftelseförmögenheten eller avkastningen
av denna till arbetsmarknadsinsatser. Detta hindrar självfallet
inte att stöd ges till projekt som i praktiken får stor effekt
ur sysselsättningssynpunkt.
I motion Kr230 föreslås att stiftelsens resurser skall satsas
på barn och ungdom via Statens kulturråd, och riksdagen skall
föreläggas förslag härom. Av vad som anförts i det föregående
framgår att utskottet inte kan förorda att en sådan beställning
görs. Det finns emellertid skäl att med anledning av
motionsförslaget erinra om följande. Stiftelsen kommer att ge
stöd bl.a. till långsiktiga och kvalitetsinriktade kulturprojekt
för och av yngre åldersgrupper. Enligt vad som framgår av
information som stiftelsen lämnar i samband med bidragsansökan
är, som angetts ovan, stiftelsen särskilt intresserad av
verksamhet som utvecklar och stimulerar det regionala
kulturlivet och av insatser mot yngre åldersgrupper. Stiftelsen
kommer enligt denna information att för kvalitetsbedömning av
projektansökningarna samarbeta bl.a. med vissa myndigheter på
kulturområdet, däribland Statens kulturråd.
Motionärerna bakom motion Kr265 (v) vill att riksdagen skall
uttala att särskild vikt bör läggas vid att informera
invandrar- och handikappgrupper om den möjlighet som finns att
söka stöd från Stiftelsen Framtidens kultur (yrkande 4).
Eftersom det i första hand ankommer på stiftelsen att besluta
om på vad sätt och i vilken form information om stiftelsens
bidragsgivning skall lämnas, avstyrker utskottet
motionsyrkandet.
En kulturfond benämnd Svenskarnas kulturfond bör inrättas
och riksdagen bör anvisa 2,5 miljoner kronor som ett
grundkapital för en sådan fond. Detta anser motionärerna bakom
motion Kr285 (m) yrkandena 4 och 7. Motionärerna anser att ett
beslut i enlighet härmed skulle vara ägnat att stimulera
enskilda att ge ett ekonomiskt stöd till svenskt kulturliv.
Frågan om statlig medverkan för att skapa en eller flera
kulturfonder har ingående övervägts av riksdagen tidigare. På
hemställan av utskottet gav riksdagen våren 1986 regeringen till
känna vissa synpunkter om närmare överväganden om möjligheterna
att skapa sådana fonder (bet. KrU 1985/86:18 s. 17--19, rskr.
1985/86:192). Utskottet hänvisar till den utförliga diskussionen
i utskottsbetänkandet. Våren 1990 återkom fondfrågan till
riksdagen motionsvägen. Utskottet hänvisade bl.a. till att
regeringen efter viss utredning beslutat att riksdagens
skrivelse i här aktuell del skulle läggas till handlingarna
samt att en särskild utredare studerade möjligheterna att
bygga resurser för förvaltning av vissa kulturhistoriskt
värdefulla byggnader och miljöer, t.ex. i form av en
stiftelseanknuten fond, genom donationer eller intressentbidrag.
Utskottet, som också hänvisade till de svårigheter som visat sig
föreligga att få sponsorstöd till en ny museibyggnad för Vasa,
ansåg sig inte kunna förorda ett fortsatt utredningsarbete eller
att eljest vidta någon åtgärd med anledning av det våren 1990
aktuella motionsyrkandet (bet. 1989/90:KrU17 s. 19).
Kulturutskottet anser att det får anses ligga inom ramen för
Kulturutredningens uppdrag att pröva huruvida det är
motiverat med något initiativ för att med statliga medel främja
tillkomsten av en sådan kulturfond som föreslås i motionen.
Motionsyrkandena avstyrks.
Frågan om kulturens betydelse ur olika aspekter
Frågan om kulturens betydelse tas -- från olika utgångspunkter
-- upp i två motioner. För att kulturen skall kunna leva,
vitaliseras och vidareutvecklas måste kulturverksamheten
erkännas ha ett värde i sig, anförs det i motiveringen till
yrkande 1 motion Kr233 (m). Motionärerna vänder sig mot
synsättet att man skall se kulturen som ett sätt att nå andra
mål, exempelvis för att nå en lokaliseringseffekt. I motion
Kr264 (kds) anförs det att även om kulturens betydelse inte i
första hand kan beskrivas i ekonomiska termer utan har ett
egenvärde och även om det är nödvändigt att kulturen behåller
sin integritet, vore det värdefullt med en ekonomisk
expertutredning som visar på kulturens betydelse som
lokaliserings- och produktivitetsfaktor i Sverige (yrkande 1).
Inom kulturutskottet råder en mycket långtgående enighet om
att kulturen har ett egenvärde. Detta har direkt och
indirekt kommit till uttryck genom utskottets ställningstagande
i olika sammanhang. Utskottet nöjer sig här med att hänvisa till
sitt betänkande 1991/92:KrU18, i viket utskottet framförde
synpunkter på frågan om kulturens lönsamhet (se även
sammanfattning av synpunkterna i bet. 1993/94:KrU18 s. 16).
Utskottet tog klart avstånd från uttalanden i en motion om att
det är hög tid att betrakta kulturen som en näring. Vidare
anförde utskottet bl.a. att utskottet anser att frågan om
offentliga kultursatsningar även i fortsättningen måste
betraktas främst utifrån andra värderingar än rent ekonomiska.
Kulturens egenvärde diskuterades senast under den
allmänpolitiska debatten i januari i år (prot. 1994/95:58). Även
i denna debatt underströks vikten av att kulturen tillmäts ett
egenvärde. Motion Kr233 i här aktuell del får anses besvarad med
det anförda.
I motion Kr264 hänvisas till en studie som torde vara
rapporten (Ds 1991:22) Kulturen som lokaliseringsfaktor.
Rapporten grundade sig på undersökningar i Tyskland. Alltsedan
rapporten publicerades har det förekommit en livlig diskussion i
vårt land om vilken betydelse kulturen har som
lokaliseringsfaktor och som produktivitetsfaktor. En rad
artiklar och rapporter som rör ämnet har publicerats. Utskottet
vill särskilt hänvisa till Svenska Kommunförbundets rapport
Kultur och ekonomi. En genomgång av aktuell nordisk litteratur
(av Alvar Svensson, 1994). Huvudsyftet med denna rapport är att
i lättillgänglig form ge en översikt över kunskap och erfarenhet
som är relevant för diskussionen om kultur som
utvecklingsfaktor. Rapporten är avsedd att medverka till en
breddning och fördjupning av diskussionen om kultur och ekonomi,
eller möjligheten att genom kulturpolitiska åtgärder stärka en
orts eller regions utvecklingsmöjligheter. Utskottet vill också
nämna NUTEK:s rapport (R 1994:27) Kultur som utvecklingsfaktor.
Kultursatsningarna och regionala effekter i Sverige -- en
översikt av kunskapsläget. Enligt utskottets mening finns det
skäl att utgå från att Kulturutredningen överväger behovet av
att ta initiativ av det slag som anges i motionen.
Motionsyrkandet påkallar därför inte någon åtgärd av riksdagen.
Utnyttjande av informationstekniken
I motion Kr240 (fp) yrkande 4 tas upp frågan om utnyttjande
av informationstekniken inom kulturverksamheten.
I avsnittet om biblioteksfrågor har berörts frågan om
utnyttjande av den nya informationstekniken inom kulturområdet.
Även inom andra sektorer, bl.a.på museiområdet, har initiativ
tagits i syfte att utnyttja de möjligheter som denna teknik
erbjuder. Den ger oss unika möjligheter att öka tillgången till
kunskap och att presentera den på ett effektivt sätt. Utskottet
har inhämtat att Kulturutredningen uppmärksammar den i motionen
upptagna frågan. Den utveckling som pågår inom en rad andra
områden med utgångspunkt i informationstekniken får i ett längre
perspektiv också betydelse för kulturområdet. Utskottet anser
att någon åtgärd av riksdagen med anledning av motionsyrkandet
inte är erforderlig.
Utförsel av kulturföremål
Enligt Romfördraget (artikel 36) är det tillåtet med
nationella exportrestriktioner bl.a. för att skydda skatter av
konstnärligt, historiskt eller arkeologiskt värde. I enlighet
härmed har flertalet av de nuvarande medlemsländerna i EU en
lagstiftning mot olovlig utförsel av föremål som tillhör det
nationella kulturarvet. I Sverige finns bestämmelser på
området i 5 kap. lagen (1988:950) om kulturminnen m.m.
(kulturminneslagen). Den som från Sverige vill föra ut
kulturföremål som anges där skall ha tillstånd till utförseln.
Gemenskapen har för att säkra efterlevnaden av de nationella
utförselreglerna antagit kompletterande regler dels om
licensplikt vid export av kulturföremål till icke-medlemsländer
(förordningen /EEG/ nr 3911/92), dels om återlämnande av
kulturföremål som olovligen förts från ett medlemsland till ett
annat (direktiv nr 93/7/EEG). Efter förslag i proposition
1994/95:74 Återlämnande av kulturföremål togs med giltighet från
årsskiftet 1994/95 in bestämmelser i lagen (1988:950) om
kulturminnen m.m., som innebar att direktivets regler
införlivades med svensk rätt, något som skulle ske redan som en
följd av EES-avtalet. Införlivandet av reglerna skedde genom att
ett nytt kapitel, 6 kap., infördes i lagen (bet. 1994/95:KrU6,
rskr. 1994/95:100).
Motionärerna bakom två motioner -- Kr220 (c, fp) och Kr221 (s)
-- utrycker stor oro för att EU:s regler på området inte är
tillräckliga för att skydda stora delar av vårt kulturarv och
för att de direktiv, som före Sveriges EU-inträde utfärdades för
Kulturarvsutredningen, inte är tillräckligt klara för att leda
till en förbättrad svensk lagstiftning. Motionärerna utvecklar
mycket utförligt skälen för sina yrkanden -- innebärande krav på
tydligare utredningsdirektiv -- och framhåller särskilt att
deras oro avser inte minst skyddet för föremål från den folkliga
kulturmiljön, däribland allmogemöblerna.
Utskottet delar motionärernas oro i här aktuellt avseende. Som
motionärerna framhåller uppnår stora delar av det kulturarv som
har skydd enligt kulturminneslagen inte de värdegränser som
gäller för det gemensamma skyddet enligt EU:s regler om
licensplikt vid export (förordningen) och om återförande av
olagligt utförda kulturföremål (direktivet). Sverige har likväl
godtagit såväl den aktuella förordningen som direktivet. Detta
har skett bl.a. mot bakgrund av att regeringen gjort bedömningen
att det med stöd av artikel 36 i Romfördraget skall vara möjligt
att vidta sådana åtgärder nationellt att de svenska
utförselreglerna ter sig meningsfulla även vad gäller sådana
föremål som inte fångas upp av EG:s kompletterande skydd. Då
utskottet yttrade sig över proposition 1994/95:19 Sveriges
medlemskap i Europeiska unionen uttalade utskottet enhälligt att
utskottet delade denna uppfattning (yttr. 1994/95:KrU3y s. 6).
Beträffande den av motionärerna åberopade utredningen,
Kulturarvsutredningen (dir. 1994:57), vill utskottet anföra
följande. Förra året tillkallades en särskild utredare med
uppgift att se över vissa frågor om lagskyddet för olika
kulturminnen och kulturmiljöer. Utredningen skall bl.a. -- för
att underlätta en parallell tillämpning av EG-reglerna och de
svenska reglerna -- se över de svenska reglernas systematik,
t.ex. när det gäller kategoriindelningen av tillståndspliktiga
föremål och även i övrigt överväga i vad mån en teknisk
anpassning kan ske mellan de båda regelverken. I det
sammanhanget skall också övervägas ett förslag till ändringar av
de svenska reglerna som tillståndsmyndigheterna lämnat.
Översynen skall inte ha till syfte att anpassa det svenska
skyddet till den gemensamma EG-nivån. Dock bör de svenska
reglerna ytterligare fjärmas från EG-reglerna endast om starka
skäl talar för det, anförs det slutligen i utredningsdirektiven.
Utskottet har inhämtat att utredningen med förtur kommer att
behandla den här aktuella delen av utredningsuppdraget. I
överensstämmelse med utskottets bedömning i det ovan angivna
yttrandet, då motsvarande fråga behandlades, anser utskottet mot
bakgrund av det ovan anförda att motionsyrkandena inte bör
föranleda någon riksdagens åtgärd.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande de kulturpolitiska målen
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Kr240 yrkandena 1 och
3 och 1994/95:Kr285 yrkande 1,
2. beträffande regionala stödjepunkter
att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr264 yrkande 2,
3. beträffande Stockholmsregionen
att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr234,
4. beträffande samordnande av kulturaktiviteter i landet
inför år 1998
att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr280,
5. beträffande omfördelning av kulturstödet
att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr235,
6. beträffande Röhsska museet
att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr219,
7. beträffande Backa teater
att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr248,
8. beträffande nationellt centrum för blåsmusik
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Kr226, 1994/95:Kr245
och 1994/95:Kr246,
9. beträffande riksscen för mångkulturell folkmusik och
-dans
att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr265 yrkande 6,
10. beträffande Sjöhistoriska museets verksamhet och
lokalisering
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Kr271, 1994/95:Kr279
yrkande 4 och 1994/95:Kr281,
11. beträffande statsbidrag till ett Nobelmuseum
att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr205 yrkande 7,
res. 1 (mp)
12. beträffande en opera i Malmö
att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr201,
13. beträffande det statliga ansvaret på kulturområdet
att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr233 yrkande 2,
14. beträffande det framtida statliga stödet till regionala
kulturinstitutioner
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Kr205 yrkande 10,
1994/95:Kr279 yrkande 3 och 1994/95:Kr283 yrkande 1,
15. beträffande statligt stöd till särskilda projekt eller
bestämda konstnärliga uppdrag
att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr264 yrkande 3,
16. beträffande korporativa beslutsorgan inom
kultursektorn
att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr206,
17. beträffande frågan om införande av en bibliotekslag
att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr205 yrkande 13,
res. 2 (v, mp)
18. beträffande frågan om huruvida skolbiblioteken skall
omfattas av en bibliotekslag
att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr265 yrkande 8,
19. beträffande biblioteksverksamheten och IT
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:K810 yrkande 8 och
1994/95:T236 yrkande 3,
20. beträffande betydelsen av kultur för barns och ungdoms
utveckling
att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr230 yrkande 1,
21. beträffande andelen kulturverksamhet som skall riktas
mot barn och ungdom
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Kr230 yrkande 3 och
1994/95:A807 yrkande 39,
22. beträffande en långsiktig handlingsplan hos
statsunderstödda institutioner för satsningar inom barn- och
ungdomsområdet
att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr264 yrkande 5,
23. beträffande frågan om självständigheten för Stiftelsen
Framtidens kultur
att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr240 yrkande 2,
24. beträffande användningen av de resurser som Stiftelsen
Framtidens kultur disponerar
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Kr205 yrkande 8 och
1994/95:Kr230 yrkande 8,
25. beträffande viss information till invandrar- och
handikappgrupper
att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr265 yrkande 4,
res. 3 (v)
26. beträffande inrättandet av Svenskarnas kulturfond
att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr285 yrkandena 4 och 7,
res. 4 (m)
27. beträffande kulturens egenvärde
att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr233 yrkande 1,
28. beträffande kulturen som lokaliserings- och
produktivitetsfaktor
att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr264 yrkande 1,
res. 5 (kds)
29. beträffande utnyttjande av IT inom kulturen
att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr240 yrkande 4,
30. beträffande utförsel av kulturföremål
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Kr220 och
1994/95:Kr221.
Stockholm den 16 mars 1995
På kulturutskottets vägnar
Åke Gustavsson
I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Elisabeth
Fleetwood (m), Berit Oscarsson (s), Anders Nilsson (s), Leo
Persson (s), Marianne Andersson (c), Björn Kaaling (s), Lennart
Fridén (m), Carl-Johan Wilson (fp), Monica Widnemark (s),
Charlotta L Bjälkebring (v), Agneta Ringman (s), Jan Backman
(m), Fanny Rizell (kds), Annika Nilsson (s), Birgitta Wichne (m)
och Barbro Johansson (mp).
Reservationer
1. Statsbidrag till ett Nobelmuseum (mom. 11)
Barbro Johansson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15
börjar med "Utskottet anförde" och slutar med "motion Kr205)"
bort ha följande lydelse:
I enlighet med vad som föreslås i motion Kr205 (mp) bör
riksdagen avsätta medel till ett Nobelmuseum. Regeringen bör
förelägga riksdagen förslag om statsbidragets storlek. Utskottet
föreslår att riksdagen med anledning av motionen i denna del
(yrkande 7) som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande
lydelse:
11. beträffande statsbidrag till ett Nobelmuseum
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Kr205 yrkande 7
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Frågan om införande av en bibliotekslag (mom. 17)
Charlotta L Bjälkebring (v) och Barbro Johansson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17
börjar med "Ett i" och slutar med "(yrkande 13)" bort ha
följande lydelse:
Företrädare för Vänsterpartiet har under en följd av år drivit
frågan om införandet av en bibliotekslag (se bl.a. bet. KrU
1984/85:21). Även företrädare för Miljöpartiet har tidigare
krävt en sådan lag. Det framgår av tilläggsdirektiven till
Kulturutredningen att utredningen skall lägga fram förslag till
en sådan lag. Utskottet anser det likväl angeläget att riksdagen
hos regeringen begär att förslag till en bibliotekslag snarast
läggs fram. Utskottet tillstyrker därför motion Kr205 (mp) i
denna del (yrkande 13).
dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande
lydelse:
17. beträffande frågan om införande av en bibliotekslag
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Kr205 yrkande 13
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Viss information till invandrar- och handikappgrupper (mom.
25)
Charlotta L Bjälkebring (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22
börjar med "Eftersom det" och slutar med "utskottet
motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:
Det ankommer i första hand på Stiftelsen Framtidens kultur att
besluta om på vad sätt och i vilken form information om
stiftelsens bidragsgivning skall lämnas. Med hänsyn till att
stiftelsen årligen kommer att utdela mycket stora belopp som kan
utgå bl.a. till invandrar- och handikappgrupper bör regeringen,
om det behövs, ansvara för kompletterande information till dessa
grupper i enlighet med vad som anges i motion Kr265 (v) yrkande
4.
dels att utskottets hemställan under 25 bort ha följande
lydelse:
25. beträffande viss information till invandrar- och
handikappgrupper
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Kr265 yrkande 4
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Inrättandet av Svenskarnas kulturfond (mom. 26)
Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman och Birgitta
Wichne (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23
börjar med "Kulturutskottet anser" och slutar med
"Motionsyrkandena avstyrks" bort ha följande lydelse:
Som framhålls i den aktuella motionen, Kr285, är det inte bara
företag som -- genom sponsring -- vill bidra till svenskt
kulturliv genom ekonomiska insatser. Många enskilda medborgare
vill också stödja kulturlivet. Genom statliga åtgärder syftande
till uppbyggnaden av kulturfonder skulle medborgarna stimuleras
att lämna sådant stöd. I första hand bör en Svenskarnas
kulturfond inrättas. Denna bör få ett grundkapital om 2,5
miljoner kronor som tillskjuts av staten. Därigenom kan
intresset för fonder stimuleras. I enlighet med vad som föreslås
i motionen bör ett förslag till hur en Svenskarnas kulturfond
skall utformas snarast utarbetas. I enlighet med det anförda
tillstyrker utskottet motion Kr285 yrkandena 4 och 7.
dels att utskottets hemställan under 26 bort ha följande
lydelse:
26. beträffande inrättandet av Svenskarnas kulturfond
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Kr285 yrkandena 4
och 7 dels som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört, dels till Svenskarnas kulturfond för
budgetåret 1995/96 under elfte huvudtiteln anvisar ett anslag på
2 500 000 kr,
5. Kulturen som lokaliserings- och produktivitetsfaktor (mom.
28)
Fanny Rizell (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23
börjar med "I motion" och på s. 24 slutar med "av riksdagen"
bort ha följande lydelse:
I enlighet med vad som anförts i det föregående och i
överensstämmelse med det synsätt som kommer till uttryck i bl.a.
motion Kr264 har kulturen ett egenvärde. Detta faktum står inte
i motsättning till att det, som föreslås i nämnda motion,
genomförs en ekonomisk expertutredning som visar på kulturens
betydelse som lokaliserings- och produktivitetsfaktor i Sverige.
Den mest uppmärksammade rapport som finns på området hänför sig
till förhållandena i Tyskland, och det mera övergripande
material som tagits fram i Sverige är av kartläggningsnatur.
Utskottet anser mot denna bakgrund att en sådan utredning som
föreslås i motion Kr264 bör komma till stånd. Motionen
tillstyrks således i denna del (yrkande 1).
dels att utskottets hemställan under 28 bort ha följande
lydelse:
28. beträffande kulturen som lokaliserings- och
produktivitetsfaktor
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Kr264 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilda yttranden
l. Riksscen för mångkulturell folkmusik och -dans (mom. 9)
Charlotta L Bjälkebring (v) anför:
Som utskottet anfört ligger den i motionsyrkandet upptagna
frågan inom ramen för Kulturutredningens arbete. Jag förutsätter
att utredningen noggrant prövar frågan med utgångspunkt i de
synpunkter som tas upp i motionen.
2. Det framtida statliga stödet till regionala
kulturinstitutioner (mom. 14)
Marianne Andersson (c) anför:
Jag vill i enlighet med vad som anförs i de båda
centermotionerna -- Kr279 och Kr283 -- starkt understryka värdet
av det nuvarande grundbidragsstödet till de regionala museerna.
Jag utgår därför från att stödet kommer att behållas.
3. Det framtida statliga stödet till regionala
kulturinstitutioner (mom. 14)
Barbro Johansson (mp) anför:
Med hänsyn till den stora betydelse som länsmuseer,
länsteatrar och andra regionala kulturinstitutioner har för att
sprida kultur utanför Stockholmsområdet utgår jag från att dessa
institutioner -- i enlighet med vad som förordas i motion Kr205
(mp) -- kommer att prioriteras vid kommande kulturinsatser.
4. Frågan om huruvida skolbiblioteken skall omfattas av en
bibliotekslag (mom. 18)
Charlotta L Bjälkebring (v) anför:
Utskottet utgår från att det i en kommande bibliotekslag
kommer till klart uttryck att också skolbiblioteken omfattas av
lagen.
5. Biblioteksverksamheten och IT (mom. 19)
Charlotta L Bjälkebring (v) anför:
Frågor om hur vi skall kunna utnyttja fördelarna med
informationstekniken och därmed sammanhängande problem är
föremål för överväganden i en rad sammanhang. Med hänsyn till
vikten av att alla medborgare på ett enkelt sätt skall kunna få
tillgång till grundläggande samhällsinformation är det angeläget
att de i motionerna upptagna frågorna, som har nära samband med
innehållet i en kommande bibliotekslag, blir föremål för
prövning av Kulturutredningen. Utskottet utgår från att så sker.
6. Andelen kulturverksamhet som skall riktas mot barn och
ungdom (mom. 21)
Marianne Andersson (c) anför:
Jag vill erinra om att det i motion Kr230 ges en mycket
utförlig argumentation för att barn och ungdom skall prioriteras
i kulturverksamheten. Det framhålls bl.a. att
kulturinstitutioner och organisationer måste göra
omprioriteringar för att den andel av verksamheten som riktar
sig mot barn och ungdom skall ökas.
7. Användningen av de resurser som Stiftelsen Framtidens
kultur disponerar (mom. 24)
Marianne Andersson (c) anför:
I budgetpropositionen (bil. 12 s. 5) anförs att regeringen
förändrat sammansättningen av styrelsen för Stiftelsen
Framtidens kultur i avsikt att stiftelsens ändamål skall kunna
uppfyllas på bästa sätt i enlighet med regeringens intresse av
att stärka kulturen i samhället. Jag delar utskottets uttalande
om stiftelsens självständighet. Mot bakgrund av regeringens
förfarande vill jag ändå påpeka behovet av satsningar på kultur
för barn och ungdom.
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1
Motionerna 2
Utskottet 5
Utredningsarbete på kulturområdet 5
Allmänna synpunkter 8
Kulturpolitikens mål 9
Decentraliseringsfrågor, m.m. 9
Kulturella centrum, m.m. 9
Andra decentraliseringsfrågor 11
Statsbidragsfrågor 16
Vissa biblioteksfrågor 17
Barn- och ungdomsfrågor 18
Stiftelsen Framtidens kultur. Ny kulturfond? 20
Frågan om kulturens betydelse ur olika aspekter 23
Utnyttjande av informationstekniken 24
Utförsel av kulturföremål 24
Hemställan 26
Reservationer 28
1. Statsbidrag till ett Nobelmuseum (mp) 28
2. Frågan om införande av en bibliotekslag ((v, mp) 28
3. Viss information till invandrar- och handikappgrupper
(v) 29
4. Inrättandet av Svenskarnas kulturfond (m) 29
5. Kulturen som lokaliserings- och produktivitetsfaktor
(kds) 30
Särskilda yttranden 30
l. Riksscen för mångkulturell folkmusik och -dans (v)30
2. Det framtida statliga stödet till regionala
kulturinsitutioner (c) 30
3. Det framtida statliga stödet till regionala
kulturinsitutioner (mp) 31
4. Frågan om huruvida skolbiblioteken skall omfattas av en
bibliotekslag (v) 31
5. Biblioteksverksamheten och IT (v) 31
6. Andelen kulturverksamhet som skall riktas mot barn och
ungdom (c) 31
7. Användningen av de resurser som Stiftelsen Framtidens
kultur disponerar (c) 31