Vid årsskiftet 1994/95 trädde en ny lotterilag i kraft.
Samtidigt bytte Lotterinämnden namn till Lotteriinspektionen och
fick betydligt fler och omfattande arbetsuppgifter. Myndigheten
övertog kontrollen och tillsynen över de båda statliga
spelbolagen AB Tipstjänst och Penninglotteriet samt över AB Trav
och Galopp.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att det till
Lotteriinspektionen för budgetåret 1995/96 skall anvisas ett
ramanslag på 26 124 000 kronor.
En arbetsgrupp inom Finansdepartementet skall göra en översyn
av den svenska spelmarknadens struktur m.m. Uppdraget skall
redovisas senast den 10 mars i år.
Utskottet avstyrker ett antal motionsyrkanden som har till
syfte att öka folkrörelsernas intäkter av lotterier och spel. I
sina motiveringar hänvisar utskottet till att arbetsgruppens
förslag inte bör föregripas. Utskottet utgår från att
regeringen, när arbetsgruppens förslag remissbehandlats, utan
dröjsmål tar ställning till förslagen.
Frågan om tillstånd till lotterier där lotterna säljs i
lottförsäljningsautomater som är försedda med slumpvalsgenerator
och/eller elektroniskt minne behandlas ingående med anledning av
en motion. I den nya lotterilagen är sådana automater förbjudna.
Tillstånd som getts enligt den gamla lagen får dock förlängas
t.o.m. med utgången av år 1999. Mot bakgrund av att -- som
närmare redovisas i betänkandet -- problem uppstått vid
tillämpningen av den aktuella övergångsbestämmelsen framhåller
utskottet angelägenheten av att denna får den effekt som var
avsedd. Lotteriinspektionen har i uppdrag att utreda
omfattningen av spel på lottförsäljningsautomater i Sverige.
Uppdraget skall redovisas senast den 1 mars år. Utskottet
föreslår att riksdagen skall uttala att regeringen -- när
utredningsuppdraget redovisats -- utan dröjsmål skall pröva om
det är nödvändigt med några åtgärder från regeringens sida.
Utskottet uttalar också att, om det bedöms vara nödvändigt med
lagändringar, förslag till sådana bör föreläggas riksdagen i
sådan tid att lagändringarna kan träda i kraft senast
vid det kommande halvårsskiftet.
Tre motioner som avser kasinospel av internationellt slag i
Sverige avstyrks. Utskottet anser att de förslag som skall
lämnas av den ovan angivna arbetsgruppen inom
Finansdepartementet inte bör föregripas.
Vid betänkandet har fogats två reservationer.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1994/95:100 bilaga 14
(Civildepartementet) under punkt E 1 (s. 58--61) föreslagit
riksdagen att till Lotteriinspektionen för budgetåret 1995/96
anvisa ett ramanslag på 26 124 000 kr.
Motionerna
1994/95:Kr402 av Stig Bertilsson m.fl. (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om avvecklingstiden för
lottförsäljningsautomater utrustade med elektroniskt minne och
slumpvalsgenerator.
1994/95:Kr404 av Sven-Åke Nygårds och Sylvia Lindgren (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att tillåta förströelsespel på kasinon av
internationell modell även i Sverige.
1994/95:Kr405 av Sten Andersson (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om ett kasino i Malmö.
1994/95:Kr409 av Stig Bertilsson (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om införande av kasinospel av internationellt slag i Sverige.
1994/95:Kr412 av Marianne Andersson m.fl. (c) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om koncession för det nya automatspelet,
1994/95:Kr413 av Michael Stjernström m.fl. (kds) vari yrkas
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att ge koncession för de nya
värdeautomatspelen till folkrörelserna,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att regeringen bör se över de statliga
spelbolagens koncessioner,
1994/95:Kr414 av Bo Lundgren och Stig Bertilsson (m) vari
yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om fördelning av medel till
handikappidrotten,
11. att riksdagen hos regeringen begär förslag om utökat och
förenklat automatspel i enlighet med vad som anförts i motionen.
1994/95:Kr417 av tredje vice talman Christer Eirefelt m.fl.
(fp) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att öka folkrörelsernas andel av
spelmarknaden,
Ärendets beredning
Utskottet har hållit en utfrågning med företrädare för en
arbetsgrupp inom Finansdepartementet som har till uppgift att
göra en översyn av den svenska spelmarknadens struktur m.m.,
nämligen ordföranden i arbetsgruppen statssekreteraren Anitra
Steen, Finansdepartementet och statssekreteraren Ann-Christin
Nykvist, Civildepartementet.
Utskottet
Vissa bakgrundsuppgifter
Lotteri- och spelmarknaden har under 1990-talet varit föremål
för en omfattande utredningsverksamhet.
Sedan riksdagen efter förslag av kulturutskottet uttalat sig
för att en översyn av lotterilagen (1982:1011) skulle göras av
en parlamentarisk utredning (bet. 1990/91:KrU8), tillsattes
Lotteriutredningen. Utredningens slutbetänkande (SOU 1992:130)
Vinna eller försvinna lades till grund för en proposition med
förslag till ny lotterilag, som i allt väsentligt godtogs av
riksdagen förra våren (prop. 1993/94:182, bet. 1993/94:KrU32,
rskr. 1993/94:415). Lotterilagen (1994:1000) trädde i kraft vid
årsskiftet 1994/1995. Bland nyheterna märks möjligheten till
högre penningvinster i folkrörelsernas lotterier samt
möjligheten till spel på s.k. värdeautomater. Regeringen har
dock ännu inte beslutat om koncession för sådana automater. I
enlighet med riksdagens beslut bytte samtidigt med den nya
lotterilagens ikraftträdande Lotterinämnden namn till
Lotteriinspektionen. Samtidigt fick myndigheten betydligt fler
och mer omfattande arbetsuppgifter. Bl.a. övertog den kontrollen
och tillsynen över de båda statliga spelbolagen AB Tipstjänst
och Penninglotteriet samt över AB Trav och Galopp.
I fråga om utredningsverksamhet som rör den statliga
spelmarknaden kan nämnas Spelmarknadsutredningens rapport (Ds
1991:51) Den statliga spelmarknaden och Riksrevisionsverkets
förvaltningsrevisionsrapport (Fg 1991:1) Penninglotteriet och
Tipstjänst -- spelbolag i samverkan?
Riksdagen bemyndigade våren 1994 regeringen att i enlighet med
vissa riktlinjer träffa avtal om en försäljning av statens
aktier i AB Tipstjänst till svenskt föreningsliv (prop.
1993/94:243, bet. 1993/94:FiU24, rskr. 1993/94:416). Regeringen
skulle återkomma till riksdagen med information om avtalets
innehåll och med förslag till lag om koncessionsavgifter för AB
Tipstjänst. I december 1994 beslöt regeringen att återkalla ett
av den förra regeringen lämnat förhandlingsuppdrag rörande en
sådan försäljning, eftersom en försäljning av AB Tipstjänst inte
längre ansågs aktuell. Utskottet vill här tillägga att
finansutskottet i sitt betänkande 1994/95:FiU10 behandlar ett
motionsyrkande om överlåtelse av AB Tipstjänst till ideella
organisationer enligt de förutsättningar som angavs i
riksdagsbeslutet förra året (yrkande 10 i motion Kr414).
Utskottet vill här också nämna att frågan om kasinospel av
internationellt slag i Sverige har utretts i flera sammanhang.
I senare delen av december förra året beslöt regeringen att
det inom Finansdepartementet skulle tillsättas en arbetsgrupp
med uppgift att göra en översyn av den svenska spelmarknadens
struktur m.m.
Som skäl för beslutet anfördes inledningsvis följande.
Antalet aktörer och antalet spelformer som marknadsförs i
Sverige är mycket högt vid en internationell jämförelse. Det
finns tecken på en hårdare konkurrens på spelmarknaden än
önskvärt samt på oklara gränser och marknadsförutsättningar
mellan aktörerna. Detta är bl.a. en följd av regelverkets
utformning och den tekniska utvecklingen på området. Den
lotterilagstiftning som träder i kraft den 1 januari 1995
förväntas inte hindra den negativa utvecklingen. Lönsamheten på
spelmarknaden riskerar att minska totalt sett och därmed nivån
på det överskott som tillfaller folkrörelserna och staten.
Vidare hänvisades till det s.k. Schindlerfallet som avgjorts
av EG-domstolen under 1994 och som avsåg frågan om nationella
restriktioner på spelmarknaden i relation till kravet på fri
rörlighet av tjänster inom EG.
Av de redovisade skälen, anförde regeringen, finns det
anledning att göra en total översyn av spelmarknadens struktur
och funktionssätt.
Uppdraget till arbetsgruppen innebär att den skall ta fram ett
samlat förslag till dels en policy för hur den framtida
spelmarknaden bör utvecklas samt målsättningar med det statliga
engagemanget på spelmarknaden, dels strukturella åtgärder,
ändringar i regelverket och andra åtgärder som bedöms nödvändiga
i syfte att nå en högre grad av måluppfyllelse samt en tydlig
och långsiktigt hållbar struktur på marknaden. Arbetsgruppen bör
särskilt studera förutsättningarna för såväl finansiell som
annan samverkan mellan statliga spelföretag och
folkrörelser. Vidare bör arbetsgruppen överväga om det är
lämpligt att de två statliga spelbolagen sammanförs till ett
företag alternativt organiseras som koncern. Förslagen bör leda
till en tydligare gränsdragning mellan aktörerna på marknaden.
Förslagen får sammantaget inte innebära negativa
statsfinansiella konsekvenser.
Arbetsgruppen skall redovisa sitt uppdrag senast den 10 mars i
år.
Medelsanvisning till Lotteriinspektionen
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att riksdagen till
Lotteriinspektionen för budgetåret 1995/96 skall anvisa ett
ramanslag på 26 124 000 kr.
Folkrörelsernas intäkter från lotteri- och spelmarknaden.
Medel till handikappidrotten. Frågor rörande automatspel.
Koncessioner för statliga spelbolag
Under den allmänna motionstiden har väckts motioner i vilka
tas upp lotteri- och spelmarknadsfrågor som direkt eller
indirekt berörs av den översyn som görs av den arbetsgrupp inom
Finansdepartementet, vars uppdrag närmare redovisats i
föregående avsnitt. Flera av motionsyrkandena har samtidigt ett
nära samband med innehållet i den nya lotterilagen.
Ett av syftena med den nya lotterilagen är att folkrörelsernas
roll på spelmarknaden skall stärkas. Kulturutskottet
konstaterade då propositionen med förslag till lagen behandlades
att bestämmelserna i lagen i vissa avseenden var avsevärt mindre
långtgående än vad Lotteriutredningen föreslagit men att
förslagen likväl borde vara ägnade att i icke obetydlig
utsträckning förbättra möjligheterna för de folkrörelser som så
önskar att finansiera sin verksamhet genom lotterier och spel
(bet. 1993/94:KrU32 s. 5).
Denna bedömning kvarstår. Samtidigt kan utskottet ansluta sig
till den lägesredovisning som lämnas i beslutet om tillsättandet
av arbetsgruppen inom Finansdepartementet; som där angetts är
antalet aktörer och antalet spelformer som marknadsförs i
Sverige mycket högt vid en internationell jämförelse. Det finns
tecken på en hårdare konkurrens på spelmarknaden än önskvärt
samt på oklara gränser och marknadsförutsättningar mellan
aktörerna. Utskottet måste också medge att den nya
lotterilagstiftningen knappast kommer att kunna hindra den
negativa utvecklingen, nämligen att lönsamheten på spelmarknaden
riskerar att minska totalt sett och därmed nivån på det
överskott som tillfaller folkrörelserna och staten.
Kulturutskottet anser sig -- bl.a. med hänsyn till vad som
framkommit vid utfrågningen av företrädarna för
Finansdepartementets arbetsgrupp -- ha befogad anledning utgå
från att regeringen, när arbetsgruppens förslag
remissbehandlats, utan dröjsmål tar ställning till dessa. Därvid
blir det aktuellt att förelägga riksdagen förslag i frågor som
kräver riksdagens medverkan eller som regeringen eljest finner
böra underställas riksdagen. I enlighet med utredningsuppdraget
måste det läggas fast en policy för hur den framtida
spelmarknaden bör utvecklas samt målsättningar för det statliga
engagemanget på denna marknad. Vidare kan åtgärder av olika slag
-- bl.a. strukturella åtgärder och lagändringar -- behöva vidtas
i syfte att nå en högre grad av måluppfyllelse samt en tydlig
och långsiktigt hållbar struktur på marknaden.
Med hänvisning till det anförda anser riksdagen att det inte
är erforderligt med någon åtgärd med anledning av motion Kr417
(fp) i här aktuell del (yrkande 2). Motionärerna uttrycker i
motionen oro för bl.a. att den nya lotterilagen inte kommer att
tillföra folkrörelserna de ökade intäkter dessa räknat med.
Inte heller motion Kr414 (m) i denna del behöver enligt
utskottets mening föranleda någon riksdagens åtgärd (yrkande 5).
Syftet med yrkandet bör likväl bli tillgodosett. Motionärerna
vill att en del av den intäktsökning som uppstår på lotteri- och
spelmarknaden skall tillföras handikappidrotten. Utskottet
vill framhålla att idrottsrörelsen själv kommer att ha en
långtgående bestämmanderätt över intäktsökningar av angivet
slag. Överskottet av spelet på värdeautomater --
tillståndsfrågan berörs i det följande -- skall enligt vad som
uttalades i förarbetena till den nya lotterilagen gå till det
lokala föreningslivets barn- och ungdomsverksamhet.
Idrottsrörelsen har möjligheter att själv prioritera
handikappidrotten. Utskottet förutsätter att så sker.
Som framgår av redovisningen i föregående avsnitt har
regeringen ännu inte beslutat om tillstånd till sådana
värdeautomater som blivit tillåtna enligt den nya lagen.
Enligt lotterilagen får endast ett tillstånd att anordna spel på
värdeautomater ges. Tillstånd får beviljas ett folkrörelseägt
spelföretag med statligt inflytande. Om särskilda skäl
föreligger får tillstånd i stället lämnas till ett annat
folkrörelseägt spelföretag eller till ett spelföretag som ägs av
staten.
Eftersom spel på värdeautomater till förmån för
idrottsrörelsen och andra folkrörelser bedömts vara av värde för
att stärka de ekonomiska förutsättningarna för folkrörelsernas
verksamhet, är det enligt kulturutskottets mening viktigt att
beslut i koncessionsfrågan fattas snarast möjligt. Utskottet
inser att ett sådant beslut har nära samband med arbetet inom
Finansdepartementets arbetsgrupp. Gruppens förslag och
remissbehandlingen av detta bör inte föregripas. Med hänsyn
härtill bör följande yrkanden, som avser tillståndsgivningen
till värdeautomater enligt lotterilagen, inte föranleda någon
riksdagens åtgärd, nämligen yrkande 2 i motion Kr412 (c) och
yrkande 12 i motion Kr413 (kds).
Det får anses ligga inom ramen för arbetsgruppens uppdrag att
föreslå jämkningar i lotterilagens regler om automatspel.
Med hänsyn härtill avstyrker utskottet motion Kr414 (m) yrkande
11, vari det föreslås dels att vinster upp till 100 kronor skall
få betalas ut kontant, dels att skicklighetsautomater skall
tillåtas.
I motion Kr413 (kds) yrkande 13 förordas att regeringen skall
se över de statliga spelbolagens koncessioner.
Innehållet i direktiven till Finansdepartementets arbetsgrupp
har redovisats i det föregående. Av direktiven framgår enligt
utskottets mening klart att arbetsgruppen måste göra en ingående
prövning av bl.a. vilka tillstånd till lotterier och spel som
ett eller flera statliga spelbolag skall ha i framtiden. Med
hänsyn härtill behöver motionsyrkandet inte föranleda någon
riksdagens åtgärd.
Lottförsäljningsautomater
I vissa fall säljs lottsedlar i egentliga lotterier i automat.
Vissa lottförsäljningsautomater är försedda med
slumpvalsgenerator och/eller elektroniskt minne. Dåvarande
Lotterinämnden typgodkände vissa lotter som användes i sådana
lottförsäljningsautomater. Tillstånd till de enskilda
lotterierna gavs därefter i enlighet med reglerna i den
lotterilag som upphörde att gälla vid årsskiftet 1994/1995, då
den nya lotterilagen trädde i kraft.
I 4 § andra stycket i den nya lagen definieras en
lottförsäljningsautomat som en automat som inte är utrustad med
en slumpvalsgenerator eller ett elektroniskt minne och som efter
betalning förser deltagaren med en lottsedel som antingen är en
vinstlott eller en nitlott. Enligt övergångsbestämmelserna till
lagen får tillstånd som gäller lottförsäljningsautomater vilka
inte är tillåtna enligt den nya lagen förlängas till och med
utgången av år 1999, vilket således innebär att en femårig
övergångstid skapats. I regeringens proposition hade föreslagits
en övergångstid som var två år kortare.
I detta sammanhang vill utskottet påpeka att den aktuella
övergångsregeln reglerar endast möjligheterna att få förlängt
tillstånd utan hinder av att tillståndet avser
lottförsäljningsautomat som inte är tillåten efter utgången av
år 1994. Regeln innebär således inte att gällande tillstånd
automatiskt skall förlängas, eftersom i varje ärende även andra
tillståndskriterier måste prövas.
Motionärerna bakom motion Kr402 (m) vill att riksdagen åter
skall uttala att den femåriga avvecklingstiden för
lottförsäljningsautomater skall gälla. Som motivering för detta
krav anför motionärerna att ett regeringsbeslut i slutet av
november förra året i ett ärende om typgodkännande av en lott
till viss lottförsäljningsautomat (beslut 1994-11-17 i ärende
C94/772/FOK) och ett beslut av Lotteriinspektionen i januari i
år om förnyat typgodkännande av lottförsäljningsautomaten
(beslut 1995-01-09 i ärende Dnr 552/1994) lett till att en
kaotisk situation uppstått då det gäller användandet av
lottförsäljningautomater; i motiveringen för regeringsbeslutet
uttalades att tillstånd för den i ärendet aktuella automaten
enligt regeringens mening inte kunde meddelas för den avsedda
användningen, och Lotteriinspektionen avslog en ansökan om
förnyat typgodkännande av lotteriautomaten. Motionärerna menar
att ideella föreningar och entreprenörer som bistår
föreningslivet med lottförsäljningsautomater lider betydande
skada av den situation som uppstått.
Utskottet vill här också nämna att utskottet med anledning av
en skrivelse från huvudmotionären i december förra året skaffade
sig ingående information om beslutsläget hos dåvarande
Lotterinämnden i fråga om tillstånd som gällde
lottförsäljningsautomater. I det sammanhanget och under tiden
därefter har till utskottet inkommit ett antal skrivelser från
bl.a. idrottsföreningar vari framhålls betydelsen för
föreningarna av inkomster från lotterier, där lotterier försäljs
genom lottförsäljningautomater.
Inledningsvis finns det skäl att erinra om att riksdagen inte
har att uttala sig om hur bestämmelserna i en tidigare stiftad
lag skall tillämpas i enskilda fall eller att eljest i efterhand
göra uttalanden som innebär en ändring eller komplettering av
lagens förarbeten. Däremot är riksdagen oförhindrad att genom
ändring av lagen och genom i samband därmed gjorda uttalanden
söka åstadkomma den effekt som var avsedd då lagen stiftades.
Likaledes kan riksdagen finna anledning att ändra en lag
exempelvis om det visar sig att bestämmelserna i denna inte är
lämpligt utformade med hänsyn till att utvecklingen i avseenden
som inte regleras i lagen går i en riktning som inte varit
förutsedd då lagen tillkom. Självfallet måste det finnas
särskilt starka skäl för att riksdagen skall ändra en lag som
varit i kraft endast en kort tid.
Skälet till att kulturutskottet föreslog en avvecklingsperiod
på fem år i stället för av dåvarande regeringen föreslagna tre
år i fråga om tillstånd som gäller lottförsäljningsautomater med
slumpvalsgenerator eller elektroniskt minne var att en rimlig
avvecklings- och avskrivningstid för automaterna skulle
möjliggöras (se bet. 1993/94:KrU32 s. 8--10). Denna bedömning
står fast. Utskottet anser således att det är angeläget att
avvecklingsperioden i praktiken inte blir kortare än den
tidigare beslutade. Utan hinder av att en
lottförsäljningsautomat är förbjuden enligt den nya lagen måste
således tillstånd till vissa lotterier få meddelas i enlighet
med vad utskottet anförde då regeringens förslag till den nya
lagen behandlades av kulturutskottet. Huruvida det krävs en
lagändring för att åstadkomma denna effekt får bedömas sedan
Lotteriinspektionen redovisat sitt kartläggningsuppdrag i fråga
om lottförsäljningsautomater.
Utskottet förutsatte vid sin bedömning av hur reglerna i fråga
om lottförsäljningsautomater skulle utformas att regeringen med
uppmärksamhet följer utvecklingen på området och att regeringen
återkommer till riksdagen om den tekniska utvecklingen motiverar
det eller om lagstiftningen i denna del i förening med
lagstiftningen om värdeautomater på land skulle ge en annan
effekt än vad utskottet räknat med (se. bet. 1993/94:Kr32 s.
10). Utskottet vill här tillägga att den övergripande synen på
reglerna om lottförsäljningsautomater kan komma att påverkas --
förutom av resultatet av den kartläggning av Lotteriinspektionen
som redovisas i det följande -- av det förslag som kommer att
framläggas av arbetsgruppen för översyn av den svenska
spelmarknadens struktur m.m.
Som angetts i det föregående beslöt regeringen i slutet av
december år 1994 (1994-12-22 i ärende C94/2875/FOK) att uppdra
åt dåvarande Lotterinämnden att utreda omfattningen av spel på
s.k. lottförsäljningsautomater i Sverige. Utredningen skall avse
hur många automater det finns som betecknas som
lottförsäljningsautomater, vilka olika typer som finns, netto-
och bruttokostnaderna för föreningslivet, omsättningen på
spelet, vinstplanernas konstruktion samt vilken betydelse
automaterna har för det lokala föreningslivet. I motiveringen
för beslutet anförde regeringen att lottförsäljningsautomater
används av många små lokala föreningar och enligt uppgift är en
betydande inkomstkälla för dem. Vidare anförde regeringen bl.a.
att det för den fortsatta hanteringen av frågan om
lottförsäljningsautomater behövs ett bättre underlag än vad som
är tillgängligt i dag.
Enligt vad utskottet inhämtat gör Lotteriinspektionen
bedömningen att det skall bli möjligt att redovisa uppdraget
inom föreskriven tid, dvs. senast den 1 mars i år.
När Lotteriinspektionen redovisat utredningsuppdraget bör
regeringen utan dröjsmål pröva huruvida några åtgärder från
regeringens sida är påkallade med anledning av innehållet i
redovisningen och av vad utskottet anfört i det föregående. För
den händelse regeringen därvid skulle finna att lagändringar då
det gäller lottförsäljningsautomater är påkallade, bör förslag
föreläggas riksdagen i sådan tid att lagändringarna kan träda i
kraft senast vid det kommande halvårsskiftet. Vad utskottet
anfört om lottförsäljningsautomater bör riksdagen med anledning
av motion Kr402 som sin mening ge regeringen till känna.
Kasinospel av internationellt slag i Sverige
I flera motioner tas upp frågor om tillåtande av kasinospel av
internationellt slag i Sverige.
En definition av begreppet sammanhållet kasinospel har gjorts
i rapporten (Ds 1992:118) Regelverk för kasinospel av
internationellt slag i Sverige. Med sådant spel avses fransk och
amerikansk roulett, kortspelen blackjack, chemin de fer (baccat)
och trente et quarante samt tärningsspelet craps och spel på
utbetalningsautomater.
Enligt motion Kr404 (s) bör förströelsespel på kasinon av
internationell modell tillåtas. I motion Kr409 (m) förordas att
kasinospel av internationellt slag skall införas i landet.
Slutligen, i motion Kr405 (m), föreslås att ett internationellt
kasino skall inrättas i Malmö.
Frågan om tillåtande av sammanhållet kasinospel av
internationellt slag har under senare år behandlats i riksdagen
vid flera tillfällen (se bet. 1993/94:KrU5 samt prop.
1993/94:243, yttr. 1993/94:KrU9y, bet. 1993/94:FiU24). Utskottet
hänvisar till ställningstagandena i de angivna dokumenten.
I fråga om de nu aktuella motionerna gör utskottet följande
bedömning.
Vid utfrågningen av företrädare för Finansdepartementets
tidigare angivna arbetsgrupp för översyn av den svenska
spelmarknadens struktur m.m. har dessa upplyst om att
arbetsgruppen diskuterar den i motionerna upptagna frågan om
tillåtande av kasinospel av internationellt slag i vårt land.
Rapporten om regelverk för sådant kasinospel redovisas som en av
de utredningar som skall utgöra bakgrundsmaterial till
arbetsgruppen. Utskottet anser att arbetsgruppens förslag inte
bör föregripas. Motionerna bör därför inte föranleda någon
riksdagens åtgärd.
Hemställan
Utskottet hemställer
l. beträffande medelsanvisningen till Lotteriinspektionen
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Lotteriinspektionen för budgetåret 1995/96 under trettonde
huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 26 124 000 kr,
2. beträffande ökade intäkter till folkrörelserna från
lotteri- och spelmarknaden
att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr414 yrkande 5,
4. beträffande koncession rörande värdeautomater
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Kr 412 yrkande 2 och
1994/95:Kr413 yrkande 12,
5. beträffande jämkningar i lotterilagens regler om
automatspel
att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr414 yrkande 11,
6. beträffande de statliga spelbolagens koncessioner
att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr413 yrkande 13,
7. beträffande lottförsäljningsautomater
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Kr402 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
beträffande lottförsäljningsautomater,
8. beträffande kasinospel av internationellt slag
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Kr404, 1994/95:Kr405
och 1994/95:Kr409.
res. 2 (m, c, fp)
Stockholm den 23 februari 1995
På kulturutskottets vägnar
Elisabeth Fleetwood
I beslutet har deltagit: Elisabeth Fleetwood (m), Berit
Oscarsson (s), Anders Nilsson (s), Leo Persson (s), Stig
Bertilsson (m), Ingegerd Sahlström (s), Marianne Andersson (c),
Björn Kaaling (s), Lennart Fridén (m), Carl-Johan Wilson (fp),
Monica Widnemark (s), Charlotta L Bjälkebring (v), Agneta
Ringman (s), Jan Backman (m), Ewa Larsson (mp), Fanny Rizell
(kds) och Nils-Erik Söderqvist (s).
Reservationer
1. Ökade intäkter till folkrörelserna från lotteri- och
spelmarknaden (mom. 2)
Elisabeth Fleetwood (m), Stig Bertilsson (m), Marianne
Andersson (c), Lennart Fridén (m), Carl-Johan Wilson (fp), Jan
Backman (m) och Fanny Rizell (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar
med "Denna bedömning" och slutar med "räknat med" bort ha
följande lydelse:
En av orsakerna till att den nya lotterilagen inte fått den
effekt som det fanns anledning räkna med då lagen antogs av
riksdagen förra våren är utan tvekan att regeringen ännu inte
gett tillstånd till värdeautomater. Som en följd härav har redan
betydande intäkter undandragits folkrörelserna och deras barn-
och ungdomsverksamhet. I sammanhanget finns skäl att också
erinra om att, som angetts i det föregående, regeringen inte
utnyttjat det bemyndigande om överlåtelse av AB Tipstjänst till
ideella organisationer som riksdagen lämnat.
Enligt utskottets mening är det nödvändigt att regeringen så
snart som möjligt fattar beslut som leder till att
idrottsrörelsen och andra folkrörelser kan tillföras ett större
överskott från lotteri- och spelmarknaden än vad som nu är
fallet. Detta är nödvändigt med hänsyn till de nedskärningar som
skett i kommunerna och den anslagsminskning som årets
budgetproposition innebär för folkrörelserna. Det är också
nödvändigt med hänsyn till att man kan befara att -- om inte
åtgärder vidtas däremot -- utvecklingen på spelmarknaden leder
till att folkrörelsernas intäkter från spelmarknaden blir
mindre. Om så erfordras bör regeringen återkomma till riksdagen
med förslag till lagändringar eller andra åtgärder som kräver
riksdagens medverkan. Vad utskottet sålunda anfört om ökade
intäkter till folkrörelserna från lotteri- och spelmarknaden
bör riksdagen med anledning av motion Kr417 (fp) i här aktuell
del (yrkande 2) som sin mening ge regeringen till känna.
Genom utskottets ställningstagande till den angivna motionen
tillgodoses i viss utsträckning yrkanden som framställs i
motionerna Kr412 (c) och Kr413 (kds) och som i formellt
hänseende behandlas i andra sammanhang.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande
lydelse:
2. beträffande ökade intäkter till folkrörelserna från
lotteri- och spelmarknaden
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Kr417 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Kasinospel av internationellt slag (mom. 8)
Elisabeth Fleetwood (m), Stig Bertilsson (m), Marianne
Andersson (c), Lennart Fridén (m), Carl-Johan Wilson (fp) och
Jan Backman (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar
med "Vid utfrågningen" och slutar med "riksdagens åtgärd" bort
ha följande lydelse:
Som redovisats i det föregående tas i flera motioner upp
frågor om tillåtande av kasinospel av internationellt slag i
Sverige, nämligen i motionerna Kr404 (s), Kr405 (m) och Kr409
(m). Även i motion Kr412 (c) berörs frågan, nämligen i
motiveringen till ett yrkande som avser idrottens finansiering
(se bet. 1994/95:KrU14).
Som en bakgrund till bedömningen av motionsyrkandena finns det
skäl att lämna följande redovisning.
I delrapporten (SOU 1992:33) Kasinospelsverksamhet i
folkrörelsernas tjänst? kommer Lotteriutredningen fram till att
det vid en samlad bedömning är försvarligt att överväga
införandet av kasinospelsverksamhet av internationellt slag i
Sverige och att det även bör övervägas att upphäva förbudet mot
utbetalningsautomater inom ramen för den internationella
kasinospelsverksamheten samt att hela överskottet skall fördelas
mellan folkrörelsernas barn- och ungdomsverksamhet. Utredningen
framhåller att även om motiven för etablering av internationell
kasinoverksamhet och tillåtande av utbetalningsautomater är
bärkraftiga finns det anledning att överväga eventuella negativa
konsekvenser. Utredningen för en ingående diskussion om sådana
konsekvenser. En utförlig redogörelse ges för hur en svensk
kasinospelsverksamhet kan utformas. Utredningen bedömer att det
finns utrymme för tre lönsamma klassiska kasinon i landet.
Utredningen uppskattar det årliga överskottet från tre
internationella kasinon i t.ex. Stockholm, Göteborg och Malmö
till mellan 200 och 300 miljoner kronor.
Här bör också nämnas att en av regeringen tillkallad
arbetsgrupp i mars 1992 avgav betänkandet (SOU 1992:28)
Kartläggning av kasinospel enligt internationella regler. Som
en fortsättning på innehållet i detta betänkande avgav samma
utredningsmän som ingick i arbetsgruppen i slutet av år 1992
rapporten (Ds 1992:118) Regelverk för kasinospel av
internationellt slag i Sverige.
Utskottet gör följande bedömning. I motion Kr409 redovisas en
rad av de argument som Lotteriutredningen anförde som skäl för
en svensk kasinoverksamhet. Utskottet anser att argumenten
fortfarande har stor bärkraft och i vissa avseenden har vuxit i
styrka. Utskottet, som hänvisar till motionen, begränsar sig här
till att hänvisa till att överskottet av en svensk
kasinospelsverksamhet kan bli en ny betydande inkomstkälla för
folkrörelserna och minska deras bidragsberoende, att
kasinospelsverksamheten kan vara ett steg i integrationen med
det övriga Europa och att den illegala spelmarknaden
saneras. Utskottet anser att särskild vikt måste tillmätas
sistnämnda argument. Självfallet måste kontroll- och
tillsynsfunktionerna vara sådana att risken för spelberoende och
andra negativa sociala konsekvenser av kasinospel minimeras.
Det sagda leder utskottet till slutsatsen att vi även i
Sverige kan tillåta kasinospel av internationellt slag.
Regeringen bör snarast förelägga riksdagen förslag i ämnet.
Utskottet anser att riksdagen -- med bifall till motion Kr409
och med anledning av dels motion Kr404, vari det föreslås att
förströelsespel på kasinon av internationellt slag skall
tillåtas, dels motion Kr405, vari det föreslås att ett kasino i
Malmö skall tillåtas -- som sin mening bör ge regeringen till
känna vad utskottet anfört om kasinospel av internationellt slag
i Sverige.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande
lydelse:
8. beträffande kasinospel av internationellt slag
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Kr409 samt med
anledning av motionerna 1994/95:Kr404 och 1994/95:Kr405 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.