I betänkandet anmäls för slutligt beslut ett vilande beslut om ett
förslag till lag om ändring i regeringsformen. Förslaget innebär att
utlandssvenskarnas rösträtt grundlagsfästs. Utskottet tillstyrker
förslaget och lägger med stöd av sin initiativrätt fram förslag till
följdändringar i vallagen (1972:620).
Bakgrund
Stiftande av grundlag
Grundlag stiftas, ändras och upphävs genom två likalydande
riksdagsbeslut. Det andra beslutet får inte fattas, förrän det efter
det första beslutet har hållits val till riksdagen i hela riket och den
nyvalda riksdagen har samlats (8 kap. 15 och 17 §§ regeringsformen).
Det andra beslutet skall innebära antingen att förslaget antas slutligt
eller att det förkastas.
Konstitutionsutskottet skall till kammaren för slutligt beslut anmäla
vilande beslut i ärende angående grundlag eller riksdagsordningen. Till
anmälan skall utskottet foga ett yttrande i ärendet (3 kap. 16 § och
4 kap. 8 § riksdagsordningen).
Vilande beslut
Riksdagen beslutade den 25 november 1992 (mot. 1991/92:K201 och
1991/92:K222, bet. 1992/93:KU5, rskr. 31) att som vilande anta det förslag
till
lag om ändring i regeringsformen som finns intaget i bilaga 1.
Utskottet
Det vilande beslutet
Enligt gällande lag har så gott som alla utlandssvenskar som fyllt
arton år rösträtt, men den är inte grundlagsreglerad. Förslaget innebär
att rösträtten för svenska medborgare som är eller någon gång varit
bosatta i riket fastställs i regeringsformen.
För information om bakgrunden till och den närmare innebörden av
förslaget hänvisas till utskottets ovan angivna betänkande. Förslaget
har också redovisats i den inför 1994 års val utgivna sammanställningen
Vilande grundlagsförslag.
Utskottets anmälan och yttrande
Riksdagen har som vilande antagit det ovan nämnda förslaget till lag
om ändring i regeringsformen. Genom detta betänkande anmäls nu det
vilande förslaget till kammaren för slutligt beslut.
Som utskottet framhöll vid den tidigare behandlingen av ärendet
fastslås genom grundlagsreglering av utlandssvenskars rösträtt den
grundläggande principen om alla svenska medborgares rösträtt vid val
till riksdagen på ett enkelt och lättfattligt sätt. Genom Sveriges
medlemskap i Europeiska unionen, vilket svenska folket nu i
folkomröstning sagt ja till, kan antalet svenska medborgare som är
bosatta utomlands och ändå har kvar en stark anknytning hit beräknas
öka. Utskottet anser därför att skälen har stärkts att grundlagsreglera
rösträtten även för svenska medborgare som har varit, men inte längre
är, bosatta här.
Med hänsyn till det anförda tillstyrker utskottet att riksdagen
slutligt antar det vilande förslaget till ändring i regeringsformen.
Följdändringar i vallagen
Vid den tidigare behandlingen av ärendet uttalade utskottet att det
vid slutligt bifall till förslaget avsåg att ta initiativ till
följdändringar i vallagen (1972:620). De följdändringar som behövs
gäller bestämmelser i 4 kap. om särskild röstlängd. Utskottet lägger i
bilaga 2 fram förslag till ändringar i dessa bestämmelser.
Utskottet noterar i detta sammanhang att de förslag rörande
utlandssvenskars upptagande i röstlängd som lämnats av 1993 års
vallagskommitté i dess slutbetänkande (SOU 1994:30) Vallagen för
närvarande remissbehandlas. Remissbehandlingen och beredningen inom
regeringskansliet av förslagen kan leda till ytterligare ändringar i
bestämmelserna om särskild röstlängd före nästa val.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande ändring i regeringsformen
att riksdagen slutligt antar det i bilaga 1 intagna förslaget till
lag om ändring i regeringsformen,
2. beträffande följdändringar
att riksdagen antar det i bilaga 2 intagna förslaget till lag om
ändring i vallagen.
Stockholm den 15 november 1994
På konstitutionsutskottets vägnar
Birgit Friggebo
I beslutet har deltagit: Birgit Friggebo (fp), Kurt Ove Johansson
(s), Catarina Rönnung (s), Anders Björck (m), Ingvar Johnsson (s),
Widar Andersson (s), Birger Hagård (m), Björn von Sydow (s), Jerry
Martinger (m), Barbro Hietala Nordlund (s), Kenneth Kvist (v), Pär-Axel
Sahlberg (s), Inger René (m), Peter Eriksson (mp), Håkan Holmberg (fp),
Nils-Göran Holmqvist (s) och Sivert Carlsson (c).
Lagförslag i betänkande 1992/93:KU5 Författningsfrågor
Förslag till Lag om ändring i regeringsformen
Bilaga 1
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 2 § regeringsformen1 skall ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 kap.
2 §
Rösträtt vid val till Rösträtt vid val till
riksdagen tillkommer svensk riksdagen tillkommer svensk
medborgare som är bosatt i medborgare som är eller
riket. Om rösträtt någon gång har varit
för svensk medborgare som bosatt i riket. Den som icke
ej är bosatt i riket finns har uppnått aderton års
bestämmelser i lag. Den som ålder senast på valdagen
icke har uppnått aderton har ej rösträtt.
års ålder senast på
valdagen har ej
rösträtt.
Frågan huruvida rösträtt enligt första stycket föreligger avgöres på
grundval av en före valet upprättad röstlängd.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
1
Regeringsformen omtryckt 1991:1503
Av utskottet framlagt lagförslag
Förslag till
Bilaga 2
Lag om ändring i vallagen (1972:620)
Härigenom föreskrivs i fråga om vallagen (1972:620) 1
dels att 4 kap. 11 § skall upphöra att gälla,
dels att 4 kap. 12 § skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4 kap.
12 §
Särskild röstlängd för val till riksdagen upprättas årligen för varje
valkrets av centrala valmyndigheten. Längden skall vara upprättad
senast den 15 juli.
I särskild röstlängd I särskild röstlängd
upptas, efter ansökan, den tas, efter ansökan, upp
som den 1 juli har svensk medborgare som någon
rösträtt enligt 11 §. gång har varit
Under år då ordinarie folkbokförd i riket men som
val till riksdagen inte den 1 juli enligt
äger rum tas i längden skattemyndighetens personband
upp, även utan ansökan, ej är det och som har fyllt
den som har tagits upp i eller före den 1 september
särskild röstlängd det år röstlängden
för det närmast upprättas fyller sjutton
föregående året, om år. Under år då
han fortfarande har ordinarie val till riksdagen
rösträtt enligt 11 §. inte äger rum tas i
Även den som den 1 juli längden upp, även utan
inte fyllt arton år tas upp ansökan, den som har tagits
i den särskilda upp i särskild
röstlängden, om han röstlängd för det
fyllt eller före den 1 närmast föregående
september det år året, om han fortfarande
röstlängden upprättas enligt skattemyndighetens
fyller sjutton år och det personband ej är
inte möter något hinder folkbokförd här. För
i övrigt. För den som den som inte fyllt arton år
inte fyllt arton år den 1 den 1 september det år
september det år röstlängden upprättas
röstlängden upprättas antecknas den dag då han
antecknas den dag då han blir röstberättigad.
blir röstberättigad.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
1 Lagen omtryckt 1994:287