I betänkandet behandlas frågan om medel till partier och
organisationer för att bedriva opinionsarbete i EU-frågor. Utskottet
tillstyrker förslaget i propositionen att anvisa medel (30 miljoner
kronor) för riksdagspartiernas kampanjkostnader m.m. för valet till
Europaparlamentet. Utskottet förordar också en viss fördelning av
medlen mellan partierna.
Utskottet avstyrker med hänsyn till dels de nu föreslagna medlen
till kampanjkostnader, dels EU 96-kommitténs arbete en motion om
ekonomiskt stöd till EU-negativa organisationers opinionsarbete.
Till betänkandet har fogats en reservation (m) och ett särskilt
yttrande (c).
Propositionen
1994/95:150 bilaga 3 A 7 vari yrkas att riksdagen till
Kampanjkostnader m.m. för val till Europaparlamentet för
budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 30 000 000 kr.
Motionerna
1994/95:K808 av Sven Bergström och Börje Hörnlund (c) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ekonomiskt stöd för att stimulera en allsidig EU-debatt.
1994/95:K19 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
4. att riksdagen hos regeringen begär ett genomförande av vad som
i motionen anförts om informationsinsatser.
1994/95:K23 av förste vice talman Anders Björck m.fl. (m) vari
yrkas att riksdagen avslår regeringens förslag att till
Kampanjkostnader m.m. för val till Europaparlamentet anvisa 30
miljoner kronor i enlighet med vad som anförts i motionen.
Utskottet
Inledning
Riksdagen har den 20 april 1995 beslutat om anslag till Allmänna
val m.m. för budgetåret 1995/96 (prop. 1994/95:100, bet. KU40, rskr.
273). För kostnaderna för valet i september 1995 till
Europaparlamentet hade beräknats 140 miljoner kronor. Några medel
hade däremot inte beräknats för riksdagspartiernas information i
samband med det valet.
Propositionen
I propositionen framhålls att riksdagspartierna har ett givet
intresse av att nå ut med information till väljarna, bl.a. för att
informera om hur de ser på de EU-frågor som aktualiseras i valet.
Information kan också enligt propositionen behövas för att
personröstning skall kunna tillämpas.
Mot den angivna bakgrunden föreslår regeringen att 30 miljoner
kronor anslås till ändamålet.
Motionerna
Med anledning av propositionen har väckts motion K23 av Anders
Björck m.fl. (m). I motionen yrkas avslag på det här behandlade
förslaget om medelsanvisning. Som skäl till yrkandet hänvisas till
Sveriges allvarliga statsfinansiella läge. Den svåra ekonomiska
situation som landet befinner sig i kräver enligt motionärerna
återhållsamhet med de offentliga utgifterna på i princip alla
områden, och även politiska partier bör bidra till att statens
utgifter hålls nere.
Utskottet behandlar i detta sammanhang också två tidigare väckta
motioner om medel till opinionsbildning inför valet till
Europaparlamentet m.m.
I motion K19 av Gudrun Schyman m.fl. (v), yrkande 4, begärs att
riksdagen skall uppdra åt regeringen att genomföra vad som i motionen
anförs om informationsinsatser. Motionen väcktes med anledning av
proposition 1994/95:154 om val till Europaparlamentet m.m., och
motionärerna ansåg det vara en klar brist att den propositionen
saknade förslag om medel för informationsinsatser för de partier som
ställer upp i valet och att den borde kompletteras för att undanröja
denna brist. Motionärerna pekade på att ja- och nejsidan i samband
med folkomröstningen om EU-medlemskap fick möjlighet att medverka i
den informationsskrift som Riksskatteverket sände ut till samtliga
hushåll, och motionärerna förordade att ett liknande arrangemang
ordnades för de olika partierna i samband med valet till
Europaparlamentet.
Sven Bergström och Börje Hörnlund (c) anser i motion K808, som
väcktes under allmänna motionstiden 1995, att det är mycket angeläget
med en bred, öppen och allsidig debatt där många olika åsikter kommer
till tals om vilken linje Sverige skall välja inför olika
ställningstaganden i EU och att debatten inför valet till
Europaparlamentet och inför regeringskonferensen 1996 är särskilt
viktig. För att möjliggöra en sådan allmän och öppen debatt bör
riksdagen enligt motionärerna anslå medel så att också den
EU-kritiska opinionen kan delta på rimliga villkor och med väl
underbyggda argument. Regeringen bör senast i samband med
kompletteringspropositionen föreslå anslag som möjliggör också för
organisationer som är EU-kritiska eller motståndare till
EU-medlemskap att bedriva aktivt opinionsarbete. Motionärerna begär
att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna vad som
anförts om ekonomiskt stöd för att stimulera en allsidig EU-debatt.
Tidigare fördelning av kampanjmedel mellan riksdagspartierna
Inför folkomröstningen om EU-medlemskap anslogs 60 miljoner kronor
till kampanjverksamhet (prop. 1993/94:245, bet. KU50, rskr. 430). Av
detta belopp utgick 12 miljoner kronor till riksdagspartierna, medan
resten fördelades på de kampanjorganisationer som bildats för att
verka för något av svarsalternativen. Fördelningen mellan partierna
skedde med utgångspunkt i den procentuella röstfördelningen mellan
dem i riksdagsvalet 1991 med viss justering nedåt för de större
partierna och uppåt för de små partierna.
Information om EU-frågor i andra sammanhang
En särskild parlamentarisk kommitté, EU 96-kommittén (UD 1995:02,
dir. 1995:15) har tillsatts med uppdrag att bl.a. stimulera den
offentliga debatten kring regeringskonferensens huvudfrågor och ge
företrädare för olika åsiktsriktningar utrymme att argumentera för
sina uppfattningar. Kommittén skall sålunda särskilt lägga sig vinn
om att både positiva och negativa uppfattningar kommer till uttryck
och att debatten förs runt om i landet. Särskilda medel kommer att
ställas till kommitténs förfogande också för dessa uppgifter.
I kompletteringspropositionen begär regeringen med hänvisning till
främst EU 96-kommittén att ytterligare 15 miljoner kronor skall
anvisas till utredningar inom Utrikesdepartementets verksamhetsområde
för det kommande budgetåret. Frågan om detta anslag har beretts av
utrikesutskottet, som i betänkande UU26 tillstyrker regeringens
förslag i denna del. Utrikesutskottet betonar att kommittén särskilt
måste lägga sig vinn om att såväl förespråkare som kritiker kommer
till tals samt att debatten förs runt om i landet.
Från EU 96-kommittén har inhämtats att frågan om medelsfördelning
inte har avgjorts inom kommittén. Två alternativ diskuteras. Det ena
alternativet innebär en mera konventionell modell med ett fritt
ansökningsförfarande där olika organisationer får ansöka om bidrag
till egna projekt. Det andra alternativet innebär att kommittén
sätter upp program med bestämda syften och att olika organisationer
får ge in förslag till lösningar för att nå de angivna syftena.
Frågor om anslag till Europainformation i andra former behandlas i
konstitutionsutskottets betänkande KU36. I
kompletteringspropositionen nämns faktaskriftserie och s.k.
medborgarsamtal om EU m.fl. aktiviteter bland planerade insatser som
inte omfattas av uppdraget till den parlamentariska kommittén.
Utskottets bedömning
Utskottet anser det liksom regeringen vara värdefullt att partierna
har möjlighet att inför valet till Europaparlamentet nå ut till
väljarna med information om hur de ser på olika EU-frågor som
aktualiseras i valet. Även i ett ansträngt statsfinansiellt läge bör
därför medel avsättas för att göra sådan verksamhet möjlig. Utskottet
tillstyrker förslaget i propositionen om ett särskilt anslag till
partiernas kampanjkostnader. Motion K19 yrkande 4 tillgodoses därmed.
Utskottet avstyrker motion K23.
Propositionen innehåller inte något förslag om fördelningen av de
anslagna medlen. Inte heller har denna fråga väckts i någon motion.
Utskottet anser emellertid att fördelningen bör fastställas av
riksdagen. Enligt utskottets uppfattning bör fördelningen vara i
huvudsak proportionell med utgångspunkt i den procentuella
röstfördelningen vid riksdagsvalet 1994. Den procentuella
fördelningen bör dock jämkas med hänsyn till att alla partier har
vissa grundläggande kostnader. Utskottet föreslår att beloppet
fördelas enligt följande.
Vad gäller begäran i motion K808 om det angelägna i en bred och
allsidig debatt i EU-frågor vill utskottet anföra följande.
De nu tillstyrkta medlen till riksdagspartiernas kampanjkostnader
inför valet till Europaparlamentet innefattar medel såväl till
partier som har en huvudsakligen positiv syn på EU som till partier
vars syn på EU huvudsakligen är negativ. Inom vissa av partierna är
opinionen delad, och på deras valsedlar inför valet kommer både
EU-positiva och EU-negativa personer att kandidera. Även EU-kritiska
opinioner kommer därigenom att få del av de angivna kampanjmedlen.
Vidare är en av huvuduppgifterna för den parlamentariskt sammansatta
EU 96kommittén att stimulera den offentliga debatten kring
regeringskonferensens huvudfrågor och att ge företrädare för olika
åsiktsriktningar utrymme att argumentera för sina uppfattningar. Som
ovan framgår understryks det i direktiven för kommittén att den
särskilt skall lägga sig vinn om att både positiva och negativa
uppfattningar kommer till uttryck, och särskilda medel kommer att
ställas till kommitténs förfogande också för detta. Även om kommittén
inte ännu har fastställt sina principer för medelsanvändningen, är
direktiven klara i detta avseende.
Utskottet anser att syftet med motionen härigenom är tillgodosett.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande medelsanvisning till kampanjkostnader m.m.
att riksdagen
dels med bifall till regeringens förslag och med anledning av
motion 1994/95:K19 yrkande 4 samt med avslag på motion 1994/95:K23
till Kampanjkostnader m.m. för val till Europaparlamentet för
budgetåret 1995/96 under andra huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 30 000 000 kr,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om medelsfördelningen,
res. (m)
2. beträffande debatt i EU-frågor
att riksdagen avslår motion 1994/95:K808.
Stockholm den 30 maj 1995
På konstitutionsutskottets vägnar
Birgit Friggebo
I beslutet har deltagit: Birgit Friggebo (fp), Kurt Ove Johansson
(s), Catarina Rönnung (s), Anders Björck (m), Ingvar Johnsson (s),
Widar Andersson (s), Birger Hagård (m), Tone Tingsgård (s), Birgitta
Hambraeus (c), Björn von Sydow (s), Jerry Martinger (m), Barbro
Hietala Nordlund (s), Kenneth Kvist (v), Inger René (m), Peter
Eriksson (mp), Håkan Holmberg (fp) och Nils-Göran Holmqvist (s).
Reservation
Medelsanvisning till kampanjkostnader m.m. (mom. 1)
Anders Björck, Birger Hagård, Jerry Martinger och Inger René
(alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med
"Utskottet anser" och slutar med "1 994 500 kr" bort ha följande
lydelse:
Valet till Europaparlamentet innebär för Sveriges del ytterligare
ett steg in i den pågående europeiska integrationsprocessen, och
valet har enligt utskottets uppfattning ett stort symbolvärde.
Sveriges statsfinansiella läge är emellertid allvarligt. Den svåra
ekonomiska situation som landet befinner sig i kräver återhållsamhet
med de offentliga utgifterna på i princip alla områden, och även
politiska partier bör enligt utskottets uppfattning bidra till att
statens utgifter hålls nere. Utskottet vill erinra om att partierna
har ett icke föraktligt ekonomiskt stöd. Kampanjkostnaderna för valet
till Europaparlamentet bör kunna inrymmas i detta ordinarie
partistöd. Utskottet avstyrker därför förslaget att avsätta 30
miljoner kronor till partiernas kampanjkostnader inför detta val.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande
lydelse:
1. beträffande medelsanvisning till kampanjkostnader m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:K23 avslår regeringens
förslag till medelsanvisning till Kampanjkostnader m.m. för val
till Europaparlamentet för budgetåret 1995/96 och motion
1994/95:K19 yrkande 4,
Särskilt yttrande
Debatt i EU-frågor (mom. 2)
Birgitta Hambraeus (c) anför:
I motion K808 pläderas för resurser också till den EU-kritiska
opinionen,
dels till kampanjen inför Europaparlamentsvalet i höst,
dels för debatten inför EU:s regeringskonferens, IGC 96.
När det gäller IGC 96 har motionens syfte uppnåtts i och med
EU 96-kommitténs direktiv.
När det gäller valet till Europaparlamentet är det viktigt att
utskottet i detta betänkande framhåller att de 30 miljonerna också
tilldelas EU-kritiska opinioner inom partier där opinionen är delad.
Enligt min mening är det emellertid olyckligt att det endast är de
nuvarande riksdagspartierna som får statligt stöd inför sin
valkampanj. Andra grupper som ställer upp till valet till
Europaparlamentet får därmed ett sämre utgångsläge. Ett
ansökningsförfarande liknande det som sköttes av UD genom den s.k.
Fälldin-delegationen hade varit lämpligt.
Det är vanligt att EU-ländernas representation i Europaparlamentet
skiljer sig markant från den i de inhemska parlamenten. I Danmark
t.ex. tillhör 25 % av EU-parlamentarikerna partier som inte finns i
Folketinget. Dessa är samtliga motståndare till EU som det reglerats
av Maastrichtfördraget.