I betänkandet behandlas frågor om arvode m.m. till de
företrädare i Europaparlamentet som skall väljas i Sverige vid
allmänna val. Utskottet anser med hänsyn till bl.a. det nära
sambandet mellan reglerna för dessa företrädare och ledamöterna i
den svenska riksdagen att huvudmannaskapet för företrädarnas
arvoden m.m. bör ligga i riksdagen. Vissa av de uppkommande
frågorna behöver enligt utskottets uppfattning utredas närmare,
och utskottet föreslår med stöd av sin initiativrätt att riksdagen
ger förvaltningsstyrelsen i uppdrag att göra denna utredning och
lägga fram förslag för riksdagen. I avvaktan på denna utredning
behövs dock vissa regler för de företrädare som skall väljas den
17 september i år. Utskottet lägger fram ett förslag till lag med
grundläggande regler om arvode till dessa företrädare.
Ärendet
Utskottet har i betänkande 1994/95:KU40 tillstyrkt regeringens
förslag i proposition 1994/95:154 om det första direktvalet av
svenska företrädare i Europaparlamentet. Detta val skall hållas i
september 1995, och de nyvalda företrädarna tillträder sitt
uppdrag så snart deras behörighet prövats av Europaparlamentet.
Intill dess representeras Sverige av de företrädare som riksdagen
i december 1994 utsett inom sig.
Den nämnda propositionen innehöll inte något förslag om
reglering av de ekonomiska villkor som skall gälla för de svenska
företrädarna i Europaparlamentet. I betänkandet meddelade
utskottet att det avsåg att återkomma till denna fråga.
Utskottet har i betänkande 1994/95:KU39 behandlat förslaget i
bilaga 16 till budgetpropositionen 1995 Riksdagen och dess
myndigheter. I betänkandet har utskottet tillstyrkt förslaget i
propositionen om anslag till riksdagens ledamöter och partier m.m.
(A 1) utom såvitt avser de medel som beräknats för arvoden till
Sveriges företrädare i Europaparlamentet under budgetåret 1995/96.
Beträffande dessa medel har utskottet förordat att beloppet --
14 000 000 kr -- förs till ett särskilt anslag för ändamålet.
Medel har således beräknats för ändamålet. Något förslag om de
ekonomiska villkoren har däremot inte lagts fram. Utskottet tar i
detta betänkande upp frågan om reglering av de ekonomiska
villkoren och om medelsanvisningen.
Utskottet
Inledning
Något förslag om de ekonomiska villkoren för svenska företrädare
i Europaparlamentet har således inte lagts fram. Medel har däremot
beräknats för ändamålet. Utskottet tar i detta betänkande upp
frågor om medelsanvisning och -- med stöd av sin initiativrätt --
reglering av de ekonomiska villkoren.
Utskottet konstaterar att en hel del frågor behöver lösas i
fråga om de ekonomiska villkoren för svenska företrädare i
Europaparlamentet. Sådana frågor gäller såväl villkorens
materiella innehåll som huvudmannaskapet på svensk sida.
Utskottet anser det inte möjligt att utan mera ingående
utredning och analys än det nu finns tillfälle till lägga fram
förslag till en lösning på sikt av dessa frågor. Utskottet anser
dock att det inför valet och inför kandidaters beslut att delta i
valet måste föreligga åtminstone principiella riktlinjer för vilka
villkor som skall gälla intill dess resultatet av närmare
utredning och överväganden föreligger samt en grund för
utbetalning av ersättning.
I det följande lämnas redogörelser dels för regleringen av
ekonomiska villkor för ledamöter i riksdagen och i
Europaparlamentet, dels för visst pågående utredningsarbete.
Utskottet lägger därefter fram förslag om närmare utredning av
vissa frågor och om arvode m.m. i avvaktan på utredningsresultatet
för dem som väljs till svenska företrädare i Europaparlamentet i
höst.
Gällande ordning för ersättningar i riksdagen och
Europaparlamentet
Riksdagsvalda företrädare i Europaparlamentet
I samband med att riksdagen beslöt om det provisorium som
riksdagens val inom sig av företrädare för Sverige i
Europaparlamentet innebär, beslöt riksdagen också att de valda,
för den tid som valet avser, skulle ha vissa av de förmåner de
skulle ha haft som riksdagsledamöter om de inte varit lediga från
det uppdraget för uppdraget i Europaparlamentet.
En riksdagsledamot som valts till företrädare för Sverige i
Europaparlamentet skall enligt 4 § lagen (1994:1650) om
riksdagens val av företrädare för Sverige i Europaparlamentet vara
berättigad till förmåner enligt lagen (1994:1065) om ekonomiska
villkor för riksdagens ledamöter, den s.k. ersättningslagen, med
undantag av de förmåner som avses i 4--6 kap. (traktamente,
kostnadsersättning och viss teknisk utrustning samt reseförmåner).
De förmåner som utgår till de riksdagsvalda företrädarna är
således de som regleras i 3 kap. och 7--15 kap. ersättningslagen.
Dessa förmåner är arvode, ålderspension, sjukpension,
egenlivränta, efterlevandepension, kompletterande
efterlevandepension, inkomstgaranti samt försäkrings- och
sjukvårdsförmåner. Arvode som betalas till riksdagsledamoten skall
anses utgöra sådant arvode som företrädare skall erhålla från
medlemsstaten Sverige.
I konstitutionsutskottets av riksdagen godkända betänkande
1994/95:KU23 om riksdagens val av företrädare för Sverige i
Europaparlamentet m.m. framhölls särskilt att regleringen bara
gällde de av riksdagen valda företrädarna. Vad som skulle gälla
för de företrädare som utses genom allmänna val skulle det bli
anledning att återkomma till i samband med behandlingen av det
kommande regeringsförslaget om svensk lagstiftning om direkta val
till Europaparlamentet.
Ersättningar till riksdagsledamöter
Förmånerna enligt ersättningslagen utgörs av arvode,
traktamente, kostnadsersättning och viss teknisk utrustning,
reseförmåner, egenpension i form av ålderspension, sjukpension och
egenlivränta, vidare efterlevandepension, kompletterande
efterlevandepension, inkomstgaranti samt försäkrings- och
sjukvårdsförmåner.
Arvoden och andra förmåner enligt ersättningslagen utgår inte
för tid då ledamoten är statsråd eller för tid då ledamoten av
annat skäl än offentligt uppdrag, militärtjänstgöring, sjukdom,
vård av barn m.fl. beviljats ledighet under minst en månad i
följd.
Utöver de arvoden som regleras i ersättningslagen kan arvoden
m.m. utgå till riksdagsledamöter enligt lagen (1989:185) om
arvoden m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och
organ.
För de riksdagsvalda företrädarna utgår huvuddelen av förmånerna
enligt de särskilda bestämmelserna i ersättningslagen.
Förvaltningsstyrelsen har nyligen lagt fram förslag om
följdlagstiftning med anledning av förlängningen av riksmötet,
m.m. (förslag 1994/95:RFK2). Dessa förslag är inte av omedelbart
intresse för de frågor som behandlas här.
Arvoden
Arvodena bestäms med belopp som fastställs av en särskild nämnd,
Riksdagens arvodesnämnd. Arvodet uppgår för närvarande till
26 500 kr i månaden.
De ekonomiska villkoren för talmannen regleras särskilt. Till de
vice talmännen samt till ordförandena och vice ordförandena i
utskotten utgår tilläggsarvode.
För ersättare för ledamöter tillämpas bestämmelserna om arvode,
traktamente, kostnadsersättning och viss teknisk utrustning,
reseförmåner samt försäkrings- och sjukvårdsförmåner endast för
tid som uppdraget omfattar.
Arvodena anses som inkomst av anställning enligt lagarna om
allmän försäkring och om sjuklön.
Särskilda regler finns om avdrag från arvode vid ledighet.
Vid ledighet under mer än 15 dagar i följd av annat skäl än
offentligt uppdrag, militärtjänstgöring, sjukdom, vård av barn
m.fl. görs avdrag från arvodet med två tredjedelar fr.o.m. den
16:e dagen. Vid ledighet för offentligt uppdrag osv. utgår således
fullt arvode. Vid ledighet på grund av sjukdom görs avdrag
motsvarande vad som gäller om sjukavdrag för arbetstagare hos
riksdagen. Arvode utgår inte heller vid föräldraledighet, eftersom
försäkringskassan betalar ut ersättning.
Vissa kostnadsersättningar m.m.
I 4--6 kap. ersättningslagen finns bestämmelser om traktamente,
kostnadsersättning och viss teknisk utrustning och om reseförmåner
för riksdagsledamöter.
Egenpensionsförmåner
Egenpensionsförmåner (ålderspension, sjukpension och
egenlivränta) bestäms på grundval av ett underlag och en
tidsfaktor. Underlaget beräknas med utgångspunkt från ett
pensionsgrundande arvode. Tidsfaktorn beräknas efter antalet
riksdagsår.
Egenpensionsförmånerna får inte betalas samtidigt med arvode
eller inkomstgaranti.
Ålderspension beräknas efter antalet fullgjorda riksdagsår.
Sådan pension utgår tidigast fr.o.m. den månad då ledamoten fyller
65 år. För rätt till ålderspension fordras att ledamoten fullgjort
minst 6 riksdagsår och vid avgången fyllt 50 år. För hel
ålderspension fordras minst 12 riksdagsår.
Sjukpension utges till en ledamot som frånträder sitt
uppdrag och uppbär hel förtidspension eller helt sjukbidrag enligt
lagen om allmän försäkring. Sjukpension utgår längst t.o.m.
månaden innan ledamoten fyller 65 år. För hel sjukpension fordras
i princip 12 riksdagsår.
Sjukpension minskas med ersättning enligt lagen om allmän
försäkring eller annan författning eller kollektivavtal som avser
samma inkomstbortfall.
Egenlivränta utgår till en ledamot som lämnar riksdagen och
därvid har fullgjort minst 3 sammanhängande riksdagsår innan han
eller hon fyller 65 år, och som inte är berättigad till
ålderspension. Egenlivräntan betalas fr.o.m. den månad då
ledamoten fyller 65 år.
Efterlevandepensioner
Efterlevandepension och kompletterande efterlevandepension
betalas efter den som vid sin död var ledamot av riksdagen eller
berättigad till ålderspension eller sjukpension enligt
ersättningslagen.
Efterlevandepension tillkommer efterlevande make samt barn som
inte har fyllt 20 år. Med efterlevande make jämställs den som,
utan att vara gift, stadigvarande sammanbodde med en ogift ledamot
vid ledamotens död och som tidigare varit gift med eller har eller
har haft eller då väntade barn med ledamoten.
Efterlevandepensionen betalas under 5 år fr.o.m. månaden efter
dödsfallet, dock i princip längst till den tidpunkt då den avlidna
ledamoten skulle ha fyllt 70 år. Kompletterande
efterlevandepension upphör dock inte enligt denna regel.
Rätten till efterlevandepension upphör för efterlevande
make/maka eller sammanboende som ingår äktenskap.
Inkomstgaranti
En ledamot som före 65 års ålder lämnar riksdagen efter minst
tre års sammanhängande tid har rätt till inkomstgaranti fr.o.m.
den tidpunkt arvodet upphör. För den som varit ledamot kortare
sammanhängande tid än 6 år gäller inkomstgarantin 1 år. För den
som varit ledamot längre sammanhängande tid gäller inkomstgarantin
2 eller 5 år eller längre tid beroende på ledamotens ålder. För
den som fyllt 50 år gäller garantin till den månad då ledamoten
fyller 65 år. Om ledamoten åter tar plats i riksdagen, upphör
garantin så länge uppdraget varar.
Ledighet som beviljats av riksdagen eller av talmannen eller
sjukfrånvaro begränsar inte rätten till inkomstgaranti.
Inkomstgarantin beräknas som vissa andelar av garantiunderlaget
i förhållande till ledamotens tid i riksdagen. Inkomstgarantin
minskas med vad ledamoten uppbär i form av sjukbidrag och
förtidspension enligt lagen om allmän försäkring. Inkomstgarantin
minskas också enligt särskilda regler av inkomst som är
pensionsgrundande enligt vissa bestämmelser i lagen om allmän
försäkring, sådan inkomst av anställning eller uppdrag utomlands
som inte beskattas i Sverige, kompletterande delpension samt annan
pension och livränta än sjukbidrag och förtidspension enligt lagen
om allmän försäkring.
Inkomstgarantin innehåller också ett efterlevandeskydd.
Riksdagens förvaltningskontor har enligt särskilda regler
möjlighet att bevilja inkomstgaranti i vidare mån än vad som
annars skulle gälla.
Försäkrings- och sjukvårdsförmåner
Riksdagsledamöter är grupplivförsäkrade på riksdagens bekostnad
och har rätt till sjukvårdsförmåner som motsvarar förmånerna för
riksdagens anställda.
Överklagande
Överklagande av beslut om ekonomiska förmåner åt
riksdagsledamöter m.fl. och som utgår med anledning av uppdraget
prövas av riksdagens besvärsnämnd (9 kap. 5 § riksdagsordningen
och 5 § lagen [1989:186] om överklagande av administrativa beslut
av riksdagens förvaltningskontor och myndigheter).
Samordning
Regeringen har utfärdat en förordning (1995:268) om samordning
av statlig tjänstepension med pension enligt lagen (1994:1065) om
ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter. Förordningen har
trätt i kraft den 1 april 1995 och ersatt en tidigare förordning i
ämnet. Bestämmelserna i den nya förordningen tillämpas dock för
tid från och med den 1 juli 1994.
Ersättningar inom Europaparlamentet
Vissa ersättningar betalas ut av Europaparlamentet, främst
traktamenten och andra kostnadsersättningar. Redogörelsen lämnas
med ledning av tillgängliga uppgifter, och viss reservation görs
för eventuella missuppfattningar i detaljer.
De ersättningar som betalas ut inom Europaparlamentet beräknas
huvudsakligen i ecu men också i andra valutor. En ecu motsvarar
för närvarande ca 9,60 kr, en D-mark ca 5,20 kr och en belgisk
franc ca 0,25 kr.
Arvode m.m.
Ledamöter i Europaparlamentet förutsätts få arvode från
respektive medlemsstat. Arvodets storlek kan bestämmas till samma
nivå som arvodet till ledamöterna i det nationella parlamentet med
bortseende från tilläggsarvoden som dessa ledamöter kan vara
berättigade till. Hur arvodet fastställs och vilket organ som
skall administrera utbetalningen bestäms av medlemsstaten. Arvodet
är underkastat nationella beskattningsregler.
Även pension och liknande förutsätts betalas av medlemsstaten.
Genom att Europaparlamentet inte ansvarar för utbetalning av
arvode finns inte generella regler om avdrag från arvodet vid
olika former av frånvaro.
Traktamenten samt rese- och andra kostnadsersättningar
Från Europaparlamentet utgår följande kostnadsersättningar
(belopp 1994).
1. 03>Allmän kostnadsersättning, 2 830 ecu/mån.
Ersättningen skall täcka kontorskostnader, telefon och porto samt
kostnader för resor i hemlandet.
00>2. 03>Reseersättning:
a. för deltagande i parlamentets officiella möten inom unionens
område, 0,76 ecu/km för de första 400 kilometrarna och 0,38 ecu/km
för följande kilometrar.
b. för deltagande i officiella möten utanför unionens område,
ersättning för flygbiljett mot uppvisande av biljetten.
00>3. 03>Reseersättning upp till 3 000 ecu/år för resor i
tjänsten oberoende av världsdel.
00>4. 03>Traktamente 206 ecu/dag vid möten inom unionen,
103 ecu/dag samt ersättning för faktisk logi- och frukostkostnad
vid möten utanför unionen.
00>5. 03>Kommunikationsersättning upp till 1 000 ecu/år
för datorutrustning m.m.
00>6. 03>Ersättning för assistenthjälp med upp till 7 737
ecu/mån.
Europaparlamentet beviljar också ett avsevärt stöd åt de
politiska grupperingarna.
För rätten till vissa traktamenten och kostnadsersättningar
krävs att ledamoten har antecknat sig på en närvarolista. Om en
ledamot uteblir utan giltigt skäl från mer än hälften av
parlamentets plenidagar halveras den allmänna
kostnadsersättningen. Som giltigt skäl anses sjukdom, allvarliga
familjehändelser eller uppdrag av parlamentet. Parlamentets talman
skall godkänna giltig frånvaro.
Försäkringar
Inom Europaparlamentet finns vissa försäkringar som betalas av
parlamentet. Sådana försäkringar är olycksfallsförsäkring,
livförsäkring och stöldförsäkringar för ledamöterna.
Olycksfallsförsäkringen innefattar ersättning vid dödsfall med
10 miljoner belgiska francs och vid total invaliditet med 15
miljoner francs samt ersättning för sjukvårdskostnad med upp till
300 000 francs.
Livförsäkringen inkluderar en summa om 30 000 D-mark, som
utfaller antingen vid dödsfall eller vid uppnåendet av 60 års
ålder efter minst tio års ledamotskap. För ledamöter som lämnar
parlamentet innan försäkringen har utfallit finns särskilda
regler.
Sjukvårdsersättning
Ledamöter och deras makar/makor är enligt vissa närmare
bestämmelser berättigade till ersättning för sjukvårdskostnader.
Pensioner
Europaparlamentet har också vissa bestämmelser om
efterlevandepension.
I avvaktan på gemenskapsrättsliga regler om arvode och pension
för Europaparlamentets ledamöter skall efterlevande make/maka och
oförsörjda barn till en ledamot som dör under sin
tjänstgöringsperiod eller under tid då han eller hon uppbär
sjukpension ha rätt till efterlevandepension och barnpension som
betalas av parlamentet. Efterlevandepensioner som utbetalas efter
samma grunder av nationella myndigheter till en make/maka skall
dras ifrån det belopp som Europaparlamentet räknar fram.
Vidare finns bestämmelser om sjukpension. En ledamot som
lider av invaliditet som bedöms som total och som hindrar honom
eller henne från att utföra sina plikter och som följaktligen
upphör att tjänstgöra har rätt till förmåner från
Europaparlamentet från det att hans eller hennes
tjänstgöringsperiod slutar. Om invaliditeten bedöms som permanent,
utgår pensionen livslångt och annars till dess vederbörande
tillfrisknar.
Bestämmelser finns också om avgångspension. Enligt dessa
bestämmelser skall alla Europaparlamentets ledamöter ha rätt till
avgångspension. Där ledamoten inte får någon pension enligt
nationella bestämmelser eller där nivån och/eller villkoren för
sådan pension inte är identiska med dem som tillämpas för
ledamöter i parlamentet i den stat för vilken ledamoten är vald
skall pension tillhandahållas av Europaparlamentet. I avvaktan på
definitiva regler för pension för alla Europaparlamentets
ledamöter kan en provisorisk pension betalas på begäran av
vederbörande ledamot. Nivån och villkoren för en sådan pension
skall vara samma som de som tillämpas för pension för ledamöter i
underhuset för den stat för vilken ledamoten är vald. En ledamot
med förmånen provisorisk pension skall betala en premie
motsvarande samma totala premie som en ledamot av hans eller
hennes nationella parlament betalar enligt nationella regler.
För beräkning av pensionssumman skall varje tjänstgöringsperiod
i en medlemsstats parlament läggas samman med
tjänstgöringsperioden i Europaparlamentet. Vid dubbla mandat skall
dock endast en period räknas.
Europaparlamentet har också vissa regler om avgångsvederlag.
Pågående utredningsarbete
Förvaltningsstyrelsens pågående översyn av ersättningslagen
Reglerna i ersättningslagen om pensioner och inkomstgarantier
ses för närvarande över inom riksdagens förvaltningskontor med
hänsyn till bl.a. förlängningen av valperioden till fyra år samt
förändringar i det allmänna tjänstepensionssystemet och
arbetslöshetsförsäkringen. Översynen utförs av en särskild
parlamentariskt sammansatt beredningsgrupp.
Gruppens uppgift är att göra en genomgripande översyn av
ersättningslagen, såväl materiellt som lagtekniskt och
redaktionellt. Arbetet bör genomföras förutsättningslöst och
omfatta ledamotsarvodena, kostnads- och traktamentsersättningarna
samt resebestämmelserna. Jämförelser bör göras med förhållanden i
andra länder och i EU. Med utgångspunkt i gällande
kommunalskatteregler skall eftersträvas så långtgående
förenklingar i systemen som möjligt. Härvid kan det vara lämpligt
att utarbeta några alternativa konstruktioner för arvode --
kostnadsersättning -- traktamenten och belysa konsekvenserna av de
olika alternativen för det administrativa arbetet och för
ersättningsnivåerna.
Två kommittéer -- särskilda utredare -- under
Finansdepartementet
Båda utredningsuppdragen gäller villkor för tjänstemän. Det ena
uppdraget (dir. 1994:107) avser Pensionssamordning med
EU-institutioner, det andra (dir. 1994:108) Villkor för
tjänstgöring vid EU-institutioner m.m.
För båda utredarna gäller att det står dem fritt att mot
bakgrund av de riktlinjer som angetts i direktiven behandla andra
aspekter än de nämnda samt att de skall beakta direktiven till
samtliga kommittéer och särskilda utredare om att pröva offentliga
åtaganden (dir. 1994:23).
I Pensionssamordningsutredningens direktiv ges utredaren i
uppdrag att belysa frågor om samordning och överföring av
pensionsförmåner för dem som lämnar en privat eller offentlig
anställning i Sverige för anställning vid någon av EU:s
institutioner eller vice versa. Utredaren skall redovisa hur EU:s
medlemsstater har löst frågan om tillämpning av regeln om rätt för
anställda i EU:s institutioner att få pensionsförmåner överförda
till och från institutionerna liksom hur de övriga
kandidatländerna avser att hantera den. Utredarens arbete skall
ske i samverkan med Socialdepartementets enhet för
socialförsäkring m.m. Finansdepartementets personalpolitiska
enhet, Utrikesdepartementets administrativa avdelning, Statens
löne- och pensionsverk, Riksförsäkringsverket, Riksskatteverket,
Finansinspektionen och pensionsinstitut inom
tjänstepensionsområdet.
I direktiven för EU-tjänstgöringsutredningen ges utredaren i
uppdrag bl.a. att belysa vissa frågor om lön, uppdragsarvoden,
traktamenten, övriga kostnadsersättningar och andra villkor för
dem som för Sverige deltar i kommittéer eller arbetsgrupper i EU
eller som tjänstgör som s.k. nationella experter vid en
EU-institution. Utredaren skall kartlägga och redovisa vilka
traktamenten och andra kostnadsersättningar som medlemsländerna i
EU själva betalar respektive vad EU betalar när det gäller de
olika anställnings- och uppdragsformerna. Utredaren bör överväga
om traktamenten och andra kostnadsersättningar skall betalas av
arbetsgivaren i Sverige i de fall EU betalar likartade
kostnadsersättningar. Utredaren skall klarlägga
ansvarsfördelningen mellan EU-organisationen och den svenska
arbetsgivaren när det gäller de anställdas, experternas och
uppdragstagarnas sociala trygghet samt föreslå åtgärder som kan
minska arbetsgivarens sociala kostnader i de fall denne åläggs
dessa kostnader. Utredaren skall redovisa de skattemässiga
konsekvenser som de olika formerna av anställning eller uppdrag
får. -- Utredaren har också uppmärksammat frågor om ersättning
till företrädare i Europaparlamentet. I den enkät som sänts ut
till berörda stater tas även upp frågor om EU-parlamentariker,
dels frågor om beskattning av lön till personliga assistenter,
dels frågor om ersättning från hemlandets myndigheter utöver de
kostnadsersättningar och traktamenten som EU betalar. Även frågan
om det svenska huvudmannaskapet för företrädarnas ekonomiska
villkor tas upp.
De båda kommittéerna samråder i de frågor där samråd
aktualiseras. Båda kommittéerna skall ha slutfört sina uppdrag
senast den 31 maj 1995.
Utskottets bedömning
Behov av utredning
Som utskottet konstaterat ovan finns en del frågor som behöver
lösas vad gäller de ekonomiska villkoren för svenska företrädare i
Europaparlamentet. Sådana frågor gäller främst villkorens
materiella innehåll.
Vad gäller frågor om det materiella innehållet kan främst
nämnas samordningsfrågor. En sådan fråga gäller samordning av
pensioner och inkomstgarantier. Det gäller såväl förmåner från
riksdagen som andra statliga tjänstepensioner.
Samordning kan vidare behövas i fråga om arvode, som är
sjukpenning- och pensionsgrundande, och andra förmåner inom
socialförsäkringen, såsom sjukpenning och föräldrapenning. Andra
komplikationer som kan uppstå i förhållande till den allmänna
försäkringen kan behöva övervägas, liksom frågor om administration
vid frånvaro på grund av sjukdom eller av annat skäl som godkänns
som giltig frånvaro inom Europaparlamentet. Frågan om anpassning
av reglerna om föräldraledighet och annan ledighet synes också få
övervägas.
Frågor om samordning mellan pensioner och inkomstgarantier som
uppbärs på grund av uppdrag i riksdagen resp. i Europaparlamentet
bör övervägas. Detsamma gäller regler om försäkring och
sjukvårdsförmåner inom de båda församlingarna. Närmare
överväganden kan behöva göras om beräkning av förmåner vid dubbla
mandat. Skillnaden mellan svenska regler och Europaparlamentets
regler när det gäller att jämställa samboförhållande med äktenskap
bör beaktas.
Enligt den ändring i folkbokföringslagen som riksdagen efter
tillstyrkan av utskottet beslutat (bet. 1994/95:KU40, rskr. 273)
skall en vistelse utom landet som föranleds av uppdrag som
företrädare i Europaparlamentet inte leda till avregistrering ur
folkbokföringen om företrädaren har kvar sin anknytning till
landet genom att disponera en bostad här. En företrädare skall
dock kunna ansöka om avregistrering från folkbokföringen. --
Eventuella komplikationer som företrädarens bosättning utomlands
kan föranleda i fråga om arvode och samordningsfrågor kan behöva
utredas närmare.
Vid övervägandena kan en jämförelse med förhållanden i andra
EU-länder vara av värde. Vidare bör göras en noggrannare genomgång
av reglerna inom Europaparlamentet än vad utskottets redogörelse
ovan innebär.
Förslag bör läggas fram innefattande erforderliga författningar
och författningsändringar. En utgångspunkt bör vara att
regleringen inte läggs på högre konstitutionell nivå än nödvändigt
(jfr regeringens ovan nämnda förordning om samordning av
pensioner).
Vad gäller det framtida huvudmannaskapet för
administrationen av de nationella ekonomiska förmånerna för de
svenska företrädarna i Europaparlamentet bör följande beaktas.
Enligt uppgifter som inhämtats genom riksdagens utredningstjänst
betalas arvode och pension till landets företrädare i Belgien,
Italien, Tyskland, Spanien och Österrike av parlamentsorgan, i
Nederländerna av regeringsorgan. I Grekland betalas arvode av
parlamentsorgan och pension av regeringsorgan. I Danmark betalas
pension av regeringsorgan eller av parlamentsorgan beroende på om
ledamotens mandattid är längst i Europaparlamentet eller i
folketinget.
För närvarande är samtliga företrädare i Europaparlamentet
ledamöter av riksdagen, om än tjänstlediga. Hur det kommer att
förhålla sig med framtida direktvalda företrädares
riksdagsbakgrund är osäkert. Det kan inte uteslutas att dessa
företrädare kommer att representera även andra partier än de som
är representerade i Sveriges riksdag. För de riksdagsledamöter som
för närvarande företräder Sverige i Europaparlamentet sköter
riksdagens förvaltningskontor administrationen. De ersättningar
till de framtida företrädarna, som skall utges av Sverige, skall
enligt utskottets uppfattning ansluta så nära som möjligt till vad
som gäller för riksdagens ledamöter. Utskottet anser det vara
värdefullt att genom en gemensam administration understryka
sambandet mellan svenska folkets valda ombud i de båda
församlingarna -- den svenska riksdagen och Europaparlamentet.
Härigenom kan också sambandet mellan ett partis representanter i
de båda församlingarna underlättas. Avgörande skäl talar således
enligt utskottets uppfattning för att administrationen av de
nationella ersättningarna till de svenska företrädarna i
Europaparlamentet skall ligga inom riksdagen, dvs. hanteras av
riksdagens förvaltningskontor.
Huvudmannaskapet för de svenska ersättningarna bör således ligga
inom riksdagen. Enligt utskottets uppfattning finns det därmed
också skäl att lägga ansvaret för den utredning om den framtida
regleringen av ekonomiska ersättningar till de svenska
företrädarna i Europaparlamentet som utskottet anser behövs på
riksdagen. En samordning bör ske med den översyn som för
närvarande pågår inom förvaltningskontoret av de ekonomiska
villkoren för riksdagsledamöterna. Förvaltningsstyrelsen bör lägga
fram de förslag som utredningen leder till.
Utskottet utgår från att det arbete som fullgjorts av de ovan
nämnda särskilda utredarna under Finansdepartementet, främst av
EU-tjänstgöringsutredningen, kan ge ett värdefullt bidrag till den
nu nämnda utredningen.
Arvode m.m. i avvaktan på utredningsresultat
Den lag som reglerar de nationella förmånerna för de nuvarande
svenska företrädarna i Europaparlamentet gäller, som framgår ovan,
endast dem. Den kan således inte tillämpas på de företrädare som
skall väljas vid valet den 17 september.
För dessa företrädare bör, i avvaktan på resultatet av den
begärda utredningen, villkoren så nära som möjligt ansluta till
dem som gäller de riksdagsvalda företrädarna och riksdagens
ledamöter.
Författningsändringar med kommentarer
Utskottet redovisar nedan de författningsändringar som behövs
för att göra det möjligt dels för riksdagens förvaltningsstyrelse
att lämna förslag om framtida arvode m.m. till Sveriges
företrädare i Europaparlamentet, dels för riksdagens
förvaltningskontor att intill dess resultatet av utredningen
föreligger betala ut arvode m.m. till dem.
Huvudmannaskap
Regler om riksdagens förvaltningsstyrelse och förvaltningskontor
finns dels i riksdagsordningen (9 kap. 3 och 4 §§), dels i lagen
(1983:1061) med instruktion för riksdagens förvaltningskontor.
Förvaltningskontoret leds av riksdagens förvaltningsstyrelse.
Förvaltningsstyrelsen skall enligt 12 § instruktionslagen bl.a.
besluta i frågor om tillämpning av bestämmelser om ledamöternas
ekonomiska villkor och i frågor om ekonomiska villkor i övrigt för
riksdagsledamöterna, allt i den mån frågorna inte är rutinmässiga.
Enligt 8 § ingår vid handläggningen av vissa frågor, dock inte
frågor om riksdagsledamöternas ekonomiska förmåner,
personalföreträdare.
Avsikten med den gällande bestämmelsen att förvaltningsstyrelsen
skall besluta inte endast om tillämpning av bestämmelser om
ledamöternas ekonomiska villkor utan även i frågor om ekonomiska
villkor i övrigt för ledamöterna är enligt motiven (förslag
1990/91:15, KU36) att styrelsen skall kunna ta ställning även till
frågor som hyressättning av ledamöternas bostäder och
avgiftsbeläggning av viss teknisk utrustning.
Förvaltningskontoret är enligt den nämnda instruktionslagen ett
serviceorgan för riksdagen. Förvaltningskontoret skall, om inte
annat är särskilt stadgat, bl.a. handlägga frågor om arvoden och
ersättningar till riksdagens ledamöter samt frågor angående
pensioner och andra förmåner till ledamöterna och deras
efterlevande (2 §). Förvaltningskontoret får meddela
förvaltningsföreskrifter och råd beträffande de frågor som det
ankommer på kontoret att handlägga (6 §).
Förvaltningskontoret har enligt 5 § ersättningslagen
bemyndigande att meddela tillämpningsföreskrifter till nämnda lag.
Förvaltningskontoret får också bevilja inkomstgaranti enligt 13
kap. i vissa fall utöver vad som gäller direkt enligt lagen.
För att riksdagens förvaltningskontor skall kunna administrera
ersättning till andra än riksdagens ledamöter och personal krävs
enligt utskottets uppfattning ändringar i kontorets instruktion.
Utskottet lägger fram förslag till sådana ändringar i bilaga
(lagförslag 1).
Ändringarna innebär att i 2 § förs in en bestämmelse som
innebär att förvaltningskontoret skall handlägga samma
ersättningsfrågor för företrädarna i Europaparlamentet som för
riksdagens ledamöter samt i 12 § att förvaltningsstyrelsen skall
besluta i motsvarande frågor. Vidare utvidgas undantaget i 8 § om
personalföreträdares deltagande i förvaltningsstyrelsens
handläggning av riksdagsledamöternas ekonomiska förmåner till att
avse även företrädarnas i Europaparlamentet.
Ändringar i förvaltningskontorets bemyndiganden enligt
ersättningslagen behövs enligt utskottets uppfattning inte i
avvaktan på resultatet av den utredning som begärs.
Förslagsrätt
Enligt 3 kap. 8 § riksdagsordningen får annat organ än utskott
som helt eller delvis utses av riksdagen väcka förslag hos
riksdagen i fråga som rör organets kompetens, organisation,
personal eller verksamhetsformer. Riksdagen kan enligt samma
paragraf föreskriva att sådant organ även i annat fall får väcka
förslag hos riksdagen. I tilläggsbestämmelsen 3.8.2 finns
föreskrifter om förslagsrätt hos riksdagen för talmanskonferensen
och för riksdagens förvaltningsstyrelse. Talmanskonferensen får
väcka förslag i fråga som gäller riksdagsarbetets bedrivande samt
i annat fall i fråga som gäller riksdagen eller dess organ, om
förslaget grundar sig på utredning som talmanskonferensen har
tillsatt på riksdagens uppdrag. Förvaltningsstyrelsen får väcka
förslag i fråga, som rör förvaltningen inom riksdagen eller dess
myndigheter, om denna faller under styrelsens handläggning.
För att uppdraget att lägga fram förslag om arvode m.m. till de
direktvalda företrädarna i Europaparlamentet skall kunna anförtros
riksdagens förvaltningsstyrelse bör enligt utskottets uppfattning
ändring göras i den nämnda tilläggsbestämmelsen.
Utskottet lägger i bilaga fram förslag till sådan ändring
(lagförslag 2).
Förslaget innebär att förvaltningsstyrelsen får väcka förslag i
fråga som faller under styrelsens handläggning, även om frågan
inte rör förvaltningen inom riksdagen eller dess myndigheter.
Genom den ovan föreslagna ändringen i instruktionslagen faller
frågor om arvode m.m. till Europaparlamentarikerna under
styrelsens handläggning.
Provisorisk reglering
En särskild lag bör beslutas om arvode m.m. till Sveriges
företrädare i Europaparlamentet. I lagen hänvisas till tillämpliga
bestämmelser i ersättningslagen.
Utskottet lägger i bilaga fram förslag till dessa ändringar
(lagförslag 3).
Förslaget innebär att företrädarna skall vara berättigade till
sådana förmåner till följd av uppdraget som motsvarar förmånerna
för riksdagsledamöter i 3 kap. och 7--15 kap. ersättningslagen.
Ikraftträdande m.m.
Utskottet anser att de föreslagna lagändringarna bör träda i
kraft i god tid före valet till Europaparlamentet.
Utskottet anser att frågan om upphävande av lagen om riksdagens
val av företrädare för Sverige i Europaparlamentet bör anstå till
dess resultatet av den begärda utredningen föreligger.
Anslaget
Som ovan framgår anser utskottet att de medel som för budgetåret
1995/96 beräknats till arvoden för de svenska företrädarna i
Europaparlamentet bör föras upp under ett eget anslag.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande arvoden m.m. till företrädare i
Europaparlamentet
att riksdagen antar de av utskottet i bilaga framlagda förslagen
till
a) lag om ändring i lagen (1983:1061) med instruktion för
riksdagens förvaltningskontor,
b) lag om ändring i riksdagsordningen,
c) lag om arvode m.m. till Sveriges företrädare i
Europaparlamentet,
2. beträffande utredning
att riksdagen som sin mening ger förvaltningsstyrelsen till
känna vad utskottet anfört om utredning och förslag,
3. beträffande medelsanvisning
att riksdagen till ett nytt förslagsanslag Sveriges
företrädare i Europaparlamentet för budgetåret 1995/96 under
femtonde huvudtiteln anvisar 14 000 000 kr.
Stockholm den 27 april 1995
På konstitutionsutskottets vägnar
Birgit Friggebo
I beslutet har deltagit: Birgit Friggebo (fp), Kurt Ove
Johansson (s), Catarina Rönnung (s), Ingvar Johnsson (s), Widar
Andersson (s), Tone Tingsgård (s), Birgitta Hambraeus (c), Björn
von Sydow (s), Jerry Martinger (m), Barbro Hietala Nordlund (s),
Pär-Axel Sahlberg (s), Inger René (m), Peter Eriksson (mp), Nils
Fredrik Aurelius (m), Margitta Edgren (fp) och Siv Holma (v).
Utskottets förslag till lagtext
Bilaga
1. Förslag till lag om ändring i lagen (1983:1061) med
instruktion för riksdagens förvaltningskontor
Härigenom föreskrivs att 2, 8 och 12 §§ lagen1
(1983:1061) med instruktion för riksdagens förvaltningskontor
skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 §
Förvaltningskontoret skall, om inte annat är särskilt stadgat,
1. svara för frågor om förhandlingar som rör förhållandet
mellan arbetsgivare och arbetstagare såvitt gäller riksdagen och
dess myndigheter samt företräda riksdagen och dess myndigheter som
arbetsgivare i arbetstvister rörande kollektivavtal som har
slutits av förvaltningskontoret,
2. svara för riksdagens personalärenden,
3. meddela föreskrifter och råd såvitt gäller riksdagen och
dess myndigheter i frågor som rör förhållandet mellan arbetsgivare
och arbetstagare eller som behövs för tillämpningen av
kollektivavtal som förvaltningskontoret har slutit,
4. handlägga frågor om inrättande och indragning av tjänster
vid riksdagen,
5. handlägga frågor om 5. handlägga frågor dels
arvoden och ersättningar om arvoden och ersättningar
till riksdagens ledamöter till riksdagens ledamöter
samt frågor angående och till Sveriges
pensioner och andra företrädare i
förmåner till Europaparlamentet, dels om
ledamöterna och deras pensioner och andra
efterlevande, förmåner till
ledamöterna och deras
efterlevande samt till
företrädarna och deras
efterlevande,
6. svara för frågor om löner och ersättningar till arbetstagare
hos riksdagen och dess myndigheter utom riksbanken samt frågor
angående pensioner och andra förmåner till dessa arbetstagare och
deras efterlevande.
Det åligger förvaltningskontoret att verka för en ändamålsenlig
personal- och lönepolitik inom riksdagen och dess myndigheter och
att därvid beakta förhållandena på arbetsmarknaden i övrigt.
Förvaltningskontoret skall verka för att personalresurserna inom
riksdagen samordnas.
Förvaltningskontoret skall bereda varje riksdagens myndighet
tillfälle att framföra sina synpunkter på förhandlingsfrågor som
direkt berör myndigheten.
Förvaltningskontoret får överlämna till en riksdagens myndighet
att handlägga avtalsfråga som ankommer på kontoret.
Förvaltningskontoret får, utom såvitt avser riksbanken,
föreskriva eller för särskilt fall besluta att endast den som är
svensk medborgare får inneha eller utöva tjänst vid riksdagen
eller dess myndigheter.
1 Lagen omtryckt 1991:366.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
8 §
Förvaltningskontoret leds av riksdagens förvaltningsstyrelse.
Bestämmelser om val av ledamöter och om ordförande i
förvaltningsstyrelsen finns i riksdagsordningen. Styrelsen utser
en av de av riksdagen valda ledamöterna att vara vice ordförande.
Vid handläggningen av de Vid handläggningen av de
frågor som anges i 12 § frågor som anges i 12 §
1, 3--7 och 9--14 och som inte 1, 3--7 och 9--14 och som inte
gäller gäller ekonomiska
riksdagsledamöternas förmåner för
ekonomiska förmåner riksdagsledamöterna eller
ingår i styrelsen högst företrädarna i
tre personalföreträdare. Europaparlamentet ingår i
Dessa får därvid styrelsen högst tre
närvara och yttra sig men personalföreträdare.
inte delta i beslutet. Dessa får därvid
närvara och yttra sig men
inte delta i beslutet.
Personalföreträdare får utses och entledigas av den eller de
arbetstagarorganisationer som är företrädda hos riksdagen, om inte
annat följer av avtal eller särskild föreskrift.
Personalföreträdarna skall vara anställda hos riksdagen eller dess
myndigheter.
Bestämmelserna om jäv i personalföreträdarförordningen
(1987:1101) skall tillämpas på personalföreträdarna i
förvaltningsstyrelsen.
För varje personalföreträdare skall det finnas en ersättare. Vad
som är föreskrivet för personalföreträdare gäller också i fråga om
ersättare.
12 §2
Förvaltningsstyrelsen skall
1. i enlighet med denna instruktion fastställa den närmare
inriktningen av förvaltningskontorets verksamhet samt pröva om
verksamheten bedrivs effektivt och i överensstämmelse med den
angivna inriktningen,
2. avgöra frågor om slutande av kollektivavtal med
arbetstagarnas huvudorganisationer, om avbrytande av annan
förhandling än förhandling i tvist om avtal, om lockout eller
annan stridsåtgärd samt andra förhandlingsfrågor som är av
principiell natur eller har större ekonomisk betydelse eller är
gemensamma för riksdagen och dess myndigheter ävensom frågor som
avses i 2 § femte stycket,
3. besluta om föreskrifter som enligt denna lag eller andra
författningar får meddelas av förvaltningskontoret,
4. fastställa arbetsordning för förvaltningskontoret och avgöra
viktigare frågor i övrigt om organisation och arbetsformer,
5. besluta om anställning av kanslichef, biträdande
kammarsekreterare, föredragande i utskottsorganisationen,
förhandlingschef, förvaltningsjurist, enhetschef vid
förvaltningskontoret och andra arbetstagare som
förvaltningsstyrelsen bestämmer,
6. besluta i frågor som avses i 2 § femte stycket,
7. avgöra andra viktigare personalärenden utom frågor som skall
prövas av Riksdagens ansvarsnämnd enligt lagen (RFS 1980:4) om
beslutande organ i frågor om disciplinansvar m.m. beträffande
arbetstagare hos riksdagen och dess myndigheter, eller av
personalansvarsnämnden enligt 14 a §,
2 Senaste lydelse 1994:263.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
8. besluta i frågor om 8. besluta i frågor om
tillämpning av tillämpning av
bestämmelser om bestämmelser om ekonomiska
ledamöternas ekonomiska villkor för
villkor och om arvoden för riksdagsledamöterna och
uppdrag inom riksdagen, dess för Sveriges
myndigheter och organ samt i företrädare i
frågor om ekonomiska Europaparlamentet och om
villkor i övrigt för arvoden för uppdrag inom
riksdagsledamöterna, allt i riksdagen, dess myndigheter
den mån frågorna inte och organ samt i frågor om
är rutinmässiga, ekonomiska villkor i övrigt
för riksdagsledamöterna
och för företrädarna
i Europaparlamentet, allt i
den mån frågorna inte
är rutinmässiga,
9. besluta om framställningar till riksdagen,
10. besluta i viktigare frågor om lokaler och bostäder,
11. fastställa bokslut och besluta i frågor om revision,
12. besluta i frågor enligt lagen (1983:953) om säkerhetsskydd
i riksdagen utom i de fall där beslutanderätten enligt lagen
tillkommer förvaltningsdirektören eller säkerhetschefen,
13. avge verksamhetsberättelse,
14. besluta i andra frågor som är av principiell natur eller i
övrigt av större betydelse eller som förvaltningsdirektören
hänskjuter till styrelsen.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.
2. Förslag till lag om ändring i riksdagsordningen
Härigenom föreskrivs att tilläggsbestämmelsen 3.8.2
riksdagsordningen1 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3.8.2
Talmanskonferensen får väcka förslag hos riksdagen i fråga som
gäller riksdagsarbetets bedrivande. Talmanskonferensen kan vidare
i annat fall framlägga förslag för riksdagen i fråga som gäller
riksdagen eller dess organ, om förslaget grundar sig på utredning
som talmanskonferensen har tillsatt på riksdagens uppdrag.
Riksdagens Riksdagens
förvaltningsstyrelse får förvaltningsstyrelse får
väcka förslag hos väcka förslag hos
riksdagen i fråga, som riksdagen i fråga som
rör förvaltningen inom faller under styrelsens
riksdagen eller dess handläggning.
myndigheter, om denna faller
under styrelsens
handläggning.
Denna lag träder i kraft
den 1 juli 1995.
1 Lagen omtryckt 1995:272.
3. Förslag till lag om arvode m.m. till Sveriges företrädare i
Europaparlamentet
Härigenom föreskrivs följande.
1 § Företrädare för Sverige i Europaparlamentet, som valts
vid det allmänna valet den 17 september 1995, skall vara
berättigade till förmåner motsvarande dem som gäller för
riksdagsledamöter enligt lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor
för riksdagens ledamöter med undantag av de förmåner som avses i
4--6 kap. nämnda lag.
2 § Rätt till förmåner gäller från och med den dag då
företrädaren tillträder sitt uppdrag i Europaparlamentet. Rätt
till arvode gäller till och med utgången av den månad då uppdraget
att vara företrädare upphör.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1
Ärendet 1
Utskottet 2
Inledning 2
Gällande ordning för ersättningar i riksdagen och
Europaparlamentet 2
Riksdagsvalda företrädare i Europaparlamentet 2
Ersättningar till riksdagsledamöter 3
Ersättningar inom Europaparlamentet 6
Pågående utredningsarbete 8
Förvaltningsstyrelsens pågående översyn av
ersättningslagen 8
Två kommittéer -- särskilda utredare -- under
Finansdepartementet 9
Utskottets bedömning 10
Behov av utredning 10
Arvode m.m. i avvaktan på utredningsresultat 12
Författningsändringar med kommentarer 12
Anslaget 14
Hemställan 14
Bilaga Utskottets förslag till lagtext 15