I detta betänkande behandlas regeringens proposition
1994/95:170 Digitala ljudradiosändningar jämte två
följdmotioner. I propositionen föreslås att digitala
ljudradiosändningar skall kunna inledas hösten 1995. Både
radioföretag med public service-ansvar och andra intresserade
programföretag bör ges tillfälle att medverka. I motionerna K21
och K22 (m resp. fp) begärs att fördelningen av frekvenser skall
ske i ett auktionsförfarande. I motion K22 begärs härutöver att
auktionsförfarandet skall lagregleras och att public
service-företagens andel av meddelade frekvenstillstånd
begränsas till 50 %; i motion K21 förordas att dessa företag
inte skall ges fler än två tillstånd.
Utskottet har tillstyrkt propositionen. Två reservationer (m
och fp) föreligger.
Propositionen
I propositionen 1994/95:170 föreslår regeringen att riksdagen
1. antar regeringens förslag till lag om ändring i radiolagen
(1966:755), se bilaga 1,
2. godkänner vad regeringen föreslår om digitala
ljudradiosändningar.
Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 1995.
Motionerna
1994/95:K21 av Anders Björck m.fl. (m), vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om fördelningen av frekvenser för digitala
ljudradiosändningar.
1994/95:K22 av Birgit Friggebo m.fl (fp), vari yrkas att
riksdagen beslutar
1. att digitala tillstånd fördelas genom ett
auktionsförfarande och att detta regleras i lag,
2. att riksdagen beslutar att public service-företagen aldrig
får ha större andel än 50 % av meddelade frekvenstillstånd.
Utskottet
Propositionens huvudsakliga innehåll
Digital ljudradio (Digital Audio Broadcasting, DAB) bygger på
en teknik som framstår som överlägsen den nuvarande analoga
sändningstekniken. Den ger bättre ljudkvalitet och större
tålighet mot störningar. Vidare är sändningstekniken flexibel på
så sätt att större eller mindre överföringskapacitet kan
användas beroende på vilket programmaterial som sänds ut. Även
annat än ljudradioprogram kan sändas ut, t.ex. data och bilder.
DAB-tekniken kan ge bättre frekvensekonomi än de analoga
sändningarna. Om det frekvensutrymme som i dag används för
analoga sändningar i stället skulle användas för sändningar med
DAB-teknik skulle ett betydligt större antal ljudradiokanaler
kunna sändas än för närvarande. De tekniska begränsningarna
skulle då minska i betydelse när det gäller att bedriva
radiosändningar.
Enligt propositionen bör en verksamhet med digitala
ljudradiosändningar påbörjas. Sändningar bör kunna starta hösten
1995. Sändningar bör inledningsvis förekomma i ett begränsat
antal områden i såväl storstadsregionerna som andra delar av
landet. Syftet med att inleda sändningarna är att i större skala
pröva den nya sändningstekniken under svenska förhållanden och
att utveckla kompetens hos svenska företag såväl i fråga om de
rent tekniska aspekterna av DAB-tekniken som utvecklandet av
olika programtjänster. Ett annat syfte är att ge allmänheten
möjlighet att bedöma fördelar och nackdelar med DAB-tekniken.
Det torde enligt propositionen inte vara möjligt att göra några
meningsfulla bedömningar om övergång till ny sändningsteknik
förrän sändningarna har pågått i åtminstone två år och
utvärderats successivt.
Regeringen anser att sändningar inledningsvis bör äga rum inte
bara i storstadsregionerna utan även i områdena utanför dessa
och anger flera skäl för detta. Från regionalpolitisk synpunkt
är det viktigt att även de delar av Sverige som ligger utanför
de tätbefolkade regionerna får tillgång till tekniska nyheter.
För att ge rättvisande erfarenheter är det vidare angeläget att
områden av olika karaktär finns med. Ytterligare ett skäl är att
storstadsområdena redan nu är bäst försedda med radiokanaler. En
sändningsverksamhet som syftar till att erbjuda allmänheten
flera program torde ha de bästa möjligheterna i områden där inte
valmöjligheterna redan tidigare är stora.
Regeringen föreslår att såväl Sveriges Radio och
Utbildningsradion som privata programföretag ges möjlighet att
delta i sändningarna. Om inte alla intresserade programföretag
får plats skall det eftersträvas att det finns program av olika
karaktär och att både public service-företag och privata
programföretag medverkar. För den nya verksamheten kan det vara
lämpligt att Radio- och TV-verket lämnar förslag om vilka
programföretag som bör meddelas tillstånd. Det bör enligt
regeringen också vara verket som inbjuder intresserade
programföretag att medverka. Förfarandet bör vara så öppet och
överskådligt som möjligt och föreskrifter kan meddelas genom
förordning.
En rad villkor för sändningstillstånd till privata företag bör
ställas i avtal i fråga om sändningsteknik, geografisk
avgränsning, sändningar under egen beteckning och kostnadsfria
meddelanden i nödsituationer. Något krav på att sändningsrätten
skall utövas opartiskt och sakligt bör inte ställas för privata
programföretag som medverkar i sändningarna. Därför föreslås en
ny regel i radiolagen som ger möjlighet för regeringen att ge
dispens i detta avseende. Dispensregeln har utformats i enlighet
med ett förslag från Lagrådet.
Vidare föreslås en ändring i radiolagen med innebörd att
kravet på opartiskhet och saklighet samt förbud mot gynnande av
kommersiella intressen -- liksom när det gäller annonser i
televisionen -- inte skall gälla det som sänds under annonstid i
ljudradion. En definition av begreppet annonstid i ljudradion
bör då tas in i 1 § radiolagen.
Avtalen med de privata programföretagen bör gälla längst till
utgången av år 2000 medan för Sveriges Radio och
Utbildningsradion bör gälla att rätten att sända digital
ljudradio tidsmässigt följer företagens sändningstillstånd i
övrigt.
Motionerna
I motion K21 av Anders Björck m.fl. (m) framhålls att det inte
är rimligt att Sveriges Radio också på det digitala
sändningsområdet, precis som då det gäller analoga sändningar,
får en dominans genom att tilldelas ett flertal frekvenser.
Sveriges Radio bör inte tilldelas mer än två frekvenser, vilka
bör vara rikstäckande. Motionärerna vänder sig också mot
regeringens förslag att regeringen skall fördela
sändningstillstånd efter rekommendation av Radio- och TV-verket,
och ser det som en återgång till en politik där den offentliga
makten avgör vilka som skall få sändningstillstånd. Fördelningen
av frekvenser måste redan från början ske på ett sätt som gynnar
konkurrens och mångfald. Det är därför enligt motionen viktigt
att de digitala kanalerna fördelas på samma sätt som
fördelningen av frekvenser för den nuvarande privata
lokalradion, nämligen genom ett öppet auktionsförfarande.
Koncessionsavgiften i den inledande omgången bör erläggas som en
engångssumma.
Också i motion K22 av Birgit Friggebo m.fl. (fp) förordas
auktionsförfarandet. Ett sådant förfarande framstår enligt
motionen som långt sundare än den process som regeringen
föreslår och som innebär att Radio- och TV-verket skall agera
smakdomare utan några lagreglerade riktlinjer, varefter
regeringen efter eget skön skall välja mellan de programföretag
som på det smakligaste sättet beskrivit sin programuppläggning.
Det är enligt motionen viktigt att så många programföretag som
möjligt kan komma i fråga och att public service-företagen inte
får monopol på sändningarna. Det bör därför stipuleras att
public service-företagen aldrig får ha en större andel än 50 %
av meddelade tillstånd.
Utskottets bedömning
Enligt utskottets mening är propositionens förslag i fråga om
fördelningen av tillstånd för digitala sändningar väl avvägt och
ger goda förutsättningar för en balans när det gäller innehåll
och medverkande företag. Utskottet ser det som naturligt att en
avvägning när det gäller behovet av balans leder till den
slutsatsen att Sveriges Radio och Utbildningsradion skall ges
möjlighet att medverka. Regeringen har i propositionen klart
uttalat att det behövs en balans och att den kommer att
eftersträva att också privata programföretag medverkar i de
inledande digitala ljudradiosändningarna. Enligt utskottets
mening saknas mot den bakgrunden anledning att föreskriva en
bestämd gräns för public service-företags andel av meddelade
tillstånd.
Utskottet delar således regeringens bedömning i fråga om
sättet för fördelning av sändningstillstånd. Det saknas enligt
utskottets mening anledning att anta att ett auktionsförfarande
i enlighet med motionsyrkandena skulle leda till en högre grad
av yttrandefrihet och informationsfrihet. Motionsyrkandena
avstyrks.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande lagstiftning om fördelningsprinciperna
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:170 yrkande
2, såvitt nu är i fråga, avslår motion 1994/95:K22 yrkande 1,
såvitt nu är i fråga,
res. 1 (m, fp)
2. beträffande regeringens förslag i övrigt
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:170 yrkande
1 och yrkande 2, såvitt nu är i fråga, samt med avslag på
motionerna 1994/95:K21 och 1994/95:K22 yrkande 1, såvitt nu är i
fråga, och yrkande 2 dels antar i bilaga 1 intagna förslag till
lag om ändring i radiolagen (1966:755), dels godkänner vad
regeringen i övrigt föreslagit.
res. 2 (m, fp)
Stockholm den 4 maj 1995
På konstitutionsutskottets vägnar
Birgit Friggebo
I beslutet har deltagit: Birgit Friggebo (fp), Kurt Ove
Johansson (s), Catarina Rönnung (s), Anders Björck (m), Ingvar
Johnsson (s), Widar Andersson (s), Birger Hagård (m), Tone
Tingsgård (s), Birgitta Hambraeus (c), Björn von Sydow (s),
Jerry Martinger (m), Barbro Hietala Nordlund (s), Kenneth Kvist
(v), Pär-Axel Sahlberg (s), Inger René (m), Peter Eriksson (mp)
och Håkan Holmberg (fp).
Reservationer
1. Lagstiftning om fördelningsprinciperna (mom. 1)
Birgit Friggebo (fp), Anders Björck (m), Birger Hagård (m),
Jerry Martinger (m), Inger René (m) och Håkan Holmberg (fp)
anser
dels att utskottets yttrande på s. 4 under rubriken
Utskottets bedömning borde ha inletts med ett avsnitt av
följande lydelse:
Enligt utskottets bedömning är det sannolikt att ett tillstånd
för digitala ljudradiosändningar kommer att ha ett stort
kommersiellt värde på sikt. De företag som nu kommer att ges
tillstånd kan få ett avsevärt försteg framför andra företag när
de digitala sändningarna fått genomslag och kommer också att
kunna hävda sig väl på det internationella planet. Ett
sändningstillstånd måste därför anses innebära en så påtaglig
förmån att det finns starka skäl att lagreglera
fördelningsprinciperna. Förslaget om att Radio- och TV-verket
och regeringen skall göra bedömningar på skönsmässig grund utan
lagreglerade riktlinjer är enligt utskottets mening inte
godtagbart.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande
lydelse:
1. beträffande lagstiftning om fördelningsprinciperna
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:K22 yrkande 1,
såvitt nu är i fråga, och med avslag på proposition 1994/95:170
yrkande 2, såvitt nu är i fråga, som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.
2. Regeringens förslag i övrigt (mom. 2)
Birgit Friggebo (fp), Anders Björck (m), Birger Hagård (m),
Jerry Martinger (m), Inger René (m) och Håkan Holmberg (fp)
anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar
med "Enligt utskottets" och slutar med "avstyrks" bort ha
följande lydelse:
Utskottet anser att fördelningen av tillstånd bör ske i
auktionsförfarande i enlighet med vad som gäller för den privata
lokalradion. Enligt utskottets mening ger ett auktionsförfarande
samman med en regel om att public service-företagen får inneha
högst två frekvenstillstånd, som skall vara rikstäckande, på ett
annat och bättre sätt förutsättningar för en vid yttrandefrihet
och informationsfrihet. Mot bakgrund av det försprång som de
första tillståndshavarna får på marknaden är det vidare
angeläget att mångfalden och konkurrensen gynnas genom att
fördelningen av tillstånd sker genom ett sådant förfarande.
Utskottet föreslår mot denna bakgrund att radiolagen ändras i
detta syfte.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande
lydelse:
2. beträffande regeringens förslag i övrigt
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:K22 yrkande 1,
såvitt nu är i fråga, och yrkande 2 samt med anledning av
proposition 1994/95:170 yrkande 1 och yrkande 2, såvitt nu är i
fråga, och motion 1994/95:K21 dels antar regeringens förslag
till lag om ändring i radiolagen med det tillägget att 5 § skall
erhålla ändrad lydelse i enlighet med Utskottets förslag i
bilaga 2 och beslutar om en sådan ändring av ingressen till
regeringens förslag till ändring i radiolagen (1966:755) som
detta föranleder, dels godkänner vad regeringen i övrigt
föreslår om digitala ljudradiosändningar.
Propositionens lagförslag Bilaga 1
Reservanternas förslag till ändring av 5 § radiolagen
(1966:755) Bilaga 2
Nuvarande lydelse
Utskottets förslag
5 §1
För rätt att här i landet sända radioprogram i
rundradiosändning krävs tillstånd av regeringen. Tillstånd ges
för viss tid.
För tillstånd att
bedriva digitala
ljudradiosändningar
gäller dock 4, 8--14,
18--21, 28 första stycket
1--3 och 31--39 §§
lokalradiolagen (1993:120) i
tillämpliga delar. För
tillstånd som lämnats
efter ett
auktionsförfarande skall en
engångsavgift betalas.
Programföretag som har
tillstånd av regeringen
för analoga
ljudradiosändningar över
hela landet får inte inneha
fler än två tillstånd
för digitala
ljudradiosändningar. Dessa
tillstånd får endast
gälla sändningar med
samma innehåll i alla
områden.
Varje tillståndshavare (programföretag) avgör ensam vad som
skall förekomma i de sändningar som anordnas med hjälp av
tillståndet. Härvid skall programföretaget iaktta föreskrifterna
i 6 och 7 §§ samt 17 § andra stycket. I fråga om vad som sänds
under annonstid i televisionen skall programföretaget också
iaktta föreskrifterna i 8--15 §§.