I betänkandet behandlas två motioner med anknytning till
riksdagens arbetsgrupp med uppdrag att utreda frågan om
registrering av ledamöternas ekonomiska intressen. Den ena
motionen gäller ett vidgat uppdrag för arbetsgruppen, den andra
gäller ett tillkännagivande till gruppen om vissa
förutsättningar för riksdagsledamöternas arbete. Utskottet
avstyrker motionerna. En reservation för vardera motionen (mp
resp. m) har fogats till betänkandet.
Motionerna
1994/95:K301 av Barbro Westerholm m.fl. (fp, s, m, c, v, mp,
kds) vari yrkas att riksdagen beslutar om vidgat uppdrag för
arbetsgruppens behandling av etikfrågor inom riksdagens arbete.
1994/95:K314 av Ola Karlsson (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger förvaltningskontoret till känna vad i motionen
anförts om förutsättningar för ledamöternas arbete i riksdagen
och om att dessa aspekter bör delges den arbetsgrupp som utreder
frågan om registrering av ledamöternas ekonomiska intressen.
Utskottet
Bakgrund
Med anledning av motioner anförde konstitutionsutskottet i
sitt av riksdagen godkända betänkande 1993/94:KU18 följande.
Utskottet konstaterar att det i dag finns en bred uppslutning
bakom tanken att uppgifter om riksdagsledamöternas ekonomiska
förhållanden liksom ledamotskap i olika slags styrelser bör
finnas registrerade och tillgängliga för allmänheten. Exempel på
ekonomiska förhållanden som bör registreras är uppgifter om
inkomst samt innehav av fastigheter och aktier. När det gäller
styrelseuppdrag som kan komma i fråga för registrering rör det
sig t.ex. om uppdrag i bolagsstyrelser, ekonomiska föreningar,
företags- och branschorganisationer, fackliga organisationer och
organisationer med anknytning till boendet.
Syftet med en sådan registrering bör enligt utskottets mening
vara att öppet redovisa de olika bindningar och intressen som
kan tänkas påverka det politiska uppdraget.
Den praktiska sidan av saken gäller bl.a. hur ett system av
här avsett slag skall administreras. För detta behövs bl.a.
regler för vilka uppgifter som skall lämnas för registrering,
vem som skall ta hand om dessa uppgifter, hur uppgifterna skall
uppdateras och i vilken form de skall presenteras.
Mot denna bakgrund bör enligt utskottets mening riksdagen, med
anledning av motionerna -- -- -- uppdra åt förvaltningskontoret
att utreda frågan och till riksdagen redovisa sina överväganden
och förslag.
Förvaltningskontoret har därefter i skrivelse den 20 december
1994 till konstitutionsutskottet lämnat följande information om
handläggningen av uppdraget.
I en promemoria den 28 november 1994 har ett underlag
sammanställts med bl.a. beskrivningar av motsvarande system för
registrering i andra länder, däribland Norge, Danmark och
Finland och av de regler som enligt insiderlagen sedan 1990
gäller för statsråden. Vidare redovisas vissa principiella
frågeställningar som bör ligga till grund för ett
registreringssystem i riksdagen.
Den 30 november 1994 förelades denna PM talmannen, vice
talmännen och gruppledarna för en första diskussion om
principfrågorna. Därvid fattades beslut om att tillkalla en
särskild parlamentarisk utredning med uppdrag att i ett vidare
perspektiv överväga frågor om bl.a. etiska riktlinjer för
riksdagsledamöternas uppdrag vid sidan om ledamotsuppdraget. I
detta sammanhang skall också de principiella grunderna för den
beslutade registreringen av ekonomiska intressen diskuteras.
När utredningen har redovisat sina överväganden och förslag
återkommer förvaltningskontoret till riksdagen med förslag om
den praktiska utformningen av registret.
Riksdagsdirektören har därefter i meddelande den 27 december
1994 angivit följande.
Talmannen utser i samråd med partiernas representanter i
talmanskonferensen en arbetsgrupp med uppgift i första hand att
med utgångspunkt i det redovisade materialet arbeta vidare med
att utforma ett registreringssystem och därvid analysera och
bedöma konsekvenserna av olika slag.
Arbetsgruppen är oförhindrad att också ta upp andra frågor av
etiskt slag med anknytning till ledamöternas uppdrag i
riksdagen.
Arbetsgruppen skall bestå av en representant för varje
riksdagsparti frånsett socialdemokraterna som utser två. Till
ordförande för gruppen utses regeringsrådet Stig Brink.
Motionerna
Under årets allmänna motionstid har väckts två motioner med
anknytning till uppdraget.
Barbro Westerholm m.fl. (fp, s, m, c, v, mp, kds) pekar i
motion K301 på forskning bl.a. om allmänhetens förtroende för
politiker som gjorts sedan slutet av 1960-talet. De pekar på en
del åtgärder som vidtagits i andra länder för att söka stärka
förtroendet för politiker och andra beslutsfattare i offentlig
tjänst. Motionärerna nämner också den etikkommitté som den
förutvarande regeringen tillsatte år 1991 med uppgift att se om
det finns möjlighet att ge riktlinjer som statsråden kan följa
vid förvaltning av sina tillgångar samt att se om reglerna bör
gälla också för andra personer i regeringskansli och myndigheter
samt att ur etisk synvinkel ge råd till statsråd om
förmögenhetsdispositioner, jäv, bisysslor etc. De nämner vidare
att i riksdagen finns en informell grupp med ledamöter från
samtliga partier som genom artiklar, motioner och seminarier
söker stimulera debatten kring hur förtroendet för politiker kan
ökas samt att man försöker föra en sådan debatt också i enskilda
kommuner och landsting. Slutligen nämner de den av riksdagen
tillsatta gruppen för behandling av etikfrågor.
Motionärerna anser att vad som hittills gjorts inte räcker. De
anser att det därutöver behövs insatser inom forskningen och
utbildningen och att det fordras kunskapsspridning och en
levande debatt om frågor som har samband med allmänhetens
förtroende för politiker. Vidare behövs en värdering av de
åtgärder som andra länder vidtagit för att öka förtroendet för
sina politiker och beslutsfattare och en bedömning av vad som
kunde vara lämpligt att införa också i Sverige. Gruppen för
behandling av etikfrågor bör därför enligt motionärerna få i
uppdrag att komma med förslag till åtgärdsprogram för Sverige.
Utöver det uppdrag gruppen fått bör den särskilt belysa tänkbara
insatser inom forskning och utbildning. Syftet bör bl.a. vara
att genom klara riktlinjer och öppen diskussion öka politikerns
respekt för sitt uppdrag som förtroendevald. Därigenom kan i sin
tur allmänhetens förtroende för politiker och beslutsfattare i
offentlig tjänst tillta. Motionärerna hemställer att riksdagen
beslutar om vidgat uppdrag för arbetsgruppens behandling av
etikfrågor inom riksdagens arbete.
Ola Karlsson (m) anför i motion K314 att det är positivt med
ledamöter som har kvar en fot i arbetslivet, vare sig det är i
den offentliga sektorn eller i det privata näringslivet, och med
förankring i företagande och näringsliv eller i
fackföreningsarbete, producent- och konsumentverksamhet och
andra delar av Organisationssverige. Likaså är det enligt
motionären eftersträvansvärt med en allsidig representation vad
gäller kön, olika delar av Sverige, yrkeserfarenhet och ålder.
För att göra denna breda representation möjlig fordras en
anpassning av riksdagsarbetet. Motionären ser vissa risker med
långtgående registrering av ledamöter. Sålunda får registrering
t.ex. av ledamöters ekonomiska ställning och andra kopplingar
inte innebära att närståendes yrkesverksamhet försvåras eller
att deras integritet träds för när. Registrering av utlandsresor
m.m. kan också innebära att yrkesverksamhet försvåras för
ledamot eller ledamoten närstående. Om utlandsresor betalade av
eget eller delägt företag genom registrering kommer till
konkurrenters kännedom eller på annat sätt, omöjliggörs känsliga
affärsuppdrag. Registrering av medlemskap i olika organisationer
riskerar att leda till att medlemskap i sig betraktas som något
otillbörligt för en riksdagsledamot, medan det i själva verket
är positivt med breda kontaktnät. En långtgående registrering
kan leda till att olika yrkesutövare väljer bort ett tänkbart
ledamotskap i riksdagen, och det måste enligt motionären finnas
reella möjligheter att under riksdagstiden uppehålla kontakten
med yrkeslivet på deltid. Motionären anser att vad han anfört i
motionen bör övervägas av den arbetsgrupp inom riksdagen som
fått i uppdrag att utreda frågan om registrering av
riksdagsledamöternas ekonomiska intressen.
Tidigare utskottsbehandling
Som framgår ovan behandlade utskottet frågan om registrering
av ledamöters ekonomiska intressen under föregående riksmöte och
föreslog då att frågan skulle utredas. Utskottet behandlade
vidare i sitt av riksdagen godkända betänkande 1993/94:KU44 en
motion om en parlamentariskt sammansatt utredning för att pröva
hur förtroendet för politiker skall kunna höjas. Utskottet ansåg
det därvid viktigt att diskussionen om etik i politiken förs
inom och mellan partierna och i den allmänna debatten, men
utskottet avstyrkte motionsförslaget att tillsätta en särskild
parlamentarisk utredning.
Utskottets bedömning
Den tillsatta arbetsgruppens uppgift är i första hand att med
utgångspunkt i redovisat material arbeta vidare med att utforma
ett registreringssystem och därvid analysera och bedöma
konsekvenserna av olika slag. Arbetsgruppen är oförhindrad att
också ta upp andra frågor av etiskt slag med anknytning till
ledamöternas uppdrag i riksdagen. Samtliga riksdagspartier är
representerade i arbetsgruppen.
Beträffande den i motion K301 begärda utvidgningen av
arbetsgruppens uppdrag anser utskottet, liksom vid behandlingen
av en liknande motion under föregående riksmöte, att det är
viktigt att diskussionen om etik i politiken förs inom och
mellan partierna och i den allmänna debatten. Utskottet anser
inte att någon utvidgning bör ske av arbetsgruppens uppdrag, och
utskottet avstyrker motionen.
Beträffande önskemålen i motion K314 anser sig utskottet kunna
utgå från att synpunkter av det slag som uttalas i motionen både
framförs och övervägs inom arbetsgruppen. Utskottet anser sig
inte böra föregripa resultatet av arbetsgruppens överväganden.
Motionen avstyrks.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande vidgat uppdrag för arbetsgruppen
att riksdagen avslår motion 1994/95:K301,
res. 1 (mp)
2. beträffande uttalande till arbetsgruppen
att riksdagen avslår motion 1994/95:K314.
res. 2 (m)
Stockholm den 21 februari 1995
På konstitutionsutskottets vägnar
Birgit Friggebo
I beslutet har deltagit: Birgit Friggebo (fp), Kurt Ove
Johansson (s), Catarina Rönnung (s), Anders Björck (m), Ingvar
Johnsson (s), Widar Andersson (s), Birger Hagård (m), Tone
Tingsgård (s), Birgitta Hambraeus (c), Björn von Sydow (s),
Jerry Martinger (m), Barbro Hietala Nordlund (s), Pär-Axel
Sahlberg (s), Inger René (m), Peter Eriksson (mp) och Siv Holma
(v).
Reservationer
1. Vidgat uppdrag för arbetsgruppen (mom. 1)
Peter Eriksson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar
med "Beträffande den" och slutar med "avstyrker motionen." bort
ha följande lydelse:
Liksom motionärerna i motion K301 anser utskottet att det
fordras kunskapsspridning och en levande debatt om frågor som
har samband med allmänhetens förtroende för politiker. Det
behövs också en värdering av de åtgärder som andra länder
vidtagit för att öka förtroendet för sina politiker och
beslutsfattare samt en bedömning av vad som kunde vara lämpligt
att införa också i Sverige. Den tillsatta arbetsgruppen som
utreder frågan om registrering av ledamöternas ekonomiska
intressen bör därför enligt utskottets mening få i uppdrag att
komma med förslag till åtgärdsprogram för Sverige samt därutöver
att belysa tänkbara insatser inom forskning och utbildning med
syfte bl.a. att genom klara riktlinjer och öppen diskussion öka
politikerns respekt för sitt uppdrag som förtroendevald.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande
lydelse:
1. beträffande vidgat uppdrag för arbetsgruppen
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:K301 som sin
mening ger förvaltningskontoret till känna vad utskottet anfört
om ett vidgat uppdrag för arbetsgruppen för utredning av frågan
om registrering av ledamöternas ekonomiska intressen,
2. Uttalande till arbetsgruppen (mom. 2)
Anders Björck, Birger Hagård, Jerry Martinger och Inger René
(alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar
med "Beträffande önskemålen" och slutar med "Motionen avstyrks."
bort ha följande lydelse:
I motion K314 framförs värdefulla synpunkter på möjliga
komplikationer vid en långtgående registrering av
riksdagsledamöters ekonomiska intressen. Enligt utskottets
uppfattning är det viktigt att dessa synpunkter beaktas av den
tillsatta arbetsgruppen.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande
lydelse:
2. beträffande uttalande till arbetsgruppen
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:K314 som sin
mening ger förvaltningskontoret till känna vad utskottet anfört
om innehållet i motionen.