I betänkandet behandlas budgetpropositionens förslag om anslag
för budgetåret 1995/96 dels under tredje huvudtiteln
Utrikesdepartementet, anslaget E 6 Europainformation m.m., dels
under femtonde huvudtiteln Riksdagen och dess myndigheter, vad
avser del av anslag till riksdagens förvaltningskostnader, dels
också kompletteringspropositionens förslag om ytterligare anslag
för budgetåret 1995/96 under tredje huvudtiteln
Utrikesdepartementet, anslaget E 6 Europainformation m.m.
I betänkandet behandlas också en motion som väckts under den
allmänna motionstiden 1995 och två motioner som väckts med
anledning av kompletteringspropositionen.
Utskottet föreslår att ett centralt organ,
Europainformationen, inrättas i riksdagen senast från årsskiftet
1995/96. Utskottet föreslår också att sekretariatet för
Europainformation vid UD fortsätter sin verksamhet även under
andra halvåret 1995 med regeringen som huvudman och finansiär.
Utskottet föreslår i övrigt att riksdagen anvisar de medel för
olika informationsaktiviteter beträffande Europainformation m.m.
som äskats i budget- och kompletteringspropositionerna. En
motion (c) angående Europainformationen i riksdagen tillstyrks,
medan övriga motioner (v och mp) avstyrks.
Propositionerna
1994/95:100 bilaga 4 E 6 vari yrkas att riksdagen till
Europainformation m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett
reservationsanslag på 9 000 000 kr.
1994/95:100 bilaga 16 A 3 vari yrkas att riksdagen till
Riksdagens förvaltningskostnader för budgetåret 1995/96 anvisar
ett ramanslag på 441 800 000 kr (delvis).
1994/95:150 bilaga 4 Utrikesdepartementet, E 6 vari yrkas att
riksdagen till Europainformation m.m. för budgetåret 1995/96
anvisar 7 200 000 kr utöver vad som föreslagits i proposition
1994/95:100 bilaga 4.
Motionerna
1994/95:K325 av Helena Nilsson och Sven Bergström (c) vari
yrkas att riksdagen beslutar anslå de medel
förvaltningsstyrelsen beräknat för ett informationskontor för
EU-information i riksdagen, i enlighet med vad som anförts i
motionen.
1994/95:Fi33 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att medel ur anslaget E 6 för fortsatta
informationsinsatser om Europafrågor tillförs bl.a. politiska
partier, folkrörelseorganisationer och
folkbildningsorganisationer.
1994/95:Fi34 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas
12. att riksdagen avslår regeringens förslag att anslå
ytterligare 7,2 miljoner kronor till Europainformation m.m.
Utskottet
Propositionernas huvudsakliga innehåll
Europainformation m.m. (E 6)
Regeringen föreslår i budgetpropositionen att riksdagen till
Europainformation m.m. anvisar ett reservationsanslag på 9 000
000 kr.
Enligt propositionen har Utrikesdepartementet under flera år
bedrivit en omfattande informationsverksamhet om det europeiska
integrationsarbetet. Verksamheten kommer, även efter
folkomröstningen i EU-frågan, att omfatta publikationer av olika
slag om EU och eventuellt EES, bl.a. i form av s.k. grönböcker.
Medelsbehovet under budgetåret 1995/96 beräknas upp till 9
miljoner kronor. Enligt propositionen torde regeringen få
anledning att återkomma till riksdagen i fråga om den fortsatta
EU-informationen.
Regeringen föreslår i kompletteringspropositionen att
riksdagen till Europainformation m.m. anvisar ett
reservationsanslag på 7 200 000 kr utöver vad som föreslagits i
budgetpropositionen.
Enligt kompletteringspropositionen har en särskild utredare
tillsatts med uppgift att utreda hur den samlade samhälleliga
Europainformationen bör vara utformad efter den 30 juni 1995
(dir. 1994:159). Sekretariatet för Europainformation, som fram
till folkomröstningen om EU hösten 1994 svarade för information
om EES och EU, har genom riksdagens beslut getts möjlighet att
fortsätta sin verksamhet även under våren 1995 (prop.
1994/95:105 avsnitt 3, bet. 1994/95:KU31, rskr. 1994/95:173).
Skälen härtill har varit bl.a. behovet av informationsinsatser
med anledning av förberedelserna inför regeringskonferensen
1996.
Härutöver har regeringen inrättat en parlamentarisk kommitté
med uppdrag att under år 1995 förbereda Sveriges medverkan i
regeringskonferensen år 1996 genom utredningar och aktiviteter
avsedda att stimulera den offentliga debatten (dir. 1995:15).
För att genomföra dessa aktiviteter får kommittén enligt förslag
i kompletteringspropositionen ett anslag på 15 miljoner kronor.
Utrikesutskottet tillstyrker förslaget (bet. 1994/95:UU26).
Regeringen föreslår också i kompletteringspropositionen bilaga 3
att 30 miljoner kronor anvisas för de politiska partiernas
information inför valet till EU-parlamentet hösten 1995.
Konstitutionsutskottet tar ställning till förslaget i ett
kommande betänkande (bet. 1994/95:KU50).
Enligt propositionen planeras vid Utrikesdepartementet en rad
insatser vilka kräver utökade resurser jämfört med tidigare
föreslaget belopp om 9 miljoner kronor. Utgångspunkten är enligt
propositionen att Sekretariatet för Europainformation upphör som
planerat den 30 juni 1995, vilket medför att departementet
behöver ökade resurser för att komplettera sin nuvarande
verksamhet. Insatser som planeras är bl.a. publikationer av
olika slag i form av s.k. grönböcker och visst särskilt
informationsmaterial samt vissa aktiviteter som inte omfattas av
uppdraget till den nämnda parlamentariska kommittén.
Riksdagens förvaltningskostnader (16 A 3)
I budgetpropositionen anförs att medel för ett särskilt
informationskontor för EU-information i riksdagens regi har
beräknats. Den beräknade summan är 3 000 000 kr.
Konstitutionsutskottet (1994/95:KU39) tillstyrkte
förvaltningskontorets förslag avseende riksdagens
förvaltningskostnader med undantag för de 3 miljoner kronor som
beräknats för det nämnda informationskontoret. I betänkandet
meddelades att frågan om finansieringen av det tilltänkta
informationskontoret skulle behandlas i samband med ett aviserat
förslag i denna fråga i kompletteringspropositionen.
Beredningen av ärendet
Som framgått av det föregående grundas konstitutionsutskottets
befattning med frågan om den samlade samhälleliga
Europainformationens framtida utformning på de förslag om
tilldelning av medel för Europainformation för olika ändamål som
framförts av regeringen i budgetpropositionen och
kompletteringspropositionen samt det initiativ som riksdagens
förvaltningsstyrelse tagit om att inrätta ett informationskontor
för EU-information i riksdagen, vilket framgår av
budgetpropositionen.
Uppdraget till en särskild utredare att lämna förslag till hur
Europainformationen skall organiseras från den 1 juli 1995 har
slutförts och utredningen har överlämnats till regeringen. UD
har den 22 maj överlämnat utredningen till
konstitutionsutskottet för kännedom och ställningstagande.
Av UD:s skrivningar i kompletteringspropositionen framgår, att
regeringens avsikt är att verksamheten vid Sekretariatet för
Europainformation skall upphöra den 30 juni 1995. I
propositionen aviseras inget initiativ med anledning av
utredningsförslaget. Av detta följer att det inte kommer att
finnas någon central funktion för Europainformationen från den 1
juli 1995, om inte riksdagen tar ett initiativ i frågan.
På denna grund föreslår utskottet i detta betänkande, på basis
av utredningsförslaget, att riksdagen beslutar inrätta ett
centralt organ, Europainformationen, i riksdagen.
Ett centralt organ för Europainformation
Sekretariatet för Europainformation
Riksdagen biföll i juni 1992 regeringens förslag (prop.
1991/92:150 bilaga I:2) om att för budgetåret 1992/93 avsätta 50
miljoner kronor för informationsinsatser om europeisk
integration. Hälften av dessa medel skulle enligt propositionen
fördelas till enskilda organisationer och studieförbund av
Delegationen för informationsinsatser om europeisk integration,
och resterande 25 miljoner kronor skulle disponeras av UD:s
sekretariat för Europainformation. Sekretariatet skulle enligt
propositionen samordna regeringskansliets information om EES, EG
och EU, tillhandahålla allmän information och genomföra riktade
insatser mot speciella målgrupper.
Sekretariatet för Europainformation byggdes upp under hösten
1992, och våren 1993 inleddes den utåtriktade verksamheten.
Förutom att se till att bred och saklig information nådde ut
till medborgarna hade sekretariatet i uppgift att vara kansli
för den s.k. Fälldindelegationen som hade till uppgift att
fördela informationsbidrag, totalt 50 miljoner kronor, till
organisationer och studieförbund. Sekretariatet förlades
organisatoriskt till Utrikesdepartementet.
Sekretariatets uppdrag gällde ursprungligen tiden fram till
och med folkomröstningen. I december 1994 fick emellertid
sekretariatet i uppgift att fortsätta verksamheten i reducerad
omfattning till halvårsskiftet 1995 (prop. 1994/95:105, bet.
1994/95:KU31, rskr. 1994/95:173).
Totalt disponerade sekretariatet ca 70 miljoner kronor fram
till slutet av 1994. För den fortsatta verksamheten under våren
1995 disponerar sekretariatet 4,89 miljoner kronor.
En telefonpanel har sedan våren 1993 betjänat allmänheten med
svar på frågor om EES-avtalet och EG/EU. Under oktober--november
1994, då antalet förfrågningar var som störst, mottog panelen
mer än 1 500 samtal per dag. Under våren 1995 har antalet
samtal sjunkit till ett hundratal per dag.
Sekretariatet svarar också för service mot massmediernas
redaktioner och enskilda journalister bestående av bl.a. hjälp
med bakgrundsmaterial och faktakontroll. Under året före
folkomröstningen svarade en särskild presspanel för denna
verksamhet.
Sekretariatet har tillsammans med Kommerskollegium och DAFA
(numera Sema group infodata) fyra databaser, som fungerar som
stöd för telefonpanelen och informationskanaler till bl.a.
biblioteken. Databaserna innehåller frågor och svar om EES och
EG/EU, händelser ur EG/EU-historien och kalendarium för
aktiviteter i EU-organ och för EU-relaterade aktiviteter i
svenska organ, vidare en förteckning över EU-föreläsare och en
fulltextdatabas med allt informationsmaterial som publicerats av
sekretariatet.
Trycksaksproduktionen har varit den mest kostnadskrävande
delen i verksamheten. Det omfattande informationsmaterialet
avsåg att ge dels baskunskaper om EU:s mål, organisation och
arbetsformer, dels fördjupad information om hur Sverige i olika
avseenden skulle påverkas vid ett inträde i EU. Viss
basinformation distribuerades direkt till hushållen eller spreds
genom postkontor och bibliotek. En faktabladsserie och en
skriftserie tillhandahålls alltjämt genom folkbiblioteken.
Trycksaker har även distribuerats till bl.a. riksdagen,
regeringskansliet, länsstyrelser, gymnasieskolor samt massmedia.
Efter folkomröstningen utges en faktabladsserie, som informerar
om konsekvenser av medlemskapet och större händelser av allmänt
intresse. Från årsskiftet 1994/95 utges även en mindre tidskrift
med nyheter inom EU och ett kalendarium.
Sekretariatet har ett omfattande samarbete med folkbiblioteken
omfattande praktiskt taget alla huvudbibliotek och ett stort
antal filialer, totalt 1 400 enheter. Stödet till biblioteken
har bestått i utbildning av personal, tryckt material, tillgång
till databaser och dataterminaler för besökande som ställts till
bibliotekens förfogande kostnadsfritt.
För skolorna har särskilt informationsmaterial ställts till
förfogande i form av bl.a. ett utställningståg, utbildning av
lärare samt trycksaker och uppkoppling till databaserna för
skolbibliotek i gymnasieskolan.
Sammanfattningsvis har enligt utredningen sekretariatets
verksamhet varit nyskapande med avseende på inrättandet av
telefonpanelen, den systematiska satsningen på biblioteken som
informationskanal och användningen av informationsteknik som ett
medel i informationsarbetet. Erfarenheterna av dessa
innovationer sägs vara goda och strategierna anses ha hög
relevans för en fortsatt, permanent informationsverksamhet.
Kombinationen av åtgärder har medfört att informationen nått ut
till många människor, och ännu fler har känt till men inte
utnyttjat sekretariatets service.
Riksdagens informationsverksamhet på EU-området
Enligt riksdagens förvaltningskontor svarar
riksdagsförvaltningen för en relativt omfattande och växande
informationsverksamhet på EU-området. Det gäller såväl intern
information till ledamöter, utskott och andra riksdagsorgan som
utåtriktad information till allmänheten, massmedier, myndigheter
och organisationer. Informationen avser alla aspekter av EU:s
verksamhet inkl. den svenska delen av EU:s beslutsprocess.
Förvaltningen förfogar också över en stor samling EU-dokument
både i tryckt och elektronisk form.
De delar av förvaltningen som är verksamma på detta område är
främst informationsenheten, utredningstjänsten,
riksdagsbiblioteket samt dokumentations- och registerenheten.
Även EU-nämndens kansli och tidningen Från Riksdag & Departement
förmedlar information med anknytning till EU.
Informationsenheten svarar i första hand för extern
informationsservice. Det är främst informationstjänsten, som är
en telefonpanel, som svarar för EU-informationen. Frågorna har
under senare år alltmer inriktats på EU:s verksamhet, och 15--20
% av frågorna har EU-anknytning.
Utredningstjänstens verksamhet riktar sig huvudsakligen till
ledamöter och riksdagsorgan. RUT gör utredningar och analyser,
tar fram fakta och bakgrundsmaterial till riksdagsledamöter,
riksdagsorgan och andra parlament. En växande andel av de
internationella uppdragen, för närvarande ca 10 %, har
anknytning till EU.
Riksdagsbiblioteket svarar för både intern och extern
upplysningsverksamhet och innehar omfattande samlingar av
EU-dokument och EU-litteratur. Det är ett av Sveriges mest
välförsedda bibliotek när det gäller detta material. Sedan
början av 1990-talet är Riksdagsbiblioteket också nationellt
depåbibliotek för EG/EU-dokumenten. Riksdagsbibliotekets
EU-samling består av EU:s officiella dokument publicerade av de
olika EU-organen, kommersiellt utgiven litteratur och
tidskrifter samt svenskt offentligt tryck om EU.
Dokument- och registerenheten svarar för de elektroniskt
baserade EU-dokumenten. Enheten har tillgång till ett stort
antal elektroniska informationskällor med rätts- och
samhällsinformation som kan räknas in under begreppet
EU-information. Som exempel kan nämnas CELEX, EU:s
rättsinformationssystem, som innehåller EU:s rättsakter,
rättsfall från domstolen m.m., och EESREG, som produceras av
Kommerskollegium och innehåller information om alla de
rättsakter som är knutna till Sveriges EES-avtal.
Även EU-nämndens kansli lämnar information om sin verksamhet
främst till massmedia. Kansliet tillhandahåller skriftlig
information och besvarar muntliga förfrågningar från massmedia
både per telefon och vid besök av journalister. Kansliet får
även telefonförfrågningar från allmänheten, som i vissa fall
besvaras direkt och i andra fall slussas vidare.
All information som den inre riksdagsförvaltningen lämnar
angående EU är integrerad i den övriga verksamheten. Eftersom
inga tjänster är särskilt inrättade för EU-informationen går det
inte att med exakthet ange hur stora personalresurser som för
närvarande är avsatta för ändamålet. En mycket försiktig
beräkning ger vid handen att EU-informationen för närvarande tar
i anspråk cirka sex heltidstjänster exkl. EU-nämndens kansli.
Omkring 60 % av dessa resurser ägnas åt utåtriktad information.
Utredningsförslaget
Förslaget i sammandrag
Den särskilde utredaren, som haft i uppgift att utreda hur den
samlade samhälleliga Europainformationen bör vara utformad efter
den 30 juni 1995, har i maj 1995 lämnat sitt förslag till
Utrikesdepartementet. I utredningen föreslås att ett permanent
organ -- Europainformationen -- inrättas snarast möjligt efter
den 1 juli 1995. Organet skall i tillämpliga delar bygga på de
hittills vunna erfarenheterna inom Europainformationen.
Utredaren förordar att riksdagen blir huvudman för det nya
organet.
Behovet av en kompletterande central Europainformation
Utredaren har bl.a. utgått från att Europafrågorna bör vara en
del av samhällsinformationen, eftersom det svenska samhället
påverkas i sin helhet av EU-medlemskapet. Det skall enligt
utredaren vara möjligt att följa utvecklingen inom EU i ett
svenskt perspektiv. En allsidig och saklig information från en
neutral avsändare är bestämmande för Europapolitikens
trovärdighet hos medborgarna.
För dem som inte är experter och särskilt för de individer som
är informationssvaga innebär det växande informationsflödet i
Europafrågorna svårigheter eller rent av ökade svårigheter.
Informationstekniken och biblioteken som vidareförmedlare av
samhällsinformation ger dock möjligheter att bemästra dessa
svårigheter.
Särskilt när en fråga skär över flera myndigheters verksamhet
kan det vara svårt att hitta information. En central
kunskapsbank för Europainformationen kan innebära
effektivitetsvinster för hela samhället. Utredaren konstaterar
att det efter den 1 juli inte finns något samhälleligt organ med
övergripande ansvar för Europainformationen som vänder sig till
medborgarna, om inget initiativ tas i frågan.
Europainformationens uppgifter och arbetsprinciper
Enligt utredningen skall Europainformationen ha till uppgift
att stärka den demokratiska opinionsbildningen genom att ge
medborgare, grupper och medier en till svenska förhållanden
anpassad basinformation om utvecklingen inom EU. En annan
uppgift är att besvara frågor om konsekvenserna av det svenska
medlemskapet i EU och att ge råd och vägledning om beredningen
av ärenden med anknytning till EU. Vidare skall
Europainformationen fungera som en sluss för vidarehänvisning,
utveckla den egna verksamheten i nära samarbete med EU-nämnden,
samarbeta på avtalsbasis med regeringskansliet och myndigheterna
samt ta initiativ till samordning mellan olika organ i Sverige
som är engagerade i informationen om EU.
Genom att arbeta efter dessa linjer kan enligt utredningen
Europainformationen medverka till att avlasta departement och
myndigheter, ge service åt myndigheter och samhället i stort, ge
service och vägledning till journalister och medier, ge
politiker möjlighet att skapa sig en bild av EU-relaterade
frågor samt höja kompetensen i samhället på det aktuella
området.
Europainformationen skall enligt utredningen arbeta efter de
allmänna principerna för samhällsinformation. Det innebär att
verksamheten bör utgå från medborgarnas efterfrågan och inte
myndigheternas egna informationsbehov, att den bör präglas av
saklighet, vara värderingsfri och politiskt neutral och vara
tillgänglig för alla medborgare i hela landet.
Strategier och ambitionsnivå
För att uppnå de mål för verksamheten som beskrivits tidigare
behöver enligt utredningen Europainformationen kunna ge
kvalificerad information om frågor under beredning och frågor
som beslutats i EU-organ samt ge råd och vägledning för den som
vill skaffa information på egen hand. Ett nära samarbete med
EU-nämnden förutsätts. Vidare behöver Europainformationen kunna
sammanställa och bearbeta information i databaser och trycksaker
och sprida dem genom bl.a. bibliotek och medborgarkontor.
Dessutom behöver Europainformationen utveckla nätverket av
vidareinformatörer, arrangera utbildning och ställa material
till förfogande.
De databaser som sekretariatet för Europainformation har byggt
upp bör enligt utredningen överföras till Europainformationen
och successivt uppdateras och kompletteras. Samarbetet med
folkbiblioteken bör fortsätta, och fortbildning bör erbjudas
personer i informationsnätverken. Kontakterna med lärare och
bibliotekarier bör vidareutvecklas. På olika sätt bör
synskadades och andra handikappades informationsbehov
underlättas, bl.a. genom att trycksaker finns tillgängliga på
ljudmedier. Europainformationen bör även kunna ta på sig
specifika uppdrag av regeringskansliet, t.ex. en EU-anpassning
av Samhällsguiden.
Behovet av samverkan
Antalet aktörer som har befattning med informationen om
Europafrågorna är stort, vilket medför ett behov av samverkan
för att minska risken för dubbelarbete, att kunna identifiera
informationsluckor och att utbilda vidareinformatörer.
Samarbetet bör även underlätta slussningen av frågor till rätt
instans. Europainformationen bör enligt utredningen få en
strategisk roll som första kontakt för dem som söker
information. Utredaren förordar att Europainformationen träffar
samarbetsavtal med regeringskansliet och myndigheterna för att
säkra tillgången till information för vidare användning.
Huvudmannaskapet
I utredningen diskuteras tre alternativa huvudmannaskap för
Europainformationen: självständig myndighet eller stiftelse,
regeringskansliet och riksdagen. Utredaren förordar att
Europainformationen placeras i riksdagen. Skälen till detta
ställningstagande är att riksdagen har erfarenhet av att sprida
information till allmänheten och har upparbetade kanaler till
bibliotek, gymnasieskolor och högskolor. Dessutom garanteras
sakligheten och opartiskheten i verksamheten ytterst av den
parlamentariskt sammansatta förvaltningsstyrelsen. Ett
ytterligare skäl är enligt utredningen möjligheterna till nära
samarbete med EU-nämnden.
Av marknadsföringsskäl är det enligt utredningen viktigt att
Europainformationen får en egen identitet. Därför förordas att
organet får eget verksamhetsnamn, eget telefonnummer och en
självständigt fungerande medarbetargrupp.
Resursbehovet
Utredningen föreslår att Europainformationen får åtta
tjänster. Verksamheten beräknas i ett inledningsskede kosta 8,2
miljoner kronor per år, varav lönekostnader på 2,75 miljoner
kronor och verksamhetskostnader på 5,5 miljoner kronor. I
kalkylen ingår inte kostnader för lokaler, vaktmästeritjänster
m.m.
Motionen
I motion 1994/95:K325 (c) hemställs att riksdagen beslutar
anslå de medel förvaltningsstyrelsen beräknat för ett
informationskontor i riksdagen.
I motionen anförs bl.a. att det behövs en central instans som
kan lämna allsidig information om Sverige och EU och att denna
lämpligen bör knytas till riksdagen, varvid erfarenheterna av
Sekretariatet för Europainformation i UD bör tas till vara.
Enligt motionärerna finns det ett stort informationsbehov om
EU:s konsekvenser när det gäller enskilda, organisationer,
myndigheter och näringsliv. Informationskontoret bör kunna ge
tidiga upplysningar om vilka frågor som är aktuella i EU,
publicera viktiga EU-nyheter och besvara allmänhetens,
riksdagsledamöternas och utskottens frågor med bearbetad
information samtidigt som originaltexter kan tillhandahållas.
Informationskontoret kan enligt motionärerna med fördel knytas
till Riksdagsbiblioteket och Utredningstjänsten, och det är
viktigt att det får arbeta under full frihet.
Övriga frågor med anknytning till Europainformation
Utrikesdepartementets planer och önskemål
Som redovisats i det föregående har regeringen i
budgetpropositionen och kompletteringspropositionen föreslagit
att riksdagen anvisar sammanlagt 16,2 miljoner kronor till
Europainformation.
I budgetpropositionen anförs att i den fortsatta
informationsverksamheten inom UD planeras ingå utgivning av
publikationer av olika slag om EU och eventuellt EES bl.a. i
form av s.k. grönböcker. I kompletteringspropositionen anförs
bl.a. att departementet efter det att sekretariatet för
Europainformation avvecklas vid halvårsskiftet 1995 behöver
ökade resurser för att komplettera sin nuvarande verksamhet.
Insatser som planeras är förutom de nämnda publikationerna
informationsmaterial som t.ex. Fakta Europa, faktaskriftserie
inför regeringskonferensen, s.k. medborgarsamtal om EU m.fl.
aktiviteter som inte omfattas av uppdraget till den
parlamentariska kommittén som har i uppdrag att förbereda
Sveriges medverkan i regeringskonferensen 1996.
Utskottet har under hand från UD fått en närmare specifikation
över ändamålet med de önskade medlen. Enligt denna redogörelse
avser UD att under budgetåret 1995/96 bl.a. ge ut 4--5 utgåvor
av Fakta Europa, distribuera information om hur det svenska
EU-arbetet är organiserat, ge ut en dokumentation av EU-arbetet
under året, insamla och bearbeta svar och åsikter bland
befolkningen rörande EU-rapporten, genomföra en bred
seminarieserie, benämnd Medborgarsamtal om EU, på områden av
särskild vikt för regeringen.
Med anledning av EU:s regeringskonferens 1996 (IGC 96)
planeras följande aktiviteter: utgivning av skrift om IGC,
upprättande av en databas för IGC-dokument i svensk
översättning, seminarier för utländska journalister. Dessutom
planeras att en särskild EU-informatör anställs vid
departementet samt att departementets resurser för inhämtning av
information förstärks.
Enligt departementets redovisning finns ännu inga mer
preciserade kostnadsberäkningar. Med hänsyn till att
EU-medlemskapet är nytt och därför kräver betydande initiala
insatser samt till regeringskonferensen räknar departementet med
att kostnaderna för informationsverksamhet med anknytning till
EU kommer att ligga på omkring 10 miljoner kronor på årsbasis.
Motionerna
I en partimotion 1994/95:Fi33 (v) begärs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att
medel ur anslaget E 6 för fortsatta informationsinsatser om
Europafrågor tillförs bl.a. politiska partier,
folkrörelseorganisationer och folkbildningsorganisationer.
I motionen anförs att det är angeläget med en fortsatt saklig
och bred informationsverksamhet om det europeiska
integrationsarbetet. Sedan Sverige blivit medlem i EU har enligt
motionen många frågor blivit mer komplexa och svårgenomträngliga
än tidigare. Det är från demokratisk synpunkt viktigt att alla
medborgare har möjligheter att delta i samhällsdebatten. Den
centrala informationen om Europafrågorna skall enligt motionen
inte bara skötas av utrikesförvaltningen utan även av
folkbildningsorganisationerna, de politiska partierna och
folkrörelserna med EU-anknytning, t.ex. organisationerna på ja-
och nej-sidan inför folkomröstningen. I motionen föreslås att
det begärda anslaget på 7,2 miljoner kronor i huvudsak bör
användas för det nämnda ändamålet. Regeringen bör återkomma med
ett förslag med denna inriktning, och riksdagen bör ge
regeringen detta till känna.
I en partimotion 1994/95:Fi34 (mp) hemställs att riksdagen
avslår regeringens förslag att anslå ytterligare 7,2 miljoner
kronor till Europainformation m.m. Motivet för detta är den
inriktning på skönmålning denna information hittills uppvisat.
Utskottets överväganden och förslag
Ett centralt organ för Europainformation
Inledning
Utskottets överväganden och förslag baseras på den utredning
som redovisats i det föregående och de utredningar, bedömningar
och överväganden som skett inom riksdagens förvaltningskontor
och som utskottet under hand tagit del av. Härutöver har
utskottets kansli haft underhandskontakter med utredningsmannen,
ambassadör Lars Jonsson, och haft överläggningar med
statssekreterare Gunnar Lund i Utrikesdepartementet.
Behov av en central informationsfunktion, arbetsuppgifter m.m.
Utskottet delar i allt väsentligt utredningens bedömningar
beträffande behovet av en central Europainformation, de
uppgifter som organet föreslås få och de principer, strategier
och ambitionsnivåer efter vilka organet enligt utredningens
mening bör arbeta. Beträffande frågan om huvudmannaskapet
förordar utskottet i likhet med utredningen och motionärerna
(mot. 1994/95:K325, c) riksdagen som huvudman för
Europainformationen. Utskottet koncentrerar sig fortsättningsvis
på tidpunkten för Europainformationens etablering i riksdagen,
Europainformationens organisatoriska placering, resursbehovet
och finansieringen.
Tidpunkten för etablerandet av Europainformationen i riksdagen
När det gäller tidpunkten, då Europainformationen skall
upprättas i riksdagens regi, finns två alternativ.
Det ena alternativet är att sekretariatet för
Europainformation får fortsätta med sin verksamhet till efter
valet till Europaparlamentet i september 1995 på samma
organisatoriska grund som hittills, dvs. med UD som huvudman,
och i samma lokaler som nu. Riksdagen tar enligt detta
alternativ över huvudmannaskapet vid årsskiftet 1995/96 eller
vid en tidigare tidpunkt som riksdagen och regeringen kommer
överens om. Riksdagsförvaltningen förespråkar detta alternativ.
Vad som talar för detta alternativ är bl.a. att riksdagen får
erforderlig tid att göra en egen bedömning av verksamheten med
utgångspunkt i möjligheterna till samverkan med andra
verksamheter inom riksdagsförvaltningen, att utreda den
lämpligaste organisatoriska placeringen och att rekrytera
personal, ordna lokaler och teknisk utrustning.
Mot detta alternativ talar bl.a. den osäkerhet om framtiden
som drabbar det nuvarande sekretariatet för Europainformation
under övergångstiden. Det kan nämligen antas att en del av denna
personal kommer att bli övertalig.
Det andra alternativet är att riksdagen tar över
huvudmannaskap, finansiering och det operativa ansvaret den 1
juli 1995. UD förespråkar detta alternativ.
För detta alternativ talar att övergången sker i direkt
anslutning till riksdagsbeslutet.
Mot detta alternativ talar bl.a. den korta tid som står till
riksdagsförvaltningens förfogande för att förbereda övergången.
Enligt detta alternativ kommer riksdagen också att få ta på sig
ett ansvar för avveckling eller omplacering av den personal vid
det nuvarande sekretariatet som blir övertalig då verksamheten
upphör efter EU-valet i september.
Enligt utskottets mening talar det mesta för att sekretariatet
för Europainformation bör få fortsätta med sin verksamhet fram
till och med valet till Europaparlamentet i september 1995 med
UD som huvudman och finansiär. Utskottet anser det i flera
avseenden olämpligt att riksdagen för en kort tid övertar denna
verksamhet för att därefter lägga ned den. Övergången till den
nya Europainformationen bör med denna uppläggning kunna göras på
ett smidigt och flexibelt sätt och vid en tidpunkt som
regeringen och riksdagen kommer överens om, dock senast den 1
januari 1996.
Riksdagen får med denna uppläggning ett rimligt rådrum för att
förbereda starten av Europainformationen vad avser
personalrekrytering, lokalanskaffning, organisatorisk
inplacering etc.
Organisatorisk placering m.m.
I utredningen betonas vikten av att Europainformationen får en
självständig ställning inom riksdagens förvaltningsorganisation.
Skälet till detta är behovet av att markera organets identitet
och integritet. Utskottet instämmer i denna bedömning.
Detaljerna i Europainformationens placering i riksdagens
förvaltningsorganisation m.m. bör enligt utskottets mening
förvaltningsstyrelsen besluta om med beaktande av vad
utredningen med instämmande av utskottet principiellt anfört.
Resursbehovet
Det förslag till organisation, verksamhetsinriktning och
bemanning som lämnas i utredningen för med sig kostnader på 8,2
miljoner kronor per år. I denna summa ingår inte kostnader för
lokaler, vaktmästeritjänster m.m.
Vid en placering av Europainformationen i riksdagen kan enligt
förvaltningskontorets bedömning betydande samordningsfördelar
och synergieffekter vinnas. Flera av de föreslagna tjänsterna
och verksamheterna bedöms kunna repliera på befintlig verksamhet
inom riksdagsförvaltningen. Enligt förvaltningskontoret torde de
i utredningen beräknade kostnaderna för datatjänster och
trycksaksproduktion till stor del kunna rymmas inom befintliga
resursramar.
Effekterna av dessa besparingar i förhållande till
utredningsförslaget beräknas till 3,85 miljoner kronor. Det
innebär att riksdagens behov av nya medel för
Europainformationen kan beräknas till 4,4 miljoner kronor på
årsbasis inledningsvis. Förvaltningskontoret framhåller att om
det visar sig att verksamheten kräver mer resurser än vad som nu
beräknats, får förvaltningsstyrelsen återkomma till riksdagen i
denna fråga.
Kostnaderna för att driva verksamheten vid sekretariatet för
Europainformation under andra halvåret 1995 har beräknats till
5,5 miljoner kronor. I dessa beräkningar har beaktats behovet av
personalförstärkningar med hänsyn till det förestående valet
till Europaparlamentet hösten 1995.
Det sammanlagda reursbehovet för 18-månadersperioden 1 juli
1995--31 december 1996 uppgår sålunda till 9,9 miljoner kronor.
Enligt utskottets mening förefaller de redovisade
beräkningarna av resursbehovet rimliga med hänsyn till de
uppgifter sekretariatet för Europainformation respektive det nya
organet för Europainformation i riksdagen har att ombesörja.
Finansieringen
Enligt utskottets mening bör UD:s behov av medel för att
producera Europainformation m.m., behovet av medel för den
fortsatta driften av sekretariatet för Europainformation och
riksdagens behov av medel för att etablera en central
Europainformation i riksdagen ses som en helhet.
Utrikesdepartementet har i budgetpropositionen respektive
kompletteringspropositionen hemställt att riksdagen anslår
totalt 16,2 miljoner kronor för Europainformation m.m. för
budgetåret 1995/96. Beräkningarna är enligt ett kompletterande
material som utskottet under hand fått från UD inte preciserade
vad gäller kostnaderna för de enskilda ändamålen. Enligt
utskottets mening är det rimligt att en del av de medel UD
begärt används till att finansiera verksamheten vid
sekretariatet för Europainformation andra halvåret 1995, då
verksamheten enligt utskottets tidigare förslag avses bedrivas
med regeringen som huvudman. Kostnaderna beräknas till 5,5
miljoner kronor.
Riksdagens förvaltningsstyrelse har i budgetpropositionen
föreslagit att 3 miljoner kronor avsätts för ett
informationskontor för Europainformation inom riksdagen. Det bör
framhållas att den beräkning som ligger till grund för förslaget
är gjord innan den noggrannare utredningen av resursbehovet
företagits. Som visats ovan beräknas riksdagens kostnader för
att driva Europainformationen under 1996 uppgå till 4,4 miljoner
kronor. De medel som saknas, 1,4 miljoner kronor, bör riksdagens
förvaltningskontor enligt utskottets mening kunna mobilisera
genom omfördelning inom det nuvarande anslaget till riksdagens
förvaltningskostnader. Utskottet utgår från att de
prioriteringar som därvid görs inte behöver drabba befintlig
verksamhet. Som nämnts tidigare får förvaltningsstyrelsen
återkomma till riksdagen i finansieringsfrågan, om den planerade
verksamheten kräver mer resurser än vad som nu kan beräknas.
Övriga frågor med anknytning till Europainformationen
Som framgått ovan har Utrikesdepartementet i
budgetpropositionen respektive kompletteringspropositionen
önskat disponera sammanlagt 16,2 miljoner kronor för anslaget E
6 Europainformation m.m. Av den specifikation som UD lämnat till
utskottet framgår att departementet planerar att ge ut diverse
skrifter, genomföra seminarier, upprätta databaser samt
förstärka personalen. Kostnaderna för att åstadkomma detta
beräknas till ca 10 miljoner kronor på årsbasis.
Vid närmare granskning finner utskottet att flera av de
verksamheter som UD planerar, bl.a. utgivning av skrifter och
upprättande av databaser, förefaller att ligga inom
ansvarsområdet för sekretariatet för Europainformation eller den
nya Europainformationen i riksdagen. Även behovet av andra
planerade åtgärder, bl.a. särskild anställd
informationspersonal, kan enligt utskottets mening ifrågasättas.
Utskottet vill i detta sammanhang framhålla vikten av att en
samordning sker av verksamheterna i UD, i sekretariatet för
Europainformation och i den nya Europainformationen i riksdagen
så att dubbelarbete undviks.
Genom den finansiella konstruktion, som utskottet föreslagit i
det föregående vad avser driften av sekretariatet för
Europainformation under andra halvåret 1995, reduceras de medel
som UD kan använda för sin Europainformation med 5,5 miljoner
kronor till 10,7 miljoner kronor. Utskottet utgår från att denna
summa är tillräcklig för att driva den verksamhet som
departementet planerat, med inskränkningar på de områden som
utskottet pekat ut.
I en partimotion (v) begärs att medel i storleksordningen 7,2
miljoner kronor ur anslaget för informationsinsatser om
Europafrågor skall tillföras politiska partier samt folkrörelse-
och folkbildningsorganisationer. Som redovisats i det föregående
har offentliga medel i betydande omfattning avsatts för olika
informationsändamål inför EU-valet hösten 1995 och inför
regeringskonferensen 1996. Med hänsyn härtill avstyrks motionen.
I en partimotion (mp) hemställs att riksdagen avslår
regeringens förslag om att anslå ytterligare 7,2 miljoner kronor
till Europainformation m.m. Som visats i det föregående finns
behov av bl.a. de medel för olika centrala aktiviteter på vilka
motionärerna yrkat avslag. En betydande del av de medel som
nämnts ovan och för vilka utskottet föreslagit en viss
omfördelning avses användas till information till allmänheten.
Med hänvisning till detta avstyrks motionen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande anslag till Europainformation m.m.
att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:100
bilaga 4 E 6 och proposition 1994/95:150 bilaga 4 E 6 och
med avslag på motionerna 1994/95:Fi33 yrkande 16 och
1994/95:Fi34 yrkande 12 till Europainformation m.m. för
budgetåret 1995/96 under tredje huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 16 200 000 kr,
2. beträffande ett informationskontor för
Europainformation
att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:100
bilaga 16 A 3 och motion 1994/95:K325 till
Riksdagens förvaltningskostnader för budgetåret 1995/96
under femtonde huvudtiteln anslår 3 000 000 kr utöver det
ramanslag på 438 800 000 kr som riksdagen tidigare beslutat
om.
Stockholm den 23 maj 1995
På konstitutionsutskottets vägnar
Birgit Friggebo
I beslutet har deltagit: Birgit Friggebo (fp), Kurt Ove
Johansson (s), Catarina Rönnung (s), Anders Björck (m), Ingvar
Johnsson (s), Widar Andersson (s), Birger Hagård (m), Birgitta
Hambraeus (c), Björn von Sydow (s), Jerry Martinger (m), Barbro
Hietala Nordlund (s), Kenneth Kvist (v), Pär-Axel Sahlberg (s),
Peter Eriksson (mp), Nils-Göran Holmqvist (s), Nils Fredrik
Aurelius (m) och Margitta Edgren (fp).