I betänkandet behandlas regeringens förslag till ett nytt
samlat anslag för statschefen som skall ersätta tidigare tre
anslag. Enligt förslaget bör anslaget benämnas Kungliga hov- och
slottsstaten och anvisas som ett ramanslag. I betänkandet
behandlas också regeringens förslag till medelstilldelning för
statschefen om 107 465 000 kr och för regeringen om 2 704 095
000 kr samt fyra motioner från allmänna motionstiden. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag och avstyrker motionerna. Till
betänkandet har fogats tre reservationer, (v), (m) samt (v, mp).
Propositionen
1994/95:100 bilaga 2 A 1 vari yrkas att riksdagen till
Kungliga hov- och slottsstaten för budgetåret 1995/96 anvisar
ett ramanslag på 107 465 000 kr.
1994/95:100 bilaga 2 B 1 vari yrkas att riksdagen till
Regeringskansliet m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett
ramanslag på 2 704 095 000 kr.
Motioner
1994/95:K201 av Kenth Skårvik (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om behovet av att fiske- och sjöfartsfrågor samordnas i samma
departement.
1994/95:K209 av Kenneth Kvist m.fl. (v) vari yrkas
2. att riksdagen till Kungliga hov- och slottsstaten för
budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 97 465 000 kr eller
således 10 000 000 kr mindre än vad regeringen föreslår.
1994/95:Fi218 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
6. att riksdagen till Regeringskansliet m.m. för budgetåret
1995/96 anvisar 15 miljoner kronor mindre än vad regeringen
föreslagit.
1994/95:Jo259 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att under anslaget B 1 i bilaga 2
till budgetpropositionen 1994/95:100 anvisa ett i förhållande
till regeringens förslag minskat anslag med 5 000 000 kr i
enlighet med vad som anförts i motionen.
Utskottet
Statschefen
Propositionen
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag på 107
465 000 kr till Kungliga hov- och slottsstaten, varav 71 210 000
kr är beräknat för juli 1995--juni 1996.
Ifrågavarande anslag har under tidigare år anvisats som tre
olika anslag under anslagsgrupperna A. Kungliga hovstaten och B.
Kungliga slottsstaten. Under budgetåret 1994/95 har sammanlagt
70 559 000 kr anvisats under anslagen (prop. 1993/94:100, bil.
2, bet. KU29, rskr. 234).
Från anslaget Hans Maj:t Konungens och det Kungliga husets
hovhållning finansieras statschefens officiella funktioner. Häri
ingår bl.a. fr.o.m. innevarande budgetår kostnader för den
kungliga familjens officiella resor. Från anslaget De kungliga
slotten: Driftkostnader betalas driftkostnader för de kungliga
slotten utom rent fastighetsunderhåll. Från anslaget Kungliga
husgerådskammaren finansieras vidare underhåll och vård av de
konstverk, möbler och andra inventarier i de kungliga slotten
som tillhör staten men disponeras av kungen. Husgerådskammaren
förvaltar även de Bernadotteska familjestiftelsernas bestånd av
möbler, konst och konsthantverk samt administrerar
Bernadottebiblioteket.
Riksmarskalksämbetet har i sin anslagsframställning redovisat
en översyn av organisationen vid de kungliga hovstaterna.
Översynen har syftat till att effektivisera arbetet och på sikt
minska de administrativa kostnadernas andel av den totala
budgeten. De för verksamheten gemensamma arbetsuppgifterna
kommer att samlas i avdelningar under riksmarskalken. För
kostnader som har samband med förändringsarbetet yrkar
Riksmarskalksämbetet ca 4 miljoner kronor. Riksrevisionsverket,
som reviderat Kungliga slottsstaten, har inte haft några
invändningar med anledning av revisionen.
Regeringen anser att alla medel bör anvisas under ett nytt
anslag på statsbudgeten med anledning av den omorganisation av
de kungliga hov- och slottsstaterna som Riksmarskalksämbetet har
redovisat. Anslaget bör enligt regeringen benämnas Kungliga hov-
och slottsstaten och anvisas som ett ramanslag.
Vidare påpekar regeringen att det i proposition 1994/95:25 har
redovisats att besparingar kommer att göras i den statliga
verksamheten. Enligt regeringen bör hov- och
slottsförvaltningarna liksom den statliga förvaltningen i övrigt
få vidkännas ett besparingskrav under mandatperioden. Regeringen
anför att anslaget till de kungliga hov- och slottsstaterna vid
utgången av budgetåret 1998 bör ha minskats med sammanlagt 5,4
miljoner kronor. Minskningen bör fördelas på budgetåren 1995/96
med 3 miljoner kronor, 1997 med 1,7 miljoner kronor och 1998 med
1,7 miljoner kronor. Eftersom den redovisade omorganisationen av
de kungliga hov- och slottsstaterna initialt medför vissa
kostnader och först på sikt förväntas medföra minskade
administrativa kostnader, bör enligt regeringen besparingskravet
för budgetåret 1995/96 minskas med 1 miljon kronor för att i
stället tas ut budgetåret 1998.
Enligt regeringen har innevarande års anslag räknats upp inför
nästa budgetår med pris- och löneomräkning (3,4 miljoner
kronor).
Motionen
I motion 1994/95:K209 av Kenneth Kvist m.fl. (v) anförs att
sparbetinget på anslaget Kungliga hov- och slottsstaten på
knappt 5 % fram till 1998 är alltför blygsamt i jämförelse med
många andra nedskärningar. Motionärerna hävdar att
verksamheterna kan minskas med 10 miljoner kronor ytterligare
utan att det -- så länge monarkin kvarstår -- går ut över de
representativa uppgifterna.
Utskottets bedömning
Utskottet har inget att erinra mot regeringens förslag om ett
nytt samlat anslag för statschefen benämnt Kungliga hov- och
slottsstaten. Det nya anslaget bör, som föreslagits, anvisas som
ramanslag.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till
anslagsberäkning för statschefen. Detta innebär att utskottet
avstyrker motion 1994/95:K209, yrkande 2, om en lägre
medelstilldelning än vad regeringen föreslagit.
Utskottet vill samtidigt framhålla vikten av att regeringens
anslagsberäkning redovisas på ett sådant sätt att den ger ett
tillräckligt underlag för riksdagens bedömning av medelsbehovet.
För att underlätta uppföljning och utvärdering i detta avseende
bör regeringen fortsättningsvis i budgetpropositionen redovisa
hur tilldelade medel har använts.
Regeringen -- organisationsfrågor m.m.
Inledning
I 7 kap. 1 § regeringsformen föreskrivs bl.a. att det för
beredning av regeringsärenden skall finnas ett regeringskansli i
vilket ingår departement för skilda verksamhetsgrenar samt att
regeringen fördelar ärendena mellan departementen.
Regeringskansliet består för närvarande av
Statsrådsberedningen och tretton departement samt det gemensamma
förvaltnings- och arbetsgivarorganet Regeringskansliets
förvaltningskontor.
I grundlagspropositionen (prop. 1973:90 s. 181) anfördes att
regeringen bör ges en mycket vidsträckt möjlighet att bestämma
regeringens sammansättning och formerna för fördelningen av
uppgifterna inom regeringskretsen. Det ansågs inte motiverat att
i regeringsformen eller i annan lag ange ramar för antalet
statsråd eller antalet departement. Enligt propositionen
tillförsäkras riksdagen på ett tillfredsställande sätt ett
inflytande över dessa frågor genom reglerna om riksdagens
anslagsmakt. Konstitutionsutskottet (bet. KU 1973:26 s. 34 f.)
anslöt sig till de allmänna principer om regeringens
arbetsformer och dessas reglerande i grundlag som föreslagits i
propositionen.
Av det föregående framgår att regeringen själv beslutar om
indelningen i departement, medan riksdagen förfogar över
anslagsmakten. Enligt tidigare ordning innebar detta att
riksdagen anvisade anslag till varje departement. År 1994
beslutades emellertid att en ny anslagsstruktur för
regeringskansliet skulle införas (prop. 1993/94:100 bil. 2, bet.
KU29, rskr. 233). Den nya anslagsstrukturen innebär att anslagen
till departementen och regeringskansliets övriga delar, anslagen
till utredningar m.m. samt ytterligare ett anslag med nära
anknytning till verksamheten i regeringskansliet har förts
samman till ett samlat ramanslag fr.o.m. budgetåret 1994/95.
Anslaget till Utrikesförvaltningen, i vilket ingår såväl
Utrikesdepartementet som utrikesrepresentationen, utgör dock
även fortsättningsvis ett eget anslag. Vid behandlingen av
förslaget om en ny anslagsstruktur anförde
konstitutionsutskottet bl.a. att den nya ordningen skulle
möjliggöra en ökad flexibilitet i fråga om regeringskansliets
organisation och arbetsformer samtidigt som det markerades att
regeringen skulle vara en samlad resurs för beredningen av
regeringsärenden.
Motionen
Enligt motion 1994/95:K201 av Kenth Skårvik (fp) bör fiske-
och sjöfartsfrågor samordnas i samma departement. Motionären
framhåller sjöfartens betydelse för landet som en näring av stor
omfattning. Vidare anför motionären att fiskets utövare i
Sverige under långa tider känt sig arbeta i motvind och med
regeringar som man ansett inte till fullo stått upp till försvar
för fiske- och konservindustrins önskemål och problem. Såväl
fiskenäringen som konservindustrin kommer enligt motionären att
gynnas av EU-inträdet. Det finns dock många problem kvar för
fiskenäringen som behöver lösas. Enligt motionären skulle vidare
miljöfrågorna hanteras på ett mer aktivt sätt om fisket delade
plats med sjöfarten.
Utskottets bedömning
Som redogjorts för i det föregående ankommer det på regeringen
att själv besluta om formerna för sitt arbete. Utskottet
avstyrker därför motion 1994/95:K201.
Regeringskansliet m.m. -- medelstilldelningen
Inledning
Vid konstitutionsutskottets behandling av regeringens förslag
till medelsanvisning för regeringskansliet vad avser innevarande
budgetår framhöll utskottet vikten av att regeringens
anslagsberäkning redovisas på ett sådant sätt att den ger ett
tillräckligt underlag för riksdagens bedömning av medelsbehovet
utan att kompletterande uppgifter behöver inhämtas (bet.
1993/94:KU29). Utskottet angav att t.ex. medelsbehovet för
utredningsverksamheten, som utgör cirka en femtedel av det
totala medelsbehovet, bör kunna anges mer bestämt än som var
fallet i föregående års anslagsberäkning. Enligt utskottet var
det vidare av värde att, i den mån besparingar beräknas kunna
göras, detta framgår av redogörelsen. Utskottet framhöll också
att det var av vikt att regeringen, i enlighet med nuvarande
inriktning med tyngdpunkt på uppföljning och utvärdering,
fortsättningsvis i budgetpropositionen redovisar hur tilldelade
medel använts.
Propositionen
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag på
2 704 095 000 kr till Regeringskansliet m.m.
För innevarande budgetår står ca 1 712,3 miljoner kronor till
regeringens förfogande för de ändamål som tillgodoses från
anvisat ramanslag och på tilläggsbudgeten anvisade medel. Av
detta belopp har ca 278 miljoner kronor, dvs. ungefär en
sjättedel, avsatts för utredningsverksamhet, huvudsakligen inom
kommittéväsendet. I kommittéberättelsen (skr. 1994/95:103), som
överlämnats samtidigt med budgetpropositionen, lämnas en
redovisning av kostnaderna för pågående och under år 1994
avslutade kommittéer och för utvecklingen av kostnaderna för
kommittéväsendet totalt sett under de senaste budgetåren.
Regeringen anger att det som en följd av regeringsskiftet har
uppkommit kostnader för Statsrådsberedningen och departementen
för avgångsvederlag m.m. Kostnaderna, som under innevarande
budgetår beräknas till ca 40 miljoner kronor, har inte
budgeterats i förväg och ryms inte under det anvisade anslaget.
Regeringen anför att den avser att för ändamålet besluta om en
merutgift på anslaget i den utsträckning det behövs.
Regeringen framhåller att Sveriges EU-medlemskap får
vittgående konsekvenser för arbetet i hela den svenska
statsförvaltningen, men framför allt i regeringskansliet. Det
kommer enligt regeringen att ställas ökade krav på kunskaper och
arbetsinsatser när verksamheten vidgas till ett mer omfattande
internationellt samarbete än någonsin tidigare. Stora resurser
måste avdelas för att nära följa verksamheten inom de
internationella organen och för att åstadkomma ett effektivt
svenskt deltagande i dessa organ. Vidare anför regeringen att
det samtidigt pågår stora omställningar inom hela den offentliga
sektorn. Avregleringar, delegering av beslutanderätt samt
fortsatt utveckling av mål- och resultatstyrningen förutsätter
att rollfördelningen och samverkansformerna mellan regeringen
och förvaltningsmyndigheterna omprövas och förnyas. Enligt
regeringen ändrar också bolagiseringar och utsättandet av viss
statlig verksamhet för konkurrens förutsättningarna för
regeringskansliets ledning av den statliga förvaltningen. Mot
denna bakgrund anser regeringen det vara uppenbart att
möjligheterna att fortlöpande anpassa regeringskansliets
organisation och arbetsformer till de krav som ställs på den
högsta ledningen av statsförvaltningen måste vara stora. I denna
utvecklingsprocess är det enligt regeringen viktigt att ta till
vara de möjligheter som den moderna informationstekniken
erbjuder, även om detta initialt kräver betydande investeringar
i anläggningstillgångar för förvaltningsändamål. Också
utvecklingen av personalens kompetens måste ha hög prioritet.
Regeringen anför att trots de stora krav som kommer att ställas
på regeringskansliet har anslaget för nästa budgetår -- med
undantag av vissa delar -- beräknats med utgångspunkt i det
effektivitetskrav på statsförvaltningen om 5 % som kommer till
uttryck i årets budgetförslag när det gäller utgifter för
statlig konsumtion. Enligt regeringen uppgår besparingen på
detta anslag till ca 35 miljoner kronor. Regeringen anför att
den vidare avser att i kommande budgetpropositioner lämna sådana
förslag till anslagsanvisningar att anslagsnivån till budgetåret
1998 ytterligare skall sänkas.
Regeringen påpekar att riksdagen under föregående riksmöte gav
regeringen till känna vad bostadsutskottet anfört i betänkandet
1993/94:BoU15 om organisationen av de bostadspolitiska frågorna
i regeringskansliet (rskr. 1993/94:258). Tillkännagivandet
innebär att det -- även om det ankommer på regeringen själv att
avgöra hur den vill organisera sitt arbete -- enligt riksdagens
mening borde inrättas ett bostadsdepartement eller att de
ärenden som handlades inom det tidigare Bostadsdepartementet
anförtroddes åt ett särskilt statsråd. Regeringen anför att
statsministern redan vid dess tillträde förordnade statsrådet
Jörgen Andersson att vara föredragande i regeringen i ärenden om
såväl bostadsväsendet som byggnadsväsendet. Efter den 1 januari
1995 handläggs båda dessa ärendegrupper inom
Näringsdepartementet. Regeringen anser att en viktig del av
syftet med riksdagens tillkännagivande därigenom har
tillgodosetts. Enligt regeringen beräknas förändringarna inte
behöva leda till ett ökat medelsbehov.
Motionerna
I motion 1994/95:Fi218 av Gudrun Schyman m.fl. (v) hemställs
att riksdagen skall anvisa 15 miljoner kronor mindre till
anslaget Regeringskansliet m.m. än vad regeringen har
föreslagit. I motionen anförs att också regeringen måste bära
sin del av bördan i tider när alla grupper drabbas hårt av
åtgärderna för att sanera statsfinanserna. Motionärerna finner
inte den stora anslagsökningen för regeringskansliet
motiverad.
I motion 1994/95:Jo259 av Göte Jonsson m.fl. (m) hemställs att
riksdagen skall anvisa 5 miljoner kronor mindre till anslaget
Regeringskansliet m.m. än vad regeringen har föreslagit. I
motionen anförs att den internationella kontaktverksamheten
förbättras som en följd av EU-medlemskapet. De politiska
kontakterna mellan Sverige och EU samt de olika medlemsländerna
kommer att bli tätare. Sverige får enligt motionärerna möjlighet
till medbestämmande, regeringen deltar i ministerrådsmötena och
får tillsätta egna tjänstemän i kommissionen. Mot bakgrund av
detta och det stora behovet av besparingar anser motionärerna
att antalet lantbruksråd bör minskas. Anslaget till
regeringskansliet bör därför minskas med 5 miljoner kronor i
syfte att minska utgifterna för Jordbruksdepartementet.
Utskottets bedömning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till
medelstilldelning för regeringskansliet. Detta innebär att
utskottet avstyrker yrkandena i motionerna 1994/95:Fi218,
yrkande 6, och 1994/95:Jo259, yrkande 1, om en lägre
medelstilldelning än vad regeringen har föreslagit.
Fråga om ändring i ordenskungörelsen (1974:768)
Beslut om utmärkelser i form av ordnar -- Serafimerorden och
Nordstjärneorden -- meddelas av Kungl. Maj:ts Orden, på förord
av regeringen. För verksamheten gäller ordenskungörelsen
(1974:768) och de av Kungl. Maj:ts Orden den 17 december 1974
fastställda stadgarna för Kungl. Serafimer- och
Nordstjärneordnarna. Regeringen informerar i propositionen om en
kommande ändring av ordenskungörelsen som enligt regeringen bör
träda i kraft den 1 juli 1995.
Regeringen anför att utmärkelser inom Serafimerordern enligt
ordenskungörelsen endast kan tilldelas utländska statschefer
eller därmed jämställda. Av detta följer att en svensk statschef
eller blivande sådan inte kan tilldelas den orden som kan
tilldelas statschefer och därmed jämställda i andra länder.
Vidare konstaterar regeringen att en blivande svensk statschef
-- som kommer att vara ordens stormästare -- inte själv kan bära
de insignier som hör till den orden vilkens stormästare han
eller hon är. Detta förhållande är enligt regeringen
inkonsekvent och torde vara främmande för internationell praxis.
Regeringen anser därför att bestämmelsen i ordenskungörelsen bör
ändras så att Serafimerordern kan tilldelas inte bara utländska
statschefer och därmed jämställda utan även deras svenska
motsvarigheter.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande Kungliga hov- och slottsstaten
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga 2
punkt A 1 och med avslag på motion 1994/95:K209 yrkande 2
till Kungliga hov- och slottsstaten för budgetåret 1995/96
under första huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 107 465 000
kr,
res. 1 (v)
2. beträffande fiske- och sjöfartsfrågor
att riksdagen avslår motion 1994/95:K201,
3. beträffande Regeringskansliet m.m.
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga 2
punkt B 1 och med avslag på motionerna 1994/95:Fi218 yrkande 6
och 1994/95:Jo259 yrkande 1 till Regeringskansliet m.m. för
budgetåret 1995/96 under första huvudtiteln anvisar ett
ramanslag på 2 704 095 000 kr.
res. 2 (m)
res. 3 (v, mp)
Stockholm den 14 mars 1995
På konstitutionsutskottets vägnar
Birgit Friggebo
I beslutet har deltagit: Birgit Friggebo (fp), Kurt Ove
Johansson (s), Catarina Rönnung (s), Ingvar Johnsson (s), Widar
Andersson (s), Birger Hagård (m), Tone Tingsgård (s), Birgitta
Hambraeus (c), Björn von Sydow (s), Jerry Martinger (m), Barbro
Hietala Nordlund (s), Kenneth Kvist (v), Pär-Axel Sahlberg (s),
Inger René (m), Peter Eriksson (mp), Håkan Holmberg (fp) och
Nils Fredrik Aurelius (m).
Reservationer
1. Kungliga hov- och slottsstaten (mom. 1)
Kenneth Kvist (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar
med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "regeringen
föreslagit" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening får det av regeringen föreslagna
sparbetinget på anslaget Kungliga hov- och slottsstaten anses
alltför lågt i jämförelse med de nedskärningar som kommer att
drabba statsförvaltningen. Därför bör, i överensstämmelse med
vad som anförs i motion K209, anslaget för Kungliga hov- och
slottsstaten bestämmas till ett 10 miljoner kronor lägre belopp
än vad regeringen har föreslagit.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande
lydelse:
1. beträffande Kungliga hov- och slottsstaten
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:K209 yrkande 2
och med anledning av proposition 1994/95:100 bilaga 2 punkt A 1
till Kungliga hov- och slottsstaten för budgetåret 1995/96
under första huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 97 465 000 kr,
2. Regeringskansliet m.m. (mom. 3)
Birger Hagård, Jerry Martinger, Inger René och Nils Fredrik
Aurelius (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar
med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "har föreslagit" bort
ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att Sveriges medlemskap i EU kommer att
resultera i tätare politiska kontakter mellan Sverige och EU
samt de olika medlemsländerna. Mot bakgrund av detta och det
stora behovet av att besparingar görs i den statliga
förvaltningen finns det enligt utskottets mening anledning att
minska antalet lantbruksråd. En sådan minskning innebär mindre
utgifter för Jordbruksdepartementet. Därför bör, i enlighet med
vad som föreslås i motion 1994/95:Jo259, yrkande 1, anslaget för
regeringskansliet m.m. bestämmas till ett 5 miljoner kronor
lägre belopp än vad regeringen föreslagit.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande
lydelse:
3. beträffande Regeringskansliet m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Jo259 yrkande 1
och med anledning av proposition 1994/95:100 bilaga 2 punkt B 1
samt med avslag på motion 1994/95:Fi218 yrkande 6 till
Regeringskansliet m.m. för budgetåret 1995/96 under första
huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 2 699 095 000 kr.
3. Regeringskansliet m.m. (mom. 3)
Kenneth Kvist (v) och Peter Eriksson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar
med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "har föreslagit" bort
ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening måste även regeringen bära sin del av
bördan vad gäller statsfinansernas sanering. Mot denna bakgrund
kan storleken av den anslagshöjning som regeringen föreslår inte
anses motiverad. Därför bör, i överensstämmelse med vad som
anförs i motion 1994/95:Fi218, yrkande 6, höjningen av anslaget
Regeringskansliet m.m. bestämmas till ett 15 miljoner kronor
lägre belopp än vad regeringen föreslagit.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande
lydelse:
3. beträffande Regeringskansliet m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Fi218 yrkande 6
och med anledning av proposition 1994/95:100 bilaga 2 punkt B 1
samt med avslag på motion 1994/95:Jo259 yrkande 1 till
Regeringskansliet m.m. för budgetåret 1995/96 under första
huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 2 689 095 000 kr.