I betänkandet anmäls för slutligt beslut ett vilande beslut om
upphävande av 9 kap. 11 § regeringsformen. Vidare behandlas ett
förslag till följdändring i sekretesslagen.
Utskottet tillstyrker att riksdagen slutligt antar förslaget
till ändring i regeringsformen. Utskottet tillstyrker vidare
förslaget till följdändring.
Reservation har avgivits av v-ledamoten.
Bakgrund
Stiftande av grundlag
Grundlag stiftas, ändras och upphävs genom två likalydande
riksdagsbeslut. Det andra beslutet får inte fattas, förrän det
efter det första beslutet har hållits val till riksdagen i hela
riket och den nyvalda riksdagen har samlats (8 kap. 15 och 17 §§
regeringsformen). Riksdagsordningen, som inte är någon grundlag,
kan till sina huvudbestämmelser ändras antingen genom två
likalydande riksdagsbeslut med val emellan eller genom att
beslut fattas med kvalificerad majoritet (8 kap. 16 och 17 §§
regeringsformen).
Konstitutionsutskottet skall till kammaren för slutligt beslut
anmäla vilande beslut i ärende angående grundlag eller
riksdagsordningen. Till anmälan skall utskottet foga ett
yttrande i ärendet (3 kap. 16 § och 4 kap. 8 §
riksdagsordningen).
Vilande beslut
Riksdagen beslutade den 27 april 1994 (prop. 1993/94:77, bet.
KU19, rskr. 264) att som vilande anta det förslag till lag om
ändring i regeringsformen som är intaget i bilaga 1 till
detta betänkande.
Propositionen
I proposition 1993/94:77 har regeringen, såvitt nu är i fråga,
föreslagit att riksdagen antar det i propositionen framlagda
förslaget till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).
Förslaget är intaget i bilaga 2 till detta betänkande.
Utskottet
Det vilande beslutet och dess bakgrund
Förslaget innebär att bestämmelserna i regeringsformen om att
finansutskottet skall godkänna avtal i frågor om
anställningsvillkor för statens arbetstagare tas bort.
Förslaget till ändring i regeringsformen ingår som en del i en
större förändring, där Statens arbetsgivarverk ombildas till
uppdragsmyndighet. Riksdagen hade redan under riksmötet 1992/93
godkänt en sådan ombildning fr.o.m. den 1 juli 1994 (prop.
1992/93:100 bil. 8, bet. AU10, rskr. 205). Regeringen lade
därefter i proposition 1993/94:77 fram ytterligare förslag för
att genomföra ombildningen. I den propositionen föreslog
regeringen sålunda att riksdagen skulle dels anta bl.a. det nu
vilande förslaget till lag om ändring i regeringsformen, dels
godkänna vad regeringen förordade om den form i vilken
arbetsgivarorganisationen skall bedriva sin verksamhet.
Riksdagen antog förslaget till lag om ändring i regeringsformen
som vilande och godkände förslaget om att den statliga
arbetsgivarorganisationen skall bedriva sin verksamhet i form av
uppdragsmyndighet med ett av regeringen utnämnt
arbetsgivarkollegium som beslutande organ. Samtidigt upphävdes
den s.k. ställföreträdarlagen, vilken ansetts innebära att
staten i vissa fall förbehållit sig att få medverka vid
fastställandet av anställnings- och arbetsvillkor för en del
arbetstagare hos kommuner och vissa andra icke-statliga
arbetsgivare.
Utskottet, som vid sin beredning av ärendet inhämtade yttrande
från både finansutskottet och arbetsmarknadsutskottet, hänvisade
i sin bedömning inledningsvis till att en utgångspunkt för
regeringens förslag var de av riksdagen beslutade nya
principerna för fastställande av ramar för myndigheternas
förvaltningskostnader (prop. 1992/93:100 bil. 1, bet. FiU20).
Ramanslagsreformen innebär att riksdagen och regeringen nu kan
ta ställning till de faktiska utgifterna för
förvaltningsändamål, vilket inte var möjligt på samma sätt
tidigare när avtalade löneökningar automatiskt ökade utgifterna
på statsbudgeten. Reformen innebär också att myndigheterna skall
bära det fulla ansvaret för kostnadsutvecklingen och att
samtliga kostnader som är en följd av kollektivavtal måste
finansieras av myndigheterna.
Konstitutionsutskottet gjorde mot denna bakgrund inte någon
annan bedömning än finansutskottet när det gällde huvudsyftet
med en ny arbetsgivarorganisation. Det var således enligt
konstitutionsutskottet angeläget att organisationen kan bidra
till att skapa en tydlig gräns mellan å ena sidan regeringens
och riksdagens ansvar för den totala utgiftsutvecklingen och å
andra sidan parternas ansvar för en ändamålsenlig lönebildning
inom den statliga sektorn. Arbetsgivarorganisationen för de
statliga myndigheterna borde därför utöva sin verksamhet så
självständigt som möjligt i förhållande till den politiska nivån
och måste vara väl förankrad i myndigheternas intressen som
arbetsgivare. Konstitutionsutskottet delade således -- i likhet
med arbetsmarknads- och finansutskotten -- inte den uppfattning
som redovisats i en motion (v) om att arbetsgivarorganisationen
inte borde ha en mer fristående ställning än den har i dag.
Konstitutionsutskottet tillstyrkte förslaget om ändring i
regeringsformen. Konstitutionsutskottet pekade därvid på att
finansutskottet inte hade någon erinran mot förslaget att slopa
stadgandet i 9 kap. 11 § regeringsformen att finansutskottet
skall godkänna avtal i fråga om anställningsvillkor för statens
arbetstagare. Finansutskottet hade kommit till denna uppfattning
sedan Finansdepartementet uppmärksammat problem som tagits upp i
ett tidigare yttrande av finansutskottet och redovisat hur de
olika problemen avsågs att hanteras.
I en meningsyttring ansåg Vänsterpartiets suppleant i
konstitutionsutskottet att propositionen borde avslås.
Propositionen innehöll även förslag till följdändringar i
andra lagar med anledning av ändringen i regeringsformen.
Följdändringar föreslogs således i riksdagsordningen och i
sekretesslagen. Konstitutionsutskottet sköt upp behandlingen av
dessa förslag med avsikten att behandla dem först efter det att
riksdagen slutligt tagit ställning till förslaget till ändring i
regeringsformen. -- Förslaget till ändring i riksdagsordningens
huvudbestämmelser kom dock att tas upp i samband med det
omfattande förslag till förändringar i riksdagsarbetet som
behandlades i betänkande 1993/94:KU18 och som anmäls och åter
behandlas i betänkande 1994/95:KU2. I det sistnämnda betänkandet
behandlas förslaget i proposition 1993/94:77 till ändring i
riksdagsordningen både såvitt avser huvudbestämmelser och
tilläggsbestämmelser. -- Förslaget till ändring i sekretesslagen
behandlas nedan i detta betänkande.
För närmare information om bakgrunden till och innebörden av
förslaget till ombildning av arbetsgivarorganisationen för det
statliga området hänvisas till ovan angivna proposition
1993/94:77 och betänkande 1993/94:KU19. Förslaget till ändring i
regeringsformen har också redovisats i den inför 1994 års val
utgivna sammanställningen Vilande grundlagsförslag.
Anmälan om och yttrande över vilande lagförslag
Riksdagen har som vilande antagit ovan nämnda förslag till lag
om ändring i regeringsformen. Genom detta betänkande anmäls nu
det vilande förslaget till kammaren för slutligt beslut. Med
hänvisning till vad utskottet anförde vid ärendets första
behandling tillstyrker utskottet att riksdagen slutligt antar
förslaget.
Frågan om följdändring i sekretesslagen
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande ändring i regeringsformen
att riksdagen slutligt antar det i bilaga 1 intagna förslaget
till lag om ändring i regeringsformen,
res. 1 (v)
2. beträffande ändring i sekretesslagen
att riksdagen antar det i proposition 1993/94:77 framlagda
och i bilaga 2 intagna förslaget till lag om ändring i
sekretesslagen (1980:100).
res. 2 (v) - villk. 1
Stockholm den 25 oktober 1994
På konstitutionsutskottets vägnar
Birgit Friggebo
I beslutet har deltagit: Birgit Friggebo (fp), Kurt Ove
Johansson (s), Catarina Rönnung (s), Anders Björck (m), Ingvar
Johnsson (s), Widar Andersson (s), Tone Tingsgård (s), Björn von
Sydow (s), Jerry Martinger (m), Barbro Hietala Nordlund (s),
Kenneth Kvist (v), Pär-Axel Sahlberg (s), Inger René (m), Peter
Eriksson (mp), Håkan Holmberg (fp), Ola Karlsson (m) och Sivert
Carlsson (c).
Reservationer
1. Ändring i regeringsformen (mom. 1)
Kenneth Kvist (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar
med "Med hänvisning" och slutar med "antar förslaget." bort ha
följande lydelse:
Såsom framhållits i en meningsyttring till utskottets
betänkande 1993/94:KU19 bör en arbetsgivarorganisation på det
statliga området inte få en mer fristående ställning från
regering och riksdag än vad Statens arbetsgivarverk haft.
Förslaget till ändring i regeringsformen bör därför förkastas.
Regeringen bör med anledning av förkastandet återkomma till
riksdagen med nytt förslag om den form i vilken
arbetsgivarorganisationen för det statliga området skall bedriva
sin verksamhet.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande
lydelse:
1. beträffande ändring i regeringsformen
att riksdagen dels förkastar det i bilaga 1 intagna
förslaget till lag om ändring i regeringsformen, dels som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Ändring i sekretesslagen (mom. 2)
Under förutsättning av bifall till res. 1
Kenneth Kvist (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar
med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "regeringens
förslag." bort ha följande lydelse:
Med hänsyn till att utskottet sålunda förordat att förslaget
till ändring i regeringsformen förkastas bör förslaget till
följdändring i sekretesslagen avslås.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande
lydelse:
2. beträffande ändring i sekretesslagen
att riksdagen avslår det i proposition 1993/94:77
framlagda förslaget till lag om ändring i sekretesslagen
(1980:100).
Förslag till
Bilaga 1
Lag om ändring i regeringsformen
Härigenom föreskrivs att 9 kap. 11 § regeringsformen1
skall upphöra att gälla vid utgången av år 1994.
r1
Regeringsformen omtryckt 1991:1503
Förslag till
Bilaga 2
Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)