Med anledning av en skrivelse från finansutskottet tar
konstitutionsutskottet i detta betänkande initiativ till att den
av riksdagen förut beslutade utbyggnaden av Riksdagens
revisorers kansli (se 1993/94:KU18) under innevarande budgetår
begränsas till att avse högst fyra tjänster och att denna
utbyggnad finansieras genom att en miljon kronor hålls inne på
anslaget Riksdagens förvaltningskostnader. Utskottet föreslår
vidare att den av riksdagen begärda utredningen om
revisionsverksamheten också får i uppdrag att behandla frågan om
finansiering av utbyggnaden av kansliresurserna vid Riksdagens
revisorer.
Utskottet
Frågan
I en skrivelse till konstitutionsutskottet den 13 december
1994 har finansutskottet hemställt att konstitutionsutskottet
föreslår riksdagen att uttala att Riksdagens förvaltningskontor
skall hålla inne en miljon kronor på anslaget Riksdagens
förvaltningskostnader för att finansiera det av finansutskottet
föreslagna resurstillskottet till Riksdagens revisorer och deras
kansli.
Bakgrund
Riksdagsutredningen föreslog i sitt i juni 1993 avgivna
delbetänkande -- Reformera riksdagsarbetet -- bl.a. att
riksdagen skulle öka sina insatser för uppföljning, utvärdering
och revision. Enligt utredningen borde det ankomma på resp.
utskott att själv följa upp och utvärdera resultatet av
verksamheter inom sitt beredningsområde. Stöd till utskotten
skulle därvid utgå i olika former.
Ett första steg i denna riktning var att riksdagen på
initiativ av utredningen satte av särskilda medel för utskottens
arbete med utvärdering och uppföljning av riksdagens beslut.
Sådana medel har anvisats inom ramen för anslaget Riksdagens
förvaltningskostnader under såväl budgetåret 1993/94 som
1994/95. I utredningens betänkande föreslogs även att utskottens
insatser på detta område skulle stödjas också genom nya
samverkansformer mellan utskotten, Riksdagens utredningstjänst
och Riksdagens revisorer.
Stöd till utskottens uppföljnings- och utvärderingsarbete
skulle utgå genom att nya tjänster tillfördes Riksdagens
revisorers kansli som i sin tur skulle förse utskotten med
personal för dessa uppgifter. Även revisorernas ordinarie
granskningsverksamhet skulle förstärkas genom en kraftig
utbyggnad av deras kansli. Detta föreslogs bli utökat med två
enheter, motsvarande 18 fasta tjänster och medel motsvarande två
revisionsdirektörstjänster för inlåning av personal. Av
personaltillskottet skulle utskotten ges möjlighet att disponera
resurser motsvarande omkring fem helårstjänster. Utbyggnaden av
kansliet skulle ske stegvis med början budgetåret 1994/95 och
vara avslutad under budgetåret 1996/97.
Riksdagsutredningens förslag överlämnades till riksdagen av
talmanskonferensen i december 1993 (1993/94:TK1).
När finansutskottet under våren 1994 behandlade Riksdagens
revisorers fördjupade anslagsframställning för budgetåren
1994/95--1996/97 hänvisade utskottet (1993/94:FiU17) till
konstitutionsutskottets då pågående beredning av
Riksdagsutredningens förslag. I avvaktan på riksdagens beslut i
denna fråga förordade finansutskottet att Riksdagens revisorer
skulle ges realt oförändrade resurser under budgetåret 1994/95.
Utskottet framhöll emellertid att frågan om resurstillskottet
borde tas upp snarast möjligt under nästa riksmöte då
konsekvenserna av riksdagens ställningstagande till förslagen om
ökad satsning på uppföljning, utvärdering och revision i stort
kunde överblickas.
Vid riksdagsbehandlingen av utredningens förslag ifrågasattes
den föreslagna utbyggnaden av Riksdagens revisorer i en motion
-- 1993/94:K30 -- av Lars-Erik Lövdén m.fl. (s). Motionärerna
ansåg att resursförstärkningen i stället skulle tillföras
utskottsorganisationen och att det i varje utskottskansli skulle
finnas en föredragande med särskilt ansvar för uppföljning och
utvärdering. Den pågående utvecklingen av nya styrformer inom
den offentliga sektorn motiverade enligt motionärerna en allmän
översyn av den samlade statliga revisionens organisation. I det
sammanhanget borde enligt motionärerna Riksdagens revisorers
förhållande till Riksrevisionsverket klarläggas.
Konstitutionsutskottet (1993/94:KU18) ansåg att flera av de
förslag som utredningen fört fram borde kunna ligga till grund
för riksdagens fortsatta arbete med uppföljning, utvärdering och
revision. Så t.ex. ställde sig konstitutionsutskottet bakom
utredningens syn på behovet av uppföljning och utvärdering i
utskottens arbete liksom utredningens bedömning att utskottens
egna initiativ borde vara styrande för riksdagens insatser på
detta område. Konstitutionsutskottet delade också utredningens
uppfattning att utskottens egen uppföljnings- och
utvärderingsverksamhet borde ske inom ämnesmässigt avgränsade
områden och under begränsad tid samt att utskotten borde
samverka med Riksdagens revisorer och utredningstjänsten för att
åstadkomma ett så bra resursutnyttjande som möjligt.
Konstitutionsutskottet anslöt sig också till de principer för
förstärkning av revisionen som utredningen föreslagit men var
inte berett att ta ställning till den slutliga omfattningen av
resurstillskottet till Riksdagens revisorer. Bl.a. med
hänvisning till den ovan återgivna motionen föreslog
konstitutionsutskottet att frågan om utvecklingen av
relationerna mellan Riksdagens revisorer och Riksrevisionsverket
borde utredas ytterligare. Konstitutionsutskottet ansåg sålunda
att riksdagen i denna fråga skulle begränsa sitt beslut till vad
utredningen angett som etapp 1. Det innebar ett resurstillskott
på sex tjänster. Utskottet framhöll att det med ett sådant
resurstillskott också skulle bli möjligt att påbörja det närmare
samarbete mellan utskotten och revisionen som utredningen
föreslagit.
Riksdagen beslutade den 7 juni 1994 i enlighet med
konstitutionsutskottets förslag.
Finansutskottets skrivelse
I finansutskottets skrivelse (bilaga) anges att Riksdagens
revisorer i en skrivelse till finansutskottet den 27 september
1994 har inkommit med en kompletterande anslagsframställning för
innevarande budgetår. Revisorerna föreslår att de på
tilläggsbudget tilldelas ytterligare 2 060 000 kr för första
halvåret 1995. Av den begärda anslagsökningen avser 1 360 000
kr (2 720 000 kr på helår) löner inkl. LKP för fem
revisionsdirektörstjänster samt en chefsbefattning. Resterande
1/3 av medelstillskottet motiveras bl.a. av ökat behov av
externa experter samt av revisorernas och kansliets resor och
utbildning m.m.
För helår motsvarar enligt finansutskottet det begärda
resurstillskottet drygt 4,1 miljoner kronor, vilket i
förhållande till innevarande års anslag är en ökning med 35 %.
Finansutskottet anför att Riksdagens revisorer för egen del
utgått från att utbyggnaden skall finansieras genom besparingar
inom statsförvaltningen i övrigt. Finansutskottet delar denna
uppfattning och har vid sin beredning av ärendet eftersträvat
att finna en lösning på hur det begärda resurstillskottet skall
finansieras. Någon sådan har dock inte stått att finna inom
finansutskottets eget beredningsområde. Vidgas perspektivet till
hela riksdagsförvaltningen anser finansutskottet att frågan dock
kan lösas. Finansutskottet saknar emellertid initiativrätt när
det gäller andra riksdagsanslag än anslaget till Riksdagens
revisorer och deras kansli.
Förutsatt att finansieringsfrågan kan lösas är emellertid
finansutskottet berett att föreslå riksdagen följande.
På anslaget Riksdagens revisorer och deras kansli anvisas på
tilläggsbudget för innevarande budgetår en miljon kronor.
Resurstillskottet gör det möjligt att finansiera en utbyggnad av
revisorernas kansli med högst fyra tjänster. Visst utrymme finns
också för extra konsultinsatser.
För innevarande budgetår bör enligt finansutskottet satsningen
finansieras genom en omfördelning av anslag inom
riksdagsförvaltningen. En som finansutskottet ser det lämplig
lösning är därvid att Riksdagens förvaltningskontor håller inne
motsvarande belopp på innevarande budgetårs anslag till
Riksdagens förvaltningskostnader. En möjlighet som
finansutskottet pekar på är att ta i anspråk de medel som
reserverats för utskottens uppföljnings- och
utvärderingsinsatser. I första hand bör man dock försöka finna
en alternativ finansiering inom anslaget Riksdagens
förvaltningskostnader.
Finansutskottet anser också att det bör ankomma på Riksdagens
förvaltningskontor att finna en lösning på hur utbyggnaden skall
finansieras på helårsbasis.
Sammanfattningsvis framhåller finansutskottet att utskottets
förslag avviker något från den principlösning som riksdagen
tidigare i år fattat beslut om. Finansieringen förutsätts också
ske genom neddragningar på ett anslag som det ankommer på
konstitutionsutskottet att bereda. Mot bakgrund härav hemställer
finansutskottet att konstitutionsutskottet tar ett intitiativ i
ärendet och föreslår riksdagen att uttala att Riksdagens
förvaltningskontor skall hålla inne en miljon kronor på anslaget
Riksdagens förvaltningskostnader i enlighet med finansutskottets
förslag för att finansiera det av utskottet föreslagna
resurstillskottet till Riksdagens revisorer och deras kansli.
Utskottets bedömning
För att finansiera en utbyggnad av revisorernas kansli med
högst fyra tjänster m.m. under halva det innevarande budgetåret
har finansutskottet i sin skrivelse till konstitutionsutskottet
begärt att utskottet skall föreslå riksdagen att en miljon
kronor hålls inne på anslaget till riksdagens
förvaltningskostnader. Finansutskottets ställningstagande
innebär också att det resurstillskott till revisorernas kansli
på motsvarande högst sex tjänster, som riksdagen fattade
principbeslut om våren 1994, måste minskas till motsvarande fyra
tjänster på halvårsbasis, såvitt avser innevarande budgetår.
Finansutskottet framhåller vidare i sin skrivelse att det bör
ankomma på Riksdagens förvaltningskontor att finna en lösning på
hur utbyggnaden skall finansieras på helårsbasis.
Konstitutionsutskottet har inget att erinra mot att
utbyggnaden av revisorernas kansli under innevarande budgetår
begränsas till att avse högst fyra tjänster på halvårsbasis och
att denna utbyggnad finansieras genom att en miljon kronor hålls
inne på anslaget till riksdagens förvaltningskostnader.
Innehållandet av medel på detta anslag får enligt utskottets
mening dock inte innebära någon minskning av de medel som står
till förfogande för utskottens uppföljnings- och
utvärderingsverksamhet. Enligt uppgift från förvaltningskontoret
behöver inte heller detta bli fallet.
När det gäller finansieringen av utbyggnaden av revisorernas
kansli på längre sikt har konstitutionsutskottet samma mening
som Riksdagens revisorer och finansutskottet, nämligen att
utbyggnaden skall finansieras genom besparingar inom
statsförvaltningen i övrigt. Dessa besparingar bör emellertid
inte begränsas till riksdagsområdet. Det bör enligt utskottets
mening bli en uppgift för den fortsatta utredning av
revisionsverksamheten som riksdagen på konstitutionsutskottets
förslag har beslutat om, att också behandla finansieringsfrågan
på längre sikt. Enligt vad utskottet inhämtat kommer
talmanskonferensen inom kort att tillsätta denna utredning.
Med begagnande av sin inititativrätt vill således utskottet
föreslå dels att riksdagen med ändring av sitt tidigare
principbeslut beslutar att resurstillskottet till Riksdagens
revisorers kansli under budgetåret 1994/95 får uppgå till
motsvarande högst fyra tjänster på halvårsbasis, dels att
riksdagen beslutar att en miljon kronor hålls inne på anslaget
Riksdagens förvaltningskostnader, dels att riksdagen som sin
mening ger talmanskonferensen till känna att den fortsatta
utredningen av revisionsverksamheten också bör omfatta frågan om
finansiering av utbyggnaden av kansliresurserna vid Riksdagens
revisorer.
Bordläggning
Utskottet hemställer att ärendet avgörs efter endast en
bordläggning.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande resurstillskottet till Riksdagens revisorers
kansli under budgetåret 1994/95
att riksdagen godkänner vad utskottet anfört i denna del,
2. beträffande finansieringen av resurstillskottet till
Riksdagens revisorers kansli under budgetåret 1994/95
att riksdagen beslutar att på tilläggsbudget under femtonde
huvudtiteln minska det anvisade ramanslaget Riksdagens
förvaltningskostnader med 1 000 000 kr,
3. beträffande finansieringen av utbyggnaden av Riksdagens
revisorers kansli på längre sikt
att riksdagen som sin mening ger talmanskonferensen till känna
vad utskottet anfört i denna del.
Stockholm den 15 december 1994
På konstitutionsutskottets vägnar
Birgit Friggebo
I beslutet har deltagit: Birgit Friggebo (fp), Kurt Ove
Johansson (s), Catarina Rönnung (s), Anders Björck (m), Ingvar
Johnsson (s), Widar Andersson (s), Birger Hagård (m), Tone
Tingsgård (s), Birgitta Hambraeus (c), Björn von Sydow (s),
Jerry Martinger (m), Barbro Hietala Nordlund (s), Kenneth Kvist
(v), Pär-Axel Sahlberg (s), Inger René (m), Peter Eriksson (mp)
och Håkan Holmberg (fp).