I detta betänkande föreslår utskottet att riksdagen slutligt
antar de ändringar i regeringsformen och riksdagsordningens
huvudbestämmelser som föranleds av Riksdagsutredningens förslag
Reformera riksdagsarbetet. Utskottet föreslår samtidigt att de
ändringar i tilläggsbestämmelser till riksdagsordningen som
förslaget medför beslutas av riksdagen.
Ärendet
Vilande grundlagsbeslut
Riksdagen beslutade den 7 juni 1994 att anta som vilande de av
utskottet (1993/94:KU18, rskr. 1993/94:424--427) framlagda
förslagen till
a) lag om ändring i regeringsformen (bilaga 1),
b) lag om ändring i riksdagsordningen, såvitt avser
huvudbestämmelserna (bilaga 2),
c) lag om ändring i riksdagsordningen (bilaga 3),
d) lag om ändring i riksdagsordningen, såvitt avser
huvudbestämmelserna (bilaga 4).
Talmanskonferensens förslag
I förslaget 1993/94:TK1 Reformera riksdagsarbetet 1 yrkas att
riksdagen antar det framlagda förslaget till ändring i
riksdagsordningen, såvitt avser tilläggsbestämmelserna.
I förslaget 1993/94:TK2 Reformera riksdagsarbetet 2 yrkas att
riksdagen antar det framlagda förslaget till ändring i
riksdagsordningen, såvitt avser tilläggsbestämmelserna.
Propositionen
I proposition 1993/94:77 En ombildning av
arbetsgivarorganisationen på det statliga området yrkas att
riksdagen antar det framlagda förslaget till ändring i
riksdagsordning, såvitt avser tilläggsbestämmelse.
Utskottet
Bakgrund
Grundlag stiftas, ändras och upphävs genom två likalydande
riksdagsbeslut. Det andra beslutet får inte fattas, förrän det
efter det första beslutet har hållits val till riksdagen i hela
riket och den nyvalda riksdagen har samlats (8 kap. 15 och 17 §§
regeringsformen). Riksdagsordningen, som inte är någon grundlag,
kan till sina huvudbestämmelser ändras antingen genom två
likalydande riksdagsbeslut med val emellan eller genom att
beslut fattas med kvalificerad majoritet (8 kap. 16 och 17 §§
regeringsformen).
Konstitutionsutskottet skall till kammaren för slutligt beslut
anmäla vilande beslut i ärende angående grundlag eller
riksdagsordningen. Till anmälan skall utskottet foga ett
yttrande i ärendet (3 kap. 16 § och 4 kap. 8 §
riksdagsordningen). Ett sådant ärende skall normalt avgöras vid
det första riksmötet i den nya valperioden (5 kap. 12 §
riksdagsordningen).
Vilande beslut
Den 7 juni 1994 behandlade riksdagen konstitutionsutskottets
betänkande med anledning av Riksdagsutredningens förslag
Reformera riksdagsarbetet (1993/94:TK1--3, bet. 1993/94:KU18,
rskr. 1993/94:424--427). Riksdagen beslutade bl.a. att som
vilande anta lag om ändring i regeringsformen samt lagar om
ändring i riksdagsordningen (huvudbestämmelserna).
Förslaget innebär i korthet följande.
Riksmötets avbrott på sommaren slopas. Ett riksmöte skall pågå
till dess nästa riksmöte börjar. Talmannen beslutar vilka längre
uppehåll som skall göras i kammarens arbete under ett riksmöte.
Slopandet av riksmötets sommaravbrott innebär också att
möjligheten för finans- och skatteutskotten att fatta beslut i
vissa skattefrågor på riksdagens vägnar under sommaravbrottet
kan avskaffas.
Under längre uppehåll i kammarens arbete kan
riksdagsledamöterna få skriftliga svar på frågor till
statsråden.
I fråga om Riksdagens revisorer ändras valbarhetsreglerna så
att även andra än sittande riksdagsledamöter kan utses till
revisorer.
Det statliga budgetåret läggs fr.o.m. 1997 om till kalenderår.
Budgetpropositionen framläggs och behandlas på hösten. Den
allmänna motionstiden pågår från riksmötets start på hösten och
så länge som motioner får avlämnas med anledning av
budgetpropositionen.
Riksdagen får möjlighet att besluta att utgifter på
statsbudgeten skall hänföras till visst utgiftsområde. Om ett
sådant beslut fattas, skall riksdagen för närmast följande
budgetår fastställa utgiftsramar för varje område och göra en
beräkning av inkomsterna på statsbudgeten, innan beslut får
fattas om enskilda anslag eller andra utgifter i staten eller i
ärenden som har betydelse för beräkningen av inkomsterna.
Förslag om utgifter och inkomster för följande budgetår får i
princip inte läggas efter budgetpropositionen. Endast om
regeringen anser att det finns synnerliga ekonomisk-politiska
skäl får en sådan proposition avlämnas.
Den komprimerade och mer sammanhållna behandlingen av den
statliga budgeten bygger bl.a. på att finansutskottets ställning
stärks. Finansutskottet skall fr.o.m. år 1996 i
ekonomisk-politiskt syfte få väcka förslag som hör till andra
utskotts beredningsområden samt bereda ärenden om ramar för
utgiftsområden och om beräkning av statens inkomster.
Talmanskonferensens förslag i återstående delar m.m.
Riksdagsutredningens förslag behandlades inte i sin helhet av
riksdagen våren 1994. De tilläggsbestämmelser till
riksdagsordningen som föreslogs av utredningen uppsköts av
riksdagen för att beslutas i samband med det slutliga beslutet
om ändringarna i riksdagsordningens huvudbestämmelser.
Anledningen härtill var att tilläggsbestämmelserna har ställning
som vanlig lag och därför endast skall beslutas en gång av
riksdagen. Riksdagsutredningens förslag till
tilläggsbestämmelser bereddes emellertid av utskottet i våras
och de av utskottet förordade tilläggsbestämmelserna infördes
för informationens skull i lagförslagen.
Av lagtekniska skäl behandlades i vårens betänkande också det
förslag om ändring i riksdagordningen som finns i proposition
1993/94:77 om en ombildning av arbetsgivarorganisationen på det
statliga området. Även detta förslag omfattar såväl ändring av
huvudbestämmelse som tilläggsbestämmelse.
Beträffande innehållet i de nya tilläggsbestämmelserna kan
nämnas att budgetpropositionen enligt den nya ordningen skall
avlämnas senast den 20 september. Under år med riksdagsval skall
budgetpropositionen avlämnas senast en vecka efter riksmötets
öppnande. Om detta inte är möjligt till följd av regeringsskifte
skall budgetpropositionen avlämnas inom tio dagar efter den nya
regeringens tillträde, dock senast den 15 november.
För en närmare redovisning av utskottets förslag med anledning
av Riksdagsutredningen hänvisar utskottet till betänkandet
1993/94:KU18. Förslaget har också redovisats i den inför 1994
års val utgivna sammanställningen Vilande grundlagsförslag.
Utskottets anmälan och yttrande
Vilande beslut
Under riksmötet 1993/94 har riksdagen som vilande antagit de
förslag till lagar om ändring i regeringsformen och
riksdagsordningen vilka redovisats i det föregående. Genom detta
betänkande anmäls nu de vilande besluten till kammaren för
slutligt beslut. Med hänvisning till vad utskottet anförde vid
ärendets första behandling tillstyrker utskottet att riksdagen
slutligt antar förslagen.
Tilläggsbestämmelser till riksdagsordningen
Till de vilande ändringarna i riksdagsordningens
huvudbestämmelser hör i vissa fall tilläggsbestämmelser.
Utskottet beredde dessa tilläggsbestämmelser i samband med
huvudbestämmelserna i betänkandet 1993/94:KU18. Med hänvisning
till vad utskottet anförde i detta betänkande föreslår utskottet
att riksdagen antar förslagen till tilläggsbestämmelser.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande vilande beslut
att riksdagen slutligt antar de av utskottet framlagda
förslagen till
lag om ändring i regeringsformen (bilaga 1),
lag om ändring i riksdagsordningen, såvitt avser
huvudbestämmelserna (bilaga 2),
lag om ändring i riksdagsordningen (bilaga 3),
lag om ändring i riksdagsordningen, såvitt avser
huvudbestämmelserna (bilaga 4),
2. beträffande tilläggsbetämmelser till riksdagsordningen
att riksdagen med anledning av förslagen 1993/94:TK1 (delvis)
och TK2 yrkande 2 (delvis) samt proposition 1993/94:77 yrkande 1
(delvis) antar de av utskottet framlagda förslagen till
lag om ändring i riksdagsordningen, såvitt avser
tilläggsbestämmelserna (bilaga 2),
lag om ändring i riksdagsordningen, såvitt avser
tilläggsbestämmelserna (bilaga 4).
Stockholm den 25 oktober 1994
På konstitutionsutskottets vägnar
Birgit Friggebo
I beslutet har deltagit: Birgit Friggebo (fp), Kurt Ove
Johansson (s), Catarina Rönnung (s), Anders Björck (m), Ingvar
Johnsson (s), Widar Andersson (s), Tone Tingsgård (s), Björn von
Sydow (s), Jerry Martinger (m), Barbro Hietala Nordlund (s),
Kenneth Kvist (v), Pär-Axel Sahlberg (s), Inger René (m), Peter
Eriksson (mp), Håkan Holmberg (fp), Ola Karlsson (m) och Sivert
Carlsson (c).
Särskilt yttrande
Kenneth Kvist (v) anför:
Jag vill erinra om de uttalanden om rambeslutsmodellen och
utskottsfrågorna som Vänsterpartiets representant gjorde i sin
meningsyttring till betänkandet 1993/94:KU18. Enligt min mening
bör den nya ordningen prövas en tid, och då bör man särskilt ge
akt på hur fackutskottens ställning i förhållande till
finansutskottet utvecklas. Det är viktigt att fackutskotten inte
hindras från att ta initiativ på sina områden av
finansutskottet. Det är också viktigt att alla partier som
passerat fyraprocentsspärren är representerade i finansutskottet
som också blev fallet efter 1994 års val.
1. Förslag till
Lag om ändring i regeringsformen
Bilaga 1
Härigenom föreskrivs i fråga om regeringsformen1
dels att 8 kap. 6 § skall upphöra att gälla, dels
att 4 kap. 3 §, 9 kap. 4 §, 12 kap. 7 § samt 13 kap.
1 § skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4 kap.
3 §
Regeringen och varje riksdagsledamot får i enlighet med vad
som närmare angives i riksdagsordningen väcka förslag i fråga om
allt som kan komma under riksdagens prövning, om ej annat är
bestämt i denna regeringsform.
Riksdagen väljer inom sig Riksdagen väljer inom sig
utskott, däribland ett utskott, däribland ett
konstitutionsutskott, ett konstitutionsutskott och ett
finansutskott och ett finansutskott, enligt
skatteutskott, enligt bestämmelser i
bestämmelser i riksdagsordningen. Ärende
riksdagsordningen. Ärende som väckes av regeringen
som väckes av regeringen eller riksdagsledamot beredes
eller riksdagsledamot beredes före avgörandet av
före avgörandet av utskott, om ej annat är
utskott, om ej annat är bestämt i denna
bestämt i denna regeringsform.
regeringsform.
9 kap.
4 §
Kan budgetreglering enligt 3 Om budgetreglering enligt 3
§ icke avslutas före § icke hinner avslutas
budgetperiodens början, före budgetperiodens
bestämmer riksdagen eller, början, bestämmer
om riksmöte ej pågår, riksdagen i den omfattning som
finansutskottet i den behövs om anslag för
omfattning som behövs om tiden till dess
anslag för tiden till dess budgetregleringen för
budgetregleringen för perioden slutföres.
perioden slutföres. Riksdagen kan uppdraga åt
finansutskottet att fatta
sådant beslut på
riksdagens vägnar.
12 kap.
7 §
Riksdagen väljer inom sig Riksdagen väljer revisorer
revisorer att granska den att granska den statliga
statliga verksamheten. verksamheten. Riksdagen kan
Riksdagen kan besluta att besluta att revisorernas
revisorernas granskning skall granskning skall omfatta
omfatta också annan också annan verksamhet.
verksamhet. Riksdagen Riksdagen fastställer
fastställer instruktion instruktion för
för revisorerna. revisorerna.
Revisorerna får enligt bestämmelser i lag infordra handlingar,
uppgifter och yttranden som behövs för granskningen.
Närmare bestämmelser om revisorerna finns i riksdagsordningen.
1 Regeringsformen omtryckt 1991:1503
13 kap.
1 §
Kommer riket i krig eller Kommer riket i krig eller
krigsfara och pågår icke krigsfara skall regeringen
riksmöte, skall regeringen eller talmannen kalla
eller talmannen kalla till riksdagen till sammanträde.
riksmöte. Den som Den som utfärdar kallelsen
utfärdar kallelsen kan kan besluta att riksdagen
besluta att riksdagen skall skall sammanträda på
sammanträda på annan ort annan ort än Stockholm.
än Stockholm. Pågår
riksmöte, kan riksdagen
eller talmannen besluta om
sammanträdesort.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
2. Förslag till
Lag om ändring i riksdagsordningen
Bilaga 2
Härigenom föreskrivs i fråga om riksdagsordningen1
dels att 1 kap. 3--4 §§, 3 kap. 14 §, 4 kap. 16 §, 5
kap. 11 §, tilläggsbestämmelserna 3.11.3 samt 5.11.1 skall
upphöra att gälla,
dels att rubriken närmast före tilläggsbestämmelse 5.11.1
skall utgå,
dels att nuvarande 2 kap. 5 §, 2 kap. 6 §,
tilläggsbestämmelserna 2.6.1 samt 2.6.2 skall betecknas 2.4.2,
2 kap. 5 §, 2.5.1 respektive 2.5.2,
dels att den nya 2 kap. 5 § skall ha följande lydelse,
dels att 1 kap. 2, 6 och 7 §§, 3 kap. 2, 4, 5, 10¬12
och 15 §§, 4 kap. 2, 5 och 11 §§, 5 kap. 3, 10 och 12 §§,
tilläggsbestämmelserna 1.8.1, 2.15.4, 2.16.2, 3.11.1, 4.8.1,
4.11.1, 4.11.3, 5.10.1, 5.10.2, 5.12.1, 6.1.1, 6.2.2 samt 7.1.1
skall ha följande lydelse,
dels att rubriken närmast före tilläggsbestämmelsen 2.4.1
skall lyda "Tilläggsbestämmelser" och rubrikerna närmast före
tilläggsbestämmelsen 2.6.1 samt 3.11.1 skall lyda
"Tilläggsbestämmelse",
dels att en ny rubrik närmast före tilläggsbestämmelsen
2.5.1 skall lyda "Tilläggsbestämmelser",
dels att det i lagen skall införas nya bestämmelser,
2 kap. 6 §, 6 kap. 3 §, tilläggsbestämmelserna 2.6.1,
6.3.1. samt 6.3.2 av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 kap.
2 §
Riksdagen samlas efter Riksdagen samlas efter
riksdagsval till lagtima riksdagsval till riksmöte
riksmöte på tid som på tid som angives i 3 kap.
angives i 3 kap. 5 § 5 § regeringsformen.
regeringsformen.
Under år när ordinarie Under år när ordinarie
riksdagsval icke hålles, riksdagsval icke hålles,
samlas riksdagen till lagtima inleds riksmöte första
riksmöte första tisdagen tisdagen i oktober, om ej
i oktober, om ej riksdagen riksdagen på förslag av
på förslag av talmanskonferensen vid
talmanskonferensen vid föregående riksmöte
föregående riksmöte fastställt annan dag i
fastställt annan dag i september eller oktober för
september eller oktober för riksmötets början. Har
riksmötets början. Har tillkännagivande om extra
tillkännagivande om extra val gjorts före denna dag
val gjorts före denna dag och har icke riksdagen med
och har icke riksdagen med anledning av valet samlats
anledning av valet samlats till riksmöte senast i
till riksmöte senast i juli, skall dock riksmöte
juli, skall dock riksmöte enligt detta stycke ej
enligt detta stycke ej inledas.
inledas.
Riksmöte pågår till
dess nästa riksmöte
börjar.
1 Riksdagsordningen omtryckt
1992:43
6 §
Lagtima riksmöte öppnas Riksmöte öppnas vid ett
vid ett särskilt särskilt sammanträde med
sammanträde med kammaren kammaren senast på
senast på riksmötets riksmötets tredje dag.
tredje dag. Statschefen Statschefen förklarar
förklarar därvid på därvid på talmannens
talmannens hemställan hemställan riksmötet
riksmötet öppnat. Vid öppnat. Vid förfall
förfall för statschefen för statschefen
förklarar talmannen förklarar talmannen
riksmötet öppnat. Vid riksmötet öppnat. Vid
sammanträdet avgiver sammanträdet avgiver
statsministern statsministern
regeringsförklaring, om regeringsförklaring, om
icke särskilda skäl icke särskilda skäl
föranleder annat. Talmannen föranleder annat. Talmannen
fastställer efter samråd fastställer efter samråd
med vice talmännen med vice talmännen
ordningen för detta ordningen för detta
sammanträde. sammanträde.
7 §
Talmannen eller, i hans ställe, vice talman leder riksdagens
arbete.
Talmanskonferensen Talmanskonferensen
överlägger om överlägger om
åtgärder som kan åtgärder som kan
främja planmässighet i främja planmässighet i
riksdagens arbete och riksdagens arbete.
överväger därvid
vilka längre uppehåll i
riksdagsarbetet som skall
förekomma under
riksmötet.
Talmanskonferensen består Talmanskonferensen består
av talmannen, vice av talmannen, vice
talmännen, en talmännen, en
företrädare för varje företrädare för varje
partigrupp i riksdagen som partigrupp i riksdagen som
motsvarar parti med minst fyra motsvarar parti med minst fyra
procent av rösterna i hela procent av rösterna i hela
riket vid senaste val till riket vid senaste val till
riksdagen, utskottens riksdagen, utskottens
ordförande samt vice ordförande samt vice
ordföranden i riksdagens ordföranden i riksdagens
förvaltningsstyrelse. förvaltningsstyrelse.
Partigruppernas Partigruppernas
företrädare tillsätts företrädare tillsätts
vid början av varje lagtima vid början av varje
riksmöte för tiden till riksmöte för tiden till
dess nästa lagtima dess nästa riksmöte
riksmöte börjar. De börjar. De utses med
utses med motsvarande motsvarande tillämpning av
tillämpning av det det förfarande som angives
förfarande som angives i 7 i 7 kap. 12 § första
kap. 12 § första stycket.
stycket.
1.8.1
Ansökan om ledighet från uppdrag som riksdagsledamot skall
innehålla de skäl varpå ansökan grundas. Ansökan skall avse
ledighet under viss tid.
Ansökan prövas av Ansökan prövas av
talmannen, om den gäller talmannen, om den gäller
ledighet under kortare tid ledighet under kortare tid
än en månad, och av än en månad, och av
riksdagen om den gäller riksdagen om den gäller
för längre tid. för längre tid.
Ansökan som görs under Ansökan som görs under
tid då riksmöte ej längre uppehåll än en
pågår prövas dock av månad i kammarens arbete
talmannen, även om den prövas dock av talmannen,
gäller ledighet för även om den gäller
längre tid. ledighet för en månad
eller längre tid.
2 kap.
6 § 5 §
Kallelse till annat Kammaren sammanträder på
sammanträde än som avses kallelse av talmannen när
i 1 kap. 5 eller 6 § icke annat är
utfärdas av talmannen. Av föreskrivet i
kallelsen skall framgå om regeringsformen eller
sammanträdet är ett riksdagsordningen.
arbetsplenum vid vilket
utskottsbetänkande får
tas upp till avgörande.
Av kallelsen skall framgå
om sammanträdet är ett
arbetsplenum vid vilket
utskottsbetänkande får
tas upp till avgörande.
Kallelsen skall anslås i riksdagens lokaler senast klockan 18
dagen före sammanträdet och minst fjorton timmar i förväg. Om
synnerliga skäl föreligger, får kallelsen dock anslås senare. I
sådant fall får sammanträdet hållas endast om mer än hälften av
riksdagens ledamöter medgiver det.
6 §
Talmannen beslutar efter
samråd med
talmanskonferensen vilka
uppehåll i kammarens arbete
om en vecka eller längre
tid som skall förekomma
under pågående
riksmöte.
Har regeringen förordnat om
extra val, kan talmannen på
begäran av regeringen
besluta att uppehåll skall
göras i kammarens arbete
under återstoden av
valperioden.
Talmannen kan besluta att
avbryta uppehåll i
kammarens arbete. Sådant
beslut skall fattas om
regeringen eller minst
etthundrafemton av riksdagens
ledamöter begär det.
Om uppehåll i kammarens
arbete avbryts på
begäran av regeringen eller
etthundrafemton av riksdagens
ledamöter skall talmannen,
om begäran innehåller
ett sådant önskemål,
kalla kammaren till
sammanträde inom tio dagar
från det att begäran
framställdes.
2.6.1
Kammarkansliet skall
skriftligen underrätta
riksdagsledamöterna om
tidpunkten för första
sammanträdet med kammaren
när uppehåll i
kammararbetet avbryts.
2.15.4
Den som yttrar sig skall tala Den som yttrar sig skall tala
från talarstolen eller från talarstolen eller
från sin plats i från sin plats i
plenisalen. plenisalen. Talmannen får
dock anvisa annan plats i
plenisalen från vilken
talare skall yttra sig.
2.16.2
Protokoll justeras av kammaren Protokoll justeras av kammaren
på femte vardagen efter på femte vardagen efter
sammanträdet, om riksdagen sammanträdet, om riksdagen
sammanträder då, och sammanträder då, och
annars vid närmast annars vid närmast
följande sammanträde. följande sammanträde.
Protokoll från Protokoll som icke enligt
sammanträde före bestämmelserna i första
längre uppehåll i stycket kan justeras inom en
riksdagsarbetet och protokoll månad, justeras vid den
som ej har justerats vid tidpunkt som talmannen
slutet av ett riksmöte bestämmer. Protokollet
justeras vid den tidpunkt som justeras inför de
talmannen bestämmer. ledamöter som är
Meddelande om tiden för närvarande.
sådan justering införes
i den eller de tidningar i
vilka kammarsammanträden
gives till känna.
Protokollet justeras inför
de ledamöter som är
närvarande.
Vid justeringssammanträde kan ledamot begära beriktigande av
protokollet i fråga om yttrande som annan ledamot har godkänt
enligt 2.16.1.
3 kap.
2 §2
Budgetåret börjar den 1 juli. Regeringen skall senast den 10
januari eller, om hinder möter till följd av nyligen inträffat
regeringsskifte, snarast möjligt därefter avlämna proposition
med förslag till statsbudget (budgetproposition) för det närmast
följande budgetåret. Propositionen skall innehålla finansplan
och nationalbudget. Regeringen skall avgiva särskilt förslag
till slutlig reglering av statsbudgeten
(kompletteringsproposition). Sådant förslag skall om hinder ej
möter avlämnas före utgången av april månad.
Annan proposition angående Annan proposition angående
anslag för det närmast anslag för det närmast
följande budgetåret följande budgetåret
skall avlämnas senast den skall avlämnas senast den
10 mars, såvida regeringen 25 februari, såvida
icke finner att propositionens regeringen icke finner att
behandling kan uppskjutas till propositionen kan behandlas
följande riksmöte. Vid under följande riksmöte.
1993/94 års riksmöte
skall dock en sådan
proposition avlämnas senast
den 25 februari.
Proposition med förslag om nytt eller väsentligen höjt anslag
eller om sådana riktlinjer för viss statsverksamhet som avses i
9 kap. 7 § regeringsformen bör innehålla uppskattning av
framtida kostnader för det ändamål som förslaget avser. Om
förslag till anslag grundar sig på plan för längre tid än den
för vilken anslaget har beräknats i propositionen, bör planen
redovisas.
2 Senaste lydelse 1993:1596
4 §3
Bestämmelserna i 2 § Bestämmelserna i 2 §
andra stycket och 3 § om andra stycket och 3 § om
den tid då proposition den tid då proposition
skall avlämnas gäller skall avlämnas gäller
endast vid lagtima riksmöte endast vid riksmöte som
som enligt 1 kap. 4 § skall inletts i augusti, september
avslutas senast den 15 juni. eller oktober.
Bestämmelserna gäller ej
1. om budgetpropositionen med stöd av 2 § har avlämnats efter
den 10 januari,
2. i fråga om proposition varigenom regeringen enligt lag för
prövning underställer riksdagen en utfärdad förordning,
3. om regeringen finner synnerliga skäl föreligga att avlämna
propositionen senare.
5 §
Regeringen bör avlämna sina propositioner på sådana tider att
anhopning av arbete hos riksdagen om möjligt förebygges.
Regeringen skall samråda med talmannen därom.
Proposition kan avlämnas
även när riksmöte ej
pågår.
10 §
Motion får väckas inom Motion får väckas inom
femton dagar från den dag femton dagar från den dag
då budgetpropositionen då budgetpropositionen
anmäldes i kammaren. Om anmäldes i kammaren. Om
riksmötet upphör innan uppehåll görs i
motionstiden har gått till kammarens arbete med anledning
ända, löper ny av att regeringen förordnat
motionstid om femton dagar om extra val och motionstiden
från början av nästa icke har gått till ända,
lagtima riksmöte. löper ny motionstid om
femton dagar från början
av nästa valperiod.
Fastställes i något fall statsbudget för annan tid än
budgetåret, bestämmer riksdagen om motionstidens förläggning.
11 §
Utöver vad som följer av Utöver vad som följer av
10 § får motion med 10 § får motion med
anledning av proposition anledning av proposition
avlämnas inom femton dagar avlämnas inom femton dagar
från den dag då från den dag då
propositionen anmäldes i propositionen anmäldes i
kammaren. I ärende som kammaren. I ärende som
måste avgöras skyndsamt måste avgöras skyndsamt
kan riksdagen, om den finner kan riksdagen, om den finner
synnerliga skäl synnerliga skäl
föreligga, på förslag föreligga, på förslag
av regeringen besluta om av regeringen besluta om
kortare motionstid. Riksdagen kortare motionstid. Riksdagen
kan besluta att med högst kan om särskilda skäl
tio dagar förlänga tiden föreligger på förslag
för avlämnande av motion av talmannen besluta att
med anledning av proposition i förlänga tiden för
vilken redovisas plan som avlämnande av motion. 3
avses i 2 § tredje stycket. Senaste lydelse 1992:1550
Motion får väckas även med anledning av skrivelse från
regeringen. Därvid tillämpas bestämmelserna i första stycket, om
inte annat följer av 19 §.
Vid beräkning av motionstid
enligt denna paragraf kan
bortses från dag som
infaller under uppehåll i
riksdagsarbetet en vecka eller
längre tid under
riksmöte.
3.11.1
Yrkande om förlängning Förslag om
av motionstiden enligt 11 förlängning av
§ första stycket sista motionstiden enligt 11 §
punkten framställes senast första stycket sista
vid andra sammanträdet punkten framställes senast
efter det då propositionen vid andra sammanträdet
anmäldes i kammaren. Beslut efter det då propositionen
om förlängning fattas anmäldes i kammaren. Beslut
senast vid därefter om förlängning fattas
följande sammanträde. senast vid därefter
följande sammanträde.
12 §
Har proposition uppskjutits Har proposition uppskjutits
från ett riksmöte till från en valperiod för
annat, får motion med riksdagen till nästa,
anledning av propositionen får motion med anledning av
väckas propositionen väckas inom
sju dagar från början av
den nya valperioden.
1. vid första riksmötet
i valperiod inom sju dagar
från dess början,
2. om propositionen har
väckts så sent under
riksmöte att den i 11 §
föreskrivna motionstiden
icke har löpt ut när
riksmötet upphör, senast
på andra dagen av nästa
lagtima riksmöte eller, om
riksdagen dessförinnan
beslutar att behandla
propositionen vid urtima
riksmöte, inom sju dagar
från beslutet.
Vid tillämpningen av första stycket skall med proposition
jämställas
skrivelse som avses i 11 § andra stycket.
15 §
Motion med anledning av Motion med anledning av
händelse av större vikt händelse av större vikt
får medan riksmöte får väckas gemensamt av
pågår väckas minst tio ledamöter, om
gemensamt av minst tio händelsen ej har kunnat
ledamöter, om händelsen förutses eller beaktas
ej har kunnat förutses under motionstid som avses i
eller beaktas under motionstid 10 § eller kunnat
som avses i 10 § eller föranleda motionsrätt
kunnat föranleda enligt annan bestämmelse i
motionsrätt enligt annan detta kapitel.
bestämmelse i detta
kapitel.
4 kap.
2 §4
Riksdagen tillsätter inom Riksdagen tillsätter inom
sig för varje valperiod ett sig för varje valperiod ett
konstitutionsutskott, ett konstitutionsutskott, ett
finansutskott, ett finansutskott, ett
skatteutskott och minst tolv skatteutskott och ett
andra utskott. Valet gäller erforderligt antal andra
till valperiodens slut. utskott. Valet gäller till
valperiodens slut.
Riksdagen kan under
riksmöte tillsätta Riksdagen kan även under
ytterligare utskott för valperioden tillsätta
längst den tid som har utskott för längst den
angivits i första stycket. tid som återstår av
valperioden.
För riksmöte före 1996/97 års riksmöte skall vad som enligt
första och andra styckena gäller för valperiod i stället gälla
för riksmöte.
5 §
Finansutskottet skall, Finansutskottet skall,
utöver sina uppgifter utöver sina uppgifter
enligt 8 kap. 6 § samt 9 enligt 9 kap. 4 §
kap. 4 och 11 §§ regeringsformen, bereda
regeringsformen, bereda ärenden om allmänna
ärenden om allmänna riktlinjer för den
riktlinjer för den ekonomiska politiken och
ekonomiska politiken och för budgetregleringen samt
för budgetregleringen samt ärenden som rör
ärenden som rör riksbankens verksamhet.
riksbankens verksamhet.
Skatteutskottet skall Skatteutskottet skall bereda
utöver sin uppgift enligt 8 ärenden om statliga och
kap. 6 § regeringsformen, kommunala skatter.
bereda ärenden om statliga
och kommunala skatter.
4.8.1
Beslut av finans- och Beslut av finansutskottet i
skatteutskotten i fråga som fråga som avses i 9 kap. 4
avses i 8 kap. 6 § § regeringsformen meddelas
regeringsformen och av regeringen genom skrivelse.
finansutskottet i fråga om
godkännande enligt 9 kap.
11 § regeringsformen
meddelas regeringen genom
skrivelse.
11 §
Utskott skall sammanträda Utskott sammanträder när
också under tid då riksdagsarbetet kräver det.
riksmöte icke pågår,
om riksdagsarbetet kräver 4 Senaste lydelse 1994:1031
det.
4.11.1
Utskott sammanträder Utskott sammanträder
första gången på första gången på
kallelse av talmannen inom kallelse av talmannen inom
två dagar efter valet. två dagar efter valet.
Därefter sammanträder Därefter sammanträder
utskottet på kallelse av utskottet på kallelse av
ordföranden. För ordföranden. För
ändamål som sägs i 9 ändamål som sägs i 9
kap. 4 § regeringsformen kap. 4 § regeringsformen
kan finansutskottet skall talmannen sammankalla
sammankallas också på finansutskottet också på
begäran av regeringen. begäran av regeringen.
För ändamål som
sägs i 8 kap. 6 §
regeringsformen sammankallas
finans- och skatteutskotten
första gången på
begäran av regeringen.
Skall utskott enligt vad nu
sagts sammankallas på
regeringens begäran,
utfärdas kallelsen av
talmannen.
Personlig kallelse skall utgå till samtliga ledamöter och
suppleanter. Kallelse bör om möjligt anslås i riksdagens lokaler
senast klockan 18 dagen före sammanträdet.
4.11.3
Innan ordförande har valts, föres ordet av den av de
närvarande ledamöterna som har varit ledamot av riksdagen längst
tid. Om två eller flera har tillhört riksdagen lika länge, har
den äldste av dem företräde.
Vid gemensamt sammanträde
med finans- och
skatteutskotten enligt 8 kap.
6 § regeringsformen
föres ordet av den av
utskottsordförandena som
har varit ledamot av riksdagen
längst tid. Om de har
tillhört riksdagen lika
länge, har den äldste av
dem företräde.
5 kap.
3 §
Ärende i vilket Ärende i vilket
överläggning äger rum överläggning äger rum
får ej upptagas till får ej upptagas till
avgörande förrän avgörande förrän
kammaren på talmannens kammaren på talmannens
förslag har funnit förslag har funnit
överläggningen avslutad. överläggningen avslutad.
Utskottsbetänkande får Utskottsbetänkande får
upptagas till avgörande upptagas till avgörande
endast vid sammanträde som endast vid sammanträde som
i kallelse enligt 2 kap. 6§ i kallelse enligt 2 kap. 5§
och i föredragningslista och i föredragningslista
enligt 2 kap. 7 § angivits enligt 2 kap. 7 § angivits
som arbetsplenum. som arbetsplenum.
Ärende avgöres med acklamation eller, om ledamot yrkar det,
genom omröstning. Fordras för beslut anslutning från särskilt
flertal, skall ärendet alltid avgöras genom omröstning.
Avgörandet av ärende skall, om det behövs, delas upp på skilda
beslut. Föreligger yrkande som avses i 1 § andra stycket att
lagförslag skall vila och dessutom yrkande att förslaget skall
förkastas, skall riksdagen pröva sistnämnda yrkande innan
förslaget ställes under omröstning om omedelbart antagande.
10 §
Genom särskilt beslut kan Ärende skall avgöras
riksdagen till närmast under den valperiod då det
följande lagtima väckts. Ärende som
riksmöte uppskjuta gäller statsbudgeten för
behandlingen av ärende. närmast följande
Ärende som gäller budgetår skall dock
statsbudgeten för avgöras före
närmast följande budgetårets ingång
budgetår får dock såvida det icke utan
uppskjutas endast om det kan olägenhet för
ske utan olägenhet för budgetregleringen kan
budgetregleringen. Beslut om avgöras senare.
uppskov kan upprepas.
Genom särskilt beslut kan
riksdagen medgiva att
behandlingen av ärende
får uppskjutas till
första riksmötet i
nästa valperiod.
Avslutas riksmöte i Om uppehåll görs i
förtid med anledning av kammarens arbete med anledning
extra val, skall ärende som av extra val, skall ärende
riksdagen icke har hunnit som riksdagen icke har hunnit
avgöra anses utan avgöra anses utan
särskilt beslut uppskjutet särskilt beslut uppskjutet
till det första lagtima till nästa valperiod.
riksmötet efter valet.
Lagförslag, som har vilat i Lagförslag, som har vilat i
tolv månader enligt 2 kap. tolv månader enligt 2 kap.
12 § tredje stycket 12 § tredje stycket
regeringsformen, skall regeringsformen, skall
prövas före utgången prövas före utgången
av kalenderåret av kalenderåret
därpå. Annat ärende därpå. Har lagförslag
skall avgöras före ett nära samband med
utgången av kalenderåret lagförslag som vilar enligt
efter det då ärendet 2 kap. 12 § tredje stycket
väcktes. Har lagförslag regeringsformen, kan riksdagen
ett nära samband med besluta att det får
lagförslag som vilar enligt avgöras inom den tid som
2 kap. 12 § tredje stycket gäller för prövningen
regeringsformen, kan riksdagen av det vilande
besluta att det får lagförslaget. Kan ärende
avgöras inom den tid som som avses i detta stycke till
gäller för prövningen följd av förordnande om
av det vilande extra val icke avgöras
lagförslaget. Kan ärende på föreskriven tid,
som avses i detta stycke till skall det avgöras snarast
följd av förordnande om möjligt efter det att den
extra val icke avgöras nyvalda riksdagen har
på föreskriven tid, sammanträtt.
skall det avgöras snarast
möjligt efter det att den
nyvalda riksdagen har
sammanträtt.
5.10.1
Beslut att uppskjuta ärende Beslut att ärende får
fattas på framställning uppskjutas fattas på
av utskott, till vars framställning av utskott,
handläggning ärendet till vars handläggning
hör. Utskottet skall ärendet hör. Kammaren
inhämta yttrande från kan även utan sådan
talmanskonferensen. Kammaren framställning besluta
kan även utan sådan uppskov i samband med
framställning besluta behandlingen av
uppskov i samband med utskottsbetänkande.
behandlingen av
utskottsbetänkande.
5.10.2
Beslut enligt 10 § tredje Beslut enligt 10 §
stycket tredje meningen fattas fjärde stycket andra
på framställning av det meningen fattas på
utskott till vars framställning av det
handläggning ärendet utskott till vars
hör. handläggning ärendet
hör.
12 §
Ärende angående grundlag Ärende angående grundlag
skall avgöras vid första skall avgöras vid första
riksmötet i den valperiod riksmötet i den valperiod
då slutligt beslut enligt 8 då slutligt beslut enligt 8
kap. 15 § regeringsformen kap. 15 § regeringsformen
först får fattas, först får fattas,
såvida ej förslaget i såvida ej förslaget i
ärendet dessförinnan ärendet dessförinnan
förkastas eller förkastas eller
avgörandet uppskjutes till avgörandet genom
annat riksmöte. I fråga särskilt beslut uppskjutes
om uppskov äger till annat riksmöte.
bestämmelserna i 10 § Sådant beslut kan upprepas.
första och andra styckena I fråga om uppskov äger
och i 11 § motsvarande bestämmelserna i 10 §
tillämpning. Ärendet tredje stycket motsvarande
skall avgöras slutligt tillämpning. Ärendet
före nästa ordinarie val skall avgöras slutligt
till riksdagen. före nästa ordinarie val
till riksdagen.
Har vilande förslag till grundlagsändring eller till annat
beslut som fattas i samma ordning förkastats vid folkomröstning,
skall det utskott till vars handläggning frågan hör göra anmälan
därom till kammaren.
5.12.1
Tilläggsbestämmelserna Tilläggsbestämmelsen
5.10.1 och 5.11.1 äger 5.10.1 äger motsvarande
motsvarande tillämpning i tillämpning i fråga om
fråga om uppskov med uppskov med slutligt beslut i
slutligt beslut i ärende ärende angående
angående grundlag. grundlag.
6 kap. 6.1.15
Interpellation ingives till kammarkansliet. Talmannen anmäler
utan dröjsmål vid sammanträde med kammaren beslut att
interpellationen får framställas eller förslag att
interpellationen inte skall få framställas. Förslag att
interpellation inte skall få framställas avgöres vid närmast
följande sammanträde och tages upp på föredragningslistan till
detta sammanträde. Medgiver talmannen eller riksdagen att
interpellationen får framställas, låter talmannen skyndsamt
statsrådet få del av den.
Interpellationen skall anslås senast när den anmäles i
kammaren eller talmannen framlägger förslag om att
interpellationen inte skall få framställas.
Den som vid riksmöte, som Talmannen fastställer efter
enligt 1 kap. 4 § skall samråd med de av
avslutas senast den 15 juni, partigrupperna utsedda
ingiver interpellation till ledamöterna i
kammarkansliet efter talmanskonferensen dag under
utgången av april månad riksmöte då
skall i interpellationen interpellation senast får
angiva skälen till att ingivas till kammarkansliet.
denna icke har ingivits Om särskilda skäl
tidigare. föreligger får dock
riksdagen medgiva att
interpellation får
framställas även om den
ingivits efter denna dag. 5
Senaste lydelse 1992:1550
6.2.26
Frågor besvaras vid en frågestund varje tisdag som riksdagen
sammanträder. Vid denna frågestund besvaras frågor som har
ingivits till kammarkansliet senast kl. 10 under fredagen i
föregående vecka.
Om arbetsförhållandena i riksdagen kräver det, får talmannen
utan hinder av första stycket besluta att frågesvar skall lämnas
annan dag än tisdag, att frågestund får inställas och att frågor
för att besvaras kommande vecka skall inges vid annan tidpunkt
än senast kl. 10 fredag. Talmannen får även besluta att en fråga
skall besvaras tillsammans med en interpellation.
Meddelande om när en fråga skall besvaras skall anslås senast
kl. 14 dagen före sammanträdet och tas upp på
föredragningslistan.
Efter det att statsrådet har lämnat ett frågesvar får varje
talare ordet högst fyra gånger. Det första anförandet från varje
talare får räcka längst två minuter och varje följande anförande
längst en minut. Talmannen kan medge ytterligare anföranden på
längst en minut. När ett statsråd besvarar en fråga tillsammans
med en interpellation tillämpas de regler om anföranden som
gäller för interpellationer.
En fråga som inte besvaras på dag som avses i första eller
andra stycket förfaller, om inte den ledamot som ingivit frågan
senast kl. 10 följande fredag meddelar kammarkansliet att frågan
skall kvarstå till nästa frågestund.
Vid frågestund får 3 §
talmannen utan hinder av
tilläggsbestämmelsen
2.15.4 anvisa plats i
plenisalen från vilken
talare skall yttra sig.
Under längre uppehåll i
kammarens arbete än en
månad kan fråga få
framställas för
skriftligt svar.
6.3.1
Talmannen beslutar efter
samråd med de av
partigrupperna utsedda
ledamöterna i
talmanskonferensen när
frågor får
framställas för
skriftligt svar.
Fråga för skriftligt
svar ingives till
kammarkansliet. Frågan
skall vara egenhändigt
undertecknad av den ledamot
som framställer frågan.
Talmannen låter utan
dröjsmål statsrådet
få del av frågan.
Skriftligt svar på fråga
inlämnas till
kammarkansliet, som
överlämnar svaret till
den ledamot som framställt
frågan.
Om svar inte lämnas inom
fjorton dagar efter det att
frågan framställts skall
statsrådet meddela
kammarkansliet när
frågan kommer att besvaras
eller att den icke kommer att
besvaras.
6 Senaste lydelse 1992:1550
6.3.2
Framställd fråga för
skriftligt svar liksom
statsråds svar på
sådan fråga skall
redovisas i riksdagens
protokoll.
7 kap.
7.1.17
Utöver de val som kammaren förrättar enligt regeringsformen
och riksdagsordningen skall den bland riksdagens ledamöter
företaga val av
1. 20 ledamöter i Nordiska rådets svenska delegation,
2. 6 ledamöter i Europarådets svenska delegation,
3. 5 ledamöter i den svenska delegationen till Europeiska
frihandelssammanslutningens (EFTA) parlamentarikerkommitté,
4. 8 ledamöter i den svenska delegationen till Parlamentariska
församlingen i konferensen om säkerhet och samarbete i Europa,
5. 18 ledamöter i den svenska delegationen till Gemensamma
parlamentarikerkommittén EG-Sverige,
6. 8 ledamöter i den svenska delegationen till dels Europeiska
ekonomiska samarbetsområdets (EES) gemensamma
parlamentarikerkommitté, dels EFTA-staternas
parlamentarikerkommitté.
Nordiska rådets svenska Nordiska rådets svenska
delegation väljs för delegation väljs för
lagtima riksmöte och riksmöte och övriga
övriga delegationer för delegationer för riksdagens
riksdagens valperiod. valperiod.
Kammaren skall också välja styrelsen för Stiftelsen
Riksbankens jubileumsfond i enlighet med 3 § i stiftelsens
stadgar (RFS 1988:1).
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
2. Den upphävda paragrafen 4 kap. 16 § gäller dock
fortfarande i fråga om vad som före ikraftträdandet har
förekommit vid behandlingen i finansutskottet av frågor enligt
9 kap. 11 § regeringsformen.
7 Senaste lydelse 1993:962
3. Förslag till
Lag om ändring i riksdagsordningen
Bilaga 3
Härigenom föreskrivs i fråga om riksdagsordningen1 att
det i lagen skall införas en ny paragraf, 3 kap. 2 a §, av
följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 kap.
2 a §
Beträffande det budgetår
som börjar den 1 juli 1995
gäller att det löper
till och med den 31 december
1996.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och gäller till
utgången av år 1996.
1 Riksdagsordningen omtryckt 1992:43
4. Förslag till
Lag om ändring i riksdagsordningen
Bilaga 4
Härigenom föreskrivs i fråga om riksdagsordningen1
dels att nuvarande 5 kap. 12 § skall betecknas 5 kap.
11 §,
dels att 1 kap. 2 §, 3 kap. 2--4, 7, 10--11 och 19 §§
samt 4 kap. 5 och 8 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas nya bestämmelser,
tilläggsbestämmelse 3.2.1 och 5 kap. 12 §, av följande lydelse,
dels att det i lagen införs en ny rubrik före
tilläggsbestämmelsen 3.2.1 som skall lyda "Tilläggsbestämmelse".
Lydelse enligt bilaga 2 Föreslagen lydelse
1 kap.
2 §
Riksdagen samlas efter riksdagsval till riksmöte på tid som
angives i 3 kap. 5 § regeringsformen.
Under år när ordinarie Under år då ordinarie
riksdagsval icke hålles, riksdagsval icke hålles,
inleds riksmöte första inleds nytt riksmöte på
tisdagen i oktober, om ej dag i september som riksdagen
riksdagen på förslag av på förslag av
talmanskonferensen vid talmanskonferensen
föregående riksmöte fastställt vid
fastställt annan dag i föregående riksmöte.
september eller oktober för
riksmötets början. Har Har tillkännagivande om
tillkännagivande om extra extra val gjorts före den
val gjorts före denna dag fastställda dagen, skall
och har icke riksdagen med nytt riksmöte enligt andra
anledning av valet samlats stycket inledas endast om
till riksmöte senast i riksdagen med anledning av
juli, skall dock riksmöte valet samlats före juni
enligt detta stycke ej månads utgång.
inledas.
Riksmöte pågår till dess nästa riksmöte börjar.
3 kap.
2 §
Budgetåret börjar den 1 Budgetåret börjar den 1
juli. Regeringen skall senast januari. Regeringen skall
den 10 januari eller, om dessförinnan avlämna
hinder möter till följd proposition med förslag
av nyligen inträffat till statens inkomster och
regeringsskifte, snarast utgifter för budgetåret
möjligt därefter (budgetproposition).I
avlämna proposition med förslaget skall även
förslag till statsbudget ingå en redovisning av
(budgetproposition) för det statens tillgångar och
närmast följande skulder.
budgetåret. Propositionen
skall innehålla finansplan Budgetpropositionen skall
och nationalbudget.Regeringen innehålla finansplan och
skall avgiva särskilt nationalbudget samt förslag
förslag till slutlig till reglering av
reglering av stats- budgeten statsbudgeten. Har riksdagen
(kompletteringsproposition). med stöd av
Sådant förslag skall om bestämmelserna i 5 kap. 12
hinder ej möter avlämnas § fattat beslut om
före utgången av april utgiftsområden skall
månad. förslaget till statsbudget
innehålla en fördelning
av anslagen
1 Riksdagsordningen omtryckt
1992:43
Annan proposition
angående anslag för det
närmast följande
budgetåret skall
avlämnas senast den 25
februari, såvida regeringen
icke finner att propositionen
kan behandlas under
följande riksmöte.
på de av riksdagen
beslutade utgiftsområdena.
Endast om regeringen finner
synnerliga ekonomisk-politiska
skäl föreligga får
proposition angående
statens inkomster och utgifter
för det närmast
följande budgetåret
avlämnas efter
budgetpropositionen.
Proposition med förslag om nytt eller väsentligen höjt anslag
eller om sådana riktlinjer för viss statsverksamhet som avses i
9 kap. 7 § regeringsformen bör innehålla uppskattning av
framtida kostnader för det ändamål som förslaget avser. Om
förslag till anslag grundar sig på plan för längre tid än den
för vilken anslaget har beräknats i propositionen, bör planen
redovisas.
Tilläggsbestämmelse
3.2.1
Budgetpropositionen skall
avlämnas senast den 20
september. Under år då
riksdagsval hålles i
september, skall
budgetpropositionen
avlämnas senast en vecka
efter riksmötets
öppnande.
Om hinder möter till
följd av regeringsskifte
att iakttaga vad som
föreskrivits i första
stycket, skall
budgetpropositionen
avlämnas inom tio dagar
efter det att en ny regering
har tillträtt, dock senast
den 15 november.
Om regeringen anser att
proposition med förslag
till riktlinjer för den
framtida ekonomiska politiken
och anslag för löpande
budgetår (ekonomisk
vårproposition) bör
behandlas under pågående
riksmöte skall
propositionen, om hinder inte
möter, avlämnas senast
den 15 april.
3 §2
Annan proposition än Riksdagen fastställer på
sådan som avses i 2 § förslag av talmannen när
skall avlämnas senast den propositioner, som regeringen
31 mars om regeringen anser anser böra behandlas under
att propositionen bör pågående riksmöte,
behandlas under pågående senast skall avlämnas i de
riksmöte. fall icke särskild tidpunkt
föreskrivs i
riksdagsordningen.
2 Senaste lydelse 1992:43
4 §
Bestämmelserna i 2 § Beslut enligt 3 §
andra stycket och 3 § om gäller ej
den tid då proposition
skall avlämnas gäller
endast vid riksmöte som
inletts i augusti, september
eller oktober.
Bestämmelserna gäller ej 1. i fråga om proposition
varigenom regeringen enligt
1. om budgetpropositionen med lag för prövning
stöd av 2 § har underställer riksdagen en
avlämnats efter den 10 utfärdad förordning,
januari,
2. i fråga om proposition
varigenom regeringen enligt
lag för prövning
underställer riksdagen en
utfärdad förordning,
3. om regeringen finner 2. om regeringen finner
synnerliga skäl synnerliga skäl
föreligga att avlämna föreligga att avlämna
propositionen senare. propositionen senare.
7 §3
Utskott får väcka förslag hos riksdagen i ämne som hör till
dess handläggning.
Finansutskottet får i
ekonomisk-politiskt syfte
väcka förslag även i
ämne som hör till annat
utskotts beredningsområde.
10 §
Motion får väckas inom Motioner får en gång om
femton dagar från den dag året väckas i fråga
då budgetpropositionen om allt som kan komma under
anmäldes i kammaren. Om riksdagens prövning
uppehåll görs i (allmän motionstid).
kammarens arbete med anledning
av att regeringen förordnat Den allmänna motionstiden
om extra val och motionstiden pågår, om inte riksdagen
icke har gått till ända, på förslag av talmannen
löper ny motionstid om bestämmer annat, från
femton dagar från början början av riksmöte som
av nästa valperiod. inleds under augusti,
september eller oktober och
Fastställes i något fall så länge som motioner
statsbudget för annan tid får avlämnas med
än budgetåret, anledning av
bestämmer riksdagen om budgetpropositionen.
motionstidens
förläggning.
11 §
Utöver vad som följer av Motion med anledning av
10 § får motion med proposition får väckas
anledning av proposition inom femton dagar från den
avlämnas inom femton dagar dag då propositionen
från den dag då anmäldes i kammaren. I
propositionen anmäldes i ärende som måste
kammaren. I ärende som avgöras skyndsamt kan
måste avgöras skyndsamt riksdagen, om den finner
kan riksdagen, om den finner synnerliga skäl
synnerliga skäl föreligga, på förslag
föreligga, på förslag av regeringen besluta om
av regeringen besluta om kortare motionstid. Riksdagen
kortare motionstid. Riksdagen kan om särskilda skäl
kan om särskilda skäl föreligger på förslag
föreligger på förslag av talmannen besluta att
av talmannen besluta att förlänga tiden för
förlänga tiden för avlämnande av motion. 3
avlämnande av motion. Senaste lydelse 1992:43
Motion får väckas
även med anledning av
skrivelse från regeringen.
Därvid tillämpas
bestämmelserna i första
stycket, om inte annat
följer av 19 §.
19 §4
Proposition och motion får Proposition och motion får
återkallas till dess återkallas till dess
utskott har avgivit utskott har avgivit
betänkande i ärendet. betänkande i ärendet.
Förslag som vilar enligt 2 Förslag som vilar enligt 2
kap. 12 § tredje stycket kap. 12 § tredje stycket
regeringsformen får regeringsformen får
återkallas till dess återkallas till dess
utskottet har avgivit nytt utskottet har avgivit nytt
betänkande enligt 4 kap. 8 betänkande enligt 4 kap. 8
§ fjärde stycket denna § femte stycket denna
riksdagsordning. riksdagsordning.
Återkallas proposition, förfaller motion som har väckts med
anledning av propositionen.
Har proposition blivit återkallad, får motion väckas med
anledning därav inom sju dagar från det att återkallelsen
anmäldes i kammaren.
4 kap.
5 §
Finansutskottet skall, Finansutskottet skall,
utöver sina uppgifter utöver sina uppgifter
enligt 9 kap. 4 § enligt 9 kap. 4 §
regeringsformen, bereda regeringsformen, bereda
ärenden om allmänna ärenden om allmänna
riktlinjer för den riktlinjer för den
ekonomiska politiken och ekonomiska politiken och
för budgetregleringen samt för budgetregleringen samt
ärenden som rör ärenden som rör
riksbankens verksamhet. riksbankens verksamhet.
Finansutskottet skall dessutom
bereda ärenden om ramar
för utgiftsområden och
om beräkning av statens
inkomster enligt 5 kap. 12
§.
Skatteutskottet skall bereda ärenden om statliga och kommunala
skatter.
8 §5
Utskott skall avgiva betänkande i ärende som har hänvisats
till utskottet och som ej har återkallats. Utskott kan dock
överflytta ärende till annat utskott, om detta samtycker
därtill, eller överenskomma med ett eller flera utskott att de
skall bereda ärendet gemensamt genom deputerade i sammansatt
utskott. Sådant utskott avgiver betänkande till riksdagen.
Innan utskott avgiver
betänkande med förslag i
ärende, som väckts inom
riksdagen, skall
finansutskottet beredas
tillfälle att yttra sig, om
förslaget kan innebära
mer betydande framtida
återverkningar på de
offentliga utgifterna och
inkomsterna.
Betänkande i ärende vars behandling har uppskjutits från en
valperiod för riksdagen till nästa skall avgivas av utskott som
har tillsatts av den nyvalda riksdagen.
4 Senaste lydelse 1992:43
5 Senaste lydelse 1992:43
Utskott skall till anmälan till kammaren av vilande beslut
som sägs i 3 kap. 16 § foga yttrande i ärendet.
Har lagförslag vilat enligt 2 kap. 12 § tredje stycket
regeringsformen, skall utskottet avgiva nytt betänkande i
ärendet.
5 kap.
12 §
Riksdagen kan genom lag
besluta att hänföra
statsutgifter till
utgiftsområden. Har
riksdagen fattat beslut enligt
första stycket,
fastställer riksdagen
för närmast följande
budgetår genom ett
särskilt beslut dels för
varje utgiftsområde en
utgiftsram, som anger det
belopp vilket summan av de
till utgiftsområdet
hörande utgifterna högst
får uppgå, dels en
beräkning av inkomsterna
på statsbudgeten. Beslut om
anslag eller andra utgifter i
staten eller beslut som har
betydelse för
beräkningen av inkomsterna
i staten får icke fattas
innan beslut fattats enligt
andra stycket.