I betänkandet behandlas fyra motioner från den allmänna
motionstiden 1994. Motionerna gäller frågor om ordensväsendet
och det offentliga belöningsväsendet. Utskottet avstyrker
samtliga motioner. Till betänkandet har fogats en reservation (m
och fp).
Motionerna
1993/94:K801 av Charlotte Cederschiöld (m) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att åter ge svenska medborgare
rätten att erhålla svenska ordnar,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en modernisering av ordensreglerna,
3. att riksdagen beslutar återupprätta Vasaorden och
Svärdsorden.
1993/94:K802 av Pehr Löfgreen (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär en översyn och förslag rörande det offentliga
belöningsväsendet samt om möjlighet att återinföra ordnar även
för svenska medborgare.
1993/94:K809 av Sten Svensson (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
en allsidig översyn av rikets ordnar och medaljer.
1993/94:K817 av Henrik S Järrel (m) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär en sådan ändring av de
svenska ordensstatuterna att även yngre och nya medlemmar av det
kungliga huset kan tilldelas kungliga, svenska ordnar,
2. att riksdagen hos regeringen begär en allmän översyn av och
förslag till ett reformerat offentligt belöningssystem.
Utskottet
Motionerna
I motion K801 av Charlotte Cederschiöld (m) yrkas i yrkandena
1--3 att riksdagen beslutar att åter ge svenska medborgare
rätten att erhålla svenska ordnar, att riksdagen som sin mening
skall ge regeringen till känna vad i motionen anförts om en
modernisering av ordensreglerna samt att riksdagen beslutar att
återupprätta Vasaorden och Svärdsorden.
Bakgrunden till kravet att återinföra det svenska
ordensväsendet för svenska medborgare är enligt motionären att
det finns ett behov och en önskan att kunna belöna inte bara
utländska medborgare utan även de egna medborgarna för
förtjänstfulla insatser. Självfallet är det, enligt motionären,
viktigt att se till att ordensväsendet anpassas till moderna
tider. Detta bör enligt motionen inte utgöra något problem. Här
nämns som exempel att ordnar enligt tradition skall bäras till
högtidsdräkt. Denna klädsel är i dag inte lika vanlig som
tidigare. Regeringen bör därför utreda möjligheten att utöka
antalet ordnar med en som kan bäras till annan klädsel än
högtidsdräkt. I samband med att ordensväsendet åter öppnas för
svenska medborgare är det enligt motionären naturligt att
Vasaorden och Svärdsorden återinförs.
I motion K802 av Pehr Löfgreen (m) yrkas att riksdagen hos
regeringen begär en översyn och förslag rörande det offentliga
belöningsväsendet samt om möjlighet att återinföra ordnar även
för svenska medborgare.
Enligt motionen talar starka skäl för en översyn av det
statliga belöningsväsendet i vad avser viktiga samhällsinsatser
av allmän karaktär. Härvid bör enligt motionären inte uteslutas
prövning av alternativet att låta det historiska svenska
ordensväsendet i reformerad form på nytt omfatta inte endast
utländska utan även svenska medborgare.
Sten Svensson (m) anser i motion K809 att en allsidig översyn
av rikets ordnar och medaljer bör göras och att riksdagen skall
ge regeringen detta till känna.
I motion K817 av Henrik S Järrel (m) yrkas i yrkande 1 att
riksdagen hos regeringen skall begära en sådan ändring av de
svenska ordensstatuterna att även yngre och nya medlemmar av det
kungliga huset kan tilldelas kungliga, svenska ordnar. I
motionens yrkande 2 begärs att riksdagen hos regeringen skall
begära en allmän översyn av och förslag till ett reformerat
offentligt belöningssystem.
Bakgrund
Riksdagen har sedan år 1986 återkommande behandlat och
avslagit motioner med yrkanden om ett reformerat ordens- och
medaljväsende samt vissa andra frågor rörande det offentliga
belöningssystemet. Vid utskottets behandling under riksmötet
1992/93 av motioner med samma syfte som de nu aktuella, lämnade
utskottet (bet. 1992/93:KU7) en ingående redovisning för det
nuvarande ordensväsendet och den reformering härav som skedde år
1975. I betänkandet redogjordes också för riksdagens tidigare
ställningstaganden i frågan.
Utskottet erinrade om att 1975 års reformering av det svenska
belöningssystemet föregicks av ett grundligt beredningsarbete
och att konstitutionsutskottet (bet. 1973:KU27) framhöll att det
belöningssystem som då tillämpades återspeglade en gången tids
samhällssyn genom att ge uttryck för värderingar av
samhällsinsatser enbart med hänsyn till tjänsteställning. Vidare
framhölls att ordnarna inte kunde anses fylla sin uppgift när
det gällde att belöna viktiga samhällsinsatser. Reformen stöddes
också av de personalorganisationer som företrädde det
övervägande antalet statsanställda.
De argument som låg till grund för reformen hade enligt
utskottets mening fortfarande viss tyngd. Mot denna bakgrund
borde enligt utskottet en översyn av det offentliga
belöningssystemet avvaktas intill dess det tydligare visats att
ett mer utvecklat belöningssystem skulle kunna fylla sin
uppgift. Mot bakgrund av det anförda avstyrkte utskottet
motionerna.
I en reservation (m, fp, kds och nyd) förordades att det
offentliga belöningssystemet skulle bli föremål för en översyn.
Under den tid som förflutit sedan reformen 1975 hade enligt
reservanterna de argument som låg till grund för beslutet
förlorat mycket av sin tyngd, medan betydelsen av de historiska
traditionerna fått en starkade betoning. Enligt reservationen
fanns anledning att utreda om det nuvarande belöningssystemet
fyller samhällets behov av att på ett tillfredsställande sätt
kunna hedra personer som gjort särskilt förtjänstfulla insatser.
Riksdagen följde utskottet.
Utskottet behandlade under föregående riksmöte motioner av
samma slag som de nu aktuella (bet. 1993/94:KU4). Motionerna
avstyrktes av utskottet med hänvisning till att det inte fanns
skäl att föreslå riksdagen att frångå det tidigare
ställningstagandet. I en reservation (m, fp, kds och nyd)
förordades att det offentliga belöningssystemet skulle bli
föremål för en översyn. Riksdagen följde utskottet.
Utskottets bedömning
Liknande motionsyrkanden som de nu aktuella har tidigare
avslagits av riksdagen med hänvisning till att de argument som
låg till grund för reformen 1975 fortfarande får anses ha viss
tyngd. Riksdagen har ansett att en översyn av det offentliga
belöningssystemet bör avvaktas intill dess det tydligare visats
att ett mer utvecklat belöningssystem skulle kunna fylla sin
uppgift. Utskottet anser att det inte finns skäl att frångå
detta ställningstagande. Motionerna K801, K802, K809 och K817
avstyrks av utskottet.
Hemställan
Utskottet hemställer
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:K801, 1993/94:K802,
1993/94:K809 och 1993/94:K817.
res. (m, fp)
Stockholm den 15 november 1994
På konstitutionsutskottets vägnar
Birgit Friggebo
I beslutet har deltagit: Birgit Friggebo (fp), Kurt Ove
Johansson (s), Catarina Rönnung (s), Anders Björck (m), Ingvar
Johnsson (s), Widar Andersson (s), Birger Hagård (m), Björn von
Sydow (s), Jerry Martinger (m), Barbro Hietala Nordlund (s),
Kenneth Kvist (v), Pär-Axel Sahlberg (s), Inger René (m), Peter
Eriksson (mp), Håkan Holmberg (fp), Nils-Göran Holmqvist (s) och
Sivert Carlsson (c).
Reservation
Birgit Friggebo (fp), Anders Björck (m), Birger Hagård (m),
Jerry Martinger (m), Inger René (m) och Håkan Holmberg (fp)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar
med "Liknande motionsyrkanden" och slutar med "av utskottet"
bort ha följande lydelse:
Vid den reform av det svenska ordensväsendet som genomfördes
1975 upphörde möjligheten att tilldela svenska medborgare
ordensutmärkelser. Utskottet anser att erfarenheterna sedan 1975
talar för att det finns ett behov av ett mer nyanserat
offentligt belöningssystem än det nuvarande. Av betydelse i
sammanhanget är de ökade internationella kontakterna. Ett
officiellt ordensväsende som omfattar egna medborgare finns i
nästan alla övriga länder i Europa. Enligt utskottets mening
finns det sålunda anledning att göra en översyn av det nuvarande
belöningssystemet och utreda om detta fyller samhällets behov av
att på ett tillfredsställande sätt kunna hedra och belöna
personer som på olika sätt gjort särskilt förtjänstfulla
insatser. Vad utskottet nu anfört med anledning av motionerna
K801, K802, K809 och K817 bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
att riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:K801,
1993/94:K802, 1993/94:K809 och 1993/94:K817 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.