I betänkandet anmäls för slutligt beslut ett vilande beslut om
ett förslag till lag om ändring i regeringsformen. Förslaget
gäller förlängning av valperioden, möjligheten till
personröstning och sänkning av behörighetsåldern för
statschefen. Utskottet tillstyrker att riksdagen slutligt antar
förslaget.
Bakgrund
Stiftande av grundlag
Grundlag stiftas, ändras och upphävs genom två likalydande
riksdagsbeslut. Det andra beslutet får inte fattas, förrän det
efter det första beslutet har hållits val till riksdagen i hela
riket och den nyvalda riksdagen har samlats (8 kap. 15 och
17 §§ regeringsformen).
Konstitutionsutskottet skall till kammaren för slutligt beslut
anmäla vilande beslut i ärende angående grundlag eller
riksdagsordningen. Till anmälan skall utskottet foga ett
yttrande i ärendet (3 kap. 16 § och 4 kap. 8 §
riksdagsordningen).
Vilande beslut
Riksdagen beslutade den 19 maj 1994 (prop. 1993/94:115, bet.
KU44, rskr. 315) att som vilande anta det förslag till lag om
ändring i regeringsformen som finns intaget i bilaga.
Utskottet
Förslagets innehåll i korthet
Förslaget till ändring i regeringsformen innebär i korthet att
ordinarie val till riksdagen, som hållits vart tredje år,
skall i stället hållas vart fjärde år,
inslaget av personval ökas genom att en bestämmelse förs in i
regeringsformen om möjlighet för väljarna att avge särskild
personröst, och
behörighetsåldern för statschefen sänks från tjugofem till
aderton år.
För information om bakgrunden och den närmare innebörden av
förslaget hänvisas till ovan angivna proposition och
utskottsbetänkande. Förslaget har också redovisats i den inför
1994 års val utgivna sammanställningen Vilande grundlagsförslag.
Utskottets anmälan och yttrande
Riksdagen har som vilande antagit det ovan nämnda förslaget
till lag om ändring i regeringsformen. Genom detta betänkande
anmäls nu det vilande beslutet till kammaren för slutligt
beslut. Med hänvisning till vad utskottet anförde vid ärendets
första behandling tillstyrker utskottet att riksdagen slutligt
antar förslaget.
Hemställan
Utskottet hemställer
att riksdagen slutligt antar det i bilaga intagna
förslaget till lag om ändring i regeringsformen.
Stockholm den 25 oktober 1994
På konstitutionsutskottets vägnar
Birgit Friggebo
I beslutet har deltagit: Birgit Friggebo (fp), Kurt Ove
Johansson (s), Catarina Rönnung (s), Anders Björck (m), Ingvar
Johnsson (s), Widar Andersson (s), Tone Tingsgård (s), Björn von
Sydow (s), Jerry Martinger (m), Barbro Hietala Nordlund (s),
Kenneth Kvist (v), Pär-Axel Sahlberg (s), Inger René (m), Peter
Eriksson (mp), Håkan Holmberg (fp), Ola Karlsson (m) och Sivert
Carlsson (c).
Förslag till Bilaga
Lag om ändring i regeringsformen
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 1, 3 och 6 §§, 5 kap. 2 och
4 §§ samt 13 kap. 12 § regeringsformen1 skall ha följande
lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 kap.
1 §
Riksdagen utses genom fria, Riksdagen utses genom fria,
hemliga och direkta val. hemliga och direkta val. Vid
sådant val sker röstning
på parti med möjlighet
för väljarna att avge
särskild personröst.
Riksdagen består av en kammare med trehundrafyrtionio
ledamöter. För ledamöterna skall finnas ersättare.
3 §
Ordinarie val till riksdagen Ordinarie val till riksdagen
förrättas vart tredje förrättas vart fjärde
år. år.
6 §
För val till riksdagen är riket indelat i valkretsar.
Mandaten i riksdagen utgöres av trehundratio fasta
valkretsmandat och trettionio utjämningsmandat.
De fasta valkretsmandaten De fasta valkretsmandaten
fördelas mellan fördelas mellan
valkretsarna på grundval av valkretsarna på grundval av
en beräkning av en beräkning av
förhållandet mellan förhållandet mellan
antalet röstberättigade antalet röstberättigade
i varje valkrets och antalet i varje valkrets och antalet
röstberättigade i hela röstberättigade i hela
riket. Fördelningen riket. Fördelningen
fastställes för tre fastställes för fyra
år i sänder. år i sänder.
5 kap.
2 §
Som statschef får endast Som statschef får endast
den tjänstgöra som är den tjänstgöra som är
svensk medborgare och har svensk medborgare och har
fyllt tjugofem år. Han fyllt aderton år. Han
får icke samtidigt vara får icke samtidigt vara
statsråd eller utöva statsråd eller utöva
uppdrag såsom talman eller uppdrag såsom talman eller
riksdagsledamot. riksdagsledamot.
Statschefen skall samråda med statsministern, innan han reser
utrikes.
1 Regeringsformen omtryckt 1991:1503
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4 §
Utslocknar konungahuset, utser riksdagen en riksföreståndare
att fullgöra statschefens uppgifter tills vidare. Riksdagen
utser samtidigt en vice riksföreståndare.
Detsamma gäller, om Detsamma gäller, om
konungen dör eller avgår konungen dör eller avgår
och tronföljaren ännu ej och tronföljaren ännu ej
har fyllt tjugofem år. har fyllt aderton år.
13 kap.
12 §
Är riket i krig, får val till riksdagen hållas endast efter
beslut av riksdagen. Är riket i krigsfara, när ordinarie val
skall hållas, kan riksdagen besluta att uppskjuta valet. Sådant
beslut skall omprövas inom ett år och därefter med högst ett års
mellanrum. Beslut som avses i detta stycke blir gällande endast
om minst tre fjärdedelar av riksdagens ledamöter förenar sig om
det.
Är riket till någon del ockuperat, när val skall hållas,
beslutar riksdagen de jämkningar av reglerna i 3 kap. som är
påkallade. Undantag får dock ej göras från 3 kap. 1 § första
stycket, 2 §, 6 § första stycket och 7--11 §§. Vad som sägs i 3
kap. 6 § första stycket, 7 § andra stycket och 8 § andra stycket
om riket skall i stället gälla den del av riket för vilken val
skall hållas. Minst en tiondel av alla mandaten skall vara
utjämningsmandat.
Ordinarie val, som till följd av första stycket icke hålles på
föreskriven tid, skall hållas så snart det kan ske sedan kriget
eller krigsfaran har upphört. Det åligger regeringen och
talmannen att i samråd eller var för sig se till att de åtgärder
som behövs härför blir vidtagna.
Har ordinarie val till Har ordinarie val till
följd av denna paragraf följd av denna paragraf
hållits på annan tid hållits på annan tid
än när det annars skulle än när det annars skulle
ha ägt rum, skall riksdagen ha ägt rum, skall riksdagen
bestämma tiden för bestämma tiden för
därnäst följande därnäst följande
ordinarie val till den ordinarie val till den
månad under tredje eller månad under fjärde eller
fjärde året efter det femte året efter det
först nämnda valet, först nämnda valet,
då ordinarie val skall då ordinarie val skall
hållas enligt hållas enligt
riksdagsordningen. riksdagsordningen.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. Den tid som
anges i 3 kap. 3 § skall räknas från det ordinarie val som
förrättas år 1994.
2. Den fördelning av fasta valkretsmandat som gjorts inför
1994 års val skall gälla intill nästa ordinarie val.