I betänkandet behandlar utskottet två motioner från allmänna
motionstiden 1994, i vilka begärs att riksdagen skall göra
uttalanden om stöd till grafisk museiverksamhet, m.m. i
Mariefred och Tidaholm.
Utskottet anser det betydelsefullt att initiativ tas till
vidgade möjligheter att visa grafisk konst och framställningen
av sådan samt att förbättra konstnärers möjligheter att arbeta
med grafiska uttrycksmedel. Utskottet framhåller att det är
initiativtagarnas ansvar att se till att sådan verksamhet kan
finansieras och att riksdagen i allmänhet inte uttalar sig om
fördelningen av anvisade statliga medel till icke-statliga
museers drift och investeringar. Med hänvisning härtill och till
pågående arbete inom Kulturutredningen avstyrker utskottet
motionerna.
Motionerna
1993/94:Kr272 av Ingrid Skeppstedt (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om värdet av ett Grafikens Hus i Mariefred.
1993/94:Kr273 av Birgitta Johansson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om inrättande av ett grafiskt museum i
Tidaholm.
Statliga bidrag till museer
Statliga bidrag till driften av museer
Av de tio centrala museerna är åtta statliga myndigheter och
två stiftelser med i princip samma ställning som
myndighetsmuseerna i vad gäller statsbidrag och uppdrag. Dessa
tio centralmuseer får statligt driftbidrag.
Det finns 26 regionala museer, de flesta länsmuseer, som
oftast drivs i stiftelseform och som får statsbidrag till en del
av sina driftkostnader i form av s.k. grundbidrag som fördelas
av Statens kulturråd. I övrigt finansieras de genom intäkter,
kommunala och landstingskommunala bidrag, m.m. De regionala
museerna kan besluta att samarbeta med lokala museer och att
bidra till dessas finansiering genom att låta något eller några
grundbidrag gå till sådant lokalt museum. Som ett par exempel av
flera kan nämnas att Älvsborgs läns museum samarbetar på detta
sätt med Vänersborgs museum och Lödöse museum och att Kalmar
läns museum samarbetar med och överför grundbidrag till Kalmar
konstmuseum.
Det finns slutligen lokala museer av mycket varierande slag
och storlek. Lokala museer kan drivas av kommuner, stiftelser,
föreningar, företag m.m. Ett fåtal av dessa museer erhåller
visst statligt driftbidrag i enlighet med riksdagens beslut,
nämligen Arbetets museum i Norrköping, Dansmuseet i Stockholm,
Drottningholms teatermuseum i Ekerö, Millesgården i Lidingö samt
Strindbergsmuseet, Thielska galleriet och Skansen i Stockholm
(anslaget Bidrag till vissa museer m.m.).
Bidrag under kortare tid -- högst tre år -- kan lämnas efter
beslut av Kulturrådet från anslaget Bidrag till
utvecklingsverksamhet m.m. till projekt o.d., dock inte till
reguljära driftkostnader. Från samma anslag -- liksom med hjälp
av lotterimedel -- kan även regeringen besluta om tillfälliga
bidrag t.ex. till projekt.
Statliga bidrag till investeringar för museer
De centrala statliga museerna förvaltas av Statens
fastighetsverk och deras investeringskostnader täcks genom lån i
Riksgäldskontoret.
De regionala museerna, liksom de lokala museerna, har
möjlighet att ansöka hos Boverkets samlingslokaldelegation om
statligt bidrag till investeringar från medel anvisade över
anslaget Stöd till icke-statliga kulturlokaler. För budgetåret
1994/95 har riksdagen beslutat om en bidragsram på 25 miljoner
kronor. Med hänsyn till att utbetalningar kommer att göras under
budgetåret 1994/95 enligt tidigare större bidragsram har ett
anslagsbelopp på 35 miljoner kronor anvisats (prop. 1993/94:100,
bet. 1993/94:BoU8, rskr. 1993/94:259).
Slutligen erinras om att arbetsmarknadsmedel kan komma i fråga
om kriterierna för sådant bidrag är uppfyllda och
arbetsmarknadsmyndigheterna prioriterar ändamålet.
Statliga utredningar på kulturområdet
I enlighet med riksdagens beslut åren 1992 och 1993 tillsatte
regeringen våren 1993 fyra parlamentariska utredningar inom
kulturområdet. Tre av dessa har avslutat sitt arbete under våren
1994, däribland Museiutredningen som avgivit betänkandet (SOU
1994:51) Minne och bildning. Remissbehandlingen av betänkandet
avslutades den 1 oktober 1994. I betänkandet har utredningen
bl.a. föreslagit en ny struktur för statliga och vissa andra
museer. Utredningen har också -- efter en diskussion om den
ekonomiska styrningen inom museiområdet -- föreslagit vissa
förändringar av statsbidragsgivningen. Den övergripande
Kulturutredningen (dir. 1993:24) arbetar fortfarande.
Grafikens Hus i Mariefred
(mot. 1993/94:Kr272)
Vissa uppgifter om Grafikens Hus Gripsholms Kungsladugård AB
Föreningen Grafikens Hus i Sverige bildades år 1993. I en
presentation av verksamheten den 7 juni 1994 sägs att Grafikens
Hus skall inrymmas i södra flygeln av Gripsholms Kungsladugård i
Mariefred. Grafikens Hus avses bli ett centrum för den grafiska
konsten, dit alla som är intresserade av grafik -- allmänheten,
konstnärer, konstvetare, konstföreningar, gallerier, företag,
skolor, m.fl. -- skall kunna komma för att se och köpa god
grafik, arbeta eller studera arbetet i verkstäderna och studera
samlingarna. Kursverksamhet av olika slag skall anordnas. Vidare
avses Grafikens Hus samarbeta med vetenskapliga institutioner
inom forskning och utbildning. En permanent utställning skall
kompletteras med tillfälliga utställningar. Konstnärer skall
arbeta i verkstäder med de fyra grafiska teknikerna, nämligen
högtryck (träsnitt, linoleum m.m.), djuptryck (koppargravyr,
etsning m.m.), plantryck (litografi) och genomtryck
(silk screen). Papperstillverkning i liten skala planeras också.
Även bibliotek och arkiv avses inrättas.
Föreningen Grafikens Hus i Sverige bildade år 1994 Grafikens
Hus Gripsholms Kungsladugård AB. Bolaget skall äga och förvalta
Grafikens Hus och ansvara för driften av verksamheten. Enligt
inhämtad information befinner sig planeringen för Grafikens Hus
i dag på ett långt framskridet projektstadium. Arkitektritningar
är klara, verksamheterna detaljplanerade, investeringskostnader
samt driftkalkyler för de första två verksamhetsåren framtagna.
Arbetet inriktas nu i första hand på finansieringen av
projektet.
Ansökan om statsbidrag till Grafikens Hus
Den 8 maj 1994 ansökte Grafikens Hus hos Boverket om bidrag
enligt förordningen (1990:573) om stöd till vissa icke-statliga
kulturlokaler. De totala kostnaderna angavs till 22 600 000
kronor. Byggkostnaden beräknades därvid till 16 000 000
kronor, kostnaden för inventarier till 2 150 000 kronor och
mervärdesskatt till 4 450 000 kronor. Bolaget ansökte om
bidrag med 11 300 000 kronor. Bidragen från företag, kommuner
och organisationer beräknades till 7 300 000 kronor. Vidare
beräknades de egna tillgångarna från tecknade B-aktier komma att
uppgå till 4 000 000 kronor.
I en komplettering den 31 maj 1994 angavs den totala kostnaden
till 19 687 500 kronor, varav byggnation inkl. projektering
beräknades till 13 200 000 kronor, utrustning och inventarier
till 2 550 000 kronor och mervärdesskatt till 3 937 000
kronor.
Boverket avslog den 8 juni 1994 ansökningen.
Ny ansökningstid gick ut den 1 oktober 1994. Grafikens Hus har
inkommit med en förnyad bidragsansökan.
Ett grafiskt museum i Tidaholm
(mot. 1993/94:Kr273)
Vissa uppgifter om arbetet med att inrätta ett grafiskt museum
i Tidaholm
Från Tidaholms kommun och Hellidens folkhögskola har följande
inhämtats.
År 1958 inrättades en grafisk kollektivverkstad i Tidaholm. I
början av 1960-talet startade ett samarbete mellan verkstaden
och Hellidens folkhögskola. Folkhögskolan är numera huvudman för
den litografiska verkstaden och driver en treårig litografiskola
där. Sedan år 1983 är verkstaden inhyrd i kommunalt ägda
1800-tals fabrikslokaler på Vulkanön. Verkstaden fungerar också
som kollektivverkstad för medlemmarna i Litografiska föreningen.
Föreningen erhåller bidrag från kommun och landsting för
verksamheten. Konstnärerna betalar termins- eller dagavgift till
Hellidens folkhögskola och kan köpa material av folkhögskolan.
Olika kurser i verkstaden drivs i samverkan mellan föreningen
och folkhögskolan. Det har också hållits uppmärksammade,
internationella symposier inom det litografiska området. I
anslutning till verkstaden finns gästbostäder och en
handpappersverkstad.
På Vulkanön finns Tidaholms museum. Det är inrymt i Vulcans
tändsticksfabriks första byggnad som nu ägs av kommunen. Museets
inriktning är industrihistorisk.
Tidaholms konsthall ordnar tillfälliga konstutställningar
under sommarhalvåret.
I början av år 1994 föreslog representanter för
kollektivverkstaden och folkhögskolan kommunen att ett grafiskt
museum skulle inrättas i anslutning till den litografiska
verkstaden och utbildningen. Kommunstyrelsen tillsatte en
arbetsgrupp för att bereda frågan. Under arbetet har informella
kontakter tagits bl.a. med Nationalmuseum, Konstmuseet i
Göteborg och det konstmuseum som är under uppbyggnad i Skövde,
vilket skall fungera som länskonstmuseum.
Ansökan om statsbidrag till Grafiskt museum i Tidaholm
Tidaholms kommunstyrelse har i september i år lämnat in en
ansökan till Boverket om bidrag till uppförandet av ett
litografiskt museum i Tidaholm. Avsikten är att museet skall
ingå i en planerad litografisk akademi i Tidaholm som förutom
museet avses omfatta den litografiska verkstaden, konstnärlig
utbildning och konstbildning.
I ansökan lämnas kostnadsuppgifter för två alternativ, dels en
om- och tillbyggnad av befintliga lokaler för sammanlagt
11 150 000 kronor, dels nybyggnad för sammanlagt 6 865 000
kronor. Kommunen anger i ansökan att kommunen i oktober 1994
kommer att ta ställning till den lämpligaste placeringen av ett
litografiskt museum och att ansökan om bidrag kommer att
kompletteras i november månad med erforderliga handlingar och
uppgift om storleken på sökt bidrag.
Utskottet
I motion 1993/94:Kr272 (c) yrkas att riksdagen som sin mening
skall ge regeringen till känna vad som anförs i motionen om
värdet av ett Grafikens Hus i Mariefred. Motionärerna redovisar
att initiativ tagits till en ideell sammanslutning för att
inrätta ett Grafikens Hus i den statligt ägda Kungsladugården
vid Gripsholms slott i Mariefred. Grafikens Hus skall enligt vad
som redovisas i motionen visa svensk grafik under 100 år, ordna
några större och ett antal mindre separata utställningar varje
år med svensk och utländsk grafik. Där skall finnas samlingar av
svensk och utländsk grafik. Man skall visa tryckmetoder från
enklaste boktryck till experimentell datagrafik alltifrån den
första skissen till färdigt avdrag. Det skall finnas verkstäder
för de fyra huvudgrupperna av grafik, nämligen högtryck,
djuptryck, plantryck och genomtryck, där konstnärer kan arbeta
och verksamheten kan visas för besökare. Avsikten är också att
det skall finnas bibliotek och arkiv. Verksamheten skall också
omfatta kurser, föreläsningar och demonstrationer. Även
grafikförsäljning skall förekomma.
Enligt motionen beräknas ombyggnad av Kungsladugården kosta 12
miljoner kronor. Motionären anser att detta bör täckas genom
bidrag från anslaget Bidrag till icke-statliga kulturlokaler.
Som redovisats i det föregående har Grafikens Hus hos Boverket
ansökt om 11,3 miljoner kronor från medel under anslaget Bidrag
till icke-statliga kulturlokaler för att täcka del av den totala
kostnaden på närmare 20 miljoner kronor. Efter avslag från
Boverket i maj 1994 har Grafikens Hus inkommit med en förnyad
ansökan.
I motion 1993/94:Kr273 (s) yrkas att riksdagen som sin mening
skall ge regeringen till känna vad som anförts i motionen om
inrättande av ett grafiskt museum i Tidaholm. I motionen anför
motionärerna att de anser att det i Tidaholm finns resurser,
kunskap, verktyg och maskiner samt byggnader för att inrätta ett
specialmuseum för grafisk konst. Basutställningen av grafisk
konst avses bygga på samarbete med sådana museer och
institutioner som har grafisk konst. Dessa museer och
institutioner förutsätts således deponera konst vid ett museum i
Tidaholm. Tidaholmsmuseet kan enligt motionärernas mening också
utgöra bas för vandringsutställningar med grafisk konst. I
motionen redovisas den grafiska verksamhet och utbildning som
redan finns i Tidaholm vid den litografiska verkstad som drivs
med Hellidens folkhögskola som huvudman. Verkstaden är belägen
på Vulkanön, där också Tidaholms museum, en gymnasieskola samt
en byggnad som skulle kunna användas för det grafiska museet är
belägna. Motionärerna anför att det i Sverige inte finns något
särskilt museum för grafisk konst och att de stora samlingar som
finns på museer inte är tillgängliga för en bred allmänhet.
I det föregående har redovisats att kommunstyrelsen i Tidaholm
inkommit till Boverket med en ansökan om bidrag från medel under
anslaget Bidrag till icke-statliga kulturlokaler och att det i
ansökan anges att kommunen ännu inte bestämt om ett sådant
museum skall inrymmas i ombyggda eller nybyggda lokaler och inte
heller hur stort belopp ansökan avser. Ansökan avses
kompletteras under hösten 1994.
Utskottet erinrar om att stora samlingar av grafisk konst av
hög kvalitet och från skilda tider finns både på statliga museer
och på regionala och lokala museer i landet. På vissa håll finns
permanenta utställningar av grafisk konst, men vanligast är att
den grafiska konsten visas vid tillfälliga utställningar. En
svårighet med att visa den grafiska konsten är att den är
känslig för ljus och luftföroreningar och kan skadas vid en
permanent exponering.
Grafiken är en viktig del av svenskt konstliv, den har också
betytt mycket för en spridning av konsten till nya grupper. Det
är därför enligt utskottets mening betydelsefullt att initiativ
tas från olika håll -- både på det centrala planet och regionalt
och lokalt -- för att vidga möjligheterna att ta del av både
äldre tiders grafiska konst och den grafiska konst som skapas i
dag, liksom för att förbättra förutsättningarna för konstnärer
att arbeta med grafiska uttrycksmedel. De i motionerna
aktualiserade verksamheterna planeras omfatta både
konstmuseiverksamhet och grafiska verkstäder för produktion och
demonstration. Grafiska verkstäder och grafisk museiverksamhet
med betoning på produktion (även inom boktryck) finns på flera
håll i landet.
Utskottet vill -- liksom i tidigare sammanhang och i
betänkande 1993/94:KrU1 vid innevarande riksmöte -- betona att
initiativ till regionala och lokala museiverksamheter måste tas
regionalt och lokalt. Det är också initiativtagarnas ansvar att
se till att investeringar och verksamhet kan finansieras.
Riksdagen uttalar sig i allmänhet inte i frågor om inrättande av
regionala och lokala museer och inte heller om inrättande av
avdelningar inom sådana museer. Som utskottet redovisat i de
inledande avsnitten i detta betänkande har Kulturrådet ansvar
för fördelningen av statsbidrag till regionala museer, vilka i
sin tur kan besluta att samverka med lokala museer och till dem
överföra en del av sitt statliga driftbidrag. Vidare är det
Boverkets samlingslokaldelegation som beslutar om statligt
investeringsbidrag till icke-statliga kulturlokaler, t.ex.
museer.
I avvaktan på kommande förslag grundade på resultaten av
arbetet inom Museiutredningen och Kulturutredningen bör
riksdagen inte göra några uttalanden som skulle kunna ändra de
hittillsvarande principerna för statsbidragsgivningen.
Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att riksdagen
avslår yrkandena i motionerna 1993/94:Kr272 och 1993/94:Kr273 om
uttalanden från riksdagen beträffande grafisk museiverksamhet,
m.m. i Mariefred och Tidaholm.
Hemställan
Utskottet hemställer
beträffande grafisk museiverksamhet, m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Kr272 och
1993/94:Kr273.
Stockholm den 25 oktober 1994
På kulturutskottets vägnar
Åke Gustavsson
I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Elisabeth
Fleetwood (m), Berit Oscarsson (s), Leo Persson (s), Ingegerd
Sahlström (s), Björn Kaaling (s), Lennart Fridén (m), Carl-Johan
Wilson (fp), Monica Widnemark (s), Charlotta L Bjälkebring (v),
Agneta Ringman (s), Jan Backman (m), Ewa Larsson (mp), Fanny
Rizell (kds), Nils-Erik Söderqvist (s), Birgitta Wichne (m) och
Erik Arthur Egervärn (c).