I proposition 1994/95:46 (Utrikesdepartementet) har regeringen
föreslagit att riksdagen antar det i propositionen framlagda
förslaget till lag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet
och privilegier i vissa fall (immunitetslagen).
Lagförslaget har fogats till betänkandet, se bilaga.
Utskottet
Överväganden
I propositionen lämnas förslag till ändringar i
immunitetslagen. Enligt förslaget skall det framgå av lagen att
svenska bestämmelser underordnas de bestämmelser om immunitet
och privilegier som har antagits av Europeiska gemenskaperna
(EG) och som blir tillämpliga i Sverige, när Sverige blir medlem
i Europeiska unionen (EU). Vidare föreslås att bestämmelser om
immunitet och privilegier för bl.a. EFTA skall upphävas.
Sverige ansökte den 1 juli 1991 om medlemskap i EG.
Förhandlingarna avslutades i april 1994, och ett
anslutningsfördrag mellan EU:s medlemsländer och Sverige
undertecknades den 24 juni 1994. Svenska folket röstade i
folkomröstningen den 13 november 1994 ja till ett inträde i EU.
Lagförslaget innebär en anpassning av svensk lag till de
åtaganden som Sverige gör enligt anslutningsfördraget och
förslaget till lag med anledning av Sveriges anslutning till
Europeiska unionen (anslutningslagen, se prop. 1994/95:19).
Enligt förslaget skall de nya reglerna träda i kraft den 1
januari 1995.
De nya reglerna bör träda i kraft samtidigt med
anslutningslagen som enligt förslaget i proposition 1994/95:19
skulle träda i kraft den 1 januari 1995. Konstitutionsutskottet
föreslår emellertid, med ändring av regeringsförslaget i denna
del, att anslutningslagen skall träda i kraft den dag regeringen
bestämmer; bakgrunden är att ratifikationsprocessen vid tiden
för riksdagens beslut om anslutningslagen inte kan förväntas
vara avslutad, vilket är en förutsättning för att
anslutningsfördraget skall träda i kraft; låt vara att
målsättningen är att ratifikationsprocessen skall vara avslutad
och fördraget kunna träda i kraft den 1 januari 1995 (se
KU1994/95:17).
Mot den angivna bakgrunden bör ikraftträdandebestämmelsen i
det här aktuella lagstiftningsärendet ges den utformning som
framgår av utskottets hemställan nedan. I övrigt finner
utskottet inte anledning till erinran mot lagförslaget.
Hemställan
Utskottet hemställer
beträffande immunitet och privilegier
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i
lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall med
den ändringen att ikraftträdandebestämmelsen ges följande
lydelse: "Denna lag träder i kraft samtidigt med lagen
(1994:000) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska
unionen".
Stockholm den 1 december 1994
På justitieutskottets vägnar
Gun Hellsvik
I beslutet har deltagit:
Gun Hellsvik (m),
Lars-Erik Lövdén (s),
Birthe Sörestedt (s),
Göran Magnusson (s),
Sigrid Bolkéus (s),
Göthe Knutson (m),
Märta Johansson (s),
Görel Thurdin (c),
Margareta Sandgren (s),
Anders G Högmark (m),
Siw Persson (fp),
Ann-Marie Fagerström (s),
Alice Åström (v),
Pär Nuder (s),
Lars Björkman (m),
Kia Andreasson (mp) och
Michael Stjernström (kds).
Särskilt yttrande
Immunitet och privilegier
Kia Andreasson (mp) anför:
Jag anser att beslutsunderlaget i propositionen är
otillräckligt. Huvuddragen i det materiella regelsystem om
immunitet och privilegier som avses borde ha redovisats. Med
hänsyn till att regeringsförslaget innebär genomförandet av
regler som krävs för att Sverige skall fullgöra sina
internationella åtaganden är jag ändå beredd att godta
förslaget. Jag kommer emellertid i andra sammanhang att motverka
immunitet och privilegier för EU-tjänstemän m.fl. Det är, anser
jag, olämpligt att skapa ett särskilt skattefrälse av
EU-politiker och -tjänstemän.