I detta betänkande behandlar utskottet regeringens förslag om
anslag till polisväsendet för budgetåret 1995/96 och om
inriktningen av besparingar inom Justitiedepartementets
ansvarsområde för budgetåren 1997 och 1998. Utskottet behandlar
i samband därmed ett antal motioner avseende medelstilldelningen
och i övrigt med anknytning till polisväsendet.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Med anledning av en motion (fp, s, c, v, mp, kds) tar
utskottet ställning för ett tillkännagivande till regeringen om
behovet av initiativ inom EU mot barnpornografi. Utskottet
avstyrker bifall till övriga motioner.
Till betänkandet har fogats 27 reservationer varav sex från
(m), två från (m, fp), sex från (fp), två från (c), en från (v),
fem från (mp) och fem från (kds). Från (c) har även avgetts ett
särskilt yttrande.
ANDRA HUVUDTITELN
Propositionen
I proposition 1994/95:100 bilaga 3 (Justitiedepartementet) har
regeringen föreslagit att riksdagen
dels godkänner den i propositionen föreslagna inriktningen
av de besparingar inom Justitiedepartementets ansvarsområde för
budgetåren 1997 och 1998 som regeringen förordar (avsnitt 2),
dels
till Rikspolisstyrelsen för budgetåret 1995/96 anvisar ett
ramanslag på 760 179 000 kr (B 1, s. 36),
till Säkerhetspolisen för budgetåret 1995/96 anvisar ett
förslagsanslag på 714 432 000 kr (B 2, s. 36--37),
till Polishögskolan för budgetåret 1994/95 anvisar ett anslag
på 1 000 kr (B 3, s. 37),
till Statens kriminaltekniska laboratorium för budgetåret
1995/96 anvisar ett ramanslag på 72 840 000 kr (B 4, s. 37--38).
till Lokala polisorganisationen för budgetåret 1995/96 anvisar
ett ramanslag på 14 400 792 000 kr (B 5, s. 38--39),
till Utlänningsärenden för budgetåret 1995/96 anvisar ett
förslagsanslag på 133 500 000 kr (B 6, s. 39).
Motionerna
1994/95:Ju201 av Jerry Martinger (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om tulltjänstemans åligganden och
befogenheter,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om märkning av stöldbegärligt gods.
1994/95:Ju203 av Christel Anderberg och Rolf Gunnarsson (m)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om åtgärder mot ungdomsvåldet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om dalapolisens resurser,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en översyn av den så kallade
storstadsfaktorn vid beräkningen av anslagen till den lokala
polisorganisationen.
1994/95:Ju204 av Kenth Skårvik (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om granskning av den genomförda rationaliseringen av
polisverksamheten på det regionala och lokala planet, med
särskild vikt vid polisnämndernas sammansättning, roll och
uppgift i den nya organisationen.
1994/95:Ju211 av Lennart Hedquist m.fl. (m, s, c, fp, v, mp)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om ökad befolkningshänsyn m.m. vid
fördelningen av polisanslaget till de olika länsstyrelserna.
1994/95:Ju213 av Tone Tingsgård m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av insatser för
kvarterspolisverksamhet.
1994/95:Ju215 av Ulf Melin och Göte Jonsson (m) vari yrkas att
riksdagen avslår regeringens förslag till besparingar inom det
lokala polisväsendet.
1994/95:Ju218 av Jarl Lander (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
utvidgade befogenheter för Rikspolisstyrelsen vad avser
trafikövervakning.
1994/95:Ju221 av Gun Hellsvik m.fl. (m) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om tillräckligt många välutbildade poliser
och åklagare,
1994/95:Ju224 av Siw Persson och Bengt Harding Olson (fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om den framtida polisutbildningen.
1994/95:Ju229 av Wiggo Komstedt och Bo Lundgren (m) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om tilldelningen av polistjänster till
Kristianstads län.
1994/95:Ju608 av Maggi Mikaelsson m.fl. (v) vari yrkas
5. att riksdagen hos regeringen begär att den återkommer med
förslag till utbildningsinsatser med avseende på relevant
miljökunskap och juridisk kunskap hos polis och åklagare.
1994/95:Ju801 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om åtgärder i syfte att hindra
narkotikamissbruk,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om nya insatser mot internationell
brottslighet,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om polisarbetets inriktning samt om kvarters-
och närpolisverksamheten,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om polisens resurser samt om fortsatt
reformering av polisens arbete,
1994/95:Ju806 av Eva Flyborg m.fl. (fp) vari yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att polisen och andra verksamma inom
rättsväsendet ges fördjupad kunskap kring denna problematik.
1994/95:Ju807 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att kampen mot miljöbrott skall ingå i de
prioriterade områdena för budgetåret 1995/96,
2. att riksdagen beslutar om ytterligare anslag om 100
miljoner kronor till polisväsendet för budgetåret 1995/96 och
att detta belopp förs till B 3. Polishögskolan,
3. att riksdagen beslutar att 35 miljoner kronor skall skall
överföras från B 1. Rikspolisstyrelsen till B 5. Lokala
polisorganisationen för budgetåret 1995/96,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att en utökad utbildning om miljöbrott,
ekonomiska brott och sexuellt våld mot kvinnor och barn skall
ingå i utbildningen av jurister och poliser,
1994/95:Ju809 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om närpolisverksamhet,
17. att riksdagen till den lokala polisorganisationen för
budgetåret 1995/96 anvisar 75 000 000 kr utöver vad regeringen
föreslagit eller således 14 475 792 000 kr,
1994/95:K224 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas
42. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att tull och polis aktivt skall delta i
och utveckla EU:s gemensamma polisiära samarbete,
43. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Sverige skall verka för att EU:s
gemensamma polisiära samarbete fördjupas och effektiviseras.
1994/95:K432 av Karl-Göran Biörsmark m.fl. (fp, s, c, v, mp,
kds) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behov av forskningsanknytning för polisens
dataanalysgrupp,
5. att riksdagen hos regeringen begär en redovisning av vilka
initiativ man avser ta för att få till stånd gemensamma åtgärder
i EU mot barnpornografi,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att behovet av stöd till människor som
arbetar med barnpornografibrott erkänns och uppmärksammas.
1994/95:Fi216 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas
21. att riksdagen till polis, domstolar och kriminalvård för
budgetåret 1995/96 anvisar 400 miljoner kronor utöver vad
regeringen föreslagit.
1994/95:U503 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om bekämpningen av fusk och bedrägeri förutom
genom bättre sanktionsmöjligheter genom bl.a. avreglering och
frihandel,
1994/95:Sf635 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om poliser med invandrarbakgrund.
1994/95:So208 av Gullan Lindblad m.fl. (m) vari yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om samarbetet i den europeiska unionen,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om internationellt samarbete på alla nivåer i
kampen mot narkotikan.
1994/95:So223 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om narkotikakontrollen,
28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om internationellt samarbete på
narkotikaområdet.
1994/95:So601 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att sprida kunskap om barnkonventionen
inom domstolsväsendet och polisen,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om barnpornografi.
1994/95:A467 av Birgit Friggebo m.fl. (fp) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om lagförslag för inrättande av kommunal
gatupolis.
Utskottet
Inledning
Utskottet har inför behandlingen av budgetpropositionens
förslag till anslag för polisväsendet m.m. sammanträffat med
företrädare för Justitiedepartementet, Rikspolisstyrelsen och
Riksrevisionsverket. Vid sammanträffandet diskuterades framför
allt Rikspolisstyrelsens ekonomiadministrativa kompetens mot
bakgrund av att Riksrevisionsverket framfört invändningar mot
Rikspolisstyrelsens årsredovisning för budgetåret 1993/94. Även
frågor om bl.a. kvalitetsuppföljning samt redovisning av
resultat och effekter av polisverksamheten togs upp till
diskussion.
Utskottet har även som ett led i beredningen av detta ärende
besökt Säkerhetspolisen för att informera sig om dess verksamhet
och om hotbilden mot Sverige.
Riktlinjer för resursanvändningen inom polisen
I den av riksdagen antagna propositionen om polisens
arbetsformer på lokal och regional nivå, utbildning och
rekrytering (prop. 1984/85:81, JuU18, rskr. 164) förutsattes att
statsmakterna i samband med budgetprocessen skall ta ställning
till hur resurserna inom polisväsendet totalt sett skall
användas. Statsmakternas prioriteringsbeslut är avsedda att
utgöra riktlinjer för den resursanvändning och resursfördelning
som sedan beslutas av de regionala och lokala
polismyndigheterna.
Polisen har i och med budgetåret 1992/93 gått över till ett
nytt budgetsystem som bygger på en mer resultatorienterad
styrning av verksamheten och på att medel för polisväsendet
anvisas över ramanslag. Det nya budgetsystemet innebär
ytterligare ett steg mot målstyrning av polisverksamheten från
riksdagens och regeringens sida.
Regeringen, som gjort en fördjupad prövning av polisens
verksamhetsinriktning, uttalar i budgetpropositionen (s. 24 f)
att följande riktlinjer bör gälla för polisverksamheten under
det kommande budgetåret.
Det övergripande kriminalpolitiska målet för polisen skall
även i fortsättningen vara att minska brottsligheten och att öka
tryggheten i samhället.
Polisens strategi för att uppnå detta mål skall enligt
regeringen vara att arbeta problemorienterat. Kunskapen om
kriminella handlingar och bakomliggande orsaker skall användas
aktivt för att förhindra att brott och ordningsstörningar
uppstår. En bärande tanke i det problemorienterade polisarbetet
är att polisen skall samarbeta med föreningar, företag,
institutioner och myndigheter i samhället. Ett stort ansvar för
att samarbete och samverkan sker i gemensamma frågor åvilar
enligt regeringen polisen.
För att kunna uppfylla målen och arbeta efter strategin menar
regeringen att utvecklingsarbetet för polisverksamheten för de
närmaste åren skall följa två huvudlinjer: en för
närpolisverksamhet och en för den kvalificerade
brottsutredningsverksamheten.
I den genomgripande organisationsförändring som pågår inom den
lokala polisorganisationen har enligt regeringen
närpolisverksamheten en framskjuten plats. Regeringen framhåller
att det i närpolisverksamheten är av stor vikt att bättre
utnyttja den generalistkompetens som polismännen har fått i sin
utbildning och utifrån ett problemorienterat synsätt arbeta för
att minska brottsligheten och skapa trygghet i närsamhället.
Arbetet med att genomföra närpolisorganisationen måste enligt
regeringen fortsätta med kraft. Regeringen anför att detta
dessutom ger en möjlighet att med krympande resurser behålla en
effektiv polisverksamhet. När det gäller
brottsutredningsverksamheten ser regeringen en utveckling där
brottsutredningar av mindre omfattande karaktär sker inom
närpolisverksamheten. Detta leder enligt regeringen till att
kriminalpolisen ges möjlighet att koncentrera sig på den mer
kvalificerade spanings- och utredningsverksamheten.
För att klara den kvalificerade brottsutredningsverksamheten
måste, anför regeringen, en utveckling ske av organisationen och
metoderna. Ett nytt område där kompetensen måste höjas och
kunskap spridas är kriminalunderrättelseverksamheten. Regeringen
anför att det på regional och lokal nivå måste finnas
organisatoriska enheter och kompetens för att samarbeta med
Rikskriminalpolisen och för att kunna sammanställa och förmedla
information till de operativa enheterna. Detta underlättas
enligt regeringen av den pågående utvecklingen mot
länskriminalavdelningar. Även samarbetet mellan åklagare och
polis måste enligt regeringen utvecklas med särskild hänsyn till
polisens nya arbetssätt.
Särskilt prioriterade områden i polisverksamheten bör enligt
regeringen vara, förutom det brottsförebyggande arbetet i
allmänhet, bekämpning av våldsbrotten och de ekonomiska brotten.
Härutöver anser regeringen att polisens arbete med bekämpning av
narkotikabrottsligheten bör ha fortsatt hög prioritet.
Utskottet anser för sin del att, förutom det
brottsförebyggande arbetet, insatserna mot
narkotikabrottslighet, våldsbrottslighet och ekonomisk
brottslighet bör ges högsta prioritet i polisarbetet.
Narkotikamissbrukets roll som inkörsport till en stor del av
brottsligheten understryker vikten av denna prioritering.
Utskottet återkommer i det följande närmare till hithörande
frågor.
Prioritering av olika slag av brottslighet
I motionerna Ju801 (m) och So223 (fp) betonas vikten av
kraftfulla åtgärder mot narkotikabrottsligheten. I motion Ju807
(mp) begärs att även bekämpning av miljöbrottslighet skall vara
ett prioriterat område i polisverksamheten. I motion A467 (fp)
föreslås att lagändringar företas som möjliggör kommunal
gatupolis. Motionärernas syfte är att förbättra
trafikövervakningen i Stockholm.
Som framgått av det föregående är utskottet ense med
regeringen om att bekämpning av narkotikabrottslighet bör ha
fortsatt hög prioritet i polisverksamheten. Motionerna Ju801 och
So223 får därmed anses vara tillgodosedda och avstyrks.
När det gäller miljöbrottslighet vill utskottet påpeka att
denna brottslighet, särskilt i sina grövre former, ofta utgör
ett led i ekonomisk brottslighet som polisen i enlighet med det
ovan anförda har att särskilt prioritera. Utskottet är inte
berett att härutöver ta ställning för att bekämpningen av
all miljöbrottslighet skall prioriteras framför bekämpningen
av annan, allvarlig, brottslighet. Utskottet avstyrker med det
anförda bifall till motion Ju807.
Vad beträffar begäran om fler poliser för trafikövervakning i
Stockholm förutsätter utskottet att polisen avsätter lämpliga
resurser för detta ändamål. I övrigt är utskottet inte berett
att frångå principen att polisverksamheten är en statlig
angelägenhet. Motion A467 avstyrks.
I sammanhanget vill utskottet liksom föregående år också
framhålla betydelsen av att kriminalitet som har sin grund i
rasistiska motiv möts med effektiva insatser från polisens sida.
I motion Ju221 (m) anförs att det är viktigt att det finns
tillräckligt många poliser, åklagare och andra tjänstemän med
kompetens att utreda ekonomisk brottslighet.
Regeringen har aviserat att den under våren kommer att
förelägga riksdagen en skrivelse med en redogörelse för
regeringens åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten.
Utskottet kommer i samband med riksdagsbehandlingen av denna
skrivelse att närmare återkomma till olika frågor på detta
område.
En utförlig redogörelse för pågående arbete m.m. när det
gäller ekonomisk brottslighet finns i utskottets betänkande
1994/95:JuU8 med anledning av ett förslag från Riksdagens
revisorer om insatser mot den ekonomiska brottsligheten.
I samband med budgetbehandlingen föregående vår tog riksdagen
på utskottets initiativ ställning för ett tillkännagivande om
behovet av åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten (prop.
1993/94:100 bil. 3, JuU19, rskr. 229). Riksdagen uttalade att
kampen mot den ekonomiska brottsligheten måste prioriteras i
polisarbetet och att polisen behöver en ny, mer koncentrerad och
slagkraftig organisation för bekämpning av denna brottslighet.
För att underlätta förbättringar på området beslutade riksdagen
att förstärka Rikspolisstyrelsens budgetram med 52 miljoner
kronor.
Rikspolisstyrelsen har presenterat en plan för användningen av
de anvisade medlen. Planen innefattar bl.a. 6 miljoner kronor
för uppbyggandet av en ny, central enhet mot ekonomisk
brottslighet, en storstadssatsning på 19 miljoner kronor och
en satsning på ekorotlarna utanför storstäderna på 6 miljoner
kronor. Övriga medel skall enligt planen användas för bl.a.
utbildning och inköp av teknisk utrustning. Planen innebär, vad
beträffar personal, att 12 personer i ett första skede anställs
vid den nya centrala enheten och att ekorotlarna i de tre
storstäderna förstärks med sammanlagt 73 personer. Satsningen på
ekorotlarna utanför storstäderna syftar till att dessa skall
kunna anställa eller anlita ekonomer.
Beträffande åklagarväsendet kan här erinras om att riksdagen
föregående vår på förslag av regeringen beslutade att förstärka
budgetramen för åklagarmyndigheterna med 16,3 miljoner kronor
för anställning av 30 nya ekoåklagare.
Utskottet ser med tillfredsställelse att dess initiativ att
förstärka polisens resurser för bekämpning av ekonomisk
brottslighet nu leder till att fler poliser och ekonomer kan
sättas in mot denna brottslighet. Utskottet måste samtidigt
uttrycka sin förvåning över att utbyggnaden av
ekobrottsorganisationen gått så långsamt. Även när det gäller
ekoåklagarna sker en betydande förbättring.
Utskottet förutsätter att de medel som riksdagen avsatt för
åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten även fortsättningsvis
används för detta ändamål och att rättsväsendets kapacitet på
området därmed successivt förstärks. I sammanhanget bör också
framhållas, som nämnts ovan, att regeringen under våren avser
att förelägga riksdagen en skrivelse med redogörelse för
ytterligare åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten. Något
initiativ av riksdagen med anledning av motion Ju221 behövs inte
och utskottet avstyrker motionen.
Närpolisverksamhet
I motionerna Ju203 (m), Ju213 (s), Ju801 (m) och Ju809 (c)
förespråkas en utbyggd närpolisverksamhet. I den förstnämnda
motionen framhålls särskilt närpolisverksamhetens betydelse för
att motverka ungdomsbrottslighet.
Närpolisverksamhet bygger på att polisen arbetar
problemorienterat i mindre lokala enheter för att minska framför
allt den s.k. vardagsbrottsligheten och skapa trygghet i
närsamhället. I samtliga tre storstadslän har beslut fattats
om indelning i närpolisområden, och även på andra håll i landet
pågår nu en omstrukturering som innebär en ökad inriktning mot
problemorienterat polisarbete.
För innevarande budgetår har regeringen gjort en särskild
satsning om 20 miljoner kronor på närpolisverksamhet, främst för
att stödja kompetensuppbyggnaden, men även för att främja metod-
och teknikutvecklingen.
I en skrivelse till regeringen den 11 oktober 1994 har
Rikspolisstyrelsen gjort en första redovisning av hur de
anvisade medlen används. Den största posten om närmare 7
miljoner kronor har avsatts för teknik- och projektstöd till
närpoliser. Dessa medel skall bl.a. finansiera arbete med
ungdomar som befinner sig i riskzonen för att dras in i
kriminalitet.
I sammanhanget kan också nämnas att Rikspolisstyrelsen i
januari i år genomförde en tre dagar lång rikskonferens för
närpoliser med omkring 500 deltagare från både Sverige och
utlandet.
Som framgått tidigare är regeringens uppfattning som den
kommer till uttryck i budgetpropositionen (s. 25) att arbetet
med att genomföra närpolisorganisationen måste fortsätta med
kraft.
Utskottet har under en följd av år (se bl.a. 1992/93:JuU21 s.
22) uttalat sitt stöd för en utbyggnad av närpolisverksamheten.
Utskottet kan nu konstatera att det i samtliga tre storstadslän
och på många andra håll i landet pågår ett omfattande arbete som
syftar till att kraftigt öka denna form av polisarbete.
Utskottet förutsätter att satsningen på närpolisverksamhet ges
hög prioritet lokalt och regionalt i polisorganisationen och att
Rikspolisstyrelsen utnyttjar sina möjligheter att påverka och
övervaka utvecklingen på området. Något initiativ av riksdagen i
frågan erfordras inte. Utskottet avstyrker motionerna Ju203,
Ju213, Ju801 och Ju809.
Trafikövervakning
I motion Ju218 (s) begärs, i syfte att förbättra polisens
trafikövervakning, utvidgade befogenheter för Rikspolisstyrelsen
på detta område.
Trafikpolisutredningen lämnade i sitt betänkande (SOU 1992:81)
Trafikpolisen mer än dubbelt bättre ett stort antal förslag i
syfte att reformera polisens trafikövervakning. Förslagen byggde
på förutsättningen att trafikpolisen även framdeles skall vara
knuten till den regionala och lokala polisen. När det gäller
Rikspolisstyrelsens roll i reformarbetet anförde den särskilde
utredaren i betänkandet (s. 195) att de krav på en
effektivisering av polisens trafikövervakning som ställs upp i
betänkandet förutsätter att Rikspolisstyrelsen ges en pådrivande
roll innefattande det nationella ansvaret för åtgärdsprogrammets
genomförande.
Med anledning av Trafikpolisutredningens betänkande uppdrog
regeringen i januari 1993 åt Rikspolisstyrelsen att verka för
genomförandet av reformeringen av polisens trafikövervakning
samt att vara sammanhållande när det gäller uppföljning och
utvärdering av reformen. I uppdraget angavs särskilt att flera
av trafikpolisutredningens förslag kan genomföras utan
statsmaktsbeslut och att genomförandet av dessa i första hand är
en uppgift för länsstyrelserna i egenskap av högsta polisorgan i
länet.
Rikspolisstyrelsen inkom i maj 1994 med en slutredovisning av
regeringens uppdrag. I sin slutredovisning konstaterar
Rikspolisstyrelsen bl.a. att de flesta länsstyrelser har inlett
reformeringen av trafikövervakningen i enlighet med
Trafikpolisutredningens grundläggande idéer och förslag.
Rikspolisstyrelsens tillsyn har dock givit vid handen att det
fortfarande finns alltför stora kvalitetsmässiga skillnader i
övervakningen. Uppgiften att lösa dessa problem ligger nu i
första hand på regional nivå. Rikspolisstyrelsen avser att följa
det fortsatta arbetet genom tillsyn samt fortsatta metod- och
teknikutvecklingsinsatser. Rikspolisstyrelsen bedömer
förutsättningarna för en fortsatt reformering som goda. De
besparingar som riktats mot polisväsendet samt de nedskärningar
beträffande trafikpolisen som aviserats i några län kan dock
enligt Rikspolisstyrelsen verka försvårande för en sådan
utveckling.
Enligt beslut av riksdagen har Vägverket sedan den 1 januari
1993 det totala ansvaret för trafiksäkerhetsarbetet (prop.
1992/93:161, TU29, rskr. 426). Rikspolisstyrelsen träffade mot
bakgrund härav i maj 1994 en överenskommelse med Vägverket
angående trafikövervakning på väg som skall följas upp på
regional nivå genom överenskommelser mellan vägdirektören och
länsstyrelsen. Vägverket ställer också medel till
Rikspolisstyrelsens förfogande för inköp och utveckling av
teknisk utrustning för trafikövervakning.
Vidare har Vägverket, Rikspolisstyrelsen och Svenska
kommunförbundet i september 1994 på regeringens uppdrag
redovisat ett gemensamt utarbetat nationellt
trafiksäkerhetsprogram. I trafiksäkerhetsprogrammet konstateras
att trafiksäkerhetsutvecklingen under de allra senaste åren har
varit mycket positiv och att trafiksäkerhetsmålen därför kan
skärpas till högst 400 döda och 3 700 svårt skadade i trafiken
år 2000. I programmet rangordnas också 18 problem i trafiken som
i första hand behöver åtgärdas. Som de främsta problemen anges
att hastighetsanpassningen är dålig, att trafiknykterheten är
otillfredsställande och att trafiksäkerheten i tätorterna är
alltför låg.
Här kan också nämnas att regeringen i december 1994 beslutade
att ett antal bilinspektörer, som utför s.k. flygande
inspektioner av motorfordon, fr.o.m. den 1 juli 1995 skall
överföras från Vägverket till polisväsendet.
I budgetpropositionen (s. 29) konstaterar regeringen att
antalet döda och skadade i trafiken har minskat under senare år
och att detta till en del kan förklaras med att polisens
trafikövervakning har intensifierats. Polisen har bl.a. kraftigt
ökat sina kontroller av nykterheten i trafiken, och resultatet
av dessa kontroller pekar enligt regeringen på att nykterheten i
trafiken ökat. Regeringen anför vidare att en fortsatt
effektivisering skall ske av polisens trafikövervakning genom
ökad aktivitet och synlighet från polisens sida. Utvecklingen
mot att trafikövervakning utförs även av poliser med andra
huvuduppgifter skall fortsätta och samverkan med Vägverket och
kommunerna skall utvecklas vidare.
Utskottet avstyrkte föregående vår (1993/94:JuU19 s. 31) ett
liknande motionsyrkande med hänvisning till det uppdrag som
regeringen lämnat till Rikspolisstyrelsen att verka för
genomförandet av reformeringen av polisens trafikövervakning och
att vara sammanhållande när det gäller uppföljning och
utvärdering av reformen.
Utskottet konstaterar att reformeringen av polisens
trafikövervakning fortsätter och att Rikspolisstyrelsen följer
reformarbetet genom tillsyn samt metod- och
teknikutvecklingsinsatser. Utskottet finner för närvarande inte
skäl att föreslå utökade befogenheter för Rikspolisstyrelsen på
detta område. Motion Ju218 avstyrks.
Internationellt polissamarbete
I motion Ju801 (m) påtalas behovet av svensk aktivitet på
internationell nivå för att bekämpa brott, inte minst på
narkotikaområdet. Även i motionerna So208 (m) och So223 (fp)
anförs att narkotikabrottsligheten måste bekämpas med
internationella insatser. I motion K224 (kds) framhålls att
polisen och tullen aktivt måste delta i och utveckla EU:s
polisiära samarbete och att Sverige måste verka för att detta
samarbete fördjupas och effektiviseras. I motion U503 (fp),
slutligen, anförs att fusk och bedrägerier inom EU måste
bekämpas med internationella åtgärder.
Den internationella brottsligheten växer i omfattning och tar
sig nya och alltmer avancerade former. Sedan länge välkända
exempel på denna kriminalitet är gränsöverskridande
narkotikahandel och avancerad ekonomisk brottslighet såsom
penningtvätt. Till bilden hör numera också bl.a. en storskalig
internationell handel med stulna fordon och mer specialiserad
brottslighet såsom smuggling av vapen eller radioaktiva ämnen.
Inom EU bedrivs ett nära samarbete i rättsliga och inrikes
frågor i syfte bl.a. att bekämpa den internationella
brottsligheten. Justitiedepartementet medverkar i ett antal
arbetsgrupper inom ramen för samarbetet inom EU:s s.k. tredje
pelare. I dessa arbetsgrupper behandlas mellanstatliga
samarbetsfrågor rörande bl.a. bekämpning av terrorism,
narkotikabrottslighet och organiserad brottslighet. Inom EU
ägnas också ökad uppmärksamhet åt det fusk som förekommer inom
unionen med bidragsmedel m.m. Detta är för övrigt en fråga som
faller under den svenska EU-kommissionären Anita Gradins
ansvarsområde.
Efter EU-inträdet arbetar Sverige aktivt inom Europol Drugs
Unit (EDU) som är ett organ för polissamarbete mellan EU-länder
i fråga om narkotikabekämpning. EDU utgör ett första steg på
vägen mot att organisera en internationell kriminalpolisbyrå,
Europol. Sverige är också sedan länge engagerat i
polissamarbetet inom Interpol. I detta sammanhang bör också
nämnas det arbete som bedrivs inom ramen för den s.k.
Östersjökonferensen och som syftar till att utveckla ett
samarbete mellan polis, tull och andra organ inom länderna runt
Östersjön.
Regeringen anför i budgetpropositionen att det för Sverige och
andra länder är ett starkt och gemensamt intresse att
effektivisera kampen mot den internationella brottsligheten. För
att nå framgång är det nödvändigt att öka det internationella
samarbetet bl.a. inom polisens område och när det gäller
rättsliga frågor. Som EU-medlem får Sverige väsentligt ökade
möjligheter att bedriva kampen mot den internationella
brottsligheten på ett effektivt sätt. Regeringen anför att det
är dess avsikt att Sverige skall aktivt medverka i detta
samarbete. Från svensk sida kommer enligt regeringen särskilt
hög prioritet att ges åt frågan om att inrätta Europol samt åt
frågor om bekämpning av internationell narkotikahandel och
internationell ekonomisk brottslighet. Regeringen har också för
avsikt att vara aktiv i det arbete på området som i olika former
bedrivs utanför EU. Som exempel framhålls här arbetet inom FN:s
narkotikaprogram, UNDCP.
När det särskilt gäller det internationella polissamarbetet är
enligt regeringen ett av de viktigaste inslagen att utveckla
kriminalunderrättelseverksamheten. Rikskriminalpolisen kommer
enligt regeringen att ha en central roll inom detta område.
Regeringen pekar i sammanhanget på de möjligheter för polisens
del som följer med medlemskapet i EU. Även utbyggnaden av den
nordiska sambandsmannaverksamheten skall enligt regeringen
fortsätta.
I sammanhanget framhålls också att Sverige kommer att
fortsätta att bekämpa de legaliseringssträvanden som finns på
sina håll i Europa när det gäller narkotika. Sverige kommer
enligt regeringen också att som medlem i EU behålla en kontroll
i anslutning till gränserna mot andra medlemsländer i syfte att
hindra att bl.a. narkotika och vapen förs illegalt in i landet.
Utskottet instämmer i regeringens uppfattning att Sverige som
medlem i EU får väsentligt förbättrade möjligheter att bedriva
kampen mot den internationella brottsligheten. Utskottet noterar
också att det är regeringens avsikt att aktivt medverka i det
internationella samarbetet, inte minst på narkotikaområdet.
Utskottet vill här särskilt understryka vikten av samarbete med
övriga stater runt Östersjön. Motionerna Ju801, So208 och So223
får därmed anses vara tillgodosedda och avstyrks.
Utskottet har inget att erinra mot önskemålet i motion K224 om
förbättrat polisiärt samarbete inom EU. Som framgått ovan pågår
ett betydande arbete på detta område. Något initiativ av
riksdagen med anledning av motionen erfordras inte och motionen
avstyrks.
Vad beträffar kravet i motion U503 om åtgärder mot fusk och
bedrägerier inom EU konstaterar utskottet att detta är ett
spörsmål som EU ägnar ökad uppmärksamhet. Det finns inte skäl
för riksdagen att i detta sammanhang ta något initiativ i
frågan. Motionen avstyrks.
Barnpornografi
I motion So601 (fp) framhålls behovet av förbättrade polisiära
insatser för att bekämpa barnpornografibrott. I motion K432 (fp,
s, c, v, mp, kds) föreslås att Rikspolisstyrelsen bör ges
möjlighet att samarbeta med forskare inom dataområdet för att
bättre kunna bekämpa spridningen av barnpornografi via datanät,
disketter etc. I samma motion anförs att den personal som
arbetar med barnpornografibrott måste beredas stöd i form av
psykologhjälp m.m. Vidare begärs att regeringen skall redovisa
vilka åtgärder den avser att vidta för att få till stånd
gemensamma åtgärder inom EU mot barnpornografi.
Riksdagen tog föregående vår på eget initiativ upp frågan om
behovet av åtgärder mot barnpornografi m.m (1993/94:KU28, rskr.
450).
I ett yttrande till konstitutionsutskottet i det ärendet
(1993/94:JuU7y) konstaterade justitieutskottet att det finns
behov av en förbättrad underrättelseinhämtning på central nivå
inom polisen när det gäller barnpornografibrott. Utskottet
efterlyste bl.a. bättre kunskap om de datanätverk i vilka
barnpornografiskt material sprids och ökad spaningsverksamhet
mot dessa och andra spridningskällor för barnpornografiskt
material. Utskottet anförde vidare att också de internationella
aspekterna av den aktuella brottsligheten behöver beaktas i
större utsträckning, inte minst mot bakgrund av att Interpol
byggt upp en särskild analysgrupp för sådan brottslighet. Även
metodutvecklingen på området framstod för utskottet som
angelägen.
Riksdagen beslutade i ärendet bl.a. om grundlagsändringar som
innebär att det skall bli straffbart att inneha barnpornografi
fr.o.m. den 1 januari 1999. Mot bakgrund av bl.a.
justitieutskottets yttrande beslöt riksdagen vidare att ge
regeringen i uppdrag att ta ställning till hur förbättringar
inom polisorganisationen för att bekämpa barnpornografibrott
skall kunna komma till stånd.
Regeringen tillsatte i november 1994 en utredning (dir.
1994:117) med uppdrag att utreda på vilket sätt och med vilka
medel barnpornografi bäst kan bekämpas. Kommittén skall bl.a.
studera hur polis-, tull- och åklagarorganisationerna agerar i
samverkan med Justitiekanslern och med varandra när misstanke
uppstår om barnpornografibrott. Utredningens arbete skall vara
avslutat senast den 30 juni 1996.
Rikspolisstyrelsen har i en skrivelse till regeringen den 15
februari i år (RKP-429-2935/94) begärt att få ta medel i anspråk
för förbättringar inom den centrala polisorganisationen i syfte
att bekämpa barnpornografibrott.
Rikspolisstyrelsen avser att inrätta särskilda enheter med
uppgift att bekämpa barnpornografibrott och olaga
våldsskildring. Verksamheten skall ha nationell och
internationell inriktning och utföras av Rikskriminalpolisen.
Vid Rikskriminalpolisens huvudenhet för
kriminalunderrättelseverksamhet skall en enhet bedriva
kriminalunderrättelseverksamhet i syfte att stödja bekämpningen
av sådan brottslighet som är förknippad med sexuella övergrepp
mot barn. Rikskriminalpolisen skall dessutom stödja och
förstärka den lokala och regionala polisens utredningsverksamhet
beträffande barnpornografibrott samt i vissa fall självständigt
bedriva utredningsverksamhet. Detta skall ske på
utredningsroteln vid Rikskriminalpolisens huvudenhet för
utredning och spaning. Rikskriminalpolisen skall vidare etablera
ett kontaktnät inom svensk polis i nu aktuella frågor. Till den
nya organisationen skall inledningsvis rekryteras fem
kriminalpoliser och en kontorist.
I den interna utredning som ligger till grund för
Rikspolisstyrelsens beslut berörs också frågor om t.ex.
bekämpning av datorrelaterad brottslighet och omhändertagande av
den personal som arbetar med barnpornografibrottslighet.
Här kan också nämnas att det vid Polishögskolans
forskningsenhet pågår ett forskningsprojekt angående
barnpornografibrottslighet. Syftet med projektet är att få en
överblick över bl.a. tillverkning, spridning och konsumtion av
barnpornografi, de inblandade personkretsarna, olika juridiska
aspekter m.m.
På det internationella planet började Interpol år 1992 att
engagera sig i problemet med sexualbrott mot barn. Nyligen har
inom Interpol bildats en särskild arbetsgrupp benämnd Standing
Working Party on Offence against Minors. Interpols
generalförsamling har också antagit en resolution i fråga om
barns rättigheter i vilken bl.a. framhålls att bekämpning av
brott mot barn bör prioriteras och vikten av internationellt
samarbete i frågan.
För att stärka samarbetet med utländsk polis på området finns
i Stockholm sedan år 1993 en särskild nordisk sambandsman för
sexualbrott mot barn. En uppgift för denne den närmaste tiden är
att kartlägga situationen när det gäller sexualbrott mot barn i
Baltikum och övriga Östeuropa tillsammans med de sambandsmän som
finns utstationerade där.
Även utomstatligt bedrivs ett arbete mot barnpornografi.
Organisationen End Child Prostitution in Asian Tourism (ECPAT)
har flera permanenta arbetsgrupper i olika länder i Asien för
att stoppa barnsexturismen där. Organisationen verkar också för
att åtgärder av olika slag mot barnsexturism skall vidtas i de
länder varifrån barnsexturisterna kommer. Från Sverige deltar i
organisationens arbete Rädda Barnen, Lutherhjälpen och Svenska
kyrkans mission.
Utskottet konstaterar att Rikspolisstyrelsen har fattat beslut
om förstärkningar inom den centrala polisorganisationen för att
bekämpa barnpornografibrott och att regeringen har tillsatt en
utredning för i ett större perspektiv ta ställning till på
vilket sätt och med vilka medel barnpornografi bäst kan
bekämpas. Genom det arbete som inletts får begäran i motion
So601 om förbättrade polisiära insatser för att bekämpa
barnpornografibrott anses vara tillgodosedd. Utskottet avstyrker
motionen.
Även önskemålen i motion K432 om insatser mot spridningen av
barnpornografi via datanät m.m. och om förbättrat personalstöd
får anses vara tillgodosedda genom de åtgärder som nu vidtas
centralt inom polisen. Motionen avstyrks i dessa delar.
När det slutligen gäller frågan i samma motion om behovet av
internationella åtgärder mot barnpornografi vill utskottet till
att börja med framhålla de betydande möjligheter till samarbete
som finns på polisiär nivå direkt mellan olika länder och genom
t.ex. Interpol. Härutöver anser utskottet att det är angeläget
att regeringen inom EU med kraft driver frågan om bekämpning av
barnpornografi och därvid utnyttjar de möjligheter till
initiativ på området som EU-samarbetet kan erbjuda. Vad
utskottet nu har anfört bör riksdagen med anledning av motion
K432 i denna del som sin mening ge regeringen till känna.
Anslagsfrågor m.m.
Polisens besparings- och rationaliseringsarbete
Riksdagen beslutade under hösten 1992 att sammanlagt 500
miljoner kronor skall sparas inom Justitiedepartementets
arbetsområde. Besparingarna genomförs huvudsakligen genom
rationaliseringar inom polisens område under en treårsperiod
(prop. 1992/93:50, FiU1, JuU2y, rskr. 134). Av sparbetinget
återstår för det kommande budgetåret 175 miljoner kronor.
I samband med riksdagsbehandlingen av besparingsförslaget
uttalade utskottet i sitt yttrande (1992/93:JuU2y) att
besparingarna på polisens område i huvudsak bör avse
administrativa funktioner samt att det bör undvikas att
nedskärningar görs i den redan ansträngda operativa
verksamheten.
Rikspolisstyrelsen har successivt redovisat det pågående
rationaliseringsarbetet för regeringen, senast i en rapport den
1 september 1994. Av rapporten framgår att länsstyrelserna
klarat besparingskravet för budgetåret 1993/94, att antalet
resurstimmar inom polisväsendet ökat med över tre procent samt
att flertalet länsstyrelser anser att man hittills inte sänkt
den operativa nivån.
Rikspolisstyrelsen drar slutsatsen att det hittills är
förhållandevis få av de planerade rationaliseringsåtgärderna som
hunnit genomföras. Däremot har det pågått och pågår ett
omfattande förberedelsearbete som i stor utsträckning varit
inriktat på strukturförändringar. Antalet polismyndigheter i
riket, som i december 1993 uppgick till 117, har minskat till
70. Rikspolisstyrelsen gör bedömningen att antalet
polismyndigheter den 1 juli 1995 kommer att uppgå till 49. I
mer än hälften av länen kommer det då att finnas endast en
polismyndighet.
Regeringen gör i budgetpropositionen (s. 32) bedömningen att
länsstyrelserna genom sina hittillsvarande beslut lagt en god
grund för polismyndigheternas fortsatta rationaliseringsarbete.
Regeringen konstaterar att ett mycket omfattande
förändringsarbete genomförts på kort tid; låt vara att planerade
strukturförändringar till en del ännu inte genomförts fullt ut
och därigenom ännu inte givit full effekt. Det omfattande
rationaliseringsarbetet har härtill genomförts parallellt med
att länspolismästarmodellen och det nya budgetsystemet med en
mera resultatinriktad styrning av myndigheterna inom
polisväsendet genomförts, något som enligt regeringen ställt
betydande krav såväl på länsstyrelserna och polismyndigheterna
som på Rikspolisstyrelsen.
När nu planeringen av strukturförändringarna i länen i stort
är genomförd vill regeringen återigen betona att
rationaliseringsarbetet måste bedrivas utifrån
verksamhetsmässiga utgångspunkter. För att säkra att
verksamheten bedrivs i enlighet med rättssäkerhetens krav och
att resurserna används effektivt måste enligt regeringen
styrningen och uppföljningen av verksamheten utvecklas
ytterligare. Detta gäller såväl för den lokala
polisorganisationen som för den centrala nivån. För
Rikspolisstyrelsens del innebär det, anför regeringen bl.a., att
arbetet med att utveckla system för uppföljning och tillsyn av
polisverksamheten måste fortsätta.
Utskottet kunde hösten 1993 (1993/94:JuU8) i samband med
behandlingen av ett förslag från Riksdagens revisorer angående
polisen konstatera att ett betydande reformarbete ägt rum på
polisens område under senare år. Utskottet pekade särskilt på
att det i utredningsbetänkandet (SOU 1993:92) Den centrala
polisorganisationen lagts fram förslag om förändringar
beträffande Rikspolisstyrelsen samt att det lokalt och regionalt
inom polisorganisationen pågick omfattande rationaliseringar och
organisatoriska förändringar. Utskottet tog ställning för att
den centrala polisorganisationen och det pågående
förändringsarbetet borde bli föremål för översyn av en bred
parlamentarisk utredning. Detta gav riksdagen som sin mening
regeringen till känna (rskr. 69).
I mars 1994 tillsatte regeringen 1994 års polisutredning (dir.
1994:19) med uppdrag att lämna förslag till uppgifter och
organisation för den centrala polisorganisationen samt att göra
en utvärdering av det pågående förändringsarbetet på regional
och lokal nivå inom polisen. Utredningen skulle även föreslå en
ny ordning för grundutbildning av poliser. Utredningen
redovisade hösten 1994 delbetänkandet (SOU 1994:103)
Studiemedelsfinansierad polisutbildning.
Regeringen beslutade i december 1994 att lägga ned
utredningen. Beslutet motiveras i budgetpropositionen (s. 21 f)
av att Rikspolisstyrelsens roll i ett decentraliserat
polisväsende redan lagts fast genom riksdagsbeslut år 1991 (se
prop. 1989/90:155, JuU1, rskr. 1). Arbetet med att renodla
Rikspolisstyrelsens organisation i linje med dess nya roll som
central förvaltningsmyndighet bör enligt regeringen nu kunna
drivas vidare av styrelsen själv med den av riksdagen fastlagda
inriktningen som grund. Regeringen anför vidare att utredningens
uppgift att utvärdera förändringsarbetet på lokal och regional
nivå bör kunna bedrivas inom ramen för Rikspolisstyrelsens
uppgift att vara motor i och stödja rationaliseringsarbetet. Det
ytterligare krav på besparingar inom polisväsendet som ställs i
budgetpropositionen gör det enligt regeringen mindre lämpligt
att nu genomföra en särskild utvärdering. När arbetet kommit
längre avser regeringen att återigen överväga en extern
utvärdering.
Utskottet avgav den 21 februari 1995 ett yttrande
(1994/95:JuU4y) till konstitutionsutskottet med anledning av
regeringens skrivelse (1994/95:15) med redogörelse för
regeringens behandling av riksdagens skrivelser till regeringen.
I yttrandet konstaterar utskottet att det saknas anledning att
rikta kritik mot regeringen för beslutet att lägga ned
polisutredningen. Utskottet understryker samtidigt vikten av att
det mycket omfattande förändringsarbetet inom polisen blir
föremål för en kontinuerlig utvärdering. Utskottet anför att det
avser att återkomma till den frågan under våren i samband med
behandlingen av regeringens förslag till anslag för
polisväsendet.
Besparingsförslagen i budgetpropositionen
Inledning
Regeringen föreslår i budgetpropositionen, som antytts ovan,
ytterligare besparingar inom rättsväsendet för det kommande
budgetåret och vill dessutom att riksdagen godkänner vad
regeringen anför om inriktningen av fortsatta besparingar inom
Justitiedepartementets ansvarsområde för budgetåren 1997 och
1998.
Budgetåret 1995/96
För budgetåret 1995/96 (tolv månader) föreslår regeringen
besparingar inom olika delar av rättsväsendet om totalt ca 400
miljoner kronor. Utskottet behandlar i detta ärende regeringens
förslag endast såvitt det avser polisväsendet.
För polisväsendets del föreslår regeringen för nästa budgetår
en besparing om 235 miljoner kronor att fördelas med 17 miljoner
kronor på Rikspolisstyrelsen, 20 miljoner kronor på
Säkerhetspolisen och 198 miljoner kronor på den lokala
polisorganisationen.
Denna besparing måste enligt vad regeringen anför i
budgetpropositionen (s. 33) i första hand tas ut genom ett
intensifierat rationaliseringsarbete. Betydande krav kommer
enligt regeringen att ställas på polismyndigheterna,
länsstyrelserna och Rikspolisstyrelsen i detta arbete.
Rationaliseringsarbetet måste, anförs det, till största delen ha
som mål att med minskad personal åstadkomma ett bättre resultat
i verksamheten. För att förverkliga vinsterna i
rationaliseringsarbetet krävs enligt regeringen att åtgärder
vidtas när det gäller polisväsendets personal. Under den
kommande budgetperioden bör därför inte ske någon nyrekrytering
av poliser och frivilliga avgångar bör underlättas.
När det särskilt gäller rekryteringen av poliser konstateras i
budgetpropositionen att regeringen tidigare redovisat att
antalet utbildade polismän i riket bör vara ca 16 700 och att
riksdagen inte haft någon erinran däremot (prop. 1992/93:100
bil. 3, JuU21, rskr. 232). Av prognoser i den fördjupade
anslagsframställning som Rikspolisstyrelsen lämnade till
regeringen i februari 1994 framgår att antalet färdigutbildade
poliser i juli 1995 kommer att vara ca 17 500. Enligt regeringen
är det antalsmål på 16 700 poliser som satts upp således
uppfyllt, och något behov av rekrytering för att säkerställa
denna nivå föreligger inte under den kommande budgetperioden.
Regeringen anser att Polishögskolans kapacitet i stället bör
utnyttjas för kompetensutveckling inom polisväsendet, särskilt
beträffande problemorienterad närpolisverksamhet och
kvalificerad kriminalpolisverksamhet. Regeringen ser också ett
tillfälligt uppehåll i nyrekryteringen som en lämplig tidpunkt
för regeringen att överväga hur polisutbildningen i större
utsträckning skall kunna samordnas med högskoleväsendet i
övrigt. Den frågan kommer enligt regeringen att beredas vidare i
Justitiedepartementet.
Sammanfattningsvis gör regeringen bedömningen att det genom
fortsatt förändringsarbete trots de nu föreslagna besparingarna
går att behålla den operativa nivån i landet som helhet.
Här kan anmärkas att rekryteringen till Polishögskolan i och
med budgetåret 1992/93 sker på grundval av länsstyrelsernas
anmälningar om behovet av nyutbildade poliser. Systemet är en
konsekvens av att i princip samtliga kostnader för
polisverksamheten, också lönen till poliser, numera finansieras
över länsramar (se prop. 1991/92:100 bil. 3 s. 82).
I motion Fi216 (kds) yrkas avslag på alla föreslagna
besparingar inom polisverksamheten under det kommande
budgetåret. Motionärerna i motionerna Ju215 (m) och Ju801 (m)
motsätter sig besparingar i den lokala polisorganisationen under
det kommande budgetåret. De tar avstånd från regeringens planer
att stoppa nyrekryteringen till polishögskolan och att i övrigt
genomföra personalminskningar inom polisen. I motionerna Ju224
(fp), Ju807 (mp) och Ju809 (c) anförs att medel bör avsättas så
att utbildningen av polisaspiranter vid Polishögskolan kan
fortsätta under det kommande budgetåret.
Budgetåren 1997 och 1998
Regeringen begär i budgetpropositionen (s. 15) riksdagens
godkännande av inriktningen av de besparingar inom
Justitiedepartementets ansvarsområde för budgetåren 1997 och
1998 som regeringen förordar. Enligt regeringen bör inriktningen
vara att ytterligare 600 miljoner kronor skall sparas inom
Justitiedepartementets ansvarsområde under de nämnda budgetåren.
Den sammanlagda besparingen under hela mandatperioden skulle
därmed uppgå till en miljard kronor.
För att det skall vara möjligt att nå det föreslagna sparmålet
ställs det enligt vad regeringen anför i budgetpropositionen (s.
2 f) krav på att reformarbetet inom rättsväsendet fortsätter när
det gäller såväl rättsreglerna som strukturen och
organisationen. Som exempel nämns ett ökat användande av
prövningstillstånd i främst hovrätterna och ett ökat användande
av alternativ till fängelse vilket minskar belastningen på
kriminalvården. Inom området för samhällets rättshjälp i olika
former kommer enligt regeringen sådana förändringar att
genomföras som minskar statens utgifter. Under förutsättning att
arvsskattereformen genomförs kan vidare verksamheten med
bouppteckningsregistrering vid tingsrätterna avskaffas eller
åtminstone förenklas avsevärt vilket kan ge stora besparingar.
Regeringen anser också att det finns utrymme för mer allmänna
rationaliseringar på andra delar av rättsväsendets olika
verksamhetsområden. Regeringen avser att senare återkomma med de
förslag till lagstiftning och de direktiv som är nödvändiga för
att genomföra den skisserade nedskärningen av utgifterna inom
rättsväsendet.
Motionärerna i motion Ju801 (m) motsätter sig att besparingar
görs inom den lokala polisorganisationen under budgetåren 1997
och 1998.
Utskottet
Utskottet kan konstatera att det statsfinansiella läget är
sådant att det nu är nödvändigt att fatta beslut om fortsatta
besparingar bl.a. inom rättsväsendet. Utskottet godtar
regeringens förslag om att spara 235 miljoner kronor inom
polisväsendet under det kommande budgetåret, och utskottet delar
regeringens uppfattning om principerna för hur besparingen skall
tas ut. Härav följer att utskottet instämmer i regeringens
uppfattning att det den närmaste framtiden kommer att finnas ett
tillräckligt antal poliser även utan nyanställningar och att det
inte bör ske någon nyrekrytering till Polishögskolan under det
kommande budgetåret. Med det anförda avstyrker utskottet bifall
till motionerna Fi216, Ju215, Ju801, Ju224, Ju807 och Ju809 i
här aktuell del.
Utskottet återkommer nedan till frågan om den närmare
fördelningen av sparbetinget på aktuella anslag.
Utskottet godtar också vad regeringen anför om inriktningen av
besparingsarbetet inom Justitiedepartementets arbetsområde för
budgetåren 1997 och 1998. Utskottet har således inget att
erinra mot vare sig det uppsatta sparmålet på 600 miljoner
kronor eller vad regeringen översiktligt anför om hur besparing
skall kunna komma till stånd. Riksdagen får ta närmare ställning
till hithörande frågor när regeringen återkommer med färdiga
förslag. Det finns t.ex. inte skäl för riksdagen att nu göra
något uttalande om hur den framtida besparingen skall fördelas
på olika anslag. Motion Ju801 avstyrks i denna del.
Utskottet vill i detta sammanhang avslutningsvis slå fast att
det är angeläget att det fortsatta rationaliseringsarbetet inom
polisen bedrivs med kraft och på ett sådant sätt att
nedskärningar av den operativa verksamheten undviks. Samtidigt
måste, som utskottet framhållit ovan, utvecklingen av de
polisiära arbetsmetoderna fortsätta, bl.a. genom en utbyggnad av
närpolisverksamheten. För att detta skall vara möjligt ställs
stora krav på de regionala och lokala polisorganisationernas
förmåga att finna lämpliga organisationsstrukturer och att
förändra polisarbetets innehåll. På central nivå har
Rikspolisstyrelsen en viktig uppgift i att verka för att
förändringsarbetet bedrivs i enlighet med statsmakternas
intentioner och på ett så långt det är möjligt enhetligt sätt.
Detta innebär bl.a. att Rikspolisstyrelsen måste fortsätta
arbetet med att förbättra sina system för uppföljning och
tillsyn av polisverksamheten. Även redovisningen av resultat och
effekter av polisverksamheten bör successivt kunna förbättras.
Utskottet förutsätter vidare att regeringen utan något särskilt
tillkännagivande från riksdagens sida noga och fortlöpande
följer förändringsarbetet inom polisen och, när detta kommit
längre, låter utvärdera det i lämplig form och därefter
redovisar det för riksdagen.
Anslag till Rikspolisstyrelsen
Regeringen föreslår ett ramanslag till Rikspolisstyrelsen på
760 179 000 kr.
I motion Fi216 (kds) begärs, som det får förstås, en ökning av
anslaget med 25,5 miljoner kronor vilket motsvarar den av
regeringen föreslagna besparingen för budgetåret. I motion Ju807
(mp) föreslås att 35 miljoner kronor från anslaget överförs till
anslaget för lokala polisorganisationen.
Utskottet tillstyrker med hänvisning till utskottets nyss
gjorda ställningstaganden regeringens förslag till
medelstilldelning och avstyrker motionerna Ju224, Ju807 och
Fi216 i denna del.
Anslag till Säkerhetspolisen
Regeringen föreslår ett förslagsanslag på 714 432 000 kr.
I motion Fi216 (kds) begärs, som det får förstås, en ökning av
anslaget med 30 miljoner kronor vilket motsvarar den av
regeringen föreslagna besparingen för budgetperioden.
Utskottet tillstyrker med hänvisning till utskottets nyss
gjorda ställningstaganden regeringens förslag till
medelstilldelning och avstyrker motion Fi216 i nu aktuell del.
Anslag till Polishögskolan
Regeringen föreslår ett anslag på 1 000 kr.
I motion Ju807 (mp) yrkas en ökning av anslaget med 100
miljoner kronor som enligt motionärerna skall användas för
fortsatt utbildning av nya poliser.
Utskottet tillstyrker med hänvisning till utskottets nyss
gjorda ställningstaganden regeringens förslag till
medelstilldelning och avstyrker motion Ju807 i denna del.
Anslag till Statens kriminaltekniska laboratorium
Regeringen föreslår ett ramanslag på 72 840 000 kr.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till
medelstilldelning.
Anslag till Lokala polisorganisationen
Regeringen föreslår ett ramanslag på 14 400 792 000 kr.
I motionerna Ju215 (m), Ju801 (m) och Fi216 (kds) begärs, som
motionerna får förstås, en ökning av anslaget med 297 miljoner
kronor vilket motsvarar den av regeringen föreslagna besparingen
för budgetåret.
I motion Ju809 (c) föreslås att anslaget ökas med 75 miljoner
kronor för att möjliggöra fortsatt utbildning och rekrytering av
poliser. I motion Ju807 (mp) föreslås en ökning av anslaget med
35 miljoner kronor. Medlen skall enligt motionen överföras från
anslaget till Rikspolisstyrelsen.
Utskottet tillstyrker med hänvisning till utskottets nyss
gjorda ställningstaganden regeringens förslag till
medelstilldelning och avstyrker motionerna Ju215, Ju801, Fi216,
Ju809 och Ju807 i här aktuella delar.
I ett antal motioner framförs synpunkter på hur medlen på
anslaget bör fördelas mellan olika län. I motion Ju203 (m)
påtalas behovet av resurser till polisen i Dalarna. Motionärerna
efterlyser också en översyn av hur de länsvisa anslagen för
polisverksamheten beräknas. I motion Ju211 (m, s, c, fp, v, mp)
anförs att medelsberäkningen måste ändras till förmån för
Uppsala län. I motion Ju229 (m) slutligen framhålls behovet av
resurser till polisen i Kristianstads län.
Huvuddelen av medlen för den lokala polisorganisationen
fördelas av Rikspolisstyrelsen över 24 länsramar, en för varje
län. Till grund för fördelningen ligger den s.k.
fördelningsmodellen, som Rikspolisstyrelsen presenterade för
regeringen i en skrivelse den 16 december 1992 (RPS Rapport
1993:1). Fördelningsmodellen innebär i korthet att länsramarna i
huvudsak beräknas efter innevånarantalet i länen men att hänsyn
också tas till storstadsfaktorn -- storstädernas
överbrottslighet i förhållande till folkmängden och deras
annorlunda struktur -- samt särskilda arbetsuppgifter i länen
såsom exempelvis tunnelbanebevakning, fjällräddning och
sjöpolisverksamhet.
I regeringens planeringsdirektiv för polisväsendet avseende
innevarande budgetår anförs att Rikspolisstyrelsen skall fördela
medlen mellan länen med hänsyn till länens arbetsbelastning och
medborgarnas behov av polisiära insatser och att den nämnda
fördelningsmodellen därvid bör kunna utgöra en utgångspunkt.
Storstadsfaktorn bör dock enligt planeringsdirektiven tillmätas
en större vikt än vad som redovisas i modellen, bl.a. med hänsyn
till den brottsutveckling som kan förväntas i storstäderna. Det
framhålls också att särskild hänsyn måste tas till behovet av
stabilitet och förutsägbarhet i medelstilldelningen.
Utskottet utgår från att Rikspolisstyrelsen vid fördelningen
av medel på anslaget mellan olika län gör en avvägning av länens
behov av polisiära insatser i enlighet med de anvisningar som
regeringen lämnar i sina planeringsdirektiv. Det finns inte skäl
för riksdagen att göra något uttalande i denna fråga. Utskottet
kan heller inte se att det för närvarande finns anledning för
riksdagen att initiera en översyn av principerna för
fördelningen av medlen mellan länen. Motionerna Ju203, Ju211 och
Ju229 avstyrks.
Anslag till Utlänningsärenden
Regeringen föreslår ett förslagsanslag på 133 500 000 kr.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till
medelstilldelning.
Övriga frågor
Utbildning
I motion Ju608 (v) krävs att regeringen skall presentera ett
förslag för riksdagen om utbildning av poliser och åklagare i
miljökunskap och juridik. I motion Ju806 (fp) anförs att poliser
och andra som är verksamma inom rättsväsendet bör ges fördjupad
kunskap om våld mot kvinnor. I motion Ju807 (mp) efterfrågas
ökad utbildning av poliser och jurister i fråga om miljöbrott,
ekonomiska brott och sexuellt våld mot kvinnor och barn. I
motion So601 (fp) anförs att kunskap om FN:s barnkonvention
måste spridas inom polis- och domstolsväsendet.
De frågor som tas upp i motionerna ingår alla i olika
omfattning och under olika moment i den grundläggande
polisutbildningen. Härutöver erbjuder Polishögskolan
vidareutbildningar av olika slag. Bland annat genomförs varje år
en utbildning i två steg om sexuella övergrepp och misshandel
mot barn med ett tjugotal deltagare i varje steg. Polishögskolan
planerar vidare att under våren genomföra en samverkanskonferens
i dessa frågor med peronal från olika berörda områden. När det
gäller våld mot kvinnor har under senare år gjorts en samordnad
utbildningsinsats inom rättsväsendet, socialtjänsten och hälso-
och sjukvården som nått ca 25 000 personer inom olika
yrkesgrupper. Här kan också nämnas att Polishögskolan med hjälp
av särskilda medel från Rikspolisstyrelsen i år erbjuder en åtta
veckor lång utbildning i miljörelaterad brottslighet för ett
tjugotal deltagare. En liknande kurs planeras under hösten. När
det gäller ekonomisk brottslighet har Rikspolisstyrelsen i år
avsatt 10,5 miljoner kronor för utbildningsinsatser.
Polishögskolan erbjuder ett stort antal kurser för poliser och
ekonomer som utreder denna brottslighet. Det bör också
framhållas att polisen på regional och lokal nivå anordnar
diverse utbildningsaktiviteter inom olika områden för
personalen.
Beträffande domstolarnas personal anordnar Domstolsverket
utbildningar i olika frågor. Sedan några år tillbaka finns en
särskild utbildning i fyra steg i företagsekonomi för
handläggare av mål om ekonomisk brottslighet. Domstolsverket
planerar dessutom att genomföra utbildning i processuella frågor
när det gäller dessa mål. Även andra utbildningsinsatser på
detta område övervägs. I september 1994 genomförde
Domstolsverket en utbildningsdag för ett trettiotal domare i
Stockholmsområdet under rubriken Att möta våld mot kvinnor.
Domstolsverket avser att genomföra ytterligare utbildning i
frågor om övergrepp mot kvinnor och barn. Under förra hösten
anordnade Domstolsverket en kurs för domare om EU och
miljörätten. Detta ämne har även uppmärksammats av överrätterna
i deras interna utbildningsverksamhet.
När det gäller frågan om utbildning av olika slag för
personalen inom rättsväsendet vill utskottet inledningsvis rent
allmänt anföra att det i första hand måste ankomma på de
myndigheter m.m. som är verksamma på området att ta ställning
till vilka utbildningsinsatser för personalen som bör
prioriteras. Beträffande de specifika motionsspörsmål som nu är
aktuella kan härutöver anföras följande.
Frågor om våld mot kvinnor är på olika sätt uppmärksammade i
den utbildningsverksamhet som bedrivs inom rättsväsendet. Något
riksdagens initiativ med anledning av motion Ju806 erfordras
inte och motionen avstyrks.
Utskottet konstaterar beträffande motion So601 att
barnkonventionen självklart skall sätta sin prägel på allt
arbete som rör barn, inte minst inom rättsväsendet. Detta är
dock, när det gäller rättsväsendet, i första hand en fråga om
att regelsystemet uppfyller konventionens krav. Enligt
utskottets mening finns det ingen anledning för riksdagen att nu
ta något initiativ i denna fråga. Motionen avstyrks.
Utskottet noterar vidare att utbildning i olika omfattning
också bedrivs i fråga om miljöbrott, ekonomiska brott och
sexuellt våld mot kvinnor och barn. Motion Ju807 avstyrks
därmed.
Utskottet finner slutligen att det saknas skäl för riksdagen
att uppdra åt regeringen att presentera ett förslag om olika
utbildningar om miljöbrott m.m. inom rättsväsendet. Även motion
Ju608 avstyrks således.
Poliser med invandrarbakgrund
I motion Sf635 (fp) efterfrågas fler poliser med
invandrarbakgrund.
Av de polisaspiranter som påbörjade sin utbildning
höstterminen 1994 hade enligt Rikspolisstyrelsens statistik 17
stycken eller ca 9 % invandrarbakgrund. Bland dem som påbörjade
sin grundutbildning den 16 januari i år hade 26 stycken eller
närmare 15 % invandrarbakgrund. Under perioden budgetåret
1991/92 -- 1993/94 utgjorde personer med invandrarbakgrund ca 5,
9 respektive 10 % av de antagna till polisutbildningen.
Som jämförelse kan nämnas att gruppen första- och
andragenerationsinvandrare i Sverige av Statistiska centralbyrån
beräknas uppgå till ungefär 1 590 000 personer vilket motsvarar
ca 18 % av befolkningen.
Rikspolisstyrelsen har utarbetat ett policydokument för
rekrytering av personer med invandrarbakgrund till polisyrket.
Av dokumentet framgår att Rikspolisstyrelsen aktivt strävar
efter att andelen personer med invandrarbakgrund inom poliskåren
på sikt skall motsvara invandrarnas relativa antal inom
befolkningen. I annonser och rekryteringsinformation från
Rikspolisstyrelsen poängteras att polisväsendet gärna ser fler
personer med invandrarbakgrund som sökande till polisyrket. Inom
Rikspolisstyrelsen pågår för närvarande en översyn av formerna
för rekrytering och urval av blivande poliser.
Utskottet vill framhålla betydelsen av att man inom polisen
verkar för att få till stånd en så allsidig sammansättning som
möjligt av poliskåren. I sammanhanget noterar utskottet särskilt
att Rikspolisstyrelsens målsättning är att öka antalet poliser
med invandrarbakgrund. Någon åtgärd från riksdagens sida med
anledning av motion Sf635 erfordras inte. Motionen avstyrks.
Lekmannainflytandet över polisverksamheten
I motion Ju204 (fp) begärs en översyn av lekmannainflytandet
inom polisväsendet mot bakgrund av det rationaliseringsarbete
som pågår.
Vid förstatligandet av polisväsendet den 1 januari 1965 var en
bärande tanke att besluten om polisverksamheten i landet i
huvudsak skulle fattas på regional och lokal nivå och att det
skulle finnas ett medborgarinflytande över de beslut som
fattades. Bestämmelserna om den regionala och lokala
organisationen och beslutsstrukturen inom polisväsendet
återfinns i polislagen (1984:387) och polisförordningen
(1984:730) och innebär i huvudsak följande.
Regional polismyndighet är länsstyrelsen. Länsstyrelsen
ansvarar för polisverksamheten i länet och bestämmer bl.a. om
länets indelning i polisdistrikt. På länsplanet finns en
länspolismästare som samtidigt är chef för länets största
polismyndighet.
I varje polisdistrikt finns en polismyndighet som ansvarar för
polisverksamheten inom distriktet. För ledningen av
polismyndigheten finns en polisstyrelse. Denna består av
polischefen och dennes ställföreträdare samt det antal valda
ledamöter, lägst sex och högst tio, som länsstyrelsen bestämmer.
Polisstyrelsens valda ledamöter väljs av kommunfullmäktige, om
polisdistriktet omfattar endast en kommun, och annars av
landstingsfullmäktige. Särbestämmelser finns för det fallet att
en kommun inte ingår i landstinget.
De ledamöter som utses genom val skall vara svenska
medborgare, vara bosatta inom distriktet och ha rösträtt vid val
av kommunfullmäktige. De bör väljas så att erfarenhet av
kommunal verksamhet blir företrädd bland dem. Vid valet bör
vidare beaktas att de olika delarna av polisdistriktet och om
möjligt alla kommuner i distriktet blir representerade.
Polisstyrelsen avgör viktigare frågor om planeringen och
inriktningen av verksamheten, viktigare frågor om
polismyndigheternas organisation och arbetsformer, frågor av
större ekonomisk betydelse, frågor i samband med tillsättning av
vissa högre polistjänster samt andra frågor som polischefen
hänskjuter till styrelsen. Styrelsen får däremot inte avgöra
frågor som avser polisledning i särskilt fall.
Polisstyrelsen får välja en eller flera polisnämnder för att
under styrelsen leda polismyndigheten inom den eller de delar av
polisdistriktet som styrelsen bestämmer. I en polisnämnd skall
ingå polischefen och det antal övriga ledamöter, lägst fem och
högst tio, som polisstyrelsen bestämmer. Ledamöterna utses av
polisstyrelsen.
Polisnämnden avgör ärenden i den utsträckning som
polisstyrelsen bestämmer. Polisstyrelsen får också bestämma att
polisnämnden skall bereda ärenden som skall avgöras av
styrelsen. Av en nyligen införd bestämmelse i polisförordningen
(F 1994:72) framgår att i län med endast en polismyndighet skall
polisstyrelsen särskilt se till att ärenden delegeras till
polisnämnder i den utsträckning som behövs med hänsyn till att
polisverksamheten skall vara lokalt förankrad.
Rikspolisstyrelsen har i en rapport till regeringen den 1
september 1994 om det pågående besparings- och
rationaliseringsarbetet inom polisväsendet tagit upp frågan om
medborgarinflytandet över polisverksamheten.
I rapporten konstaterar Rikspolisstyrelsen, som också framgått
ovan, att antalet polisdistrikt på kort tid har minskat från 117
till 70 och att fortsatta distriktssammanslagningar kommer att
innebära att det den 1 juli 1995 endast finns en polismyndighet
i mer än hälften av länen.
Rikspolisstyrelsen anför att i de s.k. enmyndighetslänen kan
en långtgående delegation av länsstyrelsens ansvar till
polisstyrelsen innebära en urholkning av länsstyrelsens
regionala ansvar. Å andra sidan kan ett brett och kraftfullt
utnyttjande av alla de regionala befogenheter som står till buds
medföra att länsstyrelsen i praktiken kommer att fungera som
polisstyrelse i länet, och att polisstyrelsens roll därmed
reduceras på ett sätt som inte varit förutsett. Enligt
Rikspolisstyrelsen är en tänkbar lösning att inrätta någon form
av "länspolisstyrelse" som under landshövdingens ledning tar
över de uppgifter som i dag ligger på länsstyrelsen och
polisstyrelsen.
Rikspolisstyrelsen pekar vidare på att ansvarsfördelningen
mellan länsstyrelsen och polisstyrelsen i grunden blir avgörande
även för polisnämndernas roll och ställning. Eftersom
polisstyrelsens roll i en länsmyndighet kan komma att bli av mer
övergripande karaktär än hittills kan polisnämndens roll i
polisområdet i allt väsentligt komma att motsvara
polisstyrelsens tidigare roll i polismyndigheten. Samtidigt är
det polisstyrelsen som delegerar arbetsuppgifter till
polisnämnden och utser dess ledamöter. Rikspolisstyrelsen
befarar att ett bibehållande av nuvarande oklarheter på de tre
beslutsnivåerna medför risk för att ansvarsfördelningen inte på
ett tydligt sätt klargörs.
Rikspolisstyrelsen anför vidare att det bör övervägas att låta
kommunerna utse ledamöterna i polisnämnderna. Det bör även
övervägas hur många förtroendevalda ledamöter som skall kunna
ingå i en polisstyrelse. För att uppnå en bra geografisk
representation från de olika delarna av ett polisdistrikt kan
det enligt Rikspolisstyrelsen ibland behövas ett större antal
ledamöter än de sex till tio som polislagen medger.
Utskottet har inhämtat att man inom regeringskansliet avser
att under detta år aktualisera de nu berörda frågorna.
Enligt utskottets uppfattning är frågor om ledningen av
polisverksamheten lokalt och regionalt och om
medborgarinflytandet över verksamheten av fundamental betydelse
för polisväsendets funktion och dess demokratiska förankring.
Utskottet instämmer i motionärens uppfattning -- som bekräftas
av vad Rikspolisstyrelsen har framfört till regeringen -- att
de nu nämnda frågorna, inte minst mot bakgrund av det
rationaliseringsarbete som pågår inom polisen, behöver bli
föremål för överväganden. Utskottet konstaterar att man inom
regeringskansliet har för avsikt att ta initiativ till sådana
överväganden. Något uttalande av riksdagen i frågan erfordras
således inte och motion Ju204 avstyrks.
Gränskontroll m.m.
I motion Ju201 (m) begärs ökade befogenheter för
tulltjänstemän att ingripa mot misstänkt stöldgods. Vidare tas
upp frågan om frivillig märkning av stöldbegärlig egendom.
Frågan om den svenska gränskontrollen har hamnat i ett helt
nytt läge i och med det svenska medlemskapet i EU.
Gränskontrollen måste utformas med beaktande av bl.a.
förordningar inom EU samt mellanstatliga överenskommelser mellan
EU:s medlemsländer inom ramen för samarbetet inom den s.k.
tredje pelaren. Av stor betydelse i sammanhanget är vilken
inställning Sverige kommer att inta till det s.k.
Schengenavtalet, som är en överenskommelse mellan flertalet av
EU:s medlemsländer om att inbördes avskaffa gränskontrollerna.
Gränskontrollfrågorna har under senare år varit föremål för
ett omfattande utredningsarbete. För närvarande bereds två
utredningsbetänkanden i regeringskansliet. Det är Yttre
gränskontrollutredningens betänkande (SOU 1994:124) Varu- och
personkontroll vid EU:s yttre gränser och
EU-gränskontrollutredningens betänkande (SOU 1994:131) Skyddet
vid den inre gränsen. Utredningarna lägger bl.a. fram förslag om
olika s.k. kompensatoriska åtgärder som innefattar utökad
samverkan mellan tull och polis vid misstanke om brott i samband
med gränspasseringar.
Utskottet avstyrkte föregående vår (1993/94:JuU19) liknande
motionsyrkanden som de nu aktuella. Utskottet anförde då att det
pågående utredningsarbetet borde avvaktas innan ställning tas
till frågan om tulltjänstemännens befogenheter. I frågan om
frivillig märkning av stöldgods var utskottets inställning rent
principiellt positiv. Utskottet såg dock inget behov av något
initiativ av riksdagen i denna angelägenhet.
Utskottet konstaterar att gränskontrollfrågorna har kommit i
ett nytt läge i och med Sveriges medlemskap i EU. Utskottet vill
i och för sig understryka vikten av ett utökat samarbete mellan
tull och polis, men utskottet anser inte att riksdagen i detta
sammanhang bör ta ställning till frågan om tulltjänstemännens
befogenheter. När det gäller frågan om frivillig märkning av
stöldgods vidhåller utskottet sin tidigare redovisade
uppfattning. Motion Ju201 avstyrks.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande narkotikabrottslighet
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ju801 yrkande 6 och
1994/95:So223 yrkande 27,
res. 1 (m, fp)
6. beträffande trafikövervakning
att riksdagen avslår motion 1994/95:Ju218,
7. beträffande internationell narkotikabekämpning
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ju801 yrkande 9,
1994/95:So208 yrkandena 8 och 12 samt 1994/95:So223 yrkande 28,
res. 5 (m, fp)
8. beträffande EU:s polisiära samarbete
att riksdagen avslår motion 1994/95:K224 yrkandena 42 och 43,
res. 6 (kds)
9. beträffande bedrägerier inom EU
att riksdagen avslår motion 1994/95:U503 yrkande 13,
res. 7 (fp)
10. beträffande polisens insatser mot barnpornografi
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:K432 yrkandena 4 och 6
samt 1994/95:So601 yrkande 10,
res. 8 (fp)
11. beträffande internationella åtgärder mot
barnpornografi
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:K432 yrkande 5
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
12. beträffande besparingar under budgetåret 1995/96
att riksdagen med bifall till propositionen i denna del avslår
motionerna 1994/95:Ju215 i denna del, 1994/95:Ju224,
1994/95:Ju801 yrkande 15 i denna del, 1994/95:Ju807 yrkandena
2 och 3 i denna del, 1994/95:Ju809 yrkande 17 i denna del samt
1994/95:Fi216 yrkande 21 i denna del,
res. 9 (m)
res. 10 (c)
res. 11 (fp)
res. 12 (mp)
res. 13 (kds)
13. beträffande besparingar under budgetåren 1997 och 1998
att riksdagen med avslag på motion 1994/95:Ju801 yrkande 15 i
denna del godkänner vad regeringen anfört (avsnitt 2),
res. 14 (m)
14. beträffande anslag till Rikspolisstyrelsen
att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:Ju807 yrkande 3
i denna del och 1994/95:Fi216 yrkande 21 i denna del till
Rikspolisstyrelsen för budgetåret 1995/96 anvisar ett
ramanslag på 760 179 000 kr,
res. 15 (mp) - villk. res. 12
res. 16 (kds) - villk. res. 13
15. beträffande anslag till Säkerhetspolisen
att riksdagen med avslag på motion 1994/95:Fi216 yrkande 21 i
denna del till Säkerhetspolisen för budgetåret 1995/96
anvisar ett förslagsanslag på 714 432 000 kr,
res. 17 (kds) - villk. res. 13
16. beträffande anslag till Polishögskolan
att riksdagen med avslag på motion 1994/95:Ju807 yrkande 2 i
denna del till Polishögskolan för budgetåret 1995/96 anvisar
ett anslag på 1 000 kr,
res. 18 (mp) villk. res. 12
17. beträffande anslag till Statens kriminaltekniska
laboratorium
att riksdagen till Statens kriminaltekniska laboratorium
för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 72 840 000 kr,
18. beträffande anslag till Lokala polisorganisationen
att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:Ju215 i denna
del, 1994/95:Ju801 yrkande 15 i denna del, 1994/95:Ju807 yrkande
3 i denna del, 1994/95:Ju809 yrkande 17 i denna del och
1994/95:Fi216 yrkande 21 i denna del till Lokala
polisorganisationen för budgetåret 1995/96 anvisar ett
ramanslag på 14 400 792 000 kr,
res. 19 (m) - villk. res. 9
res. 20 (c) - villk. res. 10
res. 21 (mp) - villk. res. 12
res. 22 (kds) - villk. res. 13
19. beträffande medelstilldelningen till länen
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ju203 yrkandena 2 och
3, 1994/95:Ju211 och 1994/95:Ju229,
20. beträffande anslag till Utlänningsärenden
att riksdagen till Utlänningsärenden för budgetåret
1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 133 500 000 kr,
21. beträffande utbildning om våld mot kvinnor
att riksdagen avslår motion 1994/95:Ju806 yrkande 7,
res. 23 (fp)
22. beträffande utbildning om barnkonventionen
att riksdagen avslår motion 1994/95:So601 yrkande 2,
res. 24 (fp)
23. beträffande utbildning om miljöbrott m.m.
att riksdagen avslår motion 1994/95:Ju807 yrkande 11,
24. beträffande regeringsförslag om utbildning
att riksdagen avslår motion 1994/95:Ju608 yrkande 5,
res. 25 (v)
25. beträffande poliser med invandrarbakgrund
att riksdagen avslår motion 1994/95:Sf635 yrkande 12,
res. 26 (fp)
26. beträffande lekmannainflytandet över polisverksamheten
att riksdagen avslår motion 1994/95:Ju204,
I beslutet har deltagit:
Gun Hellsvik (m),
Lars-Erik Lövdén (s),
Birthe Sörestedt (s),
Göran Magnusson (s),
Sigrid Bolkéus (s),
Märta Johansson (s),
Margareta Sandgren (s),
Anders G Högmark (m),
Siw Persson (fp),
Alice Åström (v),
Pär Nuder (s),
Lars Björkman (m),
Kia Andreasson (mp),
Rolf Åbjörnsson (kds),
Jeppe Johnsson (m),
Eva Johansson (s) och
Ingbritt Irhammar (c).
Reservationer
1. Narkotikabrottslighet (mom. 1)
Gun Hellsvik (m), Anders G Högmark (m), Siw Persson (fp), Lars
Björkman (m) och Jeppe Johnsson (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar
med "Som framgått" och slutar med "och avstyrks" bort ha
följande lydelse:
Utskottet vill i detta sammanhang framhålla betydelsen av att
vi i Sverige med bestämdhet fortsätter arbetet med att förhindra
narkotikans spridning. Kraftfulla åtgärder måste enligt
utskottets mening vidtas mot dem som försöker föra in narkotika
i landet och som distribuerar narkotika till missbrukare.
Narkotikabekämpningen måste samtidigt inriktas mot användarledet
för att vara effektiv. Som framgått ovan anser utskottet att
bekämpningen av narkotikabrottslighet är en mycket viktig del av
polisens arbete. Utskottet förutsätter att åtgärder
kontinuerligt vidtas inom polisen för att förbättra
narkotikabekämpningen. Regeringen bör i det fortsatta arbetet
med att övervaka och ta initiativ i fråga om
narkotikabekämpningen beakta vad utskottet nu har anfört. Detta
bör riksdagen med anledning av motionerna Ju801 och So223 som
sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under mom. 1 bort ha
följande lydelse:
1. beträffande narkotikabrottslighet
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Ju801
yrkande 6 och 1994/95:So223 yrkande 27 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Miljöbrottslighet (mom. 2)
Kia Andreasson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar
med "När det" och slutar med "motion Ju807" bort ha följande
lydelse:
Utskottet anser härutöver att det behövs kraftfulla åtgärder
från polisens sida för att komma till rätta med
miljöbrottsligheten. Mer resurser måste avsättas på detta område
och samarbetet mellan polisen och andra berörda myndigheter
måste förbättras. Även utbildningen av personalen behöver
förbättras. Med hänsyn till det anförda anser utskottet att även
bekämpning av miljöbrottslighet bör utgöra ett särskilt
prioriterat område inom polisverksamheten. Detta bör riksdagen
med anledning av motion Ju807 som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under mom. 2 bort ha
följande lydelse:
2. beträffande miljöbrottslighet
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Ju807 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Ekonomisk brottslighet (mom. 4)
Gun Hellsvik, Anders G Högmark, Lars Björkman och Jeppe
Johnsson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar
med "Utskottet förutsätter" och slutar med "avstyrker motionen"
bort ha följande lydelse:
Den grundläggande förutsättningen för att samhället skall
lyckas i kampen mot den ekonomiska brottsligheten, liksom all
annan brottslighet, är att det finns tillräckligt många
välutbildade poliser och åklagare -- förstärkta med den
ytterligare expertis som erfordras -- som kan ägna sig åt
brottsutredningar. Som framgår nedan är regeringens avsikt att
stoppa all nyrekrytering till Polishögskolan under kommande
budgetår, något som kommer att resultera i en minskning av
antalet poliser. Utskottet anser att detta inte kan accepteras.
Det som skedde under den föregående socialdemokratiska
regeringen, att poliser, åklagare och andra som inom
rättsväsendet arbetar med frågor om ekonomisk brottslighet
minskar i antal, får inte upprepas. Tvärtom måste den uppbyggnad
av resurserna som nu sker på detta område fortsätta. Det
ankommer på regeringen att se till att så blir fallet. Detta bör
riksdagen med anledning av motion Ju221 som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under mom. 4 bort ha
följande lydelse:
4. beträffande ekonomisk brottslighet
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Ju221 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Närpolisverksamhet (mom. 5)
Gun Hellsvik, Anders G Högmark, Lars Björkman och Jeppe
Johnsson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar
med "Utskottet har" och slutar med "och Ju809" bort ha följande
lydelse:
Utskottet har under en följd av år (se bl.a. 1992/93:JuU21 s.
22) uttalat sitt stöd för en fortsatt utbyggnad av
närpolisverksamheten. Åtgärder på detta område vidtas nu också
över hela landet. Enligt utskottets uppfattning är det
emellertid angeläget att övergången inom polisen till
närpolisarbete med inriktning på brottsförebyggande och
problemorienterade insatser sker i en snabbare takt än hittills.
Närpoliserna måste också erbjudas kvalificerat teknikstöd och
utbildningsinsatser som anpassats till närpolisverksamhetens
krav och synsätt. Det krävs bl.a. särskilda utbildningsinsatser
för att förbättra den enskilde polismannens möjligheter att på
ett effektivt sätt bemöta ungdomsvåldet. Det får ankomma på
regeringen att se till att vidta nödvändiga åtgärder för att vad
utskottet nu har anfört kommer till utförande. Detta bör
riksdagen med anledning av motionerna Ju203, Ju213, Ju801 och
Ju809 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under mom. 5 bort ha
följande lydelse:
5. beträffande närpolisverksamhet
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:203 yrkande
1, 1994/95:Ju213 och 1994/95:Ju801 yrkande 14 och
1994/95:Ju809 yrkande 16 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
5. Internationell narkotikabekämpning (mom. 7)
Gun Hellsvik (m), Anders G Högmark (m), Siw Persson (fp) Lars
Björkman (m) och Jeppe Johnsson (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12
börjar med "Utskottet instämmer" och slutar med "och avstyrks"
bort ha följande lydelse:
Utskottet vill framhålla betydelsen av att Sverige aktivt
deltar i det internationella arbetet mot brottslighet, inte
minst på narkotikaområdet. Som medlem av EU och andra
internationella organisationer har Sverige möjlighet att
kraftfullt driva frågan om skärpta åtgärder mot
narkotikamissbruk och den brottslighet som är kopplad härtill.
Sverige bör särskilt verka för att samarbetet på
narkotikaområdet inom EU utvecklas vidare, t.ex. inom ramen för
Europol. Av stor betydelse i sammanhanget är också att Sverige
motarbetar de legaliseringssträvanden när det gäller narkotika
som kunnat noteras på olika håll i Europa under senare tid. Det
ankommer på regeringen att ta nödvändiga initiativ i nu angivna
hänseenden. Vad utskottet har anfört bör riksdagen med anledning
av motionerna Ju801, So208 och So223 som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under mom. 7 bort ha
följande lydelse:
7. beträffande internationell narkotikabekämpning
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Ju801
yrkande 9, 1994/95:So208 yrkandena 8 och 12 samt 1994/95:So223
yrkande 28 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
6. EU:s polisiära samarbete (mom. 8)
Rolf Åbjörnsson (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som
börjar med "Utskottet har" och slutar med "motionen avstyrks"
bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i vad som framförs i motion K224 om
behovet av att polisen och tullen i ökad utsträckning engagerar
sig i och deltar i utvecklandet av EU:s gemensamma polisiära
samarbete. Även regeringen måste i ökad utsträckning aktivera
sig i frågor om den gränsöverskridande brottsligheten främst i
form av ekonomisk brottslighet, narkotikahantering och
terrorism. Det får ankomma på regeringen att ta nödvändiga
initiativ i detta hänseende. Vad utskottet nu har anfört bör
riksdagen med anledning av motionen som sin mening ge regeringen
till känna.
dels att utskottets hemställan under mom. 8 bort ha
följande lydelse:
8. beträffande EU:s polisiära samarbete
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:K224 yrkandena
42 och 43 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
7. Bedrägerier inom EU (mom. 9)
Siw Persson (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som
börjar med "Vad beträffar" och slutar med "Motionen avstyrks"
bort ha följande lydelse:
Utskottet vill framhålla betydelsen av att det inom EU vidtas
kraftfulla åtgärder för att komma till rätta med olika former av
bedrägerier inom EU med bidragsmedel o.d. För att förbättringar
skall kunna komma till stånd på detta område erfordras, förutom
ökad frihandel och enklare regler, vidgade kontroller och
sanktionsmöjligheter. Sverige måste enligt utskottets mening med
kraft engagera sig i denna fråga. Det får ankomma på regeringen
att se till att nödvändiga initiativ kommer till stånd från
svensk sida. Detta bör riksdagen med anledning av motion U503
som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under mom. 9 bort ha
följande lydelse:
9. beträffande bedrägerier inom EU
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:U503 yrkande 13
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. Polisens insatser mot barnpornografi (mom. 10)
Siw Persson (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som
börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med "dessa delar"
bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att Rikspolisstyrelsen har fattat beslut
om förstärkningar av den centrala polisorganisationen för att
bekämpa barnpornografibrott. Utskottet vill framhålla betydelsen
av att det nu fattade beslutet snabbt omsätts i praktiken och
att polisens slagkraft på området också i realiteten kraftigt
förstärks. I sammanhanget vill utskottet också betona vikten av
att polisen i sitt arbete med att bekämpa datarelaterad
brottslighet, t.ex. i form av spridning av barnpornografi, har
ett nära samarbete med forskare och andra experter på området.
Sådana kontakter är enligt utskottets mening nödvändiga om
polisen skall kunna följa med i den snabba utveckling som sker
inom datavärlden och effektivt kunna bekämpa den brottslighet
som är knuten till datorer och överföring via sådana. Utskottet
vill här också påtala det angelägna i att den personal som
arbetar med utredningar av barnpornografiska brott får
erforderligt stöd, t.ex. i form av regelbundna träffar med
psykolog eller psykiatriker. Det får ankomma på regeringen att
se till att lämpliga åtgärder vidtas inom polisen i nu angivna
hänseenden. Detta bör riksdagen med anledning av motion K432 som
sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under mom. 10 bort ha
följande lydelse:
10. beträffande Polisens insatser mot barnpornografi
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:K432
yrkandena 4 och 6 samt 1994/95:So601 yrkande 10 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. Besparingar under budgetåret 1995/96 (mom. 12)
Gun Hellsvik, Anders G Högmark, Lars Björkman och Jeppe
Johnsson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 19 som
börjar med "Utskottet kan" och slutar med "aktuell del" bort ha
följande lydelse:
Utskottet delar regeringens uppfattning att det
statsfinansiella läget kräver besparingar även inom
polisverksamheten. Utskottet motsätter sig emellertid att nya
besparingar görs inom den lokala polisorganisationen och att --
som en följd härav -- rekryteringen till Polishögskolan stoppas.
Som utskottet i enighet tidigare uttalat måste det undvikas att
nedskärningar görs av polisens operativa verksamhet. Avsaknaden
av utbildade poliser kan enligt utskottets mening inte
kompenseras med vare sig allmänna resonemang om
produktivitetshöjningar eller med ökade insatser på det sociala
området. Ett stopp för rekrytering av nya poliser innebär enligt
utskottets uppfattning tvärtom en påtaglig risk för att
brottsligheten och otryggheten i samhället ökar. Det omöjliggör
också den önskade förändringen av poliskårens sammansättning med
fler kvinnliga poliser och fler poliser med invandrarbakgrund.
Vad utskottet nu har anfört bör riksdagen med bifall till
motionerna Ju215 och Ju801 i denna del och med anledning av
motionerna Fi216, Ju224, Ju807 och Ju809 i denna del godkänna.
dels att utskottets hemställan under mom. 12 bort ha
följande lydelse:
12. beträffande besparingar under budgetåret 1995/96
att riksdagen med anledning av propositionen i denna del och
med bifall till motionerna 1994/95:Ju215 i denna del och
1994/95:Ju801 yrkande 15 i denna del och med anledning av
motionerna 1994/94:Ju224, 1994/95:JU807 yrkandena 2 och 3 i
denna del, 1994/95:Ju809 yrkande 17 i denna del samt
1994/95:Fi216 yrkande 21 i denna del godkänner vad utskottet
anfört,
10. Besparingar under budgetåret 1995/96 (mom. 12)
Ingbritt Irhammar (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 19 som
börjar med "Utskottet kan" och slutar med "aktuell del" bort ha
följande lydelse:
Utskottet kan konstatera att det statsfinansiella läget är
sådant att det nu är nödvändigt att fatta beslut om fortsatta
besparingar bl.a. inom rättsväsendet. Utskottet är emellertid
inte berett att fullt ut tillstyrka den stora besparing inom
polisväsendet som regeringen föreslår för det kommande
budgetåret. Som framgått ovan anser utskottet att satsningen på
närpolisverksamhet bör ges hög prioritet lokalt och regionalt i
polisorganisationen. För att denna satsning skall kunna komma
till stånd och ge konkret resultat inte minst i glesbygdsområden
är det bl.a. angeläget att en fortsatt rekrytering av poliser
kan ske även under det kommande budgetåret. Vad utskottet nu
uttalat bör riksdagen med bifall till motion Ju809 i denna del
och med anledning av motionerna Ju215, Ju224, Ju807, Ju809 och
Fi216 såvitt nu är i fråga godkänna.
dels att utskottets hemställan under mom. 12 bort ha
följande lydelse:
12. beträffande besparingar under budgetåret 1995/96
att riksdagen med anledning av propositionen i denna del samt
med bifall till motion 1994/95:Ju809 yrkande 17 i denna del och
med anledning av motionerna 1994/95:Ju215 i denna del,
1994/95:Ju224, 1994/95:Ju801 yrkande 15 i denna del,
1994/95:Ju807 yrkandena 2 och 3 i denna del samt 1994/95:Fi216
yrkande 21 i denna del godkänner vad utskottet anfört,
11. Besparingar under budgetåret 1995/96 (mom. 12)
Siw Persson (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 19 som
börjar med "Utskottet kan" och slutar med "aktuell del" bort ha
följande lydelse:
Utskottet kan konstatera att det statsfinansiella läget är
sådant att det nu är nödvändigt att fatta beslut om fortsatta
besparingar inom bl.a. rättsväsendet. Utskottet godtar
regeringens förslag om att spara 235 miljoner kronor inom
polisväsendet under det kommande budgetåret. När det gäller
regeringens förslag om hur besparingen skall tas ut är
utskottets uppfattning emellertid att medel bör överföras från
Rikspolisstyrelsen till den lokala polisorganisationen så att en
viss grundutbildning av polisaspiranter kan ske under var och en
av de terminer som infaller under budgetåret. Härigenom undviks
att alltför drastiska neddragningar sker av polisverksamheten
samtidigt som kompetensen när det gäller att grundutbilda
poliser vid Polishögskolan bättre kan upprätthållas. Det
ankommer på regeringen att se till att antagningen av
polisaspiranter fortsätter också nästa budgetår. Vad utskottet
nu har anfört bör riksdagen med bifall till motion Ju224 och med
anledning av motionerna Ju801, Fi216, Ju807 och Ju809 i aktuell
del som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under mom. 12 bort ha
följande lydelse:
12. beträffande besparingar under budgetåret 1995/96
att riksdagen med anledning av propositionen i denna del samt
med bifall till motion 1994/95:Ju224 och med anledning av
motionerna 1994/95:Ju215 i denna del, 1994/95:Ju801 yrkande 15 i
denna del, 1994/95:Ju807 yrkandena 2 och 3 i denna del,
1994/95:Ju809 yrkande 17 i denna del samt 1994/95:Fi216 yrkande
21 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
12. Besparingar under budgetåret 1995/96 (mom. 12)
Kia Andreasson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 19 som
börjar med "Utskottet kan" och slutar med "aktuell del" bort ha
följande lydelse:
Utskottet kan konstatera att det statsfinansiella läget är
sådant att det nu är nödvändigt att fatta beslut om fortsatta
besparingar bl.a. inom rättsväsendet. Utskottet är emellertid
inte berett att fullt ut tillstyrka den stora besparing inom
polisväsendet som regeringen föreslår för det kommande
budgetåret. För att inte den lokala polisorganisationen skall
förlora för mycket i kapacitet när det gäller att bekämpa
brottslighet, t.ex. på det betydelsefulla miljöområdet, bör
besparingen på denna del av polisverksamheten enligt utskottets
uppfattning vara mindre än den regeringen har föreslagit. Medel
bör därför överföras från anslaget till Rikspolisstyrelsen till
anslaget för den lokala polisorganisationen. När det gäller
antagningen till Polishögskolan kan denna enligt utskottets
mening minskas under det kommande budgetåret. Det är emellertid
viktigt att polisutbildning sker kontinuerligt, inte minst som
prognoser om det framtida antalet poliser lätt kan slå fel.
Polishögskolan bör även utnyttjas för kompetensutveckling på
polisområdet. Mot den angivna bakgrunden bör Polishögskolan
tilldelas medel för fortsatt aspirantutbildning m.m. under det
kommande budgetåret. Vad utskottet har anfört bör riksdagen med
bifall till motion Ju807 i denna del och med anledning av
motionerna Ju801, Fi216, Ju224 och Ju809 godkänna.
dels att utskottets hemställan under mom. 12 bort ha
följande lydelse:
12. beträffande besparingar under budgetåret 1995/96
att riksdagen med anledning av propositionen i denna del samt
med bifall till motion 1994/95:Ju807 yrkandena 2 och 3 i denna
del och med anledning av motionerna 1994/95:Ju215 i denna del,
1994/95:Ju224, 1994/95:Ju801 yrkande 15 i denna del,
1994/95:Ju809 yrkande 17 i denna del samt 1994/95:Fi216
yrkande 21 i denna del godkänner vad utskottet anfört,
13. Besparingar under budgetåret 1995/96 (mom. 12)
Rolf Åbjörnsson (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 19 som
börjar med "Utskottet kan" och slutar med "aktuell del" bort ha
följande lydelse:
Utskottet kan inte dela regeringens uppfattning om att
besparingar bör göras inom polisverksamheten. I en situation med
en omfattande brottslighet som tar sig allt grövre och
avancerade former och med en växande allmän otrygghet i
samhället måste polisens resurser för brottsbekämpning bevaras.
Dessutom måste de rationaliseringsvinster som kan göras inom
polisverksamheten användas för att ytterligare utveckla
polisarbetet. Av det anförda följer att utskottet också tar
avstånd från regeringens planer på att stoppa rekryteringen till
Polishögskolan under det kommande budgetåret. Vad utskottet nu
har uttalat bör riksdagen med bifall till motion Fi216 i denna
del och med anledning av motionerna Ju215, Ju224, Ju801, Ju807
och Ju809 i här aktuell del godkänna.
dels att utskottets hemställan under mom. 12 bort ha
följande lydelse:
12. beträffande besparingar under budgetåret 1995/96
att riksdagen med avslag på propositionen i denna del samt med
bifall till motion 1994/95:Fi216 yrkande 21 i denna del och med
anledning av motionerna 1994/95:Ju215 i denna del,
1994/95:Ju224, 1994/95:Ju801 yrkande 15 i denna del,
1994/95:JU807 yrkandena 2 och 3 i denna del samt
1994/95:Ju809 yrkande 17 i denna del godkänner vad utskottet
anfört,
14. Besparingar under budgetåren 1997 och 1998 (mom. 13)
Gun Hellsvik, Anders G Högmark, Lars Björkman och Jeppe
Johnsson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 19 som
börjar med "Utskottet godtar" och slutar med "denna del" bort ha
följande lydelse:
Även när det gäller inriktningen av besparingarna inom
Justitiedepartementets ansvarsområde för budgetåren 1997 och
1998 är utskottets uppfattning att dessa inte får drabba den
lokala polisverksamheten och rekryteringen av polisaspiranter.
Detta bör beaktas i det kommande budgetarbetet. Vad utskottet
anfört bör riksdagen med anledning av propositionen i denna del
och motion Ju801 såvitt här är i fråga som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under mom. 13 bort ha
följande lydelse:
13. beträffande besparingar under budgetåren 1997 och 1998
att riksdagen med anledning av propositionen i denna del och
motion 1994/95:Ju801 yrkande 15 i denna del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
15. Anslag till Rikspolisstyrelsen (mom. 14)
Under förutsättning av bifall till reservation 12
Kia Andreasson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 20 som
börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "denna del"
bort ha följande lydelse:
Som utskottet anfört ovan bör enligt utskottets mening medel
överföras från Rikspolisstyrelsen till den lokala
polisorganisationen. Utskottet förordar därför, med bifall till
motion Ju807 i denna del och med avslag på motion Fi216 såvitt
nu är i fråga, att Rikspolisstyrelsen anvisas 35 miljoner kronor
mindre än vad regeringen föreslagit eller 725 179 000 kr,
dels att utskottets hemställan under mom. 14 bort ha
följande lydelse:
14. beträffande anslag till Rikspolisstyrelsen
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ju807 yrkande 3
delvis och med avslag på motion 1994/95:Fi216 yrkande 21 i denna
del till Rikspolisstyrelsen för budgetåret 1995/96 anvisar
ett ramanslag på 725 179 000 kr,
16. Anslag till Rikspolisstyrelsen (mom. 14)
Under förutsättning av bifall till reservation 13
Rolf Åbjörnsson (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 20 som
börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "denna del"
bort ha följande lydelse:
I enlighet med vad utskottet tidigare anfört är utskottet inte
berett att tillstyrka att nya besparingar görs på anslaget till
Rikspolisstyrelsen. Utskottet förordar därför, med bifall till
motion Fi216 i denna del och med avslag på motion Ju807 i här
aktuell del, att Rikspolisstyrelsen anvisas 25,5 miljoner kronor
utöver vad regeringen föreslagit eller 785 679 000 kr.
dels att utskottets hemställan under mom. 14 bort ha
följande lydelse:
14. beträffande anslag till Rikspolisstyrelsen
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Fi216 yrkande 21
delvis och med avslag på motion 1994/95:Ju807 yrkande 3 i denna
del till Rikspolisstyrelsen för budgetåret 1995/96 anvisar
ett ramanslag 785 679 000 kr,
17. Anslag till Säkerhetspolisen (mom. 15)
Under förutsättning av bifall till reservation 13
Rolf Åbjörnsson (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 20 som
börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "aktuell del"
bort ha följande lydelse:
I enlighet med vad utskottet tidigare anfört är utskottet inte
berett att tillstyrka att besparingar görs på anslaget till
Säkerhetspolisen. Utskottet förordar därför, med bifall till
motion Fi216 i denna del, att Säkerhetspolisen anvisas 30
miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit eller
744 432 000 kr,
dels att utskottets hemställan under mom. 15 bort ha
följande lydelse:
15. beträffande anslag till Säkerhetspolisen
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Fi216 yrkande 21
i denna del till Säkerhetspolisen för budgetåret 1995/96
anvisar ett ramanslag 744 432 000 kr,
18. Anslag till Polishögskolan (mom. 16)
Under förutsättning av bifall till reservation 12
Kia Andreasson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 20 som
börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "denna del"
bort ha följande lydelse:
Som utskottet tidigare anfört bör medel avsättas under
anslaget till Polishögskolan för att möjliggöra fortsatt
grundutbildning av poliser under budgetåret 1995/96. Utskottet
förordar därför med bifall till motion Ju807 i denna del att
Polishögskolan erhåller ett anslag på 100 miljoner kronor för
detta ändamål.
dels att utskottets hemställan under mom. 16 bort ha
följande lydelse:
16. beträffande anslag till Polishögskolan
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ju807 yrkande 2 i
denna del till Polishögskolan för budgetåret 1995/96 anvisar
ett anslag på 100 000 000 kr,
19. Anslag till Lokala polisorganisationen (mom. 18)
Under förutsättning av bifall till reservation 9
Gun Hellsvik, Anders G Högmark, Lars Björkman och Jeppe
Johnsson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 21 som
börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "aktuella
delar" bort ha följande lydelse:
Som utskottet tidigare anfört är utskottet inte berett att
tillstyrka att nya besparingar görs på anslaget till den lokala
polisorganisationen. Utskottet förordar därför, med bifall till
motionerna Ju215, Ju801 och Fi216 i denna del och med anledning
av motionerna Ju807 och Ju809 såvitt här är i fråga, att den
lokala polisorganisationen anvisas 297 miljoner kronor utöver
vad regeringen föreslagit eller 14 697 792 000 kr,
dels att utskottets hemställan under mom. 18 bort ha
följande lydelse:
18. beträffande anslag till Lokala polisorganisationen
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ju215 i denna
del, 1994/95:Ju801 yrkande 15 i denna del och 1995/96:Fi216
yrkande 21 i denna del och med anledning av motionerna
1994/95:Ju807 yrkande 3 i denna del och 1994/95:Ju809 yrkande 17
i denna del till Lokala polisorganisationen för budgetåret
1995/96 anvisar ett ramanslag på 14 697 792 000 kr,
20. Anslag till Lokala polisorganisationen (mom. 18)
Under förutsättning av bifall till reservation 10
Ingbritt Irhammar (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 21 som
börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "aktuella
delar" bort ha följande lydelse:
Som utskottet tidigare anfört är utskottet inte berett att
fullt ut tillstyrka de besparingar som regeringen föreslår på
anslaget till den lokala polisorganisationen. Utskottet förordar
därför, med bifall till motion Ju809 i denna del och med
anledning av motionerna Ju215, Ju801, Ju807 och Fi216 i aktuell
del, att den lokala polisorganisationen anvisas 75 miljoner
kronor utöver vad regeringen föreslagit eller 14 475 792 000 kr,
dels att utskottets hemställan under mom. 18 bort ha
följande lydelse:
18. beträffande anslag till Lokala polisorganisationen
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ju809 yrkande 17
i denna del och med anledning av motionerna 1994/95:Ju215 i
denna del, 1994/95:Ju801 yrkande 15 i denna del, 1994/95:Ju807
yrkande 3 i denna del och 1994/95:Fi216 yrkande 21 i denna del
till Lokala polisorganisationen för budgetåret 1995/96
anvisar ett ramanslag på 14 475 792 000 kr,
21. Anslag till Lokala polisorganisationen (mom. 18)
Under förutsättning av bifall till reservation 12
Kia Andreasson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 21 som
börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "aktuella
delar" bort ha följande lydelse:
Som utskottet tidigare anfört är utskottet inte berett att
fullt ut tillstyrka de besparingar som regeringen föreslår på
anslaget till den lokala polisorganisationen. Utskottet förordar
därför, med bifall till motion Ju807 i denna del och med
anledning av motionerna Ju215, Ju801, Ju809 och Fi216 i aktuell
del, att lokala polisorganisationen anvisas 35 miljoner kronor
mer än vad regeringen föreslagit eller 14 435 827 000 kr.
dels att utskottets hemställan under mom. 18 bort ha
följande lydelse:
18. beträffande anslag till Lokala polisorganisationen
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ju807 yrkande 3 i
denna del och med anledning av motionerna 1994/95:Ju215 i denna
del, 1994/95:Ju801 yrkande 15 i denna del, 1994/95:Ju809 yrkande
17 i denna del och 1994/95:Fi216 yrkande 21 i denna del till
Lokala polisorganisationen för budgetåret 1995/96 anvisar
ett ramanslag på 14 435 79 000 kr,
22. Anslag till Lokala polisorganisationen (mom. 18)
Under förutsättning av bifall till reservation 13
Rolf Åbjörnsson (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 21 som
börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "aktuella
delar" bort ha följande lydelse:
I enlighet med vad utskottet tidigare anfört är utskottet inte
berett att tillstyrka att nya besparingar görs på anslaget till
den lokala polisorganisationen. Utskottet förordar därför, med
bifall till motionerna Ju215, Ju801 och Fi216 i denna del och
med anledning av motionerna Ju807 och Ju809 såvitt här är i
fråga, att den lokala polisorganisationen anvisas 297 miljoner
kronor utöver vad regeringen föreslagit eller 14 697 792 000 kr,
dels att utskottets hemställan under mom. 18 bort ha
följande lydelse:
18. beträffande anslag till Lokala polisorganisationen
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ju215 i denna
del, 1994/95:Ju801 yrkande 15 i denna del och 1995/96:Fi216
yrkande 21 i denna del och med anledning av motionerna
1994/95:Ju807 yrkande 3 i denna del och 1994/95:Ju809 yrkande 17
i denna del till Lokala polisorganisationen för budgetåret
1995/96 anvisar ett ramanslag på 14 697 792 000 kr,
23. Utbildning om våld mot kvinnor (mom. 21)
Siw Persson (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 23 som
börjar med "Frågor om" och slutar med "motionen avstyrks" bort
ha följande lydelse:
Utskottet anser att det behövs ökade kunskaper i samhället om
olika former av övergrepp mot kvinnor. Inte minst viktigt är att
de som arbetar inom rättsväsendet har erforderliga kunskaper om
våldet mot kvinnor och om hur utsatta kvinnor bör bemötas hos
polisen, i domstolarna etc. Det får ankomma på regeringen att se
till att åtgärder vidtas för att rättsväsendets personal skall
få förbättrad insikt i dessa frågor. Detta bör riksdagen med
anledning av motion Ju806 som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under mom. 21 bort ha
följande lydelse:
21. beträffande utbildning om våld mot kvinnor m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Ju806 yrkande 7
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
24. Utbildning om barnkonventionen (mom. 22)
Siw Persson (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 23 som
börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med "Motionen
avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser det vara av stort värde att de idéer om barns
rättigheter som kommer till uttryck i FN:s barnkonvention
förankras och sprids i samhället. Inte minst behöver kunskap om
konventionens innehåll spridas inom polisen och
domstolsväsendet. Regeringen bör se till att åtgärder vidtas i
detta hänseende. Detta bör riksdagen med anledning av motion
So601 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under mom. 22 bort ha
följande lydelse:
22. beträffande utbildning om barnkonventionen
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:So601 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
25. Regeringsförslag om utbildning (mom. 24)
Alice Åström (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 23 som
börjar med "Utskottet finner" och slutar med "avstyrks således"
bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att alltför få miljöbrott beivras av
rättsväsendet. En viktig orsak härtill är enligt utskottets
uppfattning att poliser och åklagare saknar tillräckliga
kunskaper på det miljörättsliga området. Kompetensen när det
gäller att utreda miljöbrottslighet måste därför snarast höjas.
Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till
utbildningsinsatser för poliser och åklagare när det gäller
denna brottslighet. Vad utskottet har anfört bör riksdagen med
anledning av motion Ju608 som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under mom. 24 bort ha
följande lydelse:
24. beträffande regeringsförslag om utbildning
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Ju608 yrkande 5
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
26. Poliser med invandrarbakgrund (mom. 25)
Siw Persson (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23
börjar med "Utskottet vill" och på s. 24 slutar med "Motionen
avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill framhålla betydelsen av att man inom polisen
verkar för att få till stånd en så allsidig sammansättning som
möjligt av poliskåren. För att begränsa brottsligheten bland
invandrare och öka deras förtroende för polisen behövs fler
poliser med invandrarbakgrund. Åtgärder bör därför vidtas för
att åstadkomma en ökning av antalet polisaspiranter med denna
bakgrund. Det får ankomma på regeringen att se till att
nödvändiga åtgärder vidtas i detta hänseende. Detta bör
riksdagen med anledning av motion Sf635 som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under mom. 25 bort ha
följande lydelse:
25. beträffande poliser med invandrarbakgrund
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Sf635 yrkande 12
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
27. Gränskontroll (mom. 27)
Gun Hellsvik, Anders G Högmark, Lars Björkman och Jeppe
Johnsson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 26 som
börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med "Ju201
avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att den ökade brottslighet som äger rum
över våra gränser i form av smuggling av narkotika och stöldgods
såsom bilar m.m. gör det angeläget att få till stånd sådana
åtgärder som föreslås i motion Ju201. Det handlar om ett bättre
samarbete mellan tull och polis liksom andra åtgärder, t.ex. i
form av bättre teknisk utrustning och ökade befogenheter eller
ändrade arbetsuppgifter för personalen, som kan förhindra
gränsöverskridande brottslighet. Även samarbetet inom EU på
gränskontrollområdet leder enligt utskottets mening till ett
ökat behov av åtgärder i aktuellt hänseende. Regeringen bör se
till att åtgärder vidtas i enlighet med vad utskottet nu har
anfört. Detta bör riksdagen med anledning av motion Ju201 som
sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under mom. 27 bort ha
följande lydelse:
27. beträffande gränskontroll
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Ju201 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilt yttrande
Närpolisverksamhet (mom. 5)
Ingbritt Irhammar (c) anför:
Enligt min uppfattning är närpolisverksamhet av mycket stor
betydelse i kampen mot våldsbrottsligheten och då speciellt
ungdoms- och gängvåld. Närpoliser arbetar problemorienterat och
med all slags brottslighet. Eftersom de är stationerade i sitt
område har de goda möjligheter att bygga upp ett stort
kontaktnät med allmänheten, organisationslivet, skolan m.fl. och
att göra egna observationer. De kan på så sätt skaffa sig god
kunskap om situationen i olika avseenden i området och därmed på
ett bättre sätt förebygga och utreda brott. Jag anser mot den
angivna bakgrunden att det är viktigt att utbyggnaden av
närpolisverksamheten fortsätter med kraft. Det är därvid
särskilt viktigt att glesbygdens behov av polisiära insatser
tillgodoses. Jag förutsätter att vad som nu har anförts beaktas
i det pågående arbetet med att utveckla närpolisverksamhet på
olika håll i landet. Något initiativ av riksdagen i frågan
erfordras inte. Jag yrkar således bifall till utskottets
hemställan.
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1
Propositionen 1
Motionerna 2
Utskottet 5
Inledning 5
Riktlinjer för resursanvändningen inom polisen 5
Prioritering av olika slag av brottslighet 7
Närpolisverksamhet 8
Trafikövervakning 9
Internationellt polissamarbete 11
Barnpornografi 12
Anslagsfrågor m.m. 15
Polisens besparings- och rationaliseringsarbete 15
Besparingsförslagen i budgetpropositionen 17
Inledning 17
Budgetåret 1995/96 17
Budgetåren 1997 och 1998 18
Utskottet 18
Anslag till Rikspolisstyrelsen 19
Anslag till Säkerhetspolisen 20
Anslag till Polishögskolan 20
Anslag till Statens kriminaltekniska laboratorium 20
Anslag till Lokala polisorganisationen 20
Anslag till Utlänningsärenden 21
Övriga frågor 21
Utbildning 21
Poliser med invandrarbakgrund 23
Lekmannainflytandet över polisverksamheten 23
Gränskontroll m.m. 25
Hemställan 26
Reservationer 29
1. Narkotikabrottslighet (mom. 1) 29
2. Miljöbrottslighet (mom. 2) 30
3. Ekonomisk brottslighet (mom. 4) 30
4. Närpolisverksamhet (mom. 5) 31
5. Internationell narkotikabekämpning (mom. 7) 31
6. EU:s polisiära samarbete (mom. 8) 32
7. Bedrägerier inom EU (mom. 9) 32
8. Polisens insatser mot barnpornografi (mom. 10) 33
9. Besparingar under budgetåret 1995/96 (mom. 12) 33
10. Besparingar under budgetåret 1995/96 (mom. 12) 34
11. Besparingar under budgetåret 1995/96 (mom. 12) 35
12. Besparingar under budgetåret 1995/96 (mom. 12) 35
13. Besparingar under budgetåret 1995/96 (mom. 12) 36
14. Besparingar under budgetåren 1997 och 1998
(mom. 13)37
15. Anslag till Rikspolisstyrelsen (mom. 14) 37
16. Anslag till Rikspolisstyrelsen (mom. 14) 38
17. Anslag till Säkerhetspolisen (mom. 15) 38
18. Anslag till Polishögskolan (mom. 16) 39
19. Anslag till Lokala polisorganisationen (mom. 18) 39
20. Anslag till Lokala polisorganisationen (mom. 18) 40
21. Anslag till Lokala polisorganisationen (mom. 18) 40
22. Anslag till Lokala polisorganisationen (mom. 18) 41
23. Utbildning om våld mot kvinnor (mom. 21) 41
24. Utbildning om barnkonventionen (mom. 22) 42
25. Regeringsförslag om utbildning (mom. 24) 42
26. Poliser med invandrarbakgrund (mom. 25) 42
27. Gränskontroll (mom. 27) 43
Särskilt yttrande 43
Närpolisverksamhet (mom. 5) 43