I betänkandet behandlas regeringens skrivelse (1994/95:167) om
det svenska miljöarbetet i EU. Vidare behandlas 166
motionsyrkanden väckta dels med anledning av skrivelsen, dels
under den allmänna motionstiden 1995. Utskottet har undvikit att
behandla det stora antalet motionsyrkanden om olika enskildheter
i förhandlingsarbetet på ett mer ingående sätt. I stället har
utskottet eftersträvat en mer övergripande bedömning där
tyngdpunkten läggs på bl.a. de av Sverige prioriterade
miljöfrågorna.
Utskottet delar i huvudsak regeringens syn på inriktningen av
det svenska miljöpolitiska arbetet i EU och hur arbetet skall
bedrivas. Samtliga motionsyrkanden avstyrks, i åtskilliga fall
med konstaterandet att de överensstämmer med utskottets och
regeringens syn på det miljöpolitiska arbetet eller att de inte
står i någon motsättning till de svenska ambitionerna.
Till betänkandet har fogats 33 reservationer (m, fp, c, v, mp)
och 2 särskilda yttranden (v, mp).
Skrivelsen
Regeringen (Miljödepartementet) har i skrivelse 1994/95:167
berett riksdagen tillfälle att ta del av regeringens
presentation av sin syn på inriktningen av det svenska
miljöpolitiska arbetet i EU och hur arbetet skall bedrivas.
Skrivelsens huvudsakliga innehåll
I skrivelsen presenterar regeringen sin syn på inriktningen av
det svenska miljöpolitiska arbetet i EU och hur arbetet skall
bedrivas.
Huvuduppgiften är att medverka till en långsiktigt hållbar
utveckling i Europa i linje med slutsatserna från
Riokonferensen. Sverige skall vara pådrivande i omställningen av
sådan produktion och konsumtion som utgör ett hot mot miljön. I
första hand gäller det omställningen inom tre för det ekonomiska
livet centrala områden, nämligen transporter, energiförsörjning
och livsmedelsområdet i vid mening. Sverige skall verka för att
gamla metoder, tekniska lösningar och anläggningar som inte
fyller miljökraven så snabbt som möjligt ersätts med ny teknik
och nya investeringar som förenar ekonomiska krav med ekologiska
grundvillkor. Det innebär att Sverige i EU-arbetet skall förena
insatserna för en bättre miljö med åtgärder för att skapa nya
arbetstillfällen.
Sverige skall således prioritera:
kampen mot försurning och klimatförändringar
arbetet för kretsloppsanpassning
bevarande av biologisk mångfald, samt
en höjd ambitionsnivå när det gäller kemikaliekontroll och
minskad användning av bekämpningsmedel.
Med hänsyn till miljöfrågornas stora betydelse i EU är det
enligt regeringens uppfattning naturligt att den fortsatta
utvecklingen av EU:s miljöpolitik diskuteras vid den
regeringskonferens som äger rum mellan medlemsländerna år 1996.
Regeringen har för avsikt att lyfta fram miljöfrågorna i samband
med översynen av de grundläggande fördragstexterna för
EU-verksamheten.
Sverige bör som medlem i EU aktivt verka för effektiva och
ökade miljöinsatser i Central- och Östeuropa och i synnerhet i
vårt närområde. Östersjöområdet är av särskild vikt.
I skrivelsen ägnas genomförandefrågor särskild uppmärksamhet.
Där behandlas hur olika grupper i samhället skall engageras och
ges tillfälle att delta. Vidare tas frågan om vissa
resursförstärkningar upp liksom hur de svenska förberedelserna
inför EU-förhandlingar skall samordnas samt hur EU-reglerna
skall få genomslag i Sverige.
Motionerna
Motioner med anledning av skrivelsen
1994/95:Jo21 av Gustaf von Essen (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att Sverige i samarbetet inom EU skall beakta de möjligheter
och fördelar som fjärrvärme medför för miljön.
1994/95:Jo22 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om grunden för Sveriges miljöstrategi i EU,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om det sektorsövergripande arbete som nu
behövs för att minska försurningsproblematiken,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om åtgärder för att minska utsläppen av
försurande ämnen från transportsektorn,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att försiktighetsprincipen skall gälla i
arbetet med att minska risken för klimatförändringar,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att EU:s koldioxidutsläpp skall minska med
minst 20 % till år 2005,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att införandet av en koldioxidskatt i EU
är högprioriterat,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om bevarandet av biologisk mångfald genom
gemensamma planer för att bevara alla de olika slags
naturmiljöer som finns i EU,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att effektiva sanktionsmöjligheter skall
införas i EU mot länder, företag och enskilda som bryter mot
skyddet av den biologiska mångfalden,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Sverige skall verka för
producentansvar inom hela EU för varor och kemikalier,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Sverige skall verka för att
tillämpningen av substitutionsprincipen och
försiktighetsprincipen skall gälla inom EU,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att kretsloppsprincipen och
avfallsminimering skall vara ett övergripande mål vid utformning
av EU:s direktiv och förordningar,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att export av miljöfarligt avfall från EU
till länder som saknar möjlighet att ta emot avfallet på ett
miljömässigt adekvat sätt skall förbjudas och stoppas,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Sverige skall verka för att få fram
förpacknings- och retursystem som kan användas inom hela EU,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Sverige skall verka för att EU
utvecklar sina program, direktiv och förordningar för att
påskynda framtagandet av teknik och processer som skyddar
vattentillgångar,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ändring av EU:s jordbrukspolitik för att
minska miljöproblemen och ge konsumenterna större tillgång till
ekologiskt odlade produkter,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att EU skall agera på effektivast möjliga
sätt för att gynna en uthållig utveckling i jordens fattiga
länder,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att EU skall agera på effektivast möjliga
sätt för att gynna en uthållig utveckling i Öst- och
Centraleuropa,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Sverige aktivt skall medverka i
arbetet med miljöhandlingsprogrammet för att minska
miljöproblemen i Medelhavsregionen,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Sverige skall driva kravet på en
analys av om fortsatt urbanisering är förenligt med målet om det
uthålliga samhället.
1994/95:Jo23 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om de allmänna målen med EU:s miljösamarbete,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en långsiktig investeringsstrategi,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om åtgärder för att skapa nya
arbetstillfällen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om marknadsekonomiska lösningar,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om koldioxidskatt och en ökad miljörelatering
av energiskatterna,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om trafik och miljö,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en skärpt klimatstrategi,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om våtmarker och biologisk mångfald,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en koppling av EU:s bistånd till krav på
marknadsekonomiska reformer,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att lyfta fram subsidiaritetsprincipen i
den fysiska planeringen,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en prioritering av grundforskningen på
miljöområdet,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om handel med utsläppsrätter.
1994/95:Jo24 av Monica Green m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om arbete i EU för att förebygga
oljekatastrofer.
1994/95:Jo25 av Eva Goës (mp) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om energieffektivisering och förnyelsebara
energislag och om ändring därom i Euratoms stadgar,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om införande av absolut förbud av import och
mellanlagring av utländskt kärnavfall,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att nya kärnanläggningar inte får uppföras
utom för det i landet producerade använda kärnbränslet,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att utländska företag inte får köpa in sig
i den svenska kärnkraftsindustrin och dess anläggningar,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Sverige måste blockera ett beslut om
att utöka EU-fonderna för utlåning under nuvarande villkor och
att Sverige i stället skall agera så att förnyelsebara och
energieffektiva energisystem utvecklas,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Sverige skall agera kraftfullt mot nya
kärnkraftsreaktorbyggen i Östeuropa,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om förbud av export av kärntekniskt materiel,
kärnbränsle och radioaktivt avfall till länder utanför EU,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att sänka gränsvärdet för strålskydd med
en tiopotens,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om utökad insyn i all verksamhet som rör
kärnenergi och kärnteknisk hantering i Sverige och EU.
1994/95:Jo26 av Eva Eriksson och Lennart Fremling (fp) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en skatteväxling för miljön,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att införa krav på en hållbar utveckling i
EU:s grundläggande fördragstexter,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om vikten av att miljöavgifter beslutas som
miljöfrågor och inte skattefrågor i EU,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om offentlighet avseende miljöfakta och
miljöbeslut i EU:s organ,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om åtgärder mot transportsektorns
miljöpåverkan,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om avregleringar och avskaffande av
subventioner inom energisektorn,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en utvidgning av EU till att omfatta
länder i Öst- och Centraleuropa.
1994/95:Jo27 av Mats Odell m.fl. (kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Sverige vid EU:s regeringskonferens
1996 driver frågan om en förstärkt miljögaranti innebärande
bl.a. en omvänd bevisordning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Sverige vid regeringskonferensen skall
verka för en ändring från enhällighet till kvalificerad
majoritet i fråga om gemensamma miljöskatter,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Sverige som EU-medlem skall verka för
en effektivare implementering av det femte
miljöhandlingsprogrammet i enlighet med vad som anförts i
motionen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en kontrollstation om ett år för att
utvärdera hur offentlighetsprincipen tillgodosetts på nationell
nivå när det gäller Sveriges miljöarbete i EU,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Sverige skall driva på arbetet för
ökad offentlighet beträffande EU:s miljöarbete och själv gå före
genom att deklarera hur Sverige röstat i ministerrådet,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om översättning av dokument till flera språk
samt användning av informationsteknologin för spridning av
relevant miljöinformation till allmänhet och EU:s instanser,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Sverige som medlemsland i EU
kraftfullt skall verka för att 1992 års Helsingforskonvention
ratificeras av samtliga signatärer,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Sverige inom EU skall verka för ett
särskilt Barentsinitiativ inom ramen för s.k.
Gemenskapsinitiativ samt för ett Barentsregionskontor i
Stockholm,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Sverige inom EU skall verka för att EU
i sin handel med u-länder ger information så att dessa smidigt
kan anpassa sig till marknadsutvecklingen inom EU,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en övervakningsfunktion inom EU för att
förhindra export till u-länder av produkter förbjudna inom EU,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Sverige inom EU skall verka för att EU
som part driver på det internationella arbetet att finna
lösningar på svåra miljöproblem orsakade av miljöföroreningar
eller överutnyttjande av gemensamma globala naturresurser,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Sverige i EU verkar för ett offensivt
klimatarbete innebärande nödvändiga reduktionsmål samt
tillräckliga åtgärder för att nå dessa,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Sverige tillsammans med övriga
progressiva länder i EU aktivt skall arbeta för en gemensam
skatteväxling för miljöns och sysselsättningens skull,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Sverige tillsammans med andra länder i
EU använder sig av möjligheten att genomföra
informationskampanjer om åtgärdsförslag på miljöområdet i de
länder där dessa idéer inte slagit rot,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Sverige offensivt skall stödja arbetet
inom EU vad gäller framtagande av en gemensam
koldioxid-/energiskatt,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Sverige i EU kraftfullt skall stödja
arbetet för framtagande av teknikutvecklande
energiprestandanormer i hushållsapparater m.m.,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Sverige inför regeringskonferensen
1996 skall driva frågan om en omskrivning av unionsfördraget vad
avser målen för EU:s energipolitik i enlighet med vad som
anförts i motionen,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Sverige inom EU skall verka för en
utfasning av subventioner till icke förnybara energislag,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Sverige skall verka för att EU
upprättar en avvecklingsplan för alla svårnedbrytbara,
bioackumulerbara ämnen samt för in detta som ett mål vid
revideringen av EU:s femte miljöhandlingsprogram,
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Sverige i EU skall ta initiativ till
ett direktiv som förbjuder alla typer av klorkemikalier vid
pappersmassatillverkning,
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Sverige inom EU skall verka för
principen om att alla transportslag bär sina totala kostnader,
22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om dels att Sverige skall verka för att EU
inom TEN-samarbetet prioriterar utbyggnad av snabbtågsnätet,
dels i övrigt främjar järnvägstrafiken,
23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Sverige i EU skall verka för att en
fond för fartygstrafiken upprättas dit fartyg utan
katalysatorteknik betalar och där stöd utgår till fartyg som
investerar i denna teknik,
24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Sverige skall samverka med övriga
EU-länder när det gäller forskning, utveckling och etablering av
effektiva kollektivtrafiksystem,
25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Sverige som EU-medlem aktivt skall
driva på arbetet med ett direktiv med kraftigt skärpta krav vad
gäller energiförbrukning,
26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Sverige i EU skall verka för en
gemensam strategi för introducering av motoralkoholer,
27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Sverige av EU skall begära ett förbud
mot generell användning av antibiotika i djurfoder från det år
Sveriges undantag på detta område upphör,
28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Sverige i EU skall arbeta för att
ekologiskt jordbruk expanderar,
29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Sverige i EU skall verka för
miljöskatt på bekämpningsmedel, handelsgödsel och kadmium samt
verka för ett kraftigt sänkt gränsvärde för kadmiuminnehåll i
handelsgödsel,
30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Sverige i EU skall verka för en ny
vision och strategi för jordbruket i ett framtida
kretsloppssamhälle där stad och landsbygd gemensamt bidrar till
energiförsörjning, alternativ produktion och biologisk mångfald,
31. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Sverige i EU skall verka för ett
slopande av det generella kravet på att frösorter skall vara
upptagna på EU:s officiella sortlista vad gäller
portionsförpackat frö avsett för husbehovsodlare,
32. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Sverige i EU skall ta initiativ till
en naturvårdskonferens om nationalparker,
33. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en grundlig översyn av svensk lagstiftning
i förhållande till EU:s habitat- och fågelskyddsdirektiv,
34. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om skärpt arbete för att leva upp till
åtagandena enligt CITES-konventionen.
1994/95:Jo28 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Sverige i EU aktivt skall arbeta för
en ökad öppenhet mot allmänheten i miljöfrågor,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Sverige i EU bör driva på arbetet med
bioenergi,
3. att riksdagen hos regeringen begär att en parlamentarisk
utredning tillsätts för att utarbeta en svensk strategi för
bioteknik inom EU,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om Sveriges agerande i EU vad gäller PVC,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om enhetlig miljömärkning i EU.
1994/95:Jo29 av Gudrun Lindvall (mp) vari yrkas
1. att riksdagen begär att regeringen i EU skall verka för att
EU:s grundläggande miljöpolitik ändras enligt vad som anförts i
motionen,
2. att riksdagen begär att regeringen i EU skall verka för att
en hållbar utveckling av samhället skall vara ett av EU:s
grundläggande mål och skrivas in i unionsfördraget,
3. att riksdagen begär att regeringen i EU verkar för att
resurshushållning och miljöskydd skall vara ett av unionens mål
i enlighet med vad som anförts i motionen,
4. att riksdagen begär att regeringen i EU skall verka för att
försiktighetsprincipen och substitutionsprincipen skrivs in i
unionsfördraget och blir grundläggande i EU:s lagstiftning,
5. att riksdagen begär att regeringen i EU skall verka för att
det i fördraget anges att den gemensamma politiken i EU skall
leda till en hållbar utveckling och att ett långsiktigt hållbart
samhälle måste vara det mål mot vilket alla politiska beslut
skall prövas,
6. att riksdagen begär att regeringen verkar för att det i EU
blir tillåtet för enskilt medlemsland att gå före, dvs. ha högre
miljökrav,
7. att riksdagen begär att regeringen i EU skall verka för att
varureglerna 100 a § skall ses som minimiregler,
8. att riksdagen begär att regeringen i EU verkar för att
totalharmoniseringen vad avser varuregler 100 a § upphör såvida
de med dagens situation inte kan tolkas som minimiregler,
9. att riksdagen begär att regeringen i EU driver att Sverige
inte skall behöva sänka miljökraven vad avser de i motionen
framförda undantag som Sverige fick vid inträdet i EU,
10. att riksdagen begär att regeringen i EU verkar för en
kraftfullare miljöpolitik vad avser EU:s roll i Världsbanken och
vid uppföljandet av Riokonferensen,
11. att riksdagen begär att regeringen i EU driver frågan om
skatteväxling som en metod att ekonomiskt knyta ihop ekologi och
ekonomi, i enlighet med vad i motionen anförts,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Sverige måste gå före på detta område
och skatteväxla,
13. att riksdagen begär att regeringen i EU verkar för att
miljöskatter används i större utsträckning än i dag,
14. att riksdagen begär att regeringen i EU verkar för att
dessa miljöskatter enbart är minimiskatter,
15. att riksdagen begär att regeringen i EU verkar för att
skyddet av hotade biotoper prioriteras,
16. att riksdagen begär att regeringen i EU verkar för att
transportarbetet minskar och att järnvägssatsningar prioriteras,
17. att riksdagen begär att regeringen i EU driver målet att
utsläpp av NOx skall minskas med 70 % till år 2005,
18. att riksdagen begär att regeringen i EU verkar för att
svavelhalt i fartygsbränslen skall ner till 0,1 % och att en
handlingsplan för detta tas fram,
19. att riksdagen begär att regeringen i EU verkar för att
alternativa bränslen prioriteras,
20. att riksdagen begär att regeringen i EU verkar för att
mineraloljedirektivet förändras vad avser beskattning av
förnybara bränslen i förhållande till fossila,
21. att riksdagen begär att regeringen i EU verkar för att en
avvecklingsplan tas fram för ozonnedbrytande ämnen,
22. att riksdagen begär att regeringen i EU verkar för att
målet med avvecklingsplanen skall vara att användning av freoner
och metylbromid skall ha upphört år 2000 och att
användningsförbudet även skall innefatta handel med varor m.m.
som anförts i motionen,
23. att riksdagen begär att regeringen i EU skall verka för
att användning av alla svårnedbrytbara och bioackumulerade ämnen
upphör och att detta skrivs in i miljömålen,
24. att riksdagen begär att regeringen i EU verkar för att
konkreta avvecklingsplaner med tydliga mål för avveckling tas
fram för tungmetaller, klorerade lösningsmedel och PVC,
25. att riksdagen begär att regeringen i EU tar initiativ till
att s.k. hormongifter, miljögifter med hormonliknande utseende,
uppmärksammas,
26. att riksdagen begär att regeringen i EU driver att
avvecklingsplaner för i första hand nonylfenol och DEHP tas fram
som anförts i motionen,
27. att riksdagen begär att regeringen i EU verkar för att
miljögifter som påverkar endokrina system skall ersättas enligt
substitutionsprincipen och försiktighetsprincipen,
28. att riksdagen begär att regeringen i EU verkar för att
avfallsminimering skall styra utformningen av EU:s
avfallsdirektiv och förordningar,
29. att riksdagen begär att regeringen i EU verkar för att
naturvårdspolitiken Natura 2000 integreras i all fysisk
planering,
30. att riksdagen begär att regeringen i EU verkar för att
skyddet av hotade biotoper integreras i all fysisk planering, i
enlighet med vad i motionen anförts,
31. att riksdagen begär att regeringen i EU och i andra
internationella sammanhang verkar för att skyddsvärda områden
med höga biologiska värden i Östeuropa ges skydd,
32. att riksdagen begär att regeringen i EU verkar för att
fågeldirektivet och habitatdirektivet skärps,
33. att riksdagen begär att regeringen i EU verkar för att
krav på sortdokumentation och certifiering av fröer av
köksväxter upphör eftersom det är ett hot mot den biologiska
mångfalden och Riodeklarationen,
34. att riksdagen begär att regeringen i EU verkar för att i
alla fall traditionella frösorter undantas från kraven,
35. att riksdagen begär att regeringen i EU verkar för att
medel anslås för att täcka kostnaden för sortdokumentation och
certifiering för köksväxtsorter för att inte riskera att den
biologiska mångfalden och de odlingskulturella värdena går
förlorade,
36. att riksdagen begär att regeringen i EU verkar för att
sista förbrukningsdag ersätts med uppgifter om grobarhet för
fröpartier för aktuell odlingssäsong och att normer utarbetas
för detta i enlighet med vad som anförts i motionen,
37. att riksdagen begär att regeringen i EU verkar för att
ekologiska odlare prioriteras i avsikt att få ett ekologiskt
långsiktigt hållbart lantbruk i unionen,
38. att riksdagen begär att regeringen i EU verkar för att
minimimål för hur stor del av arealen som skall vara ekologiskt
odlad tas fram i enlighet med vad i motionen anförts.
Motioner väckta under allmänna motionstiden 1995
1994/95:K224 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att EU:s gemensamma miljöpolitik skall ha
som mål att utveckla Europas länder mot kretsloppssamhället där
kretsloppen kan slutas och avfallet reduceras,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att EU bör verka för utsläppsnivåer
baserade på vad naturen tål, de s.k. kritiska
belastningsgränserna,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att EU skall precisera och utveckla den
s.k. miljöskyddsgarantin,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Sverige inte tänker acceptera några
principiella försämringar när Sveriges förhandlingsresultat
beträffande miljö omförhandlas 1996.
1994/95:T225 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Sverige i EU skall verka för att
införa maximikrav på utsläpp på de fyra största växthusgaserna,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Sverige i EU skall verka för att
införa en gemensam minimiskatt på koldioxid fr.o.m. 1997,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Sverige i EU verkar för att granska
EU:s internationella agerande i klimatfrågan.
1994/95:Jo604 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas
9. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en
utvecklad strategi för hur Sveriges miljöarbete i EU bör
bedrivas.
1994/95:Jo605 av Dan Ericsson m.fl. (kds) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Sverige i EU bör medverka till strikta
direktiv på vattenområdet samt arbeta för att få till stånd en
skärpning av EU:s förbränningsdirektiv.
1994/95:Jo609 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om Sveriges strategi och prioriteringar i
miljöarbetet inom EU,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om Sveriges klimatvårdande uppgifter vad
gäller klimatpolitiken inom EU,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om krav på införande av ekonomiska styrmedel
för kväveoxider inom EU,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om miljökrav på fartyg som löper mellan
hamnar inom EU.
1994/95:Jo641 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om redovisning av arbetet med att behålla
högsta tillämpade skyddsnivå och höja miljöskyddsnivån i hela
Europa,
29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en strategi för att övriga EU-länder skall
börja tillämpa utbytesprincipen enligt lagen om kemiska
produkter och en analys av utbytesprincipens legala status i
relation till de delar av EU:s regelverk som rör handeln mellan
medlemsländer,
30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att vara pådrivande för att få till stånd
ytterligare miljövillkor i EU:s General System of Preferences,
31. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om Sveriges roll och inriktningen av
miljöarbetet i EU.
1994/95:Jo685 av Yvonne Ruwaida (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
den i EU skall verka för en regelutveckling så att svenska
strängare miljö- och hälsoskyddsregler får behållas, i enlighet
med vad i motionen anförts,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
den i EU skall verka för att EU tillåter enskilda medlemsländer
att införa hårdare regler på miljöområdet, i enlighet med vad i
motionen anförts,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
den i EU skall verka för att medlemslandet med högsta miljöskydd
inom EU skall vara norm för EU-åtgärder, i enlighet med vad i
motionen anförts,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
den i EU skall verka för att miljöskydd blir ett övergripande
mål i all EU-policy, i enlighet med vad i motionen anförts,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
den i EU skall verka för att miljöskydd införs som ett av
Unionens grundläggande mål i unionsfördragets artikel B, i
enlighet med vad i motionen anförts,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
den i EU skall verka för att försiktighetsprincipen och
utbytesprincipen skrivs in i unionsfördraget, i enlighet med vad
i motionen anförts,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
den i EU skall verka för att konkreta avvecklingsplaner för
särskilt farliga ämnen upprättas, i enlighet med vad i motionen
anförts,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
den i EU skall verka för att EU som mål för sin kemikaliepolitik
anger att alla svårnedbrytbara och naturfrämmande ämnen skall
avvecklas, i enlighet med vad i motionen anförts,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
den i EU skall verka för att principen om avfallsminimering styr
utformningen av EU:s avfallsdirektiv och förordningar, i
enlighet med vad i motionen anförts,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
den i EU skall verka för att nuvarande avfallsdirektiv skrivs om
eller helt avskrivs, i enlighet med vad i motionen anförts,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
den i EU skall verka för att EU följer Baselkonventionen, i
enlighet med vad i motionen anförts,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
den i EU skall verka för att EU:s transportprogram
miljöanpassas, i enlighet med vad i motionen anförts,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
den i EU skall verka för att Sverige också fortsatt får driva
egna frågor i alla internationella fora, i enlighet med vad i
motionen anförts.
1994/95:Jo687 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) vari yrkas
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
den hos regeringen begär att regeringen i EU:s ministerråd bör
verka för att Sverige permanent får behålla övergångsreglerna på
kemikalieområdet,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
den i EU:s ministerråd bör verka för att EU som mål för sin
kemikaliepolitik anger att alla svårnedbrytbara och
naturfrämmande ämnen skall avvecklas,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
den i EU:s ministerråd bör verka för att försiktighetsprincipen
och utbytesprincipen blir grundläggande i EU:s lagstiftning, och
att de skrivs in i unionsfördraget,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
den i EU:s ministerråd bör verka för att principen om
avfallsminimering styr utformningen av EU:s avfallsdirektiv och
förordningar,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
den i EU:s ministerråd bör verka för att EU:s nuvarande
avfallsdirektiv snarast skrivs om eller helt avskrivs, i
enlighet med vad i motionen anförts,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
den i EU:s ministerråd bör verka för att EU:s nuvarande
skrivning angående miljöskatter ändras i enlighet med vad i
motionen anförts.
1994/95:Jo689 av Georg Andersson m.fl. (s) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om samverkan med EU-länderna i miljöarbetet.
Utskottet
Inledning
Utskottet vill inledningsvis erinra om att tidigare
riksdagsbeslut gett uttryck för en hög ambitionsnivå och
betydande politisk enighet om de övergripande målsättningarna
för det svenska miljöarbetet inom EU. I samband med att
riksdagen hösten 1992 godkände EES-avtalet framhölls bl.a. att
samarbetet inom EES innebar att Sverige fick en viktig plattform
för offensiva insatser på miljöområdet. De förutsättningar som
EES-avtalet gav beträffande möjligheterna att aktivt verka för
att miljöfrågorna skall få en ökad tyngd inom EG och i
institutionerna på EES-området skulle utnyttjas av regeringen.
Utgångspunkten för regeringens agerande skulle vara att den
gemensamma miljöpolitiken skulle präglas av den höga
ambitionsnivå och offensiva inriktning som miljöproblemen kräver
och som kännetecknar den svenska miljöpolitiken. Inom avtalets
ram skulle Sverige aktivt bidra till att den tillväxt som kommer
att bli följden av EFTA-ländernas anknytning till den inre
marknaden också leder till en miljömässigt hållbar utveckling.
En offensiv svensk miljöpolitik ansågs vara av stor betydelse
för att ge miljöfrågorna ökad tyngd i EG och i EES-avtalet
(1992/93:EU1, rskr. 18).
I december 1994 godkände riksdagen förslaget om medlemskap i
Europeiska unionen (prop. 1994/95:19, UU5, rskr. 63).
Strategin för det svenska miljöarbetet i EU skulle som mål bl.a.
ha att högsta tillämpade ambitionsnivå på miljöområdet bör gälla
och att Sverige inte skall behöva sänka några miljöstandarder
till följd av medlemskapet i EU. Sverige skall vara drivande i
EU:s miljöpolitik så att nya miljöregler, såväl harmoniserade
som minimiregler, sätts på så hög skyddsnivå som möjligt.
Reglerna bör utformas som minimiregler, så att de tillåter en
medlemsstat att vidta strängare åtgärder och vara ett föredöme i
miljöhänseende. De enskilda länderna måste också få behålla sin
frihet att använda ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken. En hög
miljöprofil bör således hållas över hela fältet. Av resursskäl
och allmänpolitiska skäl är dock en noggrann prioritering
nödvändig. Särskilt bör följande områden prioriteras, nämligen
försurningen och klimatet, avfallet och kretsloppet,
kemikaliefrågorna samt de övergripande internationella frågorna.
Utskottet har också funnit anledning att i detta ärende
redovisa några allmänna synpunkter angående riksdagens roll i
beredningsprocessen och hanteringen av det nu aktuella ärendet.
Som framgått ovan föreligger i ärendet drygt 160
motionsyrkanden, varav många innehåller specificerade yrkanden
om detaljfrågor av vitt skilda slag. Utskottet har av både
praktiska och principiella skäl försökt undvika att behandla
dessa motioner yrkande för yrkande. Med de arbetsförutsättningar
som normalt gäller för utskottsarbetet -- som äger rum i
slutfasen av den statliga beredningsprocessen -- är
möjligheterna begränsade att göra en mer ingående beredning av
yrkanden som inte omfattas av det beredningsunderlag som
tillhandahålls i propositioner och skrivelser från regeringen.
Ett ytterligare skäl är att utskottet inte ansett det som en
självklar fördel för den svenska förhandlingspositionen inom EU
om riksdagen på ett hundratal specificerade punkter skulle
ställa ytterligare krav på regeringens agerande i miljöfrågorna.
Risken är uppenbar att detta skulle ge en splittrad bild av de
svenska miljöambitionerna och kanske t.o.m. försvåra möjligheten
till framgång i de högst prioriterade miljöfrågorna. Även om
det finns ett stort antal miljöfrågor som är angelägna att föra
fram måste riksdagen således enligt utskottets mening godta att
det görs en viss prioritering mellan dessa. För miljöfrågornas
fortsatta hantering inom EU kan det också ha ett värde i sig om
riksdagen kan redovisa en viss politisk samstämmighet,
åtminstone i huvudfrågorna.
Mot angivna bakgrund har utskottet eftersträvat en mer
övergripande bedömning som koncentreras till den allmänna
inriktningen av Sveriges miljöarbete i EU och de huvudfrågor på
miljöpolitikens område som enligt utskottets bedömning bör ägnas
särskild uppmärksamhet. Som närmare framgår av det följande
utgår utskottet därvid i många fall från att de mer detaljerade
motionsyrkandena kan inrymmas i det förhandlingsupplägg som
skrivelsen innefattar.
Utgångspunkter för det svenska arbetet
Skrivelsen
Enligt regeringen bör EU:s politik på samtliga områden bidra
till en hållbar utveckling i linje med slutsatserna från 1992
års FN-konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro. Den
förstärkning av EU:s miljöprofil som skedde genom
Maastrichtfördraget bör fortsatt utvecklas. Arbetet skall utgå
från besluten vid Riokonferensen och grundas på en medvetenhet
om de ekologiska gränserna för mänskliga aktiviteter.
Utnyttjandet av energi- och naturresurser skall ske på ett
hållbart sätt. Sverige skall därför verka för en långsiktig
investeringsstrategi inom EU för att ersätta gamla metoder och
tekniska lösningar som inte uppfyller miljökraven så snabbt som
möjligt med ny teknik och nya investeringar som förenar
ekonomiska krav med ekologiska grundvillkor. Det innebär att
Sverige i EU-arbetet skall förena insatserna för en bättre miljö
med åtgärder för att skapa nya arbetstillfällen. Den i
medlemsländerna högsta tillämpade ambitionsnivån skall gälla som
utgångspunkt för det svenska miljöpolitiska arbetet i EU liksom
att någon sänkning av normerna i Sverige ej bör ske.
Sverige stöder den analys om förhållandet mellan tillväxt och
miljö som förs fram i EG-kommissionens skrift om ekonomisk
tillväxt och miljö. Utgångspunkten är att ekonomisk tillväxt och
en hållbar utveckling kan gå hand i hand om tillräckliga
styrmedel finns. Sverige stöder också de tankegångar om en ny
utvecklingsmodell som presenteras i EU:s s.k. vitbok om
tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning.
Sverige skall vara pådrivande i omställningen av de
produktions- och konsumtionsförhållanden som i dag utgör ett hot
mot miljön. I första hand gäller det omställningen inom tre för
det ekonomiska livet centrala områden, nämligen
transportsystemet, energisystemet och livsmedelsförsörjningen i
vid mening (från jordbruk över livsmedelsindustri och konsumtion
till avfallshantering). Sverige skall verka för att gamla
metoder och tekniska lösningar som inte fyller miljökraven genom
nya investeringar så snabbt som möjligt ersätts med ny teknik
som förenar ekonomiska krav med ekologiska grundvillkor.
För att åstadkomma detta behövs såväl en långsiktig och väl
utformad investeringsstrategi som effektiva miljöregler och
ekonomiska styrmedel. Ett viktigt sådant styrmedel är en
koldioxidskatt, vilket föreslås i vitboken. Sverige bör verka
för en gemensam miniminivå för beskattning av koldioxidutsläpp.
I vitboken diskuteras också genomförande av en s.k.
skatteväxling -- dvs. att resursförbrukning beskattas högre och
arbetskraft lägre än nu. I det arbete som pågår inom EU på detta
område bör Sverige vara aktivt. De analyser som utredningen om
förutsättningar för en ökad miljörelatering av skattesystemet
(dir. 1994:11) skall utföra bör kunna komma till nytta i detta
sammanhang.
Sverige bör vidare stödja förslagen i EG-kommissionens femte
miljöhandlingsprogram om bl.a. utveckling av gröna
nationalräkenskaper.
Den fortsatta utvecklingen av miljöpolitiken bör diskuteras
vid den kommande regeringskonferensen i EU. En bred
samrådsprocess kommer att äga rum inför konferensen. En fortsatt
förstärkning av principer om hållbar utveckling, integrering av
miljöhänsyn i alla samhällssektorer, en hög ambitionsnivå i EU:s
miljölagstiftning och möjligheter att gå före nationellt tillhör
de viktiga frågorna.
Motionerna
Utgångspunkterna för det svenska miljöarbetet i EU är föremål
för en rad motionsyrkanden. I motion Jo22 (v) redovisas den
grund som bör gälla för Sveriges miljöstrategi i EU (yrkande 1).
I motion Jo23 (m) framförs krav på att investeringsbesluten inte
skall styras via offentliga investeringsstrategier (yrkande 2)
och att miljöpolitiken i första hand skall syfta till att uppnå
de miljöpolitiska målen och inte ges andra syften (yrkande 3).
Vidare betonas betydelsen av marknadsekonomiska lösningar
(yrkande 4). Enligt motion Jo26 (fp) yrkande 2 bör ett krav på
hållbar utveckling införas i EU:s grundläggande fördragstexter.
Vidare framhålls betydelsen av att miljöavgifter beslutas som
miljöfrågor och inte skattefrågor i EU (yrkande 3) samt att
offentlighet bör gälla avseende miljöfakta och miljöbeslut i
EU:s organ (yrkande 4). Enligt motion Jo27 (kds) yrkande 1 bör
Sverige vid EU:s regeringskonferens 1996 driva frågan om en
förstärkt miljögaranti innebärande bl.a. en omvänd bevisordning
samt verka för en ändring från enhällighet till kvalificerad
majoritet i fråga om gemensamma miljöskatter (yrkande 2). Vidare
bör Sverige som EU-medlem verka för en effektivare
implementering av det femte miljöhandlingsprogrammet (yrkande
3). Enligt yrkande 4 bör man ha en kontrollstation om ett år
för att utvärdera hur offentlighetsprincipen tillgodosetts på
nationell nivå när det gäller Sveriges miljöarbete i EU. Vidare
framhålls att Sverige skall driva på arbetet för ökad
offentlighet beträffande EU:s miljöarbete och själv gå före
genom att deklarera hur Sverige röstat i ministerrådet (yrkande
5). Betydelsen av att dokument översätts till flera språk samt
användningen av informationsteknologin för spridning av relevant
miljöinformation till allmänhet och EU:s instanser betonas i
yrkande 6. Vidare bör Sverige inom EU verka för att EU i sin
handel med u-länder ger information så att dessa smidigt kan
anpassa sig till marknadsutvecklingen inom EU (yrkande 9).
Sverige bör tillsammans med andra länder i EU använda sig av
möjligheten att genomföra informationskampanjer om
åtgärdsförslag på miljöområdet i de länder där dessa idéer inte
slagit rot (yrkande 14) samt kraftfullt stödja arbetet för
framtagande av teknikutvecklande energiprestandanormer i
hushållsapparater m.m. (yrkande 16). Inför regeringskonferensen
1996 skall Sverige driva frågan om en omskrivning av
unionsfördraget vad avser målen för EU:s energipolitik i
enlighet med vad som anförts i motionen (yrkande 17). I motion
Jo28 (c) yrkas att Sverige i EU aktivt skall arbeta för en ökad
öppenhet mot allmänheten i miljöfrågor (yrkande 1). Enligt
motion Jo29 (mp) yrkande 1 skall regeringen i EU verka för att
EU:s grundläggande miljöpolitik ändras. En hållbar utveckling av
samhället skall vara ett av EU:s grundläggande mål och skrivas
in i unionsfördraget (yrkande 2). Vidare skall resurshushållning
och miljöskydd vara ett av unionens mål (yrkande 3). I fördraget
bör anges att den gemensamma politiken i EU skall leda till en
hållbar utveckling och att ett långsiktigt hållbart samhälle
måste vara det mål mot vilket alla politiska beslut skall prövas
(yrkande 5). Vidare bör regeringen verka för att det i EU blir
tillåtet för enskilt medlemsland att gå före, dvs. ha högre
miljökrav (yrkande 6) samt att Sverige inte skall behöva sänka
miljökraven vad avser de undantag som Sverige fick vid inträdet
i EU (yrkande 9).
I ett antal motioner från den allmänna motionstiden i januari
1995 framförs i stort sett samma krav som redovisats ovan när
det gäller utgångspunkterna för det svenska miljöarbetet i EU.
Det gäller motionerna Jo609 (m) yrkande 7 (strategi och
prioriteringar i miljöarbetet inom EU), Jo641 (c) yrkandena 28,
30 och 31 delvis (behålla högsta tillämpade skyddsnivå och höja
miljöskyddsnivån i hela Europa, vara pådrivande för att få till
stånd ytterligare miljövillkor i EU:s General System of
Preferences, Sveriges roll och inriktningen av miljöarbetet i
EU), Jo685 (mp) yrkandena 1--5 och 17 (svenska strängare miljö-
och hälsoskyddsregler får behållas, enskilda medlemsländer
tillåts införa hårdare regler på miljöområdet, medlemslandet med
högsta miljöskydd inom EU som norm för EU-åtgärder, miljöskydd
som övergripande mål i all EU-policy, miljöskydd som ett av
unionens grundläggande mål i unionsfördraget, Sveriges
möjligheter att fortsatt få driva egna frågor i alla
internationella fora), Jo689 (s) yrkande 2 (samverkan med
EU-länderna i miljöarbetet), Jo604 (kds) yrkande 9 (en utvecklad
strategi för Sveriges miljöarbete i EU) och K224 (kds) yrkandena
11, 12, 15 och 16 (EU:s gemensamma miljöpolitiska mål,
utsläppsnivåer baserade på vad naturen tål, precisera och
utveckla den s.k. miljöskyddsgarantin, inga försämringar när
Sveriges förhandlingsresultat beträffande miljö omförhandlas).
Enligt motion Jo22 (v) yrkande 6 bör införandet av en
koldioxidskatt i EU prioriteras. I motion Jo23 (m) yrkande 5
framhålls att Sverige bör verka för en gemensam nationell
miniminivå för koldioxidskatt och en ökad miljörelatering av
energiskatter. I motionerna Jo26 (fp) yrkande 1 och Jo27 (kds)
yrkande 13 framhålls att Sverige i EU aktivt skall arbeta för en
gemensam skatteväxling för miljöns och sysselsättningens skull.
Enligt sistnämnda motion skall Sverige offensivt stödja arbetet
inom EU vad gäller framtagandet av en gemensam
koldioxid-/energiskatt (yrkande 15). I motion Jo29 (mp) yrkas
att regeringen i EU driver frågan om skatteväxling som en metod
att ekonomiskt knyta ihop ekologi och ekonomi (yrkande 11), att
Sverige skall gå före på detta område och skatteväxla (yrkande
12), att regeringen i EU verkar för att miljöskatter används i
större utsträckning än i dag (yrkande 13) samt att regeringen i
EU verkar för att dessa miljöskatter enbart är minimiskatter
(yrkande 14). I motion Jo641 (c) yrkas att Sverige bl.a. skall
verka för en lägsta nivå för koldioxidskatt liksom en bred
skatteväxling (yrkande 31 delvis). Enligt motion Jo687 (mp)
yrkande 15 bör Sverige i ministerrådet verka för att EU:s
nuvarande skrivning angående miljöskatter ändras så att
miljömässigt motiverade miljöskatter inte blockeras. I motion
T225 (mp) yrkande 13 framhålls att Sverige i EU skall verka för
att införa en gemensam minimiskatt på koldioxid.
Utskottets överväganden
Som regeringen framhåller bör EU:s politik på samtliga områden
bidra till en hållbar utveckling i linje med slutsatserna från
1992 års FN-konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro.
Vid 1992 års FN-konferens betonades starkt betydelsen av en
hållbar hushållning med naturresurserna och ett bevarande av den
biologiska mångfalden. De miljöpolitiska åtgärderna skulle
integreras i all politisk ekonomisk verksamhet, och arbetet på
att nå en hållbar utveckling skulle vidare grundas på
försiktighetsprincipen. Dessa värderingar bör prägla EU:s
miljöarbete. I Sverige liksom i de andra EU-länderna har
påbörjats ett uppföljningsarbete för att genomföra besluten från
konferensen. Det svenska arbetet härmed har nyligen behandlats
av riksdagen (1994/95:JoU16, rskr. 306). EU:s uppföljning har
bl.a. redovisats i det femte miljöhandlingsprogrammet. I
programmet slås bl.a. fast att EU skall sträva mot en fortsatt
ekonomisk och social utveckling utan att skada miljön och
naturresurserna.
Grunden för det svenska miljöpolitiska arbetet är ett
ekologiskt baserat synsätt som tar hänsyn till att vi inte får
överskrida gränserna för vad naturen kan bära och en medvetenhet
om de komplexa och för störningar känsliga sambanden i natur och
miljö. Det fortsatta arbetet i EU skall således utgå från
besluten vid Riokonferensen och grundas på en medvetenhet om de
ekologiska gränserna för mänskliga aktiviteter. Utnyttjandet av
energi- och naturresurser skall ske på ett hållbart sätt. I
likhet med regeringen anser utskottet att Sverige kan och bör
vara pådrivande i omställningen av sådana produktions- och
konsumtionsförhållanden som utgör hot mot miljön och en hållbar
utveckling. Sverige bör därför verka för en långsiktig
investeringsstrategi inom EU för att ersätta gamla metoder och
tekniska lösningar, som inte uppfyller miljökraven, med ny
teknik och nya investeringar som förenar ekonomiska krav med
ekologiska grundvillkor. Det innebär att Sverige i EU-arbetet
skall förena insatserna för en bättre miljö med åtgärder för att
skapa nya arbetstillfällen. Som framhålls i skrivelsen måste den
i medlemsländerna högsta tillämpade ambitionsnivån gälla som
utgångspunkt för det svenska miljöpolitiska arbetet i EU. Någon
sänkning av normerna i Sverige bör således ej ske. Utskottet
delar regeringens uppfattning när det gäller behovet av
framförhållning i de frågor som kommer upp till beredning och
beslut inom EU för att ha framgång i genomförandet av den
svenska strategin för det miljöpolitiska arbetet. Det svenska
miljöarbetet i EU kommer att i stor utsträckning inriktas på att
påverka EU:s lagstiftningsarbete för att nå gemensamma lösningar
som är till fördel för miljön. Samtidigt skall Sverige
naturligtvis fortsätta att driva en aktiv nationell
miljöpolitik. Detta är också viktigt för trovärdigheten i vårt
pådrivande arbete inom EU.
Förhållandet mellan ekonomisk tillväxt och ekologiskt
tillstånd är komplext. Vissa utsläpp och andra miljöeffekter
ökar med en ökad ekonomisk aktivitet. Andra former av
miljöproblem minskar när välståndet stiger. Allmänt kan dock
sägas att den ekonomiska utvecklingsmodell som nu råder i
industriländerna inte är förenlig med de ekologiska
grundvillkoren. Europa måste bli en internationell föregångare
när det gäller att åstadkomma en tillväxt som förenar sunda
ekonomiska villkor med de ekologiska villkoren. Som regeringen
framhåller är det positivt att EG-kommissionen tar upp och
diskuterar dessa viktiga frågor (kommissionens skrift om
ekonomisk tillväxt och miljö). En fortsatt diskussion är viktig
för att arbetet inom EU skall kunna styras mot en hållbar
utveckling. Sverige bör således stödja den analys om
förhållandet mellan tillväxt och miljö som förs fram av
kommissionen. Utgångspunkten är att ekonomisk tillväxt och en
hållbar utveckling kan gå hand i hand om tillräckliga styrmedel
finns.
I EU:s vitbok om tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning
ägnas ett avsnitt åt diskussioner om en ny utvecklingsmodell.
Där beskrivs hur naturresurser, inkl. luft och vatten,
överutnyttjas vilket leder till omfattande miljöförstöring.
Samtidigt är arbetskraften underutnyttjad med stor arbetslöshet
som följd. Sammantaget leder detta till stora välfärdsförluster.
Flera områden nämns där nytänkande måste ske för att
utvecklingen skall vändas i en hållbar inriktning. Det gäller
bl.a. beskattningen, subventioner, konkurrens, infrastruktur,
markanvändning, stadsplanering m.m. I likhet med regeringen
anser utskottet att de nya tankegångar om en ny
utvecklingsmodell som presenteras i vitboken bör stödjas av
Sverige. Sverige bör vara pådrivande i omställningen av de
produktions- och konsumtionsförhållanden som i dag utgör ett hot
mot miljön. I första hand gäller det omställningen inom tre för
det ekonomiska livet centrala områden, nämligen
transportsystemet, energisystemet och
livsmedelsförsörjningen i vid mening (från jordbruk över
livsmedelsindustri och konsumtion till avfallshantering).
Sverige skall verka för att gamla metoder och tekniska lösningar
som inte fyller miljökraven genom nya investeringar så snabbt
som möjligt ersätts med ny teknik som förenar ekonomiska krav
med ekologiska grundvillkor. Av stor betydelse i detta
sammanhang är stödet till forskning, utveckling och spridning av
ny miljövänlig teknik.
Som framhålls i skrivelsen är fördragen grunden för EU:s
politik. Nästa översyn av fördragstexten sker genom
regeringskonferensen år 1996. Många frågor kommer att behandlas
i samband därmed, och Sverige bör -- som en del i en samlad
politik inför konferensen -- lyfta fram miljöfrågorna. En
fortsatt förstärkning av principer om hållbar utveckling,
integrering av miljöhänsyn i alla samhällssektorer, en hög
ambitionsnivå i EU:s miljölagstiftning och möjligheter att gå
före nationellt tillhör de viktiga frågorna. Enligt utskottets
mening bör Sverige verka för att principen om en hållbar
utveckling införs i EU:s grundläggande fördragstexter. Även
frågan om den offentliga insynen i EU bör uppmärksammas i detta
sammanhang. Danmark har tidigare tagit ett viktigt initiativ som
syftar till ökad öppenhet i rådsarbetet. Det danska förslaget
innebär bl.a. fler öppna rådsdebatter, avskaffande av
möjligheten att hemlighålla omröstningsresultat och
obligatoriskt offentliggörande av rådsprotokoll när rådet agerar
som lagstiftare. Regeringen har nyligen i ett
interpellationssvar (prot. 1994/95:97) deklarerat att man har
för avsikt att stödja det danska förslaget och Sverige har
dessutom presenterat vissa tilläggsförslag. Förslagen går ut på
att offentliggöra det sista utkastet till rådsbeslut i
lagstiftningsärenden innan rådet fattar beslut. Avsikten med det
svenska förslaget är att underlätta en offentlig granskning av
rådets arbete och att ge medierna och den intresserade
allmänheten tillgång till ett mer omfattande underlag inför
avgöranden i rådet. Förslagen är nu föremål för rådsbehandling,
och ett beslut kan väntas i slutet på maj 1995. Enligt
regeringen förbereds inom Justitiedepartementet en konferens om
öppenhet inom EU som skall hållas under hösten 1995. Bland de
inbjudna kommer det att finnas företrädare från alla EU:s
medlemsländer och från gemenskapens institutioner. Frågan om
ökad öppenhet i EU är enligt regeringen en prioriterad fråga som
kommer att lyftas fram från svensk sida inför
regeringskonferensen år 1996.
Sammanfattningsvis konstaterar utskottet att det föreligger en
stor politisk samstämmighet när det gäller utgångspunkterna för
den svenska miljöpolitiken och inriktningen av det fortsatta
miljöarbetet. Detta gäller såväl nationellt som internationellt.
Genom medlemskapet i EU förbättras Sveriges möjligheter att
bekämpa såväl inhemska som gemensamma miljöproblem och med kraft
driva det miljöpolitiska arbetet framåt inom gemenskapen. Enligt
utskottets mening är det i sig värdefullt att vår EU-politik på
miljöområdet kan utformas i så stor politisk enighet som
möjligt. Med hänvisning till det anförda anser utskottet att
syftet med motionerna Jo22 (v) yrkande 1, Jo23 (m) yrkandena
1--4, Jo26 (fp) yrkandena 2--4, Jo27 (kds) yrkandena 1--6, 9,
14, 16 och 17, Jo28 (c) yrkande 1, Jo29 (mp) yrkandena 1--3, 5,
6 och 9, Jo609 (m) yrkande 7, Jo641 (c) yrkandena 28, 30 och 31
delvis, Jo685 (mp) yrkandena 1--5 och 17, Jo689 (s) yrkande 2,
Jo604 (kds) yrkande 9 och K224 (kds) yrkandena 11, 12, 15 och 16
i allt väsentligt är tillgodosett. Någon ytterligare åtgärd från
riksdagens sida kan därmed inte anses erforderlig.
För att åstadkomma den önskade omställningen behövs utöver en
långsiktig och väl utformad investeringsstrategi och effektiva
miljöregler även ekonomiska styrmedel. Sverige bör därför
även i fortsättningen på ett samlat sätt driva frågorna om
energirelaterade skatter. Ett viktigt sådant styrmedel är en
koldioxidskatt (föreslås i vitboken). I likhet med regeringen
anser utskottet att Sverige bör verka för en gemensam miniminivå
för beskattning av koldioxidutsläpp. I vitboken diskuteras också
genomförande av en s.k. skatteväxling -- dvs. att
resursförbrukning beskattas högre och arbetskraft lägre än nu. I
det arbete som pågår inom EU på detta område bör Sverige vara
aktivt. Som redovisas i skrivelsen ankommer det på
medlemsländerna själva att ta initiativ på
skatteväxlingsområdet. Från svensk synpunkt är det viktigt att
medlemsländerna själva kan introducera skatter på miljöområdet.
Som framhålls i skrivelsen bör de analyser som Utredningen om
förutsättningar för en ökad miljörelatering av skattesystemet
(dir. 1994:11) skall utföra kunna komma till nytta i detta
sammanhang. Utvecklingen av s.k. gröna nationalräkenskaper, som
ger bättre information om viktiga samband mellan miljö och
ekonomi, kan bidra till att förverkliga de miljöpolitiska målen
och till att vidtagna åtgärder kan utvärderas på ett effektivt
sätt. Sådant utvecklingsarbete pågår i flera länder, och det
vore en stor fördel om EU tar aktiv del i detta arbete för att
få till stånd en ökad samordning. Sverige bör därför stödja
förslagen i EG-kommissionens femte miljöhandlingsprogram om
bl.a. utveckling av gröna nationalräkenskaper. Med det anförda
avstyrker utskottet motionerna Jo22 (v) yrkande 6, Jo23 (m)
yrkande 5, Jo26 (fp) yrkande 1, Jo27 (kds) yrkandena 13 och 15,
Jo29 (mp) yrkandena 11, 12, 13 och 14, Jo641 (c) yrkande 31
delvis, Jo687 (mp) yrkande 15 och T225 (mp) yrkande 13 i den mån
de inte kan anses tillgodosedda.
Försurning och klimatpåverkan
Skrivelsen
Enligt regeringen bör Sverige i alla sammanhang verka för att
öka kunskapen inom EU om försurningsskadorna och inrikta
åtgärdsarbetet på sådant sätt att nedfallet av försurande ämnen
i hela Europa långsiktigt underskrider de kritiska
belastningsgränserna för vad naturen kan bära. I detta syfte bör
Sverige inom unionen arbeta för att få till stånd
kostnadseffektiva lösningar och utveckla bl.a. gemensamma
ekonomiska styrmedel och tekniska krav samt verka för en
samhällsplanering som bidrar till att minska utsläppen av
försurande ämnen och klimatgaser. Att ett system med
hållbarhetskrav i kombination med tillverkaransvar för bilarnas
utrustning för avgasrening införs skall vara ett prioriterat
krav. Inom transportsektorn är det särskilt viktigt att minska
kväveoxid- och koldioxidutsläppen samt utsläppen av flyktiga
kolväten (VOC). Sverige bör även i fortsättningen på ett samlat
sätt driva frågorna om energirelaterade skatter -- särskilt
koldioxidskatt -- och verka för att EU driver på klimatarbetet i
andra mellanstatliga organ, särskilt inom FN:s ramkonvention om
klimatförändringar.
Sverige bör verka för att EU utnyttjar sin position inom andra
mellanstatliga organ i syfte att främja en långsiktigt hållbar
utveckling inom energi-, industri- och transportsektorerna.
Detta är särskilt viktigt inom konventionen om långväga
gränsöverskridande luftföroreningar, klimatkonventionen och FN:s
expertorgan för luftfart (ICAO) och sjöfart (IMO).
Motionerna
Enligt motion Jo21 (m) bör Sverige i samarbetet inom EU beakta
de möjligheter och fördelar som fjärrvärme medför för miljön. I
motion Jo22 (v) yrkande 2 framhålls betydelsen av det
sektorsövergripande arbete som behövs för att minska
försurningsproblematiken och åtgärder för att minska utsläppen
av försurande ämnen från transportsektorn (yrkande 3). Enligt
motionärerna skall försiktighetsprincipen gälla i arbetet med
att minska risken för klimatförändringar (yrkande 4). EU:s
koldioxidutsläpp skall minska med minst 20 % till år 2005
(yrkande 5). Enligt motion Jo23 (m) yrkande 6 bör arbetet med
trafik och miljö inriktas på renare och effektivare fordon.
Enligt yrkande 7 bör EU:s klimatstrategi skärpas när det gäller
minskade utsläpp av koldioxid. I motion Jo26 (fp) yrkas att
regeringen skall verka för att ytterligare åtgärder vidtas mot
transportsektorns miljöpåverkan (yrkande 5). Energisektorn bör
avregleras och subventionerna avskaffas (yrkande 6). Enligt
motion Jo27 (kds) yrkande 12 bör Sverige i EU verka för ett
offensivt klimatarbete innebärande nödvändiga reduktionsmål samt
tillräckliga åtgärder för att nå dessa. Vidare bör subventioner
till icke förnybara energislag fasas ut (yrkande 18), och alla
transportslag skall bära sina totala kostnader (yrkande 21).
Inom det s.k. TEN-samarbetet bör utbyggnaden av snabbtågsnätet
och främjandet av järnvägstrafik med standardlok prioriteras
(yrkande 22). En fond för fartygstrafiken bör upprättas dit
fartyg utan katalysatorteknik betalar och där stöd utgår till
fartyg som investerar i denna teknik (yrkande 23). Vidare bör
Sverige samverka med övriga EU-länder när det gäller forskning,
utveckling och etablering av effektiva kollektivtrafiksystem
(yrkande 24) samt aktivt driva på arbetet med ett direktiv med
kraftigt skärpta krav vad gäller energiförbrukning (yrkande 25).
Vidare skall Sverige i EU verka för en gemensam strategi för
introducering av motoralkoholer (yrkande 26). I motion Jo28
(kds) yrkande 2 framhålls att Sverige i EU bör driva på arbetet
med bioenergi. Enligt motion Jo29 (mp) bör transportarbetet
minska och järnvägssatsningar prioriteras (yrkande 16).
Regeringen bör i EU driva målet att utsläpp av NOx skall minskas
med 70 % till år 2005 (yrkande 17). Vidare bör regeringen verka
för att svavelhalten i fartygsbränslen sänks till 0,1 % och att
en handlingsplan tas fram för detta (yrkande 18) samt att
alternativa bränslen prioriteras (yrkande 19).
Mineraloljedirektivet bör förändras vad avser beskattning av
förnybara bränslen i förhållande till fossila (yrkande 20).
Under den allmänna motionstiden i januari 1995 har en rad
motioner väckts om försurning och klimatpåverkan vars innehåll
till stora delar överensstämmer med de ovan redovisade
yrkandena. Det gäller motionerna T225 (mp) yrkandena 12 och 15
(maximikrav på utsläpp på de fyra största växthusgaserna,
granskning av EU:s internationella agerande i klimatfrågan),
Jo605 (kds) yrkande 6 delvis (skärpning av EU:s
förbränningsdirektiv), Jo609 (m) yrkandena 11--13 (Sveriges
klimatvårdande uppgifter vad gäller klimatpolitiken inom EU,
ekonomiska styrmedel för kväveoxider, miljökrav på fartyg som
löper mellan hamnar inom EU) och Jo685 (mp) yrkande 16
(miljöanpassning av EU:s transportprogram).
Utskottets överväganden
Som framhålls i skrivelsen är försurningen av mark och vatten
ett av de mest allvarliga miljöproblemen i Sverige och hotar den
biologiska mångfalden. Försurningen utgör också ett allvarligt
hot mot den långsiktiga produktionsförmågan hos skogsmarken och
påverkar därigenom försörjningen från en av Sveriges viktigare
basnäringar. Utsläppen av kväveoxider bidrar dessutom till en
storskalig övergödning -- eutrofiering -- av mark- och
havsområden. Genom inhemska åtgärder har utsläppen av försurande
ämnen kraftigt reducerats. Det fortsatta arbetet måste i hög
grad riktas mot Europas utsläpp. Ungefär hälften av svavel- och
kvävedepositionen i Sverige kommer från andra EU-länder, och ett
aktivt arbete inom EU är därför nödvändigt. Försurning av mark
och vatten i Sverige är, till skillnad från i stora delar av
Europa, en framträdande miljöfråga beroende på Sveriges
kalkfattiga berggrund. Däremot orsakar samma luftföroreningar
andra allvarliga miljöproblem som försämrad luftkvalitet och
förhöjda nitrathalter i dricksvatten samt förstöring av
byggnader m.m. Som regeringen anför måste en svensk EU-strategi
beakta denna omständighet. Det är viktigt att gränsöverskridande
effekter får större tyngd i EU:s arbete med luftföroreningar.
Den kompetens som byggts upp inom konventionen om långväga
gränsöverskridande luftföroreningar samt i arbetet med EG:s
regler om individuell miljöprövning av fasta anläggningar bör
utnyttjas av EU i det fortsatta arbetet med att begränsa
luftföroreningar. Sverige bör ta upp dessa frågor i såväl
forskningssammanhang som inför den fortsatta uppbyggnaden av den
europeiska miljöbyråns verksamhet.
Enligt skrivelsen har Sverige vid det första ministerrådsmötet
sedan EU-inträdet i mars 1995 fått gehör för sitt förslag att en
strategi för försurningsfrågorna skall utarbetas inom EU. Inom
kommissionen pågår arbete med bl.a. ett nytt direktiv om
svavelhalt i oljeprodukter och en översyn av direktivet om
utsläpp från stora förbränningsanläggningar. I likhet med
regeringen anser utskottet att Sverige bör verka för att det
fastställs högsta tillåtna svavelhalter i alla slags
oljeprodukter och bränslen samt normer för utsläpp från
raffinaderiernas processutsläpp. Utgångspunkt för detta arbete
bör vara nu gällande svenska krav. Sverige bör också delta
aktivt i arbetet med att sätta nya gränsvärden för utsläpp av
svaveldioxid och kväveoxid från nya stora
förbränningsanläggningar. Utskottet delar regeringens
uppfattning beträffande utsläppen från större och mindre
anläggningar. Gränsvärdet för svavel bör halveras för större
anläggningar, och dessutom bör gränsvärden även gälla för de
små. När det gäller kväveoxider bör gränsvärdet för stora
anläggningar minskas med minst 70 % och avsevärt skärpas för de
mindre. På sikt bör utsläppsvärdena närma sig nollnivån. Vidare
bör tids- och reduktionsplanerna för befintliga anläggningar
skärpas minst enligt vad som följer av det nya svavelprotokollet
inom ECE.
Sverige står för en knapp femtiondel av EU-ländernas
koldioxidutsläpp. Eftersom miljöeffekterna är desamma oavsett
var utsläppen sker betyder det mycket om EU kan påverkas att
vidta effektiva åtgärder. Som regeringen konstaterar kan
åtgärder mot koldioxidutsläpp få långtgående ekonomiska och
sociala konsekvenser för industriländerna. Sverige kommer
jämfört med andra länder att möta högre kostnader för att uppnå
en minskning av utsläppen av koldioxid. Detta innebär att det är
viktigt att Sverige bidrar till att en kostnadseffektiv politik
förs inom EU. Det fortsatta klimatarbetet bör inriktas på alla
utsläpp av växthusgaser och inbegripa alla sektorer. När det
gäller åtgärder bör man sträva efter koordinerade insatser inom
de områden som påverkar den internationella konkurrenskraften.
Som framgår av skrivelsen skall det av EU uppsatta målet, att år
2000 stabilisera utsläppen av koldioxid inom EU på 1990 års
nivå, uppnås genom en kombination av åtgärder. Målet bör enligt
EU uppnås genom energieffektivisering (SAVE), förnybara
energislag (ALTENER) och koordinerad energi- och
koldioxidbeskattning samt genom nationella program. Som
framhålls i skrivelsen bör Sverige verka för att EU-länderna
genomför en gemensam klimatpolitik och att klimatfrågorna ges en
större tyngd i EG:s ekonomiska politik och inom andra
politikområden. Som utskottet anfört ovan (se s. 21) bör Sverige
fortsätta att driva frågan om en gemensam koldioxid- och
energibeskattning på miniminivå inom EU. Den pågående översynen
av mineraloljedirektivet har också stor betydelse för att minska
förbrukningen av fossila bränslen. Sverige bör i de
internationella förhandlingarna systematiskt bidra till att EU
intar en pådrivande roll i miljöarbetet.
Enligt utskottets mening ligger det anförda väl i linje med
syftet i motionerna Jo21 (m), Jo22 (v) yrkandena 2, 4 och 5,
Jo23 (m) yrkande 7, Jo26 (fp) yrkande 6, Jo27 (kds) yrkandena
12, 18, 25 och 26, Jo28 (c) yrkande 2, Jo29 (mp) yrkandena 17,
19 och 20, T225 (mp) yrkandena 12 och 15, Jo605 (kds) yrkande 6,
Jo609 (m) yrkandena 11 och 12. Något särskilt riksdagsuttalande
synes därmed inte påkallat varför motionerna avstyrks i berörda
delar.
Transporterna är i Sverige den i särklass största källan till
utsläpp av kväveoxider som medverkar till både försurning och
övergödning. Utskottet anser i likhet med regeringen att Sverige
därför bör agera för åtgärder inom transportsektorn på olika
nivåer och inom flera ämnesområden som bidrar till att utveckla
ett miljöanpassat transportsystem. Det gäller bl.a. arbetet med
att skärpa de tekniska kraven på fordon och bränslen,
genomförande av principen om kostnadsansvar och arbetet med
gemensamma riktlinjer för en markanvändning som medverkar till
att begränsa trafikarbetet. Som framhålls i skrivelsen skall
Sverige aktivt arbeta för en utveckling mot minskade
koldioxidutsläpp från trafiken. Detta kan åstadkommas bl.a.
genom att avsevärt minska bränsleförbrukningen hos personbilar,
och i detta arbete kan såväl ekonomiska styrmedel som teknikkrav
bli aktuella. Frågan om en beskattning av koldioxid eller andra
ekonomiska styrmedel med samma effekt och utformade som
gemensamma minimibestämmelser bör drivas även fortsättningsvis.
Sverige bör vid agerande i de olika fora som behandlar
transportfrågor verka utifrån en helhetssyn. Transporternas
sektorsansvar bör vidareutvecklas inom EU, och sektorn bör, inom
ramen för en på unionsplanet offensiv miljöstrategi, ges
ansvaret för att förverkliga ett miljöanpassat europeiskt
transportsystem. Utgångspunkt för det fortsatta arbetet är EU:s
vitbok om transporter liksom miljöministrarnas dokument om
trafik och miljö från december 1994.
Inom unionen pågår för närvarande ett arbete med att revidera
de direktiv som rör avgasutsläpp från olika fordonstyper. Vid
halvårsskiftet 1995 förväntas ett förslag om skärpta gränsvärden
att gälla från år 2000 för lätta fordon. Ett förslag till
skärpta krav för lätta lastbilar och små bussar beräknas kunna
behandlas i ministerrådet under våren 1995. Sverige tillämpar i
dag ett system med hållbarhetskrav i kombination med
tillverkaransvar för utrustning för avgasrening. Som redovisas i
skrivelsen driver Sverige med mycket hög prioritet frågan om att
unionen skall införa ett liknande system. Enligt det ovan nämnda
rådsdokumentet om trafik och miljö bör målet vara att ett system
skall vara infört i EU senast år 2000. Hittills har EU:s arbete
med bilavgaser präglats av vad som vid den aktuella tidpunkten
anses tekniskt möjligt. Som regeringen framhåller bör Sverige
driva frågan att preciseringen av kommande kravnivåer i högre
grad bör utgå från vad som är motiverat med tanke på
miljösituationen. Som ett led i denna strategi driver Sverige
frågorna om utsläppskrav vid kallstarter och miljöklasssystem
kopplat till ekonomiska styrmedel. Sverige bör även verka för
att ett miljöklassystem för dieselbränslen och bensin,
motsvarande det svenska, införs inom EU. När det gäller
kväveoxidutsläppen från tunga fordon bör kravnivåerna skärpas
kraftigt vilket stimulerar utvecklingen av reningsteknik. Det
ligger i svenskt intresse att ett förslag med hög ambitionsnivå
läggs fram när det gäller arbetsmaskiner och traktorer.
Inriktningen bör vara att kraven på sikt skall motsvara de krav
som ställs på tunga vägfordon.
EU-medlemskapet ger även ökade möjligheter för bättre
trafikmiljö avseende sjöfart och luftfart. Av särskild vikt är
att fastställa krav på sjöfartens drivmedel, där normer i dag
helt saknas. Som anförs i skrivelsen bör Sverige verka för att
fartyg i reguljär trafik på Nordsjön och Östersjön inte tillåts
använda olja med högre svavelhalt än 0,5 viktprocent. Så
långtgående avgaskrav bör ställas på fartyg som motsvarar vad
som kan uppnås med katalytisk avgasrening. Sverige skall
dessutom arbeta för skärpta bestämmelser för flygets utsläpp av
bl.a. kväveoxider. EU bör utnyttja alla möjligheter att spela en
aktiv roll inom ICAO och IMO för att minska utsläppen av
luftföroreningar.
Både i regeringens skrivelse och i de motioner som rör
trafikens miljöanpassning framhålls att Sverige aktivt bör delta
i miljöanpassningen av EU:s trafikpolitik. Även om vissa av de
krav som förs fram i motionerna rör enskildheter som, helt eller
delvis, avviker från eller inte särskilt berörs i den av
regeringen förordade handlingslinjen finner utskottet att det
råder en stor samstämmighet när det gäller den huvudsakliga
inriktningen av det miljöpolitiska arbetet inom
transportsektorn. Den förordade handlingslinjen på detta område
avviker inte heller från den som riksdagen nyligen uttalat sitt
stöd för (se 1994/95:TU13 och 14, rskr. 230 och 231). Enligt
utskottets mening får syftet med motionerna Jo22 (v) yrkande 3,
Jo23 (m) yrkande 6, Jo26 (fp) yrkande 5, Jo27 (kds) yrkandena
21--24, Jo29 (mp) yrkandena 16 och 18, Jo609 (m) yrkande 13 och
Jo685 (mp) yrkande 16 därmed anses tillgodosett.
Motionerna avstyrks således i berörda delar.
Kemikalier
Skrivelsen
Enligt regeringen bör Sverige verka för att EU utvecklar
kemikaliekontrollen ytterligare. Sverige bör verka för att
riskreduktionsarbetet inom EU utvecklas. Det gäller också att få
en avsevärt ökad tillämpning i EU av försiktighetsprincipen och
substitutionsprincipen i fråga om såväl allmänkemikalier som
bekämpningsmedel. En speciell satsning görs på de områden där
Sverige fått särskilda lösningar i anslutningsfördraget.
Motionerna
Enligt motion Jo22 (v) yrkande 9 skall Sverige verka för
producentansvar inom hela EU för varor och kemikalier samt att
tillämpningen av substitutionsprincipen och
försiktighetsprincipen skall gälla inom EU (yrkande 10). I
motion Jo27 (kds) yrkande 19 framhålls att Sverige skall verka
för att EU upprättar en avvecklingsplan för alla
svårnedbrytbara, bioackumulerbara ämnen samt för in detta som
ett mål vid revideringen av EU:s femte miljöhandlingsprogram.
Sverige skall i EU ta initiativ till ett direktiv som förbjuder
alla typer av klorkemikalier vid pappermassatillverkning
(yrkande 20). I motion Jo28 (c) yrkande 4 framförs krav när det
gäller PVC och Sveriges agerande i EU. Enligt motion Jo29 (mp)
yrkande 4 skall regeringen i EU verka för att
försiktighetsprincipen och substitutionsprincipen skrivs in i
unionsfördraget och blir grundläggande i EU:s lagstiftning.
Regeringen skall vidare verka för att användning av alla
svårnedbrytbara och bioackumulerade ämnen upphör och att detta
skrivs in i miljömålen (yrkande 23) samt att konkreta
avvecklingsplaner med tydliga mål för avveckling tas fram för
tungmetaller, klorerade lösningsmedel och PVC (yrkande 24).
Regeringen bör i EU ta initiativ till att s.k. hormongifter,
miljögifter med hormonliknande utseende, uppmärksammas (yrkande
25). Avvecklingsplaner för i första hand nonylfenol och DEHP bör
tas fram (yrkande 26), och miljögifter som påverkar endokrina
system skall ersättas enligt substitutionsprincipen och
försiktighetsprincipen (yrkande 27).
Under den allmänna motionstiden i januari 1995 har en rad
yrkanden väckts som till stora delar överensstämmer med de ovan
redovisade yrkandena beträffande kemikaliekontrollen. Det gäller
motionerna Jo641 (c) yrkandena 29 och 31 delvis (en strategi för
tillämpning av utbytesprincipen inom EU och en analys av
principens legala status i förhållande till EU:s regelverk
rörande handeln), Jo685 (mp) yrkandena 6--8
(försiktighetsprincipen och utbytesprincipen skrivs in i
unionsfördraget, avvecklingsplaner för särskilt farliga ämnen,
alla svårnedbrytbara och naturfrämmande ämnen skall avvecklas)
och Jo687 (mp) yrkandena 10--12 (att Sverige permanent får
behålla övergångsreglerna på kemikalieområdet, att EU som mål
för sin kemikaliepolitik anger att alla svårnedbrytbara och
naturfrämmande ämnen skall avvecklas, att försiktighetsprincipen
och utbytesprincipen blir grundläggande i EU:s lagstiftning och
att de skrivs in i unionsfördraget).
Utskottets överväganden
Den svenska kemikaliekontrollen utgår från en
ansvarsfördelning som bygger på att det är företag och andra som
hanterar kemikalier som bär ansvaret för att
kemikaliekontrollens mål uppnås. Inom EU har en utveckling i
denna riktning inletts. Fortfarande utgår dock regelsystemen
inom EU, de som nu utvecklas, ofta från ett synsätt som lägger
större ansvar för problemlösningar på regeringar och myndigheter
än det svenska. Som regeringen anför bör Sverige därför verka
för att utvecklingen mot ett större ansvar för företag och andra
påskyndas och får genomslag i regler och direktiv.
Sverige bör verka för att kommissionen ägnar större
uppmärksamhet åt kemikaliekontrollen inom EU samt utarbetar en
gemensam kemikaliepolicy för alla direktoraten. EU har påtagit
sig att inom vissa områden söka utveckla sina regler så att de
når samma skyddsnivå som de svenska. Utskottet anser i likhet
med regeringen att en särskild satsning bör göras för att driva
på detta arbete.
EU:s program för kunskapsuppbyggnad om existerande ämnen är
mycket viktigt i detta sammanhang. Kunskapen måste dock föras
vidare till dem som hanterar och väljer mellan olika kemikalier.
Som framhålls i skrivelsen är information om kemikaliers risker
m.m. en basfunktion i kemikaliekontrollen. Det finns vidare inom
EU ett behov av att utveckla metoder att begränsa förekomsten av
kemikalier som ett medel för riskreduktion. Sverige bör, som
framhålls i skrivelsen, självfallet medverka till en utveckling
mot mindre skadliga produkter. Utöver de kemikalier som kunde
urskiljas i samband med medlemskapsförhandlingarna finns
åtskilliga andra som har sådana egenskaper att användningen av
dem bör begränsas eller upphöra. Kommissionen har påbörjat ett
arbete med att inhämta uppgifter för att bedöma riskerna med
kemiska ämnen och produkter. Som regeringen konstaterar bör de
svenska erfarenheterna av riskbegränsningsarbetet kunna leda
till ett offensivt EU-arbete för begränsningar av skadliga
kemiska ämnen och produkter.
Försiktighetsprincipen och substitutionsprincipen, dvs. att
byta ut farliga ämnen mot mindre farliga om sådana finns att
tillgå, skall vara vägledande i arbetet med kemikaliekontrollen.
Det gäller således att få en avsevärt ökad tillämpning av
substitutionsprincipen och försiktighetsprincipen i fråga om
såväl allmänkemikalier som bekämpningsmedel. Som framhålls i
skrivelsen är det av stor betydelse att få
substitutionsprincipen inskriven i det nya direktivet om
bekämpningsmedel som används utanför jordbrukssektorn,
biociddirektivet.
Sammanfattningsvis konstaterar utskottet att de riktlinjer som
regeringen angivit för det svenska arbetet med kemikaliekontroll
inom EU i viktiga avseenden överensstämmer med motionärernas
yrkanden. Den stora utmaningen framöver ligger i att kunna
fortsätta att ytterligare utveckla kemikaliekontrollen inom EU
efter de riktlinjer som tillämpas i Sverige. Det är mycket
angeläget att EU har en hög ambitionsnivå för kontrollen av
kemikalier och bekämpningsmedel. Sverige måste därför vara
pådrivande i EU:s arbete inom kemikaliekontrollen, framför allt
i EU:s ministerråd och i kommissionens arbets- och
expertgrupper. Regeringens avsikt att etablera bilaterala
kontakter med miljöministerierna för att förmedla den svenska
synen på hur kemikaliearbetet bör bedrivas kan säkerligen
påskynda utvecklingen i önskad riktning. Utskottet vill tillägga
att det nationella agerandet (i fråga om t.ex.
producentansvaret) självfallet är en naturlig grund för arbetet
inom EU. Det anförda innebär att syftet med motionerna Jo22 (v)
yrkandena 9 och 10, Jo27 (kds) yrkandena 19 och 20, Jo28 (c)
yrkande 4, Jo29 (mp) yrkandena 4, 23--27, Jo641 (c) yrkandena
29 och 31 delvis, Jo685 (mp) yrkandena 6--8 samt Jo687 (mp)
yrkandena 10--12 i stora delar kan anses tillgodosett.
Yrkandena påkallar således ingen ytterligare riksdagens åtgärd.
Kretsloppsanpassning av varusektorn och åtgärder på
avfallsområdet
Skrivelsen
Enligt regeringen bör Sverige verka för en samsyn inom EU med
högt ställda mål vad gäller kretsloppsanpassad varuhantering.
Däremot bör de enskilda länderna ges stor frihet att utforma
medel och metoder att nå dessa mål. Sverige bör arbeta för en
gemensam policy på avfallsområdet. Det är också viktigt att
producenterna inom gemenskapen tar ansvar för varans
miljöbelastning under hela dess livscykel.
Motionerna
Enligt motion Jo22 (v) yrkande 11 bör kretsloppsprincipen och
avfallsminimering vara ett övergripande mål vid utformning av
EU:s direktiv och förordningar. Export av miljöfarligt avfall
från EU till länder som saknar möjlighet att ta emot avfallet på
ett miljömässigt adekvat sätt skall förbjudas och stoppas
(yrkande 12). Sverige skall verka för att få fram förpacknings-
och retursystem som kan användas inom hela EU (yrkande 13). I
motion Jo27 (kds) yrkande 10 framhålls behovet av en
övervakningsfunktion inom EU för att förhindra export till
u-länder av produkter förbjudna inom EU. Enligt Miljöpartiets
motion Jo29 yrkande 28 bör regeringen i EU verka för att
avfallsminimering skall styra utformningen av EU:s
avfallsdirektiv och förordningar. Detta krav återfinns även i de
under den allmänna motionstiden år 1995 väckta motionerna Jo685
(mp) yrkande 9 och Jo687 (mp) yrkande 13. I dessa motioner yrkas
vidare att nuvarande avfallsdirektiv skrivs om eller helt
avskrivs (yrkandena 10 resp. 14). Enligt motion Jo685 bör
regeringen i EU verka för att EU följer Baselkonventionen
(yrkande 11).
Utskottets överväganden
Producenterna har en betydelsefull roll när det gäller att
kretsloppsanpassa produkter som tillverkas. De har ett
inflytande över avfallets sammansättning och nyttiggörande.
Diffusa utsläpp knutna till människors rörlighet och varors
livscykel överskuggar alltmer de tydliga punktutsläppen från
industrier och energianläggningar. Effekterna uppträder ofta med
lång fördröjning, och sambanden mellan direkta och indirekta
skador av olika verksamheter är komplexa. Som regeringen anför
är det, inför det fortsatta arbetet med att förmå producenterna
att ta ett aktivt miljöansvar, angeläget att en samsyn om
miljökrav på produkter nås inom EU. Sverige bör därför verka
för att ett regelverk med en hög ambitionsnivå utarbetas på
gemenskapsnivå för kretsloppsanpassad varuhantering. Detta är
viktigt mot bakgrund av att vi är en del av den inre marknaden
och att en så stor del av vår varuhandel sker med EU-länder. Med
utgångspunkt i producentansvaret bör Sverige verka för att
medlemsstater i EU skall sträva mot specificerade högt ställda
mål i fråga om resurshushållning och minskad miljöpåverkan från
varusektorn. Som anförs i skrivelsen är det av största betydelse
att Sverige och övriga medlemsstater, inom ramen för de
övergripande mål och regler som medlemsstaterna enats om och med
beaktande av producenternas ansvar, ges stor frihet att utforma
sina egna medel och metoder för att nå målen i
kretsloppsarbetet. Regeringens avsikt, att inledningsvis
fördjupa kontakter med EU-länder som har erfarenheter från
arbete med producentansvars- och kretsloppsfrågor, bör skapa
goda förutsättningar för att åstadkomma ett ändamålsenligt
regelverk på gemenskapsnivå för kretsloppsanpassad
varuhantering.
Utskottet delar regeringens uppfattning att Sverige aktivt bör
verka för att EU:s arbete med prioriterade avfallsströmmar leder
till en samsyn som minskar resursförbrukning och underlättar
återvinning. Projektet syftar till en ökad återvinning och
återanvändning. Sverige bör vidare arbeta aktivt för en gemensam
policy för avfallshantering inom EU och en standardisering av
avfallskaraktärisering. Som regeringen framhåller är det viktigt
att direktiv inte i detalj reglerar tekniska och andra lösningar
utan är baserade på belastningsnivåer, dvs. utifrån en bedömning
av vad naturen kan bära. De totala mängderna avfall i Europa bör
minskas genom material- och energiåtervinning och det farliga
avfallet minimeras. Detta kan ske genom att producenternas
ansvar betonas och genom att ekonomiska styrmedel används i
större utsträckning. EU:s princip att varje land har ansvar för
sitt eget avfall och restprodukter bör omsättas i konkreta
planer för att förebygga avfall och för en miljöriktig
avfallshantering. En gemensam europeisk strategi för en
kretsloppsanpassad samhällsutveckling är önskvärd i det
fortsatta arbetet. Som framgår av skrivelsen pågår en revidering
av EU:s avfallspolicy med sikte på ett kommissionsbeslut under
första halvåret 1995. Sverige bör aktivt påverka utformningen av
gemensamma minimibestämmelser för till exempel avfallsdeponering
och energiutvinning från avfall.
Enligt regeringen skall Sverige verka för en förändring av
Baselkonventionen så att ett totalförbud mot export av farligt
avfall från OECD-länder till icke OECD-länder införlivas i
konventionen. Utskottet delar regeringens uppfattning. Enligt
uppgift har kommissionen också presenterat ett förslag om
ändring i Baselkonventionen som innebär ett förbud mot export
av miljöfarligt avfall från rika till fattiga länder för
återvinning. Detta kompletterar det redan tidigare gällande
förbudet mot sådan export för deponering. Sverige bör nu också
verka för att motsvarande förändring görs av EU:s förordning om
transport av avfall. Ett förbud skall enligt kommissionens
förslag vara genomfört senast den 1 januari 1998.
Den syn på avfallshantering och kretsloppsanpassad
samhällsutveckling som redovisats ovan avviker inte på något
avgörande sätt från vad riksdagen tidigare i stor enighet
uttalat eller från vad som nu anförts i berörda motioner. Enligt
utskottets bedömning kan syftet med motionerna Jo22 (v)
yrkandena 11--13, Jo27 (kds) yrkande 10, Jo29 yrkande 28, Jo685
(mp) yrkandena 9--11 samt Jo687 (mp) yrkandena 13 och 14 därmed
i allt väsentligt anses tillgodosett. Yrkandena påkallar således
ingen ytterligare riksdagens åtgärd.
Biologisk mångfald
Skrivelsen
Enligt regeringen bör Sverige aktivt verka för att
integreringen av biologisk mångfald inom alla samhällsområden
genomförs konsekvent inom EU i syfte att likställa målet att
bevara den biologiska mångfalden med produktionsmålen. Sverige
bör aktivt verka för att miljöanpassa jordbruks- och
fiskeripolitiken inom EU och en svensk strategi för detta bör
utvecklas. Arbetet inom unionens gemensamma naturvårdspolitik,
inkl. inrättandet av skyddade områden, bör aktivt stödjas.
Motionerna
I motion Jo22 (v) yrkande 7 framhålls bevarandet av biologisk
mångfald genom gemensamma planer för att bevara alla de olika
slags naturmiljöer som finns i EU. Effektiva
sanktionsmöjligheter skall införas i EU mot länder, företag och
enskilda som bryter mot skyddet av den biologiska mångfalden
(yrkande 8). Våtmarker och biologisk mångfald uppmärksammas i
motion Jo23 (m) yrkande 8. I motion Jo27 (kds) yrkas att Sverige
i EU skall ta initiativ till en naturvårdskonferens om
nationalparker (yrkande 32) och att en grundlig översyn av
svensk lagstiftning i förhållande till EU:s habitat- och
fågelskyddsdirektiv genomförs (yrkande 33). Vidare bör arbetet
arbete för att leva upp till åtagandena enligt
CITES-konventionen skärpas (yrkande 34). Enligt motion Jo29 (mp)
yrkande 15 bör skyddet av hotade biotoper prioriteras, och
regeringen bör i EU och i andra sammanhang verka för att
skyddsvärda områden med höga biologiska värden i Östeuropa ges
skydd (yrkande 31). Enligt yrkande 32 bör fågeldirektivet och
habitatdirektivet skärpas.
I motion Jo27 (kds) yrkas att Sverige i EU skall verka för ett
slopande av det generella kravet på att frösorter skall vara
upptagna på EU:s officiella sortlista vad gäller
portionsförpackat frö avsett för husbehovsodlare (yrkande 31).
Enligt motion Jo29 (mp) bör regeringen i EU verka för att krav
på sortdokumentation och certifiering av fröer av köksväxter
upphör eftersom det är ett hot mot den biologiska mångfalden och
Rio-deklarationen (yrkande 33), att i alla fall traditionella
frösorter undantas från kraven (yrkande 34), att medel anslås
för att täcka kostnaden för sortdokumentation och certifiering
för köksväxtsorter så att den biologiska mångfalden och de
odlingskulturella värdena inte går förlorade (yrkande 35) samt
att sista förbrukningsdag ersätts med uppgifter om grobarhet för
fröpartier för aktuell odlingssäsong och att normer utarbetas
för detta (yrkande 36).
Utskottets överväganden
Den biologiska mångfaldens betydelse för att upprätthålla
ekosystemens funktioner och processer och därmed för människans
existens har ändrat synen på dess värde för samhället. Hoten mot
den biologiska mångfalden utgör därför ett av de stora
miljöproblemen inför framtiden. Som regeringen anför är
bevarandet av den biologiska mångfalden en sektorsövergripande
fråga. I stort sett alla samhällsområden utnyttjar eller
påverkar den biologiska mångfalden. Detta innebär att
principerna om sektorsansvar och sektorsintegrering måste
tillämpas konsekvent. En viktig grund för en effektiv
tillämpning av sektorsansvaret och sektorsintegrering är att en
aktiv dialog mellan företrädare för olika
näringar/samhällssektorer, miljömyndigheter och
miljöorganisationer etableras. De svenska erfarenheterna av
arbetet med sektorsansvaret utgör en bra grund för att driva
denna fråga inom EU. Utskottet anser i likhet med regeringen att
bevarandet av den biologiska mångfalden bör jämställas med
produktionsinriktade mål inom alla samhällsområden på de områden
där EU har en gemensam politik. Detta bör Sverige aktivt driva
också i arbetet med att revidera det femte
miljöhandlingsprogrammet.
Inom EU pågår ett arbete med att förnya gemenskapens
naturvårdspolitik (Natura 2000). Även i detta arbete bör Sverige
ta aktiv del. Som regeringen anför bör betydelsen av en
sammanhållen politik som bygger på en kombination av
miljöanpassning av olika samhällsverksamheter och inrättande av
ett nätverk av skyddade områden i Europa uppmärksammas särskilt
i detta arbete. Nationalparker och naturreservat måste ses i
sitt ekologiska sammanhang och får inte bli en isolerad
företeelse. Samtidigt måste antalet skyddade områden ökas
väsentligt i ett europeiskt nätverk. Finansieringen av nätverket
bör göras till ett gemensamt ansvar inom EU. Sverige bör också
vara pådrivande för att direktiven om skydd av fåglar och om
skydd av deras livsmiljöer följs fullt ut bland medlemsländerna.
Som framhålls i skrivelsen är det därför viktigt med full
tillämpning av direktiven också i Sverige. Utskottet delar
regeringens uppfattning när det gäller betydelsen av att beakta
den biologiska mångfalden i biståndsverksamheten i Östeuropa.
Sverige bör verka för att detta också beaktas inom ramen för
EU:s bistånd till utvecklingen i Österuropa. Denna ståndpunkt
stämmer väl överens med det beslut riksdagen nyligen fattat med
anledning av regeringens proposition om Sveriges samarbete med
Central- och Östeuropa (prop. 1994/95:160, UU16, rskr. 308) Med
det anförda ansluter sig utskottet till vad regeringen anfört om
Sveriges arbete inom EU med bevarandet av den biologiska
mångfalden. Enligt utskottets mening får syftet med motionerna
Jo22 (v) yrkandena 7 och 8, Jo23 (m) yrkande 8, Jo27 (kds)
yrkandena 32--34 samt Jo29 (mp) yrkandena 15, 31 och 32 därmed
anses vara tillgodosett. Motionsyrkandena bör därför lämnas utan
riksdagens vidare åtgärd.
Frågan om bevarandet av kulturväxter m.m. har nyligen
behandlats av utskottet och riksdagen (1994/95:JoU15, rskr.
260). Utskottet finner mot bakgrund härav inte anledning föreslå
någon riksdagens åtgärd i anledning av motionerna Jo27 (kds)
yrkande 31 och Jo29 (mp) yrkandena 33, 34, 35 och 36. Motionerna
avstyrks således i berörda delar.
Internationellt samarbete
Skrivelsen
Enligt regeringen bör Sverige verka för att EU har en
pådrivande roll i det internationella miljösamarbetet. Detta
gäller både i samarbetet med Öst- och Centraleuropa och det
globala miljösamarbetet. Sverige bör verka för att en så stor
del som möjligt av EU:s Östeuropastöd går till vårt närområde
och att miljöprojekt prioriteras. Det nordiska samarbetet ändrar
karaktär och blir viktigt dels som ett politiskt forum för
avstämning inför vissa viktiga möten, dels som forum för att ta
fram underlag och förslag att föra in i EU-processen på ett så
tidigt stadium som möjligt. Östeuropas mycket omfattande
miljöproblem kräver stora insatser och omfattande samordning.
Sverige bör som medlem i EU aktivt verka för effektiva och ökade
miljöinsatser i Central- och Östeuropa och i synnerhet i vårt
närområde. Östersjöområdet är av särskild vikt. Det globala
miljösamarbetet förblir högprioriterat. EU har en viktig uppgift
i uppföljningen av FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio
de Janeiro 1992 och bör spela en ledande och pådrivande roll i
det globala miljö- och utvecklingsarbetet. Sverige bör verka för
att EU:s politik bidrar till en hållbar utveckling.
Motionerna
I motion Jo26 (fp) yrkande 7 diskuteras problemen kring en
eventuell utvidgning av EU till att omfatta länder i Öst- och
Centraleuropa. Enligt motion Jo22 (v) yrkande 16 skall EU agera
på effektivast möjliga sätt för att gynna en uthållig utveckling
i jordens fattiga länder och för att gynna en uthållig
utveckling i Öst- och Centraleuropa (yrkande 17). Enligt
motionärerna är miljöerna på land runt Medelhavet i mycket stor
utsträckning negativt påverkade. Sverige bör aktivt medverka i
arbetet med ett särskilt miljöhandlingsprogram för att minska
miljöproblemen i Medelhavsregionen (yrkande 18). Sverige bör
vidare driva kravet på en analys av om fortsatt urbanisering är
förenligt med målet om det uthålliga samhället (yrkande 19).
Enligt motion Jo23 (m) yrkande 9 bör EU:s bistånd kopplas till
krav på marknadsekonomiska reformer. I motion Jo27 (kds) yrkas
att Sverige i EU kraftfullt skall verka för att 1992 års
Helsingforskonvention ratificeras av alla (yrkande 7) och för
ett särskilt Barentsinitiativ inom ramen för s.k.
Gemenskapsinitiativ, med ett Barentsregionskontor i Stockholm
(yrkande 8). Enligt yrkande 11 bör EU som part driva på det
internationella arbetet att finna lösningar på svåra
miljöproblem orsakade av miljöföroreningar eller överutnyttjande
av gemensamma globala naturresurser. I motion Jo29 (mp)
framhålls att regeringen i EU skall verka för en kraftfullare
miljöpolitik vad avser EU:s roll i Världsbanken och vid
uppföljning av Riokonferensen (yrkande 10).
Utskottets överväganden
Som regeringen anför innebär Öst- och Centraleuropas närmande
till EU att de kommer att behöva ta till sig EU:s miljöregler.
Detta kommer bl.a. att gagna utvecklingen i Östersjöområdet.
Sverige bör i sitt bilaterala miljösamarbete stödja dessa
länders successiva anpassning till EU:s miljöregler. De
principer och prioriteringar på miljöområdet som är vägledande
för Sveriges bilaterala östsamarbete skall också ligga till
grund för vårt agerande inom EU. Utskottet delar även
regeringens uppfattning att en ökad andel av PHARE-programmet
(EU:s finansiella stödprogram för Öst- och Centraleuropa, exkl.
OSS) bör gå till miljösektorn. Vidare bör miljöbistånd bli ett
prioriterat område inom TACIS-programmet (EU:s stödprogram till
OSS). Sveriges stöd till Nordens närområde bör öka och de
baltiska länderna bör knytas närmare till EU:s miljöarbete.
Stödprogrammen bör utvecklas när det gäller Östersjöområdet. Ett
hinder för den fortsatta utvecklingen på miljöområdet är bl.a.
bristerna när det gäller övergången till marknadsekonomi. En
nödvändig förutsättning härför är ett väl fungerande system för
lantmäteri och markförvaltning. Detta utgör grunden för ägandet
av fast egendom och belåning av fastigheter. Som regeringen
konstaterar har Sverige goda förutsättningar att bidra med
kunskap på detta område. Här bör ökad samverkan eftersträvas
mellan EU:s stödprogram och svenskt bilateralt stöd.
Som regeringen framhåller är det angeläget att miljöfrågor med
koppling till Östersjön får en framträdande roll vid
utformningen och genomförandet av EU:s samarbete med öst- och
centraleuropeiska stater. EU bör mer aktivt engageras i
Östersjöprogrammet bl.a. genom en medverkan av den europeiska
investeringsbanken (EIB). I detta sammanhang bör även behovet av
av en ökad samordning mellan de olika programmen uppmärksammas
så att de delar av Ryssland som ingår i Östersjöregionen ges
möjlighet att delta i samarbetet. Sverige bör också verka för
att ökat miljöstöd ges till områden i vårt närområde, som
hittills inte varit föremål för bilateralt stöd i större
omfattning. Det gäller bl.a. Ukraina, Vitryssland och
Barentsområdet. I sistnämnda område är miljösituationen mycket
allvarlig och det finns många exempel på miljöhot som snabbt
måste få sin lösning. För detta krävs en bred internationell
samverkan.
FN:s kommission för hållbar utveckling (CSD) etablerades av
generalförsamlingen som den centrala uppföljningsinstitutionen
för Riokonferensen. Som regeringen framhåller bör man från
svensk sida verka för att EU bidrar till att CSD fungerar
effektivt som det centrala politiska organet för att föra
Riokonferensens resultat vidare. Sverige bör tidigt arbeta för
att få EU-stöd för svenska positioner inom de olika sakområdena
som behandlas i CSD. Sverige bör inom EU även verka för att
miljöhänsyn integreras i biståndet. Som medlem i EU bör Sverige
verka för att den kommande utvärderingen år 1997 av
handlingsprogrammet Agenda 21 lägger fast formerna och kursen
för det fortsatta globala miljöarbetet.
Utskottet konstaterar sammanfattningsvis att Sverige har ett
gott rykte när det gäller det internationella miljöarbetet. Vi
har vid en jämförelse internationellt långt gående nationella
miljöregler och vi har varit aktiva i det globala miljöarbetet
alltsedan 1972 års Stockholmskonferens. Sverige var också en av
initiativtagarna till Riokonferensen. Utifrån de nya
förutsättningarna som EU-medlemskapet innebär bör Sverige även i
fortsättningen spela en aktiv roll i de globala sammanhangen.
Det gäller också Sveriges samarbete med Östeuropa och med
länderna kring Östersjön. Även Medelshavsregionen har i viss
utsträckning drabbats av en negativ miljöpåverkan och bör därför
uppmärksammas i detta sammanhang. För ett medlemsland i EU
öppnas också nya möjligheter för påverkan. I det
internationella arbetet, t.ex. i FN eller i olika
miljökonventioner kan vi nu agera kraftfullt för att påverka
EU:s ställningstaganden inför och under viktiga internationella
möten. När det gäller städernas miljöproblem bör Sverige
medverka aktivt i EU:s samarbete som rör livsmiljön i städer och
tätorter. Arbetet bör inriktas dels mot utredningssamarbete på
nationell och regional nivå, dels mot erfarenhetsutbyte i syfte
att utveckla instrumenten för det regionala och lokala arbetet
med stadsmiljöfrågor. Grundläggande utgångspunkter för vår
medverkan bör vara en strävan att åstadkomma en långsiktigt
hållbar tätortsutveckling med särskild hänsyn till de svenska
städernas och tätortssystemens särart. Enligt utskottets mening
ligger de i motionerna framförda yrkandena väl i linje med vad
som nu anförts beträffande Sveriges arbete inom EU med det
internationella miljösamarbetet m.m. Enligt utskottets bedömning
är syftet med motionerna Jo26 (fp) yrkande 7, Jo22 (v) yrkandena
16--19, Jo23 (m) yrkande 9, Jo27 (kds) yrkandena 7, 8 och 11
samt Jo29 (mp) yrkande 10 därmed i allt väsentligt tillgodosett.
Yrkandena påkallar således ingen ytterligare riksdagens åtgärd.
Vissa styrmedel m.m.
Skrivelsen
Enligt regeringen bör Sverige aktivt stödja och delta i
arbetet inom EU med att utveckla en övergripande strategi för
användning av mark och vatten som syftar till en hållbar
utveckling i enlighet med Agenda 21. Denna strategi bör tjäna
som ett stöd för medlemsländernas eget planeringsarbete. Sverige
bör verka för att våra speciella förhållanden i fråga om
markanvändning får genomslag i det gemensamma arbetet i dessa
frågor samt förmedla kunskaper om det svenska
planeringssystemet.
Inom EU:s miljöforskningsprogram bör Sverige verka för
forskning kring renare och effektivare industriella processer
och tillämpningar, forskning om kretsloppsanpassning och
avfallshantering samt forskning om förnybara naturresurser. EU:s
arbete bör dessutom i högre grad inriktas på styrmedel för en
bättre miljö. Miljöaspekter bör lyftas fram även på andra
forskningsområden.
Enligt regeringen bör Sverige i miljö- och handelsfrågor söka
påverka EU:s agerande i en miljö- och frihandelsvänlig linje så
att handeln bidrar till en hållbar utveckling. Detta kan bl.a.
ske genom ett aktivt deltagande i kommissionens s.k.
113-kommitté, som har ett avgörande inflytande över
handelspolitiken, men också på andra sätt. Sverige bör
prioritera att villkoren för arbetet inom miljö- och
handelsområden blir ömsesidigt kända, att internationella
miljöavtal som slutits multilateralt och under FN får samma
status som de internationella handelsavtalen, att miljökrav bör
utformas så att de inte blir diskriminerande mot andra länder,
att miljökonsekvensbeskrivningar görs av nya handelsavtal.
Motionerna
Enligt motion Jo23 (m) yrkande 10 måste man lyfta fram
subsidiaritetsprincipen i den fysiska planeringen. Vidare
framhålls att en prioritering av grundforskningen på
miljöområdet måste göras (yrkande 11) och att handeln med
utsläppsrätter bör utvecklas (yrkande 12). Enligt motion Jo28
(c) yrkande 5 bör en enhetlig miljömärkning utvecklas inom EU. I
motion Jo29 (mp) yrkas att regeringen i EU verkar för att
naturvårdspolitiken och skyddet av hotade biotoper integreras i
all fysisk planering (yrkandena 29 och 30). Enligt sistnämnda
motion bör regeringen verka för att varureglerna i 100 a § skall
ses som minimiregler (yrkande 7) samt att totalharmoniseringen
vad avser varuregler i 100 a § upphör såvida de med dagens
situation inte kan tolkas som minimiregler (yrkande 8).
Utskottets överväganden
När det gäller den fysiska planeringen är det viktigt att
Sverige i EU framhåller det som är kännetecknande för de svenska
förhållandena, bl.a. det glesa bebyggelsemönstret och de stora
geografiska avstånden. Som regeringen anför är det också
angeläget att den flexibilitet, det starka lokala inflytande och
den medborgerliga förankring som präglar det svenska
planeringssystemet får genomslag i det gemensamma arbetet inom
EU i dessa frågor. Som redovisas i skrivelsen håller en ny form
av planering av övergripande strategisk karaktär på att
utvecklas på EU-nivå som stöd för bl.a. planeringen i
medlemsländerna. Medlemsländerna skall arbeta fram
rekommendationer och riktlinjer för utveckling och
markanvändning på Europanivå. En gemensam policy skall utarbetas
som innehåller de övergripande mål som planering och beslut om
markanvändning skall främja. Vidare skall strategier för
utvecklingen inom tre huvudområden ingå nämligen det urbana
systemet, infrastrukturen samt landsbygden och hushållningen med
naturresurser. Vidare skall ett handlingsprogram utarbetas för
att främja samverkan mellan länder och regioner. I likhet med
regeringen anser utskottet att Sverige aktivt bör verka för att
strävandena att uppnå gemensamma mål och riktlinjer för
strategiarbetet inriktas mot en hållbar utveckling.
Sammanfattningsvis kan konstateras att
markanvändningsplaneringen inom EU är ett område där besluten
ligger inom medlemsländerna. En medveten nationell och lokal
politik för användningen av mark och vatten och för utvecklingen
av den byggda miljön är nödvändig för att åstadkomma en
långsiktigt hållbar utveckling i enlighet med Agenda 21.
Planering för mark- och vattenanvändningen bör samordnas med
planering för andra samhällssektorer och verksamheter bl.a. som
stöd för investeringar i infrastruktur och regional utveckling.
Ett integrerat synsätt med samordning av miljövård, hushållning
med mark och vatten och ekonomisk utveckling måste prägla
utvecklingen av samhällets planering i vid mening.
Utskottet delar regeringens uppfattning när det gäller
inriktningen av Sveriges arbete med EU:s miljöforskningsprogram.
Som framhålls i skrivelsen bör forskningen inriktas på bl.a.
renare och effektivare industriella processer och tillämpningar,
kretsloppsanpassning och avfallshantering samt förnybara
naturresurser. Effektiva styrmedel är en viktig del i arbetet
för att uppnå en bättre miljö på ett kostnadseffektivt sätt.
Utsläppsrätter kan vara ett sådant styrmedel. Sverige bör även
verka för att den forskning inom EU som kan bidra till att
förbättra och bredda den kunskapsbas, t.ex. om ländernas olika
miljöförutsättningar, på vilken beslut skall fattas stimuleras.
Sådan kunskap kan bl.a. underlätta bedömningen av huruvida
centrala eller decentraliserade åtgärder leder till den mest
kostnadseffektiva hanteringen av miljöfrågorna.
När det gäller miljömärkning är det viktigt att kravnivåerna
sätts högt också inom EU:s system. Som framhålls i skrivelsen
bör Sverige verka för att erfarenheterna av den nordiska
miljömärkningen tillförs EG:s miljömärkningssystem i fråga om
utvecklingen av kriterier för olika produktgrupper.
Sammanfattningsvis konstaterar utskottet att det fortsatta
arbetet med utvecklandet av vissa styrmedel som är av betydelse
i miljöarbetet inom EU är ägnat att i stor utsträckning
tillgodose syftet med motionerna Jo23 (m) yrkandena 10--12, Jo28
(c) yrkande 5 och Jo29 (mp) yrkandena 29 och 30. Yrkandena
påkallar således ingen ytterligare riksdagens åtgärd.
Utskottet anser i likhet med regeringen att Sverige i miljö-
och handelsfrågor bör söka påverka EU:s agerande i en miljö- och
frihandelsvänlig linje så att handeln bidrar till en hållbar
utveckling. Förutom ett aktivt deltagande i kommissionens s.k.
113-kommitté, som har ett avgörande inflytande över
handelspolitiken, bör Sverige prioritera att villkoren för
arbetet inom miljö- och handelsområden blir ömsesidigt kända,
att internationella miljöavtal som slutits multilateralt och
under FN får samma status som de internationella handelsavtalen,
att miljökrav bör utformas så att de inte blir diskriminerande
mot andra länder, att miljökonsekvensbeskrivningar görs av nya
handelsavtal. Utskottet vill även erinra om den legala grund för
miljöarbete i EG/EU som lades genom enhetsakten år 1987.
Särskilda bestämmelser infördes om åtgärder på miljöområdet som
ger den legala grunden för beslut i miljöfrågor (artikel 130
r--130 t). Maastrichtfördraget år 1992 innebar ytterligare
ändringar och tillägg i Romfördraget (bl.a. i artikel 2 och
artikel 130r) som har betydelse för miljön i gemenskapen. Bl.a.
skapades formella förutsättningar att stärka EU:s miljöpolitik
genom att hänsyn till miljön skall vara en del av EU:s
grundläggande mål och genom att fler miljöbeslut än tidigare
skall fattas med kvalificerad majoritet. Som regeringen anför
har grunden för Sveriges agerande när det gäller miljö- och
handelsfrågor varit ömsesidig förståelse och hänsynstagande till
de grundläggande kraven inom såväl handel som miljö. I Sverige
finns en förhållandevis god insikt om både betydelsen av handel
och den allmänna betydelsen av en god miljö. Som regeringen
framhåller är det därför naturligt och till gagn både för
handeln och miljön om Sverige fortsätter att vara ett av de mer
aktiva länderna inom detta område även som medlem i EU. Med det
anförda föreslår utskottet att motion Jo29 (mp) yrkandena 7 och
8 lämnas utan riksdagens vidare åtgärd.
Jordbruk
Skrivelsen
Enligt regeringen bör Sverige aktivt driva en revidering av
den gemensamma jordbrukspolitiken i syfte att miljöanpassa
jordbruket. Insatserna för odlingslandskapets natur- och
kulturmiljövärden skall ha hög prioritet. Sverige skall i olika
sammanhang när skogsfrågor behandlas lyfta fram erfarenheter av
att miljöanpassa skogsbruket.
Motionerna
Enligt motion Jo22 (v) yrkande 15 bör EU:s jordbrukspolitik
ändras för att minska miljöproblemen och ge konsumenterna större
tillgång till ekologiskt odlade produkter. I motion Jo27 (kds)
yrkande 27 krävs att Sverige i EU skall begära ett förbud mot
generell användning av antibiotika i djurfoder från det år
Sveriges undantag på detta område upphör. Sverige bör i EU
arbeta för att ekologiskt jordbruk expanderar (yrkande 28).
Vidare bör Sverige verka för miljöskatt på bekämpningsmedel,
handelsgödsel och kadmium samt för ett kraftigt sänkt gränsvärde
för kadmiuminnehåll i handelsgödsel (yrkande 29). I yrkande 30
framhålls betydelsen av en ny vision och strategi för jordbruket
i ett framtida kretsloppssamhälle där stad och landsbygd
gemensamt bidrar till energiförsörjning, alternativ produktion
och biologisk mångfald. I motion Jo29 (mp) yrkas att regeringen
i EU verkar för att ekologiska odlare prioriteras i avsikt att
få ett ekologiskt långsiktigt hållbart lantbruk i unionen.
Vidare bör ett minimimål för hur stor del av arealen som skall
vara ekologiskt odlad tas fram (yrkandena 37 och 38).
Utskottets överväganden
De övergripande målen för den generella miljöpolitiken som
riksdagen tidigare beslutat om är att skydda människors hälsa,
bevara den biologiska mångfalden, hushålla med uttaget av
naturresurser så att de långsiktigt kan utnyttjas samt att
skydda natur- och kulturlandskapet. Skyddet av hälsa, kultur-
och naturvärden samt naturresurser ställer krav på hur
samhällets materialflöden och markanvändning utformas
(1990/91:JoU30, rskr. 343)
Det övergripande målet för den svenska jordbrukspolitiken är
en god hushållning med samhällets totala resurser.
Sektorsansvaret för miljöfrågorna har lagts fast av riksdagen.
Miljömålet för jordbrukssektorn är att slå vakt om ett rikt och
varierat odlingslandskap, att bevara den biologiska mångfalden
samt att minimera jordbrukets miljöbelastning på grund av
växtnäringsläckage och användningen av bekämpningsmedel. All
användning av kadmium som kan medföra att metallen sprids i
naturen bör, enligt riksdagen, på sikt upphöra (1989/90:JoU25,
rskr. 327).
Som en följd av EU-medlemskapet skall Sverige införa ett
miljöprogram i enlighet med förordningen (EEG) nr 2078/92.
Riksdagen har nyligen (1994/95:JoU13, rskr. 291) fullföljt ett
tidigare beslut om införandet av ett miljöprogram bestående av
tre delprogram. Ett delprogram skall vara att stödja bevarandet
av vissa från natur- och kulturmiljösynpunkt särskilt värdefulla
odlingslandskap. I ett andra delprogram skall stöd lämnas för
att återställa och bevara miljön i miljökänsliga områden. I ett
tredje delprogram skall stöd lämnas för ekologisk odling.
Den huvudsakliga målsättningen för det ekologiska jordbruket
är att utforma resurseffektiva kretsloppsbaserade
produktionssystem som ger liten miljöpåverkan och producerar
livsmedel med hög kvalitet. En helhetssyn på miljö- och
resursfrågorna förutsätter enligt utskottets mening ett
kretsloppstänkande, där råvaruuttagen görs i balans med den
naturliga återbildningen och där nya resurser skapas utan att
göra skada. Ett annat mål bör vara att bevara och utveckla ett
kulturlandskap som präglas av biologisk mångfald. Riksdagen har
som mål antagit att 10 % av åkerarealen bör vara ekologiskt
odlad år 2000. (1993/94:JoU22, rskr. 272).
Som framhålls i skrivelsen bör Sverige verka för en sådan
revidering av EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) som syftar
till en omställning mot ett hållbart jordbruk inom unionen. En
utgångspunkt för revideringen av CAP bör vara att subventionerna
till det konventionella jordbruket minskas kraftigt. Styrmedel
bör i stället utformas så att de främjar övergången till ett
miljöanpassat jordbruk. Utvecklingen av ett mer miljöanpassat
jordbruk som har börjat i Sverige kan och bör utnyttjas som
förebild i det fortsatta arbetet med att miljöanpassa
jordbruket inom EU. I samband med den nyligen avslutade
riksdagsbehandlingen (se ovan) beslutades att arbetet med en
reformering av CAP skall beredas på nationell nivå. En
parlamentarisk kommitté med uppgift att utarbeta en svensk
strategi för reformering av CAP skall därför inrättas. Vidare
bör uppmärksammas att regeringen tillkallat en särskild utredare
för att analysera frågor i anslutning till en revidering av CAP.
Bl.a. skall en handlingsplan tas fram med sikte på att ett
beslut skall fattas vid regeringskonferensen år 1996 om att
revidera CAP och att detaljerade riktlinjer för revision läggs
fast. En framtida inriktning av CAP enligt nu redovisade
utgångspunkter sammanfaller till övervägande del med de i
motionerna Jo22 (v) yrkande 15, Jo27 (kds) yrkandena 27--30 samt
Jo29 (mp) yrkandena 37 och 38 redovisade synpunkterna.
Beträffande användningen av antibiotika i djurfoder bör
uppmärksammas att regeringen har för avsikt att tillkalla en
särskild utredningsman med uppgift att samordna och
effektivisera det arbete som redan pågår med en utvärdering.
Enligt utskottets mening kan berörda motionsyrkanden därmed i
allt väsentligt anses tillgodosedda.
Bioteknik, ozonnedbrytande ämnen m.m.
Skrivelsen
I den revidering av EG-direktiven om genetiskt modifierade
organismer (GMO) som inletts inom EU kommer från svensk sida att
noga bevakas att säkerheten i systemet inte försämras genom
förenklade prövningsrutiner. Regeringen avser att ta fram en
samlad svensk syn på EU:s arbete med bioteknikfrågorna.
Enligt regeringen bör Sverige arbeta för att EU:s regler för
avveckling av ozonnedbrytande ämnen skärps så att de motsvarar
de svenska bestämmelserna. Ytterligare åtgärder bör vidtas för
att minska användningen av HCFC och metylbromid inom EU. Även
handel med använda och återvunna ozonnedbrytande ämnen bör
regleras inom EU. Vid fördelning av kvoter för import av
ozonnedbrytande ämnen bör Sverige verka för att dessa kvoter
blir så låga som möjligt, och Sverige bör i möjligaste mån avstå
från att ansöka om egna kvoter. Sverige bör aktivt delta i EU:s
gemensamma förberedelser inför omförhandlingar av
Montrealprotokollet.
Motionerna
Enligt motion Jo28 (c) yrkande 3 bör en parlamentarisk
utredning tillsättas för att utarbeta en svensk strategi för
bioteknik inom EU.
Enligt motion Jo29 (mp) yrkande 21 bör regeringen i EU verka
för att en avvecklingsplan tas fram för ozonnedbrytande ämnen.
Vidare bör regeringen verka för att målet med avvecklingsplanen
skall vara att användning av freoner och metylbromid skall ha
upphört år 2000 och att användningsförbudet även skall innefatta
handel med varor m.m. (yrkande 22).
Utskottets överväganden
Den moderna biotekniken innebär bl.a. möjligheter att
gentekniskt modifiera organismer (GMO). Biotekniken ger också
nya möjligheter att framställa läkemedel och kemiska substanser
och att växtförädla. Genteknikens hälso- och miljörisker
kontrolleras genom lagstiftning. Den svenska lagen följer den
gemensamma lagstiftning som finns inom EU. Den svenska
prövningen av innesluten användning och avsiktlig utsättning i
naturen av GMO sker inom varje sektor genom ansvarig myndighet.
Som redovisas i skrivelsen pågår en revidering av
EU-direktiven om innesluten användning och avsiktlig utsättning
av GMO vars syfte är att förenkla myndighetsprövningen med
bibehållen säkerhet. Regeringen och ansvariga svenska
myndigheter verkar för att säkerheten i systemet inte eftersätts
i samband med denna revidering. Flera andra frågor som gäller
bioteknik behandlas för närvarande inom EU. Som framgår av
skrivelsen har regeringen för avsikt att ta fram en samlad
svensk syn på EU:s arbete med bioteknikfrågorna. Enligt
utskottets mening är det av stor vikt att det finns en
genomtänkt och sammanhållen svensk strategi för frågor om
bioteknik m.m. Utskottet anser det emellertid lämpligt att
avvakta resultatet av det nyss angivna arbetet och föreslår att
motion Jo28 yrkande 3 lämnas utan någon riksdagens vidare
åtgärd.
Sverige är ett av de länder som kommit längst när det gäller
att avveckla användningen av ozonnedbrytande ämnen. Ett förslag
till slutlig avveckling av ozonnedbrytande ämnen har notifierats
till GATT och EU under hösten 1994. Förslaget innebär en
utfasning av HCFC till år 2002. Flera delar av EU:s fr.o.m. den
1 januari 1995 gällande reglering av produktionen av
ozonnedbrytande ämnen är i paritet med den nuvarande svenska
regleringen. Tillämpningen av användningsförbud saknas dock för
de flesta ämnena, och handel med återvunna ämnen och produkter
som innehåller förbjudna ämnen är tillåten. Även regleringen av
HCFC är mindre långtgående. Som regeringen anför bör Sverige
verka för att handeln med varor som tillverkats med och
innehåller olika ozonnedbrytande ämnen begränsas även inom EU så
att produktionen av sådana varor inte flyttar till länder med
lägre krav på avvecklingen av sådana ämnen. För HCFC och
metylbromid bör Sverige arbeta för att ytterligare åtgärder tas
för att minska användningen även inom EU. Inom EU finns i dag en
relativt stor samsyn om åtgärder för att skydda ozonskiktet, och
utskottet delar regeringens bedömning att Sveriges
internationella agerande kan förväntas få stöd och även stärkas
av vårt medlemskap. Genom att aktivt agera och delta i EU:s
ställningstagande inför omförhandlingarna av Montrealprotokollet
kan stödet för nya åtaganden bli större och kraftfullare än
tidigare. Enligt utskottets bedömning är syftet med motion Jo29
(mp) yrkandena 21 och 22 med det anförda i allt väsentligt
tillgodosett. Yrkandena påkallar således ingen ytterligare
riksdagens åtgärd.
Hav och vatten
Skrivelsen
Enligt regeringen skall Sverige inom EU aktivt verka för att
begränsa utsläpp som berör våra sjöar och omgivande hav.
Särskilt angeläget är att bevaka att EG:s regler om
avloppsrening från tätorter rörande kväverening fullföljs samt
att åtgärder genomförs för att minska jordbrukets kväveläckage.
Förhållandena i Östersjön bör särskilt uppmärksammas.
Sverige bör medverka i det pågående arbetet inom EU med att
åstadkomma en hållbar utveckling av kustområdena. Resultatet av
arbetet bör medge en anpassning till regionala förhållanden.
Motionerna
I motion Jo22 (v) yrkande 14 framhålls att Sverige skall verka
för att EU utvecklar sina program, direktiv och förordningar för
att påskynda framtagandet av teknik och processer som skyddar
vattentillgångar. I motion Jo24 (s) uppmärksammas arbetet i EU
för att förebygga oljekatastrofer. Enligt motion Jo605 (kds)
yrkande 6 (delvis) bör Sverige i EU medverka till strikta
direktiv på vattenområdet.
Utskottets överväganden
Ett omfattande internationellt samarbete pågår i syfte att
förbättra havsmiljön i våra omgivande hav. Vid den fjärde
Nordsjökonferensen, som hålls i Danmark i juni 1995, kommer
miljöministrarna att diskutera åtgärder för att förbättra
Nordsjöns miljö. Aktuella frågor är den biologiska mångfalden,
fiske- och sjöfartsfrågor samt arbetet med att begränsa
utsläppen av närsalter och farliga ämnen.
Det direktiv om förbättrad vattenkvalitet som diskuteras inom
EU innebär att varje medlemsland skall anta bindande
miljökvalitetsnormer och sätta ekologiska vattenkvalitetsmål
samt utarbeta integrerade program för att följa hur målen
uppfylls. Detta förslag ansluter väl till det motsvarande arbete
som bedrivs i Sverige. Förslaget är av övergripande natur och
kommer att omfatta såväl havsvatten som sötvatten. Frågor som
kommer att aktualiseras är bl.a. gränsöverskridande vatten och
försurning av sjöar och vattendrag.
Enligt utskottets mening skall Sverige aktivt verka för att
upprätthålla en ekologisk balans i sjöar och vattendrag samt i
omgivande hav. Som regeringen framhåller bör Sverige såväl i
samband med Nordsjökonferensen som inom EU verka för en
skärpning av utsläppsbegränsningar till vatten och luft. Av
särskilt intresse är att bevaka att kravet på kväverening
fullföljs i direktivet om kommunalt avloppsvatten samt att de
stränga EG-reglerna om bekämpningsmedelsrester i grund- och
dricksvatten inte försvagas. Ytterligare åtgärder behövs för att
uppnå målet att reducera utsläppen av kväve med 50 % till år
1995. Begränsningen av de diffusa utsläppen av kväve bör
uppmärksammas särskilt. Som regeringen anför bör Sverige aktivt
verka för att ytterligare åtgärder vidtas beträffande jordbruket
i detta avseende. Sverige bör också driva kravet att alla
strandstater inom EU verkligen genomför EU:s krav på kväverening
i känsliga områden. Vidare bör EG-reglerna beträffande
ammoniakavgången från jordbruket motsvara åtminstone de för
Sydsverige gällande reglerna. Den syn som regeringen redovisat
beträffande arbetet med att begränsa de utsläpp som berör våra
sjöar och hav omfattas i allt väsentligt av de synpunkter som
förs fram i motionerna Jo22 (v) yrkande 14 och Jo605 (kds)
yrkande 6 delvis. Med anledning av den i motion Jo24 (s)
aktualiserade frågan om oljekatastrofer vill utskottet framhålla
att EG-kommissionen nyligen utarbetat ett förslag om EU:s
anslutning till den nya konventionen till skydd av den marina
miljön i Nordostatlanten (tidigare Oslo- och
Pariskonventionerna). Med det anförda föreslår utskottet att
motionerna Jo22 yrkande 14, Jo24 och Jo605 yrkande 6 delvis
lämnas utan någon riksdagens vidare åtgärd.
Euratom-fördraget
Skrivelsen
Enligt regeringen bör Sverige under år 1995 aktivt medverka i
de frågor inom Euratom-fördragets område som rör
säkerhetskontroll och fysiskt skydd av klyvbart material,
strålskydd samt hantering och slutförvaring av använt
kärnbränsle och kärnavfall. Beträffande delområdet
säkerhetskontroll och fysiskt skydd av klyvbart material bör
Sverige sträva efter att medverka till att modernisera EU:s
kontrollinsatser. Utgångspunkten i dessa strävanden bör vara det
utvecklingsarbete på detta område som Sverige bedriver
tillsammans med det internationella atomenergiorganet IAEA.
Sverige bör vidare aktivt medverka i den pågående översynen av
de gemensamma strålskyddsföreskrifterna, som gemenskapen enligt
Euratom-fördraget skall anta. Sverige bör i detta sammanhang
särskilt driva frågan att det skall vara möjligt för ett enskilt
medlemsland att anta striktare dosgränser än vad den gemensamma
basnivån anger. I arbetet som rör hantering av använt
kärnbränsle och kärnavfall skall Sverige agera för principen att
varje medlemsland är ansvarigt i alla led för det avfall som
produceras inom landet.
Motionen
I motion Jo25 (mp) yrkande 2 framhålls betydelsen av
energieffektivisering och förnyelsebara energislag och behovet
av ändring därom i Euratoms stadgar. Enligt yrkande 3 bör ett
absolut förbud av import och mellanlagring av utländskt
kärnavfall införas. Nya kärnanläggningar får inte uppföras utom
för det i landet producerade använda kärnbränslet (yrkande 4).
Vidare föreslås att utländska företag inte skall få köpa in sig
i den svenska kärnkraftsindustrin och dess anläggningar (yrkande
5). Vidare måste Sverige blockera ett beslut om att utöka
EU-fonderna för utlåning under nuvarande villkor och i stället
agera så att förnyelsebara och energieffektiva energisystem
utvecklas (yrkande 7). Sverige skall agera kraftfullt mot nya
kärnkraftsreaktorbyggen i Östeuropa (yrkande 8) och förbjuda
export av kärntekniskt materiel, kärnbränsle och radioaktivt
avfall till länder utanför EU (yrkande 9). Enligt yrkande 10 bör
gränsvärdet för strålskydd sänkas med en tiopotens och vidare
framhålls betydelsen av utökad insyn i all verksamhet som rör
kärnenergi och kärnteknisk hantering i Sverige och EU (yrkande
11).
Utskottets överväganden
Som regeringen anför bör Sverige sträva efter att modernisera
EU:s kontrollinsatser när det gäller säkerhetskontroll och
fysiskt skydd av klyvbart material. Det utvecklingsarbete som
Sverige bedriver tillsammans med det internationella
atomenergiorganet IAEA bör påverka även Euratoms arbete på detta
område. En viktig fråga i arbetet med att revidera direktivet om
en gemensam basnivå för strålskydd, som EU enligt
Euratom-fördraget skall anta, är att det skall vara möjligt för
ett enskilt medlemsland att anta striktare dosgränser än vad den
gemensamma basnivån anger. Utskottet delar regeringens
uppfattning att det bör vara möjligt för ett medlemsland att
successivt se över de nationella strålskyddsföreskrifterna och
vid behov kunna skärpa den tillåtna nivån. Det är i det
sammanhanget angeläget att Sverige även efter inträdet i EU är
fortsatt aktivt i internationella organ som internationella
strålskyddsorganet ICRP, det internationella kärnenergiorganet
IAEA samt OECD:s särskilda kärnenergiorgan NEA.
Som framhålls i skrivelsen skall Sverige i arbetet som rör
hantering av använt kärnbränsle och kärnavfall agera för
principen att varje medlemsland är ansvarigt i alla led för det
avfall som produceras inom landet. EU bör koncentrera sina
insatser till att samordna FoU-arbetet på området. Det svenska
förbudet, enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet, att
utan tillstånd slutförvara utländskt använt kärnbränsle och
kärnavfall i Sverige gäller utan inskränkningar även efter det
att Sverige blivit medlem i EU. I detta sammanhang bör erinras
om att frågan om att vidga det svenska förbudet mot
slutförvaring av utländskt använt kärnbränsle och kärnavfall
till att även omfatta mellanlagring av material med utländskt
ursprung för närvarande är föremål för riksdagens prövning
(prop. 1994/95:118, NU21).
Det är vidare i sammanhanget viktigt att understryka att de
svenska och internationella satsningar som görs i de
östeuropeiska kärnkraftverken syftar till att åstadkomma en så
säker driftsituation som möjligt under den överblickbara tid som
dessa verk måste drivas på grund av energisituationen i berörda
länder. Parallellt med säkerhetssatsningar i kärnkraftverken är
det därför angeläget med såväl nationella som internationella
insatser för att stödja länder i Central- och Östeuropa i
planeringen och utvecklingen av en förnybar, säker och
miljöanpassad energiproduktion och att åstadkomma en effektivare
och resurssnålare energianvändning.
Sammanfattningsvis konstaterar utskottet att de krav som förs
fram i motion Jo25 (mp) till stora delar kan anses tillgodosedda
eller kan förväntas komma att bli tillgodosedda med den
inriktning av det svenska arbetet som redovisats i regeringens
skrivelse. I detta sammanhang bör även uppmärksammas att flera
av de i motionen aktualiserade frågorna helt eller delvis varit
föremål för riksdagens prövning i samband med årets
budgetbehandling (1994/95: NU20, rskr. 303). Utskottet erinrar
även om att en kommission med parlamentarisk sammansättning --
Energikommissionen -- på riksdagens förslag tillkallats med
uppgift att granska de pågående energipolitiska programmen för
omställning och utveckling av energisystemet. Vidare skall
behovet av förändringar och ytterligare åtgärder analyseras.
Slutrapport skall avlämnas i september 1995. Kommissionens
arbete kan enligt utskottets mening även få betydelse för
Sveriges fortsatta arbete inom EU på detta område. Frågor om
nationella regler för strålskydd har nyligen behandlats av
riksdagen (1994/95:FöU3). Med det anförda föreslår utskottet att
motion Jo25 yrkandena 2--5 och 7--11 lämnas utan någon
riksdagens vidare åtgärd.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande utgångspunkter för det svenska miljöarbetet i
EU
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo22 yrkande 1,
1994/95:Jo23 yrkandena 1--4, 1994/95:Jo26 yrkandena 2--4,
1994/95:Jo27 yrkandena 1--6, 9, 14, 16 och 17, 1994/95:Jo28
yrkande 1, 1994/95:Jo29 yrkandena 1--3, 5--6 och 9,
1994/95:Jo609 yrkande 7, 1994/95:Jo641 yrkandena 28, 30 och 31
delvis, 1994/95:Jo685 yrkandena 1--5 och 17, 1994/95:Jo689
yrkande 2, 1994/95:Jo604 yrkande 9 och 1994/95:K224 yrkandena
11, 12, 15 och 16,
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo22 yrkande 3,
1994/95:Jo23 yrkande 6, 1994/95:Jo26 yrkande 5, 1994/95:Jo27
yrkandena 21--24, 1994/95:Jo29 yrkandena 16 och 18,
1994/95:Jo609 yrkande 13 och 1994/95:Jo685 yrkande 16,
res. 13 (m)
res. 14 (v)
res. 15 (mp)
5. beträffande kemikaliekontrollen
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo22 yrkandena 9 och
10, 1994/95:Jo27 yrkandena 19 och 20, 1994/95:Jo28 yrkande 4,
1994/95:Jo29 yrkandena 4, 23--27, 1994/95:Jo641 yrkandena 29 och
31 delvis, 1994/95:Jo685 yrkandena 6--8 samt 1994/95:Jo687
yrkandena 10--12,
res. 16 (c)
res. 17 (mp)
6. beträffande kretsloppsanspassning och åtgärder på
avfallsområdet
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo22 yrkandena 11--13,
1994/95:Jo27 yrkande 10, 1994/95:Jo29 yrkande 28, 1994/95:Jo685
yrkandena 9--11 samt 1994/95:Jo687 yrkandena 13 och 14,
res. 18 (v)
res. 19 (mp)
7. beträffande biologisk mångfald m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo22 yrkandena 7 och
8, 1994/95:Jo23 yrkande 8, 1994/95:Jo27 yrkandena 32--34 samt
1994/95:Jo29 yrkandena 15, 31 och 32,
res. 20 (m)
res. 21 (v)
res. 22 (mp)
8. beträffande bevarandet av kulturväxter m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo27 yrkande 31 och
1994/95:Jo29 yrkandena 33--36,
res. 23 (mp)
9. beträffande internationellt miljösamarbete
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo22 yrkandena 16--19,
1994/95:Jo23 yrkande 9, 1994/95:Jo26 yrkande 7, 1994/95:Jo27
yrkandena 7, 8 och 11 samt 1994/95:Jo29 yrkande 10,
res. 24 (m)
res. 25 (v)
10. beträffande vissa styrmedel
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo23 yrkandena 10--12,
1994/95:Jo28 yrkande 5 och 1994/95:Jo29 yrkandena 29 och 30,
res. 26 (m)
res. 27 (c)
res. 28 (mp)
11. beträffande miljö och handel
att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo29 yrkandena 7 och 8,
res. 29 (mp)
12. beträffande EU:s jordbrukspolitik m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo22 yrkande 15,
1994/95:Jo27 yrkandena 27--30 samt 1994/95:Jo29 yrkandena 37 och
38,
res. 30 (mp)
13. beträffande bioteknik
att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo28 yrkande 3,
res. 31 (c)
14. beträffande ozonnedbrytande ämnen
att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo29 yrkandena 21 och 22,
15. beträffande hav och vatten
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo22 yrkande 14,
1994/95:Jo24 och 1994/95:Jo605 yrkande 6 delvis,
res. 32 (v)
16. beträffande Euratom-fördraget
att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo25 yrkandena 2--5 och
7--11,
res. 33 (mp)
17. beträffande skrivelsen
att riksdagen lägger regeringens skrivelse 1994/95:167 till
handlingarna.
Stockholm den 18 maj 1995
På jordbruksutskottets vägnar
Sinikka Bohlin
I beslutet har deltagit: Sinikka Bohlin (s), Inge Carlsson
(s), Göte Jonsson (m), Leif Marklund (s), Ingvar Eriksson (m),
Alf Eriksson (s), Ingemar Josefsson (s), Carl G Nilsson (m), Eva
Eriksson (fp), Ann-Kristine Johansson (s), Maggi Mikaelsson (v),
Åsa Stenberg (s), Gudrun Lindvall (mp), Lennart Brunander (c),
Mikael Hagberg (s), Ola Sundell (m) och Marie Wilén (c).
Reservationer
1. Utgångspunkter för det svenska miljöarbetet i EU (mom. 1)
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Ola Sundell
(alla m) anser att utskottets överväganden och hemställan under
mom. 1 bort ha följande lydelse:
Utgångspunkterna för det svenska miljöarbetet i EU bör enligt
utskottets mening vara följande. Miljöpolitikens huvuduppgift är
att skydda människors hälsa och skapa förutsättningar för en
hållbar utveckling. Naturen skall skyddas samtidigt som
förutsättningarna för välfärd, arbete och frihet inte äventyras.
Strategin för det svenska miljöarbetet bör enligt utskottets
mening bygga på följande viktiga grundstenar. Sverige skall inte
sänka miljönormerna. Sverige skall verka för att utsläppsgränser
och miljöregler i EU skärps. Vidare skall Sverige verka för
avregleringar och avmonopoliseringar som underlättar ökad
konsumentstyrning på miljöområdet samt för att det europeiska
miljösamarbetet ägnar miljöproblemen i Östersjön, Baltikum och
övriga Östeuropa stor uppmärksamhet.
Ett effektivt resursutnyttjande är en förutsättning för att
detta skall lyckas. Arbetet för en god miljö skall präglas av
samma grundläggande värden som allt annat politiskt arbete:
respekt för medborgarnas frihet, rättsstaten, marknadsekonomin,
den enskilda äganderätten och den lilla världens integritet.
Behovet av ökat samarbete mellan Europas stater är stort, inte
minst på miljöområdet. Detta samarbete bör inriktas på att lösa
gemensamma, gränsöverskridande miljöproblem.
Subsidiaritetsprincipen bör liksom på andra områden även prägla
miljöpolitiken där gemensamma lösningar inte är nödvändiga.
Länderna inom EU bör också i framtiden ha stor möjlighet att
välja egna lösningar och utforma politiken efter egna principer.
I ett historiskt perspektiv har det moderna samhället medfört
att många nya miljöproblem skapats.
Enligt utskottets mening måste EU få bättre och skarpare
verktyg för att kunna agera på ett effektivare sätt i
miljösammanhang. Miljöavgifterna bör exempelvis betraktas som
just miljöfrågor och inte skattefrågor som i dag. Sverige bör
aktivt arbeta för den ändringen vilken innebär att miljöavgifter
kan införas genom majoritetsbeslut.
Inom industrin har man visat att man tack vare ny och bättre
teknik kan komma till rätta med många miljöproblem. För allt
fler företag har miljöhänsyn blivit en överlevnadsfråga på
marknaden och samtidigt en öppning till nya affärsmöjligheter.
Miljömedvetna kunder och företag har på flera områden övertagit
myndigheternas roll som den pådrivande kraften i miljöarbetet.
För att driva på denna utveckling måste miljöpolitiken främja
konkurrensen och tillgången på information. Det framtida svenska
miljöarbetet inom EU måste bygga på de positiva erfarenheterna
av den fria marknadsekonomin, rättsstatens miljölagstiftning,
den tekniska utvecklingen och den ekonomiska tillväxten.
EU-samarbetet måste ses som en ny möjlighet att åtgärda sådana
miljöproblem som man inte kunnat lösa på nationell nivå och inte
som en ny möjlighet att via politiker och tjänstemän centralt
styra och detaljplanera samhället. Som framhålls i skrivelsen är
Östersjöområdet av särskild vikt för EU:s internationella
arbete. Enligt utskottets mening har Sverige en särskild
skyldighet att visa engagemang för de baltiska staternas strävan
att inlemmas i EU:s samarbete på olika områden. Vi har ett
starkt intresse av att det inte inrättas en miljögräns rakt över
Östersjön.
För att utnyttja naturresurserna på ett hållbart sätt bedömer
regeringen att Sverige skall verka för en långsiktig
investeringsstrategi inom EU. Sverige skall därför i EU-arbetet
förena insatserna för en bättre miljö med åtgärder för att skapa
nya arbetstillfällen. Enligt utskottets mening är det något
oklart vad regeringen åsyftar med en långsiktig
investeringsstrategi. Tanken på att en politiskt fastlagd plan
för investeringar i allmänhet skulle vara till gagn för miljön
förefaller dock främmande. Sverige bör i stället hindra onödig
politisk inblandning i investeringsbesluten. Erfarenheterna från
statlig inblandning i investeringar i näringsverksamhet
avskräcker, både när det gäller Sverige och när det gäller
övriga Europa. Den offentliga styrningen och kontrollen av
investeringsbeslut bör enligt utskottets mening i stället ske
genom att politikerna formulerar allmänna miljömål. Dessa mål
skall sedan uppnås genom att man via lagstiftning, nationellt
eller på EU-nivå, ställer rimliga krav på utsläppsnivåer,
miljökonsekvensbeskrivningar, säkerhet m.m. Detta bör även vara
vägledande för beslut om offentliga investeringar i t.ex.
infrastruktur. Utskottet ställer sig vidare tveksamt till
bedömningen att Sverige i EU-arbetet skall förena insatserna för
en bättre miljö med åtgärder för att skapa nya arbetstillfällen.
Även här är det oklart vilken typ av åtgärder som regeringen
syftar på. Utskottet bedömer dock att miljöpolitiken och
miljölagstiftningen blir mest effektiv och ändamålsenlig om den
helt ägnas målet att förbättra miljön. Sverige bör i
miljöarbetet inom EU verka för ett ökat inslag av
marknadsekonomiska lösningar, avmonopoliseringar och ökade
valmöjligheter för konsumenterna i syfte att förbättra
miljöhänsynen. Sammanfattningsvis konstaterar utskottet att det
föreligger en stor politisk samstämmighet på viktiga områden när
det gäller utgångspunkterna för den svenska miljöpolitiken och
inriktningen av det fortsatta miljöarbetet. Detta gäller såväl
nationellt som internationellt. Genom medlemskapet i EU
förbättras Sveriges möjligheter att bekämpa såväl inhemska som
gemensamma miljöproblem och med kraft driva det miljöpolitiska
arbetet framåt inom gemenskapen. Enligt utskottets mening är det
i sig värdefullt att vår EU-politik på miljöområdet kan utformas
i så stor politisk enighet som möjligt. Vad utskottet anfört med
anledning av motionerna Jo23 (m) yrkandena 1--4, Jo26 (fp)
yrkande 3 och Jo609 (m) yrkande 7 bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna. Övriga motioner i detta moment
avstyrks i den mån de ej tillgodoses genom detta
ställningstagande.
Utskottet hemställer
1. beträffande utgångspunkter för det svenska miljöarbetet i
EU
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Jo23
yrkandena 1--4, 1994/95:Jo26 yrkande 3 och 1994/95:Jo609 yrkande
7 samt med avslag på motionerna 1994/95:Jo22 yrkande 1,
1994/95:Jo26 yrkandena 2 och 4, 1994/95:Jo27 yrkandena 1--6, 9,
14, 16 och 17, 1994/95:Jo28 yrkande 1, 1994/95:Jo29 yrkandena
1--3, 5--6 och 9, 1994/95:Jo641 yrkandena 28, 30 och 31 delvis,
1994/95:Jo685 yrkandena 1--5 och 17, 1994/95:Jo689 yrkande 2,
1994/95:Jo604 yrkande 9 och 1994/95:K224 yrkandena 11--12, 15
och 16 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
2. Utgångspunkter för det svenska miljöarbetet i EU (mom. 1)
Eva Eriksson (fp) anser att utskottets överväganden och
hemställan under mom. 1 bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening måste EU få bättre och skarpare
verktyg för att kunna agera på ett effektivare sätt i
miljösammanhang. Miljöavgifterna bör exempelvis betraktas som
just miljöfrågor och inte skattefrågor som i dag. Sverige bör
aktivt arbeta för den ändringen vilken innebär att miljöavgifter
kan införas genom majoritetsbeslut. Vad utskottet anfört med
anledning av motion Jo26 (fp) yrkande 3 bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna. Övriga motioner i detta moment
avstyrks i den mån de ej tillgodoses genom detta
ställningstagande.
Utskottet hemställer
1. beträffande utgångspunkter för det svenska miljöarbetet i
EU
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo26 yrkande 3
och med avslag på motionerna 1994/95:Jo22 yrkande 1,
1994/95:Jo23 yrkandena 1--4, 1994/95:Jo26 yrkandena 2 och 4,
1994/95:Jo27 yrkandena 1--6, 9, 14, 16 och 17, 1994/95:Jo28
yrkande 1, 1994/95:Jo29 yrkandena 1--3, 5--6 och 9,
1994/95:Jo609 yrkande 7, 1994/95:Jo641 yrkandena 28, 30 och 31
delvis, 1994/95:Jo685 yrkandena 1--5 och 17, 1994/95:Jo689
yrkande 2, 1994/95:Jo604 yrkande 9 och 1994/95:K224 yrkandena
11--12, 15 och 16 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
3. Utgångspunkter för det svenska miljöarbetet i EU (mom. 1)
Lennart Brunander och Marie Wilén (båda c) anser att
utskottets överväganden och hemställan under mom. 1 bort ha
följande lydelse:
Enligt utskottets mening måste miljöfrågorna vara integrerade
i alla verksamhetsområden inom EU. En helhetssyn som tar hänsyn
till en hållbar utveckling måste prägla allt beslutsfattande
inom gemenskapen. Medlemskapet i EU ger Sverige en formell
möjlighet att förändra EU:s miljöregler. Hur framgångsrikt det
blir beror till stor del på hur Sverige använder sitt
inflytande. Framgång i EU beror också till stor del på vad vi
lyckats med i vårt eget land. Det är angeläget att höja
ambitionsnivån på miljöområdet såväl nationellt som
internationellt. Miljöproblem skall förebyggas och en hållbar
utveckling säkerställas. Sverige måste i EU bidra till att
utveckla långtgående och bindande överenskommelser. Enligt
utskottets mening bör gemensamma EU-regler utformas som
minimiregler på en så hög nivå som möjligt. Den s.k.
miljögarantin, artikel 100a.4, ger länderna möjlighet att under
vissa förutsättningar ha striktare miljökrav än de gemensamma på
inre marknadens område. Denna artikel måste innehålla en reell
möjlighet att bibehålla och införa striktare regler nationellt.
Sverige skall använda denna möjlighet fullt ut. Om garantin
visar sig otillräcklig bör Sverige ta initiativ till att
artikeln revideras. Sverige bör vidare vara pådrivande för att
få till stånd ytterligare miljövillkor i EU:s General System of
Preferences.
Beträffande försurning måste de gemensamma kraven skärpas.
Utsläppen av försurande ämnen måste minska drastiskt till en
nivå anpassad till vad naturen tål. EU bör vidare spela en
pådrivande roll inom ECE-konventionen om långväga
gränsöverskridande luftföroreningar. Kretsloppstänkandet måste
få ett genomslag i hela Europa. EU:s arbete måste präglas av
detta synsätt och producentansvaret skall gälla allt fler
produkter.
Användningen av ekonomiska styrmedel på miljöområdet måste få
ett bredare genomslag såväl nationellt som internationellt. EU
måste bli pådrivande för ett brett införande av ekonomiska
styrmedel. På grund av den inre marknadens genomförande kan man
anta att transportvolymerna kommer att öka. Åtgärder måste
vidtas som motverkar negativa miljökonsekvenser. Utsläppen från
transportsektorn måste nedbringas och miljövänliga transportsätt
främjas.
Sverige måste verka för att EU-stödet till miljöinsatser i
Baltikum och Central- och Östeuropa förstärks. För svensk del är
det särskilt viktigt att stärka EU:s engagemang rörande åtgärder
för att återställa Östersjöns ekologiska balans.
I arbetet med att genomdriva den gemensamma miljöpolitiken har
kommissionens generaldirektorat för miljöfrågor (DG XI) en
viktig funktion att fylla. En annan viktig uppgift för
direktoratet är att se till att allmänheten och miljörörelsen
ges möjlighet att vara delaktiga i EU:s arbete i större
utsträckning än vad som är fallet i dag. På detta område har
Sverige mycket att tillföra med vår långa erfarenhet av
offentlighet och breda remissförfaranden som kan ge en större
folklig förankring i beslutsfattandet och initierandet av nya
förslag och idéer. EU:s regler om rätt att ta del av
miljöinformation är ett steg i rätt riktning som bör utvecklas
ytterligare.
Vad utskottet anfört med anledning av motionerna Jo28 (c)
yrkande 1 och Jo641 yrkandena 28, 30 och 31 delvis bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna. Övriga motioner i detta
moment avstyrks i den mån de ej tillgodoses genom detta
ställningstagande.
Utskottet hemställer
1. beträffande utgångspunkter för det svenska miljöarbetet i
EU
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Jo28 yrkande
1 och 1994/95:Jo641 yrkandena 28, 30 och 31 delvis samt med
avslag på motionerna 1994/95:Jo22 yrkande 1, 1994/95:Jo23
yrkandena 1--4, 1994/95:Jo26 yrkandena 2--4, 1994/95:Jo27
yrkandena 1--6, 9, 14, 16 och 17, 1994/95:Jo29 yrkandena 1--3,
5--6 och 9, 1994/95:Jo609 yrkande 7, 1994/95:Jo685 yrkandena
1--5 och 17, 1994/95:Jo689 yrkande 2, 1994/95:Jo604 yrkande 9
och 1994/95:K224 yrkandena 11--12, 15 och 16 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Utgångspunkter för det svenska miljöarbetet i EU (mom. 1)
Maggi Mikaelsson (v) anser att utskottets överväganden under
rubriken Inledning samt utskottets överväganden och hemställan
under mom. 1 bort ha följande lydelse:
När det gäller utgångspunkterna för det svenska miljöarbetet i
EU kan konstateras att miljöproblemen blir alltmer
internationella. För att lösa dem förutsätts allt intensivare
och effektivare internationellt samarbete. Dagens svåra,
komplexa och integrerade miljöproblem kan inte lösas enbart inom
ramen för nationella beslut. Skall människan klara uppbyggnaden
av ett miljöanpassat samhälle med kretsloppsbaserade strukturer,
där miljöpåverkan är försumbar, måste vi arbeta med gemensamma
lösningar både på det lokala, regionala och globala planet. För
att detta skall kunna genomföras krävs enskilda människors
kunskap och engagemang. Vidare krävs demokratiska, öppna och
jämlika beslutsprocesser samt nationella regeringar som driver
frågorna i internationella fora. De rekommendationer och
konventioner som antogs vid FN-konferensen i Rio de Janeiro 1992
är de internationella riktlinjer som för närvarande är de
övergripande i arbetet med att skapa det uthålliga samhället.
Konferensen ger också juridisk legitimitet för både lokalt och
regionalt miljöarbete.
Enligt utskottets mening bör den svenska miljöpolitiska
strategin i EU baseras på följande utgångspunkter. Målet att
skapa det uthålliga samhället måste beaktas i alla politiska
processer i EU. Enskilda regioner och medlemsländer måste ha
möjlighet att tillämpa högre miljökrav än de som gäller i EU.
Beslut i EU får inte tillåtas resultera i negativ miljöpåverkan
i vare sig medlemsländer eller andra länder. EU:s politik måste
gynna världens fattiga länder och inte enbart de länder EU har
speciella avtal med. En större del av de gemensamma resurserna
skall användas till att bygga upp ett miljöanpassat samhälle. En
större del av de s.k. PHARE- och TACIS-programmen -- EU:s
stödprogram till Central- och Östeuropa (utom OSS) respektive
till OSS -- skall användas i det miljöpolitiska arbetet. Större
vikt skall läggas vid miljöproblemen kring Barentsregionen,
Östersjön och Medelhavsregionen. Principen att beslut skall
fattas på så lokal nivå som möjligt -- närhetsprincipen -- skall
tillämpas. Vidare måste gemensamma miljöpolitiska beslut i EU
åtföljas av effektiva sanktionsmöjligheter. Genomförande,
utvärdering, uppföljning och utveckling av gemensamma beslut
måste tillämpas strikt och strategiskt. EU:s organisation måste
förändras och bli mer demokratisk, offentlig, effektiv och
begriplig. Informationsinsatser till allmänhet och företag om
EU:s funktion, organisation och möjligheter i miljöpolitiken
måste förstärkas. Möjligheterna för ideella organisationer --
bl.a. miljöorganisationer -- att verka inom EU måste stärkas.
Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo22 (v) yrkande 1
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Övriga
motioner i detta moment avstyrks i den mån de ej tillgodoses
genom detta ställningstagande.
Utskottet hemställer
1. beträffande utgångspunkter för det svenska miljöarbetet i
EU
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo22 yrkande 1
och med avslag på motionerna 1994/95:Jo23 yrkandena 1--4,
1994/95:Jo26 yrkandena 2--4, 1994/95:Jo27 yrkandena 1--6, 9, 14,
16 och 17, 1994/95:Jo28 yrkande 1, 1994/95:Jo29 yrkandena 1--3,
5--6 och 9, 1994/95:Jo609 yrkande 7, 1994/95:Jo641 yrkandena 28,
30 och 31 delvis, 1994/95:Jo685 yrkandena 1--5 och 17,
1994/95:Jo689 yrkande 2, 1994/95:Jo604 yrkande 9 och
1994/95:K224 yrkandena 11--12, 15 och 16 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Utgångspunkter för det svenska miljöarbetet i EU (mom. 1)
Gudrun Lindvall (mp) anser att utskottets överväganden under
rubriken Inledning samt utskottets överväganden och hemställan
under mom. 1 bort ha följande lydelse:
Utskottet vill inledningsvis anföra följande. Stora delar av
miljörörelsen var motståndare till ett svenskt medlemskap i EU.
En majoritet av de röstande har dock avgivit sin röst till
förmån för ett medlemskap och detta måste accepteras. Istället
får man inom EU:s ramar verka för att en långsiktigt hållbar
miljöpolitik kan genomföras. Enligt utskottets mening är det en
fördel om riksdagen kan enas om Sveriges miljöpolitiska agerande
i EU. Utskottet anser dock att detta är omöjligt med hänsyn till
den ambitionsnivå som regeringen har. Det är angeläget att såväl
inom som utom Sverige agera för en bättre miljöpolitik som leder
till ett ekologiskt hållbart samhälle där framtida generationer
ges möjlighet att uppleva välfärd. Det är viktigt att Sverige
agerar från två håll. Dels måste vi föra en offensiv nationell
miljöpolitik och dels agera i EU. Det svenska arbetet i EU måste
syfta till att förändra EU:s grundläggande miljöpolitik.
Miljöskydd och resurshushållning måste bli ett övergripande mål
i all EU-politik. Vackra ord om långsiktig ekologiskt hållbar
utveckling räcker inte. I verkligheten ökar miljöbelastningen
inom unionen. Allt fler kemikalier används och som svar på
kemikaliesamhället ökar antalet allergier och överkänsligheten
hos framför allt barn. Orden måste få en reell innebörd och
omvandlas till politisk handling. Försiktighetsprincipen och
substitutionsprincipen måste bli vägledande för alla beslut.
Likaså är det angeläget att det i fördraget slås fast att den
gemensamma politiken i EU skall leda fram till en hållbar
utveckling och att ett långsiktigt hållbart samhälle måste vara
ett övergripande mål mot vilket alla politiska beslut skall
prövas.
Enligt utskottets mening måste Sverige verka för att
medlemslandet med högsta miljöskydd inom EU skall vara norm för
EU:s åtgärder på miljöområdet. På regeringskonferensen 1996
måste också slås fast att varje land har rätt att gå före. Det
innebär att varje land har rätt att ha strängare miljöregler än
övriga länder i unionen. Därmed kan Sverige behålla de strängare
reglerna på olika områden och slipper den försämring som hotar
om fyra år. Får vi gå före kan vi också få fart på det svenska
miljöarbetet, som nu riskerar att totalt avstanna, eftersom
besluten inte ligger i Sverige längre. EU har beslutat att
medlemsländerna skall tala med en röst i internationella fora,
såsom FN, GATT/WTO och OECD. Möjligheterna att agera
självständigt minskar därmed kraftigt, vilket kan hålla tillbaka
de länder som hittills lett den internationella
miljöutvecklingen. Sverige måste därför verka för att också
fortsatt få driva egna frågor i alla internationella fora där vi
är representerade. Vad utskottet anfört med anledning av
motionerna Jo29 (mp) yrkande 9 samt Jo685 (mp) yrkandena 3 och
17 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Övriga
motioner i detta moment avstyrks i den mån de ej tillgodoses
genom detta ställningstagande.
Utskottet hemställer
1. beträffande utgångspunkter för det svenska miljöarbetet i
EU
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Jo29 yrkande
9 samt 1994/95:Jo685 yrkandena 3 och 17 och med avslag på
motionerna 1994/95:Jo22 yrkande 1, 1994/95:Jo23 yrkandena 1--4,
1994/95:Jo26 yrkandena 2--4, 1994/95:Jo27 yrkandena 1--6, 9, 14,
16 och 17, 1994/95:Jo28 yrkande 1, 1994/95:Jo29 yrkandena 1--3,
5 och 6, 1994/95:Jo609 yrkande 7, 1994/95:Jo641 yrkandena 28, 30
och 31 delvis, 1994/95:Jo685 yrkandena 1--2, 4 och 5,
1994/95:Jo689 yrkande 2, 1994/95:Jo604 yrkande 9 och
1994/95:K224 yrkandena 11--12, 15 och 16 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Koldioxidskatt m.m. (mom. 2)
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Ola Sundell
(alla m) anser att utskottets överväganden och hemställan under
mom. 2 bort ha följande lydelse:
I miljöarbetet bör Sverige verka för att både morot och piska
används. De ekonomiska styrmedlen som nämns i skrivelsen är
miljöskatter. Men det är också viktigt att markera att även
skatterabatter bör användas. Enligt utskottets mening finns
ingen anledning att driva frågan om energirelaterade skatter.
Det är knappast energikonsumtionen i sig utan utsläppen från
energi- och transportsektorn som utgör hotet mot miljön. En ökad
miljörelatering av skatterna inom EU:s medlemsländer bör därför
utgå från en omfördelning från allmänna energiskatter till
utsläppsrelaterade skatter. Sverige bör alltså inte som bedöms i
skrivelsen verka för en gemensam energibeskattning, utan för en
gemensam miniminivå för nationella koldioxidskatter och en i
övrigt stärkt miljöprofil på de befintliga energiskatterna. Vad
utskottet anfört med anledning av motion Jo23 (m) yrkande 5 bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Övriga
motioner i detta moment avstyrks i den mån de ej tillgodoses
genom detta ställningstagande.
Utskottet hemställer
2. beträffande koldioxidskatt m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo23 yrkande 5
och med avslag på motionerna 1994/95:Jo22 yrkande 6,
1994/95:Jo26 yrkande 1, 1994/95:Jo27 yrkandena 13 och 15,
1994/95:Jo29 yrkandena 11--14, 1994/95:Jo641 yrkande 31 delvis,
1994/95:Jo687 yrkande 15 och 1994/95:T225 yrkande 13 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Koldioxidskatt m.m. (mom. 2)
Lennart Brunander och Marie Wilén (båda c) anser att
utskottets överväganden och hemställan under mom. 2 bort ha
följande lydelse:
Enligt utskottets mening måste användningen av ekonomiska
styrmedel på miljöområdet få ett bredare genomslag såväl
nationellt som internationellt. En gemensam lägsta nivå för
koldioxidskatt måste snarast fastställas. En bred skatteväxling
liknande den som centern förordar i Sverige bör genomföras inom
EU. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo641 (c)
yrkande 31 delvis bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna. Övriga motioner i detta moment avstyrks i den mån de
ej tillgodoses genom detta ställningstagande.
Utskottet hemställer
2. beträffande koldioxidskatt m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo641 yrkande 31
delvis och med avslag på motionerna 1994/95:Jo22 yrkande 6,
1994/95:Jo23 yrkande 5, 1994/95:Jo26 yrkande 1, 1994/95:Jo27
yrkandena 13 och 15, 1994/95:Jo29 yrkandena 11--14,
1994/95:Jo687 yrkande 15 och 1994/95:T225 yrkande 13 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. Försurning och klimatpåverkan (mom. 3)
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Ola Sundell
(alla m) anser att utskottets överväganden och hemställan under
mom. 3 bort ha följande lydelse:
Sverige behöver en offensiv klimatpolitik. När det gäller
skatterna ser utskottet ingen anledning att driva frågan om
energirelaterade skatter. Det är knappast energikonsumtionen i
sig utan utsläppen från energi- och transportsektorn som utgör
hotet mot miljön. Sverige bör alltså verka för en gemensam
miniminivå för nationella koldioxidskatter och en i övrigt
stärkt miljöprofil på de befintliga energiskatterna. I den
centrala bedömningen bör också starkare betonas möjligheten att
införa energieffektivitetsnormer för fordon som ett komplement
till högre drivmedelsskatter för transportsektorn. Enligt
utskottets mening bör också Sverige verka för att ambitionerna
höjs när det gäller minskade utsläpp av koldioxid.
Rekommendationer om sänkta utsläpp fastställdes vid
Torontokonferensen år 1987. Dessa innebär att utsläppen bör
minska med 20 % till år 2005 jämfört med år 1988. Enligt
utskottets mening bör Sverige inom EU verka för en skärpning av
klimatstrategin i enlighet med detta. Det är viktigt att Sverige
markerar betydelsen av försurningsfrågorna eftersom vårt land är
hårt drabbat. De nationella utsläppen av svaveldioxid har
minskat kraftigt men vi bör fortsätta att verka för en
ytterligare reducering. Vad utskottet anfört med anledning av
motionerna Jo23 (m) yrkande 7 och Jo609 (m) yrkande 11 bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Övriga
motioner i detta moment avstyrks i den mån de ej tillgodoses
genom detta ställningstagande.
Utskottet hemställer
3. beträffande försurning och klimatpåverkan
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Jo23 yrkande
7 och 1994/95:Jo609 yrkande 11 och med avslag på motionerna
1994/95:Jo21, 1994/95:Jo22 yrkandena 2, 4 och 5, 1994/95:Jo26
yrkande 6, 1994/95:Jo27 yrkandena 12, 18, 25 och 26,
1994/95:Jo28 yrkande 2, 1994/95:Jo29 yrkandena 17, 19 och 20,
1994/95:T225 yrkandena 12 och 15, 1994/95:Jo605 yrkande 6 delvis
och 1994/95:Jo609 yrkande 12 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
9. Försurning och klimatpåverkan (mom. 3)
Eva Eriksson (fp) anser att utskottets överväganden och
hemställan under mom. 3 bort ha följande lydelse:
Utsläppen från energisektorn av klimatpåverkande och
försurande ämnen måste enligt utskottets mening bekämpas med
större kraft. Det räcker inte med skärpta utsläppsnormer.
Därtill måste ekonomiska styrmedel införas. Miljöavgifter bör
fånga upp de verkliga kostnaderna för miljöförstöring inom
energisektorn. Därutöver bör inga subventioner ges för
elproduktion. Det är alltså viktigt att EU också ser över
reglerna på energi- och elmarknaderna. Sverige bör verka för
avregleringar och för att dolda subventioner inom energisektorn
avskaffas inom EU. Därtill bör EU i internationella sammanhang
agera för att energi prissätts utan subventioner. Vad utskottet
anfört med anledning av motion Jo26 (fp) yrkande 6 bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Övriga
motioner i detta moment avstyrks i den mån de ej tillgodoses
genom detta ställningstagande.
Utskottet hemställer
3. beträffande försurning och klimatpåverkan
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo26 yrkande 6
och med avslag på motionerna 1994/95:Jo21, 1994/95:Jo22
yrkandena 2, 4 och 5, 1994/95:Jo23 yrkande 7, 1994/95:Jo27
yrkandena 12, 18, 25 och 26, 1994/95:Jo28 yrkande 2,
1994/95:Jo29 yrkandena 17, 19 och 20, 1994/95:T225 yrkandena 12
och 15, 1994/95:Jo605 yrkande 6 delvis och 1994/95:Jo609
yrkandena 11 och 12 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
10. Försurning och klimatpåverkan (mom. 3)
Lennart Brunander och Marie Wilén (båda c) anser att
utskottets överväganden och hemställan under mom. 3 bort ha
följande lydelse:
I EU:s femte miljöhandlingsprogram anges energisektorn som en
av de fem samhällssektorer som spelar en avgörande roll för
möjligheterna att lösa miljöproblemen. EU har ett särskilt
direktorat för energifrågor. Trots detta spelar energifrågorna
inte någon framträdande roll i gemenskapen. En avgörande orsak
till detta är att energifrågorna ses som nationella
angelägenheter, inte minst av säkerhetspolitiska skäl. Det är
givetvis viktigt att det avgörande ansvaret för energipolitiken
ligger på medlemsländerna men i vissa frågor som t.ex.
utvecklingen av miljövänliga energikällor bör EU få en större
betydelse. Sverige bör enligt utskottets mening verka för att
större vikt läggs vid forskning och utveckling av bioenergi i
det gemensamma energiarbetet. Detta är viktigt inte minst i
samband med reformeringen av den gemensamma jordbrukspolitiken.
Det finns i Europa en stor potential i jordbruksnäringen för
ökad övergång till produktion av biobränslen. För att detta
skall bli möjligt måste givetvis avsättningsmöjligheterna för
denna typ av produkter öka inom EU. Vad utskottet anfört med
anledning av motion Jo28 (c) yrkande 2 bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna. Övriga motioner i detta moment
avstyrks i den mån de ej tillgodoses genom detta
ställningstagande.
Utskottet hemställer
3. beträffande försurning och klimatpåverkan
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo28 yrkande 2
och med avslag på motionerna 1994/95:Jo21, 1994/95:Jo22
yrkandena 2, 4 och 5, 1994/95:Jo23 yrkande 7, 1994/95:Jo26
yrkande 6, 1994/95:Jo27 yrkandena 12, 18, 25 och 26,
1994/95:Jo29 yrkandena 17, 19 och 20, 1994/95:T225 yrkandena 12
och 15, 1994/95:Jo605 yrkande 6 delvis och 1994/95:Jo609
yrkandena 11 och 12 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
11. Försurning och klimatpåverkan (mom. 3)
Maggi Mikaelsson (v) anser att utskottets överväganden och
hemställan under mom. 3 bort ha följande lydelse:
I Sverige är enigheten stor om att försurningen är ett
avgörande problem. Försurningen av våra marker och vattendrag
hotar den kemiska och biologiska balansen. Därmed hotas både den
naturliga faunan och floran, även kallad den biologiska
mångfalden. Trots relativt kraftiga utsläppsminskningar i
Sverige och andra länder förvärras försurningssituationen.
Markerna är uttömda på ämnen som kan neutralisera det fortsatta
nedfallet av försurande ämnen. Utöver vad regeringen anfört vill
utskottet framhålla betydelsen av det sektorsövergripande arbete
som nu behövs för att minska försurningsproblematiken.
Hotet om klimatförändringar växer. Det är framför allt
koldioxidutsläppen från förbränning av fossila energislag som
orsakar eventuella klimatförändringar. Halten av koldioxid i
atmosfären stiger sakta men säkert sedan industrialismens start.
Det är ett oerhört komplext system men risken finns för så
omfattande förändringar av vädret, havsnivåer och havsströmmar
att hela länder hotas av utplåning. Denna globala risk gör det
ytterligt angeläget att försiktighetsprincipen skall tillämpas.
Det mål som finns i EU och Sverige om att utsläppen skall
stabiliseras år 2000 på 1990 års nivå räcker inte långt.
I-länderna behöver minska utsläppen med minst 70--80 % om vi
skall ge de fattiga länderna en chans till utveckling utan att
riskera vår fortsatta existens. Arbetet som är kopplat till
klimatkonventionen måste få betydligt mer skärpta krav som mål.
Sverige skall verka för att EU:s koldioxidutsläpp minskar med
minst 20 % till år 2005. På sikt skall målet vara högre. Vad
utskottet anfört med anledning av motion Jo22 (v) yrkandena 2,
4 och 5 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Övriga motioner i detta moment avstyrks i den mån de ej
tillgodoses genom detta ställningstagande.
Utskottet hemställer
3. beträffande försurning och klimatpåverkan
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo22 yrkandena
2, 4 och 5 och med avslag på motionerna 1994/95:Jo21,
1994/95:Jo23 yrkande 7, 1994/95:Jo26 yrkande 6, 1994/95:Jo27
yrkandena 12, 18, 25 och 26, 1994/95:Jo28 yrkande 2,
1994/95:Jo29 yrkandena 17, 19 och 20, 1994/95:T225 yrkandena 12
och 15, 1994/95:Jo605 yrkande 6 delvis, 1994/95:Jo609 yrkandena
11 och 12 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
12. Försurning och klimatpåverkan (mom. 3)
Gudrun Lindvall (mp) anser att utskottets överväganden och
hemställan under mom. 3 bort ha följande lydelse:
När det gäller klimatförändringar och försurning är ett av de
största hoten det stora transportarbetet på vilket hela unionen
vilar. För Sveriges del kommer inte målet att minska utsläppen
av kväveoxider med 30 % mellan 1980 och 1995 att nås. Sverige
bör verka för att EU antar målet att utsläpp av NOx skall minska
med 70 % till år 2005. Vidare måste användning av alternativa
bränslen som alkoholer, rapsmetylester m.fl. uppmuntras. Enligt
mineraloljedirektivet får dessa drivmedel inte skattemässigt
gynnas annat än under ett försöksstadium. Detta medför att
introduktionen av ekologiskt bättre produkter framtagna av
förnybara råvaror försinkas. Det är viktigt att Sverige driver
frågan om förändring av detta. Ett viktigt led i den hållbara
utvecklingen är att växla över till förnybara bränslen, som inte
ger en nettotillförsel av koldioxid till atmosfären. Vad
utskottet anfört med anledning av motion Jo29 (mp) yrkandena 17,
19 och 20 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Övriga motioner i detta moment avstyrks i den mån de ej
tillgodoses genom detta ställningstagande.
Utskottet hemställer
3. beträffande försurning och klimatpåverkan
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo29 yrkandena
17, 19 och 20 samt med avslag på motionerna 1994/95:Jo21,
1994/95:Jo22 yrkandena 2, 4 och 5, 1994/95:Jo23 yrkande 7,
1994/95:Jo26 yrkande 6, 1994/95:Jo27 yrkandena 12, 18, 25 och
26, 1994/95:Jo28 yrkande 2, 1994/95:Jo605 yrkande 6 delvis,
1994/95:Jo609 yrkandena 11 och 12 samt 1994/95:T225 yrkandena 12
och 15 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
13. Transportsektorns miljöanpassning (mom. 4)
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Ola Sundell
(alla m) anser att utskottets överväganden och hemställan under
mom. 4 bort ha följande lydelse:
Trafiken i dag orsakar stora miljöproblem i Europa. I första
hand är det utsläppen från trafiksektorn som måste bringas ner.
Trafikarbetet i sig utgör inget miljöproblem utan tillför
samhället flera positiva effekter. Arbetet skall inriktas på
renare och effektivare fordon och inte präglas av en negativ
inställning till bilen som transportmedel. I miljöarbetet bör
Sverige verka för att både morot och piska används. De
ekonomiska styrmedlen som nämns i skrivelsen är miljöskatter.
Men det är också viktigt att markera att även skatterabatter bör
användas. Tidigare har en skatterabatt prövats för dem som köpte
katalysatorrenad bil innan sådan rening blev obligatorisk.
Åtgärden föll mycket väl ut och resulterade i att flera
hundratusen bilar som annars inte skulle blivit utrustade med
katalysator blev det. För att värna om effektiviteten och
miljöhänsynen inom transportsektorn bör Sverige verka för att
möjligheten att använda 24 meter långa lastbilar skall finnas
kvar eftersom detta sparar resurser och bidrar till minskad
trafik. Det bör tydligt markeras att frågan om behållandet av de
långa lastbilarna inte bara gäller ekonomisk effektivitet och
konkurrensmöjligheter, utan även hänsynen till miljön.
Sjötransporterna står för en orimligt stor andel av de
försurande utsläppen till luften jämfört med det utförda
transportarbetet. En orsak till detta är att sjöfarten i
huvudsak är internationell och att det därför varit svårt att
ställa miljökrav på bränslekvalitéer och utsläpp på samma sätt
som skett vad gäller personbilar och stationära anläggningar.
Med sina miljökrav på kanalsjöfarten har EU varit unikt i
världen genom att vara ensam om generella, överstatliga
miljökrav på sjöfarten. EU:s kommande och redan genomförda
utvidgningar innebär att andelen kust- och havssjöfart som löper
mellan EU-hamnar växer. Detta skapar förutsättningar för unionen
att gå vidare och ställa miljökrav även på denna trafik. Sverige
bör, som en del i miljöpolitiken mot försurning och
klimatpåverkan, aktivt verka för införandet av EU-krav på
bränslen och utsläpp från sjöfarten inom unionen. Vad utskottet
anfört med anledning av motion Jo23 (m) yrkande 6 bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna. Övriga motioner i detta
moment avstyrks i den mån de ej tillgodoses genom detta
ställningstagande.
Utskottet hemställer
4. beträffande transportsektorns miljöanpassning
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo23 yrkande 6
och med avslag på motionerna 1994/95:Jo22 yrkande 3,
1994/95:Jo26 yrkande 5, 1994/95:Jo27 yrkandena 21--24,
1994/95:Jo29 yrkandena 16 och 18, 1994/95:Jo609 yrkande 13 samt
1994/95:Jo685 yrkande 16 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
14. Transportsektorns miljöanpassning (mom. 4)
Maggi Mikaelsson (v) anser att utskottets överväganden och
hemställan under mom. 4 bort ha följande lydelse:
Det sektorsövergripande arbete som behövs för att minska
transportbehovet och trafikens miljöpåverkan bör enligt
utskottets mening lyftas fram. Redan nu bör arbetet med att
precisera nya, hårdare avgasutsläpp påbörjas. En av de
viktigaste miljöpolitiska uppgifterna för EU är att bygga upp en
ny transportstruktur, där mängden transporter minskar totalt och
där nya energisnåla trafikslag ersätter dagens
fossilbränsleberoende transporter. Uppbyggnaden av kollektiva
transporter som högfarts- och snabbtågssatsningar skall
påskyndas. EU bör främja utvecklingen av miljövänliga fordon,
t.ex. genom att stimulera offentlig upphandling av miljövänliga
fordon. Beslut bör fattas om minskade halter av svavel i
drivmedel för både vägfordon, arbetsmaskiner och sjöfart.
Skatteregler skall konstrueras så att varje transportslag står
för sina externa kostnader som t.ex. miljökostnader. Programmet
för energieffektivisering (SAVE) och alternativa energislag
(ALTENER) skall årligen revideras. NUTEK:s goda erfarenheter kan
vara grunden för Sveriges del i detta arbete. Arbetet med
biltillverkarnas ansvar för en fungerande avgasreningsutrustning
är angeläget. Ett sådant ansvar skall vara infört i EU senast år
2000. Samtliga dessa krav bör också beaktas i samarbetet och
utvecklingsarbetet med CEE (Central- och Östeuropa). Vad
utskottet anfört med anledning av motion Jo22 (v) yrkande 3 bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Övriga
motioner i detta moment avstyrks i den mån de ej tillgodoses
genom detta ställningstagande.
Utskottet hemställer
4. beträffande transportsektorns miljöanpassning
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo22 yrkande 3
och med avslag på motionerna 1994/95:Jo23 yrkande 6,
1994/95:Jo26 yrkande 5, 1994/95:Jo27 yrkandena 21--24,
1994/95:Jo29 yrkandena 16 och 18, 1994/95:Jo609 yrkande 13 och
1994/95:Jo685 yrkande 16 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
15. Transportsektorns miljöanpassning (mom. 4)
Gudrun Lindvall (mp) anser att utskottets överväganden och
hemställan under mom. 4 bort ha följande lydelse:
Ett av de största hoten mot miljön är det stora
transportarbetet på vilket hela unionen vilar. Helt avgörande
för att vi skall nå ett långsiktigt hållbart samhälle är därför
att vi får till stånd en avsevärt renare transportsektor. Den
största enskilda posten i detta arbete är att överföra
transporter från landsväg till järnväg. Sverige måste aktivt
verka för att transporterna läggs över på järnväg. Även
användning av privatbilar måste minska i unionen. Att gynna
kollektivtrafiken med minskad privatbilism som följd är därför
mycket viktigt. EU:s TEN-projekt (TransEuropean Networks)
innehåller huvudsakligen satsningar på motorvägar och nya
storflygplatser, medan järnvägen har en undanskymd plats.
Sverige måste i EU verka för ett miljöanpassat transportprogram,
där transporter flyttas från väg till järnväg och sjöfart och
där persontransporter i tätorterna flyttas över till
kollektivtrafik. Enligt utskottets mening är det vidare riktigt
att ställa krav på svavelhalt i fartygsbränsle. En nivå på
0,5 % för trafik i Nordsjön och Östersjön skall vara ett
delmål. På sikt måste svavelhalten i fartygsbränslen sänkas till
0,1 %. Vad utskottet anfört med anledning av motionerna Jo29
(mp) yrkandena 16 och 18 och Jo685 (mp) yrkande 16 bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Övriga
motioner i detta moment avstyrks i den mån de ej tillgodoses
genom detta ställningstagande.
Utskottet hemställer
4. beträffande transportsektorns miljöanpassning
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Jo29
yrkandena 16 och 18 och 1994/95:Jo685 yrkande 16 samt med avslag
på motionerna 1994/95:Jo22 yrkande 3, 1994/95:Jo23 yrkande 6,
1994/95:Jo26 yrkande 5, 1994/95:Jo27 yrkandena 21--24 och
1994/95:Jo609 yrkande 13 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
16. Kemikaliekontrollen (mom. 5)
Lennart Brunander och Marie Wilén (båda c) anser att
utskottets överväganden och hemställan under mom. 5 bort ha
följande lydelse:
Kretsloppstänkandet måste ligga till grund för allt
beslutsfattande inom EU om vi skall kunna skapa en hållbar
utveckling. Naturresurser skall användas, återanvändas,
återvinnas eller slutligen tas om hand med minsta möjliga
förbrukning och utan att naturen skadas. Sverige måste agera
pådrivande på detta område inom EU, inte bara med principiella
resonemang utan med konkreta mål. Sverige måste aktivt i EU
driva t.ex. frågan om en avveckling av dagens PVC. Arbetet på
att förhindra användning och spridning av farliga kemikalier
måste ha en internationell inriktning. En mer systematisk
genomgång av farliga ämnen är nödvändig. Sverige måste verka för
att EU ansluter sig till målet att avveckla användningen av alla
svårnedbrytbara naturfrämmande ämnen. Avvecklingsplaner för en
rad miljöfarliga ämnen måste utarbetas. Substitutionsprincipen
(utbytesprincipen) och försiktighetsprincipen skall vara
vägledande för det europeiska samarbetet. Sverige skall
fullfölja arbetet inom det internationella nätverket. Vad
utskottet anfört med anledning av motionerna Jo28 (c) yrkande 4
och Jo641 (c) yrkandena 29 och 31 delvis bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna. Övriga motioner i detta moment
avstyrks i den mån de ej tillgodoses genom detta
ställningstagande.
Utskottet hemställer
5. beträffande kemikaliekontrollen
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Jo28 yrkande
4 och 1994/95:Jo641 yrkandena 29 och 31 delvis samt med avslag
på motionerna 1994/95:Jo22 yrkandena 9 och 10, 1994/95:Jo27
yrkandena 19 och 20, 1994/95:Jo29 yrkandena 4, 23--27,
1994/95:Jo685 yrkandena 6--8 samt 1994/95:Jo687 yrkandena 10--12
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
17. Kemikaliekontrollen (mom. 5)
Gudrun Lindvall (mp) anser att utskottets överväganden och
hemställan under mom. 5 bort ha följande lydelse:
Miljöbelastningen inom unionen ökar. Allt fler kemikalier
används och som ett resultat av kemikaliesamhället ökar antalet
allergier och överkänsligheter hos framför allt barn.
Försiktighetsprincipen och substitutionsprincipen måste därför
bli reellt vägledande för beslut, både i Sverige och unionen.
Principerna bör skrivas in i unionsfördraget vid revisionen
1996. Det är av yttersta vikt att Sverige inte behöver backa
beträffande de miljökrav som idag finns för de kemikalier vi
erhållit undantag för under fyra år. Dessa är kemikalier som
klorerade lösningsmedel, växtskyddsmedel, kadmium, arsenik,
tennorganiska föreningar, PCP, kvicksilverbatterier liksom
märkning och klassificering av kemikalier. Sverige måste med
kraft driva att ett land inom EU skall kunna gå före. Vidare bör
de bioackumulerande ämnena försvinna. Sverige måste också kräva
att en rad konkreta avvecklingsmål skrivs in i EU:s
miljöprogram, bland annat gällande tungmetaller, klorerade
lösningsmedel och PVC. En ny grupp av miljögifter börjar
uppmärksammas, de så kallade hormongifterna. Det är ämnen som
går in i djurs endokrina system och på grund av likhet med
artegna substanser orsakar skador. Nonylfenol, som finns i
tvättmedel och plaster är ett exempel på ett vitt spritt sådant
ämne. Ett annat är DEHP, en ftalat som används i stora mängder
som additiv i PVC. Ämnet är globalt spritt och bioackumuleras.
Sverige bör ta en ledande roll för att snarast få uppmärksamhet
kring dessa miljögifter, som kan orsaka skador bland annat
kopplade till fortplantningen. Försiktighetsprincipen och
substitutionsprincipen måste tillämpas strikt beträffande dessa
ämnen. Sverige bör gå före och ta fram en nationell
avvecklingsplan för i första hand nonylfenol och DEHP. Sverige
bör driva att avvecklingsplaner för hormongifter utarbetas och
antas av hela EU. Vad utskottet anfört med anledning av motion
Jo29 (mp) yrkandena 4, 23--27, Jo685 (mp) yrkande 6 och Jo687
yrkandena 10 och 12 bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna. Övriga motioner i detta moment avstyrks i den mån de
ej tillgodoses genom detta ställningstagande.
Utskottet hemställer
5. beträffande kemikaliekontrollen
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Jo29
yrkandena 4, 23--27, 1994/95:Jo685 yrkande 6 samt 1994/95:Jo687
yrkandena 10 och 12 samt med avslag på motionerna 1994/95:Jo22
yrkandena 9 och 10, 1994/95:Jo27 yrkandena 19 och 20,
1994/95:Jo28 yrkande 4, 1994/95:Jo641 yrkandena 29 och 31
delvis, 1994/95:Jo685 yrkandena 7 och 8 samt 1994/95:Jo687
yrkande 11 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
18. Kretsloppsanspassning och åtgärder på avfallsområdet
(mom. 6)
Maggi Mikaelsson (v) anser att utskottets överväganden och
hemställan under mom. 6 bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening behövs det satsningar för att få fram
förpacknings- och retursystem som kan få spridning i hela EU. I
dag hotas nationella retursystem av att andra länders produkter
inte kan ingå i det nationella systemet. Sverige skall vara
aktivt pådrivande när det gäller att utveckla producentansvaret.
Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo22 (v) yrkande 13
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Övriga
motioner i detta moment avstyrks i den mån de ej tillgodoses
genom detta ställningstagande.
Utskottet hemställer
6. beträffande kretsloppsanspassning och åtgärder på
avfallsområdet
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo22 yrkande 13
och med avslag på motionerna 1994/95:Jo22 yrkandena 11 och 12,
1994/95:Jo27 yrkande 10, 1994/95:Jo29 yrkande 28, 1994/95:Jo685
yrkandena 9--11 samt 1994/95:Jo687 yrkandena 13 och 14 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
19. Kretsloppsanspassning och åtgärder på avfallsområdet
(mom. 6)
Gudrun Lindvall (mp) anser att utskottets överväganden och
hemställan under mom. 6 bort ha följande lydelse:
Producentansvaret är ett viktigt redskap i strävandena mot ett
kretsloppssamhälle. Avfallsmängderna måste dock totalt minskas
för att ett resurssnålt långsiktigt samhälle skall uppnås.
Sverige bör därför verka för att avfallsminimering skall styra
utformningen av EU:s avfallsdirektiv och förordningar. Vad
utskottet anfört med anledning av motion Jo29 (mp) yrkande 28,
Jo685 (mp) yrkande 9 och Jo687 (mp) yrkande 13 bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna. Övriga motioner i detta
moment avstyrks i den mån de ej tillgodoses genom detta
ställningstagande.
Utskottet hemställer
6. beträffande kretsloppsanspassning och åtgärder på
avfallsområdet
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Jo29 yrkande
28, 1994/95:Jo685 yrkande 9 samt 1994/95:Jo687 yrkande 13 och
med avslag på motionerna 1994/95:Jo22 yrkandena 11--13,
1994/95:Jo27 yrkande 10, 1994/95:Jo685 yrkandena 10 och 11 samt
1994/95:Jo687 yrkande 14 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
20. Biologisk mångfald m.m. (mom. 7)
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Ola Sundell
(alla m) anser att utskottets överväganden och hemställan under
mom. 7 bort ha följande lydelse:
Ekosystemens betydelse för råvaruproduktionen,
vattencirkulationen och naturens egna reningsprocesser får
enligt utskottets mening inte underskattas. Jordbruket upptar i
dag en mycket stor del av Europas yta och EU:s jordbrukspolitik
kan användas till att stimulera återställande av våtmarker i
syfte att minska kväveläckaget till haven och öka
förutsättningarna för en bevarad biologisk mångfald. Betydelsen
av våtmarkerna och de möjligheter som finns att återställa
sådana områden bör uppmärksammas. När det gäller den biologiska
mångfalden är det viktigt med en dialog mellan myndigheter och
olika näringar, samt ett fungerande sektorsansvar, vilket
betonas i skrivelsen. Men en väl fungerande offentlig
administration är långt ifrån en tillräcklig förutsättning för
att naturvårdsarbetet skall fungera. I detta sammanhang bör
därför också tydligt uttryckas att Sverige verkar för att
framhålla vikten av definierade äganderätter till mark och
vatten samt fungerande civilrättsliga möjligheter att driva
skadeståndsprocesser i miljömål. Vad utskottet anfört med
anledning av motion Jo23 (m) yrkande 8 bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna. Övriga motioner i detta moment
avstyrks i den mån de ej tillgodoses genom detta
ställningstagande.
Utskottet hemställer
7. beträffande biologisk mångfald m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo23 yrkande 8
och med avslag på motionerna 1994/95:Jo22 yrkandena 7 och 8,
1994/95:Jo27 yrkandena 32--34 samt 1994/95:Jo29 yrkandena 15, 31
och 32 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
21. Biologisk mångfald m.m. (mom. 7)
Maggi Mikaelsson (v) anser att utskottets överväganden och
hemställan under mom. 7 bort ha följande lydelse:
Som regeringen anför måste bevarandet av den biologiska
mångfalden vara ett prioriterat område. Biologisk mångfald har
ett stort värde ur både ekonomisk och ekologisk synvinkel.
Förlust av biologisk mångfald (t.ex. utrotande av en art) går
aldrig att reparera. Enligt utskottets mening måste därför
sanktionsmöjligheterna mot länder, företag och enskilda som
bryter mot skyddet av den biologiska mångfalden stärkas. Vad
utskottet anfört med anledning av motion Jo22 (v) yrkande 8 bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Övriga
motioner i detta moment avstyrks i den mån de ej tillgodoses
genom detta ställningstagande.
Utskottet hemställer
7. beträffande biologisk mångfald m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo22 yrkande 8
och med avslag på motionerna 1994/95:Jo22 yrkande 7,
1994/95:Jo23 yrkande 8, 1994/95:Jo27 yrkandena 32--34 samt
1994/95:Jo29 yrkandena 15, 31 och 32 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
22. Biologisk mångfald m.m. (mom. 7)
Gudrun Lindvall (mp) anser att utskottets överväganden och
hemställan under mom. 7 bort ha följande lydelse:
Biologisk mångfald brukar mätas som antalet arter, men även
antalet individer inom arten ger en bild av eventuell biologisk
rikedom. Ett besök till ett nära grannland som Lettland visar
tydligt vad vi förlorat i västra Europa. Som i flera stater i
östra Europa finns här jungfruliga biotoper. Orörda ekskogar,
sumpskogar och blandskogar som aldrig avverkats är exempel på
det. Många fågelarter, som tidigare har häckat i Sverige, finns
i rik mängd i Östeuropa. Det är bra att Sverige avser att ta en
aktiv del i utformandet av EU:s naturvårdspolitik Natura 2000.
Enligt utskottets mening bör Sverige i EU verka för att skyddet
av hotade biotoper prioriteras. EU:s fågeldirektiv har liksom
habitatdirektivet vissa glidande formuleringar. Sverige bör
verka för att dessa direktiv skärps och görs tydliga. Eftersom
vi nationellt kan skärpa kraven bör Sverige även på dessa
områden ligga i täten. Det måste vara självklart att Sverige
fullt ut tillämpar fågeldirektivet vad avser jakt på arter och
också implementerar habitatdirektivet fullt ut i svensk
lagstiftning. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo29
(mp) yrkandena 15 och 32 bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna. Övriga motioner i detta moment avstyrks i
den mån de ej tillgodoses genom detta ställningstagande.
Utskottet hemställer
7. beträffande biologisk mångfald m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo29 yrkandena
15 och 32 samt med avslag på motionerna 1994/95:Jo22 yrkandena 7
och 8, 1994/95:Jo23 yrkande 8, 1994/95:Jo27 yrkandena 32--34 och
1994/95:Jo29 yrkande 31 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
23. Bevarandet av kulturväxter m.m. (mom. 8)
Gudrun Lindvall (mp) anser att utskottets överväganden och
hemställan under mom. 8 bort ha följande lydelse:
Biologisk mångfald handlar också om det odlade. EU:s regler
för försäljning av fröer har dock redan gjort att många sorter
försvunnit inom unionen. Dessa regler är relativt nya och
innehåller framför allt tre delar som gör det omöjligt för små
fröfirmor att hålla ett varierat utbud. Det första är kravet på
sortdokumentation, det andra kravet att allt frö som säljs måste
vara certifierat eller kontrollerat standardutsäde och det
tredje kravet är att fröpåsarna skall vara märkta med sista
förbrukningsdag (i praktiken sista förbrukningsmånad). Det
kostar alldeles för mycket för minde fröodlare att få en sort
registrerad i EU eftersom kostnaden för en sortdokumentation är
20 000 kr per sort. Certifieringskravet och kontrollen av
standardutsäde finns till för att garantera sortrenhet och
grobarhet. Det kostar 620 kr plus en grundavgift på 50 kr
administrationsavgift på 100 kr samt en timdebitering per
fröparti. Totalkostnaden per parti är normalt 1 000 kr För
mindre företag med hyggligt heltäckande sortiment av köksväxter
kan detta innebära ett hot mot verksamheten. Kostnaden för att
undersöka flera hundra partier varje år blir helt orimlig.
Märkning med sista förbrukningsdag (månad) skall finnas från och
med 1995 i stället för grobarhetsuppgift. Denna märkning skall
gälla för två säsonger. Detta krav är orimligt eftersom odlare
vet att många frösorter snabbt förlorar sin grobarhet och därför
är mycket osäkra att spara till kommande år. De nya reglerna,
som gäller från årsskiftet 1994/95, kommer att förändra utbudet
av köksväxtfrö för alla odlare och det till det sämre. Det är
inte rimligt att förbjuda odlare att använda alla de icke
dokumenterade sorter som finns och som har använts och även
fortsättningsvis kan användas med framgång i Sverige bara därför
att de inte är dokumenterade i EU. Många av dem har egenskaper
som passar våra odlingsförhållanden. Detta är speciellt märkligt
eftersom Sverige som ett av 153 länder tillsammans med EU har
ställt sig bakom Riodeklarationen om biologisk mångfald.
Köksväxterna är kulturväxter som ett resultat av många
människors djupa kunnande och strävan under generationer för att
få fram bra livsmedel för odling, som är anpassad till olika
förhållanden. Utskottet anser att Sverige skall verka för att
dessa bestämmelser omarbetas alternativt att EU anslår pengar
för traditionella fröer. Vad utskottet anfört med anledning av
motion Jo29 (mp) yrkandena 33--36 bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna. Motion Jo27 (kds) yrkande 31 avstyrks
i den mån den ej tillgodoses genom detta ställningstagande.
Utskottet hemställer
8. beträffande bevarandet av kulturväxter m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo29 yrkandena
33--36 och med avslag på motion 1994/95:Jo27 yrkande 31 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
24. Internationellt miljösamarbete (mom. 9)
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Ola Sundell
(alla m) anser att utskottets överväganden och hemställan under
mom. 9 bort ha följande lydelse:
Som framhålls i skrivelsen bör det övervägas om en ram med
konditionalitet till delar skall gälla för EU:s miljöstöd till
Central- och Östeuropa, dvs. att stödet är kopplat med vissa
miljöåtaganden. Vidare bör Sverige verka för att miljöhänsyn
integreras i biståndet. Dessutom anser utskottet att Sverige,
med stöd från bl.a. rekommendationerna i Agenda 21, även bör
verka för att koppla EU:s olika internationella stöd och
biståndsinsatser med krav på marknadsekonomiska reformer.
Ekonomiska förutsättningar som både på det nationella och det
internationella planet främjar en fri handel och ett fritt
tillträde till marknader kommer att skapa en positiv samverkan
mellan ekonomisk tillväxt och miljövård i alla länder, särskilt
u-länderna och de länder som genomför en övergång till
marknadsekonomi. (Agenda 21). Vad utskottet anfört med anledning
av motion Jo23 (m) yrkande 9 bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna. Övriga motioner i detta moment avstyrks i
den mån de ej tillgodoses genom detta ställningstagande.
Utskottet hemställer
9. beträffande internationellt miljösamarbete
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo23 yrkande 9
och med avslag på motionerna 1994/95:Jo22 yrkandena 16--19,
1994/95:Jo26 yrkande 7, 1994/95:Jo27 yrkandena 7, 8 och 11 samt
1994/95:Jo29 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
25. Internationellt miljösamarbete (mom. 9)
Maggi Mikaelsson (v) anser att utskottets överväganden och
hemställan under mom. 9 bort ha följande lydelse:
EU:s agerande på olika områden, inte minst inom
miljöpolitiken, måste utformas utifrån kravet på att utjämna
skillnader i standard mellan olika regioner och olika människor.
Detta gäller även standard i miljöavseende. Utskottet
konstaterar att EU:s förhållande till de fattiga länderna måste
omprövas. Handel med dem måste baseras på långsiktig, uthållig
utveckling i både export- och importländerna. EU får inte grunda
sin handel på ensidig import av billiga råvaror som ofta utvinns
med förödande miljöpåverkan -- en handel som ofta utförs utan
att miljökostnaderna för verksamheterna betalas eller
synliggörs. En sådan omställning innebär att marknaderna i EU
öppnas för produkter från tredje världen. En analys bör även
göras inför regeringskonferensen 1996 om hur EU skall agera på
effektivaste sätt för att bidra till en uthållig utveckling i de
fattiga länderna. Ungefär samma resonemang gäller EU:s
förhållande till Östeuropa. I förhållandet till jordens fattiga
länder måste vi få till stånd en ekonomisk och ekologisk
utveckling om dessa länder skall kunna utvecklas. Det stöd som
EU och enskilda EU-länder ger är bra men långt ifrån
tillräckligt. Avgörande är att handelshinder avskaffas och att
det kommer till stånd en handel på lika villkor vars ram sätts
av vad miljön tål. Viktigast är detta kanske på
jordbruksområdet.
Den sociala situationen och miljötillståndet runt Medelhavet
gör att EU bör analysera vad som mer kan göras för att minska
detta områdes problem. Miljösituationen är mycket bekymmersam.
Medelhavet drabbas varje år av bl.a. drygt 600 000 ton
oljeföroreningar, 6 000 ton fosfor och drygt 110 000 ton kväve.
Detta har bl.a. bidragit till att Adriatiska havet nu är helt
förändrat och drabbas av återkommande algblomningar. Även
miljöerna på land runt Medelhavet är i mycket stor utsträckning
mer eller mindre påverkade. I de värst drabbade regionerna har
tidigare rika skogar och kulturbygder övergått i öken eller
grässtäpp. Många skador är gamla men mycket skulle kunna göras
för att återställa miljöer. Sverige bör i EU verka för att ett
miljöhandlingsprogram för hela Medelhavsregionen fastställs
tillsammans med berörda länder. Speciellt viktigt är att
sanktionsmöjligheterna ökar mot länder som inte vidtar rimliga
åtgärder. När det gäller städernas miljöproblem konstaterar
utskottet i likhet med regeringen att ca 80 % av Västeuropas
invånare bor i städer som i många fall har betydande miljö- och
hälsoproblem. Denna urbanisering fortsätter. Även i tredje
världen accelererar urbaniseringen. Frågan om en fortsatt
inflyttning till städer är förenlig med byggandet av det
uthålliga samhället bör analyseras av EU och Sverige bör vara
aktivt i detta utredningsarbete. Vad utskottet anfört med
anledning av motion Jo22 (v) yrkandena 16--19 bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna. Övriga motioner i detta
moment avstyrks i den mån de ej tillgodoses genom detta
ställningstagande.
Utskottet hemställer
9. beträffande internationellt miljösamarbete
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo22 yrkandena
16--19 och med avslag på motionerna 1994/95:Jo23 yrkande 9,
1994/95:Jo26 yrkande 7, 1994/95:Jo27 yrkandena 7, 8 och 11 samt
1994/95:Jo29 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
26. Vissa styrmedel (mom. 10)
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Ola Sundell
(alla m) anser att utskottets överväganden och hemställan under
mom. 10 bort ha följande lydelse:
Hushållningen med mark, vatten och andra naturresurser sker
bäst inom ramen för en fri marknad med definierade äganderätter,
där lagstiftarna ställer tydliga miljökrav och där varje
verksamhet ansvarar för sina egna kostnader. EU-samarbetets
fördelar ligger främst i att kunna besluta om miljölagar som
förhindrar gränsöverskridande föroreningar. Det är av stor
vikt att miljöhänsyn tas i planeringsarbetet och detta gagnas
inte av att planeringsarbetet centraliseras. Sverige bör i
stället verka för att subsidiaritetsprincipen lyfts fram i
frågor inom EU som rör den fysiska planeringen och
markanvändningen.
När det gäller grundforskning för miljön bör Sverige i första
hand verka för att de offentliga forskningsresurserna inom EU:s
miljöforskningsprogram satsas på grundforskning. Argumentet för
detta är att statens ansvar i första hand ligger i att ansvara
för att grundforskningen upprätthålls då få andra aktörer gör
det. Däremot finns större möjligheter att locka andra aktörer
och privat kapital för utveckling och tillämpning av nya
processer inom industrin. Enligt utskottets mening är det i
första hand företagen som skall ta utvecklingsansvar för att
deras processer, maskiner och produkter uppfyller de miljökrav
som lagstiftarna beslutar om. Sverige bör tydligt markera för
att tillämpad miljöforskning för bl.a. industrin skall ges en
lägre prioritet i EU:s program än grundforskningen på
miljöområdet. EU kan i kraft av sin samlade storlek spela en
betydande roll för att kostsamma satsningar görs inom
grundforskningen, något som enskilda stater har svårt att klara.
Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo23 (m) yrkandena
10 och 11 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Övriga motioner i detta moment avstyrks i den mån de ej
tillgodoses genom detta ställningstagande.
Utskottet hemställer
10. beträffande vissa styrmedel
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo23 yrkandena
10 och 11 samt med avslag på motionerna 1994/95:Jo23 yrkande 12,
1994/95:Jo28 yrkande 5 och 1994/95:Jo29 yrkandena 29 och 30 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
27. Vissa styrmedel (mom. 10)
Lennart Brunander och Marie Wilén (båda c) anser att
utskottets överväganden och hemställan under mom. 10 bort ha
följande lydelse:
I juli 1993 antog kommissionen ett andra konsumentpolitiskt
treårsprogram. I programmet konstaterades bl.a. att
konsumentinformationen inom gemenskapen är otillräcklig. Det är
av största vikt att miljöinformationen till konsumenterna
förbättras så att dessa skall kunna ta till vara fördelarna med
den inre marknaden. Kommissionen har angett att man tänker vidta
ett antal åtgärder för att förbättra märkningen av produkter.
Miljömärkning anges som ett prioriterat område. Det är av
största vikt att Sverige aktivt deltar i detta utvecklingsarbete
och eftersträvar en enhetlig miljömärkning av produkter i hela
gemenskapen. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo28
(c) yrkande 5 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna. Övriga motioner i detta moment avstyrks i den mån de ej
tillgodoses genom detta ställningstagande.
Utskottet hemställer
10. beträffande vissa styrmedel
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo28 yrkande 5
och med avslag på motionerna 1994/95:Jo23 yrkandena 10--12 och
1994/95:Jo29 yrkandena 29 och 30 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
28. Vissa styrmedel (mom. 10)
Gudrun Lindvall (mp) anser att utskottets överväganden och
hemställan under mom. 10 bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening är det bra att Sverige avser att ta
en aktiv del i utformandet av EU:s naturvårdspolitik Natura
2000. Det är viktigt att Sverige verkar för att
naturvårdspolitiken på ett tydligt sätt integreras i den övriga
samhällsplaneringen och att skyddandet av hotade biotoper
genomsyrar all planering. Vad utskottet anfört med anledning av
motion Jo29 (mp) yrkandena 29 och 30 bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna. Övriga motioner i detta moment
avstyrks i den mån de ej tillgodoses genom detta
ställningstagande.
Utskottet hemställer
10. beträffande vissa styrmedel
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo29 yrkandena
29 och 30 och med avslag på motionerna 1994/95:Jo23 yrkandena
10--12 och 1994/95:Jo28 yrkande 5 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
29. Miljö och handel (mom. 11)
Gudrun Lindvall (mp) anser att utskottets överväganden och
hemställan under mom. 11 bort ha följande lydelse:
Många av dagens miljöproblem härrör från varor och deras
innehåll. Det faktum att varureglerna i 100 a § är
totalharmoniserade innebär att import kemikalier, som ett
medlemsland vill förbjuda, inte får stoppas om dessa ingår som
en del i en vara. Många av de kemikalier som Sverige fått ett
fyraårigt undantag för är sådana ämnen, exempelvis kadmium,
arsenik och tennorganiska föreningar. Reglerna i 100 a § bör
därför enligt utskottets mening tolkas som minimiregler. Om
detta inte är möjligt måste varureglerna ändras från att vara
totalharmoniserade till att bli minimiregler. Det kan inte få
vara en rättighet inom unionen att tvinga på andra länder
kemikalier och ämnen man inte vill ha inom landet. Rätten att få
värna miljö och hälsa måste gå före. Vad utskottet anfört med
anledning av motion Jo29 (mp) yrkandena 7 och 8 bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.
Utskottet hemställer
11. beträffande miljö och handel
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo29 yrkandena 7
och 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
30. EU:s jordbrukspolitik m.m. (mom. 12)
Gudrun Lindvall (mp) anser att utskottets överväganden och
hemställan under mom. 12 bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening är EU:s jordbrukspolitik ett hot mot
såväl det svenska jordbruket som miljön. Det är därför viktigt
att Sverige initierar en revidering under regeringskonferensen
1996. Sverige måste verka för att det ekologiska lantbruket ges
goda förutsättningar att utvecklas och för att få alla länder
att som Sverige fastställa nationella mål för hur stor areal som
skall vara ekologiskt odlad år 2000. Kanske kunde ett gemensamt
minimimål vara en väg. Vad utskottet anfört med anledning av
motion Jo29 (mp) yrkande 38 bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna. Övriga motioner i detta moment avstyrks i
den mån de ej tillgodoses genom detta ställningstagande.
Utskottet hemställer
12. beträffande EU:s jordbrukspolitik m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo29 yrkande 38
samt med avslag på motionerna 1994/95:Jo22 yrkande 15,
1994/95:Jo27 yrkandena 27--30 samt 1994/95:Jo29 yrkande 37 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
31. Bioteknik (mom. 13)
Lennart Brunander och Marie Wilén (båda c) anser att
utskottets överväganden och hemställan under mom. 13 bort ha
följande lydelse:
Enligt utskottets mening är det mycket viktigt att Sverige
noggrant bevakar den revidering av EG-direktivet om genetiskt
modifierade organismer som inletts inom EU. Regeringen säger sig
ha för avsikt att ta fram en samlad svensk syn på EU:s arbete
med bioteknikfrågorna. Det är viktigt att en klar strategi från
svensk sida utarbetas när det gäller dessa frågor. För att få
största möjliga bredd och uppslutning bakom denna anser vi att
en parlamentarisk kommitté skall tillsättas för att utarbeta en
sådan strategi. Vad utskottet anfört med anledning av motion
Jo28 (c) yrkande 3 bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.
Utskottet hemställer
13. beträffande bioteknik
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo28 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
32. Hav och vatten (mom. 15)
Maggi Mikaelsson (v) anser att utskottets överväganden och
hemställan under mom. 15 bort ha följande lydelse:
Bristen på rent vatten orsakar allt fler konflikter runt om i
världen. Tillgången på användbart vatten speglar också ett lands
välfärd. I Västeuropa har vi i huvudsak ännu inte problem med
vattentillgången. Det förekommer dock allt fler problem med
kontaminering av både grund- och ytvatten. Situationen är
annorlunda i Östeuropa och i många andra regioner. Ofta är det
vattentillgången som sätter gränsen för samhällets utveckling.
Sverige bör verka för att EU utvecklar sina program för att
påskynda framtagandet av teknik, processer och system som dels
är vattensnåla, dels inte förgiftar/övergöder vattnet. Inte
minst inom jordbrukssektorn är behovet av effektivare teknik
stort. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo22 (v)
yrkande 14 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna. Övriga motioner i detta moment avstyrks i den mån de ej
tillgodoses genom detta ställningstagande.
Utskottet hemställer
15. beträffande hav och vatten
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo22 yrkande 14
och med avslag på motionerna 1994/95:Jo24 och 1994/95:Jo605
yrkande 6 delvis som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
33. Euratom-fördraget (mom. 16)
Gudrun Lindvall (mp) anser att utskottets överväganden och
hemställan under mom. 16 bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening skall Sverige verka för att sprida
kunskap om energieffektivisering och förnyelsebara energislag.
Euratoms stadgar skall ändras i den riktningen. Utskottet anser
vidare att en lag bör införas som absolut förbjuder import av
utländskt kärnavfall och som inte tillåter att nya
kärnanläggningar uppförs utom för det i landet producerade
använda kärnbränslet. Mellanlagring av utländskt kärnavfall
skall också förbjudas. Utländska företag skall inte få köpa in
sig i den svenska kärnkraftsindustrin och dess anläggningar.
Enligt utskottets mening skall stödet från EU:s fonder till Öst-
och Centraleuropa inte gå till kärnkraftsindustrin. Sverige
måste blockera ett beslut om att utöka EU-fonderna för utlåning
under nuvarande villkor. Sverige skall i stället agera så att
förnyelsebara och energieffektiva energisystem utvecklas.
Utskottet kräver att Sverige agerar kraftfullt mot nya
reaktorbyggen i öst. Den illegala handeln med kärntekniskt
materiel har drastiskt ökat. Med anledning av detta måste all
export av kärntekniskt materiel, kärnbränsle och radioaktivt
avfall till länder utanför EU förbjudas. Strålskyddet måste
skärpas ytterligare i Sverige. Det är en självklarhet att varje
land skall kunna ha hårdare regler än basnivån i
Euratomfördraget och därmed kunna anta striktare dosgränser.
Gränsvärden skall sänkas med en tiopotens. Utskottet kräver
vidare utökad insyn i all verksamhet som rör kärnenergi och
kärnteknisk hantering i Sverige och EU. Vad utskottet anfört med
anledning av motion Jo25 (mp) yrkandena 2--5 och 7--11 bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Utskottet hemställer
16. beträffande Euratom-fördraget
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo25 yrkandena
2--5 och 7--11 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
Särskilda yttranden
1. Utgångspunkter för det svenska miljöarbetet i EU m.m.
Maggi Mikaelsson (v) anför:
I detta betänkande beslutar Riksdagen för första gången sedan
medlemskapet i EU trädde i kraft hur Sverige skall agera på
miljöområdet i EU. I den inledande delen har utskottet redovisat
några allmänna synpunkter på hanteringen av det aktuella
ärendet. Jag delar inte utskottets mening att ytterligare krav
på regeringens agerande i miljöfrågorna skulle ge en
splittrad bild av de svenska miljöambitionerna och kanske
försvåra möjligheten till framgång i de högst prioriterade
miljöfrågorna. EU:s konstruktion med ett starkt ministerråd och
en kommission innebär inte att det parlamentariska inflytandet
på den svenska regeringens agerande har minskat. Det är
fortfarande den svenska riksdagen som beslutar om vilka frågor
regeringen skall driva.
Jag ifrågasätter också det pekpinneaktiga i att påpeka att det
har "ett värde i sig om riksdagen kan redovisa en viss
samstämmighet, åtminstone i huvudfrågorna." Det finns en
politisk samstämmighet i huvudfrågorna även om det från
vänsterpartiets sida finns krav på mer långtgående åtgärder
eller mer preciserade krav på de miljöfrågor som Sverige skall
driva i EU.
Däremot delar jag inte utskottets påstående om att det finns
stor samstämmighet när det gäller den huvudsakliga inriktningen
av det miljöpolitiska arbetet inom transportsektorn.
Vänsterpartiets kritik gäller framför allt att EU i sig skapar
kraftigt ökade transporter vilket leder till ökade utsläpp och
skador på miljön. Mängden transporter berörs över huvud taget
inte av utskottet. Om miljövinsterna av att den tekniska
utvecklingen leder till minskade utsläpp hela tiden äts upp av
ökade transporter så är inte mycket vunnet. Det är de totala
utsläppen som måste minska.
Slutligen när det gäller avsnittet om Euroatom vill jag
understryka att Sverige skall agera för att en avveckling av
kärnkraften måste ske också i EU samt att Sverige skall agera
kraftfullt mot nya kärnkraftverk i Östeuropa och i stället
stimulera utvecklingen av förnyelsebar energi. Dessa frågor har
behandlats i andra utskott under våren varför vänsterpartiet ej
har aktualiserat dem inom ramen för det svenska miljöarbetet i
EU.
2. Vissa styrmedel
Gudrun Lindvall (mp) anför:
Miljöpartiet har i motion Jo685 behandlat miljömärkningen. Det
yrkandet har dock hänvisats till lagutskottet. Vi vill ändå
framföra följande. EU anser i dag att nationella
miljömärkningssystem utgör ett handelshinder. Den miljömärkning
som finns inom EU är ännu i sin linda och omfattar endast ett
fåtal produkter. Vi anser det nödvändigt att Sverige får behålla
de nationella miljömärkningssystemen eftersom de fungerar bra
och uppskattas av de svenska konsumenterna.