Utskottet behandlar i detta betänkande 76 motionsyrkanden från
allmänna motionstiden 1994 om vatten- och luftvård och om
miljöpolitik i övrigt. Bl.a. följande frågor behandlas:
Den marina miljön i Västerhavet
Luftföroreningar till lands och till sjöss
Internationellt miljöarbete
Miljöutbildning
Flertalet motioner utgör upprepningar av tidigare behandlade
yrkanden. De frågor som berörs har i huvudsak behandlats i
samband med 1990/91 års miljöpolitiska beslut om mål och
inriktning för det nationella och internationella miljöarbetet
(1990/91:JoU30). När det gäller uppföljning av beslutet och
måluppfyllelse inom olika samhällssektorer hänvisar utskottet
bl.a. till Statens naturvårdsverks rapport 4234 med
aktionsprogram för ett miljöanpassat samhälle (Miljö -93).
Samtliga motionsyrkanden avstyrks med hänvisning till bl.a.
tidigare ställningstaganden och pågående arbete med anledning av
1991 års miljöpolitiska beslut.
Till betänkandet har fogats en reservation (fp) och två
särskilda yttranden (v, fp).
Motioner
1993/94:Jo8 av Margareta Winberg m.fl. (s) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om strategin för en biologisk mångfald vad
gäller intrångsersättning.
1993/94:Jo601 av Kenth Skårvik (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om oljeletning i Skagerrak.
1993/94:Jo611 av Kenneth Lantz och Jan Erik Ågren (kds) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att en parlamentarisk utredning tillsätts
med syfte att göra en total och samlad analys av hur en
långsiktigt bärkraftig dricksvattenförsörjning kan säkras,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ändring i va-lagen så att lägre va-avgift
kan medges för de fastighetsägare som ordnar med egna
LOD-lösningar,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om nödvändigheten av en lag som anger högsta
tillåtna halt av radon i dricksvatten.
1993/94:Jo612 av Lars Svensk och Chatrine Pålsson (kds) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av att hälsoskyddslagen förändras
så att den ger utrymme för andra toalettlösningar än
vattenbaserade,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Naturvårdsverket bör ges ett
övergripande ansvar för att samordna och kanalisera forskning
och utveckling av alternativa va-lösningar,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behov av forskning kring
stad--land-projekt,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att biståndsinsatser inom va-sektorn tar
sin utgångspunkt i att främja långsiktigt bärkraftiga lösningar
för omhändertagande av urin och fekalier och övrigt organiskt
avfall.
1993/94:Jo614 av Bengt Silfverstrand m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om inrättande av
ett Skånes Miljö- och naturvärn,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av en utökning av antalet
mätstationer för miljökontroll i Öresund,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om marint skydd med reservatbestämmelser för
Öresund och södra Kattegatt,
4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om
samverkansprogram med kommunerna i syfte att finansiera
angelägna miljövårdsprojekt i enlighet med vad som anförts i
motionen.
1993/94:Jo615 av Gunnar Nilsson och Bo Bernhardsson (s) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av en ändring av miljöskyddslagen
för att möjliggöra rening av dräneringsvatten från åkermark,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om beredskapsarbeten för att minska
kväveläckaget.
1993/94:Jo623 av Elving Andersson m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om svenskt initiativ för bildande av en
Nordsjökommission,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om oljeutvinning i Skagerrak,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en nordisk handlingsplan för Västerhavets
miljö,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en särskild låneordning i Nordiska
investeringsbanken,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om åtgärder för att förhindra miljöförstöring
från vrak,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om statsbidrag till strandstädning i
Göteborgs och Bohus län och i Hallands län,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om minskad kvävetillförsel till Västerhavet,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om minskade kväveoxidutsläpp från
färjetrafiken,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om musselodlingar för att minska övergödning
i kustvattnen.
1993/94:Jo625 av Ingvar Eriksson och Carl G Nilsson (m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om borrning efter olja i Skagerrak.
1993/94:Jo630 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
att utreda möjligheten att samordna livsmedels-, miljö- och
arbetarskyddstillsyn.
1993/94:Jo633 av Magnus Persson (s) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär att överväganden bör ske
i syfte att få till stånd en nationellt likvärdig miljöprövning
av samtliga aktuella infrastruktursatsningar,
2. att riksdagen hos regeringen begär att berörda myndigheter
ges klara direktiv att följa de riktlinjer som anförts i
motionen.
1993/94:Jo636 av Hans Stenberg m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av särskilda insatser för att
förverkliga de förslag som presenterades av Miljöprojekt
Sundsvall--Timrå.
1993/94:Jo637 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
nationell miljöövervakning.
1993/94:Jo641 av Stig Bertilsson (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om ett ersättningssystem som stimulerar lantbrukare att anlägga
skyddszoner vid vattendrag och sjöar för att minska
näringsläckaget från åkermark.
1993/94:Jo643 av Jan Jennehag m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om åtgärder för att förbättra havens
tillstånd,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att stärka miljösamarbetet med övriga
stater runt våra hav,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att fartyg som trafikerar våra hav och
medför miljöfarlig last skall vara dubbelbottnade och i övrigt
ha hög sjöduglighet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att förhandla med våra grannländer om att
minska luftföroreningarna från fartyg.
1993/94:Jo646 av Karl-Göran Biörsmark (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om vikten av stöd och förebyggande skydd av
Vättern som natur- och kulturområde och som dricksvattentäkt.
1993/94:Jo647 av Karin Pilsäter (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om försök med överlåtbara utsläppsrätter i Stockholmsregionen.
1993/94:Jo648 av Kenth Skårvik m.fl. (fp) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om Västervattnens betydelse som
dricksvattentäkt för en betydande del av Västsveriges
befolkning,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ett program
för Västervattnen där i motionen redovisade förslag bör ingå,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av lagstiftningsåtgärder och
administrativa åtgärder,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av förbättrad samordning mellan
myndigheter och ett klarläggande av dessas ansvar.
1993/94:Jo649 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om miljöinformation till konsumenterna,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att det internationella miljöarbetet måste
drivas mer aktivt.
1993/94:Jo662 av Erling Bager och Ingela Mårtensson (fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av en bredare konsekvensutredning
av den planerade olje- och gasutvinningen i Skagerrak.
1993/94:Jo664 av Rolf L Nilson (v) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om stöd till skyddszoner och anläggning av våtmarker.
1993/94:Jo665 av Jan Jennehag och Bengt Hurtig (v) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen begär att den återkommer med
förslag om hur luftföroreningarna från tunga fordon,
arbetsmaskiner m.m. skall minska.
1993/94:Jo675 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av större resurser och
bättre samordning i miljötillsynsarbetet.
1993/94:Jo678 av Sonia Karlsson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av forskning och fortsatta
undersökningar av miljöpåverkan av Vätterns ekosystem,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av specialdestinerade medel för
forskning i de stora sjöarna.
1993/94:Jo679 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om omfördelning till Stockholms län av
resurser för miljöövervakning,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att minska utsläppen av kväveoxider med
50 % till 1998,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
skyddet av Mälaren skall förstärkas genom att restriktioner
införs för kemikalieanvändning på tillrinningsområden.
1993/94:Jo682 av Lisbet Calner m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om risk för miljöskador i anslutning till
provborrningar i Skagerrak.
1993/94:Jo684 av Georg Andersson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen begär att regeringen tillsätter en kommission för att
utveckla en strategi som under de kommande decennierna kan skapa
förutsättningar för ett ekologiskt uthålligt samhälle.
1993/94:Jo686 av Karin Wegestål m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts i fråga om samordning, finansiering och
lagstiftning när det gäller återställandet av åsystemen i Skåne.
1993/94:Jo688 av Lennart Brunander och Elving Andersson (c)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om investeringar för en bättre
miljö och en förnyelse av energiproduktion och energianvändning.
1993/94:Jo692 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen (avsnitt 1--8) anförts om mål och inriktning för
miljöpolitiken,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en internationell miljödomstol,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Sverige bör initiera bildandet av en
internationellt finansierad miljöfond.
1993/94:Jo693 av Berndt Ekholm m.fl. (s) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att åtgärdsprogram bör upprättas och
redovisas vid den europeiska trafik- och miljökonferensen,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att förslag bör framläggas för riksdagen
till ett försöksprojekt för användning av alternativa bränslen i
Västsverige,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att regeringen bör fastställa att
svavelhalten i eldningsolja från den 1 juli 1995 ej får
överstiga 0,1 viktprocent i hela Västsverige inkl. Älvsborgs
län,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att regeringen inom ramen för
Kretsloppsdelegationen utreder möjligheterna till utveckling av
ny va-teknik med syfte att begränsa och effektivisera
användandet av energi, dricksvatten och andra ändliga
naturresurser så att flödena minskar.
1993/94:Jo694 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförs om utbildning och information,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om miljöattachéer och miljöråd,
29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om metangasutvinning från deponier.
1993/94:T216 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att utsläppen från tunga fordon och
arbetsmaskiner skall minska.
1993/94:T223 av Jan Erik Ågren och Rose-Marie Frebran (kds)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av skärpta krav vad gäller målen
för minskning av svaveldioxid-, kväveoxid- och koldioxidutsläpp
efter år 2000,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att minska negativ miljöbelastning från
färjor genom stränga miljökrav och upprättande av bilaterala
utsläppsavtal.
1993/94:N281 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
4. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om externa
miljörevisorer enligt vad i motionen anförts.
1993/94:N283 av Sten-Ove Sundström m.fl. (s) vari yrkas
22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om miljön.
1993/94:A469 av Johnny Ahlqvist m.fl. (s) vari yrkas
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ett skånskt miljövärn.
1993/94:A470 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) vari yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om minskning av luftföroreningar från
sjöfarten,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om minskning av svavelhalten i bunkerolja.
1993/94:A815 av Karin Starrin m.fl. (c) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om beräkning av miljöskulden,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om upprättande av en plan för hur
miljöskulden betalas.
Utskottet
Miljöpolitikens mål och strategier
Inledningsvis kan konstateras att det i vårt land sedan länge
föreligger en betydande politisk enighet om miljöproblemens
omfattning och karaktär. Målen för den svenska miljöpolitiken är
giltiga också för Sveriges agerande i det internationella
miljösamarbetet, där vi traditionellt har spelat en pådrivande
roll.
Våren 1991 gjordes en så gott som heltäckande genomgång av de
miljöpolitiska frågorna och naturvårds- och miljöproblemen
(prop. 1990/91:90, JoU30, rskr. 338). Både nationella och
internationella miljö- och naturvårdsfrågor behandlades. Mål och
riktlinjer för den fortsatta miljöpolitiken diskuterades, liksom
hur de miljöpolitiska ambitionerna skall förverkligas genom ett
brett, integrerat och decentraliserat arbete. Utöver dessa mer
övergripande frågor om mål, inriktning och insatsområden
behandlades ett stort antal konkreta åtgärdsförslag på olika
områden.
Riksdagens beslut innebar bl.a. följande.
Bestämmelser om miljökonsekvensbeskrivningar infördes i
naturresurslagen, miljöskyddslagen, vattenlagen och lagen om
kommunal energiplanering.
Ett nytt program för att övervaka miljötillståndet i landet
infördes och miljöfrågorna integrerades i utbildningen på alla
nivåer.
Fortsatta resp. ökade resurser avsattes för de ideella
miljöorganisationernas internationella verksamhet, för
miljöförbättrande och landskapsvårdande åtgärder i jordbruket,
för vård och förvaltning av naturreservat, för
Kemikalieinspektionens verksamhet, för återställande av skadad
miljö och för skydd av kulturminnen som påverkas av
luftföroreningar.
Skärpta regler infördes i naturvårdslagen om markavvattning,
biotopskydd och skydd för utrotningshotade arter.
Kontrollen av hälso- och miljöskadliga produkter skärptes och
användningen av sådana ämnen begränsades. Kommunerna fick vidgad
rätt att differentiera avfallstaxorna för att stimulera till
källsortering av avfall.
Nya fordon skulle indelas i miljöklasser, till vilka knyts ett
system med ekonomiska styrmedel.
Ett program för översyn av industrins utsläppsvillkor
genomfördes och en ny lag om kontroll av biologiska
bekämpningsmedel infördes.
Naturvårdsverkets rapport Miljö -93
Vid FN:s konferens i Rio de Janeiro i juni 1992 --
UNCED-konferensen -- lades målet om en hållbar utveckling fast.
För att uppnå detta mål behövs resurshushållning, ändrade
produktionsmönster och förändrad livsstil. Program för en
uthållig utveckling skall upprättas på olika nivåer i samhället
och för viktiga områden, bl.a. skyddet av den biologiska
mångfalden.
Naturvårdsverkets program för ett miljöanpassat samhälle
(Miljö -93, rapport 4234) är ett led i arbetet att nå målet om
en hållbar utveckling. Det bygger vidare på de aktionsprogram
för bl.a. luften, havet, sötvattnen och naturen som
Naturvårdsverket presenterade under år 1990 och på de politiska
beslut som har fattats därefter.
Programmet beskriver miljösituationen i förhållande till
miljömålen och gör en bedömning av problemens allvar. Det följer
vidare upp internationella åtaganden och beslut av riksdag och
regering samt föreslår åtgärder inom olika samhällsektorer
liksom för internationellt samarbete.
Vatten- och luftvård -- marint miljöskydd m.m.
Motionerna
Vänsterpartiet föreslår i motion Jo643 yrkande 1 åtgärder för
att förbättra havens tillstånd, och enligt motionens yrkande 2
måste Sverige stärka miljösamarbetet med övriga stater
(yrkande 2). Enligt motionärerna i motion Jo623 (c) yrkande 3
bör Sverige ta initiativ till en utvecklad och mer långtgående
nordisk handlingsplan för Västerhavets miljö. I motion
Jo648 (fp) yrkande 3 begärs ett program för Västervattnen.
Motionärerna i motion Jo614 (s) vill inrätta flera
mätstationer i Öresund (yrkande 2), införa
reservatsbestämmelser för Öresund och södra Kattegatt
(yrkande 3) och begär att regeringen utarbetar ett program för
samverkan med kommunerna för att finansiera angelägna
miljövårdsprojekt (yrkande 4). Ett flertal åtgärder för att
åstadkomma minskad kvävetillförsel till Västerhavet föreslås i
motion Jo623 (c) yrkande 7, och enligt motionens yrkande 9
bör försöksverksamhet i stor skala inledas med musselodlingar
som reningsverk.
I motion Jo646 (fp) betonas vikten av stöd och förebyggande
skydd av Vättern som natur- och kulturområde och som
dricksvattentäkt. Behovet av forskning och fortsatta
undersökningar av miljöpåverkan på Vätterns ekosystem framhålls
i motion Jo678 (s) yrkande 1. Motionärerna i motion
Jo679 (fp) begär i yrkande 9 att skyddet för Mälaren stärks
genom restriktioner för kemikalieanvändningen på
tillrinningsområdena.
Konsekvenserna för miljön av oljeletningen i Skagerrak påtalas
i motionerna Jo601 (fp), Jo623 (c) yrkande 2, Jo625 (m),
Jo662 (fp) och Jo682 (s).
Motionärerna i motion Jo623 (c) anser att Sverige bör verka
för bildande av en Nordsjökommission (yrkande 1) och för att
låneordningen i Nordiska investeringsbanken skall omfatta
miljöinvesteringar (yrkande 4).
Enligt motion Jo615 (s) bör miljöskyddslagen ändras så att
rening av dräneringsvatten från åkermark blir möjlig
(yrkande 1), och beredskapsarbeten bör användas för att minska
kväveläckaget (yrkande 2). Motionären i motion
Jo641 (m) efterlyser ett ersättningssystem som stimulerar
lantbrukare att anlägga skyddszoner vid vattendrag och sjöar.
Statsbidrag bör enligt motion Jo664 (v) utgå till kommuner och
vattenvårdsförbund för anläggande av skyddszoner och
återskapande av våtmarker. Förslag om samordning, finansiering
och lagstiftning för återställande av åsystemen i Skåne
framläggs i motion Jo686 (s). Motionärerna i motion
Jo623 (c) yrkande 6 vill införa statsbidrag för
strandstädning.
Krav på dubbel botten och hög sjöduglighet för fartyg med
miljöfarlig last i svenska farvatten framförs i motion
Jo643 (v) yrkande 3. Svenska initiativ för att få till stånd
en internationell beredskapsplan för miljöförstöring från vrak
efterlyses i motion Jo623 (c) yrkande 5. Mot bakgrund av
oklara ansvarsförhållanden vid katastrofer till sjöss påtalas i
motion Jo648 (fp) behovet av lagstiftning och administration
och av bättre samordning mellan ansvariga myndigheter
(yrkande 4 resp. 5).
Enligt motion Jo611 (kds) bör en parlamentarisk utredning
tillsättas med syfte att göra en total och samlad analys av hur
en långsiktigt bärkraftig dricksvattenförsörjning kan säkras
(yrkande 1) och lagstiftning införas om högsta radonhalt i
dricksvatten (yrkande 3). Västervattnens betydelse som
dricksvattentäkt framhålls i motion Jo648 (fp) yrkande 2.
Hälsoskyddslagen bör enligt motionärerna i motion Jo612 (kds)
ändras så att den ger utrymme för andra toa-lösningar än
vattenbaserade (yrkande 1). Naturvårdsverket bör ha det
övergripande ansvaret för forskning och utveckling på området
(yrkande 2). I motionens yrkande 3 betonas vikten av forskning
om s.k. stad--land-projekt, dvs. sammanknytning av stad och
landsbygd i planeringsavseende. I motion Jo611 (kds) begärs
ändring av va-lagen så att det blir möjligt att belägga vissa
avloppssystem med lägre avgift (yrkande 2).
Kretsloppsdelegationen bör enligt motion Jo693 (s) yrkande 12
utreda ny va-teknik med inriktning på kretsloppsanpassning.
Biståndsinsatser för att främja långsiktigt bärkraftiga
lösningar för omhändertagande av urin, fekalier och övrigt
organiskt avfall efterlyses i motion Jo612 (kds) yrkande 4.
Utskottets överväganden
I samband med sin behandling av motioner om vatten- och
luftvård hösten 1992 (1992/93:JoU5) redogjorde utskottet
utförligt för det marina miljöskyddsarbete som pågår såväl
nationellt som internationellt. Som utskottet redovisat ovan
(s. 8) presenterade Naturvårdsverket i juni 1993 sitt
aktionsprogram Miljö -93, där verket beskriver miljösituationen
i förhållande till miljömålen och gör en bedömning av problemens
allvar. I rapporten gör verket vidare en uppföljning av
internationella åtaganden och statsmakternas beslut på
miljöområdet och föreslår åtgärder inom olika samhällsektorer
liksom för det internationella samarbetet. För att bättre kunna
prioritera fortsatta svenska åtgärder när det gäller hav och
kustvatten arbetar Naturvårdsverket med miljökvalitetsmål och
åtgärdsmål för olika avsnitt av den svenska kusten. Utskottet
har ingen annan mening än motionärerna när det gäller betydelsen
av ett konsekvent och målmedvetet arbete för att minska
miljöhoten mot våra hav. Som framgår av det ovan anförda pågår
ett aktivt arbete med denna inriktning. Mot den bakgrunden
finner utskottet att syftet med motionerna Jo623 yrkande 3,
Jo643 yrkandena 1 och 2 och Jo648 yrkande 3 kan anses
tillgodosett utan något särskilt riksdagens uttalande i frågan.
Motionerna avstyrks.
I syfte att åstadkomma ett effektivt och åtgärdsinriktat
miljöskyddsarbete fattade riksdagen våren 1991 beslut om
samordning och utbyggnad av miljöövervakningen på såväl
nationell som regional nivå (prop. 1990/91:90, JoU30,
rskr. 338). I april 1993 fastställde Naturvårdsverket
programmet för den nationella övervakningen och arbetar för
närvarande med att utforma program för en samordnad regional
övervakningsverksamhet. De frågor som tas upp i motionerna Jo614
yrkandena 2 och 4 och Jo623 yrkandena 7 och 9 är således
föremål för Naturvårdsverkets uppmärksamhet. Därmed finner
utskottet att syftet med motionerna i väsentliga delar kan anses
tillgodosett. Motionerna avstyrks.
Utskottet har inhämtat att inom ramen för HELCOM en undergrupp
till miljökommittén har undersökt ca 120 områden i Östersjön
och delar av Västerhavet för eventuell avsättning som marina
reservat. För Sveriges räkning har Naturvårdsverket definierat
16 prioriterade områden och arbetar för närvarande med frågor om
gränsdragning, skötsel, övervakning m.m. Utskottet vill i
sammanhanget erinra om att naturvårdslagens (1964:822)
bestämmelser om bildande av naturreservat är tillämpliga även på
marina reservat. Det ankommer således på länsstyrelsen att
besluta i dessa frågor. Med det anförda avstyrker utskottet
motion Jo614 yrkande 3 i den mån motionsyrkandet inte kan anses
tillgodosett.
När det gäller miljötillståndet i våra sjöar och vattendrag
inkl. grundvattnet vill utskottet hänvisa till sitt uttalande
från våren 1991 (1990/91:JoU30, se även 1992/93:JoU5) att
Naturvårdsverkets övergripande miljömål bör gälla i det
fortsatta forsknings- och åtgärdsprogrammet. De
miljökvalitetsmål som Naturvårdsverket senast har preciserat i
Miljö -93 är beräknade med beaktande av en god
dricksvattenkvalitet och hänsyn till den marina miljön. Ett
gott underlag för detta arbete utgörs av det program för den
nationella miljöövervakningen som utskottet redogjort för ovan.
Därmed finner utskottet syftet med motionerna Jo646, Jo678
yrkande 1 och Jo679 yrkande 9 i allt väsentligt tillgodosett.
Motionerna avstyrks.
I ett frågesvar den 15 februari 1994 (prot. 1993/94:60, 4 §)
uttalade miljöministern att den svenska regeringen var medveten
om den oro som fanns inför Norges planer på provborrning efter
olja i Skagerrak. Miljöministern ansåg det väsentligt att
konsekvenserna även för svenska intressen klarläggs och att den
svenska regeringen får möjlighet att yttra sig innan den norska
regeringen lägger fram en proposition i ämnet. Mot denna
bakgrund begärde den svenska regeringen den 31 januari 1994
samråd med den norska regeringen i enlighet med den nordiska
miljökonventionen.
Efter regeringsskiftet hösten 1994 har frågan på nytt tagits
upp i en frågedebatt i riksdagen (prot. 1994/95:14 § 16). I ett
frågesvar den 25 oktober hänvisar miljöministern till den
tidigare regeringens begäran om samråd. Något sådant samråd har
ännu inte kommit till stånd. I juni månad tog Stortinget
ställning till den norska regeringens proposition om
petroleumverksamhet på kontinentalsockeln. I den har området för
undersökningsverksamheten begränsats. Dessutom skall den norska
regeringen genomföra en utredning om miljöeffekter av
kemikalieutsläpp från oljeborrning innan ett slutgiltigt beslut
tas. Ett sådant beslut kommer tidigast att fattas under år 1997.
Enligt miljöministern kommer tidsfristen att utnyttjas för att
göra en grundlig bedömning av de begärda kompletteringarna och
miljökonsekvenser för den svenska kusten av eventuella
provborrningar. Från norsk sida arbetar man nu med att ta fram
dessa kompletteringar. Därefter kommer svenska myndigheter att
få ta del av materialet och yttra sig. Miljöministern
understryker att den svenska regeringens begäran om samråd
kvarstår. Enligt svensk uppfattning bör ett samråd komma till
stånd före den norska regeringens beslut om att öppna området i
Skagerrak för provborrning efter olja och gas.
Utskottet förutsätter att regeringen med stor uppmärksamhet
följer frågans vidare utveckling och vidtar de åtgärder som
anses erforderliga. Med detta uttalande och med hänvisning till
den information som lämnats i de refererade frågesvaren finner
utskottet syftet med motionerna Jo601, Jo623 yrkande 2, Jo625,
Jo662 och Jo682 i huvudsak tillgodosett. Motionerna bör för
närvarande inte påkalla någon vidare åtgärd från riksdagens
sida.
Frågan om inrättande av en Nordsjökommission har vid flera
tillfällen och senast hösten 1992 varit föremål för utskottets
ställningstagande (bl.a. 1990/91:JoU30 och 1992/93:JoU5).
Utskottet uttalade då att fortsatta Nordsjökonferenser i
kombination med en sammanslagning och effektivisering av Oslo-
och Pariskonventionerna gör att Nordsjöfrågorna i det
fortsatta arbetet kommer att vara väl tillgodosedda. Utskottets
uppfattning kvarstår. För närvarande föreligger således inte
behov av att inrätta en separat Nordsjökommission. Därmed
avstyrker utskottet motion Jo623 yrkande 1.
Med anledning av motion Jo623 yrkande 4 vill utskottet erinra
om att Nordiska investeringsbankens (NIB) möjligheter att ge lån
till miljöinvesteringar har underlättats genom att sådana
investeringar endast behöver vara av direkt intresse för ett
nordiskt land. Kravet är annars att projekten skall utföras i
samarbete mellan företag i minst två nordiska länder. Utskottet
har inhämtat att ägarna, dvs. de nordiska länderna, har gett
klart uttryck för bankens avsikt att engagera sig även på
miljöområdet. Drygt en miljard US-dollar i NIB-lån har under de
senaste åren gått till miljöinvesteringar i Norden. Under år
1993 avsåg drygt hälften av den nordiska utlåningen projekt som
direkt eller indirekt omfattar positiva miljöeffekter. Mot den
bakgrunden finner utskottet syftet med motion Jo623 yrkande 4
tillgodosett. Motionsyrkandet bör inte medföra någon vidare
åtgärd från riksdagens sida.
Som utskottet tidigare har kunnat konstatera (bl.a. prop.
1993/94:30, JoU19, rskr. 87) visar hittills gjorda
utvärderingar av miljöeffekterna av det livsmedelspolitiska
beslutet inte på några drastiska förändringar i landskapet. För
att öka kunskaperna om odlingslandskapets natur- och
kulturmiljövärden ansåg utskottet emellertid att
informationsinsatserna till lantbrukarna bör öka och att
fortsatt stöd behövs för skötseln av dessa värdefulla områden.
Riksdagen behandlar för närvarande en proposition om Sveriges
medlemskap i Europeiska unionen (prop. 1994/95:19).
Med hänvisning till det ovan anförda och i avvaktan på
riksdagens ställningstagande i frågan avstyrker utskottet
motionerna Jo615 yrkandena 1 och 2, Jo641, Jo664 och Jo686.
Utskottet har vid flera tidigare tillfällen och senast våren
1993 behandlat motioner om statsbidrag för strandstädning längs
västkusten (1992/93:JoU12, rskr. 243). Utskottet uttalade sin
oro för den tilltagande nedskräpningen av den svenska västkusten
och ansåg det vara av vikt att problemet får en mer långsiktig
lösning än vad som kan erbjudas genom arbetsmarknadspolitiska
åtgärder. Utskottet vill även i detta sammanhang hänvisa till
den nya s.k. Pariskonventionen, vars område utökats till att
omfatta samtliga havens miljöproblem. Genom konventionen bör
framtida diskussioner i frågan komma att underlättas. Vidare
vill utskottet erinra om att Sverige inom ramen för Oslo- och
Pariskonventionerna (Osparcom) driver frågan om ett
internationellt samarbete på området. Vid ett kommittémöte i
mars 1994 fattade Osparcom beslut om kartläggning av problemens
omfattning. Arbetet bedrivs i en arbetsgrupp med Sverige som
ordförandeland, och gruppens rapport skall behandlas vid ett
kommittémöte i december 1994. Mot denna bakgrund finner
utskottet att syftet med motion Jo623 yrkande 6 i allt
väsentligt kommer att bli tillgodosett utan någon riksdagens
vidare åtgärd.
När det gäller säkerhet till sjöss är effekterna av nationella
särregler begränsade. Det är därför av vikt att länderna kan
uppnå samförståndslösningar på internationell nivå. Huvuddelen
av detta arbete sker inom FN:s sjöfartsorganisation IMO
(International Maritime Organization), som har till uppgift att
arbeta med frågor om framför allt säkerhet till sjöss och
åtgärder mot miljöförstöring. Flera av IMO:s konventioner
reglerar utsläpp av olja från fartyg. Till IMO:s arbetsuppgifter
hör även frågor om fartygssäkerhet, och IMO:s miljökommitté har
antagit regler om att nya oljefartyg av viss storlek skall ha
dubbel botten och i vissa fall dubbla sidor. MARPOL-konventionen
från år 1973 är till sin karaktär global och innehåller
långtgående begränsningar av utsläpp av olja och andra skadliga
ämnen från fartyg. 1987 års protokoll till konventionen, det
s.k. MARPOL-protokollet, kan sägas ha tagit över konventionen
och innehåller en rad betydande skärpningar av föreskrifterna om
bl.a. oljetankfartygs konstruktion, utrustning och hantering.
Utskottet förutsätter att regeringen även fortsättningsvis
aktivt driver dessa frågor och avstyrker på den grunden motion
Jo643 yrkande 3 i den mån motionsyrkandet inte kan anses
tillgodosett.
Med Sverige som ordförandeland har en arbetsgrupp inom HELCOM
kartlagt dumpade stridsmedel i Östersjön och Kattegatt samt i
Måseskärsområdet i Skagerrak. Rapporten presenterades i mars
1994. Till kommissionsmötet år 1995 skall gruppen utarbeta
riktlinjer för skyddsåtgärder för fiskarna. Med hänvisning till
det arbete som således pågår på området avstyrker utskottet
motion Jo623 yrkande 5 i den mån motionsyrkandet inte kan anses
tillgodosett.
Som utskottet anförde hösten 1992 (1992/93:JoU5) har
Kustbevakningen ansvaret för insatser beträffande
räddningstjänst vid utsläpp av olja och andra skadliga ämnen i
havet eller i Vänern, Vättern och Mälaren. Kommunerna har ansvar
för räddningstjänsten vid utsläpp av olja etc., liksom för
sanering av stränderna. Såväl Kustbevakningen som kommunerna
skall enligt räddningstjänstlagen (1986:1102) ha
räddningstjänstplaner. För samverkan har s.k. regionala
räddningstjänstråd inrättats för länsvisa samråd,
information m.m. Statens räddningsverk anordnar fortlöpande
större länsvisa övningar. För förbättrad samverkan vid svåra
olyckshändelser finns särskild utbildning. Beträffande utsläpp
av olja och kemikalier i havet har Sverige tillträtt bl.a.
MARPOL-konventionen, Helsingforskonventionen, Köpenhamnsavtalet
och Bonnöverenskommelsen som alla har bestämmelser om
alarmering, information, bistånd och annat samarbete när ett
utsläpp drabbar någon part. I mars 1991 undertecknade Sverige en
IMO-konvention om beredskap för samt insatser och samarbete vid
föroreningar genom oljeutsläpp. Med det anförda finner utskottet
att syftet med motion Jo648 yrkandena 4 och 5 kan anses
tillgodosett utan något särskilt uttalande i frågan.
Motionsyrkandena avstyrks.
Med anledning av motionsyrkanden om dricksvattenkvalitet vill
utskottet upprepa sin vid flera tidigare tillfällen uttalade
mening att det måste anses vara en självklarhet att
dricksvattnet -- vårt kanske viktigaste livsmedel -- skall hålla
en god kvalitet. Det är därför givet att planeringen av
vattenresurserna skall ske i syfte att säkra långsiktiga
vattentäktsintressen och god vattenkvalitet. När det gäller
frågan om en miljöriktig avlopps- och slamhantering vill
utskottet erinra om de ändringar i va-lagen som våren 1993
gjordes i samband med kretsloppspropositionen (1993/94:163,
JoU23, rskr. 273) och som ytterligare kommer att förbättra
möjligheterna till en miljöriktig avlopps- och slamhantering. I
sitt betänkande erinrade utskottet om det arbete som pågår inom
Civildepartementet med ändring av va-lagen beträffande den
kommunala avgiftsmakten (taxor). Utskottet konstaterade att
forskning och utveckling på området är betydande och att många
kommuner arbetar intensivt med framtagande av alternativa
avloppssystem. Vidare betonade utskottet vikten av att forskning
och utveckling rörande alternativa system på olika sätt
stimuleras. Slutligen förutsatte utskottet att regeringen noga
följer utvecklingen på området och om så erfordras vidtar
lämpliga åtgärder. Härutöver vill utskottet hänvisa till det
åtgärdsprogram för vatten och avlopp som Naturvårdsverket
presenterar i Miljö -93 och till utredningen om förbättrad
hushållning med grundvattnet (dir. 1993:126). Utredningens
delbetänkande om enskild vattenförsörjning bereds i
regeringskansliet. Slutbetänkandet skall redovisas senast den 1
februari 1995. I Naturvårdsverkets program föreslås åtgärder för
dricksvattenförsörjningen, kommunal avloppsvattenrening och
enskilda avloppsanläggningar. Med anledning av ett
motionsyrkande vill utskottet erinra om att det ankommer på
Livsmedelsverket att med stöd av livsmedelslagen utfärda
bestämmelser om dricksvatten (gränsvärden m.m.). Utskottet har
erfarit att verket arbetar med att i dricksvattenkungörelsen
införa en bestämmelse om gränsvärden för radon i dricksvatten.
De frågeställningar som tas upp i motionerna Jo611 yrkandena 1,
2 och 3, Jo612 yrkandena 1, 2 och 3, Jo648 yrkande 2 och
Jo693 yrkande 12 är alltså föremål för överväganden. Mot den
bakgrunden avstyrker utskottet motionerna i den mån de inte kan
anses tillgodosedda.
Som utskottet framhöll vid sin behandling av regeringens
skrivelse med anledning av FN:s konferens om miljö och
utveckling, UNCED (1992/93:13, JoU8, rskr. 70), är framför allt
frågor om hur markförstöring och dess konsekvenser kan
motverkas, tillgång till färskvatten och sanitet, okontrollerad
tätortstillväxt osv. av särskilt stort intresse i ett
UNCED-perspektiv för de fattiga länderna. Med detta uttalande
finner utskottet syftet med motion Jo612 yrkande 4 i allt
väsentligt tillgodosett. Motionsyrkandet bör inte medföra någon
ytterligare riksdagens åtgärd.
Vatten- och luftvård -- luftföroreningar
Motionerna
Enligt motionärerna i motion T223 (kds) yrkande 1 bör kraven
på svaveldioxid-, kväveoxid- och koldioxidutsläpp skärpas efter
år 2000. Kväveoxidutsläppen bör enligt motion Jo679 (fp)
yrkande 4 minska med 50 % till år 1998. I motion Jo693 (s)
yrkande 8 begärs att svavelhalten i eldningsolja i hela
Västsverige inkl. Älvsborgs län inte skall få överstiga 0,1 %
från den 1 juli 1995. Förslag om ett försöksprojekt för
alternativa bränslen i Västsverige bör enligt motionens
yrkande 7 framläggas för riksdagen. I samma motions yrkande 5
begärs att ett åtgärdsprogram redovisas vid den europeiska
trafik- och miljökonferensen angående minskade utsläpp från
andra länder.
Enligt motion Jo643 (v) yrkande 4 bör regeringen inleda
förhandlingar med övriga nordiska länder för att minska
luftföroreningar från fartyg. Krav på samordning och
överenskommelser mellan berörda länder för att minska
kväveoxidutsläppen från färjetrafiken i Skagerrak--Kattegatt
framförs i motion Jo623 (c) yrkande 8. Sverige bör enligt
motionärerna i motion T223 (kds) yrkande 5 vara ett
föregångsland när det gäller minskning av den negativa
miljöbelastningen från färjor, främst genom att införa krav på
låga utsläpp av svavel- och kväveoxider. Motionärerna i motion
A470 (fp) framför krav på minskning av luftföroreningarna från
sjöfarten genom lagstadgad rökgasrening (yrkande 7) och
minskning av svavelhalten i eldningsolja (yrkande 8).
Metangasutvinning från deponier bör enligt motion Jo694 (s)
yrkande 29 utvinnas där det är ekonomiskt försvarbart, gasen
bör renas och kravet på gasutvinning bör kopplas till
tillståndet för verksamheten. Enligt motionerna Jo665 och T216
yrkande 14 (båda v) bör utsläppen från arbetsfordon och
maskiner minska.
Utskottets överväganden
Våren 1993 (prop. 1992/93:79, JoU19, rskr. 361) anslöt sig
utskottet till regeringens bedömning att åtgärdsprogram för att
minska utsläppen av växthusgaser skall utgöra en integrerad del
av det framtida samhällsbyggandet och i arbetet med att
miljöanpassa olika samhällsaktiviteter. Utskottet uttalade
vidare bl.a. att klimataspekterna bör beaktas ingående inför
energi- och transportsystemens framtida utbyggnad. Utskottets
ställningstagande innebar bl.a. att en nationell strategi bör
vara att koldioxidutsläppen från fossila bränslen år 2000
stabiliseras till 1990 års nivå för att därefter minska.
Koldioxidskatt bör från den 1 januari 1994 i nytillkommande
anläggningar utgå även för energiproduktion. Satsningar från
svensk sida på att utveckla s.k. sänkor bör ses som
kompletterande åtgärder till huvudstrategin att minska utsläppen
av koldioxid, och metangasutsläppen från avfallsupplag bör
minska med 30 % till år 2000. Utskottet anslöt sig även till
vad som anfördes om riktlinjer för ekonomiska styrmedel inom
miljö- och trafikpolitiken.
Som ett led i den nationella klimatstrategi som riksdagen
antog våren 1993 har Naturvårdsverket, Närings- och
teknikutvecklingsverket (NUTEK), Klimatdelegationen och
Delegationen för prognos- och utvecklingsverksamhet inom
transportsektorn nyligen redovisat ett underlag till Sveriges
rapport till klimatkonventionen. I redovisningen konstateras att
dagens styrmedel för att minska koldioxidutsläppen, som är av
störst betydelse för klimatet, har en påtagligt dämpande effekt
på de svenska utsläppen. Även i Naturvårdsverkets rapport
Miljö -93 uppmärksammas klimatfrågorna, och verket förslår
åtgärder för det fortsatta arbetet.
Sammantaget innebär det anförda att syftet med motionerna
Jo679 yrkande 4, Jo693 yrkande 8 och T223 yrkande 1 i allt
väsentligt kommer att bli tillgodosett utan något särskilt
uttalande i frågan. Motionerna bör inte medföra någon
ytterligare åtgärd från riksdagens sida.
I samband med den energipolitiska överenskommelsen våren 1992
beslutade riksdagen att 500 miljoner kronor skulle avsättas
till förnybar energi och hushållning (prop. 1992/92:150,
bil. I:12, JoU24, rskr. 335). Medlen skall användas för att
stärka biobränslenas konkurrenskraft, öka energihushållningen
och användningen av andra förnybara energikällor. Vidare
anvisades 625 miljoner kronor till främjande av ökad användning
av biobränslen (prop. 1991/92:97, NU25, JoU6y, rskr. 271).
Medlen skall finansiera olika statliga stöd till bl.a.
demonstrationsanläggningar och utvecklingsarbete. En särskild
programstyrelse inom NUTEK och Programstyrelsen för främjande av
biobränsleanvändningen administrerar stödet. Mot den bakgrunden
saknar utskottet anledning att särskilt tillmötesgå motion Jo693
yrkande 7 om inledande av ett försöksprojekt för alternativa
bränslen i Västsverige. Motionsyrkandet avstyrks.
Riksdagens miljöpolitiska beslut våren 1991 innebär ett ökat
sektorsansvar för att minska miljöproblemen bl.a. för
transportsektorn. I den då antagna strategin ingår även frågor
om kostnadsansvar och ekonomiska styrmedel som en viktig del.
Härvid bör utgångspunkten vara att användningen av ekonomiska
styrmedel utformas i samklang med vad som gäller inom EG eller i
annat internationellt forum. Riksdagen har vidare beslutat att
inom ramen för samarbetet om trafik och miljö i
Östersjöregionen, Baltic Sea Conference of Ministers of
Transport, skall 15 miljoner kronor avsättas för finansiering
av svenska punktinsatser i syfte att stärka kollektivtrafiken
(prop. 1992/93:179, JoU19, rskr. 361). Inom ramen för ovan
nämnda konferens har tre arbetsgrupper arbetat. En med
trafiksäkerhet, en med infrastruktur och en med trafik och
miljö, där Sverige hade ansvaret. På svenskt initiativ planeras
en trafik- och klimatkonferens till år 1996. Planeringsarbetet
pågår och sker i samarbete med ECE (European Commission for
Europe). I sin rapport Miljö -93 föreslår Naturvårdsverket ett
antal åtgärder för vidareutveckling av miljökrav och ekonomiska
styrmedel med utgångspunkt från ett ökat internationellt
samarbete, och riksdagen bereder för närvarande två
propositioner på området. Den ena avser miljöklasser för bensin
m.m. och den andra differentierad skatt på oblyad bensin
(1994/95:4 resp. 1994/95:11). Härutöver vill utskottet erinra om
två utredningar på området. Utredningen om vidareutveckling av
systemet med miljöklasser för bilar m.m. (dir. 1993:08,
1994:37 och 1994:101), skall redovisas senast den 1 oktober 1995
och utredningen om minskning av koldioxidutsläppen i trafiken
(dir. 1993:40 och 1994:18), skall slutredovisa sitt uppdrag
senast den 31 maj 1995. Ett delbetänkande om trafik och
koldioxid (SOU 1994:40) har avlämnats och bereds i
regeringskansliet. I sammanhanget bör även nämnas förslaget i
klimatpropositionen (1992/93:179) med flottförsök med el- och
hybridfordon. Vad utskottet nu anfört är ägnat att i allt
väsentligt tillgodose syftet med motion Jo693 yrkande 5.
Motionsyrkandet bör inte påkalla någon vidare åtgärd från
riksdagens sida.
Som utskottet ovan anfört medför sjöfartens internationella
karaktär att åtgärder för att minska sjöfartens negativa
miljöpåverkan i allt väsentligt måste grundas på internationella
överenskommelser och regler. Sverige deltar därför aktivt i det
internationella arbetet med sjöfartens miljöfrågor inom bl.a.
IMO och i HELCOM. Enligt vad utskottet erfarit finns i dag inom
HELCOM en rekommendation till medlemsländerna att ingå bindande
avtal om begränsning av svavelhalten i bunkerolja.
Rekommendationen är avsedd främst för fartyg i reguljär trafik
mellan länderna inom HELCOM. Även inom EU pågår arbete med att
minska luftutsläpp från fartyg. I mars 1992 antogs ett
direktiv, varigenom svavelhalten i bl.a. fartygsbränsle för bruk
inom EU minskas till 0,2 % i ett första steg. Utskottet har
vidare erfarit att en arbetsgrupp inom
Kommunikationsdepartementet undersöker förutsättningarna för
bilaterala avtal mellan länderna runt Östersjön för att begränsa
svavelhalten i bunkerolja. Utskottet förutsätter att Sverige
även i fortsättningen verkar pådrivande i det internationella
arbetet med sjöfartens miljöfrågor. Mot den bakgrunden och med
hänvisning till vad utskottet ovan anfört avstyrks motionerna
Jo623 yrkande 8, Jo643 yrkande 4, T223 yrkande 5 och A470
yrkandena 7 och 8 i den mån motionerna inte kan anses
tillgodosedda.
Som ett led i åtgärdsprogrammet för att minska utsläppen av
växthusgaser ingår att metangasutsläppen från avfallsupplag bör
minska med 30 % till år 2000. Enligt vad utskottet erfarit har
Naturvårdsverket utrett frågan. Verkets förslag bereds i
regeringskansliet. Utskottet utgår från att de frågeställningar
som tas upp i motion Jo694 yrkande 29 kommer att beaktas i det
sammanhanget. Syftet med motionsyrkandet torde således i allt
väsentligt bli tillgodosett. Det bör inte medföra någon
ytterligare åtgärd från riksdagens sida.
Utskottet har vid flera tillfällen och senast hösten 1992
ställt sig bakom de krav som regeringen våren 1991
(prop. 1990/91:90, JoU30, rskr. 338) avsåg att införa för
traktorer och arbetsmaskiner både vad gäller nivå och tidpunkt
för införande. Utskottet har erfarit att arbete med att utarbeta
avgaskrav för traktorer och arbetsmaskiner pågår vid
Naturvårdsverket för att kunna införas från år 1995. Med det
anförda föreslår utskottet att motionerna Jo665 och T216
yrkande 14 nu lämnas utan någon vidare åtgärd.
Miljöpolitik i övrigt
Motionerna
Förslag om mål och inriktning för miljöpolitiken framställs i
motion Jo692 (nyd) yrkande 1. Motionärerna i motion Jo649 (v)
yrkande 8 efterlyser ett mer aktivt internationellt
miljöarbete. I motion Jo684 (s) framförs krav på en kommission
för att utveckla en strategi som under de kommande decennierna
kan skapa förutsättningar för ett ekologiskt uthålligt samhälle.
Enligt motion Jo692 (nyd) bör Sverige verka för att en
internationell miljödomstol inrättas (yrkande 2) och initiera
bildandet av en internationellt finansierad miljöfond
(yrkande 3).
Vid beräkning av miljöskulden måste enligt motionärerna i
motion A815 (c) de "mjuka" tillgångarna värderas högre och en
plan bör upprättas för betalning av miljöskulden (yrkandena 2
resp. 3).
Socialdemokraterna anser i motion Jo694 (s) yrkande 12 att
tjänsterna som miljöattaché bör behållas och utökas med
åtminstone en tjänst i Bryssel. Även Paris, London och Madrid
bör komma i fråga för miljörådstjänster. Miljörådens verksamhet
bör samordnas av Miljödepartementet och årligen redovisas för
riksdagen.
För att underlätta investeringar för en bättre miljö och en
förnyelse av energiproduktion och energianvändning bör enligt
motion Jo688 (c) ALU-medel användas för sanering av
miljöskulden, ROT-program upprättas för miljöinvesteringar,
saneringarbeten påbörjas i radonhus och av vatten- och
avloppssystemen och investeringar för uppbyggnad eller
förändring av energiproduktionen i miljövänlig riktning
stimuleras.
Regeringen bör enligt motionären i motion Jo633 (s) överväga
förutsättningarna för en nationellt likvärdig miljöprövning av
samtliga aktuella infrastruktursatsningar (yrkande 1). Direktiv
bör utgå till berörda myndigheter att, i de fall projekt inte
har kunnat komma i gång på grund av frånvaron av fullständig
miljöprövning, annat lämpligt projekt bör startas i avvaktan på
sådan prövning. Först när vederbörande myndighet följt gällande
spelregler med åtföljande miljökonsekvensbeskrivningar, bör
klartecken kunna ges för byggstart (yrkande 2).
I arbetet med strategin för biologisk mångfald bör, enligt
motionärerna i motion Jo8 (s) yrkande 2, sektorsansvaret bli
tydligare om ersättningen för intrång relateras till hela
brukningsenheten.
Motionären i motion Jo637 (fp) anser att den nationella
miljöövervakningen bör kompletteras så att kusterosionen och
erosion, vittring, laviner, skred och andra markrörelser i
utvalda fjällområden blir föremål för nationell
miljöövervakning.
I motion Jo630 (fp) begärs en utredning om möjligheten att
samordna livsmedels-, miljö- och arbetarskyddstillsynen.
Synpunkter på behovet av större resurser och bättre samordning i
miljötillsynsarbetet framförs även i motion Jo675 (s).
Tillsynsarbetet bör omfatta även den yttre miljön, kunskaps- och
erfarenhetsutbyte bör införas mellan regionala skyddsombud och
miljö- och hälsoskyddsinspektörer och Yrkesinspektionen bör ingå
i det lokala tillsynsarbetet.
Behovet av medel för forskning i de stora sjöarna framhålls i
motion Jo678 (s) yrkande 2.
Enligt motion Jo647 (fp) bör försök med överlåtbara
utsläppsrätter inledas i Stockholmsregionen. Motionärerna i
motion Jo679 (fp) yrkande 1 anser att Stockholms län bör
tillföras en ökad andel av Naturvårdsverkets resurser för
miljöövervakning. Kolahalvöns miljöproblem behandlas i motion
N283 (s) yrkande 22. Åtgärderna när det gäller att komma till
rätta med problemen bör fortsätta och förstärkas, och satsningar
bör göras på "gröna jobb". Behovet av särskilda insatser för att
förverkliga de förslag som presenterades av Miljöprojekt
Sundsvall--Timrå framhålls i motion Jo636 (s). Motionärerna i
motionerna Jo614 yrkande 1 och A469 yrkande 11 (båda s) vill
omedelbart inrätta ett skånskt miljövärn.
För att miljön skall kunna integreras i all utbildning bör,
enligt motion Jo694 (s) yrkande 7, inom gymnasieskolan och
komvux, liksom i miljöutbildningen av tekniker och ekonomer,
teori och praktik varvas med inriktning på yttre miljö och
arbetsmiljö. Kommunerna bör arrangera miljöutbildning för
fastighetsskötare och städare, och "gröna ungdomsbrigader" med
arbetslösa ungdomar bör bildas för uppbyggnad av
miljöaktiviteter i daghem och skolor. Vänsterpartiet begär i
motion Jo649 yrkande 7 förslag om hur miljöinformation skall nå
ut till konsumenterna. Enligt motion N281 från samma parti bör
en utredning göras av frågan om externa miljörevisorer med
inriktning på de små och medelstora företagens behov och problem
(yrkande 4).
Utskottets överväganden
Som utskottet vid flera tillfällen konstaterat föreligger i
vårt land sedan länge en betydande politisk enighet om
miljöproblemens omfattning och karaktär. Målen för den svenska
miljöpolitiken är giltiga också för Sveriges agerande i det
internationella miljösamarbetet, där vi traditionellt har spelat
en pådrivande roll. I budgetpropositionerna våren 1992 och våren
1993 och i skrivelse hösten 1993 om FN:s konferens om miljö och
utveckling, UNCED, har regeringen redovisat inriktningen för det
svenska miljöarbetet (prop. 1991/92:100, bil. 15, JoU13,
rskr. 213, 1992/93:100, bil. 15, JoU12, rskr. 243 och
1993/94:13, JoU8, rskr. 70). Vidare har riksdagen våren 1993
antagit riktlinjer för en kretsloppsanpassad utveckling
(prop. 1992/93:180, JoU14, rskr. 344) och en klimatstrategi
(prop. 1992/93:179, JoU19, rskr. 361), och hösten 1993 antogs
en strategi för biologisk mångfald (prop. 30, JoU9, rskr. 87).
Härtill kommer bl.a. skrivelsen om inriktningen av det svenska
miljöarbetet inom EES och EG (1993/94:255, JoU2, rskr. 15) och
propositionen 1993/94:111 Med sikte på hållbar utveckling --
Genomförande av besluten vid FN:s konferens om miljö och
utveckling -- UNCED (JoU19, rskr. 256). De ställningstaganden
som riksdagen i dessa sammanhang har gjort är enligt utskottets
mening väl ägnade att tillgodose syftet med motionerna Jo649
yrkande 8 och Jo692 yrkandena 1, 2 och 3. Motionerna avstyrks.
Med anledning av motion Jo684 vill utskottet, utöver det ovan
anförda, erinra om att den strategi för en hållbar utveckling
som antogs våren 1994 bl.a. innehåller riktlinjer för det
fortsatta arbetet med att skapa ett kretsloppssamhälle, en
miljöanpassad samhällsplanering samt förslag om minskning av den
svenska miljöskulden. Utskottet vill i sammanhanget erinra om
Plan- och byggutredningen som enligt tilläggsdirektiv
(dir. 1992:104, 1993:122 och 1994:65) skall ha som övergripande
mål för sin översyn av plangenomförandet att i ett
samhällsekonomiskt perspektiv utforma författningsstöd som bl.a.
främjar god hushållning med landets naturresurser och en väl
fungerande infrastruktur. Förslaget skall redovisas senast den 1
oktober 1995. Med det anförda finner utskottet att syftet med
motion Jo684 i allt väsentligt torde komma att bli tillgodosett.
Motionen bör inte påkalla någon ytterligare åtgärd från
riksdagens sida.
Utskottet har i olika sammanhang framhållit behovet av hänsyn
till miljön och naturresurserna i den ekonomiska politiken (se
bl.a. 1992/93:JoU4, 1993/94:JoU2 och 1993/94:JoU8). Den
ekonomiska politiken skall leda till en långsiktigt hållbar
utveckling, och ekonomiska beslut måste därför stå i
överensstämmelse med grundläggande ekologiska lagar. Sambandet
mellan ekonomi och ekologi måste bli tydligt så att balansen
däremellan kan säkras, vilket bl.a. kan ske genom ökad
användning av effektiva ekonomiska styrmedel. Genom
"prissättning" på miljön blir kostnaderna synliga, och då kan
också miljöskulder för framtiden förebyggas. På samma sätt som
Sveriges skuld på det ekonomiska området måste minskas måste
således också Sveriges miljöskuld begränsas. Ekonomisk tillväxt
får aldrig hota livsvillkoren för människor, växter och djur.
Samtidigt ger ekonomisk tillväxt ökat utrymme för nödvändiga
miljösatsningar. En offensiv miljöpolitik är i sin tur en
förutsättning för att tillväxten skall bli uthållig. En av
miljöpolitikens viktigaste uppgifter är således att forma en
långsiktig och hållbar utveckling mot ett samhälle med frisk
luft och rent vatten, levande hav, sjöar och skogar. Utskottet
anser det angeläget att frågorna om miljöskulden och dess
minskning ägnas fortsatt uppmärksamhet med sikte på ytterligare
konkretisering av problemen och att riksdagen på något längre
sikt erhåller underlag för mer preciserade ställningstaganden i
ämnet. Vad utskottet anfört tillgodoser i allt väsentligt syftet
med motion A815 yrkandena 2 och 3. Motionsyrkandena bör inte
påkalla någon riksdagens vidare åtgärd.
Vid den svenska delegationen i Bryssel finns för närvarande
två miljöansvariga, ett miljöråd och en tjänsteman vars tjänst
finansieras av Miljö- och naturresursdepartementet och
Naturvårdsverket. Som anförs i motion Jo694 har
informationsverksamheten stor betydelse för ett framgångsrikt
svenskt agerande när det gäller internationell miljöpolitik.
Utskottet utgår från att behovet av resursförstärkningar i det
internationella miljöarbetet övervägs i samband med t.ex.
regeringens budgetarbete. För närvarande är utskottet inte
berett att tillmötesgå motionens yrkande 12 om ytterligare
tjänster som miljöattaché.
När det gäller behovet av utveckling och förändring av
trafikanläggningar m.m. ligger ansvaret för samordnade
bedömningar i den lokala och regionala samhällsplaneringen
främst på kommuner, regionala organ och länsstyrelser i
samverkan med de statliga trafikverken. Utskottet har inhämtat
att Boverket har regeringens uppdrag att i samråd med
Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet och Svenska
kommunförbundet införa miljökonsekvensbeskrivningar i
planerings- och beslutssystemet. Utvecklingsarbete för
användningen av miljökonsekvensbeskrivningar i
planeringsprocessen pågår således. Utskottet finner därmed att
syftet med motion Jo633 yrkandena 1 och 2 i allt väsentligt kan
anses tillgodosett utan något särskilt uttalande i frågan.
Motionen bör inte medföra någon vidare åtgärd från riksdagens
sida.
Våren 1994 uttalade sig utskottet positivt om vikten av att i
dagens arbetsmarknadspolitiska situation genomföra satsningar på
sysselsättningsintensiva miljöåtgärder (1993/94:100, bil. 15,
JoU15, rskr. 209). Utskottet hänvisade till riksdagens beslut
med anledning av den s.k. UNCED-propositionen, där utskottet
anförde att vårdinsatser inom naturskyddade områden och andra
naturvårdsobjekt kan genomföras, liksom inventeringar inom
naturvårdsområdet. Det är fråga om arbeten för att vårda natur-
och kulturmiljöer, dvs. arbeten som i stort ligger utanför
ordinarie arbetsmarknad men som nu skulle kunna genomföras.
Utskottet erinrade även om proposition 1993/94:66 om
arbetsmarknadspolitiska åtgärder för ungdomar och
långtidsarbetslösa, m.m. (AU5, rskr. 102), där
regeringen deklarerade att omfattningen av den
arbetsmarknadspolitiska åtgärden arbetslivsutveckling (ALU)
skall öka och tydligare inriktas mot bl.a. dessa områden. Genom
att utnyttja ledig kapacitet till följd av arbetsmarknadsläget
beräknades något av miljöskulden kunna saneras till lägre
kostnader än tidigare. Det föreligger således enligt utskottets
mening i detta avseende inte någon skillnad i viljeinriktning
mellan utskottet och motionärerna i motion Jo688. Motionen får
därför anses tillgodosedd utan något särskilt uttalande från
riksdagens sida.
Enligt nuvarande lagstiftning skall markägaren alltid svara
för den kostnad som motsvarar ett intrång upp till den s.k.
kvalifikationsgränsen, och underlaget för beräkningen av denna
gräns bör begränsas. Bagatellartade intrång skall inte läggas
till grund för ersättning. En höjning i övrigt av
kvalifikationsgränsen för ersättning kan inte göras utan att man
frångår det grundläggande riksdagsbeslutet år 1987 om
ersättningsprinciperna. Våren 1994 behandlade riksdagen en
proposition om inkorporering av Europakonventionen och andra
fri- och rättighetsfrågor (1993/94:117, KU24, rskr. 246). I
sitt betänkande konstaterade konstitutionsutskottet att i
regeringens förslag om grundlagsskydd för
rådighetsinskränkningar avseende mark och byggnader är
kvalifikationsgränserna hämtade från gällande rätt på området
och har utformats i enlighet med de huvudprinciper som gäller i
fråga om ersättning vid rådighetsinskränkningar i svensk rätt.
Konstitutionsutskottet underströk att det förhållandet att
rätten till ersättning vid rådighetsinskränkningar ges ett
grundlagsskydd inte innebär att ersättningen utvidgas i
förhållande till vad som redan gäller. Utskottet konstaterar att
motion Jo8 yrkande 2 tar sikte på författningar av lägre
dignitet än regeringsformen och att frågan om ändringar i dessa
författningar inte längre är aktuell sedan
ersättningsprinciperna grundlagsreglerats. Mot den bakgrunden
avstyrks motionsyrkandet.
Utskottet har vid flera tillfällen understrukit behovet av
ökad forskning kring erosionsproblemen längs framför allt Skånes
kuster. Vid sin behandling av motioner i frågan hösten 1993
(1993/94:JoU9) betonade utskottet vikten av att staten ikläder
sig ett större ekonomiskt ansvar, dels för att påbörjade
skyddsåtgärder skall kunna fullföljas, dels för forsknings- och
teknikutvecklingsändamål men också för genomförande av ett
påbörjat fullskaleförsök med s.k. hövder. Utskottet redogjorde i
det sammanhanget för det forskningsarbete som pågår och
planerades inledas. Bl.a. pågår ett forskningssamarbete mellan
Stockholms och Lunds tekniska högskolor inom ramen för NUTEK:s
forskningsprogram, och nio kommuner i Skåne samt kommuner i
Halland och på Gotland och Öland har bildat en sammanslutning,
Erosionsskadecentrum. Enligt vad utskottet erfarit har centret
ansökt om forskningsmedel hos Stiftelsen för miljöstrategisk
forskning (MISTRA). Utskottet vill i sammanhanget erinra om
landskapsövervakningen som ett nytt moment i miljöövervakningen
på land. Syftet är att följa landskapets förändring med avseende
på biotoper, landskapselement och strukturer för fauna och
flora. I sin rapport Miljö -93 konstaterar Naturvårdsverket att
detta moment inom miljöövervakningen är särskilt betydelsefullt
när det gäller att följa markanvändningens effekter på den
biologiska mångfalden. I likhet med motionären i motion Jo637
ser utskottet med oro på den tilltagande erosionen i våra
fjällområden, som från såväl naturvårds- som rekreationssynpunkt
erbjuder en unik miljö. Utskottet utgår emellertid från att
berörda myndigheter i sitt arbete nära följer utvecklingen och
vid behov vidtar de åtgärder som kan anses erforderliga. Med det
anförda finner utskottet att syftet med motionen kommer att bli
tillgodosett utan något särskilt uttalande i frågan. Motionen
bör inte påkalla någon ytterligare riksdagens åtgärd.
Med anledning av motionerna Jo630 och Jo675 vill utskottet
erinra om den utredning som pågår om lämplig organisation för
tillsyn enligt miljöbalken (dir. 1993:43). I det sammanhanget
torde de frågor som tas upp i motionerna Jo630 och Jo675 komma
att bli belysta. Mot den bakgrunden avstyrker utskottet
motionerna.
Våren 1993 godkände riksdagen de av regeringen föreslagna
riktlinjerna för forskningen bl.a. på miljöområdet
(prop. 1992/93:170 bil. 14, JoU18, rskr. 398). De synpunkter
på forskningen kring miljötillståndet i de stora sjöarna som tas
upp i motion Jo678 ger inte utskottet anledning att frångå sitt
tidigare ställningstagande. Motion Jo678 yrkande 2 avstyrks.
Som utskottet tidigare konstaterat (1992/93:JoU19) har frågan
om miljöpolitisk styrning i form av utsläppsramar eller s.k.
bubblor, ofta i kombination med överlåtbara utsläppskvoter,
under senare år väckt ökat intresse. Utsläppsramar är i första
hand lämpliga att använda då de samlade utsläppen av ett ämne
behöver minskas, men när det från miljösynpunkt saknar betydelse
var utsläppsminskningen sker inom det aktuella området. I
princip har utsläppsramar formen av ett administrativt
styrmedel. I samband med riksdagens behandling av
kompletteringspropositionen våren 1992 (1991/92:150 bil. I:2,
JoU24, rskr. 355) hade utskottet ingen erinran mot
miljöministerns avsikt att uppdra åt Naturvårdsverket att
närmare utarbeta konkreta förslag om ökad användning av
utsläppsramar i några områden. I sitt betänkande (SOU 1993:27)
pekar Miljöskyddskommittén på de svårigheter som är förenade med
en handel med utsläppsrätter. Kommittén har emellertid utformat
sitt förslag till 14 kap. 3 och 6 §§ miljöbalken på ett sätt
som gör det möjligt att inom ett visst geografiskt område utbyta
skyddsåtgärder mellan olika miljöfarliga verksamheter för att
göra insatserna för miljön så effektiva som möjligt. Enligt vad
utskottet erfarit har Naturvårdsverket på regeringens uppdrag
utvecklat ett förslag till utsläppsramar och överlåtbara kvoter.
Förslaget bereds i regeringskansliet.
I likhet med vad som anförs i motion Jo647 anser utskottet det
viktigt att arbetet med utsläppsrätter fortsätter och
konkretiseras. Utskottet ställer sig emellertid tveksamt till
just den utformning av verksamheten som förordas i motionen.
Till en början bör framhållas att även en försöksverksamhet med
utsläppsrätter kräver ändring i miljölagstiftningen, en ändring
som därvid skulle utarbetas jämsides med det arbete som pågår på
en ny miljöbalk. Ändringarna skulle sannolikt behöva omfatta
reglerna för såväl omprövning av äldre villkor som
tillåtlighetsprövning av nya företag. Vidare vill utskottet
erinra om att just kväveutsläppen karaktäriseras av att det rör
sig om en mycket stor mängd utsläppskällor, både fasta och
rörliga, och att ett system med kväveutsläppsrätter således kan
bli administrativt svårhanterligt. Om en försöksverksamhet
skulle bli aktuell är det dessutom sannolikt att andra och
kanske större regioner än Stockholmsregionen skulle vara
lämpligare, där bl.a. förekomsten av en någorlunda
differentierad emissions- och immissionsbild skulle påverka
valet av försöksområde. Med det anförda avstyrks motion Jo647.
Med det utbyggda program för miljöövervakning som är under
uppbyggnad och beräknas slutföras under år 1994 och med det
pågående och planerade miljöarbete som redovisas i
Naturvårdsverkets rapport Miljö -93 finner utskottet att syftet
med motionerna Jo636 och Jo679 yrkande 1 i väsentliga delar
torde komma att bli tillgodosett. Motionsyrkandena avstyrks.
Utskottet har tidigare uttryckt sin oro över miljösituationen
i bl.a. Barentsregionen (1992/93:JoU19) och framhöll därvid det
angelägna i att åtgärder snarast vidtas för att åstadkomma
effektivare användning av energi och ökat utnyttjande av
förnybara energislag. Utskottet pekade även på behovet av ett
nytt, mindre miljöfarligt och mer effektivt energisystem och
fann det naturligt att ta till vara de värdefulla erfarenheter
som gjorts och utnyttja dem i det fortsatta arbetet. För att
tillgängliga kunskaper och erfarenheter används på ett så
effektivt sätt som möjligt förutsatte utskottet ett nära
samarbete mellan berörda myndigheter. Utskottet förutsatte
vidare att regeringen fortsättningsvis prioriterar arbetet med
att tillsammans med övriga nordiska länder medverka till
bindande internationella avtal om den kärntekniska verksamheten.
Vid sin 43:e session rekommenderade Nordiska rådets miljöutskott
Nordiska ministerrådet att bl.a. etablera ett samarbete med
utvecklingsorganen i Nordkalottens län/fylken för att utveckla
konkreta projekt som kan ingå i ett utvidgat regionalpolitiskt
samarbete inom Barentsregionen. Miljöutskottet ansåg att
åtgärder för att kompensera Nordkalottens utsatta läge var
särskilt viktiga, och stöd borde ges till relevant
projektverksamhet. Budgetmedlen för det regionalpolitiska
samarbetet borde stärkas och behållas på minst 1993 års nivå.
Vidare rekommenderade miljöutskottet Nordiska ministerrådet att
överväga möjligheterna till stöd för en effektiv och miljöriktig
miljöenergiförsörjning m.m. inom Östersjö- och
Nordkalottområdena. Utskottet, som alltjämt anser det angeläget
med skyndsamma och effektiva åtgärder i Barentsregionen, utgår
från att regeringen vidtar de åtgärder som anses erforderliga
och fortsatt aktivt driver frågan i internationella fora. Mot
denna bakgrund finner utskottet att syftet med motion N283
yrkande 22 i allt väsentligt kommer att bli tillgodosett utan
något särskilt uttalande i frågan. Motionsyrkandet bör inte
medföra någon ytterligare åtgärd från riksdagens sida.
Regeringen tillkallade i januari 1994 en särskild delegation
för en miljöinriktad regionplanering i Skåne (dir. 1994:15).
Delegationen skall fastställa utgångspunkter och redovisa
underlag för planeringen samt lämna förslag om former för
fortsatt planering. Syftet med arbetet skall vara att belysa
möjligheterna att åstadkomma en från miljösynpunkt ändamålsenlig
samhällsstruktur. Delegationen skall senast den 1 november 1994
redovisa arbetsläget och inriktningen av det fortsatta arbetet.
Mot den bakgrunden avstyrker utskottet motionerna Jo614
yrkande 1 och A469 yrkande 11 i den mån de inte kan anses
tillgodosedda.
I proposition 1990/91:90 En god livsmiljö (JoU30, rskr. 338)
framhöll miljöministern utbildning som en av förutsättningarna
för att miljöfrågorna skall kunna genomsyra alla verksamheter.
Miljöfrågorna skulle integreras i grundutbildningen på alla
nivåer och miljöutbildning införas i läroplanerna för
grundskolan och gymnasiet. En läroplanskommitté fick till
uppgift att se över utformningen av miljöutbildningen.
I arbetet med att uppfylla målen i Agenda 21 har miljöarbetet
på det kommunala planet fått ökad betydelse. Med anledning av
motion Jo694 har utskottet inhämtat att Svenska kommunförbundet
i samarbete med Arbetsmarknadsstyrelsen anordnar utbildning i
miljöfrågor för kommunala tjänstemän. Syftet är att
tjänstemännen skall utbilda arbetslösa ungdomar på lokal nivå.
Efter utbildningen fungerar ungdomarna som "miljöinformatörer"
till skolor, daghem, butiker m.m. Utskottet har vidare inhämtat
att Skolverket och Naturvårdsverket inbjuder rektorer,
skolledare och politiker till 16 regionala konferenser om
miljökunskap med start den 28 september 1994. Denna verksamhet
stöds av Kommunförbundet. Det anförda är ägnat att i allt
väsentligt tillgodose syftet med motion Jo694 yrkande 7.
Motionsyrkandet bör inte påkalla någon vidare åtgärd från
riksdagens sida.
Med anledning av motion Jo649 vill utskottet erinra om att
inom EU gäller sedan maj 1992 ett gemensamt
miljömärkningssystem. Nationella märkningssystem är tillåtna
åtminstone fram till år 1997, när en utvärdering av EG-systemet
skall göras. Utskottet vill även erinra om Nordiska rådets
arbete med det nordiska miljömärkningssystemet. Hittills har i
Norden ca 600 och i Sverige ca 350 produkter licens att använda
symbolen med en stiliserad svan. Härutöver vill utskottet erinra
om riksdagens beslut våren 1994 där utskottet uttalade att ökad
vikt bör läggas vid stöd och vägledning till kommuner och små
företag när det gäller kemikaliekontrollen (prop. 1993/94:163,
JoU23, rskr. 273). Utskottet påtalade också den betydelse de
lokala och regionala miljömyndigheternas åtgärder får i arbetet
med att uppfylla målen i Agenda 21 och för att nå en
kretsloppsanpassad utveckling. Utskottet framhöll även att
kommunerna i sin roll som stora inköpare i hög grad kan påverka
handelns produktsortiment och produktutveckling. Vad utskottet
anfört är ägnat att i väsentliga delar tillgodose syftet med
motion Jo649 yrkande 7. Motionsyrkandet avstyrks.
I samband med ett tidigare ställningstagande (1992/93:180,
JoU14, rskr. 344) till motioner om miljörevisorer erinrade
utskottet om att det primära ansvaret för verksamheter som
bedrivs inom ramen för miljöskyddslagstiftningens regler vilar
på företag och andra huvudmän för verksamheten. Egenkontrollen
är basen för myndigheternas tillsyn och kontroll. Den som har
tillstånd enligt miljöskyddslagen är skyldig att avge en rapport
till tillsynsmyndigheten. I rapporten skall redovisas bl.a.
vilka miljöskyddsåtgärder som har vidtagits och resultaten av
dessa. Intern miljörevision ingår som ett viktigt led i
egenkontrollen. Utskottet konstaterade att miljörevision internt
numera sker på frivillig väg i många företag och i offentliga
verksamheter för att utvärdera den egna verksamheten från
miljösynpunkt. Utskottet ansåg att miljörevision kunde vara ett
kraftfullt medel för att underlätta en anpassning av företagen
från kretsloppssynpunkt t.ex. genom att minska processutsläppen
och genom att produkterna medvetet utformas för återanvändning
och återvinning. Med de krav som i en mer kretsloppsanpassad
samhällsutveckling kommer att ställas på sådan verksamhet som
resulterar i avfall förutsätts en avsevärt förbättrad
egenkontroll hos företagen. Utskottet ansåg emellertid att
kraven på miljörevision bör kunna tillgodoses på frivillig väg
inom ramen för den i betänkandet presenterade utvecklingen mot
ett kretsloppssamhälle. Det bör tilläggas att utskottet inom
kort kommer att behandla en aviserad proposition om
miljörevision utifrån en EU-förordning i ämnet. I avvaktan på
den fortsatta beredningen av frågan avstyrker utskottet motion
N281 yrkande 4.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande åtgärdsprogram för haven m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Jo623 yrkande 3,
1993/94:Jo643 yrkandena 1 och 2 och 1993/94:Jo648 yrkande 3,
2. beträffande Västerhavets miljö m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Jo614 yrkandena 2, 3
och 4 och 1993/94:Jo623 yrkandena 7 och 9,
3. beträffande miljösituationen i Vättern och Mälaren
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Jo646, 1993/94:Jo678
yrkande 1 och 1993/94:Jo679 yrkande 9,
4. beträffande oljeutvinning i Skagerrak
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Jo601, 1993/94:Jo623
yrkande 2, 1993/94:Jo625, 1993/94:Jo662 och 1993/94:Jo682,
5. beträffande en Nordsjökommission
att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo623 yrkande 1,
6. beträffande låneordningen i Nordiska investeringsbanken
att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo623 yrkande 4,
7. beträffande miljöåtgärder i jordbrukslandskapet
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Jo615, 1993/94:Jo641,
1993/94:Jo664 och 1993/94:Jo686,
8. beträffande strandstädning
att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo623 yrkande 6,
9. beträffande fartygs sjösäkerhet
att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo643 yrkande 3,
10. beträffande miljöförstöring från vrak m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Jo623 yrkande 5 och
1993/94:Jo648 yrkandena 4 och 5,
11. beträffande dricksvattenförsörjning m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Jo611, 1993/94:Jo612,
1993/94:Jo648 yrkande 2 och 1993/94:Jo693 yrkande 12,
12. beträffande minskning av koldioxidutsläpp m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Jo623 yrkande 8,
1993/94:Jo643 yrkande 4, 1993/94:Jo679 yrkande 4,
1993/94:Jo693 yrkandena 5, 7 och 8, 1993/94:Jo694 yrkande 29,
1993/94:T223 yrkandena 1 och 5 och 1993/94:A470 yrkandena 7
och 8,
13. beträffande utsläpp från arbetsfordon och maskiner
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Jo665 och 1993/94:T216
yrkande 14,
14. beträffande miljöpolitikens inriktning m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Jo649 yrkande 8,
1993/94:Jo684 och 1993/94:Jo692 yrkandena 1, 2 och 3,
15. beträffande miljöskulden
att riksdagen avslår motion 1993/94:A815 yrkandena 2 och 3,
16. beträffande miljöattachéer m.m.
att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo694 yrkande 12,
17. beträffande investeringar för en bättre miljö m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Jo8 yrkande 2,
1993/94:Jo633 och 1993/94:Jo688,
18. beträffande erosionsproblem m.m.
att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo637,
19. beträffande samordning i tillsynsarbetet m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Jo630 och
1993/94:Jo675,
20. beträffande försöksprojekt med överlåtbara
utsläppsrätter m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Jo636, 1993/94:Jo647,
1993/94:Jo678 yrkande 2 och 1993/94:Jo679 yrkande 1,
res. (fp)
21. beträffande Kolahalvöns miljöproblem
att riksdagen avslår motion 1993/94:N283 yrkande 22,
22. beträffande integrering av miljön i utbildningen m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Jo614 yrkande 1,
1993/94:Jo649 yrkande 7, 1993/94:Jo694 yrkande 7,
1993/94:N281 yrkande 4 och 1993/94:A469 yrkande 11.
Stockholm den 1 november 1994
På jordbruksutskottets vägnar
Lennart Daléus
I beslutet har deltagit: Lennart Daléus (c), Inga-Britt
Johansson (s), Inge Carlsson (s), Ivar Virgin (m), Sinikka
Bohlin (s), Ingvar Eriksson (m), Leif Marklund (s), Alf Eriksson
(s), Carl G Nilsson (m), Eva Eriksson (fp), Ingemar Josefsson
(s), Maggi Mikaelsson (v), Ann-Kristine Johansson (s), Eva
Björne (m), Gudrun Lindvall (mp), Lennart Brunander (c) och Åsa
Stenberg (s).
Reservation
Försöksprojekt med överlåtbara utsläppsrätter m.m. (mom. 20)
Eva Eriksson (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23
börjar med "I likhet" och slutar med "motion Jo647" bort ha
följande lydelse:
Som anförts i motion Jo647 är det nu tid att inleda försök med
överlåtbara utsläppsrätter. Enligt utskottets mening är det
viktigt att en försöksverksamhet kommer i gång så att
erfarenheter kan vinnas för ett rikstäckande system med
utsläppsrätter. Det är angeläget att i den nu inledda
konjunkturuppgången och under den snabba tillväxt som är
nödvändig för att leda Sverige ur den ekonomiska krisen pröva
detta styrmedel som kan främja en ekologiskt hållbar utveckling.
Eftersom en sådan försöksverksamhet kräver ändring i såväl
miljölagstiftningen som i myndigheternas arbetssätt förutsätter
utskottet att regeringen snarast återkommer till riksdagen med
nödvändiga förslag.
Utskottets mening är att en s.k. kvävebubbla över
Stockholmsregionen kan vara ett lämpligt försöksobjekt, men vill
dock inte på detta tidiga stadium utesluta försöksverksamhet i
andra geografiska områden och för andra typer av utsläpp. Mycket
talar dock för att försöken bör genomföras i ett område med
omfattande ekonomisk aktivitet och en stor mängd utsläppskällor,
så att en tillräckligt stor marknad för utsläppsrätter kan
etableras. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo647
bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande
lydelse:
20. beträffande försöksprojekt med överlåtbara
utsläppsrätter m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Jo647 och med
avslag på motionerna 1993/94:Jo636, 1993/94:Jo678 yrkande 2
och 1993/94:Jo679 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
Särskilda yttranden
1. Ersättningsprinciper
Eva Eriksson (fp) anför:
I anslutning till utskottets motivering för att avstyrka
motion Jo8 yrkande 2 vill jag framhålla följande. I proposition
1993/94:117 som riksdagen ställt sig bakom (1993/94:KU24,
rskr. 246) föreslås att 2 kap. 18 § regeringsformen ändras så
att rätten till ersättning vid rådighetsinskränkningar avseende
mark och byggnader ges ett grundlagsskydd. I andra stycket i
nämnda paragraf anges huvudprinciperna för ersättningsrätten som
de framgår av gällande rätt. Någon utvidgning av rätten till
ersättning vid rådighetsinskränkningar är däremot inte avsedd.
Liksom hittills skall de närmare grunderna för bestämmandet av
ersättningen ges i lag, vilket också framhålls i propositionens
författningskommentar.
Utskottet avstyrker motionen med motiveringen att "motion Jo8
yrkande 2 tar sikte på författningar av lägre dignitet än
regeringsformen och att frågan om ändringar i dessa
författningar inte längre är aktuell sedan
ersättningsprinciperna grundlagsreglerats".
I motion Jo8 yrkande 2 föreslås att intrångsersättning skall
beräknas i förhållande till värdet av hela brukningsenheten
i stället för värdet av berörd del. Jag konstaterar liksom
utskottet att förslagen i motionen rör ändringar i författningar
av lägre dignitet än regeringsformen. Däremot anser jag att det
är de föreslagna ändringarnas karaktär som medför att de inte
längre är aktuella sedan rätten till ersättning vid
rådighetsinskränkningar grundlagsreglerats i enlighet med
bestämmelsen om berörd del i nu gällande rätt. Det är mot den
bakgrunden motionsyrkandet bör avslås. Dessutom anser jag att
utskottets ordval här är olyckligt och inbjuder till
feltolkningar eftersom det är rätten till ersättning som skyddas
i grundlagen. Beräkningsnormerna preciseras inte i grundlagen,
utan de närmare grunderna för bestämmandet av ersättningen skall
anges i lag.
2. Luftföroreningar, miljöinformation m.m.
Maggi Mikaelsson (v) anför:
Flera av de yrkanden från Vänsterpartiet som behandlas i detta
betänkande är fortfarande aktuella. Det gäller till exempel
Jo665 och T216 med krav på att luftföroreningar från tunga
fordon och arbetsmaskiner skall minska. Det är
otillfredsställande att utskottet inte kan redovisa
Naturvårdsverkets avgaskrav, som skall träda i kraft vid
årsskiftet. Det gäller också Jo649 yrkande 7 som ställer krav
på miljöinformation till konsumenterna. Miljöinformation till
konsumenterna bör för att vara tillfredsställande innehålla
information om varors och tjänsters miljöpåverkan. Det behövs en
lagstiftning med tillhörande sanktionsmöjligheter för att
PPP-principen ("förorenaren betalar") skall få genomslag. Det
räcker inte att hänvisa till nationella märkningssystem. Det bör
också påpekas att motion Jo664 om stöd till skyddszoner och
anläggning av våtmarker ligger i linje med den förra regeringens
förslag i propositionen om Sveriges medlemskap i den europeiska
unionen. Jag har dock valt att inte reservera mig utan avvaktar
den nya regeringens förslag och avser att återkomma under den
allmänna motionstiden.