Jordbruksutskottets betänkande
1994/95:JOU16

Miljön -- Vårt gemensamma ansvar


Innehåll

1994/95
JoU16

Sammanfattning

I betänkandet behandlas skrivelse 1994/95:120 där regeringen
presenterar inriktningen av det miljöpolitiska arbetet och
lämnar en redovisning av tillståndet i miljön. Utskottet
behandlar ett antal motionsyrkanden från allmänna motionstiden
1994 och 1995 om miljöpolitik samt om miljöbalken och andra
styrmedel i miljöpolitiken. Utskottet föreslår ett
tillkännagivande av innebörd att planeringen av arbetet på en
miljöbalk inriktas på ett ikraftträdande senast den 1 januari
1998. Utskottet har i övrigt inget att erinra mot regeringens
redovisning och motionsyrkandena avstyrks med hänvisning bl.a.
till vad som anförs i skrivelsen.
Till betänkandet har fogats 6 reservationer (m, fp, c, v) och
ett särskilt yttrande (mp).
Skrivelsen
Regeringen (Miljödepartementet) bereder genom skrivelse
1994/95:120 riksdagen tillfälle att ta del av regeringens
presentation av inriktningen av det miljöpolitiska arbetet och
redovisning av tillståndet i miljön.
Skrivelsens huvudsakliga innehåll
I skrivelsen presenterar regeringen inriktningen av det
miljöpolitiska arbetet och lämnar en redovisning av tillståndet
i miljön.
I del I redovisas hur det internationella arbetet skall
förstärkas och göras mer resultatinriktat. Sverige bör driva på
det miljöpolitiska arbetet inom Europeiska unionen. Vidare bör
Sverige fortsätta att spela en aktiv roll i det globala
miljöarbetet och uppföljningen av FN:s konferens om miljö och
utveckling i Rio de Janeiro år 1992 har därför hög prioritet. En
svensk nationalkommitté kommer att tillsättas för uppföljning av
Riokonferensen och för arbetet inför FN:s extra
generalförsamling år 1997.
Det lokala arbetet är av stor betydelse. En
markanvändningspolitik för en långsiktigt hållbar utveckling
skall utvecklas och regeringen avser att lägga särskild vikt vid
en hållbar utveckling av städer och tätorter, bl.a. genom att
miljön får en starkare roll i den kommunala
översiktsplaneringen.
Regeringen har tidigare föreslagit att programmet för
landskapsvård utökas kraftigt. Ett särskilt stöd kommer också
att utgå till jordbrukare som vill ställa om till ekologisk
odling. Det är angeläget att miljöanpassningen inom bl.a. de
areella näringarna fortsätter kombinerat med skydd av land- och
vattenmiljöer för att säkerställa den biologiska mångfalden.
Möjligheterna att införa en naturvårdsavgift i skogsbruket
analyseras liksom om skogsvårdslagen bör infogas i eller på
annat sätt samordnas med en kommande miljöbalk. Regeringen avser
vidare att ta fram ett samlat program för skyddet av
fjällområden.
Regeringen avser att ge Naturvårdsverket i uppdrag att i
samråd med andra sektorsmyndigheter föreslå ett samlat program
för miljöinsatser som ger nya arbeten och samtidigt bidrar till
en förbättrad ekonomi. En omfattande satsning på
miljöinvesteringar ingår i regeringens ekonomisk-politiska
proposition.
Nya ekonomiska styrmedel införs i miljöpolitiken.
Kretsloppsarbetet drivs vidare och en sammanhållen strategi för
arbetet tas fram med bl.a. tydliga prioriteringar av vilka
material och produkter som bör återanvändas och återvinnas.
Producentansvaret bör införas för prioriterade varugrupper.
Ansvaret för miljöfarligt avfall förtydligas, liksom ansvaret
för gamla miljöskador.
Miljöinsatserna inom trafiksektorn stärks. Naturvårdsverket
får i uppdrag att i samråd med berörda sektorsmyndigheter
föreslå hur utsläppen från arbetsfordon bör minskas genom
nationella och internationella åtgärder. Ett aktivt miljöarbete
kommer också att bedrivas inom energisektorn, bl.a. genom
fortsatta insatser för att förbättra förutsättningarna för
energieffektivisering och en ökad användning av förnybara
energikällor.
En aktiv miljöpolitik förutsätter att varje sektor tar sitt
miljöansvar, samtidigt som åtgärder inom olika sektorer
samordnas. Regeringen kommer att fortlöpande redovisa
miljöarbetet inom de olika departementens ansvarsområden.
Lagstiftningen samlas i en miljöbalk, som blir mer heltäckande
än det tidigare framlagda balkförslaget.
I del II beskrivs tillståndet i miljön, hur det utvecklats
under senare år och i vilken utsträckning de mål och
inriktningar som riksdagen har ställt upp inom miljöområdet har
kunnat uppfyllas.

Motioner

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1994
1993/94:Jo649 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om miljöavgift
på konventionellt producerade livsmedel och skogsprodukter,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om miljöavgift
på avfall som deponeras eller bränns.
1993/94:Jo652 av Leo Persson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om differentierade miljöavgifter,
2. att riksdagen vid bifall på yrkande 1 som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om att som
pilotfall använda bensinpriset.
1993/94:Jo671 av Roland Larsson (c) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär att direktiven för den i den gröna
budgetbilagan aviserade utredningen om ekonomiska styrmedel och
skatteväxling på miljöområdet också skall omfatta uppdraget att
utreda ett system för miljöavgifter på trafikanläggningar.
1993/94:Jo679 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om utveckling av ekonomiska modeller i
kommunalt miljöarbete.
1993/94:A453 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en miljöanpassad energisektor.
1993/94:A457 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om finansiering av miljökontroll genom
miljöavgifter.
Motioner väckta under allmänna motionstiden 1995
1994/95:Jo601 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om miljöbalk i
enlighet med vad som föreslås i motionen och att den skall träda
i kraft senast den 1 januari 1996,
2. att riksdagen beslutar att miljöbalken skall innefatta
nuvarande strålskyddslag i enlighet med vad som anförts i
motionen,
3. att riksdagen beslutar att miljöbalken skall innefatta
nuvarande lag (1979:425) om skötsel av jordbruksmark
(skötsellagen),
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
miljöbalken skall innefatta tillämpliga delar av nuvarande
skogsvårdslag i enlighet med vad som anförts i motionen,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
miljöbalken i enlighet med vad som anförts i motionen skall
innefatta bestämmelser angående biotekniska produkter,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
övrig miljörelaterad lagstiftning bör ingå i balken och att
dessa frågor närmare bör utredas i enlighet med vad som anförts
i motionen,
7. att riksdagen beslutar att under allmänna aktsamhetsregler
i miljöbalken införa en stopparagraf i enlighet med vad som
anförts i motionen,
8. att riksdagen beslutar att under allmänna aktsamhetsregler
i miljöbalken införa en substitutionsprincip i enlighet med vad
som anförts i motionen,
9. att riksdagen beslutar att miljöbalkens allmänna
aktsamhetsregler och bestämmelser skall vara tillämpliga på all
miljöpåverkande verksamhet i enlighet med vad som anförts i
motionen,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
i miljöbalken skall ingå lagrum som tillåter generella
föreskrifter i enlighet med vad som anförts i motionen,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
som allmän aktsamhetsregel i miljöbalken införa "users pays
principle" i enlighet med vad som anförts i motionen,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om miljökonsekvensbeskrivningar,
13. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
lagändringar vad gäller regeringens roll vid
tillåtlighetsprövningen av miljöpåverkande verksamheter enligt
nuvarande naturresurslag (NRL) i kommande förslag till miljöbalk
i enlighet med vad som anges i motionen,
14. att riksdagen beslutar att talerätt för
miljöorganisationer skall införas i miljöbalken,
15. att riksdagen beslutar att en miljöombudsman skall
inrättas i enlighet med vad som föreslås i motionen,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
substitutionsprincipen som allmän aktsamhetsregel bör förändras
så som anges i motionen,
17. att riksdagen beslutar att substitutionsprincipen skall
ingå i de särskilda bestämmelserna om kemiska produkter så som
anges i motionen,
18. att riksdagen beslutar att orden "berörd del av" stryks i
den del av miljöbalken som skall ersätta 26 § i nuvarande
naturvårdslag,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om lagändringar för att motverka trafikens
miljöproblem,
20. att riksdagen hos regeringen begär förslag till miljöbalk
innefattande reglering av skyddsdikning i enlighet med vad som
anförts i motionen,
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att kommunala planer inte skall kunna
upphäva strandskyddet,
22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om förbud mot tippning och utfyllnader i
strandskyddsområdet,
23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ett utvidgat biotopskydd.
1994/95:Jo606 av Dan Ericsson m.fl. (kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en vidgad talerätt,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att preskriptionstiden för miljöbrott
reglerade enligt miljöskadelagen bör förlängas,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Sverige som nation bör tillträda den i
motionen angivna Europarådskonventionen,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att enskilda som drabbas av miljöskador
skall ges ett förstärkt rättsskydd,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att miljökvalitetsnormer bör utformas så
att de får en effektiv rättsverkan,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att utreda möjligheten av att införa
landskapsvårdande miljökvalitetsnormer,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att aktsamhetsregeln kring hushållning
kompletteras att omfatta energi,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att miljöbalken bör innehålla ett knippe
tydliga basregler med rättsverkan som kan ligga till grund för
tillsynsbeslut,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om NRL-anknuten lagstiftning utanför
miljöbalken.
1994/95:Jo609 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ökad konsumentstyrning på miljöområdet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om prioriteringar i miljöarbetet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ekonomiska styrmedel,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om miljöbalken.
1994/95:Jo628 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att kampen mot statsskulden och
miljöskulden måste föras samtidigt,
2. att riksdagen hos regeringen begär att ett nytt förslag om
miljöbalk skyndsamt läggs fram,
6. att riksdagen hos regeringen begär att en kommission
tillsätts som utreder vad som krävs för en hållbar utveckling i
Sverige i enlighet med vad i motionen anförts.
1994/95:Jo641 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om
beräkning av det svenska miljöutrymmet i enlighet med vad i
motionen anförts,
21. att riksdagen hos regeringen begär förslag till miljöbalk
i så god tid att den kan träda i kraft senast den 1 januari
1996.
1994/95:Jo683 av Martin Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken.
1994/95:Jo689 av Georg Andersson m.fl. (s) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om uppgifter och sammansättning av den
svenska nationalkommitté som regeringen avser att tillkalla
under våren 1995.
1994/95:Ju608 av Maggi Mikaelsson m.fl. (v) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att motverka inaktiva tillsynsmyndigheter
genom att bl.a. ge ideella organisationer talerätt i
miljöärenden.

Utskottet

Inledning
Detta betänkande följer i huvudsak regeringens disposition i
skrivelsen. Betänkandet inleds med en redovisning av
inriktningen av det miljöpolitiska arbetet med angivande av
miljömålen och hur dessa uppfylls. Därefter följer en
redogörelse för det internationella, resp. lokala och regionala
miljöarbetet och för biologisk mångfald. Vidare redogörs för
inriktningen av ett miljöanpassat näringsliv samt för styrmedel
i miljöpolitiken.
I det inledande avsnittet behandlas motioner av övergripande
karaktär om den miljöpolitiska inriktningen och miljöpolitikens
mål och strategier. Därefter behandlas motioner om en ny
miljöbalk och andra styrmedel i miljöpolitiken.
Den miljöpolitiska inriktningen
Skrivelsen
En politik för hållbar utveckling måste utgå från människans
villkor och ekosystemets långsiktiga bärighet, både i Sverige
och i världen. Miljöproblemen är omfattande. Försurningen är
fortfarande det största nationella miljöproblemet tillsammmans
med övergödning av sjöar och vattendrag. Klimatfrågorna är det
största globala miljöproblemet. Frågan om biologisk mångfald och
om varornas miljöpåverkan uppmärksammas nu också allt mer.
Regeringen anför att redovisningen är en inbjudan till en
dialog om det framtida miljöarbetet. I stora delar av
miljöpolitiken finns en bred samsyn mellan de politiska
partierna.
Av redovisningen Hur uppfylls miljömålen? framgår att
koldioxidutsläppen kommer att öka efter år 2000. Målet att
utsläppen bör minska efter sekelskiftet kommer därför inte att
kunna infrias utan ytterligare åtgärder. Transportsektorn och
energisektorn är de samhällssektorer som bidrar mest till
koldioxidutsläppen. Ytterligare åtgärder behöver därför vidtas
både vad gäller transportsystemets struktur och för att få fram
fordon och drivmedel som ger låga utsläpp. Inom
energiproduktionen bör det ske en ökad övergång till icke
fossila bränslen och energin bör utnyttjas effektivare.
Försurningen är det största nationella miljöproblemet. Målet
att minska svavelutsläppen med 80 % från 1980 års nivå till år
2000 är redan uppnått. En 30-procentig minskning av
kväveoxidutsläppen mellan år 1980 och år 1995 kommer emellertid
inte att uppnås. Transporter och arbetsmaskiner svarar för mer
än tre fjärdedelar av kväveoxidutsläppen. Vägtrafikens bidrag
har minskat på grund av att andelen personbilar med
katalysatorer ökar. Åtgärder bör därför även vidtas mot utsläpp
från annan trafik inklusive sjöfarten och flyget samt från
arbetsmaskiner. Även inom energi- och industrisektorn bör
arbetet med utsläppsbegränsningen fortgå.
I och med nya internationella miljöavtal, bl.a. i samband med
Riokonferensen och medlemskapet i EU, har vi nu stora
möjligheter att bekämpa miljöproblemen både i Sverige och
internationellt. Den nya utmaningen är att bygga det ekologiskt
hållbara samhället i Sverige, i Europa och resten av världen i
solidaritet med utvecklingsländerna.
Miljöpolitiken får en allt tydligare internationell dimension.
Arbetet måste enligt skrivelsen bedrivas på olika nivåer, dvs.
inom närområdet med Norden, inom Europa och på den globala
nivån. Det är angeläget att agera långsiktigt, ofta i flera
internationella fora samtidigt och tillsammans med likasinnade i
de frågor Sverige prioriterar.
Förberedelserna för 1997 års extra generalförsamling i FN om
uppföljningen av Riokonferensen har påbörjats. Det anförs att
det fortsatta arbetet fordrar en fast nationell förankring.
Regeringen avser därför att under våren 1995 upprätta en svensk
nationalkommitté med deltagande från en bred krets av det
svenska samhället för att följa upp det internationella arbetet
efter Riokonferensen och förbereda 1997 års extra
generalförsamling.
Vidare anförs att Sverige bör driva på det miljöpolitiska
arbetet inom EU. Sverige bör bl.a. vara aktivt inom EU när det
gäller samarbete med länderna i Central- och Östeuropa,
agerandet i miljökonventioner och vid internationella
miljökonferenser. Det nordiska samarbetet bör i ökad
utsträckning inriktas på att effektivisera och stärka de
nordiska ländernas insatser mot miljöproblem i närområdet, inkl.
Östersjöområdet och Barentsregionen. I det bilaterala samarbetet
om kunskapsuppbyggnad i Östeuropa bör länderna i Sveriges
närområde prioriteras, dvs. i första hand Estland, Lettland,
Litauen, nordvästra Ryssland och Polen.
Det lokala miljöarbetet utgör grunden för en hållbar
utveckling. För Sveriges del är kommunernas arbete med lokala
Agenda 21 av central betydelse. Kommuninvånare,
intresseorganisationer, företag samt övriga lokala aktörer
behöver engageras i arbetet och bidra med sina kunskaper.
Länsstyrelsernas ansvar att vara pådrivande och samordnande i
miljöarbetet bör utvecklas ytterligare.
Samhällsplaneringen på alla nivåer bör utvecklas mot ett
sektorsövergripande och strategiskt synsätt för att främja en
hållbar utveckling av hela landet. Miljöproblem bör förebyggas
bl.a. genom arbete med ett miljöanpassat transportsystem och
samordnade insatser i fråga om markanvändning och byggande.
Den biologiska mångfalden, artrikedomen och den genetiska
variationen är en förutsättning för varaktigt liv. Aktionsplaner
som syftar till en mer naturvårdsanpassad verksamhet utarbetas
nu inom bl.a. skogsbruket, jordbruket, fisket och rennäringen.
Allemansrätten och strandskyddet är viktiga förutsättningar
för friluftslivet. Landets fjällområden bör värnas mot alltför
hårt nyttjande och slitage.
Ett miljöanpassat näringsliv är enligt skrivelsen en
förutsättning för en hållbar utveckling och kan stärka
konkurrenskraften. Ett miljöanpassat näringsliv har ökade
förutsättningar för tillväxt och export och därmed också för att
generera sysselsättning och välstånd. Med miljöanpassning menas
inte bara renare produktion, utan att hänsyn tas till miljön i
företaget som helhet, inklusive ansvar för produktens
miljöpåverkan under användning och då den till slut bör kasseras
eller återvinnas. Denna miljöanpassning sker delvis inom
näringslivet som en del av dess normala marknadsanpassning.
Staten har en roll i att driva på och underlätta denna process
för att bidra till att skapa ett miljöanpassat näringsliv.
Miljösektorn, både i en direkt bemärkelse såsom vatten- och
luftrening, avfallshantering m.m. och i en vidare bemärkelse som
gäller hela näringslivet, kan bidra till att skapa nya
arbetstillfällen. Det mesta av detta arbete bör ske på initiativ
av näringslivet. Regeringen har dock en roll i att driva på och
underlätta processen. För att fortsätta utveckla området bör
närings-, finans- och miljöpolitiken samordnas ytterligare.
Naturvårdsverket får i uppdrag att i samråd med övriga berörda
sektorsmyndigheter föreslå ett samlat program för miljöinsatser
som kan ge nya arbeten.
I fråga om monetära miljöräkenskaper anförs att följande tre
uppdrag utformades på förslag av Miljöräkenskapsutredningen (SOU
1991:37). Naturvårdsverket fick ett numera avrapporterat uppdrag
att ta fram ett system för s.k. miljöindex, som bör ge en samlad
bild av tillståndet i några svenska ekosystem. Statistiska
centralbyrån arbetar med att ta fram fysiska miljöräkenskaper
som skall beskriva flödet av olika miljöförstörande substanser i
ekonomin. Konjunkturinstitutet har fått i uppdrag att utarbeta
monetära miljöräkenskaper som visar miljöförstöringens
kostnader. Konjunkturinstitutet och Statistiska centralbyrån
kommer före årets slut att lämna en gemensam delrapport där
resultaten av deras arbete redovisas.
Motionerna
I motion Jo609 av Carl Bildt m.fl. (m) anförs i fråga om ökad
konsumentstyrning på miljöområdet att framtidens generationer
kommer att ställa stora krav på miljön (yrkande 1). Framtidens
människor kommer inte att acceptera att arbeta i företag som
skadar miljön eller framställer produkter som inte uppfyller
högt ställda miljökrav. Motionärerna framhåller i fråga om
prioriteringar på miljöområdet (yrkande 2) att EU bör bli ett
prioriterat område för svensk miljöpolitik. Klimatfrågan bör
prioriteras högt mot bakgrund av dess globala effekter, och
försurningen tillhör vårt allvarligaste nationella miljöproblem
på grund av Sveriges känslighet för surt nedfall. Mot bakgrund
av vår geografiska placering spelar också utvecklingen på
miljöområdet i Baltikum och Östeuropa en stor roll för vår egen
och Östersjöns miljö.
Enligt Centerpartiets partimotion Jo641 bör en utredning
tillsättas om beräkning av det svenska miljöutrymmet (yrkande
1). Det är angeläget att skapa bedömningsgrunder för olika
länders påverkan på miljön och användningen av naturresurser.
Den internationella miljöorganisationen Friends of the Earth har
utarbetat ett mått på fördelning av resurser. Metoden ger
möjlighet att beräkna vad som är hållbar utveckling och att ta
hänsyn till en global rättviseaspekt. Regeringen bör sedan
årligen i sin miljöredovisning ange åtgärder och resultat för
att anpassa samhället till en sådan nivå i resursförbrukningen.
I motion Jo628 (fp) anförs att kampen mot statsskulden och
miljöskulden måste föras samtidigt (yrkande 1). För att råda
bot på Sveriges mest akuta problem krävs tillväxt för att skapa
nya arbeten och förbättra tilltron till landets ekonomi.
Samtidigt är det viktigt att den nödvändiga tillväxten sker på
sådant sätt att skadorna på miljön inte ökar. Tvärtom är det så
att de ackumulerade skadorna på miljön -- här har begreppet
miljöskuld etablerats -- måste minska. Det tycks finnas
"systemfel" i samhället som gör att miljöbeslut inte genomförs
och att miljömål tillmäts för liten betydelse. En kommission bör
tillsättas som utreder vad som krävs för en hållbar utveckling i
Sverige (yrkande 6). Den bör få i uppdrag att utreda vilka
hinder som finns i beslutsprocesser och i nationella och
internationella regelverk.
I motion Jo689 av Georg Andersson m.fl. (s) anförs att en
kommission bör tillkallas med bred parlamentarisk förankring och
med representation för miljöorganisationer, näringsliv,
arbetstagarorganisationer och forskare med uppgift att utveckla
en strategi för ett ekologiskt uthålligt samhälle  på uppgifter
och sammansättning av den svenska (yrkande 3). Motionärerna
utgår från att den nationalkommitté som regeringen avser att
tillkalla under våren 1995 får den föreslagna bredden i fråga om
sammansättning.
Utskottets överväganden
Utskottet erinrar om att riksdagen under våren 1991 fattade
ett övergripande beslut om mål och riktlinjer för miljöpolitiken
(prop. 1990/91:90, bet. JoU30, rskr. 338). I den nu framlagda
skrivelsen redovisas för riksdagens information hur regeringen
ser på inriktningen av det fortsatta miljöpolitiska arbetet.
Skrivelsen innehåller också en redovisning av tillståndet i
miljön och hur de miljöpolitiska målen uppfylls. Enligt
utskottets mening utgör skrivelsen ett värdefullt underlag för
det fortsatta miljöarbetet. Utskottet utgår från att riksdagen
får tillfälle att i anslutning till kommande regeringsförslag
eller i annat sammanhang ta ställning till de mer konkreta
åtgärder som krävs för att fullfölja och vidareutveckla 1991 års
miljöpolitiska beslut. Det gäller i synnerhet på de områden där
måluppfyllelsen är otillfredsställande.
Utskottet delar i allt väsentligt regeringens överväganden om
inriktningen av det miljöpolitiska arbetet. Omsorg om människan
och människans livsmiljö är också omsorg om naturen. Naturen
sätter allmänna ramar för mänsklig verksamhet, men samtidigt
påverkar människans politiska, ekonomiska och sociala villkor
förhållandena i naturen. En politik för hållbar utveckling måste
därför, som regeringen anför, utgå från människans villkor och
ekosystemets långsiktiga bärighet -- både nationellt och
globalt. En aktiv miljöpolitik kan bidra till en ekologiskt
hållbar tillväxt och till att skapa nya arbeten som ökar
välfärden och tryggar sysselsättningen.
Som framgår av skrivelsen är miljöproblemen omfattande. Många
problem återstår att lösa. I inledningskapitlet pekar regeringen
bl.a. på försurningen som det största nationella miljöproblemet,
tillsammans med övergödning av sjöar och vattendrag.
Klimatfrågorna är det största globala miljöproblemet. Frågan om
biologisk mångfald och om varornas miljöpåverkan uppmärksammas
nu alltmer. Under rubriken Hur uppfylls miljömålen? anför
regeringen, med utgångspunkt i en redovisning från Statens
naturvårdsverk, att vissa mål inte kommer att uppfyllas utan
ytterligare åtgärder. Till problemområdena hör t.ex. koldioxid-
och kväveutsläppen och målet att bevara representativa områden
av olika naturtyper. Utskottet delar regeringens bedömning att
särskild uppmärksamhet bör ägnas åt att minska kväveutsläppen,
att säkerställa den biologiska mångfalden samt att begränsa
koldioxidutsläppen.
Vissa av de frågor som tas upp i partimotionerna berörs i en
principstudie av Långtidsutredningen 1995 om miljön som
långsiktig restriktion (bil. 2 till LU 95). Utredaren diskuterar
bl.a. hur stora restriktioner på den ekonomiska politiken som
kan härröra från miljö- och naturresursområdet i ett medellångt
eller långsiktigt perspektiv (30--40 år). Utredningen innehåller
bl.a. uppskattningar av kostnaderna för åtgärder mot aktuella
miljöproblem, såsom klimatfrågorna, försurningen, övergödslingen
och hoten mot den biologiska mångfalden.
Enligt utskottets mening är de synpunkter som framförs i
partimotionerna väl förenliga med regeringens allmänna bedömning
om inriktningen av det miljöpolitiska arbetet. Utskottet kan
ansluta sig till vad som anförs i motion Jo609 att framtida
generationer kommer att ställa stora krav på miljön och på en
anpassning av miljöpåverkande verksamheter. I skrivelsen anförs
härvidlag att kundernas krav på miljöanpassade produkter har
skapat en snabb marknadsanpassning. Vidare anförs att enskilda
människor har viktiga roller i det lokala och regionala
miljöarbetet och att det moderna industrisamhället bör ställas
om i riktning mot en hållbar utveckling.
Motion Jo609 synes i denna del inte ställa några krav på
konkreta åtgärder och bör kunna anses tillgodosedd med vad
utskottet anfört (yrkande 1). Utskottet kan också instämma i vad
motionärerna anfört om prioriteringar på miljöområdet, särskilt
vad gäller försurningen och klimatfrågan. Detta överensstämmer
också med de bedömningar som regeringen redovisat i skrivelsen,
och motionen bör ej heller i denna del föranleda något särskilt
uttalande från riksdagens sida (yrkande 2). Vad beträffar
miljöarbetet inom EU, som också lyfts fram i motionen, vill
utskottet tillägga att regeringen nyligen har överlämnat en
skrivelse till riksdagen om det svenska miljöarbetet inom EU.
I skrivelsen redovisas att Statistiska Centralbyrån och
Konjunkturinstitutet bedriver ett arbete rörande fysiska och
monetära miljöräkenskaper. Arbetet avser att belysa kopplingarna
mellan ekonomi och miljö.
Vid Förenta nationernas konferens om miljö och utveckling år
1992 antogs bl.a. Riodeklarationen om miljö och utveckling som
betonar bl.a. den ökade insikten om utvecklingsfrågornas
betydelse och sambanden mellan miljö och utveckling i ett
globalt perspektiv. Vid konferensen antogs också Agenda 21, ett
handlingsprogram för nationella åtgärder och internationellt
samarbete för att uppnå en ekologiskt hållbar utveckling. I
handlingsprogrammet betonas t.ex. att miljöfrågorna måste
integreras socialt och ekonomiskt (skr. 1992/93:13 s. 5). I
kapitel 8 av Agenda 21 anges att de nuvarande systemen för
nationalräkenskaperna bör utvidgas för att integrera de
miljömässiga och sociala dimensionerna inom ramarna för
bokföringen. Enligt agendan bör som ett minimum gälla att
parallella redovisningssystem tillämpas för naturresurser i alla
medlemsstater. Vid utskottsbehandlingen av regeringens skrivelse
1992/93:13 betonades vikten av att arbetet på att införa
miljöräkenskaper bedrivs aktivt (1992/93:JoU8 s. 15 f.).
Mot bakgrund av vad som nu anförts delar utskottet den syn som
anläggs i motion Jo641, att det för att fullfölja intentionerna
från FN:s konferens om miljö och utveckling är angeläget att
skapa bedömningsgrunder för olika länders påverkan på miljön och
användning av naturresurser. Som anförs i motionen är det
angeläget att i möjligaste mån skapa förutsättningar för att
göra översiktliga bedömningar av vilka förändringar som behövs
både nationellt och internationellt för att skapa en rättvis och
hållbar utveckling. Utskottet förutsätter att regeringen med
stor uppmärksamhet följer utvecklingen på detta område. Med det
anförda föreslår utskottet att motion Jo641 yrkande 1, till den
del den inte kan anses tillgodosedd, lämnas utan någon
riksdagens vidare åtgärd.
Utskottet delar också den syn som anläggs i motion Jo628
yrkande 1, att arbetet med att minska statsskulden och
miljöskulden bör bedrivas samtidigt. Det krävs tillväxt för att
skapa nya arbeten och förbättra tilltron till landets ekonomi
och samtidigt är det viktigt att tillväxten sker på ett sådant
sätt att skadorna på miljön inte ökar. Enligt utskottets mening
ligger det anförda väl i linje med det arbete som regeringen
redovisat i skrivelsen. Syftet med motionen är således i allt
väsentligt tillgodosett. Utskottet avstyrker motion Jo628
yrkande 1.
Regeringen har den 16 mars 1995 beslutat tillkalla en kommitté
för hållbar utveckling för att medverka i arbetet med att
utveckla, fördjupa och förankra Agenda 21 och för att medverka
inför utarbetandet av Sveriges rapport till FN:s extra
generalförsamling om hållbar utveckling år 1997. I direktiven
(dir. 1995:34) anförs att kommittén skall hålla sig informerad
om arbetet i myndigheter på lokal, regional och nationell nivå
samt i föreningar och näringslivet med att utforma lokala Agenda
21 och med uppföljningen av UNCED. I kommitténs uppdrag ingår
också att ge regeringen underlag för den rapport som skall
föreläggas den extra sessionen med FN:s generalförsamling.
Underlaget skall enligt direktiven innehålla en beskrivning av
hur långt man har kommit inom olika delar av det svenska
samhället för att nå målen om hållbar utveckling. Kommittén
skall här stämma av hur de miljömål som riksdagen beslutat
uppfylls och hur olika aktörer kan medverka i arbetet.
Utskottet utgår från att utredningen får en bred
sammansättning och att uppdraget kan utformas inom en vid ram
för att också mer övergripande kunna redovisa hur ett
samhällskontrakt kring arbetet för ett ekologiskt uthålligt
samhälle kan åstadkommas. Enligt utskottets mening kan också
övervägas att peka på vilka hinder som kan finnas i
beslutsprocesser och regelverk för att nå en hållbar utveckling
i Sverige. Vad nu anförts ligger väl i linje med syftet i motion
Jo628 yrkande 6, och något särskilt riksdagsuttalande synes inte
påkallat. Motionen avstyrks.
Med hänvisning till det anförda avstyrks även motion Jo689
yrkande 3.
En ny miljöbalk
Skrivelsen
Regeringen har för avsikt att lägga fram ett nytt förslag till
miljöbalk för riksdagen. Miljöbalksutredningen (M 1993:04) har
genom tilläggsdirektiv (dir. 1994:134) fått i uppdrag att
ytterligare utveckla och komplettera tidigare förslag till
miljöbalk genom att lämna förslag till en närmare integrering av
olika delar av miljölagstiftningen. Inriktningen är att
utredningen skall resultera i en proposition om miljöbalk som
kan träda i kraft under denna mandatperiod. Det innebär att ett
huvudbetänkande bör föreligga senast till sommaren år 1996.
Därefter vidtar arbete i regeringskansliet med sikte på att
åstadkomma en proposition som kan läggas fram för riksdagen
under hösten 1997.
Till de frågor som utredningen enligt direktiven bör ägna
särskild uppmärksamhet hör bl.a. att smälta samman miljö- och
hälsoskyddsreglerna på ett ändamålsenligt sätt, införa regler
som särskilt rör jord- och skogsbruket, infoga vattenlagen helt
eller delvis, se över straff- och andra sanktionsbestämmelser i
miljöbalken och i miljöanknutna lagar utanför balken, föreslå en
tydligare ansvarsordning för äldre miljöskador, stärka
miljöorganisationernas processuella ställning samt att se över
instansordningen i miljölagstiftningen.
Motionerna
I motion Jo609 (m) yrkande 6 anförs att regeringen snarast bör
ompröva tillbakadragandet av miljöbalken. Det ursprungliga
förslaget bör överlämnas till riksdagen för beslut. I motion
Jo628 (fp) yrkande 2 föreslås att riksdagen begär att ett nytt
förslag om miljöbalk skyndsamt läggs fram eftersom annars en rad
angelägna förbättringar i miljölagstiftningen försenas. I motion
Jo641 (c) yrkande 21 och Jo601 (mp) yrkande 1 yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag till miljöbalk i så god
tid att den kan träda i kraft senast den 1 januari 1996.
I motion Jo601 (mp) föreslås en långtgående samordning av
svensk miljölagstiftning i en miljöbalk (yrkandena 2--13,
15--23). Balkens allmänna regler skall enligt motionen gälla all
miljöpåverkande verksamhet. Vattenlagen, skogsvårdslagen och
skötsellagen föreslås innefattas i balken. Flera skärpningar av
lagstiftningen föreslås.
I motion Jo606 (kds) föreslås att preskriptionstiden för
miljöbrott reglerade enligt miljöskadelagen bör förlängas, att
Sverige som nation bör tillträda Europakonventionen samt att
enskilda som drabbas av miljöskador skall ges ett förstärkt
rättsskydd (yrkandena 2, 3 och 5). Vidare framförs synpunkter om
miljökvalitetsnormer, om aktsamhetsregeln och energi, om
underlag för tillsynsbeslut samt om NRL-anknuten lagstiftning
utanför miljöbalken (yrkandena 6--9 och 11).
I motionerna Jo601 (mp) yrkande 14, Ju608 (v) yrkande 4 och
Jo606 (kds) yrkande 1 föreslås att talerätt införs för ideella
organisationer i miljöärenden.
Utskottets överväganden
Av skrivelsen framgår att regeringen avser att presentera ett
nytt förslag till miljöbalk som kan träda i kraft under
nuvarande mandatperiod. Det anförs att arbetet i
regeringskansliet tar sikte på att åstadkomma en proposition som
kan läggas fram för riksdagen under hösten år 1997.
Arbetet med en ny miljöbalk påbörjades den 11 maj 1989 med att
dåvarande regeringen bemyndigade chefen för Miljö- och
naturresursdepartementet att tillkalla en kommitté för översyn
av miljöskyddslagstiftningen (dir. 1989:32). Kommittén, som
antog namnet Miljöskyddskommittén, överlämnade i februari 1993
sitt huvudbetänkande Miljöbalk (SOU 1993:27). I juni 1993 och i
juni 1994 överlämnades betänkandena Lag om införande av
miljöbalken (SOU 1993:66) och Följdlagstiftning till miljöbalken
(SOU 1994:96).
Efter behandling av förslagen i Lagrådet beslutade dåvarande
regeringen den 18 augusti 1994 proposition 1994/95:10 Miljöbalk.
Efter riksdagsvalet återkallades förslaget den 13 oktober 1994
genom en skrivelse till riksdagen (se 1994/95:JoU8).
Den 7 april 1993 beslutades att tillkalla en särskild utredare
med uppdrag att lämna förslag till sådana
organisationsförändringar som behövs med anledning av förslaget
till en miljöbalk (dir. 1993:43). Utredningen antog namnet
Miljöorganisationsutredningen. Efter 1994 års riksdagsval
beslutade regeringen den 24 november 1994 tilläggsdirektiv om
ett nytt förslag till miljöbalk (1994:134).
Miljöorganisationsutredningen har numera antagit namnet
Miljöbalksutredningen.
I tilläggsdirektiven om ett nytt förslag till miljöbalk anförs
att utredningen skall utveckla och komplettera tidigare förslag
till miljöbalk genom att lämna förslag till en närmare
integrering av olika delar av miljölagstiftningen. Det bör
särskilt övervägas att införa regler som rör jord- och
skogsbruket i miljöbalken, att infoga vattenlagen helt eller
delvis samt att se över straff- och andra sanktionsbestämmelser
i miljöbalken och i miljöanknutna lagar utanför. Vidare anförs
att frågan om miljöorganisationernas processuella ställning
skall övervägas ytterligare. Utgångspunkten skall därvid vara
att det skall finnas ärenden som vissa miljöorganisationer skall
ha rätt att överklaga. Utredningen är inte förhindrad att ta upp
andra frågor som är föranledda av uppdraget att lägga fram ett
nytt förslag till miljöbalk. I tilläggsdirektiven anges att
utredningen senast till sommaren år 1996 i ett huvudbetänkande
bör redovisa resultatet av sitt arbete.
I anslutning till behandlingen av motionerna rörande
miljöbalken har utskottet fått muntlig information av
Miljödepartementet om de överväganden som gjorts i fråga om
tidsåtgången för att utarbeta en ny miljöbalk och av
Miljöbalksutredningen om det pågående arbetet i övrigt med en ny
miljöbalk.
Enligt tilläggsdirektiven till en ny miljöbalk skall
Miljöbalksutredningen utveckla och komplettera tidigare förslag
till miljöbalk genom att föreslå en närmare integrering av olika
delar av miljölagstiftningen. Utskottet anser att
Miljöskyddskommitténs förslag skall vara utgångspunkt för
Miljöbalksutredningens arbete. Såsom anförs i tilläggsdirektiven
bör dessa förslag dock i erforderlig omfattning integreras och
arbetas samman för att en fullständig och bra miljölagstiftning
skall erhållas.
Utskottet delar regeringens bedömning att tidigare
utredningsmaterial bör kompletteras. Särskild vikt bör enligt
utskottets mening läggas vid de i tilläggsdirektiven nämnda
övervägandena om att i miljöbalken införa regler som särskilt
rör jord- och skogsbruket, att infoga vattenlagen helt eller
delvis samt att stärka miljöorganisationernas processuella
ställning. Vidare bör framhållas att t.ex. frågorna om
övergripande aktsamhetsregler för all miljöpåverkan och ett
lagrum som ger stöd för generella föreskrifter är av central
betydelse och att även dessa frågor kan behöva övervägas
närmare. Det anförda tillgodoser främst Miljöpartiets motion
Jo601 yrkandena 2--23. Även motionerna Jo606 yrkandena 1--3,
5--9 och 11, Jo641 yrkande 21 delvis samt Ju608 yrkande 4
tillgodoses därmed i viss utsträckning. Utskottet anser inte att
det vore lämpligt att från riksdagens sida i alltför hög grad
binda upp och detaljstyra inriktningen av det fortsatta
utredningsarbetet. De mer preciserade krav som framförs i
motionerna måste -- på det sätt som är brukligt inom svenskt
utredningsväsende -- få övervägas med ett visst mått av
handlingsutrymme inom den pågående utredningen. Utskottet
avstyrker ovan angivna motionsyrkanden i den mån de inte blivit
tillgodosedda.
De nyss nämnda förslagen av Miljöskyddskommittén tillsammans
med det utredningsarbete som nu pågår enligt tilläggsdirektiven
för en ny miljöbalk bör sålunda enligt utskottets mening utgöra
en lämplig utgångspunkt för en ny miljöbalk.
När det gäller tidsplaneringen för det fortsatta arbetet vill
utskottet anföra följande.
Riksdagens arbete har i ganska stor utsträckning präglats av
att omfattande och politiskt kontroversiella propositioner läggs
fram mot slutet av ett riksmöte och framför allt mot slutet av
en valperiod. Enligt utskottets mening har denna ordning alltför
ofta resulterat i att behandlingstiden i berörda utskott och i
riksdagen blivit alltför kort för att medge en omsorgsfull och
allsidig beredning. Mot bakgrund av att valperioden nu förlängts
till fyra år och att utskotten fått större frihet att planera
sitt arbete under valperioden har förutsättningarna förbättrats
för den viktiga del av beredningsprocessen som äger rum i
riksdagen. Detta kräver dock att regeringen planerar sitt
propositionsarbete så att det inte uppstår en arbetsanhopning
under slutet av valperioden. En konsekvens av den beslutade
övergången till kalenderårsbudget blir dessutom att utskotten
från och med år 1996 måste ägna huvuddelen av sin tid åt
budgetarbetet under höstsessionerna, medan lagpropositioner m.m.
i huvudsak får beredas under vårsessionerna. Även detta
förhållande måste beaktas i arbetsplaneringen.
Arbetet med att utarbeta en sammanhållen och mer effektiv
miljölagstiftning har pågått sedan år 1989. Det är synnerligen
angeläget att resultatet av arbetet med att åstadkomma en
effektiv, fullständig och överblickbar miljölagstiftning
redovisas så snart det är möjligt.
En sammanhållen miljölagstiftning i en ny miljöbalk bör enligt
utskottets mening träda i kraft senast den 1 januari 1998.
Härvid har utskottet noga övervägt dels kraven på skyndsamhet i
den fortsatta hanteringen, dels kraven på en så effektiv och
heltäckande lagstiftning som möjligt. Ett så stort
lagstiftningsarbete som det nu är fråga om kräver att det före
ikraftträdandet avsätts tillräcklig tid för t.ex.
tillämpningsföreskrifter och förberedelser hos berörda
myndigheter och domstolar. Som framgår av det ovan anförda anser
utskottet det också vara av stor vikt att beredningen i
riksdagen kan göras under tillfredsställande former. Utskottet
är inte berett att redan nu ange en viss tidpunkt för
avlämnandet av propositionen. Inriktningen bör dock vara att
propositionen föreläggs riksdagen i så god tid att
riksdagsbehandlingen hinner avslutas före sommaruppehållet år
1997. Vad utskottet anfört om tidsplaneringen bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.
Det anförda innebär att utskottet har i huvudsak samma
uppfattning som redovisas i motionerna Jo601 yrkande 1, Jo628
yrkande 2 och Jo641 yrkande 21 delvis, nämligen att det finns
ett stort behov av förbättringar i miljölagstiftningen och att
ett nytt förslag om miljöbalk bör föreläggas riksdagen med
minsta möjliga dröjsmål. Motionerna bör innefattas i det
tillkännagivande som utskottet föreslagit ovan.
Motionerna Jo601 yrkande 2--23, Jo606 yrkandena 1--3, 5--9 och
11, Jo641 yrkande 21 delvis samt Ju608 yrkande 4 avstyrks i den
mån de inte kan anses tillgodosedda med det anförda.
Utskottet får erinra om att riksdagen så sent som den 30
november 1994 avslog en motion som gick ut på att riksdagen
borde anta den förutvarande fyrpartiregeringens förslag till
miljöbalk (1994/95:JoU8). Motion Jo609 yrkande 6 avstyrks.
Ekonomiska styrmedel
Skrivelsen
I skrivelsen anförs att det är angeläget att öka användningen
av ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken för att bl.a. skapa en
korrekt prissättning på miljöförstöringen och på uttaget av
naturresurser. En ökad användning av miljöskatter och avgifter
kan öka lönsamheten för investeringar i miljöskyddande och
resursbesparande teknik, vilket ofta i sin tur leder till
teknisk utveckling.
Ett annat mål med ekonomiska styrmedel är att internalisera de
externa miljökostnader som uppstår under en produkts hela
livscykel, från källa, via produktion, distribution och
användning till slutligt omhändertagande, så att inte mer
miljövänliga produkter får en konkurrensmässig nackdel jämfört
med miljömässigt sämre produkter. Därmed kan man uppnå det
internationellt vedertagna målet om att förorenaren bör betala
för de miljökostnader som han orsakar och därmed på ett
effektivt sätt styra över till mindre miljöbelastande
verksamheter. Det är också viktigt att betona samspelet mellan
olika styrmedel, t.ex. miljömärkning, ekonomiska styrmedel och
individuell prövning av industriutsläpp.
Regeringen har aviserat att koldioxidskatten för industrin,
skatten på äldre vattenkraft samt skatten på kärnkraftsel och på
viss dieselolja skall höjas för att finansiera vårt medlemskap i
EU. Regeringen har också beslutat att utreda en ny skatt på
naturgrus för att stimulera en övergång till användning av
krossat grus. Det anförs att regeringen kommer att fullfölja
tillsättandet av utredningen om s.k. skatteväxling.
Miljöanpassningen av det svenska energisystemet fortsätter,
bl.a. för att minska riskerna för globala klimatförändringar.
Beskattning inom energisektorn är ett riktigt instrument i
miljöpolitiken som bör utvecklas ytterligare. En effektivare
energianvändning, biobränslen och andra förnybara energikällor
bör främjas.
Inom transportsektorn skall de ekonomiska styrmedlen utvecklas
ytterligare för att tillsammans med andra åtgärder bidra till
förverkligandet av ett hållbart transportsystem.
Motionerna
I Moderaternas partimotion Jo609 anförs att ekonomiska
styrmedel i form av skatterabatter, miljöavgifter eller
utsläppsrätter är vägar att styra utvecklingen i miljövänlig
riktning utan att tillgripa regleringar (yrkande 3). Förutom att
utveckla styrmedlen i Sverige bör vi nu prioritera införandet av
ekonomiska styrmedel inom EU. De områden som bör prioriteras är
försurningsproblematiken och klimathotet.
I motion Jo683 (s) framhålls att för de miljöpolitiska
styrmedlen bör gälla att de skall medverka till varaktiga
miljöförbättringar, vara kostnadseffektiva, stärka det
internationella miljöarbetet samt kunna förenas med
välfärdspolitiska mål. De ekonomiska instrumenten blir särskilt
användbara på marknader där det handlar om att påverka många
aktörers produkt- och resursanvändning.
I motion 1993/94:Jo679 (fp) anförs att Kommunförbundet
Stockholms län har tagit uppmärksammade generella initiativ i
fråga om ett utvecklingsarbete avseende ekonomiska modeller i
kommunalt miljöarbete (yrkande 2).
I motion 1993/94:A453 (v) om en miljöanpassad energisektor
anförs att miljövänliga energislag tillsammans med åtgärder för
att minska energiåtgången är den enda möjliga vägen om vi skall
kretsloppsanpassa samhället (yrkande 10). Staten kan bidra genom
att införa miljöavgifter på energi som baseras på de
miljöeffekter som respektive energislag har.
I motion 1993/94:A457 (s) anförs att problem uppstår då en
verksamhet läggs ned om behov av att kontrollera föroreningar
kvarstår (yrkande 5). Finansieringen borde ske genom de
miljöavgifter som inflyter till statskassan.
I motion 1993/94:Jo649 (v) föreslås miljöavgift på
konventionellt producerade livsmedel och skogsprodukter samt på
avfall som deponeras eller bränns (yrkandena 2 och 3).
I motion 1993/94:Jo652 (s) om differentierade miljöskatter
föreslås att bensinpriset används som pilotfall (yrkandena 1 och
2). Storstadsbon kör bil i en region där regionens egna utsläpp
ligger långt över vad naturen uthålligt tål och där den
regionala tätheten kan sägas ge regionen dess ekonomiska styrka.
Glesbygdsbon kör bil i en miljö där de egna utsläppen ligger
långt under vad miljön uthålligt tål. Motionärerna föreslår att
bensinpriset sänks i glesbygder.
I motion 1993/94:Jo671 (c) föreslås att direktiven för
utredningen om ekonomiska styrmedel och skatteväxling på
miljöområdet också skall omfatta uppdraget att utreda ett system
för miljöavgifter på trafikanläggningar.
Utskottets överväganden
Som framgår av regeringens skrivelse är det viktigt att öka
användningen av ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken för att
skapa en korrekt prissättning på miljöförstöringen och på
uttaget av naturresurser. En ökad användning av miljöskatter och
avgifter kan stimulera till investeringar i miljöskyddande
och resursbesparande teknik. Beskattning inom energisektorn är
ett riktigt instrument i miljöpolitiken.
Utskottet delar regeringens bedömning att användningen av
ekonomiska styrmedel är angeläget för att uppnå det
internationellt vedertagna målet om att det är förorenaren som
skall betala för de miljökostnader som han eller hon förorsakar.
Ett viktigt krav för de miljöpolitiska styrmedlen bör
självfallet vara att de skall medverka till varaktiga
miljöförbättringar och vara kostnadseffektiva. Utskottet delar
de synpunkter som förs fram i motion Jo683, att styrmedlen
behöver utvecklas i syfte att få marknadsekonomin att integrera
miljökostnaderna i ordinarie verksamheter. Utskottet anser att
styrmedel i form av skatterabatter eller miljöavgifter kan vara
vägar att styra utvecklingen i miljövänlig riktning.
Miljöavgiftens storlek bör självfallet baseras på bl.a. de
miljöeffekter en verksamhet eller ett energislag har.
Enligt utskottets mening föreligger en betydande samstämmighet
mellan vad utskottet nu anfört, de riktlinjer som redovisas i
regeringens skrivelse samt vad som anförts i motionerna Jo609
yrkande 3, Jo683, 1993/94:A453 yrkande 10 och 1993/94:A457
yrkande 5. Yrkandena påkallar således ingen ytterligare
riksdagens åtgärd. Utskottet avstyrker även motion 1993/94:Jo679
yrkande 2.
Utskottet konstaterar att motion 1993/94:Jo649 väcktes i
januari 1994 och att Sveriges anslutning till EU jämte en rad
andra faktorer sedermera skapat ändrade förutsättningar för de
frågor som tas upp i motionen.
Förslaget i motion 1993/94:Jo649 yrkande 2 om miljöavgifter på
konventionellt producerade livsmedel och skogsprodukter synes
närmast avse en avgift som i statsrättsligt hänseende bör
betecknas som en punktskatt på vissa varor. Det förefaller dock
oklart om avgiften är avsedd att tas ut i producentledet eller i
konsumentledet. När det gäller det uppgivna syftet med en sådan
avgift -- att främja ekologiskt odlade livsmedel -- vill
utskottet erinra om att riksdagen hittills valt att främja den
ekologiska odlingen genom nationella bidrag och EU-bidrag (se
närmare härom i bet. 1994/95:JoU7 och 1994/95:JoU13). Som
ekonomiskt styrmedel fungerar vidare t.ex. miljöavgifterna på
handelsgödsel och bekämpningsmedel, vilka främst belastar den
konventionella odlingen. Avgifterna har nyligen höjts kraftigt
med verkan från och med den 3 november 1994 (1994/95:JoU7).
Vidare har riksdagen fattat beslut om lageravgift på socker och
ris (1994/95:JoU11). Det bör också framhållas att Sverige som
medlem i EU har begränsat handlingsutrymme i fråga om nya
avgifter på jordbruksprodukter med hänsyn tagen både till den
gemensamma marknadsordningen för sådana produkter och till
strävandena att harmonisera de indirekta skatterna inom unionen.
Att konstruera en avgift på skogsprodukter från
"konventionellt skogsbruk" möter svårigheter bl.a. på grund av
att det inte finns någon entydig definition av detta begrepp och
inte heller någon klar gränsdragning mellan olika
produktionsformer. I skogsvårdslagen (1979:429) finns
bestämmelser om vilken hänsyn som skall tas till naturvårdens
intressen i skogsbruket, men dessa bestämmelser gäller i princip
skogsnäringen i dess helhet.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion
1993/94:Jo649 yrkande 2.
Avfallsskatteutredningen har i betänkandet (1994:114)
Avfallsfri framtid föreslagit åtgärder som anges påskynda
utvecklingen mot minskade avfallsmängder, minska användningen av
skadliga ämnen i produkter och varor samt förbättra
omhändertagandet av avfall och restprodukter. Förslagen har
remissbehandlats och bereds nu inom Miljödepartementet.
Av skrivelsen framgår att regeringen avser att fullfölja
utredningen om förutsättningarna för en ökad miljörelatering av
skattesystemet. I direktiven (dir. 1994:11) till utredningen
anförs att en parlamentarisk kommitté utifrån ett
samhällsekonomiskt perspektiv skall analysera de miljöstyrande
inslagen i nuvarande skattelagstiftning och mot bakgrund av
denna analys undersöka förutsättningarna för ökad
miljörelatering av det svenska skattesystemet. Analysen kan
omfatta såväl utvidgningen av befintliga miljöskatter som
införandet av nya.
Utskottet anser det lämpligt att avvakta resultatet av den
fortsatta beredningen i dessa frågor och föreslår att motionerna
1993/94:Jo649 yrkande 3, 1993/94:Jo652 yrkandena 1 och 2 och
1993/94:Jo671 lämnas utan någon riksdagens vidare åtgärd.

Hemställan

Utskottet hemställer
1. beträffande prioriteringar på miljöområdet
att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo609 yrkandena 1 och 2,
2. beträffande beräkning av miljöutrymme
att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo641 yrkande 1,
res. 1 (c)
3. beträffande miljöskulden m.m.
att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo628 yrkandena 1 och 6,
res. 2 (fp)
4. beträffande en svensk nationalkommitté
att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo689 yrkande 3,
5. beträffande utgångspunkter för en ny miljöbalk m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo601 yrkandena 2--23,
1994/95:Jo606 yrkandena 1--3, 5--9 och 11, 1994/95:Jo609 yrkande
6, 1994/95:Jo641 yrkande 21 delvis och 1994/95:Ju608 yrkande 4,
res. 3 (m) -- delvis
res. 4 (c) -- delvis
6. beträffande ikraftträdande av en ny miljöbalk m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Jo601
yrkande 1, 1994/95:Jo628 yrkande 2 och 1994/95:Jo641 yrkande 21
delvis som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
res. 3 (m) -- delvis
res. 4 (c) -- delvis
res. 5 (fp)
7. beträffande ekonomiska styrmedel m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Jo679 yrkande 2,
1993/94:A453 yrkande 10, 1993/94:A457 yrkande 5, 1994/95:Jo609
yrkande 3 och 1994/95:Jo683,
8. beträffande konventionellt producerade livsmedel och
skogsprodukter
att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo649 yrkande 2,
9. beträffande vissa miljöavgifter och miljöskatter i
övrigt
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Jo649 yrkande 3,
1993/94:Jo652 och 1993/94:Jo671,
res. 6 (v)
10. beträffande skrivelsen
att riksdagen lägger regeringens skrivelse 1994/95:120 till
handlingarna.
Stockholm den 30 mars 1995
På jordbruksutskottets vägnar
Lennart Daléus
I beslutet har deltagit: Lennart Daléus (c), Sinikka
Bohlin (s), Göte Jonsson (m), Leif Marklund (s), Ingvar Eriksson
(m), Ingemar Josefsson (s), Carl G Nilsson (m), Eva Eriksson
(fp), Ann-Kristine Johansson (s), Maggi Mikaelsson (v), Åsa
Stenberg (s), Eva Björne (m), Gudrun Lindvall (mp), Lennart
Brunander (c), Michael Hagberg (s), Siw Wittgren-Ahl (s) och
Håkan Strömberg (s).

Reservationer

1. Beräkning av miljöutrymme (mom. 2)
Lennart Daléus och Lennart Brunander (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11
börjar med "Mot bakgrund" och på s. 12 slutar med "vidare
åtgärd." bort ha följande lydelse:
Mot bakgrund av att Sverige har intagit en central roll i de
organ som arbetar med uppföljningen av intentionerna från FN:s
konferens om miljö och utveckling år 1992 har vi ett särskilt
ansvar för att skapa bedömningsgrunder för olika länders
påverkan på miljön och användning av naturresurser. Den
internationella miljöorganisationen Friends of The Earth har
utarbetat ett mått på fördelning av resurser, Miljöutrymme.
Metoden, som har använts i Nederländerna, ger en möjlighet att
beräkna vad som är hållbar utveckling och att ta hänsyn till en
global rättviseaspekt. Med ett sådant mått skapas
förutsättningar för översiktliga bedömningar av vilka
förändringar som är nödvändiga i det egna landet och på
internationell nivå för att skapa en rättvis och hållbar
utveckling, dvs. en global ekohumanism. Utskottet anser det
angeläget att regeringen skapar ekonomiska förutsättningar inom
kommittéanslaget för att göra sådana bedömningar av det svenska
miljöutrymmet. Regeringen bör lägga fram ett förslag till
riksdagen i denna fråga. Regeringen bör därefter årligen i
samband med miljöredovisningen ange åtgärder och resultat för
att anpassa samhället till en sådan nivå i resursförbrukningen.
Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo641 yrkande 1 bör
ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under mom. 2 bort ha
följande lydelse:
2. beträffande beräkning av miljöutrymme
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo641 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Miljöskulden m.m. (mom. 3)
Eva Eriksson (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12
börjar med "Utskottet utgår" och slutar med "Motionen avstyrks."
bort ha följande lydelse:
Det tycks finnas "systemfel" i samhället som gör att
miljöbeslut inte genomförs och att miljömål tillmäts för liten
betydelse. Naturvårdsverkets redovisning av möjligheterna att
uppfylla de uppsatta miljömålen utgör en illustration till dessa
problem. Utskottet anser att det är angeläget att utreda varför
problemen finns och hur man kan komma förbi dem. En kommission
bör tillkallas med uppdrag att utreda vilka hinder som finns i
beslutsprocesser och nationella och internationella regelverk
samt lämna förslag om vad som krävs för att nå en hållbar
utveckling i Sverige.
Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo628 yrkande 6 bör
ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under mom. 3 bort ha
följande lydelse:
3. beträffande miljöskulden m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo628 yrkande 6
och med avslag på motion 1994/95:Jo628 yrkande 1 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Utgångspunkter för en ny miljöbalk m.m. (mom. 5 och 6)
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne
(alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14
börjar med "Enligt tilläggsdirektiven" och på s. 16 slutar med
"yrkande 6 avstyrks." bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att regeringen genom beslutet att återkalla
proposition 1994/95:10 Miljöbalk har försenat en väsentlig
skärpning och förnyelse av miljölagarna. Miljöbalken skulle ha
trätt i kraft den 1 juli 1995 enligt den borgerliga regeringens
förslag. Nu kommer Sverige tidigast år 1997 att få en modern
miljöbalk i lagstiftningen.
Den borgerliga regeringens förslag till miljöbalk innebär
enligt utskottets mening att vi får en sammanhållen och effektiv
lagstiftning. Straffen mot miljöbrott borde skärpas och
miljöskyddsavgiftssystemet bör effektiviseras. Införande av s.k.
gemensamma villkor kommer att möjliggöra en variant av
utsläppsbubblor, dvs. göra det möjligt att fastställa en viss
högsta mängd utsläpp inom ett visst geografiskt område, inom
vilket kommun och företag kan sälja rätten att släppa ut en viss
mängd. Vissa av de skärpningar som föreslogs av den borgerliga
regeringen var ett resultat av EU-anpassning, exempelvis de
regler som införs för miljökonsekvensbeskrivningar och
miljökvalitetsnormer. Det innebär att de regler som finns i EU
skall finnas med i svensk miljölagstiftning.
Genom den borgerliga regeringens förslag till miljöbalk
effektiviseras sanktionssystemet snabbt och effektivt tack vare
de miljöskyddsavgifter som skall tas ut då någon bryter mot
givna tillståndsvillkor. Dessutom skärps övriga straff.
Den borgerliga regeringen införde särskilda regler om
miljökonsekvensbeskrivningar i skogsvårdslagen. Denna lag
behöver därför inte omfattas av reglerna för
miljökonsekvensbeskrivningar i förslaget till miljöbalk. Det
skulle innebära dubbel reglering.
Arbetet med att infoga vattenlagen i miljöbalken kommer att
bli mycket omfattande och försena miljöbalken flera år. Det
innebär enligt utskottets mening att straffskärpningar, nya
styrmedel, miljökonsekvensbeskrivningar och miljökvalitetsnormer
skjuts på framtiden.
Mot bakgrund av vad nu anförts bör regeringen snarast ompröva
tillbakadragandet av miljöbalken. Det ursprungliga förslaget bör
med nödvändiga justeringar i fråga om datum för ikraftträdande
överlämnas till riksdagen för beslut. Vad utskottet anfört med
anledning av motion Jo609 yrkande 6 bör ges regeringen till
känna. Övriga motioner i denna fråga avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 5 och 6 bort ha
följande lydelse:
5. beträffande utgångspunkter för en ny miljöbalk m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo609 yrkande 6
och med avslag på motionerna 1994/95:Jo601 yrkandena 2--23,
1994/95:Jo606 yrkandena 1--3, 5--9 och 11, 1994/95:Jo641 yrkande
21 delvis och 1994/95:Ju608 yrkande 4 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. beträffande ikraftträdande av en ny miljöbalk m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo601 yrkande 1,
1994/95:Jo628 yrkande 2 och 1994/95:Jo641 yrkande 21 delvis,
4. Utgångspunkter för en ny miljöbalk m.m. (mom. 5 och 6)
Lennart Daléus och Lennart Brunander (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14
börjar med "Enligt tilläggsdirektiven" och på s. 16 slutar med
"yrkande 6 avstyrks." bort ha följande lydelse:
Fyrklöverregeringen föreslog i proposition 1994/95:10 en
skärpning av den svenska miljölagstiftningen. Att förslaget till
miljöbalk har återkallats kan leda till att en föråldrad
miljölagstiftning bibehålls. Miljöombudsmannen, som skulle ha
inrättats den 1 januari 1995 och stått på allmänhetens sida i
miljöarbetet och granskat myndigheter, kommer inte heller att
tillsättas. Fyrklöverregeringens förslag innebär bl.a. följande
skärpningar: Aktsamhetsreglerna förs samman och ges ett bredare
tillämpningsområde. Miljökvalitetsnormer införs med normer som
anger en högsta nivå för olika miljöstörningar. De blir därmed
ett nytt styrande instrument i lagstiftningen.
Miljöskyddsavgifterna förändras och blir ett effektivt sätt att
ingripa mot miljöbrott. Miljökonsekvensbeskrivningar krävs för
fler verksamheter än tidigare. Det ställs också krav på
beskrivningarnas utformning och att olika alternativ skall
redovisas. Reglerna för tillsyn och avgiftsfinansiering av
myndigheternas verksamhet kan regleras med generella
föreskrifter. Miljöfarlig verksamhet kan regleras med generella
föreskrifter. Miljöfrågornas betydelse i samhällsplaneringen
görs tydligare.
Det parlamentariska förberedelsearbetet ersätts nu av en
enmansutredning. Det fortsatta utredningsarbetet bör enligt
utskottets mening få en fördjupad demokratisk förankring.
Införandet av en miljöbalk får enligt utskottets mening inte
försenas. En  miljölagstiftning måste hela tiden förändras med
miljöarbetet. Allt eftersom kretsloppsanpassningen av samhället
går vidare måste lagen förändras. En samlad miljölagstiftning i
en miljöbalk bör enligt utskottets mening träda i kraft senast
den 1 januari 1998. Det innebär att en proposition bör
föreläggas riksdagen i så god tid under våren 1996 att
riksdagsbehandlingen hinner avslutas före sommaruppehållet år
1996.
Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo641 yrkande 21
bör ges regeringen till känna. Övriga motioner i denna fråga
avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 5 och 6 bort ha
följande lydelse:
5. beträffande utgångspunkter för en ny miljöbalk m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo641 yrkande 21
delvis och med avslag på motionerna 1994/95:Jo601 yrkandena
2--23, 1994/95:Jo606 yrkandena 1--3, 5--9 och 11, 1994/95:Jo609
yrkande 6 och 1994/95:Ju608 yrkande 4 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. beträffande ikraftträdande av en ny miljöbalk m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo641 yrkande 21
delvis och med avslag på motionerna 1994/95:Jo601 yrkande 1 och
1994/95:Jo628 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
5. Ikraftträdande av en ny miljöbalk m.m. (mom. 6)
Eva Eriksson (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15
börjar med "En sammanhållen" och på s. 16 slutar med "föreslagit
ovan." bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att den borgerliga regeringens förslag till
miljöbalk samlade och skärpte miljölagarna. Det föreslogs att en
miljöombudsman skulle inrättas. Reglerna om miljöskyddsavgift
ändrades enligt förslaget så att avgift kan tas ut också om
överträdelsen av ett tillstånd inte sker med uppsåt eller leder
till ekonomisk vinning. Vidare föreslogs att myndigheterna i
ökad utsträckning skulle kunna ställa generella krav på företag
i stället för enskild tillståndsgivning och att
miljökvalitetsnormer skall användas av myndigheterna.
Propositionen återkallades av regeringen direkt efter
regeringsskiftet hösten 1994. Återkallelsen innebar enligt
utskottets mening att en rad angelägna förbättringar i
miljölagstiftningen försenas, bl.a. möjligheten att meddela
generella föreskrifter för utsläpp, buller och andra
miljöstörningar från anläggningar. Regeringen hade kunnat
lämna förslag till ändringar och tillägg i balken även om den
fått träda i kraft. Utskottet anser att ett nytt förslag
skyndsamt bör föreläggas riksdagen. Det anförda bör ges
regeringen till känna med anledning av motion Jo628 yrkande 2.
Övriga motioner avstyrks i den mån de inte tillgodoses.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande
lydelse:
6. beträffande ikraftträdande av en ny miljöbalk m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo628 yrkande 2
och med avslag på motionerna 1994/95:Jo601 yrkande 1 och
1994/95:Jo641 yrkande 21 delvis som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
6. Vissa miljöavgifter och miljöskatter i övrigt (mom. 9)
Maggi Mikaelsson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19
börjar med "Utskottet anser" och slutar med "vidare åtgärd."
bort ha följande lydelse:
Utskottet förordar att en statlig avgift tas ut på avfall som
deponeras eller förbränns. Avgifterna bör fonderas, och från
fonden bör medel utgå till projekt som syftar till att reducera
avfallsmängder och en i ekologiskt avseende förbättrad
avfallshantering. Utan sådana finansieringsmöjligheter kan det
bli mycket svårt för glesbefolkade kommuner med stora avstånd
att utveckla sin avfallshantering.
Anslaget för forskning kring kretsloppsanpassad
samhällsutveckling bör öka med 20 miljoner kronor. Vad utskottet
nu anfört bör med anledning av motion 1993/94:Jo649 yrkande 3
ges regeringen till känna. Övriga motioner i ämnet avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande
lydelse:
9. beträffande vissa miljöavgifter och miljöskatter i
övrigt
att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Jo649 yrkande 3
och med avslag på motionerna 1993/94:Jo652 och 1993/94:Jo671 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilt yttrande
Utgångspunkter för en ny miljöbalk m.m. (mom. 5)
Gudrun Lindvall (mp) anför:
Miljöpartiet noterar med tillfredsställelse att utskottet nu
tagit ställning för att regeringens arbete med framtagandet av
ny miljöbalk skall utgå från Miljöskyddskommitténs förslag samt
att balken i princip skall innefatta all lagstiftning av central
betydelse för miljöarbetet. I Miljöskyddskommitténs förslag
samordnas och förbättras miljölagstiftningen på ett
förtjänstfullt sätt. Detta försvann i förra regeringens förslag
till balk, som mest hade karaktär av en sammanställning av delar
av befintlig lagstiftning.
Av stor betydelse är utskottets ställningstagande att
övergripande aktsamhetsregler för all miljöpåverkan liksom
lagrum för generella föreskrifter skall ingå i miljöbalken.
Detta fanns med i Miljöskyddskommitténs förslag, men togs bort i
den förra regeringens förslag till miljöbalk, vilket var en
viktig orsak till att Miljöpartiet avvisade förslaget.
Det är mycket viktigt att övergripande aktsamhetsregler gäller
all miljöpåverkan. Om miljöbalken skall bli något mer än bara en
sammanställning och samordning av befintlig miljölagstiftning
krävs den här typen av heltäckande regler. Det går inte att
förutse alla de miljöproblem som kan uppkomma i framtiden, och
vi har många gånger upplevt att nya eller nyupptäckta miljö- och
hälsoproblem faktiskt hamnat i tomrum mellan befintliga
lagstiftningar. Med heltäckande regler av den typ som
Miljöskyddskommittén föreslog skapas betydligt bättre
förutsättningar för miljövårdande myndigheter att snabbt och
effektivt ingripa mot tillkommande problem. Heltäckande regler
av denna typ har därtill den fördelen att all miljöpåverkan blir
likställd i lagens mening. Detta är viktigt att uppnå ur
rättvisesynpunkt, men också ur samhällsekonomisk synpunkt. En
viktig kritik mot dagens miljölagstiftning är att den ställer
olika miljökrav på olika sektorer av samhällslivet.
Vi vill också framhålla betydelsen av att utskottet nu
särskilt slår fast att lagrum för generella föreskrifter skall
ingå i miljöbalken. Generella föreskrifter innebär att
regeringen, eller den myndighet regeringen utser, ges möjlighet
att, utifrån allmänna aktsamhetsregler i balken eller
miljökvalitetsnormer som utfärdats med stöd av balken, utfärda
juridiskt bindande föreskrifter. Därigenom nås alla berörda av
bestämmelsen utan ett mycket omfattande prövningsförfarande av
varje enskild miljöpåverkare -- som i praktiken aldrig kan
genomföras. Sådana föreskrifter ges en generell verkan och
gäller således oberoende av andra särskilda villkor som t.ex.
koncessioner enligt miljöskyddslagen. Förutsättningar finns, som
också Miljöskyddskommittén framförde, att ersätta detaljprövning
med generella föreskrifter. Därigenom uppnås betydande
effektivitetsvinster ur såväl miljömässiga som ekonomiska
synvinklar. Dessutom uppnås en rättvisa på miljöområdet där
olika miljöpåverkare ges samma villkor. Införande av
miljökvalitetsnormer skulle i praktiken bli mycket svårt att
genomföra utan generella föreskrifter. Sammantaget vill vi
framhålla att generella föreskrifter är en viktig förutsättning
för att i praktiken kunna uppnå flera av de syften som ligger
till grund för upprättandet av en särskild balk för
miljölagstiftningen. Frånvaron av ett lagrum för generella
föreskrifter i förra regeringens förslag till miljöbalk var en
mycket viktig orsak till att det förslaget måste avvisas.
Miljöpartiet vill att den framtida miljöbalken skall innefatta
all lagstiftning av central betydelse för miljöarbetet. Till
sådan lagstiftning räknar vi även lagar som reglerar de areella
näringarna, vattenlagen, strålskyddslagen och lagar angående
biotekniska produkter. Det bör bl.a. innebära att arbetet med ny
miljöbalk skall förutsätta att speciella avsnitt om biotekniska
produkter och radioaktiva miljögifter (motsvarande nuvarande
strålskyddslag) skall ingå. Så var fallet i
Miljöskyddskommitténs förslag, och någon betydande saklig kritik
mot dessa förslag har inte framförts i remissomgången. Förra
regeringens förslag saknade däremot dessa viktiga delar och det
förhållandet var av stor betydelse för vår kritik mot det
förslaget.
Det vore, enligt vår mening, både ologiskt och inkonsekvent
att behandla kemiska produkter i balken, men lämna de ur miljö-
och hälsosynpunkt alltmer snarlika biotekniska produkterna
utanför. Miljöproblemen med de biotekniska produkterna har
dessutom nära kopplingar till biologisk mångfald som är ett
annat centralt område för miljöbalken. Att, som förra regeringen
föreslog, lägga den nya lagstiftningen om biotekniska produkter
utanför miljöbalken innebar ett markant avsteg från
grundprincipen att miljöbalken skall innefatta all mer betydande
miljölagstiftning. Någon egentlig saklig motivering för ett
sådant avsteg har hittills inte presenterats. Det vore i själva
verket märkligt att välja att lägga tillkommande
miljölagstiftning utanför miljöbalken.
Samma sak gäller i hög grad de radioaktiva miljögifterna vars
användning och spridning medfört problem snarlika de som andra
miljögifter som t.ex. tungmetaller medför. Vi kan bl.a.
konstatera att den reella "svartlistningen" på grund av alltför
höga halter av cesium137 i fisk i dag drabbar ca 6 000 insjöar,
att jämföra med svartlistningen på grund av alltför höga halter
av kvicksilver i fisk i dag drabbar ca 10 000 insjöar. De
radioaktiva miljögifterna har, liksom många andra miljögifter,
stor betydelse för hälsoskyddet som är ett av miljöbalkens mest
centrala områden.
Utskottet har i sina ställningstaganden slagit fast att den
nya miljöbalken skall presenteras för riksdagen senast våren
1997 för att träda i kraft senast den 1 januari 1998. Därigenom
har utskottet tidigarelagt miljöbalken med åtminstone ett halvår
-- förmodligen ett helt år med tanke på att budgetbehandlingen
sker hösten 1997 och att 1998 är ett valår. Miljöpartiet hade
helst sett att ett nytt förslag till miljöbalk presenterats för
riksdagen redan hösten 1995. Ett sådant förslag skulle
emellertid inte kunna innefatta en genomarbetad integrering av
alla miljörelaterade delar av vattenlagen och därtill ett helt
nytt system med miljödomstolar som skall ersätta dagens
koncessionsnämnd, vattendomstolarna m.m. Däremot hade 19 kap. i
vattenlagen kunnat införas relativt enkelt. Den mer omfattande
omarbetning som regeringen nu föreslår ligger emellertid helt i
linje med Miljöpartiets politik och förslag på miljöområdet. Vi
är angelägna om att det förslag till miljöbalk som regeringen nu
skall ta fram är väl genomarbetat så att det kan antas av
riksdagen och verkställas av berörda myndigheter på ett för
miljön framgångsrikt sätt. Miljöbalken är ett mycket omfattande
lagverk som skall gälla under lång tid. Det hafsverk och de
sönderkompromissade lagförslag på miljöområdet som den förra
regeringen lade fram förskräcker. Efter samråd med bl.a.
miljörörelsens juridiska expertis och miljöministern finner vi
utskottets förslag till tidsplan acceptabel. Vi förutsätter att
Miljöskyddskommitténs förslag och juridiska expertis utnyttjas
av Miljöbalksutredningen så att onödigt och tidskrävande
dubbelarbete kan undvikas.
Miljöpartiet motionerade redan 1989 om en ny miljöbalk. Vi
kommer att aktivt följa framtagandet av den nya balken med stort
intresse och engagemang.