I detta betänkande behandlar utskottet de förslag under
Justitie-, Jordbruks- och Näringsdepartementens huvudtitlar som
tillhör jordbruksutskottets beredningsområde. Vidare behandlas
proposition 1994/95:105 i den del som berör anslag till
Gentekniknämnden för budgetperioden 1994/95. I betänkandet
behandlar utskottet dessutom 230 motionsyrkanden från den
allmänna motionstiden 1995.
Med anledning av ett motionsyrkande (c) föreslår utskottet att
en parlamentarisk kommitté tillsätts med uppgift att utarbeta en
svensk strategi för reformering av EU:s gemensamma
jordbrukspolitik (CAP). Vidare föreslår utskottet med anledning
av åtta motionsyrkanden (m, c, kds, mp, v) att stöd skall utgå
till avbytarverksamheten med 150 miljoner kronor även under
budgetperioden 1995/96. När det gäller startstöd till yngre
jordbrukare framhåller utskottet att det under budgetperioden
1995/96 bör finnas möjlighet att erhålla sådant stöd i hela
landet. Utskottet förordar vidare att 4,5 miljoner kronor av det
nationella producentstödet får disponeras för stöd till bär- och
grönsaksodlingen i norra Sverige. Det s.k. södra LFA-stödet
förstärks med 100 miljoner kronor per år i förhållande till
regeringens förslag. Därmed tillgodoses ett antal
motionsyrkanden (m, fp, c, kds, mp, v) helt eller delvis.
Med instämmande i flera motionsyrkanden (m, c) förordar
utskottet att riksdagen godkänner och ger regeringen till känna
ett uttalande av innebörd att den framförhandlade ramen för det
nationella programmet för miljöersättningar inom jordbruket
ligger fast och att ramen får utnyttjas utifrån en samlad
bedömning av samhällsekonomi och miljöbehov. Motsvarande skall
även gälla inriktningen av och de av utskottet förordade
budgetmässiga åtagandena rörande det s.k. LFA-stödet.
Med anledning av ett motionsyrkande (c) föreslår utskottet att
det av EU delfinansierade miljöstödet förstärks i förhållande
till regeringens förslag med en nationell insats på 350 miljoner
kronor. För delfinansiering av denna förstärkning utnyttjar
utskottet 280 miljoner kronor av det nationella Norrlandsstödet.
I samband härmed föreslår utskottet med anledning av sex
motionsyrkanden (m, fp, c, mp, v) att stöd även bör utgå till
jordbrukare som delvis ställer om till ekologisk odling.
När det gäller arealersättning förordar utskottet med
anledning av fem motionsyrkanden (m, fp, c, kds) en indelning i
fem områdesklasser. Vidare föreslår utskottet att antalet
interventionsorter skall vara 33, fördelade över landet. Därmed
tillgodoses ett antal motionsyrkanden (m, fp, c, v, kds, s) helt
eller delvis.
I övrigt tillstyrker utskottet regeringens förslag och
avstyrker motionerna.
Till betänkandet har fogats 44 reservationer och ett särskilt
yttrande.
Propositionerna
ANDRA HUVUDTITELN
Regeringen (Justitiedepartementet) har i proposition
1994/95:100 bilaga 3 föreslagit
G. Gentekniknämnden
(G 6) att riksdagen till Gentekniknämnden för budgetåret
1995/96 anvisar ett ramanslag på 3 086 000 kr.
NIONDE HUVUDTITELN
Regeringen (Jordbruksdepartementet) har i proposition
1994/95:100 bilaga 10 föreslagit
Jordbruksdepartementet
att riksdagen godkänner inriktningen och omfattningen av de
besparingar inom Jordbruksdepartementets ansvarsområde för
budgetåren 1997 och 1998 som regeringen förordar.
A. Internationellt samarbete
(A 1) att riksdagen till Bidrag till vissa internationella
organisationer m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett
förslagsanslag på 40 000 000 kr.
B. Jordbruk och trädgårdsnäring
(B 1) att riksdagen till Statens jordbruksverk för budgetåret
1995/96 anvisar ett ramanslag på 244 500 000 kr.
(B 2) 1. att riksdagen godkänner vad regeringen anfört om
utnyttjandet av statlig kreditgaranti,
(B 2) 2. att riksdagen godkänner vad regeringen anfört om
avvecklingen av jordfonden,
(B 2) 3. att riksdagen till Stöd till jordbrukets
rationalisering, m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett
förslagsanslag på 67 500 000 kr.
(B 3) att riksdagen till Stöd till jordbrukets
företagshälsovård för budgetåret 1995/96 anvisar ett
förslagsanslag på 37 500 000 kr.
(B 4) att riksdagen till Rådgivning och utbildning för
budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 28 296 000
kr.
(B 5) att riksdagen till Omställningsåtgärder i jordbruket
m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på
72 502 000 kr.
(B 6) att riksdagen till Stöd till sockerbruket på Gotland
m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på
12 500 000 kr.
(B 7) att riksdagen till Strukturstöd inom livsmedelssektorn
för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 58 500 000
kr.
(B 8) att riksdagen till Från EG-budgeten finansierat
strukturstöd för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag
på 103 500 000 kr.
(B 9) att riksdagen till Regionala stöd till jordbruket för
budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 452 000 000
kr.
(B 10) att riksdagen till Från EG-budgeten finansierade
regionala stöd till jordbruket för budgetåret 1995/96 anvisar
ett förslagsanslag på 284 000 000 kr.
(B 11) att riksdagen till Miljöersättningar inom jordbruket
för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 800 000 000
kr.
(B 12) att riksdagen till Från EG-budgeten finansierade
miljöersättningar för budgetåret 1995/96 anvisar ett
förslagsanslag på 800 000 000 kr.
(B 13) att riksdagen till Arealersättning och djurbidrag m.m.
för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på
8 540 000 000 kr.
(B 14) att riksdagen till Intervention och exportbidrag för
jordbruksprodukter för budgetåret 1995/96 anvisar ett
förslagsanslag på 1 575 000 000 kr.
(B 15) att riksdagen till Köp och försäljning av mjölkkvoter
för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
(B 16) att riksdagen till Räntekostnader för förskotterade
arealersättningar, m.m. för budgetåret 1995/96 beräknar ett
förslagsanslag på 179 000 000 kr.
C. Fiske
(C 1) att riksdagen till Fiskeriverket för budgetåret 1995/96
anvisar ett ramanslag på 93 459 000 kr.
(C 2) att riksdagen till Främjande av fiskerinäringen för
budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 5 684 000
kr.
(C 3) att riksdagen till Strukturstöd till fisket m.m. för
budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 53 837 000 kr.
(C 4) att riksdagen till Från EG-budgeten finansierade
strukturstöd till fisket m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett
förslagsanslag på 120 000 000 kr.
E. Djurskydd och djurhälsovård
(E 1) att riksdagen till Statens veterinärmedicinska anstalt
för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 102 697 000 kr.
(E 2) att riksdagen till Distriktsveterinärorganisationen:
Uppdragsverksamhet för budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på
1 000 kr.
(E 3) att riksdagen till Bidrag till
distriktsveterinärorganisationen för budgetåret 1995/96 anvisar
ett ramanslag på 101 289 000 kr.
(E 4) att riksdagen till Bidrag till avlägset boende djurägare
för veterinärvård för budgetåret 1995/96 anvisar ett
förslagsanslag på 7 500 000 kr.
(E 5) att riksdagen till Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande
åtgärder för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag
på 39 151 000 kr.
(E 6) att riksdagen till Centrala försöksdjursnämnden för
budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 10 110 000 kr.
(E 7) att riksdagen till Bekämpande av smittsamma
husdjurssjukdomar för budgetåret 1995/96 anvisar ett
förslagsanslag på 102 874 000 kr.
F. Växtskydd och jordbrukets miljöfrågor
(F 1) att riksdagen till Statens utsädeskontroll:
Uppdragsverksamhet för budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på
1 000 kr.
(F 2) att riksdagen till Bidrag till Statens utsädeskontroll
för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 691 000 kr.
(F 3) att riksdagen till Statens växtsortnämnd för budgetåret
1995/96 anvisar ett ramanslag på 1 002 000 kr.
(F 6) att riksdagen till Miljöförbättrande åtgärder i
jordbruket för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag
på 36 634 000 kr.
(F 7) att riksdagen till Bekämpande av växtsjukdomar för
budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 3 943 000 kr.
G. Livsmedel
(G 3) att riksdagen till Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden
för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 5 647 000.
(G 4) 1. att riksdagen godkänner vad regeringen anfört
beträffande disposition av medlen under anslaget,
(G 4) 2. att riksdagen till Kostnader för beredskapslagring av
livsmedel m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag
på 189 589 000 kr.
(G 5) att riksdagen till Industrins råvarukostnadsutjämning,
m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 000
kr.
(G 6) att riksdagen till Livsmedelsstatistik för budgetåret
1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 55 304 000 kr.
(G 7) att riksdagen till Jordbruks- och livsmedelsstatistik
finansierad från EG-budgeten för budgetåret 1995/96 anvisar ett
förslagsanslag på 9 000 000 kr.
(G 8) att riksdagen till Konsument- och
marknadsföringsåtgärder inom livsmedelsområdet för budgetåret
1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 30 000 000 kr.
TOLFTE HUVUDTITELN
Regeringen (Näringsdepartementet) har i proposition
1994/95:100 bilaga 13 föreslagit
(B 1) att riksdagen till Skogsvårdsorganisationen för
budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
(B 2) att riksdagen till Skogsvårdsorganisationen:
Myndighetsuppgifter för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag
på 424 200 000 kr.
(B 3) att riksdagen till Bidrag till skogsvård m.m. för
budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 60 000 000 kr.
(B 4) att riksdagen till Stöd till byggande av skogsvägar för
budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
(B 5) att riksdagen till Insatser för skogsbruket för
budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 147 000 000
kr.
(B 6) att riksdagen till Bidrag till skogsfröplantager för
budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 6 021 000
kr.
Proposition 1994/95:105
Regeringen (Näringsdepartementet) har i proposition
1994/95:105 föreslagit
(G 6) att riksdagen till Gentekniknämnden på tilläggsbudget
till statsbudgeten för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag
på 600 000 kr.
Motionerna
1994/95:Jo201 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om miljöersättning till jordbrukssektorn.
1994/95:Jo202 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om användningen av begreppen jordbrukspolitik
resp. livsmedelspolitik,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om den globala livsmedelsförsörjningen,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om miljöprogram för jordbruket,
7. att riksdagen till Miljöersättningar inom jordbruket för
1995/96 anvisar 700 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit
eller således 1 500 000 000 kr,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om återförande av miljöavgifter till
jordbruksnäringen,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om stödet till mindre gynnade områden (LFA),
10. att riksdagen till Regionala stöd till jordbruket för
budgetåret 1995/96 anvisar 300 000 000 kr utöver vad regeringen
föreslagit eller således 1 752 000 000 kr,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ekologiskt jordbruk,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om avbytartjänsten,
13. att riksdagen till Stöd till jordbrukets företagshälsovård
för budgetåret 1995/96 anvisar 300 000 000 kr utöver vad
regeringen föreslagit eller således 337 500 000 kr,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om satsning på bioråvaror,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om inriktningen av arbetet med reformeringen
av EU:s gemensamma jordbrukspolitik, CAP,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en parlamentarisk kommitté för att arbeta
fram en svensk strategi för reformeringen av CAP samt följa och
utvärdera den svenska politiken.
1994/95:Jo203 av Lennart Fremling (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av klargörande regler för behandling
av mark som inte odlas så att den inte skapar olägenheter för
omgivningen.
1994/95:Jo204 av Elving Andersson (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om stöd till försöksverksamhet med ekologisk odling och
mjölkproduktion.
1994/95:Jo205 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om fortsatt stöd till sockertillverkningen på
Gotland.
1994/95:Jo206 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att stöd med 200 000 000 kr per år
skall utgå till avbytarverksamheten under budgetperioden,
2. att riksdagen hos regeringen begär en skyndsam utredning
för att utröna när och på vilket sätt näringen kan överta
hälften av det statliga stödet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i övrigt i motionen anförts om stödet till avbytarverksamheten.
1994/95:Jo207 av Ola Karlsson (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
lantbrukets villkor.
1994/95:Jo208 av Tuve Skånberg (kds) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att i skötsellagen införa krav på odlingsfria zoner på 5--10
meter längs vattendrag.
1994/95:Jo209 av Lilian Virgin och Ingibjörg Sigurdsdóttir (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om statliga kreditgarantier till
jordbruksföretag.
1994/95:Jo210 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär ett program som visar
hur målet att 10 % av åkerarealen skall odlas ekologiskt år
2000 skall nås,
2. att riksdagen beslutar fastställa målet att
konstgödselanvändningen inom jordbruket skall halveras till år
2000 utifrån 1994 års förbrukning,
3. att riksdagen beslutar fastställa målet att användningen av
bekämpningsmedel skall reduceras med 80 % till år 2000 utifrån
1994 års siffror,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om beräkning av reduktionen av
bekämpningsmedel vad gäller antal kilogram respektive dos,
5. att riksdagen till konto B 11 Miljöersättningar i
jordbruket till delprogram för stöd till ekologisk odling anslår
450 000 000 kr för budgetperioden, fördelat på 150 000 000 kr
odlingssäsong 1995 och 300 000 000 kr 1996, varav hälften
finansieras av EU,
6. att riksdagen beslutar att arealstöd för ekologisk odling
skall utgå dels till odlare som ställt om hela odlingsarealen,
dels till omställd areal hos odlare som avser att ställa om hela
gården och till ekologiskt odlad åkerareal på gård där hela
gårdens åkerareal inte avses ställas om, för samtliga med
kontrakterad odling under 5 år,
7. att riksdagen beslutar att arealstöd skall utgå till
samtliga grödor liksom till vall, bete och träda,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i övrigt i motionen anförts om ekologisk odling,
9. att riksdagen beslutar att under konto B 11
Miljöersättningar inom jordbruket för nytt delprogram:
miljöprogram Resurshushållande konventionellt jordbruk anslå
200 000 000 kr under 1995 och 500 000 000 kr under 1996,
totalt för budgetperioden 700 000 000 kr, varav hälften
finansieras av EU,
10. att riksdagen beslutar att villkoren för stöd enligt detta
program skall vara enligt förslag i SOU 1994:82, men med de
ändringar som föreslås i motionen,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i övrigt anförts i motionen om stöd till resurshushållande
konventionellt jordbruk,
12. att riksdagen under konto B 11 Miljöersättningar inom
jordbruket för nytt delprogram Produktionsanknutet generellt
stöd till vall och bete i stödområdena 1--4 och i södra Sveriges
s.k. LFA-område under budgetperioden anslår 800 000 000 kr per
år, totalt 1 600 000 000 kr, varav hälften finansieras av EU,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i övrigt i motionen anförts om stöd till utrotningshotade
husdjursraser, våtmarker m.m. inom konto B 11 Miljöersättningar
inom jordbruket,
14. att riksdagen till konto B 11 Miljöersättningar inom
jordbruket totalt anslår 1 700 000 000 kr som förslagsanslag
under budgetperioden,
15. att riksdagen beslutar att på konto B 12 Från EG-budgeten
finansierade miljöersättningar uppföra 1 700 000 000 kr under
budgetperioden,
16. att riksdagen till konto B 6 Stöd till sockerbruket på
Gotland anvisar 18 750 000 kr som förslagsanslag under
budgetperioden,
17. att riksdagen till konto B 9 Regionala stöd till
jordbruket för stöd till södra Sveriges LFA-områden anvisar
270 000 000 kr på årsbasis, totalt 540 000 000 kr för
budgetperioden,
18. att riksdagen beslutar att stödnivån för stöden till
lantbruket i Norrland enligt förslag i proposition 1994/95:19
skall vara 1 044 miljoner kronor och att det nationella stödet
därmed minskas till 210 000 000 kr,
19. att riksdagen till konto B 9 Regionala stöd till
jordbruket totalt anvisar 875 000 000 kr per odlingssäsong,
totalt för budgetperioden med avräkning enligt
budgetpropositionen 1 078 000 000 kr för budgetperioden,
20. att riksdagen på konto B 10 Från EG-budgeten finansierade
regionala stöd till jordbruket uppför 390 000 000 kr för
budgetperioden,
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i övrigt anförts om att strukturstöden och miljöstöden skall
fördelas enligt förslag i proposition 1994/95:19,
22. att riksdagen till konto B 3 Stöd till jordbrukets
företagshälsovård för budgetperioden anvisar 337 500 000 kr som
förslagsanslag, där 300 000 000 kr avsätts till
avbytarverksamheten,
23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen i övrigt anförts om avbytarverksamheten,
24. att riksdagen till konto G 8 Konsument- och
marknadsföringsåtgärder inom livsmedelsområdet anslår 43 000 000
kr under budgetperioden, där 3 miljoner kronor avser
förstärkning av KRAV-organisationen och 10 miljoner kronor avser
förstärkning för ekologiska produkter,
27. att riksdagen beslutar att till konto B 4 Rådgivning och
utbildning anslå 103 296 000 kr för budgetperioden, där
75 000 000 kr avser förstärkning till rådgivning för ekologisk
odling enligt förslag i motionen,
28. att riksdagen beslutar fastställa miljöavgiften för kväve
i gödselmedel till 5,60 kr per kilogram, om andelen kväve i
medlet är minst 2 %,
29. att riksdagen beslutar fastställa miljöavgiften på kadmium
i gödselmedel till 50 kr per gram, till den del Cd-innehållet
överstiger 5 gram per ton fosfor,
30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en utredning för att helt eliminera
kadmium ur gödselmedel,
31. att riksdagen beslutar fastställa miljöavgiften på
bekämpningsmedel till 100 kr per kilogram verksam beståndsdel,
32. att riksdagen beslutar att miljöavgifterna i punkterna 28,
29 och 31 skall gälla från den 1 mars 1995,
33. att riksdagen till konto F 3 Statens växtsortnämnd anslår
4 002 000 kr som förslagsanslag under budgetperioden, där 4
miljoner kronor avsätts för sortgodkännande av traditionella
köksväxtsorter,
34. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i övrigt har anförts i motionen.
1994/95:Jo211 av Lisbeth Staaf-Igelström m.fl. (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om Jordfonden.
1994/95:Jo212 av Lennart Brunander m.fl. (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om avbytartjänsten.
1994/95:Jo213 av Lennart Brunander m.fl. (c) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag till stimulans- och
stödprogram till ekologisk odling på sätt som redovisas i
motionen.
1994/95:Jo214 av Lennart Brunander (c) vari yrkas att
riksdagen begär att regeringen med EU förhandlar fram en ny
överenskommelse om antalet interventionsorter i enlighet med det
förslag som finns i motionen.
1994/95:Jo215 av Gudrun Lindvall (mp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om reglering av hur areal omställd enligt 1990 års
jordbrukspolitiska beslut får tas in under EU:s jordbrukssystem
CAP.
1994/95:Jo216 av Göthe Knutson och Gullan Lindblad (m) vari
yrkas
1. att riksdagen beslutar att antalet interventionsorter
utökas till 33.
2. att riksdagen hos regeringen begär att den utformar ett
Miljöstöd Nord i enlighet med vad som anförts i motionen.
1994/95:Jo217 av Ingegerd Sahlström m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om LFA-stöd till det inre av Hallands
glesbygdsområden.
1994/95:Jo219 av Dan Ericsson (kds) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om fortsatt stöd för maskinringsverksamheten.
1994/95:Jo220 av Leo Persson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om mjölkkvotstilldelning till besättningar som
är av rasen svensk kullig boskap, SKB.
1994/95:Jo221 av Ola Sundell (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
angående användning av EU:s mål 6-medel för fortsatt
avbytarverksamhet inom mål 6-området.
1994/95:Jo222 av Ingvar Eriksson och Carl G Nilsson (m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om antalet prisorter för inlösen av spannmål.
1994/95:Jo223 av Patrik Norinder och Christel Anderberg (m)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om antalet regioner och EU:s arealersättning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om utökning av antalet prisorter.
1994/95:Jo224 av Patrik Norinder (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om tillämpningen av Sveriges EU-avtal med
avseende på jordbruket,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att det framförhandlade resultatet skall
utnyttjas i större utsträckning.
1994/95:Jo227 av Marie Wilén och Lennart Brunander (c) vari
yrkas att riksdagen till utveckling av naturbruksskolorna som
kunskapscentra för budgetåret 1995/96 anslår 5 000 000 kr genom
omfördelning inom Jordbruksdepartementets anslag B 1.
1994/95:Jo228 av Agneta Brendt och Sigrid Bolkéus (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ekologisk odling.
1994/95:Jo229 av Maggi Mikaelsson och Björn Samuelson (v) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om arrendatorers möjlighet att få ersättning
för mjölkkvot.
1994/95:Jo230 av Ingvar Eriksson och Peter Weibull Bernström
(m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om dispens från gällande EU-regler
avseende odling av spannmål för eldningsändamål.
1994/95:Jo231 av Sonia Karlsson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om maskinringarnas betydelse i framtida svenskt
lantbruk.
1994/95:Jo232 av Lisbeth Staaf-Igelström m.fl. (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om miljöstödet i stödområdena 1--4.
1994/95:Jo233 av Sven-Erik Österberg m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av stöd till jordbruket i norra
Västmanland.
1994/95:Jo234 av Kjell Ericsson (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om införande av miljöstöd för
animalieproduktionen i stödområde 4,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om svinproduktionen i stödområde 4,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om uppflyttning av vissa kommuner i högre
stödområde,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en utredning av industristödet i
stödområde 4.
1994/95:Jo235 av Anders G Högmark och Jan-Olof Franzén (m)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om utnyttjandet av EU:s miljöstöd.
1994/95:Jo236 av Inger René och Gustaf von Essen (m) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om avveckling av subventioner,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om statliga medel till avbytartjänster,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om EU:s startstöd till avbytarorganisationen.
1994/95:Jo238 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om anpassningen till EU:s jordbrukspolitik,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om avreglering av EU:s jordbrukspolitik CAP,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om urholkning av EU-avtalet,
4. att riksdagen hos regeringen begär en konsekvensanalys
kring effekterna av riksdagens beslut i anledning av EU-avtalet
i enlighet med vad som anförts i motionen,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om miljöprogrammet,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om LFA-stödet,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om arealersättningar inom EU,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om prisorter för inlösen av spannmål,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om miljöavgifter,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om bioproduktion,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om avbytartjänsten,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om finansiering av EU-avgiften,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om de ekonomiska konsekvenserna för jord- och
skogsbruket till följd av skattepolitiken,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att ekologisk odling skall kunna bedrivas
på delvis omställda gårdar,
23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om den svenska livsmedelsbranschen i det
internationella perspektivet,
24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om långsiktiga mål för livsmedelssektorn i
Sverige,
25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om regional omfördelning och
kapitaliseringseffekter,
26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om parlamentarisk uppföljning av utvecklingen
av jordbruket i Sverige,
29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om utförsäljningen av tillgångarna i
Jordfonden,
33. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om den privata äganderätten.
1994/95:Jo240 av Kjell Ericsson och Börje Hörnlund (c) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ökad användning av framförhandlat
miljöstöd i regionalpolitiskt syfte för att bibehålla stödnivån
i stödområde 4,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om åtgärder för att lösa problemen med det
regionala stödet till svinproduktionen i stödområde 4,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att stå fast vid höstriksdagens beslut om
att beräkna behovet av nationellt stöd i svinproduktionen
utifrån en tredjedel egenproducerad spannmål i stödområdena
1--3,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om djurkoppling vid användning av miljöstöd i
regionalpolitiskt syfte,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om produktionsanknytning för nationellt stöd
till mjölkproduktionen,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om bibehållet anslag till
avbytarverksamheten.
1994/95:Jo241 av Bengt Harding Olson m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en marknadsinriktad målsättning för
jordbruks- och livsmedelspolitiken,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om konsekvensanalyser beträffande
marknadsmässig prisbildning och resursfördelning,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om politiskt beslutad kostnadsbelastning,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ramprogram på jordbruks- och
livsmedelssektorn för Sydsverige,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om särskilda konkurrenskontroller på
jordbruks- och livsmedelsområdet.
1994/95:Jo242 av Karl Hagström och Sigrid Bolkéus (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om mjölkkvoter och arrendatorer.
1994/95:Jo243 av Ingvar Eriksson (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om kvottilldelning för ekomjölkproducenterna.
1994/95:Jo244 av Sverre Palm m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om åtgärder för främjande av omställning i
ekologiskt hållbar riktning.
1994/95:Jo245 av Inger Lundberg m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om antalet prisorter,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en prisort i Örebro län.
1994/95:Jo246 av Eva Eriksson och Lennart Fremling (fp) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om inriktningen av regionalstödet,
2. att riksdagen till anslaget B 9 Regionala stöd till
jordbruket anvisar 225 000 000 kr mer än vad regeringen har
föreslagit eller således 1 677 000 000 kr samt justerar anslaget
B 10 Från EG-budgeten finansierade regionala stöd i motsvarande
grad,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om inriktningen av miljöstödet,
4. att riksdagen till anslaget B 11 Miljöersättningar inom
jordbruket anvisar 375 000 000 kr mer än vad regeringen har
föreslagit eller således 1 175 000 000 kr samt justerar anslaget
B 12 Från EG-budgeten finansierade miljöersättningar i
motsvarande grad,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om inriktningen av arbetet i EU,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om vikten av ett ökat antal ersättningsnivåer
för arealersättning, vilka skall kompensera ett lägre
spannmålspris,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om vikten av ett väsentligt ökat antal
interventionsorter,
1994/95:Jo247 av Ingegerd Wärnersson och Marianne Jönsson (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om livsmedelsproduktionen i
Sydsverige.
1994/95:Jo248 av Berit Andnor m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om fördelningen av mjölkkvoter med hänsyn till
förhållandena i norra Sverige.
1994/95:Jo249 av Bo Bernhardsson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av ett aktivt svenskt agerande för
en reformering av EU:s jordbrukspolitik,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om nödvändigheten av en utvärdering och
uppföljning av återregleringens konsekvenser för det svenska
jordbruket.
1994/95:Jo250 av Jörgen Persson och Rune Berglund (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om maskinringarnas betydelse i framtida
svenskt lantbruk.
1994/95:Jo251 av Maggi Mikaelsson m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om vikten av tydliga signaler för att främja
ekologisk produktion,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om storlek och utformning av riktad
arealersättning,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ekologisk rådgivning inom förstärkt anslag
till miljöprogrammet,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om produktionsbegränsningar,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om KRAV-kontrollen,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ekologisk inriktning på forskning och
försök.
1994/95:Jo252 av Agneta Ringman (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om landskapsvårdande åtgärder för Öland.
1994/95:Jo254 av Lisbeth Staaf-Igelström m.fl. (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om avbytarverksamheten inom lantbruket.
1994/95:Jo255 av Sivert Carlsson och Agne Hansson (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av konsekvensanalys rörande
jordbrukets ekonomi och villkor.
1994/95:Jo258 av Krister Örnfjäder och Agne Hansson (s, c)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om kompensation vid fördelning av
mjölkkvoter.
1994/95:Jo259 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas
2. att riksdagen beslutar att under anslaget B 1
Jordbruksverket inom Jordbruksdepartementet anvisa ett i
förhållande till regeringens förslag minskat anslag med
12 000 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen beslutar att under anslaget B 3 Stöd till
jordbrukets företagshälsovård inom Jordbruksdepartementet anvisa
ett i förhållande till regeringens förslag minskat anslag med
37 500 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen,
4. att riksdagen beslutar att sätta upp ett nytt anslag under
Jordbruksdepartementets huvudtitel för stöd till
avbytarverksamheten samt anvisar detta anslag 150 000 000 kr i
enlighet med vad som anförts i motionen,
5. att riksdagen beslutar att under anslaget B 4 Rådgivning
och utbildning anvisa ett i förhållande till regeringens förslag
minskat anslag med 28 296 000 kr i enlighet med vad som anförts
i motionen,
6. att riksdagen beslutar att under anslaget B 9 Regionala
stöd till jordbruket inom Jordbruksdepartementet anvisa ett i
förhållande till regeringens förslag minskat anslag med
237 000 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen,
7. att riksdagen beslutar att under anslaget B 10 Från
EG-budgeten finansierade regionala stöd till jordbruket inom
Jordbruksdepartementet anvisa ett i förhållande till regeringens
förslag ökat anslag med 75 000 000 kr i enlighet med vad som
anförts i motionen,
8. att riksdagen beslutar att under anslaget B 11
Miljöersättningar inom jordbruket inom Jordbruksdepartementet
anvisa ett i förhållande till regeringens förslag ökat anslag
med 1 461 000 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen,
9. att riksdagen beslutar att under anslaget B 12 Från
EG-budgeten finansierade miljöersättningar inom
Jordbruksdepartementet anvisa ett i förhållande till regeringens
förslag ökat anslag med 1 461 000 000 kr i enlighet med vad som
anförts i motionen,
10. att riksdagen beslutar att under anslaget C 1
Fiskeriverket inom Jordbruksdepartementet anvisa ett i
förhållande till regeringens förslag minskat anslag med
43 500 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen,
11. att riksdagen beslutar att under anslaget F 6
Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket inom
Jordbruksdepartementet anvisa ett i förhållande till regeringens
förslag minskat anslag med 15 000 000 kr i enlighet med vad som
anförts i motionen,
13. att riksdagen beslutar att under anslaget G 3
Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden inom
Jordbruksdepartementet anvisa ett i förhållande till regeringens
förslag minskat anslag med 5 647 000 kr i enlighet med vad som
anförts i motionen.
1994/95:Jo260 av Kerstin Warnerbring (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av åtgärder för att ge Skånes
jordbruk och livsmedelsproduktion goda konkurrens- och
utvecklingsmöjligheter.
1994/95:Jo261 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om Sveriges uppgift när det gäller
utformningen av den framtida jordbrukspolitiken i EU,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om jordbruket som sysselsättningsskapande
verksamhet,
3. att riksdagen till Stöd till jordbrukets företagshälsovård
(B 3) för budgetåret 1995/96 anvisar 150 000 000 kr utöver vad
regeringen föreslagit,
4. att riksdagen för budgetåret 1995/96 beslutar överföra 20
000 000 kr från Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket (F 6)
till Strukturstöd inom livsmedelssektorn (B 7),
6. att riksdagen för budgetåret 1995/96 beslutar överföra 140
000 000 kr från Regionala stöd till jordbruket (B 9) till
Miljöersättningar inom jordbruket (B 11),
7. att riksdagen till Miljöersättningar inom jordbruket (B 11)
för budgetåret 1995/96 anvisar 910 000 000 kr utöver vad
regeringen föreslagit,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om miljöåtgärder inom jordbruket så att
400 000 000 kr avser stöd till vall och bete i Norrland,
300 000 000 kr avser stöd till vall och bete i södra Sveriges
skogs- och mellanbygder, 200 000 000 kr avser miljöåtgärder i
det konventionella jordbruket, 150 000 000 kr avser rådgivning
och utbildning,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om Norrlandsjordbruket,
10. att riksdagen för budgetåret 1995/96 beslutar överföra
30 000 000 kr från Konsument- och marknadsföringsåtgärder inom
livsmedelsområdet (G 8) till Sveriges lantbruksuniversitet
(H 1),
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att öka antalet prisorter för spannmål.
1994/95:Jo262 av Birgitta Carlsson (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om arealstöd,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om miljöstödet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om LFA-stödet,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att öka antalet interventionsorter,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om exportbidrag vid export av havre,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om konsekvensanalys,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om inrättande av EU-råd.
1994/95:Jo263 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om inriktningen av svensk jordbrukspolitik
syftande till att ge möjlighet att bedriva jordbruk i hela
landet och fullt utnyttjande av befintlig åkermark,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att det globala perspektivet i
livsmedelsförsörjningen skall vägas in vid utformningen av
jordbrukspolitiken,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en konsekvensanalys av den förda
jordbrukspolitiken,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om miljöprogrammet omfattande
bevarandeprogram, program för resurshushållning och program för
ekonomisk bärkraft, innebärande en strävan mot att de tre
delprogrammen används fullt ut,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att principen om återförande av
miljöavgifter till jordbruksnäringen skall tillämpas,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om stöd till mindre gynnade områden (LFA),
vilket innebär 150 000 000 kr utöver regeringens förslag,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om arealersättning till det ekologiska
jordbruket för CAP- och icke CAP-grödor,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om antalet klasser för arealersättning till
CAP-grödor,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om antalet prisorter för intervention,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om avbytartjänsten och anvisar 200 000 000 kr
utöver regeringens förslag,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om instruktioner till Jordbruksverket när det
gäller att stimulera jordbruket och trädgårdsnäringen till en
bättre ekologisk anpassning.
1994/95:Jo264 av Agneta Ringman och Bengt Kronblad (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av en översyn av
bettransportstödet till betodlarna i sydöstra Sverige.
1994/95:Jo265 av Gudrun Lindvall (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
förslaget till miljöersättningar i jordbruket bör kompletteras
så att ersättning kan utgå till odling av äldre, genetiskt
värdefulla kulturväxter och ogräs,
2. att riksdagen under förutsättning att yrkande 1 inte
bifalls som sin mening ger regeringen till känna att resurser på
annat sätt bör ställas till förfogande så att kraven enligt
konventionen om biologisk mångfald uppfylls.
1994/95:Jo266 av Karl Hagström (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om avbytarverksamheten.
1994/95:Jo268 av Kjell Nordström m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om antalet interventionsorter som finansieras
av EU.
1994/95:Jo269 av Ingibjörg Sigurdsdóttir och Lilian Virgin (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om interventionsorter och
avbytarverksamhet.
1994/95:Jo270 av Isa Halvarsson (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om kravet på införande av miljöstöd,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om vikten av ett väsentligt ökat antal
interventionsorter,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om avbytartjänsten.
1994/95:Jo271 av Roland Larsson (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om analys av det svenska slätt- och mellanbygdsjordbrukets
konkurrenssituation inom EU.
1994/95:Jo272 av Agne Hansson (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om villkoren för att avbytartjänsten skall få
vara kvar,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att stöd till mindre gynnade
jordbruksområden (LFA) bör utgå till hela Gotland,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att de möjligheter som finns att utnyttja
EU:s miljöprogram bör tas till vara fullt ut,
4. att riksdagen hos regeringen begär att den med EU
framförhandlar en ny överenskommelse om antalet
interventionsorter så att Gotland finns med som
interventionsort.
1994/95:Jo273 av Marie Wilén (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om miljöprogram för jordbruket,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om mindre gynnade områden,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om avbytarverksamheten.
1994/95:Jo274 av Eskil Erlandsson m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ett fullt utnyttjande av LFA-stödet enligt
EU-avtalet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om åtgärder för att kompensera
konkurrensnackdelarna för svinproduktion inom området LFA-syd,
3. att riksdagen till Lantbrukets avbytarverksamhet för
budgetåret 1994/95 anvisar 200 miljoner kronor eller för 18
månader 300 miljoner kronor.
1994/95:Jo275 av Lennart Brunander och Birgitta Carlsson (c)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av fortsatt stöd till
maskinringsverksamheten.
1994/95:Jo276 av Ingvar Eriksson och Peter Weibull Bernström
(m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om den nu förda EU-politikens
effekter för bl.a. skånska lantbrukare.
1994/95:Jo278 av Helena Nilsson (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ett nationellt livsmedelspolitiskt
program.
1994/95:Jo301 av Lars Hedfors m.fl. (s) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ett storskaligt kalkningsprogram för
skogsmark i Sverige.
1994/95:Jo302 av Majléne Westerlund Panke m.fl. (s) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om kalkning och askåterföring i Halland.
1994/95:Jo306 av Ronny Olander och Bo Bernhardsson (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om prioritering av ny plantering av
ädellövskog.
1994/95:Jo307 av Erik Arthur Egervärn (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ökad satsning på skogsbilvägar.
1994/95:Jo308 av Rune Berglund (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om skogsbilvägar i Jämtlands län.
1994/95:Jo309 av Ulf Björklund (kds) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om vikten av att Skogsstyrelsen ges i uppdrag att tillhandahålla
service för vägnätsplanering och samordning vid byggande av
skogsbilvägar i enlighet med vad som anförts i motionen.
1994/95:Jo402 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om anslaget till Fiskeriverket.
1994/95:Jo415 av Ingrid Näslund m.fl. (kds) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att medel ur anslaget C 3 skall kunna
användas för att trålare i tider av fiskestopp utrustas till att
arbeta med att rensa bort spökgarn etc.
1994/95:Jo416 av Stig Grauers m.fl. (m) vari yrkas
6. att riksdagen avslår förslaget om ökat anslag till
Fiskeriverket.
1994/95:Jo503 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen anslår 50 miljoner kronor för innevarande
budgetår för att ge organisationer möjlighet att söka medel för
att informera om genteknikens följder.
1994/95:Jo507 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att anslå 2 miljoner kronor under
budgetåret för att börja arbete med sortgodkännande av
traditionella växtsorter.
1994/95:Jo609 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
16. att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur EU:s
miljöprogram för jordbruket kan utnyttjas i syfte att öka
investeringar i våtmarker.
1994/95:Jo628 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om riktlinjer för ett resurshushållande
jordbruk.
1994/95:K224 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Sverige skall verka för ett förenklat
regelkomplex inom EU:s jordbrukssektor,
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Sverige skall vara pådrivande i
arbetet för att miljöanpassa det konventionella jordbruket samt
främja det ekologiska jordbruket i EU.
1994/95:K508 av Ulf Björklund och Rolf Åbjörnsson (kds) vari
yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om de samiska näringarnas möjligheter att få
del av EU:s mål 6-områdesstöd bl.a. genom upprättandet av ett
miljöprogram enligt EU:s miljöförordning 2078/92.
1994/95:K630 av Johnny Ahlqvist m.fl. (s) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ett framtidsprogram för livsmedelssektorn,
1994/95:Fi211 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
21. att riksdagen beslutar öka anslaget till miljöstöd med
400 000 000 kr utöver regeringens förslag.
1994/95:Fi216 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas
19. att riksdagen till avbytartjänst och miljöstöd för
budgetåret 1995/96 anvisar 500 miljoner kronor utöver vad
regeringen föreslagit.
1994/95:U502 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
Sverige inom EU bör arbeta för att jordbrukspolitiken läggs om
så att ökad import från Östeuropa och u-länder blir möjlig och
att utvecklingen styrs i riktning mot ett ekologiskt och
djurvänligt jordbruk.
1994/95:U503 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om Sveriges roll som pådrivande för en
avreglering av och om minskat stöd till EU:s jordbrukspolitik.
1994/95:A415 av Dan Ericsson (kds) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om jordbrukspolitiken.
1994/95:A807 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) vari yrkas
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att uppdra åt Konsumentberedningen att
analysera de förändringar och konsekvenser EU-medlemskapet
medför.
Utfrågningar, uppvaktningar m.m.
Representanter för Jordbruksdepartementet har bl.a. lämnat
information om de pågående förhandlingarna med EU angående
Sveriges medverkan i den gemensamma jordbrukspolitiken.
Lars-Erik Hellberg, Svenska Lantarbetareförbundet, har
informerat utskottet om sitt utredningsarbete beträffande
avbytarverksamheten.
Vidare har utskottet uppvaktats av representanter för Sveriges
Jordägareförbund, LRF:s Norrlandsgrupp och Norrbottens Bär och
Grönsaker Ekonomiska Förening.
Utskottet har mottagit ett antal skrivelser i ärendet.
Utskottet
1. Svensk jordbrukspolitik m.m.
Propositionen
Enligt regeringen måste en svensk och europeisk
jordbrukspolitik ha sin utgångspunkt i det globala
livsmedelspolitiska perspektivet. I en värld där de rika
länderna dumpar sin överskottsproduktion i bl.a. tredje världens
städer kommer urbaniseringen i dessa delar av världen att
accelerera och en fortsatt ensidig exportproduktion av
specialgrödor att ytterligare utarma landsbygden och jordarna.
Ländernas förmåga att försörja sig själva minskar. Därför måste
den nationella livsmedelspolitiken inte bara integreras i EU:s.
Den måste, liksom EU:s, ses och förstås i sitt globala
sammanhang.
Sveriges medlemskap i EU innebär att vi skall samordna vår
politik på livsmedelsproduktionens område med EU:s
jordbrukspolitik. Den gemensamma jordbrukspolitiken -- Common
Agricultural Policy (CAP) -- är ett av EU:s viktigaste
samarbetsområden. Enligt regeringen är det viktigt att det finns
ett levande jordbruk i landets alla delar. Jordbrukspolitiken
har starka regionalpolitiska inslag även inom EU. En smidig
administration behöver utformas för hantering av de olika
stödordningarna. De olika strukturstöden som rör jordbruket
skall administreras inom länsstyrelserna. Detta innebär att
länsstyrelserna får en mycket viktig roll i den regionala
utvecklingen. De får ansvar för områden som på ett gynnsamt sätt
stödjer och kompletterar varandra i utvecklingen av ett
mångfasetterat och miljövänligt lantbruk med kulturmiljövård som
ett viktigt inslag. Till denna bild hör också de extra resurser
som avsatts för att stimulera kvinnligt företagande i hela
landet och som mycket väl kan kombineras med de olika insatserna
inom jordbrukspolitikens område. De förslag som läggs i det
följande till kompletterande miljöåtgärder, stöd till mindre
gynnade områden och olika direktbidrag ger möjlighet att på ett
balanserat sätt, utan alltför omfattande snedvridningar mellan
olika produktionssektorer och regioner, hantera de problem som
kan uppstå i samband med införandet av CAP. Enligt regeringen
har miljö- och regionalpolitiska hänsyn samt incitament till en
inriktning mot kvalitet prioriterats i stället för kvantitet.
Därmed skall det svenska jordbrukets ställning på EU-marknaden
stärkas och grunden läggas till ett långsiktigt uthålligt
jordbruk.
Enligt regeringen bör det genom de presenterade besparingarna
för hela mandatperioden nu gå att med större säkerhet planera
för framtiden. Regeringen föreslår att merparten av
besparingarna tas ut i samband med övergången till EU:s
gemensamma jordbrukspolitik. Sverige har i samband med avtalet
om ett EU-medlemskap förhandlat fram olika stödformer som är av
frivillig art och enbart till en del finansierade över EU:s
budget. Dessa utnyttjas i dag bara till en del, medan de
direktbidrag som utgår givetvis utnyttjas fullt ut. Skälet till
att regeringen föreslår att de frivilliga bidragen skall
utnyttjas i begränsad utsträckning är att den svenska
medfinansieringen skulle utgöra en alltför stor belastning på
statsbudgeten. Den samhällsekonomiska utvecklingen i Sverige är
en av de faktorer som kommer att avgöra hur dessa stödformer
utnyttjas i framtiden. Besparingsåtagandet inom jordbruksområdet
fram till år 1998 utöver de besparingar som presenteras för
budgetåret 1995/96 omfattar ca 500 miljoner kronor. Enligt
regeringen finns besparingspotentialen framför allt på
administrationen. I övrigt kan besparingar hämtas hem genom
förändringar i den gemensamma jordbrukspolitiken som resulterar
i utgiftsminskningar på den svenska statsbudgeten. Regeringen
föreslår nu att myndigheternas förvaltningskostnader och övrig
statlig konsumtion inom Jordbruksdepartementets
verksamhetsområde minskas med 332 miljoner kronor fram t.o.m. år
1998. För budgetåret 1995/96 minskas de berörda anslagen med
sammanlagt 349 miljoner kronor. För en 12-månadersperiod blir
besparingen 232 miljoner kronor.
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner inriktningen och
omfattningen av de besparingar inom Jordbruksdepartementets
ansvarsområde för budgetåren 1997 och 1998 som regeringen
förordar.
Besparingsåtgärder (miljoner kronor)
1995/96 1998*
(12 mån)
Miljöersättningar inom jordbruket 974 974
Stöd till mindre gynnade områden 150 150
Forskning och utbildning 200 200
Övrigt 172 672
Summa besparingar brutto 1 496 1 996
Reformer -389 -389
Summa besparingar netto 1 107 1 607*
* De bestående besparingarna budgetåret 1998 beräknas uppgå till
500 miljoner kronor utöver vad som föreslås för budgetåret
1995/96 (12 månader).
Motionerna
Enligt motion Jo202 (c) yrkande 2 utesluter begreppet
livsmedelspolitik produktion av energi- och industriråvaror samt
hänsynstagande till kulturmiljö och biologisk mångfald.
Lämpligare är att i dessa sammanhang i stället använda det
vidare begreppet jordbrukspolitik. Enligt yrkande 4 måste
jordbrukspolitiken utformas med hänsyn till den globala
livsmedelsförsörjningen. Sverige bör ha en naturresursberedskap
för att snabbt kunna öka produktionen. I motion Jo210 (mp)
yrkande 34 framhålls bl.a. att Sverige måste få ett lantbruk
som är långsiktigt uthålligt. Intresset är stort både hos
konsumenter och lantbrukare för det ekologiska jordbruket. Det
är därför viktigt att de rätta politiska signalerna ges för att
få i gång en utveckling mot ett hållbart lantbruk. Enligt motion
Jo238 (m) innebär förslaget om finansieringen av EU-avgiften att
skattebelastningen inte kommer att stå i proportion till
jordbrukets del i samhällsekonomin (yrkande 12). Den förda
skattepolitiken kommer att få oacceptabla ekonomiska
konsekvenser för jord- och skogsbruket (yrkande 13). Enligt
yrkande 23 måste den svenska livsmedelsbranschen ses i det
internationella perspektivet. Man måste tillsammans med näringen
tillvarata och utveckla den svenska livsmedelsproduktionen och
genom olika stöd skapa goda förutsättningar och rättvisa
villkor. I yrkande 24 framhålls betydelsen av långsiktiga mål
för livsmedelssektorn i Sverige. Näringen måste anpassas till
förhållanden som kan antas bli gällande i en framtida avreglerad
internationell marknad. Även i motion Jo241 (fp) yrkande 1
konstateras att det behövs en marknadsinriktad målsättning för
jordbruks- och livsmedelspolitiken. Regeringen bör i samråd med
konsument- och producentsidan formulera en gemensam målsättning.
Enligt yrkande 3 får produktionen i Sydsverige inte drabbas av
politiskt beslutade kostnader som avviker från vad som gäller i
närområdet. Ett ramprogram bör utformas för jordbruks- och
livsmedelssektorn i Sydsverige (yrkande 4). Vidare behövs
särskilda konkurrenskontroller på jordbruks- och
livsmedelsområdet (yrkande 8). När det gäller
livsmedelsproduktionen i Sydsverige framhålls i motion Jo247 (s)
att en marknadsmässig resursfördelning och prisbildning måste
underlättas. Avregleringen måste fortsätta och politiskt
beslutade kostnader som snedvrider konkurrensförhållandena i
närområdet bör ej accepteras. I motion Jo260 (c) yrkande 1
betonas behovet av åtgärder för att ge Skånes jordbruk och
livsmedelsproduktion goda konkurrens- och
utvecklingsmöjligheter. Jordbruket som sysselsättningsskapande
verksamhet uppmärksammas i motion Jo261 (v) yrkande 2. Enligt
motionärerna är få sysselsatta i första ledet men om man räknar
hela kedjan blir de tre gånger så många. Enligt motion Jo263
(kds) yrkande 1 bör svensk jordbrukspolitik inriktas på att ge
möjlighet att bedriva jordbruk i hela landet med ett fullt
utnyttjande av befintlig åkermark. Vid utformningen av
jordbrukspolitiken måste det globala perspektivet i
livsmedelsförsörjningen vägas in (yrkande 2). I motion Jo278 (c)
yrkas att ett nationellt livsmedelspolitiskt program utformas
med klart formulerade mål och strategier (yrkande 1). Enligt
motion K630 (s) yrkande 5 bör ett framtidsprogram för den
skånska livsmedelssektorn utarbetas som syftar till att utveckla
kvalitet i produktionen. Staten och regionala organ måste
samverka och ta initiativ till utarbetande av ett program för
bionäringarna och livsmedelsindustrin.
Enligt motionerna Jo202 (c) yrkande 14 och Jo238 (m) yrkande
10 bör en satsning på bioråvaror initieras så snart som möjligt.
Regeringen bör återkomma med ett förslag i enlighet med
betänkandet Växande grödor (SOU 1994:113).
Utskottets överväganden
Sveriges medlemskap i EU betyder att marknadsförutsättningarna
för jordbruket och livsmdelsproduktionen har förändrats.
Gränserna öppnas för handel och konkurrensen skärps. Som
framhålls i flera motioner behöver mer långsiktiga mål på
jordbruksområdet fastställas som förbereder landet för den dag
då jordbruket skall konkurrera och verka på en i det närmaste
avreglerad internationell livsmedelsmarknad. Det svenska
jordbruket måste på ett smidigt och konsekvent sätt anpassas
till denna situation. Bl.a skulle konsument- och producentsidan
i samråd kunna formulera en målsättning för en mer
marknadsinriktad jordbruks- och livsmedelspolitik. Härigenom
skapas även bättre planeringsförutsättningar för dem som är
verksamma med jordbruks- och livsmedelsproduktion. Verksamheten
har under senare år fått leva i ovisshet om de framtida
villkoren. Som regeringen framhåller bör det nu också gå att med
större säkerhet planera för framtiden genom att riktlinjerna nu
läggs fast, EU-medlemskapets effekter slår igenom direkt och
besparingarna presenteras för hela mandatperioden. Den svenska
jordbrukspolitiken skall främja jordbrukets möjligheter att som
en del av kretsloppssamhället producera livsmedel, bioenergi och
andra bioråvaror. Ett livskraftigt jordbruk främjar samtidigt
den biologiska mångfalden och kulturmiljövården. På det
livsmedelspolitiska området skall konsumentintresset främjas och
frågor som rör livsmedelskvalitet, prissättning, konkurrens,
m.m. drivas med kraft.
Som regeringen framhåller är det viktigt att man vid
samordningen med EU:s jordbrukspolitik uppmärksammar betydelsen
av ett levande jordbruk i landets alla delar. Jordbrukspolitiken
har starka regionalpolitiska inslag även inom EU. Som framgår av
regeringens förslag skall strukturstöden som rör jordbruket
administreras inom länsstyrelserna. Detta innebär enligt
utskottets mening att länsstyrelserna får en mycket viktig roll
i den regionala utvecklingen. Genom de nya funktioner som nu
tillförs länsstyrelserna får de ansvar för områden som på ett
gynnsamt sätt stödjer och kompletterar varandra i utvecklingen
av ett mångfasetterat och miljövänligt lantbruk med
kulturmiljövård som ett viktigt inslag. Som framhålls i
propositionen hör till denna bild också de extra resurser som
avsatts för att stimulera kvinnligt företagande i hela landet
och som mycket väl kan kombineras med de olika insatserna inom
jordbrukspolitikens område. De förslag beträffande
kompletterande miljöåtgärder, stöd till mindre gynnade områden
och olika direktbidrag som utskottet behandlar senare i detta
betänkande bör öka möjligheterna att på ett balanserat sätt,
utan alltför omfattande snedvridningar mellan olika
produktionssektorer och regioner, hantera de problem som kan
uppstå i samband med införandet av CAP. I likhet med regeringen
anser utskottet att miljö- och regionalpolitiska hänsyn samt
incitament till en inriktning mot kvalitet i stället för
kvantitet bör prioriteras. Därmed stärks det svenska jordbrukets
ställning på EU-marknaden och grunden kan läggas till ett
långsiktigt uthålligt jordbruk.
Som framgår av det anförda finns det en betydande
samstämmighet mellan regeringens uttalanden om jordbruks- och
livsmedelspolitikens inriktning (prop. s. 3--7) och de
synpunkter som förs fram i motionerna. Utskottet kan för sin del
i stor utsträckning ansluta sig till de mer allmänt hållna
överväganden om jordbrukspolitiken som görs i t.ex. motionerna
Jo210, Jo238, Jo241, Jo247, Jo260, Jo263, Jo278 och K630. Några
motionsyrkanden går ut på att riksdagen skall göra uttalanden om
jordbrukets betydelse i olika avseenden eller om de negativa
effekterna av vissa av de i propositionen framlagda förslagen.
Sådana uttalanden är enligt utskottets mening mindre
meningsfulla om de inte förenas med verkställbara krav på
konkreta åtgärder från regeringens sida. Med de reservationer
som innefattas i det anförda delar utskottet t.ex. uppfattningen
i motion Jo202 att begreppet livsmedelspolitik i vissa
sammanhang kan vara alltför snävt och att begreppet
jordbrukspolitik kan vara en bättre benämning på åtgärder som
även innefattar t.ex. energiproduktion och hänsyn till
kulturmiljö och biologisk mångfald. Utskottet förutsätter att
både riksdagen och regeringen använder båda begreppen på ett
sätt som bäst tillgodoser behovet av en rättvisande beskrivning
av den politik som förs eller av de åtgärder som i förekommande
fall är aktuella. Frågan får dock i huvudsak betecknas som en
terminologisk fråga och är inte av den beskaffenheten att den
bör bli föremål för ett riksdagsbeslut.
Utskottet har inget att invända mot t.ex. bedömningen i motion
Jo210 yrkande 34 att det svenska lantbruket bör vara långsiktigt
uthålligt. Detta överensstämmer väl med vad riksdagen tidigare
beslutat i fråga om miljöpolitiken och kretsloppsarbetet och
berörs dessutom i regeringens skrivelse 1994/95:120 om miljön --
vårt gemensamma ansvar (s. 22 f.). Det torde inte heller råda
delade meningar angående synpunkterna i motionerna Jo238 och
Jo241 om en långsiktig och marknadsinriktad målsättning för
livsmedelssektorn och en fortsatt utveckling av
livsmedelsbranschen. Motionerna är i stor utsträckning
tillgodosedda med vad utskottet anfört ovan.
Sammanfattningsvis bedömer utskottet att följande motioner har
tillgodosetts genom utskottets överväganden eller kan förväntas
bli i större eller mindre utsträckning tillgodosedda utan något
särskilt initiativ från riksdagens sida: Jo202 yrkande 2, Jo210
yrkande 34, Jo238 yrkandena 23 och 24, Jo241 yrkandena 1, 3, 4
och 8, Jo247, Jo260 yrkande 1, Jo263 yrkande 1, Jo278 yrkande 1
och K630 yrkande 5.
Som framgår av propositionen har Sverige i samband med avtalet
om ett EU-medlemskap förhandlat fram olika stödformer som är av
frivillig art och enbart till en del finansierade över EU:s
budget. Utskottet gör längre fram i detta betänkande en
bedömning som i viss mån avviker från regeringens överväganden
när det gäller att utnyttja och medfinansiera de frivilliga
bidragen. Det innebär givetvis inte att utskottet motsätter sig
vad regeringen anför om att den samhällsekonomiska utvecklingen
i Sverige kan påverka i vad mån stödformerna skall utnyttjas i
framtiden. Utskottet hänvisar härvidlag till vad som anförs i
det följande under vissa anslagspunkter, bl.a. B 3 Stöd till
avbytarverksamhet m.m. och B 11 Miljöersättningar inom
jordbruket. Med de inskränkningar som innefattas i det anförda
föreslår utskottet att riksdagen godkänner inriktningen och
omfattningen av de besparingar inom Jordbruksdepartementets
ansvarsområde för budgetåren 1997 och 1998 som regeringen
förordar (mom. 87 i hemställan).
Utskottet kan i stor utsträckning ansluta sig till de
synpunkter som redovisas i både propositionen och motionerna
Jo202 yrkande 4 samt Jo263 yrkande 2 när det gäller
jordbrukspolitiken i ett globalt livsmedelspolitiskt
perspektiv. Utskottet vill i detta sammanhang understryka att
det finns rapporter från olika internationella organisationer,
bl.a. FAO och Världsbanken, som varnar för krympande
produktionsresurser i jordbruket och annan
livsmedelsförsörjning. I 1995 års utgåva av Tillståndet i
världen från Worldwatch Institute finns beskrivningar av vilka
gränser naturen sätter för möjligheterna att öka den globala
livsmedelsförsörjningen eller hålla jämna steg med
befolkningsutveckling och stigande efterfrågan på livsmedel från
vissa länder.
Som också anförs i propositionen hotas livsmedelsförsörjningen
av miljöförstöring, erosion, försurning, försaltning och
ökenutbredning. Mot bakgrund av detta hot finns det anledning
att beakta möjligheterna till en mer flexibel användning av
åkermarken till annan produktion än livsmedel, samtidigt som en
beredskap för ökad livsmedelsproduktion bibehålls. Den
nationella jordbruks- och livsmedelspolitiken måste således inte
bara integreras i EU:s utan också ses och förstås i sitt globala
sammanhang. Dessa frågor kan med fördel bevakas och drivas inom
ramen för bl.a. Sveriges agerande i FAO och i biståndsarbetet.
Utskottet utgår från att motionerna Jo202 yrkande 4 och Jo263
yrkande 2 kommer att tillgodoses utan någon vidare åtgärd från
riksdagens sida.
Som framhålls i motion Jo261 yrkande 2 har de areella
näringarna stor betydelse för sysselsättningen inom landet,
särskilt om man även beaktar de efterföljande leden förädling
och distribution. Vidare underskattas alltid lantbrukets del av
sysselsättningen eftersom många som arbetar deltid i jordbruket
redovisas under andra näringsgrenar. Ett belysande exempel är
kvinnorna som ofta kombinerar jordbruksarbete med ett annat
deltidsarbete. Den regionalpolitiska betydelsen av en näring som
ger arbetsmöjligheter åt både män och kvinnor är föga
uppmärksammad. Kvinnornas ekonomiska betydelse för näringen
underskattas ofta. Det finns många exempel på hur kvinnor omsatt
sina kunskaper och erfarenheter i framgångsrik företagsamhet
inom jordbruk och livsmedelsindustri, inte minst i glesbygder.
De EU-anknutna strukturstöd som nu blir tillgängliga kan bidra
till att ytterligare stödja denna utveckling. Syftet med motion
Jo261 yrkande 2 bör mot bakgrund av det anförda kunna
tillgodoses utan något särskilt uttalande från riksdagens sida.
Utskottet är inte berett att föreslå något särskilt uttalande
från riksdagens sida med anledning av de i motion Jo238
yrkandena 12 och 13 framförda synpunkterna beträffande
EU-avgiftens finansiering m.m. Regeringen avser att i annat
sammanhang återkomma till riksdagen i denna fråga. Motionen
avstyrks i berörda delar.
När det gäller bioproduktion och bioråvaror vill utskottet
anföra följande. I november 1993 tillkallades en särskild
utredare med uppdrag att utreda möjligheterna att utveckla och
öka användningen av biologiska råvaror i Sverige. I juli 1994
redovisades resultatet i betänkandet Växande råvaror (SOU
1994:113). Betänkandet bereds för närvarande av regeringen.
Utskottet anser det lämpligt att avvakta resultatet av
beredningen och föreslår därför att motionerna Jo202 yrkande 14
och Jo238 yrkande 10 lämnas utan någon riksdagens vidare åtgärd.
2. Reformering av EG:s gemensamma jordbrukspolitik m.m.
Propositionen
Enligt regeringen bör konsumenternas intresse av bra mat till
rimliga priser dominera livsmedelspolitiken. Ett medlemskap i EU
kommer sannolikt att innebära en viss matprissänkning som en
följd av den förändrade jordbrukspolitiken som innebär att
prisstöd ersätts med direktstöd samt att våra gränser öppnas för
import. En framtida sänkning av tullar och införselavgifter till
följd av GATT-avtalet kommer att inleda en friare handel också
på en större världsmarknad. Det kan skapa ytterligare vinster
för konsumenterna.
Frågor som rör livsmedel, landsbygdsutveckling och
regionalpolitik har stor betydelse inom EU. Den gemensamma
jordbrukspolitiken (CAP) och regionalstöd över strukturfonderna
har gradvis utvecklats sedan början av 1960-talet. Större delen
av den gemensamma budgeten går till dessa ändamål. Den politik
som i dag förs inom livsmedelsområdet har enligt regeringen en
rad brister och bör därför förändras på en rad viktiga punkter.
Regeringen betonar dock att redovisade förslag ligger i linje
med det förändringsarbete som pågår inom gemenskapen. De
budgetproblem som förorsakas av den gemensamma
jordbrukspolitiken kan komma att förhindra ett närmare samarbete
med länderna i Central- och Östeuropa.
När det gäller vegetabiliesektorn innebär EU:s reform av den
gemensamma jordbrukspolitiken som inleddes år 1992 att priserna
till bonden på spannmål och oljeväxter fram t.o.m. år 1997 skall
närma sig världsmarknadspriset. Producenterna skall kompenseras
genom ett generellt arealbidrag. Samtidigt skall en viss andel
av arealen tas ur livsmedelsproduktionen. För år 1995 gäller
andelen 12 %. Programmet bygger på en kombination av
prissänkningar, direkta inkomststöd och
produktionsbegränsningar. Enligt regeringen utgör riskerna för
att kostnaderna blir högre än väntat samtidigt som produktionen
inte begränsas i tillräcklig omfattning starka skäl att fördjupa
reformen inom vegetabilieområdet. Priserna bör sänkas till
världsmarknadsnivå och gränsskyddet avskaffas. Arealbidragen bör
riktas till mindre jordbruk och bidragens värde begränsas
kraftigt för de stora producenterna med intensiv produktion.
Miljöaspekterna bör ges en starkare ställning bl.a. genom
införande av avgifter på handelsgödsel och bekämpningsmedel
enligt principen att nedsmutsaren skall betala. En framtida
inriktning av CAP enligt dessa utgångspunkter skulle gynna
jordbruket i länder där merparten av arealen finns hos små och
medelstora jordbruk och där kemikalieanvändningen begränsas.
Inom animaliesektorn finns i EU en rad kvotsystem med syfte
att reglera produktionen t.ex. inom mjölksektorn. Enligt
regeringens uppfattning är kvotsystem ineffektiva och bidrar
till bristande konkurrens, högre priser och en låg
förändringstakt inom jordbruket. Kostnaderna bärs till stora
delar av konsumenterna. En annan effekt av kvotsystem är att en
ineffektiv industristruktur bevaras. Sverige bör aktivt arbeta
för att kvotsystemen avskaffas.
Enligt regeringen bör sådana generella strukturstöd som ökar
livsmedelssektorns konkurrenskraft, genom att utveckla
produktionen inom de områden där Sverige har fördelar genom
kunnande, teknisk utveckling eller klimat, prioriteras.
Regeringen har tidigare redovisat förslag till hur regionala
stöd skall tillämpas i norra Sverige (prop. 1994/95:75). När det
gäller regionala stöd till jordbruket i södra Sverige bör vissa
resurser kunna avsättas till områden med särskilt svåra
brukningsförhållanden. Sådana områden finns företrädesvis på det
småländska höglandet. Även på Gotland och Öland bör stöd kunna
lämnas i form av stöd till mindre gynnade områden. Inriktningen
på tillämpningen av EU:s miljöprogram i Sverige har också
redovisats i proposition 1994/95:75. I det följande föreslås att
vissa resurser avsätts på statsbudgeten för generella
strukturstöd samt för miljöprogrammet. Ett program av särskild
betydelse för landsbygdens möjligheter att vidareutvecklas är
EG:s stöd för landsbygdsutveckling, det s.k. 5b-stödet. En
tillämpning av detta stöd i Sverige bör enligt regeringen i
första hand riktas till skogsbygderna i södra och mellersta
Sverige. Även öarna Gotland och Öland bör vara aktuella för
denna stödform.
Motionerna
Enligt motion Jo202 (c) yrkande 17 bör arbetet med
reformeringen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik inriktas på
att minska antalet regleringar. Ett stöd bör utformas som
huvudsakligen består av areal- och djurbidrag. Vidare måste
arbetet fortsätta med att förbättra miljön i jordbruket och
produktionen av miljövänliga råvaror stimuleras. Djurskydd och
djurhälsa måste stärkas. Motsvarande krav och synpunkter
framförs även i motionerna Jo238 (m) yrkande 2, Jo246 (fp)
yrkande 5, Jo249 (s) yrkande 1, Jo261 (v) yrkande 1, K224 (kds)
yrkandena 19 och 20, U502 (mp) yrkande 3 och U503 (fp) yrkande
8.
Enligt motion Jo202 (c) yrkande 18 bör en parlamentarisk
kommitté inrättas med uppgift att arbeta fram en svensk strategi
för reformering av CAP samt följa och utvärdera den svenska
politiken. I motion Jo238 (m) yrkande 4 begärs att regeringen
genomför en konsekvensanalys kring effekterna av riksdagens
beslut i anledning av EU-avtalet. Enligt yrkande 26 bör en
parlamentarisk uppföljning beträffande utvecklingen av
jordbruket i Sverige genomföras. En konsekvensanalys beträffande
marknadsmässig prisbildning och resursfördelning begärs i motion
Jo241 (fp) yrkande 2. Även i motion Jo249 (s) yrkande 2 betonas
nödvändigheten av en utvärdering och uppföljning av
återregleringens konsekvenser för det svenska jordbruket.
Behovet av konsekvensanalys rörande jordbrukets ekonomi och
villkor framhålls också i motionerna Jo255 (c), Jo262 (c)
yrkande 7 och Jo271 (c). Enligt motion Jo262 yrkande 8 bör ett
EU-råd inrättas med representanter för bönder,
livsmedelsindustri, regering och riksdag. En analys av den förda
jordbrukspolitiken krävs även i motion Jo263 (kds) yrkande 3.
Enligt motion A807 (c) yrkande 10 bör Konsumentberedningen ges i
uppdrag att analysera de förändringar och konsekvenser
EU-medlemskapet medför.
I motion Jo210 (mp) yrkas att riksdagen fastställer
miljöavgiften för kväve i gödselmedel till 5,60 kr per kg, om
andelen kväve i medlet överstiger 2 % (yrkande 28). Vidare
yrkas att riksdagen fastställer miljöavgiften på kadmium i
gödselmedel till 50 kr per gram, till den del Cd-innehållet
överstiger 5 g per ton fosfor (yrkande 29). Vidare begärs i
yrkande 30 att möjligheterna för att helt eliminera kadmium ur
gödselmedel skall utredas. Enligt yrkande 31 bör riksdagen
fastställa miljöavgiften på bekämpningsmedel till 100 kr per kg
verksam beståndsdel. De i yrkandena 28, 29 och 31 redovisade
miljöavgifterna skall gälla från den 1 mars 1995 (yrkande 32).
Enligt motion Jo202 (c) yrkande 8 bör miljöavgifterna
återföras till jordbruksnäringen. Näringen bör tillföras
resurser för miljöinsatser som står i paritet med intäkterna
från miljöavgifterna. Även i motion Jo263 (kds) yrkande 5 hävdas
att principen om återförande av miljöavgifter till
jordbruksnäringen skall tillämpas. I motion Jo238 (m) yrkande 9
framhålls att miljöargument saknas för att införa höjda skatter
på handelsgödsel. En sådan höjning kräver en objektiv och saklig
utvärdering. Medel som kommer in bör gå till delfinansiering av
deltagandet i EU:s miljöprogram.
Enligt motion Jo203 (fp) behövs klargörande regler för
behandling av mark som inte odlas så att den inte skapar
olägenheter för omgivningen. I motion Jo215 (mp) yrkas att
anslutningen av areal, omställd enligt 1990 års beslut, till
EU:s jordbrukssystem (CAP) skall regleras. Areal som tas ur
omställningen och in i CAP måste sättas i ogräskarantän, följas
av vall, kvävefixerande gröda eller mekanisk bearbetning. Enligt
motion Jo208 (kds) bör i skötsellagen införas ett krav på
odlingsfria zoner på 5--10 meter längs vattendrag.
Enligt motion Jo238 (m) yrkande 33 måste den privata
äganderätten värnas. Vid intrång skall ersättningen utgå till
fulla värdet. Nya skatter och pålagor på ägandet kommer att
försvaga det familjeägda skogs- och jordbruket.
Utskottets överväganden
Frågor som rör livsmedel, landsbygdsutveckling och
regionalpolitik har stor betydelse inom EU och då inte minst som
delar av EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP). Utskottet anser
i likhet med regeringen att politiken på jordbruks- och
livsmedelsområdet har en rad brister och att den behöver
förändras på flera viktiga punkter. Vid reformeringen av CAP bör
en primär uppgift vara att successivt minska antalet regleringar
och minska budgetbelastningen. Marknadsregleringar bör undvikas
och det huvudsakliga stödet bör utgå som generella areal- och
djurbidrag. När det gäller vegetabilieområdet bör således
reformen fördjupas. Sverige bör aktivt arbeta för att
kvotsystemen inom animaliesektorn avskaffas. Som regeringen
framhåller är kvotsystem ineffektiva och bidrar till bristande
konkurrens, högre priser och en låg förändringstakt inom
jordbruket. Kostnaderna bärs till stora delar av konsumenterna.
En annan effekt av kvotsystem är att en ineffektiv
industristruktur bevaras. I fråga om strukturstöd bör man
prioritera generella stöd som ökar livsmedelssektorns
konkurrenskraft, genom att utveckla produktionen inom de områden
där landet (Sverige) har fördelar genom kunnande, teknisk
utveckling eller klimat. När det gäller förbättringar av
djurhållningen och djurhälsan bör målet vara att de svenska
normerna på dessa områden blir vägledande även inom EU. En
framtida inriktning av CAP enligt nu redovisade utgångspunkter
skulle gynna jordbruket i länder där merparten av arealen finns
hos små och medelstora jordbruk och där kemikalieanvändningen
begränsas. En sådan inriktning av den fortsatta reformeringen
av CAP sammanfaller till övervägande del med de i motionerna
Jo202 yrkande 17, Jo238 yrkande 2, Jo246 yrkande 5, Jo249
yrkande 1, Jo261 yrkande 1, K224 yrkandena 19 och 20, U502
yrkande 3 och U503 yrkande 8 redovisade synpunkterna. Enligt
utskottets mening kan berörda motionsyrkanden därmed i allt
väsentligt anses tillgodosedda.
Som anförs i flera motioner är det angeläget att
EU-medlemskapets konsekvenser för bl.a. jordbruket utvärderas
och följs upp. Utskottet har tidigare framhållit behovet av ett
sådant arbete (1994/95:JoU7). Enligt ett frågesvar av
jordbruksministern arbetar man inom Jordbruksverket och
regeringskansliet med en analys av konsekvenserna för jordbruket
av EU-medlemskapet och finansieringen av EU-avgiften. Samråd
skall bl.a. ske med lantbrukets företrädare. Resultatet kommer
att redovisas i samband med att regeringen presenterar sitt
förslag till finansiering av EU-avgiften (se RD 1994/95:56). I
avvaktan på resultatet av det pågående analysarbetet anser
utskottet det inte meningsfullt att nu föreslå något
riksdagsuttalande med anledning av motionerna Jo238 yrkandena 4
och 26, Jo241 yrkande 2, Jo249 yrkande 2, Jo255, Jo262 yrkande
7, Jo263 yrkande 3 och Jo271. Motionerna avstyrks i berörda
delar.
I likhet med vad som anförs i motion Jo202 yrkande 18 anser
utskottet att arbetet med en reformering av EU:s gemensamma
jordbrukspolitik (CAP) bör beredas på nationell nivå. Vid
tidigare förändringar av jordbrukspolitiken i Sverige har
förslagen beretts i en sådan parlamentarisk kommitté. Så skedde
bl.a. inför 1990 års beslut, och vid Omställningskommissionens
arbete fanns också en parlamentarisk referensgrupp som följde
arbetet. Den stora andel av EG:s budget som går till den
gemensamma jordbrukspolitiken motiverar i sig att dessa frågor
bereds i särskild ordning. Utskottet föreslår att regeringen
tillsätter en parlamentarisk kommitté med uppgift att utarbeta
en svensk strategi för reformering av CAP. Vad utskottet anfört
med anledning av motion Jo202 yrkande 18 bör ges regeringen till
känna. Med det anförda kan syftet med motion Jo262 yrkande 8 i
allt väsentligt anses tillgodosett. Motionsyrkandet bör därmed
lämnas utan någon riksdagens vidare åtgärd.
Med samma motivering avstyrks även motion A807 yrkande 10.
I samband med riksdagens beslut hösten 1994 om vissa
livsmedelspolitiska åtgärder vid ett medlemskap i Europeiska
unionen höjdes på förslag av regeringen miljöavgifterna på
handelsgödsel och bekämpningsmedel kraftigt (1994/95:JoU7).
Utskottet, som inte finner anledning att nu ompröva avgiften,
avstyrker motion Jo210 yrkandena 28, 29, 30, 31 och 32. När det
gäller det i motionen framförda kravet beträffande
ikraftträdandet vill utskottet framhålla att en sådant beslut
inte skulle stå i överensstämmelse med grundlagens förbud mot
retroaktiv lagstiftning (RF 2:10).
När det gäller återförande av medel från miljöavgifter vill
utskottet anföra följande. Miljöavgifterna är att betrakta som
skatter, och som sådana redovisas de som intäkter i
statsbudgeten. De kan således inte specialdestineras för
särskilda ändamål. Utskottet har tidigare (1994/95:JoU7), i
anslutning till motionsyrkanden som syftar till en
specialdestinering, framhållit bl.a. att ökade statliga intäkter
givetvis också ger staten ökade möjligheter att tillgodose olika
ändamål på det jordbrukspolitiska området och att det bör finnas
ett samband mellan jordbrukets pålagor och de stödformer som
återgår till jordbruket. Utskottet förutsätter givetvis att
regeringen vidtar åtgärder i enlighet med det tillkännagivande
som gjorts i ovan nämnda betänkande. Med det anförda avstyrker
utskottet motionerna Jo202 yrkande 8, Jo238 yrkande 9 och Jo263
yrkande 5.
Enligt förordningen (1994:1715) om EG:s förordningar om
jordbruksprodukter meddelas föreskrifter om hur jordbruksmark
som tagits ur produktion skall skötas på ett miljöanpassat sätt
av Jordbruksverket. Nationella miljöregler för träda inom ramen
för EU:s arealbidragssystem finns i verkets föreskrifter om
arealersättning till jordbrukare som odlar
ersättningsberättigade grödor och om foderareal (SJVFS 1995:21).
Föreskrifter för hur utträde ur omställningsprogrammet skall ske
har ännu inte utfärdats. Utskottet förutsätter att sådana
föreskrifter kommer att utfärdas utan dröjsmål. Mot bakgrund av
det anförda är utskottet inte berett att förorda något särskilt
uttalande från riksdagens sida. Motionerna Jo203 och Jo215
avstyrks.
Utskottet är inte berett att i detta sammanhang förorda en
ändring av skötsellagen i enlighet med vad som anförts i motion
Jo208. Därmed avstyrks motionen.
När det gäller de i motion Jo238 yrkande 33 framförda
synpunkterna om den privata äganderätten vill utskottet erinra
om att riksdagen i oktober 1994 antog ett vilande lagförslag om
ändring i regeringsformen (1994/95:KU5, rskr. 11). I
bestämmelsen i 2 kap. 18 § regeringsformen om rätt till
ersättning vid expropriation eller annat sådant förfogande
infördes en närmare precisering av det egendomsskydd som anges i
den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga
rättigheterna och de grundläggande friheterna
(Europakonventionen). När det gäller frågan om
intrångsersättningar m.m. kommer utskottet i ett vidare
sammanhang att få anledning att återkomma till frågan, bl.a. i
samband med riksdagens behandling av förslag till miljöbalk. Mot
bakgrund av det anförda föreslår utskottet att motion Jo238
yrkande 33 lämnas utan någon riksdagens vidare åtgärd.
3. Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. (A 1)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under anslaget A 1.
4. Statens jordbruksverk (B 1)
Propositionen
Statens jordbruksverk är central förvaltningsmyndighet och har
som övergripande mål att verka för en positiv utveckling av
jordbruksnäringen, trädgårdsnäringen och rennäringen på ett sätt
som tar hänsyn till kraven på en god miljö, en god hushållning
med naturresurserna, ett gott djurskydd och en regional
utjämning av sysselsättning och välfärd. Verket har i uppgift
att dels handlägga frågor kring den av riksdagen beslutade
omställningen av jordbruket, dels följa utvecklingen inom sitt
område med anledning av denna. Jordbruksverkets organisation
m.m. framgår av förordningen (1991:375) med instruktion för
Statens jordbruksverk.
Regeringen anser att de övergripande målen för
Jordbruksverkets verksamhet kan behöva förändras till följd av
EU-medlemskapet. Verkets instruktion kommer därför att omarbetas
under våren 1995. Jordbruksverkets årsredovisning för budgetåret
1993/94 uppfyller de krav som ställs. Verket bör tills vidare få
bedriva den avgiftsfinansierade verksamheten i samma omfattning
som föregående budgetår. Regeringen beräknar de totala
resurserna för Jordbruksverket under 18-månadersperioden till
244 500 000 kr. Verkets resurser kommer därmed i stort sett
att vara oförändrade som en följd av EU-medlemskapet, eftersom
man tidigare haft särskilda resurser för omställningsprogrammet
enligt 1990 års beslut. Medelsbehovet har beräknats med
utgångspunkt i en real minskning av utgifterna om 5 %.
Motionerna
I motion Jo259 (m) yrkas att det under anslaget Statens
jordbruksverk (B 1) anvisas ett i förhållande till regeringens
förslag minskat anslag med 12 miljoner kronor (yrkande 2).
Enligt motion Jo227 (c) bör 5 miljoner kronor för budgetåret
1995/96 omfördelas inom ramen för anslaget B 1 till utveckling
av naturbruksskolorna som kunskapscentra. I motion Jo263 (kds)
yrkas att regeringen instruerar Jordbruksverket att vidta
åtgärder för att stimulera jordbruket och trädgårdsnäringen till
en bättre ekologisk anpassning (yrkande 11).
Utskottets överväganden
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medelsanvisning
under anslaget B 1. Därmed avstyrks motion Jo259 yrkande 2.
Utskottet har tidigare behandlat vissa förslag beträffande
lantbruksskolornas roll i fortbildning och rådgivning m.m.
(senast 1993/94:JoU13). Naturbruks/lantbruksskolorna har genom
tidigare beslut givits möjlighet att utveckla sin roll som
förmedlare av kunskap till yrkesverksamma inom näringarna.
Härvid har bl.a. framhållits att utbildningen inom jordbruk och
trädgårdsnäring till stor del utgörs av specialkurser och att
det är av stor betydelse att behoven av fortbildning och
kompetensutveckling tillgodoses. Anpassningen till EU och en
framtida avreglering har ansetts medföra allt större krav på de
aktiva näringsutövarnas företagsekonomiska kunskaper och därmed
på den undervisning som ges vid lantbruksskolorna. Det har fått
ankomma på Jordbruksverket att i samråd med berörda myndigheter
och organisationer utforma ramarna för ifrågavarande
utbildningsprogram, villkoren för stödet samt fördelningen av
för ändamålet tillgängliga medel. Utskottet vidhåller sin nu
redovisade uppfattning beträffande det fortsatta arbetet med att
utveckla lantbruks/naturbruksskolornas roll i fortbildning och
rådgivning. Såvitt utskottet kan bedöma innebär inte heller
regeringens förslag i denna del (under punkt B 4) någon
förändring i förhållande till tidigare ställningstagande. Enligt
utskottets bedömning är syftet med motion Jo227 med det anförda
i allt väsentligt tillgodosett. Yrkandet påkallar således ingen
ytterligare riksdagens åtgärd.
Som framgår av propositionen har regeringen satt upp flera
verksamhetsmål för Jordbruksverkets verksamhet. Bl.a. skall
verket i enlighet med miljömålet för livsmedelspolitiken verka
för ett rikt och varierat odlingslandskap med en bevarad
biologisk mångfald. Jordbrukets miljöbelastning på grund av
växtnäringsläckage och bekämpningsmedelsanvändning skall
minimeras. Vidare framhålls betydelsen av att odlingslandskapets
natur- och kulturmiljövärden bevaras. Enligt utskottets mening
har Jordbruksverket, enligt sin gällande instruktion och enligt
de av regeringen uppsatta verksamhetsmålen, att verka för en
förbättrad ekologisk anpassning av jordbruks- och
trädgårdsnäringen. Därmed föreslår utskottet att motion Jo263
yrkande 11 lämnas utan någon riksdagens vidare åtgärd.
5. Stöd till jordbrukets rationalisering, m.m. (B 2)
Propositionen
Från anslaget betalas bidrag till yttre och inre
rationalisering enligt förordningen (1978:250) om statligt stöd
till jordbrukets rationalisering (omtryckt 1988:999). Bidrag
lämnas också enligt förordningen (1987:606) om statligt
regionalt stöd till jordbruks- och trädgårdsföretag. Därutöver
används anslaget för vissa speciella ändamål. På Jordfonden
bokförs kostnaderna för länsstyrelsernas förvärv, överlåtelser
och förvaltning av jordfondsfastigheterna samt köpeskillingen
för försålda fastigheter. Jordfondsfastigheterna skall användas
främst för att främja en från allmän synpunkt lämplig utveckling
av företag inom jordbruket, skogsbruket och trädgårdsnäringen.
Fastigheterna skall också användas för att främja bosättning och
sysselsättning i glesbygd. För budgetåret 1994/95 disponeras en
rörlig kredit om 35 miljoner kronor för jordfondsändamål. Från
anslaget betalas också utgifter för att täcka förluster på grund
av statlig garanti för lån till jordbrukets yttre och inre
rationalisering, förvärv och drift av jordbruk, maskinhållning
inom jordbruket, trädgårdsnäringens rationalisering m.m. och
rennäringens rationalisering m.m. samt regionalt stöd till
jordbruks- och trädgårdsföretag i norra Sverige.
Regeringen föreslår att anslagen Bidrag till jordbrukets
rationalisering, m.m., Markförvärv för jordbrukets
rationalisering och Täckande av förluster på grund av statlig
kreditgaranti slås samman till ett nytt anslag, som benämns Stöd
till jordbrukets rationalisering, m.m.
Enligt regeringen bör bidragsramen för yttre rationalisering
vara 5 miljoner kronor. För budgetperioden 1995/96 bör
anslagsposten föras upp med 7,5 miljoner kronor. Beträffande
täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti föreslår
regeringen att möjligheten att erhålla statliga kreditgarantier
begränsas till trädgårdsföretag. Behovet för jordbruksföretagen
att erhålla dessa kreditgarantier torde vara betydligt mindre då
jordbruksföretagen har lättare att erhålla vanliga banklån. Den
föreslagna begränsningen i tillämpningen leder inte till någon
omedelbar besparing, och de kostnader som uppstår på anslaget
hänför sig till redan beviljade garantier. Engagemangsramen bör
vara 2,2 miljarder kronor. Anslagsposten bör föras upp med 60
miljoner kronor. När det gäller markförvärv för jordbrukets
rationalisering framhåller regeringen att jordfondsverksamheten
på sikt bör avvecklas. Den 1 juli 1995 bör disponibelt
statskapital minskas med 30 miljoner kronor. Därefter bör
avvecklingen fullföljas genom försäljning av befintliga
fastigheter. Det bör ankomma på regeringen att besluta om den
regionala prioriteringen av verksamheten under
avvecklingsperioden. Enligt regeringen föreligger inte längre
något behov av rörlig kredit då likviditeten har förbättrats med
anledning av försäljning av äldre fastigheter. Regeringen
föreslår att riksdagen godkänner vad som anförts om utnyttjandet
av statlig kreditgaranti och avvecklingen av Jordfonden.
Anslaget bör föras upp med totalt 67 500 000 kr.
Motionerna
Enligt motion Jo209 (s) är de statliga kreditgarantierna till
jordbruksföretag av stor betydelse för jordbruket, särskilt på
Gotland. Enligt motionären får lånemöjligheterna inte försämras.
I motion Jo211 (s) framhålls att omarronderingen måste
fortsätta. Detta är till gagn för både sysselsättning och
fastighetsstruktur, framför allt i glesbygd. Jordfonden bidrar
även till att minska utarmningen av glesbygden. Enligt motion
Jo238 (m) yrkande 29 bör de genom en privatisering av Jordfonden
frigjorda medlen investeras i skyddsvärda områden där staten
avser att ha ett långsiktigt ägande.
Utskottets överväganden
Utskottet ansluter sig till regeringens bedömning när det
gäller behovet av statlig kreditgaranti. Möjligheten att erhålla
sådan garanti bör begränsas till trädgårdsföretag. Behovet för
jordbruksföretagen att erhålla dessa kreditgarantier torde vara
betydligt mindre då jordbruksföretagen har lättare att erhålla
vanliga banklån. Med det anförda föreslår utskottet att
riksdagen godkänner vad regeringen anfört om utnyttjandet av
statlig kreditgaranti samt avslår motion Jo209.
I likhet med regeringen anser utskottet att
jordfondsverksamheten på längre sikt bör avvecklas. Avvecklingen
bör genomföras genom försäljning av befintliga fastigheter.
Under avvecklingsperioden får det ankomma på regeringen att
besluta om den regionala prioriteringen av verksamheten.
Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad regeringen anfört
om avvecklingen av Jordfonden. Därmed avstyrks motionerna Jo211
och Jo238 yrkande 29.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om ett
förslagsanslag på 67 500 000 kr.
6. Stöd till jordbrukets företagshälsovård (B 3)
Propositionen
Anslaget disponeras för företagshälsovård till jordbrukare.
Regeringen föreslår att stödet till avbytarverksamheten
upphör. Förslaget innebär en besparing med 100 miljoner kronor
under 12 månader. Regeringen anser att den situation Sveriges
ekonomi befinner sig i inte medger att några subventioner för
verksamheten lämnas under kommande budgetår. Under förevarande
anslag föreslås därmed att endast medel anvisas för bidrag till
jordbrukets företagshälsovård. Anslaget skall därför
fortsättningsvis benämnas Stöd till jordbrukets
företagshälsovård. Enligt regeringen kan stödet beräknas uppgå
till 25 miljoner kronor per år. För budgetperioden 1995/96 bör
anvisas ett förslagsanslag på 37 500 000 kr.
Motionerna
Enligt motionerna Jo202 (c) yrkande 13 och Jo274 (c) yrkande 3
bör 300 miljoner kronor för budgetperioden anvisas till
lantbrukets avbytartjänst vilket innebär ett förslagsanslag på
sammanlagt 337 500 000 kr under B 3. Även i motionerna Jo206
(mp) yrkande 1 och Jo210 (mp) yrkande 22 föreslås att det under
anslaget B 3 anvisas 200 miljoner kronor per år eller för
budgetperioden 300 miljoner kronor till avbytartjänst. Enligt
motion Jo259 (m) bereds inom Arbetsmarknadsdepartementet för
närvarande frågan om vilka åtgärder som behöver vidtas för att
bygga vidare på och upprätthålla en bra företagshälsovård.
Lantbrukets företagshälsovård bör tas upp i samband med att
företagshälsovården belyses i sin helhet. Mot bakgrund härav bör
utgiften för jordbrukets företagshälsovård upphöra och anslaget
avvecklas (yrkande 3). Beträffande avbytarverksamheten yrkas att
ett nytt anslag för detta ändamål sätts upp med 150 miljoner
kronor för budgetperioden (yrkande 4). Enligt motion Jo261 (v)
yrkande 3 bör 150 000 000 kr anvisas till avbytarverksamheten
under punkt B 3. Härigenom ges tid att söka andra lösningar.
Stödet till avbytartjänsten skall enligt motionerna Jo263 (kds)
yrkande 10 och Fi216 (kds) yrkande 19 (delvis) finnas kvar. 200
miljoner kronor utöver regeringens förslag bör anvisas under B 3
för detta ändamål.
I flera motioner framförs synpunkter beträffande behovet av
och formerna för den framtida avbytarverksamheten. I motionerna
Jo202 (c) yrkande 12 och Jo212 (c) framhålls att borttagandet av
subventionerna minskar lantbrukarnas möjligheter att utnyttja
avbytartjänsten. Vidare innebär det ökad arbetslöshet i områden
med få alternativ till sysselsättning. Avbytartjänsten bidrar
till att stärka de ekonomiska förutsättningarna i lantbruket och
på landsbygden. Enligt motion Jo240 (c) yrkande 6 bör anslaget
till avbytartjänsten bibehållas. Stödet kan ej ersättas med EU:s
regionalstöd. Även i motionerna Jo272 (c) yrkande 1 och Jo273
(c) yrkande 3 framhålls att villkoren för avbytartjänsten inte
får försämras. Enligt motionerna Jo210 (mp) yrkande 23 och
Jo206 (mp) yrkande 2 bör näringen överta halva kostnaden för
avbytarverksamheten. Frågan om när och på vilket sätt detta kan
genomföras bör skyndsamt utredas. I sistnämnda motion framhålls
bl.a. att avbytarverksamheten ger möjlighet till ledighet för ca
8 000 mjölkbönder och att den innebär sysselsättning för ca
1 700 avbytare. Detta har stor betydelse i glesbygd (yrkande
3). Enligt motion Jo221 (m) bör EU:s medel för mål 6 kunna
utnyttjas för fortsatt avbytarverksamhet inom mål 6-området. I
motion Jo236 (m) yrkande 1 framhålls att subventioner bör
avvecklas successivt under budgetåret 1995/96 så att näringen
hinner anpassa sig. Stödet bör utformas på ett sådant sätt att
nya företag ges möjlighet att verka på lika villkor som den
redan i dag etablerade avbytartjänsten (yrkande 2). Vidare bör
möjligheterna att utnyttja EU:s startstöd prövas (yrkande 3).
Enligt motion Jo238 (m) yrkande 11 bör stödet till
avbytartjänsten avtrappas fram till år 1998 så att
avbytartjänsten hinner hitta nya former. Enligt motion Jo254 (s)
bör lantbruks- och avbytarservicen byggas ut. Om verksamheten
skaffade sig en volym av 40 % s.k. fullbetalda tjänster skulle
EU:s introduktionsbidrag med successiv avtrappning kunna
användas. I motion Jo266 (s) framhålls avbytarverksamhetens
stora regionalpolitiska betydelse. Andra former för finansiering
bör redovisas innan avveckling sker. Enligt motion Jo269 (s)
delvis är det angeläget att avbytarverksamheten får fortsätta.
Avtrappningen av stödet måste göras långsammare. Enligt motion
Jo270 (fp) yrkande 3 bör regeringens förslag analyseras innan en
avveckling genomförs.
Utskottets överväganden
I samband med det livsmedelspolitiska beslutet (prop.
1989/90:146, JoU25, rskr. 327) framhölls att avbytarverksamheten
från social synpunkt var så väsentlig att den skulle finansieras
med statliga medel. Möjligheterna att på sikt överföra ansvaret
till jordbruksnäringen borde dock övervägas. Den 14 mars 1991
bemyndigade regeringen chefen för Jordbruksdepartementet att
tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utreda den
framtida finansieringen av vissa sociala åtgärder för
jordbrukare. Utredningen överlämnade våren 1993 sitt betänkande
(SOU 1993:25) Sociala åtgärder för jordbrukare. Utredningen fann
att staten även fortsättningsvis skulle lämna ett stöd så att
förutsättningarna för en rikstäckande avbytarverksamhet kunde
upprätthållas. Subventionsgraden till verksamheten föreslogs
dock minska.
I november 1994 redovisade regeringen sin syn på den
ekonomiska politikens inriktning under de närmaste åren (prop.
1994/95:25). Med hänsyn till det ekonomiska läget förklarade
regeringen bl.a. att subventionerna till avbytarverksamheten
borde upphöra genom en avtrappning med början från den 1 juli
1995. En besparing på 100 miljoner kronor föreslogs för
budgetåret 1995/96. Det förutsattes i detta sammanhang att
näringen kollektivt skulle ta ett ansvar för att upprätthålla
avbytarverksamheten. Ett förslag i enlighet härmed aviserades
till kommande budgetproposition.
Utskottet vill för sin del anföra följande. Som framhållits
tidigare är avbytarverksamheten väsentlig från social synpunkt.
Den ger lantbrukarna social trygghet och avbytarna värdefulla
arbetstillfällen, särskilt i glesbygd. Sveriges ekonomiska
situation är emellertid så allvarlig att subventionerna till
avbytarverksamheten bör minska. Ett belopp på 100 miljoner
kronor per år bör beräknas för verksamheten. Detta innebär att
150 miljoner kronor bör anvisas till avbytarverksamheten för
budgetperioden. Anslaget bör tills vidare behålla beteckningen
stöd till avbytarverksamhet m.m. I övrigt tillstyrker utskottet
regeringens förslag under denna punkt. Utskottet föreslår
således med anledning av regeringens förslag och motionerna
Fi216 yrkande 19 (delvis), Jo202 yrkande 13, Jo206 yrkande 1,
Jo210 yrkande 22, Jo259 yrkande 4, Jo261 yrkande 3, Jo263
yrkande 10 och Jo274 yrkande 3 att det till stöd till
avbytarverksamheten och jordbrukets företagshälsovård för
budgetåret 1995/96 anvisas 187 500 000 kr. Därmed avstyrks
motion Jo259 yrkande 3.
När det gäller den framtida avbytarverksamheten erinrar
utskottet om att Jordbruksdepartementet i januari 1995
tillkallat en särskild utredningsman som bl.a. skall undersöka
möjligheterna till EU-finansiering samt stimulera till och
undanröja hinder för nya former av avbytarverksamhet. En rapport
skall enligt uppgift redovisas under våren 1995. Utskottet anser
det lämpligt att avvakta resultatet av den fortsatta
beredningen i denna fråga och föreslår att motionerna Jo202
yrkande 12, Jo206 yrkandena 2 och 3, Jo210 yrkande 23, Jo212,
Jo221, Jo236 yrkandena 1, 2 och 3, Jo238 yrkande 11, Jo240
yrkande 6, Jo254, Jo266, Jo269 delvis, Jo270 yrkande 3, Jo272
yrkande 1 och Jo273 yrkande 3 lämnas utan någon riksdagens
vidare åtgärd.
7. Rådgivning och utbildning (B 4)
Propositionen
Från anslaget utbetalas medel för informations-, rådgivnings-,
utbildnings- och utvecklingsinsatser för att underlätta
jordbrukets omställning och för landskapsvård som ett led i
omställningen av jordbruket.
Jordbruket står inför stora förändringar i och med Sveriges
medlemskap i EU. Enligt regeringen kommer en väl fungerande
rådgivning och utbildning såväl som inledande
informationsinsatser att spela en stor roll för det svenska
jordbrukets möjligheter att klara dessa förändringar. Mot denna
bakgrund föreslår regeringen att anslaget bör finnas kvar under
budgetåret 1995/96 och föras upp med 28 296 000 kr. Medlen bör
liksom hittills i huvudsak disponeras av länsstyrelserna.
Medelsbehovet har beräknats med utgångspunkt i en real minskning
om 5 %.
Motionerna
Enligt motion Jo210 (mp) yrkande 27 bör 103 296 000 kr anvisas
för rådgivning och utbildning (B 4). Härav skall 75 000 000 kr
gå till att förstärka rådgivning för ekologisk odling. I motion
Jo259 (m) yrkas att anslaget för rådgivning och utbildning (B 4)
slopas. Den nya utvecklingen inom jordbruket gör att det inte
längre är befogat att ha kvar anslaget ytterligare ett år som
ursprungligen var tänkt (yrkande 5).
I fyra motioner uppmärksammas maskinringarnas verksamhet. I
motion Jo219 (kds) framhålls behovet av fortsatt stöd och i
motionerna Jo231 (s) och Jo250 (s) betonas maskinringarnas
betydelse i ett framtida svenskt lantbruk. Enligt motionärerna
ligger det i statsmakternas intresse att uppmuntra verksamheten,
och stöd bör därför utgå under uppbyggnadsskedet. Även enligt
motion Jo275 (c) bör startstöd utgå under uppbyggnadsskedet.
Utskottets överväganden
Utskottet delar regeringens bedömning när det gäller
medelsbehovet under anslaget B 4 och tillstyrker därför
regeringens förslag. Därmed avstyrks motionerna Jo210 yrkande
27 och Jo259 yrkande 5.
Kostnadseffektiviteten i det svenska jordbruket har alltmer
kommit att sammanhänga med hur kapitalkostnaderna hanteras. Ett
rationellt utnyttjande av maskinerna spelar därmed en allt
större roll. Maskinringarna ger samverkansfördelar och stora
möjligheter att väsentligt reducera kapitalkostnaderna. Enligt
utskottets mening ligger det i både statsmakternas och näringens
intresse att underlätta och uppmuntra bildandet av maskinringar.
Stöd till maskinringsverksamheten har tidigare utgått från
anslaget Rådgivning och utbildning. Enligt vad utskottet erfarit
undersöker Jordbruksverket för närvarande möjligheterna till
medfinansiering från EG:s budget. Utskottet förutsätter att
regeringen uppmärksammar maskinringarnas betydelse för det
svenska jordbruket och gör det möjligt för dessa att komma i
åtnjutande av tillgängliga generella stöd. Med det anförda
föreslår utskottet att motionerna Jo219, Jo231, Jo250 och Jo275
lämnas utan någon riksdagens vidare åtgärd.
8. Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. (B 5)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under anslaget B 5.
9. Stöd till sockerbruket på Gotland m.m. (B 6)
Propositionen
Under detta anslag anvisas Stöd till sockerproduktionen på
Gotland.
Regeringen fortsätter att driva frågan om en regional
fördelning av sockerkvoten för att nå en överenskommelse med EU
i denna fråga. Mot bakgrund av riksdagens uttalande förändras
förutsättningarna för det övergångsvisa stödet till fortsatt
sockerproduktion på Gotland. Med hänvisning till pågående
överläggningar med EG-kommissionen som sålunda tar sikte på
fortsatt sockerproduktion på Gotland bör anslaget kunna användas
också för andra åtgärder än stöd till sockerbruket. Åtgärderna
skall dock syfta till fortsatt sockerproduktion på Gotland.
Regeringen bedömer samtidigt att medel från EG:s strukturfonder
i ett längre perspektiv bör kunna användas för att stödja
sockerproduktionen på Gotland. Enligt regeringen bör anslaget
föras upp med 12 500 000 kr.
Motionerna
I motionerna Jo205 och Jo210 yrkande 16 (båda mp) framhålls
betydelsen av en fortsatt sockertillverkning på Gotland. För att
säkerställa denna produktion bör anvisas 18 750 000 kr. Enligt
motion Jo264 (s) bör bettransportstödet till betodlarna i
sydöstra Sverige ses över.
Utskottets överväganden
Som framgår av propositionen kommer regeringen att fortsätta
driva frågan om en regional fördelning av sockerkvoten. Pågående
överläggningar med EG-kommissionen bör enligt utskottets mening
sålunda ta sikte på bibehållen sockerproduktion på Gotland.
Utskottet delar regeringens uppfattning när det gäller
möjligheterna att använda anslaget för andra åtgärder ägnade att
främja den fortsatta sockerproduktionen. Med det anförda
tillstyrker utskottet regeringens förslag om medelsanvisning.
Därmed avstyrks motionerna Jo205 och Jo210 yrkande 16.
Utskottet är inte berett att föreslå något uttalande från
riksdagens sida med anledning av det i motion Jo264 framförda
kravet på förlängning av transportstödet till betodlarna i
sydöstra Sverige. Nationellt stöd inklusive transportstöd torde
i princip ej vara förenligt med EU:s regelverk annat än
övergångsvis. Motionen avstyrks.
10. Strukturstöd inom livsmedelssektorn (B 7) och Från
EG-budgeten finansierat strukturstöd (B 8)
Propositionen
Under anslaget bör medel anslås för de av EG:s horisontella
strukturstöd som Sverige avser att införa. De stöd som bör
utnyttjas är startstöd till yngre jordbrukare enligt
förordningen (EEG) nr 2328/91. Vidare bör stöd lämnas till
bearbetning och avsättning av jord- och skogsprodukter enligt
förordningarna (EEG) nr 866/90 och nr 867/90.
När det gäller startstöd till yngre jordbrukare framhåller
regeringen bl.a. att yngre jordbrukare anses mer öppna för
förändringar och att ett startstöd därmed kan främja den
anpassning och effektivisering som jordbruket är i behov av.
Inte minst under anpassningen till de förändrade förutsättningar
för jordbruksföretagande som följer av ett svenskt EU-inträde
torde denna stödform vara viktig. Enligt regeringen bör stödet
riktas till jordbrukare i Norrland och i skogs- och mellanbygd.
Stöd bör också kunna lämnas till trädgårds- och
rennäringsföretag.
Totalt beräknas kostnaderna för stöden för 12 månader till 108
miljoner kronor, varav EG förutsätts finansiera 69 miljoner
kronor. För 18-månadersperioden 1995/96 föreslår regeringen ett
förslagsanslag på 58 500 000 kr. Ett belopp på 103 500 000 kr,
motsvarande EG:s finansiering, bör anvisas under ett särskilt
anslag.
Utskottets överväganden
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning
under anslagen B 7 och B 8.
När det gäller startstödet till yngre jordbrukare anser
utskottet i likhet med regeringen att stödet på sikt bör riktas
till bl.a. jordbrukare i Norrland och i skogs- och mellanbygd.
Utskottet finner emellertid att stödet under budgetperioden
1995/96 bör utgå i hela landet. Vad utskottet anfört beträffande
startstöd till yngre jordbrukare bör ges regeringen till känna.
11. Regionala stöd till jordbruket (B 9) och Från EG-budgeten
finansierade regionala stöd till jordbruket (B 10)
Propositionen
Stöd till jordbruk och livsmedelsindustri i norra Sverige har
t.o.m. budgetåret 1994/95 lämnats under anslaget Stöd till
jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige. Stöd har
lämnats i form av pristillägg eller direktbidrag inom det s.k.
stödområdet. Stödområdet består av fem delområden med
beteckningarna 1, 2a, 2b, 3 och 4.
Avtalet mellan Sverige och EU innebär att Sverige har
möjlighet att lämna ett nationellt stöd i vissa delar av norra
Sverige. De regioner som omfattas av bestämmelserna är de
nuvarande stödområdena 1--3. Inom EU finns möjlighet att ge stöd
till s.k. mindre gynnade områden. Dessa stöd skall lämnas som
areal- eller djurbidrag. För att utnyttja dessa stöd krävs
medfinansiering från medlemslandet. Stöd kan lämnas till de
områden som fastställs i förhandlingar med övriga medlemsstater.
Regeringens förslag innebär att högst 600 miljoner kronor
avsätts för nationellt stöd till jordbruket i norra Sverige. Det
nationella stödet skall komplettera andra stödformer till
jordbruket i områdena 1--3.
För stöd till jordbruket i mindre gynnade områden för
budgetåret 1995/96 bör avsättas 320 miljoner kronor från den
svenska statsbudgeten. Det totala stödet beräknas därmed uppgå
till ca 462 miljoner kronor för den första 12-månadersperioden.
Stödens omfattning, finansiering och fördelning framgår av
följande sammanställning.
LFA-region Svensk EU- Totalt
finansiering finansiering
Stödområde 1-3 158 52 210
exkl. mål 6
Mål 6 52 53 105
Stödområde 4 60 20 80
Summa 270 125 395
Södra LFA 50 17 67
Summa LFA 320 142 462
Det södra LFA-området kommer att omfatta stora delar av södra
Sveriges skogs- och mellanbygder samt Gotland och Öland.
För 18-månadersperioden 1995/96 beräknas anslagsbehovet till
1 452 miljoner kronor. Därvid har beräknats att stöd
motsvarande två årsbelopp kommer att utgå vad gäller LFA-stöd.
Hänsyn har också tagits till att avräkning motsvarande utbetalda
särskilda direktbidrag i stödområdena 1--3 avseende första
halvåret 1995 skall avräknas från det nationella stödet.
Överläggningar pågår för närvarande med EG-kommissionen om den
närmare utformningen och infasningen av det nationella stödet.
Med hänvisning till vad som anförts under anslaget B 9 bör
under det nya anslaget B 10 anvisas ett belopp motsvarande EG:s
finansiering av regionala stöd till jordbruket.
Motionerna
Enligt motion Jo202 (c) yrkande 9 krävs större insatser för
att hålla skogs- och mellanbygder levande. LFA-stöd syd bör
därför utgå enligt proposition 1994/95:19. Enligt motion Jo210
(mp) yrkande 21 delvis skall strukturstöden fördelas enligt
proposition 1994/95:19. Enligt motion Jo216 (m) yrkande 2 bör
regeringen utforma ett Miljöstöd nord enligt förslag i motionen.
Regeringens förslag om regionalstöd sänker lönsamheten för
animalieproducenter inom område 4. Om regeringen valt miljöstöd
anpassat till produktionen hade EU finansierat 50 %. I motion
Jo217 (s) framhålls betydelsen av ett s.k. LFA-stöd till det
inre av Hallands glesbygdsområden. I motion Jo234 (c) yrkande 2
föreslås att smågris- och slaktsvinsproducenter i område 4 skall
få ett s.k. LFA-stöd till spannmålsodling. Vidare yrkas att
vissa kommuner flyttas upp i högre stödområde (yrkande 3).
Enligt yrkande 4 bör industristödet i område 4 utredas. Enligt
motion Jo238 (m) yrkande 6 kan regeringens förslag att sänka
LFA-stödet medföra nackdelar för sydsvenska höglandet.
Djurhållningen riskerar att flyttas till andra mer bärkraftiga
områden. LFA-stöd bör utgå enligt proposition 1994/95:19. I
motion Jo240 (c) krävs åtgärder för att lösa problemen med det
regionala stödet till svinproduktion i stödområde 4 (yrkande 2).
Enligt yrkande 3 bör man stå fast vid höstriksdagens beslut om
att beräkna behovet av nationellt stöd till svinproduktionen
utifrån egenproducerad spannmål i stödområdena 1--3. Det
nationella stödet till mjölkproduktionen bör relateras till
historisk produktion i nära anknytning till den faktiska för att
ej bromsa upp nödvändig strukturutveckling (yrkande 5). Enligt
motion Jo246 (fp) yrkande 1 är regeringens förslag beträffande
LFA-syd otillräckligt. Stödet bör ökas enligt proposition
1994/95:19. Norrlandsstödet gynnar ensidigt djuruppfödning
baserad på djurfoder från södra Sverige och saknar miljöprofil.
Enligt motion Jo261 (v) fördubblas stödbeloppet om man utnyttjar
100 miljoner kronor av det nationella stödet och 50 miljoner
kronor av strukturstödet som miljöstöd. Detta ger totalt ett
högre stöd till Norrland (yrkande 9). I motion Jo262 (c) yrkas
att s.k. LFA-stöd skall utgå till flera områden i Skaraborgs län
(yrkande 3). I motion Jo272 (c) yrkande 2 framhålls att stöd
till mindre gynnade områden (LFA) bör utgå till hela Gotland.
Enligt motion Jo273 (c) yrkande 2 är regeringens förslag oroande
för Bergslagen där mjölk- och köttproduktionen är av stor
betydelse för det öppna landskapet. Stöd bör utgå enligt
proposition 1994/95:19. Norra Västmanland bör placeras i område
B. Även Heby kommun, där ingen del klassas som LFA-område, bör
observeras. I motion Jo274 (c) yrkas att LFA-stödet utnyttjas
fullt ut enligt EU-avtalet (yrkande 1). Vidare bör åtgärder
vidtas för att kompensera konkurrensnackdelarna för
svinproduktion inom området LFA-syd (yrkande 2). Enligt motion A
415 (kds) yrkande 4 är det nödvändigt att jordbrukspolitiken
anpassas så att de östgötska jordbrukarna får med EU jämförliga
konkurrensvillkor. Neddragningarna på LFA-stöd som delvis
drabbar Östergötland är inte acceptabelt.
Enligt motion K508 (kds) yrkande 4 bör de samiska näringarna
ha möjligheter att få del av EG:s stöd till mål 6-områdena,
bl.a. genom upprättandet av ett miljöprogram enligt förordning
2078/92.
Enligt motion Jo202 (c) yrkande 10 bör till Regionala stöd
till jordbruket för budgetåret 1995/96 anvisas 300 miljoner
kronor utöver regeringens förslag eller således 1 752 miljoner
kronor. I motion Jo210 (mp) yrkas att 270 miljoner kronor på
årsbasis för LFA-syd, totalt 540 miljoner kronor för
budgetperioden, anvisas under anslaget B 9 (yrkande 17). Enligt
yrkande 18 skall stödnivån för stöden till lantbruket i Norrland
motsvara de i proposition 1994/95:19 lämnade förslagen, dvs.
1 044 miljoner kronor. Det nationella stödet under B 9 bör
därmed minskas till 210 miljoner kronor. Till Regionala stöd
till jordbruket för budgetåret 1995/96 bör anvisas totalt 875
miljoner kronor per odlingssäsong, totalt för budgetperioden med
avräkning enligt budgetpropositionen 1 078 miljoner kronor
(yrkande 19). Till Från EG-budgeten finansierade regionala stöd
till jordbruket bör uppföras 390 miljoner kronor för
budgetperioden (yrkande 20). Enligt motion Jo246 bör under B 9
anvisas 225 miljoner kronor utöver regeringens förslag eller
totalt 1 677 miljoner kronor. Anslaget B 10 bör justeras i
motsvarande grad (yrkande 2). I motion Jo259 (m) yrkas att ett i
förhållande till regeringen minskat anslag anvisas med
237 miljoner kronor under B 9. Enligt motionärerna bör
LFA-stödet utnyttjas enligt proposition 1994/95:19. Det
nationella stödet bör begränsas till 292 miljoner kronor
(yrkande 6). Under B 10 bör anvisas ett i förhållande till
regeringens förslag ökat anslag med 75 miljoner kronor (yrkande
7). Enligt motion Jo261 (v) yrkande 6 bör 140 miljoner kronor
överföras från B 9 till B 11. Stödet till mindre gynnade områden
(LFA) bör enligt motion Jo263 (kds) yrkande 6 tillföras 150
miljoner kronor utöver regeringens förslag.
Utskottets överväganden
Avtalet mellan Sverige och EU innebär att Sverige har
möjlighet att lämna producentstöd på nationell nivå till
jordbruket i norra Sverige. Vidare finns inom EU möjlighet att
ge stöd till s.k. mindre gynnade områden. Dessa stöd kräver
medfinansiering från medlemslandet. Områdena fastställs i
förhandlingar med övriga medlemsstater.
Utskottet kan i stora delar ställa sig bakom regeringens
förslag när det gäller det regionala stödet till jordbruket.
Utskottet anser dock att en viss del av det nationella stödet
bör omfördelas och användas för att förstärka
miljöersättningarna inom jordbruket. Som redovisas i det
följande kompletteras det nationella stödet av andra stödformer
till jordbruket i områdena 1--3. En sådan omfördelning innebär
enligt utskottets mening både nödvändiga och förbättrade
möjligheter att slå vakt om ett rikt och varierat
odlingslandskap, bevara den biologiska mångfalden samt minimera
jordbrukets miljöbelastning. Utskottet föreslår därför att det
nationella stödet minskas med 280 miljoner kronor per år och att
dessa medel i stället används till miljöersättningar i
jordbruket. Utskottets förslag innebär att högst 320 miljoner
kronor avsätts för nationellt stöd till jordbruket i norra
Sverige per år. Den nu redovisade minskningen av det nationella
stödet skall kompenseras fullt ut. Utskottet återkommer till
denna fråga längre fram i betänkandet.
Utskottet vill i detta sammanhang uppmärksamma bär- och
grönsaksodlingens betydelse för jordbruk och företagsverksamhet
i norra Sverige. Våren 1994 bemyndigade riksdagen regeringen att
komplettera stödet till Norlandsjordbruket under budgetåret
1994/95 med ett stöd till odling av bär och grönsaker
(1993/94:JoU26, rskr. 326). Enligt utskottets mening finns
starka skäl för ett fortsatt stöd till sådan odling även under
budgetperioden 1995/96. Det nationella producentstödet bör
således få disponeras även för detta ändamål. Stödet bör
finansieras inom den föreslagna totalramen under anslaget genom
en motsvarande neddragning av övriga stödformer som i princip
fördelas lika mellan produktionsgrenarna. Det bör ankomma på
regeringen att utforma närmare bestämmelser om det av utskottet
föreslagna stödet. Häri ingår också t.ex. överväganden om
fördelningen inom anslaget och om det lämpliga i att
differentiera stödet mellan olika stödområdena. Enligt
utskottets mening kan för 12 månader 3 miljoner kronor anses
utgöra ett lämpligt avvägt belopp att fördela som stöd till bär-
och grönsaksodlingen. För budgetperioden 1995/96 innebär detta
ett belopp på 4,5 miljoner kronor. Vad utskottet anfört
beträffande bär- och grönsaksodlingen i norra Sverige bör ges
regeringen till känna.
Som framhålls i propositionen kommer det södra LFA-området att
omfatta stora delar av södra Sveriges skogs- och mellanbygder
samt Gotland och Öland. Utskottet anser i likhet med regeringen
att det är angeläget att stödja främst animalieproduktionen i
dessa svagare bygder. Utskottet föreslår därför att stödet till
mindre gynnade områden i södra Sverige tillförs ytterligare 100
miljoner kronor utöver regeringens förslag. Detta innebär en
nationell insats på sammanlagt 150 miljoner kronor. För stöd
till jordbruket i mindre gynnade områden bör totalt avsättas 420
miljoner kronor per år från den svenska statsbudgeten. Det
totala stödet (inklusive EG-finansiering) beräknas därmed uppgå
till ca 595 miljoner kronor för den första 12-månadersperioden.
Härav beräknas finansieringen från EG:s budget uppgå till ca 175
miljoner kronor.
För 18-månadersperioden 1995/96 beräknas anslagsbehovet till
1 232 000 000 kr. Därvid har beräknats att stöd motsvarande två
årsbelopp kommer att utgå vad gäller LFA-stöd. Hänsyn har också
tagits till att avräkning motsvarande utbetalda särskilda
direktbidrag i stödområdena 1--3 avseende första halvåret 1995
skall avräknas från det nationella stödet. Härmed tillgodoses
motionerna Jo202 yrkande 10, Jo210 yrkandena 17, 18 och 21
delvis, Jo238 yrkande 6, Jo246 yrkande 2, Jo259 yrkande 6, Jo261
yrkandena 6 och 9 och Jo263 yrkande 6 till stor del. Motion
Jo210 yrkande 19 avstyrks i den mån den inte kan anses
tillgodosedd.
Utskottets förslag beträffande stödens omfattning,
finansiering och fördelning framgår av följande sammanställning.
12 månader
LFA-region Svensk EU- Totalt
finansiering finansiering
Stödområde 1-3 158 52 210
exkl. mål 6
Mål 6 52 53 105
Stödområde 4 60 20 80
Summa 270 125 395
Södra LFA 150 50 200
Summa LFA 420 175 595
Nationellt stöd 320
Totalt stöd 740
Omräknat till 18 månader
Nationellt
stöd: (320x1,5) 480
Avgår utbetalade
direktbidrag -88
LFA (2x420) 840
Totalt för budget-
perioden 1 232
I flera motioner framförs yrkanden rörande det regionala
stödet till jordbruket och då särskilt stödet till s.k. mindre
gynnade områden. Med anledning av de förslag som redovisas i
detta betänkande kan, enligt utskottets mening, syftet med
ifrågavarande motioner i allt väsentligt anses tillgodosett.
Utskottet förutsätter att Jordbruksverket vid behov aktualiserar
frågan om gränsdragningen mellan de olika stödområdena. Vidare
erinrar utskottet om att regeringen, i samband med de fortsatta
förhandlingarna med EU, har att särskilt beakta
förutsättningarna för den fortsatta smågris- och
svinproduktionen i norra Sverige. Vidare skall regeringen i det
fortsatta arbetet uppmärksamma kraven på övergångsbestämmelser
för mjölkproducenter med liten areal (1994/95:JoU7, rskr. 126).
Med det anförda föreslår utskottet att motionerna Jo202 yrkande
9, Jo216 yrkande 2, Jo217, Jo234 yrkandena 2--4, Jo240 yrkandena
2, 3 och 5, Jo246 yrkande 1, Jo262 yrkande 3, Jo272 yrkande 2,
Jo273 yrkande 2, Jo274 yrkandena 1 och 2 och A415 yrkande 4
lämnas utan någon riksdagens vidare åtgärd.
Resultatet av EU-förhandlingarna innebär att rennäringen kan
inkluderas i jordbrukssektorn. Detta medför att berörda företag
normalt kan få tillgång till EU:s strukturstöd (prop.
1994/95:19). Utskottet har tidigare framhållit betydelsen av att
rennäringen även fortsättningsvis erhåller nationellt stöd.
Vidare förutsatte utskottet att möjligheterna att lämna
strukturstöd för investeringar m.m. inom ramen för EU:s
bestämmelser och i samarbete med livsmedelsindustrin i övrigt
utnyttjas (1994/95:JoU7). Utskottet finner mot bakgrund av det
anförda inte anledning föreslå någon riksdagens åtgärd i
anledning av motion K508 yrkande 4. Motionen avstyrks således i
berörd del.
Med hänvisning till vad som anförts under anslaget B 9 bör
under det nya anslaget B 10 anvisas ett belopp på 350 000 000 kr
motsvarande EG:s finansiering av regionala stöd till jordbruket.
Därmed avstyrks motionerna Jo210 yrkande 20 och Jo259 yrkande 7.
12. Miljöersättningar inom jordbruket (B 11) och Från
EG-budgeten finansierade miljöersättningar (B 12)
Propositionen
Under anslaget B 11 bör medel anslås för ett miljöprogram
enligt EG:s regler i den omfattning som anges nedan.
Vid ett EU-medlemskap skall Sverige införa ett miljöprogram i
enlighet med förordningen (EEG) nr 2078/92 bestående av tre
delprogram.
Ett delprogram skall stödja bevarandet av vissa från natur-
och kulturmiljösynpunkt särskilt värdefulla odlingslandskap och
naturområden. Nuvarande program för bevarande av sådana områden
bör därvid vidareutvecklas på basis av bl.a. det förslag som
tagits fram av utredningen om förstärkta miljöinsatser i
jordbruket. I enlighet med riksdagens beslut (bet. 1994/95:JoU7,
rskr. 126) skall också ett generellt arealstöd till vall och
betesmarker kunna utgå inom miljöprogrammet i stödområdena 1--4
samt i södra Sveriges s.k. LFA-områden. Inom ramen för anvisade
resurser bör ett sådant stöd kunna lämnas inom detta första
delprogram. Delprogrammet kommer således att inriktas på marker
som från miljösynpunkt är viktiga att bevara och där
ersättningarna medför att miljöförbättringar kan åstadkommas. I
ett andra delprogram skall stöd lämnas för att återställa och
bevara miljön i miljökänsliga områden. I ett tredje delprogram
skall stöd lämnas för ekologisk odling. Det nuvarande systemet
med landskapsvårdande åtgärder och naturvårdsåtgärder i
odlingslandskapet (NOLA) under fjortonde huvudtiteln
(Miljödepartementet) införlivas i det nya systemet.
Regeringen kommer att utarbeta ett detaljerat förslag till
miljöprogram som snarast skall föreläggas EG-kommissionen för
godkännande.
Sammanlagt bör enligt regeringen för miljöprogrammet beräknas
ett belopp av 800 miljoner kronor. Av programmet finansieras ca
50 % från EG-budgeten. Inom mål 6-området i norra Sverige är
finansieringsgraden högre. Kostnaderna för den svenska
statsbudgeten blir ca 400 miljoner kronor. Under budgetperioden
kommer dock att utbetalas miljöstöd vid två tillfällen, varför
kostnaden på statsbudgeten blir 800 miljoner kronor.
Med hänvisning till vad som anförts under anslaget B 11 bör
under det nya anslaget B 12 anvisas ett belopp motsvarande EG:s
finansiering.
Motionerna
I motionerna Jo201 (m), Jo224 (m) yrkandena 1 och 2, Jo235
(m), Jo238 (m) yrkandena 1 och 3, Jo240 (c) yrkande 1, Jo272 (c)
yrkande 3 och Jo276 (m) framförs krav om att regeringen i större
utsträckning och i olika avseenden bör utnyttja resultatet av
det framförhandlade EU-avtalet.
Enligt motion Jo202 (c) yrkande 6 bör ett miljöprogram för
jordbruket innehålla programmet för ekonomisk bärkraft,
programmet för resurshushållning och bevarandeprogrammet. I
motion Jo210 (mp) yrkas att ett nytt miljöprogram
Resurshushållande konventionellt jordbruk skall införas.
Programmet skall, med vissa ändringar, följa förslagen i SOU
1994:82 (yrkandena 10 och 11). Vidare bör stöd utgå till
utrotningshotade husdjursraser, våtmarker m.m. under B 11
(yrkande 13). Enligt motion Jo232 (s) omfattas inte område 4 i
Värmland av nationellt stöd. Enligt motionen är det viktigt att
förslaget om generellt arealstöd för vall och betesmark i
områdena 1--4 genomförs. Enligt motion Jo233 (s) bör jordbruket
i norra Västmanland komma i fråga både för LFA-stöd och
miljöstöd. I motion Jo234 (c) yrkas att ett miljöstöd för
animalieproduktion i stödområde 4 införs (yrkande 1).
Bevarandeprogrammet bör enligt motion Jo238 (m) yrkande 5
fullföljas enligt proposition 1994/95:19, och delfinansierat
miljöstöd bör delvis ersätta nationellt Norrlandsstöd. I motion
Jo240 (c) yrkas att miljöstöd skall förenas med krav på
djurhållning (yrkande 4). Enligt motion Jo261 (v) yrkande 8
skall miljöåtgärderna inom jordbruket fördelas så att 400
miljoner kronor avser vall och bete i Norrland, 300 miljoner
kronor avser stöd till vall och bete i södra Sveriges skogs- och
mellanbygder, 200 miljoner kronor avser miljöåtgärder i det
konventionella jordbruket och 150 miljoner kronor avser
rådgivning och utbildning. I motion Jo262 (c) yrkande 2 framförs
krav om att miljöstöd skall utgå till vall och bete som ej
erhåller generellt arealstöd. Miljöprogrammet bör enligt motion
Jo263 (kds) yrkande 4 omfatta ett bevarandeprogram, ett program
för resurshushållning och ett program för ekonomisk bärkraft. I
motion Jo265 (mp) föreslås att förslaget till miljöersättning i
jordbruket kompletteras så att ersättning kan utgå till odling
av äldre genetiskt värdefulla kulturväxter och ogräs (yrkande
1). Om detta yrkande ej kan tillgodoses bör resurser på annat
sätt ställas till förfogande så att kraven enligt konventionen
om biologisk mångfald uppfylls (yrkande 2). I motion Jo270 (fp)
yrkande 1 framhålls att om utökningen av stödet till norra
Sverige förändras till ett miljöstöd kan Sverige få tillbaka
lika mycket från EU. Enligt motion Jo273 (c) yrkande 1 bör ett
miljöprogram för jordbruket i enlighet med proposition
1994/95:19 inrättas. Ett förslag om hur EU:s miljöprogram för
jordbruket kan utnyttjas i syfte att öka investeringar i
våtmarker efterlyses i motion Jo609 (m) yrkande 16. I motion
Jo628 (fp) yrkande 25 framhålls betydelsen av riktlinjer för ett
resurshushållande jordbruk.
Flera motioner tar upp olika detaljfrågor om villkoren för och
utformningen av stödet till den ekologiska odlingen. Enligt
motion Jo202 (c) yrkande 11 bör stöd till ekologiskt jordbruk
utgå inom miljöprogrammet på en högre nivå än den som regeringen
föreslagit. Stödet måste vara långsiktigt och utgå även till
jordbruk som delvis ställer om. Regeringen bör återkomma med en
plan för hur tioprocentsmålet skall nås. Även i motion Jo210
(mp) begärs att regeringen i ett särskilt program skall ange hur
målet, att 10 % av åkerarealen skall odlas ekologiskt år 2000,
skall nås (yrkande 1). Vidare skall riksdagen fastställa att
konstgödselanvändningen inom jordbruket skall halveras till år
2000 utifrån 1994 års förbrukning (yrkande 2) samt att
användningen av bekämpningsmedel skall reduceras med 80 % till
år 2000 utifrån 1994 års siffror (yrkande 3). När det gäller
reduktionen av bekämpningsmedel bör avgiften baseras på dos
(yrkande 4). Enligt yrkande 6 skall arealstöd för ekologisk
odling utgå dels till odlare som ställt om hela odlingsarealen,
dels till omställd areal hos odlare som avser att ställa om hela
gården och till ekologiskt odlad åkerareal på gård där hela
gårdens åkerareal inte avses ställas om, för samtliga med
kontrakterad odling under 5 år. Arealstöd skall utgå till
samtliga grödor liksom till vall, bete och träda (yrkande 7).
Stödet för ekologisk odling bör vara i storleksordningen 2 000
kr per hektar, lika för hela landet. En eventuell
differentiering mellan olika grödor måste skyndsamt utredas
(yrkande 8). I Jo213 (c) framförs förslag till stimulans och
stödprogram till ekologisk odling. EU-avtalets miljöprogram bör
utnyttjas. För odlingen skall femårsavtal tecknas och stöd skall
utgå till all areal och alla grödor. Hela gården behöver ej
läggas om, och kvotsystem och trädeskrav får ej tillåtas
motverka utvecklingen av den ekologisk odlingen. Enligt motion
Jo228 (s) kan den ekologiska odlingen begränsas av faktorer som
brist på KRAV-fodersäd och kvotbegränsningar. Generell
arealersättning bör utgå till ekologiskt brukad mark och
förhöjd arealersättning vid ekologisk djurhållning med hög
självförsörjningsgrad. Även i motion Jo238 (m) yrkande 19
framförs krav om att ekologisk odling skall kunna bedrivas på
delvis omställda gårdar. Motsvarande krav återfinns även i
motion Jo246 (fp). Stöd bör även utgå till utveckling av
resurshushållning i konventionellt jordbruk och utbildning och
forskning bör få en egen post inom miljöprogrammet (yrkande 3).
I motion Jo251 (v) yrkande 1 betonas vikten av tydliga signaler
för att främja ekologisk produktion. Kravet på att hela gården
måste ställas om inom fem år kan innebära att vissa odlare
avstår. Enligt yrkande 2 bör hänsyn tas till kostnadsskillnader
mellan de som driver enbart ekologisk växtodling och de som även
har ekologisk djurhållning. Den regionala differentieringen bör
slopas och ersättas med differentiering av ersättningen efter
djurtäthet. Dubbel ersättning bör ges till ekologisk
djurhållning samt högre ersättning för grödor som ej ger EU:s
generella arealstöd. Den ekologiska rådgivningen bör förstärkas
genom att medel under B 4 förs över till B 11. Rådgivningen bör
ingå i EU:s miljöprogram (yrkande 4). Eftersom det inte finns
några överskott på den ekologiska marknaden bör ekologiska
gårdar undantas från samtliga generella produktionsbegränsningar
(yrkande 5). När det gäller KRAV-kontrollen betonas behovet av
bred förankring och smidig tillämpning. Regeringen bör verka för
att EU:s detaljstyrning på sikt upphör. Huvudprincip i ekologisk
odling är lokal anpassning (yrkande 6). I yrkande 7 framhålls
betydelsen av en ekologisk inriktning på forskning och försök.
I motionerna Jo204 (c) och Jo244 (s) framhålls betydelsen av
att viss försöksverksamhet med ekologiskt jordbruk främjas
(Hushållningssällskapets gård Tingvall, Bohuslän).
I motion Jo202 (c) yrkas att det under B 11 anvisas 700
miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit eller totalt
1 500 miljoner kronor. Den del av Norrlandsstödet som utgår
enligt miljöprogrammet bör redovisas under B 9 (yrkande 7).
Enligt motion Jo210 (mp) yrkande 5 bör under B 11 till
Delprogram för stöd till ekologisk odling anslås 450 miljoner
kronor för budgetperioden, fördelat på 150 miljoner kronor
odlingssäsongen 1995 och 300 miljoner kronor år 1996. Hälften
finansieras av EU. För ett nytt delprogram Miljöprogram --
Resurshushållande konventionellt jordbruk bör anslås 200
miljoner kronor under år 1995 och 500 miljoner kronor under år
1996, totalt för budgetperioden 700 miljoner kronor. Hälften
finansieras av EU (yrkande 9). Enligt yrkande 12 bör under B 11
för ett nytt delprogram avseende produktionsanknutet generellt
stöd till vall och bete i stödområde 1--4 samt i södra Sveriges
s.k. LFA-områden under budgetperioden anvisas 800 miljoner
kronor per år, totalt 1 600 miljoner kronor. Hälften
finansieras av EU. Totalt bör under B 11 anvisas 1 700 miljoner
kronor under budgetperioden (yrkande 14). Därmed bör även under
B 12 anvisas 1 700 miljoner kronor för budgetperioden (yrkande
15). Miljöstöden bör i övrigt fördelas i enlighet med
proposition 1994/95:19 (yrkande 21 delvis). I motion Jo246 (fp)
yrkas att det under B 11 anvisas 375 miljoner kronor utöver
regeringens förslag eller således 1 175 miljoner kronor samt
att anslaget B 12 justeras i motsvarande mån (yrkande 4). Enligt
motion Fi211 (fp) yrkande 21 bör under B 11 anvisas 400 miljoner
kronor utöver regeringens förslag. I motion Jo259 (m) yrkas att
det under B 11 anvisas ett i förhållande till regeringen ökat
anslag med 1 461 miljoner kronor (yrkande 8). Enligt yrkande 9
bör under B 12 anvisas ett i förhållande till regeringens
förslag ökat anslag med 1 461 miljoner kronor. Enligt motion
Jo261 (v) yrkande 7 bör under B 11 anvisas 910 miljoner kronor
utöver vad regeringen föreslagit. Till Miljöstöd och
avbytartjänst bör enligt motion Fi216 (kds) yrkande 19 delvis
anvisas 500 miljoner kronor utöver regeringens förslag. 200
miljoner kronor avser avbytartjänst under B 3 och 300 miljoner
kronor avser miljöersättningar under B 11 (jfr Jo263 yrkande
10).
Utskottets överväganden
De övergripande målen för den generella miljöpolitiken som
riksdagen tidigare beslutat om är att skydda människors hälsa,
bevara den biologiska mångfalden, hushålla med uttaget av
naturresurser så att de långsiktigt kan utnyttjas samt att
skydda natur- och kulturlandskapet. Skyddet av hälsa, kultur-
och naturvärden samt naturresurser ställer krav på hur
samhällets materialflöden och markanvändning utformas
(1990/91:JoU30, rskr. 343)
Det övergripande målet för den svenska jordbrukspolitiken är
en god hushållning med samhällets totala resurser.
Sektorsansvaret för miljöfrågorna har lagts fast av riksdagen.
Miljömålet för jordbrukssektorn är att slå vakt om ett rikt och
varierat odlingslandskap, att bevara den biologiska mångfalden
samt att minimera jordbrukets miljöbelastning på grund av
växtnäringsläckage och användningen av bekämpningsmedel. All
användning av kadmium som kan medföra att metallen sprids i
naturen bör, enligt riksdagen, på sikt upphöra (1989/90:JoU25,
rskr. 327).
Som en följd av EU-medlemskapet skall Sverige införa ett
miljöprogram i enlighet med förordningen (EEG) nr 2078/92.
Riksdagen har i december 1994 i allt väsentligt godtagit
regeringens förslag om införandet av ett miljöprogram bestående
av tre delprogram. Ett delprogram skall vara att stödja
bevarandet av vissa från natur- och kulturmiljösynpunkt särskilt
värdefulla odlingslandskap. I ett andra delprogram skall stöd
lämnas för att återställa och bevara miljön i miljökänsliga
områden. I ett tredje delprogram skall stöd lämnas för ekologisk
odling (1994/95:JoU7, rskr. 126).
Utskottet har ovan (se s. 27), med reservation för vissa
förändringar när det gäller miljöersättningarna inom jordbruket,
föreslagit att riksdagen godkänner inriktningen och omfattningen
av de besparingar inom Jordbruksdepartementets ansvarsområde för
budgetåren 1997 och 1998 som regeringen förordar. Enligt
utskottets mening bör Sverige i det fortsatta
förhandlingsarbetet bekräfta att den framförhandlade ramen för
det nationella programmet för miljöersättningar inom jordbruket
ligger fast. Detta motsvarar ett belopp om 1,4 miljarder kronor
per år i nationell satsning. Ramen får sedan utnyttjas utifrån
en samlad bedömning av samhällsekonomi och miljöbehov. EG:s
miljöprogram för jordbruket syftar till att minska jordbrukets
miljöbelastning och till att bevara odlingslandskapet.
Omfattningen och inriktningen av programmet förutsätts anpassas
till medlemslandets specifika behov. De ersättningar som kan
utgå enligt den framförhandlade tillämpningen av EG:s
miljöprogram är bl.a. beroende av det statsfinansiella läget.
Ett ställningstagande i denna del innebär å andra sidan inte på
något sätt att Sverige avsagt sig möjligheterna till fortsatta
miljösatsningar inom ramen för miljöprogrammet. Motsvarande bör
gälla beträffande inriktningen och de av utskottet förordade
budgetmässiga åtagandena rörande stödet till mindre gynnade
områden (LFA-stöd). Vad utskottet anfört med anledning av
motionerna Jo201, Jo224 yrkandena 1 och 2, Jo235, Jo238
yrkandena 1 och 3, Jo240 yrkande 1, Jo272 yrkande 3 och Jo276
bör godkännas av riksdagen samt ges regeringen till känna.
Vad därefter beträffar anslagsberäkningen för budgetåret
1995/96 föreslår utskottet att det av EU delfinansierade
miljöstödet ökas i förhållande till regeringens förslag med ett
nationellt tillskott på 350 miljoner kronor. Som utskottet
redovisat ovan (s. 45) finansieras tillskottet delvis med en
sänkning av det nationella stödet under anslaget för regionala
stöd till jordbruket (B 9). Härutöver tillförs anslaget
ytterligare 70 miljoner kronor utöver regeringens förslag.
Detta innebär en nationell insats per år på sammanlagt 750
miljoner kronor (1 500 miljoner kronor inkl. EG-finansiering).
Neddragningen av det nationella stödet till Norrland skall
kompenseras fullt ut. Kompensationen skall användas till vall
och bete inom ramen för programmet för landskapsvårdande
åtgärder. Med hänsyn till att miljöstöd kommer att utbetalas vid
två tillfällen under budgetperioden 1995/96 föreslår utskottet
att riksdagen till Miljöersättningar inom jordbruket anvisar
1 500 000 000 kr. Med det anförda anser utskottet att motion
Jo202 yrkande 7 i allt väsentligt kan anses tillgodosedd.
Motionerna Jo210 yrkandena 5, 9, 12 och 14, Jo246 yrkande 4,
Jo259 yrkande 8, Jo261 yrkande 7, Fi211 yrkande 21 och Fi216
yrkande 19 delvis avstyrks i den mån de inte kan anses
tillgodosedda.
Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att
1 500 000 000 kr anvisas under det nya anslaget B 12,
motsvarande EG:s finansiering. Därmed avstyrks motionerna Jo210
yrkande 15 och Jo259 yrkande 9.
Ett stort antal motioner behandlar olika villkor och
förutsättningar för miljöprogrammets genomförande. Som
redovisats ovan har riksdagen tidigare godkänt ett förslag till
miljöprogram med tre delprogram. Därvid framhöll utskottet bl.a.
att miljöprogrammet borde innehålla ett generellt arealstöd till
vall och betesmarker inom stödområdena 1--4 samt i södra
Sveriges s.k. LFA-områden. Utskottet begärde även ett förslag
från regeringen beträffande stöd till resurshushållande
konventionellt jordbruk (1994/95:JoU7, rskr. 126). Utskottet
konstaterar att regeringen nu fullföljer riksdagens tidigare
beslut. Utskottet anser att ett generellt arealstöd till vall
och betesmark, differentierat efter områdenas
odlingsbetingelser, bör kunna lämnas under det första
delprogrammet inom ramen för här anvisade resurser. Ett sådant
stöd bör enligt utskottets mening vara förenat med krav på
djurinnehav. Enligt vad utskottet erfarit förbereder regeringen
dessutom ett förslag om resurshushållande konventionellt
jordbruk i enlighet med vad utskottet tidigare förordat
(1994/95:JoU7). Vissa medel bör således kunna användas till
miljöförbättrande åtgärder inom det s.k. konventionella
jordbruket. För återställande och bevarande av odlingsmiljöer i
känsliga områden skall ett särskilt delprogram utformas. Sverige
har sedan tidigare ett program för bevarande av vissa från
natur- och kulturmiljösynpunkt särskilt värdefulla
odlingslandskap och naturområden. Detta program bör enligt
utskottets mening kunna utvecklas i enlighet med EG:s
miljöprogram. Som framgår av tidigare riksdagsbeslut bör
delprogrammet för miljökänsliga områden även gälla t.ex.
återställande av våtmarker, gärdesgårdar och dikesrenar. Inom
ramen för programmet inryms också stöd för bevarande av
utrotningshotade husdjursraser. När det gäller den ekologiska
odlingen återkommer utskottet nedan. För att miljöprogrammet
skall kunna genomföras fordras att utbudet av utbildningsprogram
och information ökas väsentligt. Det gäller framför allt ökade
satsningar på utbildning rörande ekologiskt jordbruk, biologisk
mångfald samt landskapets övriga natur- och kulturvärden. Nya
satsningar kommer även att behövas bl.a. för utbildning rörande
resurshushållande konventionellt jordbruk. Vidare behöver
informationsmaterial för jordbrukare om det svenska
miljöersättningsprogrammet utarbetas. Utskottet utgår ifrån att
insatser på dessa områden ryms inom ramen för de olika
delprogrammen. Mot bakgrund av vad utskottet nu anfört om
miljöersättningar inom jordbruket kan syftet med motionerna
Jo202 yrkande 6, Jo210 yrkandena 10, 11, 13 och 21 delvis,
Jo232, Jo233, Jo234 yrkande 1, Jo238 yrkande 5, Jo240 yrkande 4,
Jo261 yrkande 8, Jo262 yrkande 2, Jo263 yrkande 4, Jo270 yrkande
1, Jo273 yrkande 1, Jo609 yrkande 16 och Jo628 yrkande 25 i allt
väsentligt anses tillgodosett. Motionsyrkandena bör således inte
föranleda någon riksdagens vidare åtgärd.
Med anledning av de i motion Jo265 framförda synpunkterna
beträffande värdefulla kulturväxter vill utskottet framhålla att
en svensk landsstudie skall genomföras som bl.a. redovisar vilka
kulturväxter som finns i landet och vilka åtgärder som behövs
för att säkra en bred genetisk variation hos dem, deras vilda
släktingar och andra växter av potentiellt värde (dir. 1994:77).
Utskottet är inte berett att härutöver föreslå något särskilt
uttalande från riksdagens sida med anledning av motionen.
Utskottet avstyrker därmed motion Jo265 yrkandena 1 och 2.
Den huvudsakliga målsättningen för det ekologiska jordbruket
är att utforma resurseffektiva kretsloppsbaserade
produktionssystem som ger liten miljöpåverkan och producerar
livsmedel med hög kvalitet. En helhetssyn på miljö- och
resursfrågorna förutsätter enligt utskottets mening ett
kretsloppstänkande, där råvaruuttagen görs i balans med den
naturliga återbildningen och där nya resurser skapas utan att
göra skada. Ett annat mål bör vara att bevara och utveckla ett
kulturlandskap som präglas av biologisk mångfald. Vidare bör
husdjuren ges livsbetingelser som tillgodoser deras naturliga
behov. Riksdagen har som mål antagit att 10 % av åkerarealen bör
vara ekologiskt odlad år 2000. Detta förutsätter att den
ekologiskt odlade arealen ökar med i genomsnitt ca 50 000 ha per
år fram till år 2000 (1993/94:JoU22, rskr. 272). Riksdagen har i
december 1994 i allt väsentligt ställt sig bakom regeringens
förslag till delprogram för ekologiskt jordbruk. Bl.a. framhöll
utskottet att ett permanent stöd som innefattar både
kompensation för inkomstbortfall och incitament bör lämnas till
jordbrukare som förbinder sig att under en femårsperiod odla
ekologiskt. Enligt riksdagens mening borde ekologiskt jordbruk
kunna undantas från krav på träda för utbetalning av arealbidrag
enligt EG:s regler. Regeringen anmodades därför att driva frågan
om att få till stånd en särregel för det ekologiska jordbruket
som innebär att en anslutning till trädesprogrammet skall vara
frivillig. Det fick ankomma på regeringen att besluta om de
närmare reglerna för ersättningen (1994/95:JoU7, rskr. 126). Med
undantag för omställningskravet, som utskottet behandlar nedan,
är det enligt utskottets mening lämpligt att avvakta resultatet
och redovisningen av regeringens fortsatta arbete med
delprogrammet för ekologiskt jordbruk. Utskottet finner därför
ingen anledning att nu ta upp de olika detaljfrågor om villkoren
för och utformningen av stödet till ekologiskt jordbruk som
framförs i motionerna Jo202 yrkande 11 delvis, Jo210 yrkandena
1--4, 7 och 8, Jo213 (c) delvis, Jo228 (s), Jo246 yrkande 3
delvis samt Jo251 yrkandena 1 delvis, 2 och 4--7. Berörda
yrkanden bör därmed lämnas utan någon riksdagens vidare åtgärd.
Med samma motivering avstyrks även motionerna Jo204 och Jo244.
Som utskottet anfört ovan har regeringen att utarbeta ett mer
detaljerat förslag till miljöprogram som även innefattar
delprogrammet för ekologisk odling. Utskottet delar dock den
bedömning som görs i flera motioner när det gäller kravet att
hela arealen måste ställas om till ekologisk odling för att stöd
skall utgå. Erfarenheten visar att de som ställer om arealer för
ekologisk odling oftast inte är beredda att ställa om hela
gården samtidigt utan i stället prövar sig fram med en mindre
andel. Regeringens förslag kan enligt utskottets mening försena
utvecklingen av den ekologiska odlingen i Sverige. Utskottet
föreslår därför att även en delvis omställd areal, med i övrigt
lika villkor, skall kunna komma i åtnjutande av stöd. Vad
utskottet anfört med anledning av motionerna Jo202 yrkande 11
delvis, Jo210 yrkande 6, Jo213 delvis, Jo238 yrkande 19, Jo246
yrkande 3 delvis och Jo251 yrkande 1 delvis bör ges regeringen
till känna.
13. Arealersättning och djurbidrag m.m. (B 13)
Propositionen
Från det nya anslaget föreslås att direktbidrag utbetalas i
form av areal-, trädes- och djurbidrag. Bidragen bör redovisas
under tre särskilda anslagsposter. Bidragen finansieras helt
från EG-budgeten.
Arealbidrag lämnas för odling av spannmål, oljeväxter,
baljväxter och oljelin. Vidare finns arealbaserade stöd för
bl.a. spånadslin, odling av vicker m.m. En grundläggande
förutsättning för stödet är att minst 15 % av åkermarken tas ur
livsmedels- och foderproduktion. För år 1995 har dock beslutats
att kravet skall vara minst 12 %. Även för denna mark erhålls
arealbidrag. Arealbidraget skall kompensera jordbrukare för de
sänkta spannmålspriserna som CAP-reformen innebär. Bidraget är
begränsat till en maximalareal som kallas basareal. Basarealen
utgörs av medeltalet för faktisk odling av spannmål, oljeväxter,
baljväxter och areal som ingick i offentligt trädesprogram under
perioden 1989--1991. Den svenska basarealen, uppgår till ca 1,8
miljoner ha. Omställningsarealen ingår i basarealen, men för att
få EU:s stöd kan arealen inte stå kvar i det inhemska systemet.
Genom en indelning av landet i produktionsregioner med olika
avkastningsnivåer kan areal- och trädesersättningarna lämnas med
olika belopp i de olika regionerna. Enligt regeringen skall för
Sveriges del tre ersättningsnivåer tillämpas.
Kostnaderna för areal- och trädesersättningarna är till viss
del beroende på hur basarealen utnyttjas. På årsbasis beräknas
tills vidare arealersättningarna uppgå till 2 700 miljoner
kronor och trädesersättningarna till 850 miljoner kronor. Under
18-månadersperioden kommer ersättningarna att lämnas för två
växtsäsonger förutom slutbetalningen av stödet till oljeväxter.
Den totala kostnaden kan därmed uppgå till 7 100 miljoner
kronor.
Djurbidrag lämnas för am- och dikor, handjur av nöt, tackor
och getter. Den totala kostnaden för djurbidrag har beräknats
till 720 miljoner kronor per år. Under 18-månadersperioden
kommer ersättningarna att lämnas för två år. Den totala
kostnaden kan därmed uppgå till 1 440 miljoner kronor.
Enligt regeringen bör totalt för budgetperioden 1995/96
anvisas 8 540 000 000 kr under anslaget B 13.
Motionerna
Enligt motionerna Jo223 (m) yrkande 1 och Jo238 (m) yrkandena
7 och 25 delvis bör arealbidraget differentieras med hänsyn till
markens avkastning. Antalet områden bör vara i enlighet med
förslaget i proposition 1994/95:19. Även i motionerna Jo246 (fp)
yrkande 6, Jo262 (c) yrkande 1 och Jo263 (kds) yrkande 8
framhålls att fler än tre områden bör inrättas för att ett
varierande skördeutfall skall kunna beaktas.
I motion Jo230 (m) framhålls att dispens från gällande
EU-regler bör medges för odling av spannmål (svartvete) för
eldningsändamål. Arealersättning bör enligt motion Jo263 (kds)
yrkande 7 utgå till all ekologiskt odlad areal inklusive vall.
Utskottets överväganden
Utskottet delar regeringens bedömning när det gäller
medelsbehovet under anslaget B 13 och tillstyrker därför
regeringens förslag i denna del.
Med anledning av de i motionerna Jo223 yrkande 1, Jo238
yrkandena 7 och 25 delvis, Jo246 yrkande 6, Jo262 yrkande 1 och
Jo263 yrkande 8 framförda synpunkterna beträffande antalet
ersättningsnivåer för arealersättning vill utskottet framhålla
följande. De arealersättningar som helt finansieras av EU avser
att ersätta det lägre spannmålspris som är en följd av tidigare
beslutade reformer av EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP).
Riksdagen har tidigare beslutat att arealersättningen skall
differentieras med utgångspunkt från tre ersättningsnivåer.
Utskottet har emellertid efter ytterligare överväganden kommit
till slutsatsen att det tidigare ställningstagandet inte ger
möjlighet till tillräcklig differentiering av arealersättningen
i förhållande till markens avkastning. En viss utökning av
antalet ersättningsnivåer bör kunna ge en mer rättvisande bild
av den verkliga produktionen inom de olika avkastningsområdena,
samtidigt som en utjämning mellan regionerna kan bibehållas.
Utskottet föreslår därför att antalet ersättningsnivåer utökas
till fem. Vad utskottet anfört med anledning av motionerna Jo223
yrkande 1, Jo238 yrkandena 7 och 25 delvis, Jo246 yrkande 6,
Jo262 yrkande 1 och Jo263 yrkande 8 bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna.
Utskottet är inte berett att föreslå någon förändring av
arealstödet med syfte att, utöver vad som tidigare föreslagits i
detta betänkande, främja det ekologiska jordbruket. Därmed
avstyrks motion Jo263 yrkande 7.
Frågan om dispens från EU-reglerna om arealstöd i samband med
odling av spannmål för eldningsändamål prövas för närvarande av
Jordbruksverket. Utskottet är därför inte berett att föreslå
något uttalande från riksdagens sida med anledning av motion
Jo230. Motionen avstyrks.
14. Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter (B
14)
Propositionen
Under anslaget finansieras kostnaderna för intervention (dvs.
offentlig lagring m.m.) och exportbidrag i enlighet med EG:s
regler. Anslaget bör redovisas under två särskilda
anslagsposter. Anslaget finansieras helt från EG-budgeten.
Kostnader för intervention täcks i efterskott av EG:s
jordbruksfonds garantisektion. Anslagsposten bör föras upp med
900 miljoner kronor. Anslagsposten för exportbidrag bör föras
upp med 675 miljoner kronor. Enligt regeringen bör totalt för
budgetperioden 1995/96 anvisas 1 575 000 000 kr under
anslaget B 14.
Motionerna
I motionerna Jo207 (m), Jo214 (c), Jo216 (m) yrkande 1, Jo222
(m), Jo223 (m) yrkande 2, Jo238 (m) yrkande 8, Jo245 (s)
yrkandena 1 och 2, Jo246 (fp) yrkande 7, Jo261 (v) yrkande 11,
Jo262 (c) yrkande 5, Jo263 (kds) yrkande 9, Jo268 (s), Jo269 (s)
delvis, Jo270 (fp) yrkande 2 och Jo272 (c) yrkande 4 framhålls
bl.a. att antalet interventionsorter bör utökas. Enligt motion
Jo262 (c) yrkande 6 bör exportbidrag vid export av havre
införas. Bidrag bör utgå för hela den mängd havre som inte kan
avsättas inom EU.
Utskottets överväganden
Utskottet delar regeringens bedömning när det gäller
medelsbehovet under anslaget B 14 och tillstyrker därför
regeringens förslag.
När det gäller antalet interventionsorter vill utskottet
framhålla följande. Kostnaderna för intervention (dvs.
offentliga uppköp och lagring m.m.) finansieras helt från
EG-budgeten. Antalet interventionsorter bör således kunna väljas
med utgångspunkt från att fraktkostnader och garantipris blir så
lika som möjligt inom EU. Härigenom ökar förutsättningarna för
jordbruket att kunna konkurrera på lika villkor. Utskottet
föreslår därför att det inrättas 33 interventionsorter fördelade
över landet. Vad utskottet anfört med anledning av motionerna
Jo207, Jo214, Jo216 yrkande 1, Jo222, Jo223 yrkande 2, Jo238
yrkande 8, Jo245 yrkandena 1 och 2, Jo246 yrkande 7, Jo261
yrkande 11, Jo262 yrkande 5, Jo263 yrkande 9, Jo268, Jo269
delvis, Jo270 yrkande 2 och Jo272 yrkande 4 bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.
Enligt vad utskottet erfarit har EU beslutat införa ett
anbudssystem för fastställande av exportbidrag vid export av
havre. Med det anförda föreslår utskottet att motion Jo262
yrkande 6 lämnas utan någon riksdagens vidare åtgärd.
15. Köp och försäljning av mjölkkvoter (B 15)
Propositionen
Det nya anslaget föreslås användas för Jordbruksverkets köp
och försäljning av mjölkkvoter till ett administrativt satt
pris. För att en mjölkproducent skall ha rätt att sälja mjölk
måste producenten inneha en mjölkkvot i enlighet med
förordningen (EEG) nr 804/68. Enligt förordningen är det möjligt
att under vissa förutsättningar överlåta sin mjölkkvot.
Enligt regeringen bör för budgetperioden 1995/96 anvisas ett
förslagsanslag på 1 000 kr under anslaget B 15.
Motionerna
Enligt motion Jo220 (s) bör besättningar med svensk kullig
boskap undantas från kvottilldelningen. I motion Jo238 (m)
yrkande 25 delvis framhålls att en fri handel med mjölkkvoter
bör eftersträvas för att begränsa problemen med
kapitaliseringseffekter. Administrativa åtgärder leder till
negativa effekter på fastighetsmarknaden och blir dyrare för
staten. En särskild kvottilldelning för ekomjölkproducenter bör
enligt motion Jo243 (m) införas. I motion Jo248 (s) föreslås att
fördelningen av mjölkkvoter ges en sådan utformning att
mjölkproduktionen i norra Sverige stimuleras. I motion Jo252 (s)
framhålls att mjölkproduktionen ofta utgör bas för betesdriften.
För att främja landskapsvården på bl.a. Öland bör särskilda
mjölkkvoter fördelas till områden med stor biologisk mångfald.
Enligt motion Jo258 (s, c) har Tjustbygdens lantbrukare
genomfört sin leukosbekämpning ett år tidigare (1990) än övriga
lantbrukare i Sverige. Därmed producerade de mindre mjölk åren
1991 och 1993. Detta bör beaktas vid kvotfördelningen.
I motionerna Jo229 (v) och Jo242 (s) framhålls bl.a. att den
arrendator som väljer att upphöra med mjölkproduktionen bör få
sin rättmätiga del av ersättningen för den mjölkkvot
vederbörande förvaltat.
Utskottets överväganden
Regeringens förslag om medelsanvisning under anslaget B 15
tillstyrks.
Som framhålls i propositionen skall mjölkkvoterna hanteras
inom ramen för ett system med administrativt fastställda priser.
Utskottet har tidigare förordat att producenter av s.k. ekomjölk
inte bör åläggas några begränsningar i kvothänseende och att
särskild hänsyn bör tas till mjölkproducenterna i norra Sverige
(1994/95:JoU2y). Utöver nu redovisade synpunkter finner
utskottet ingen anledning att i detta sammanhang förorda något
ytterligare riksdagsuttalande beträffande fördelningen av
mjölkkvoter. Därmed avstyrks motionerna Jo220, Jo238 yrkande 25
delvis, Jo243, Jo248, Jo252 och Jo258.
Fördelningen av värdet av mjölkkvoter mellan jordägare och
arrendator är en fråga som berör enskildas personliga och
ekonomiska förhållanden inbördes. Föreskrifter härom meddelas
genom lag (RF 8:2). Enligt EG:s lagstiftning kan en nation
fördela mjölkkvoter vid ett arrendes upphörande, om arrendatorn
avvecklar sin verksamhet på grund av någon omständighet som
ligger utanför arrendatorns kontroll. Detta gäller såvida inte
parterna har avtalat något annat. Närmare föreskrifter om sådan
kvotfördelning har meddelats av Jordbruksverket (SJVFS 1995:20).
Utskottet finner inte anledning att i detta sammanhang föreslå
ett tillkännagivande i enlighet med motionerna Jo229 och Jo242.
Utskottet avstyrker därför berörda motioner.
16. Räntekostnader för förskotterade arealersättningar m.m. (B
16)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning
under anslaget B 16.
17. Fiske (C)
Propositionen
Den statliga verksamheten inom fiskets område utgörs i
huvudsak av regleringar med stöd av lagstiftning och att ge
ekonomiskt stöd till fisket, vattenbruket, fiskevården och
forskningen. Vidare ingår internationella förhandlingar,
fiskeriundersökningar, rådgivning och information.
Det övergripande målet för fiskeripolitiken är att verka för
en ansvarsfull hushållning med fisktillgångarna, bl.a. så att
den biologiska mångfalden bevaras. Vidare är målet att verka för
tillgång på fisk av god kvalitet och utveckling av
konkurrenskraftiga företag inom fisket och vattenbruket.
Fiskeriverket som är den ansvariga centrala
förvaltningsmyndigheten för fisket har visat att måluppfyllelsen
i stort har varit god under senare år och att de verksamhetsmål
som regeringen har ställt upp har tillgodosetts i allt
väsentligt.
Riksdagen beslutade våren 1993 om en ny fiskelag (1993:787).
Den trädde i kraft den 1 januari 1994. I lagen görs bl.a. rätten
att bedriva ett yrkesmässigt fiske beroende av yrkesfiskelicens.
Vidare ges möjlighet att fördela fisket genom att meddela
föreskrifter som begränsar redskapsanvändningen för
fritidsfisket. Krav kan ställas på särskilt tillstånd för
användning av fartyg för yrkesmässigt fiske. De föreskrifter som
utfärdas av Fiskeriverket med stöd av fiskelagen och
fiskeförordningen (1993:1097) har förenklats och begränsats
kraftigt.
EU-avtalet medför att Sverige från den 1 januari 1995 fullt ut
deltar i den gemensamma fiskeripolitiken. Den består av resurs-,
marknads- och strukturpolitik. Resurspolitiken reglerar
fördelningen av fiskresurser mellan medlemsländerna samt avtal
med tredje land. De viktigaste delarna i marknadspolitiken är
överskottsreglering och importreglering. Strukturpolitiken
syftar bl.a. till anpassning och modernisering av fiskeflottan
samt investeringar i fiskberedning och vattenbruk. Härutöver
finns det inom fiskeripolitiken regler om kontroll på fiskets
område. EG:s gemensamma fiskeripolitik beskrivs utförligare i
proposition 1994/95:19 Sveriges medlemskap i Europeiska unionen,
del 2.
Regeringen har i proposition 1994/95:75 Vissa
livsmedelspolitiska åtgärder vid ett medlemskap i Europeiska
unionen lämnat förslag i vissa lagstiftningsfrågor för att
möjliggöra tillämpningen av EU:s regelverk bl.a. inom den
gemensamma fiskeripolitiken. Riksdagen har antagit förslagen
(bet. 1994/95:JoU7, rskr. 126 och bet. 1994/95:UU5, rskr. 63).
De tekniska förutsättningarna för ett yrkesfiskaravdrag
liknande det i Danmark utreds.
Det svenska yrkesfiskets fångster uppgick år 1993 till ca
335 000 ton till ett värde av drygt 700 miljoner kronor. Det är
en värdeminskning med 2 % jämfört med föregående år. Det svaga
beståndet av torsk i Östersjön och den fortsatt svaga marknaden
för sill och strömming gör sammantaget att yrkesfisket för
närvarande befinner sig i en bekymmersam situation. Sjukdomen
M 74 utgör ett allvarligt hot mot den vilda laxen i Östersjön.
Försäljningsvärdet av vattenbrukets produktion uppgick år 1993
till ca 130 miljoner kronor.
Under innevarande budgetår inriktas arbetet på fiskets område
på en fortsatt integrering i och anpassning till EG:s gemensamma
fiskeripolitik.
Den beräknade utgiftsutvecklingen på fiskets område till följd
av tidigare fattade beslut samt förslagen i 1995 års
budgetproposition är följande:
Utgift Anvisat Förslag varav beräknat för
1993/94 1994/95 1995/96 juli 95-juni 96
106,0 88,0 279,9 186,4
Den föreslagna kraftiga utgiftsökningen inför budgetåret
1995/96 hänför sig dels till en förstärkning av Fiskeriverkets
resurser inför medlemskapet i EU, dels till ett väntat stort
återflöde från EU på fiskets område.
18. Fiskeriverket (C 1)
Propositionen
Fiskeriverkets verksamhet kommer i hög grad att påverkas av
ett EU-medlemskap. Mot bakgrund av den osäkerhet som råder om de
administrativa konsekvenserna av ett EU-medlemskap bör de
nuvarande verksamhetsmålen för Fiskeriverket endast omfatta
budgetåret 1995/96.
Medelsbehovet har beräknats med utgångspunkt i en real
minskning av utgifterna om 5 %.
Vad gäller RRV:s invändningar mot Fiskeriverkets
årsredovisning finner regeringen att RRV:s påpekanden är av
sådan art att dessa skyndsamt bör föranleda åtgärder. Ett sådant
arbete har inletts, och vad som orsakat revisionsanmärkning
kommer att undanröjas.
Regeringen föreslår att riksdagen till Fiskeriverket anvisar
ett ramanslag på 93 459 000 kr.
Motionerna
Enligt motion Jo259 (m) bör ett rationaliseringsarbete snarast
sättas i gång inom Fiskeriverket. En besparing föreslås med 43,5
miljoner kronor för nästa budgetår, jämfört med regeringens
förslag (yrkande 10). Det innebär att verksamheten bör ta helt
nya former. Redan tidigare har Fiskeriverket uppmanats att
stärka samarbetet med bl.a. Jordbruksverket. Regeringen bör
återkomma med ett förslag om sammanslagning av de båda verken.
Även i motion Jo402 (m) föreslås besparingar och ändrad
organisation av Fiskeriverket. Anslaget bör på sikt kunna
minskas, och ökningen av anslaget avstyrks (yrkande 8). Liknande
förslag framställs i motion Jo416 yrkande 6 (m).
Utskottets överväganden
Utskottet delar regeringens bedömning att Fiskeriverkets
verksamhet i hög grad kommer att påverkas av EU-medlemskapet. En
så kraftig minskning av anslaget som föreslås i motion Jo259 kan
enligt utskottets mening inte genomföras utan att det får
genomgripande konsekvenser för verkets uppgifter och
organisation. Som framgår av inledningsavsnittet till bilaga 10
i budgetpropositionen ämnar regeringen tillsätta en utredning
under våren 1995 med uppdrag att granska den samlade
administrationen inom livsmedelsområdet. Vidare föreslås
betydande besparingar på myndigheternas förvaltningskostnader
m.m. fram t.o.m. år 1998.
Mot bakgrund av det anförda tillstyrker utskottet regeringens
förslag, som bl.a. innebär att verket förstärks med 9 miljoner
kronor för sitt arbete med EU-medlemskapet, varav 1 miljon
kronor utgör förstärkning av kvalitetskontrollen på fiskets
område. I enlighet härmed avstyrks motionerna Jo259, Jo402 och
Jo416 i berörda delar.
19. Främjande av fiskerinäringen (C 2)
Medel för bidrag till länsstyrelserna för fisketillsyn bör
enligt regeringen i fortsättningen inte föras upp under detta
anslag. Möjligheterna att lämna bidrag till fiskare med
anledning av avlysning av fiskevatten är inte längre aktuella,
varför möjlighet till bidrag för ändamålet inte bör finnas i
fortsättningen. Medlen för forskning bör i så stor utsträckning
som möjligt och lämpligt användas i kombination med
forskningsmedel från EU:s budget för att öka effekten och
utbytet av dem. Regeringen föreslår ett reservationsanslag på
5 684 000 kr.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
20. Strukturstöd till fisket m.m. (C 3)
Propositionen
Från anslaget lämnas statligt stöd till investeringar i
fiskeföretag, fångstbegränsning, skrotning av fiskefartyg samt
skador på fiskeredskap och vattenbruksanläggningar. Stödet
lämnas i form av bidrag och statlig garanti för lån.
Bestämmelser om detta finns i förordningen (1994:1716) om
fisket, vattenbruket och fiskerinäringen. Från anslaget lämnas
också ersättning i samband med isbrytning för fiskets och
fiskarbefolkningens behov. Från anslaget täcks vidare kostnader
för förluster på grund av statlig garanti för lån till
fiskeföretag och fiskberedningsföretag.
Under år 1993 lade EU fast nya riktlinjer för
strukturpolitiken på fiskets område och inrättade en särskild
fond för denna, Financial Instrument for Fisheries Guidance
(FIFG). FIFG finansierar den del av fiskets strukturstöd som kan
hänföras till mål 5a, dvs. anpassningen av fiskerisektorns
struktur.
De mål som gäller för strukturpolitiken är
att bidra till att uppnå en varaktig balans mellan resurser
och deras utnyttjande,
att stärka utvecklingen av ekonomiskt livskraftiga företag
inom sektorn samt
att förbättra marknadsutbudet och förädlingsvärdet för fiskets
och vattenbrukets produkter.
Strukturstödet kan ges till följande områden, nämligen
omstrukturering och förnyelse av fiskeflottan,
modernisering av fiskeflottan,
förbättring av de villkor under vilka fiskets och
vattenbrukets produkter förädlas och marknadsförs,
utveckling av vattenbruket samt skydd och utveckling av marina
resurser i kustvatten,
försöksfiske,
utrustning i fiskehamnar samt
studier av nya marknader.
EU har även slagit fast mål och regler för hur gemenskapens
fiskerisektor skall omstruktureras under perioden 1994--1996 i
syfte att uppnå en varaktig balans mellan fiskresurserna och
deras utnyttjande.
EU:s medlemsländer skall i ett s.k. programdokument redogöra
för kommissionen hur man avser att praktiskt utforma
strukturpolitiken. Det nuvarande programdokumentet gäller för
åren 1994--1999. Planen skall bl.a. innehålla en beskrivning av
fiskerisektorn, de mål landet har fastslagit för sin
strukturpolitik samt de medel man avser använda för att nå de
fastställda målen.
Det övergripande målet för den svenska fiskeripolitiken
stämmer väl överens med de mål som EU har lagt fast för
strukturpolitiken på fiskets område. Det övergripande målet bör
därför bestå och vara utgångspunkt för strukturplanen. De medel
som finns under detta anslag bör användas för att uppnå målet.
Medfinansieringen från EU varierar beroende på om åtgärden är
offensiv i form av t.ex. ett nybygge eller defensiv i form av
t.ex. skrotning av fiskefartyg. Medlen bör användas i första
hand för att engångsvis eller under en kort period stödja en
småskalig företagsamhet inom fisket och vattenbruket.
Regeringen föreslår ett förslagsanslag på 53 837 000 kr.
Motionen
I motion Jo415 (kds) uppmärksammas ett speciellt problem för
yrkesfiskenäringen i form av borttappade fiskeredskap. Dessa
s.k. spökgarn fortsätter att fiska lång tid efter det de
förlorats. Andra problem är dumpade farliga ämnen i
fiskevattnen. Det vore en angelägen åtgärd för staten att
avsätta medel för att utrusta trålare för miljö- och
fiskevårdande åtgärder som under perioder av fiskestopp får i
uppgift att rensa upp från spökgarn etc. Medel för detta bör tas
under anslaget C 3 Strukturstöd till fisket (yrkande 5).
Utskottets överväganden
Bestämmelser om anslaget C 3 Strukturstöd till fisket m.m.
finns i förordningen (1974:1716) om fisket, vattenbruket och
fiskerinäringen. Utskottet anser det mindre lämpligt att medel
för strukturåtgärder m.m. används på det sätt som avses i motion
Jo415 yrkande 5. När det gäller t.ex. problemen med dumpade
stridsmedel hänvisar utskottet till sin redovisning i
betänkandet 1994/95:JoU2 s. 13. Utskottet avstyrker
motionsyrkandet och tillstyrker regeringens förslag om anslag.
21. Från EG-budgeten finansierade strukturstöd till fisket
m.m. (C 4)
Med hänvisning till vad regeringen har anfört under anslaget
C 3 bör ett nytt anslag tas upp på statsbudgeten med en
beräknad utgift motsvarande EG:s finansiering. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag om ett förslagsanslag på
120 000 000 kr, varav 80 000 000 kr avser perioden juli
1995--juni 1996.
22. Djurskydd och djurhälsovård (E)
Propositionen
De övergripande målen för djurskydds- och
djurhälsovårdsområdet är ett gott hälsotillstånd bland husdjuren
och ett gott djurskydd samt en begränsning av användningen av
försöksdjur i Sverige.
Djurskydd och djurhälsovård inom departementets ansvarsområde
omfattar verksamhet vid Statens veterinärmedicinska anstalt och
Statens jordbruksverk, inkluderande
distriktsveterinärverksamheten, samt vid Centrala
försöksdjursnämnden.
Under det senaste året har sjukdomsläget förändrats på några
punkter både i vår omvärld och inom landet. Rabiesproblemet med
olika utbredning av sjukdomen inom Europa har varit svår att
lösa i frihandelsdiskussionen mellan Europas länder. Sedan den 1
maj 1994 krävs dock rabiesvaccination med serologisk uppföljning
för införsel av hund och katt från större delen av EES-området.
En ny svinsjukdom, allmänt kallad blåöronsjukan (PRRS), är
spridd i flera europeiska länder. I slutet av juli bröt mul- och
klövsjuka ut i nordöstra Grekland med utbrott i såväl
nötkreaturs- som fårbesättningar. I övrigt karaktäriseras den
epizootiska bilden framför allt av klassisk svinpest med utbrott
i bl.a. Tyskland och Belgien.
Både vad gäller nötkreatur, svin, fjäderfä och odlad fisk
förekommer i Europa sjukdomar av allvarlig karaktär som inte
existerar i Sverige. En öppning av Sveriges gränser mot Europa
kommer således att få konsekvenser för smittskyddet, bl.a. genom
ett ökat smittryck och en ökad risk för utbrott av sjukdomar som
i dag inte förekommer i Sverige. En ökad svensk beredskap och
aktivitet kommer därför att behövas på detta område.
Budgetåret 1993/94 gjordes stora insatser för att kontrollera
och följa upp de fall av paratuberkulos på nötkreatur som
påvisades hösten 1993.
Undersökningar av tankmjölksprov från alla mjölkkobesättningar
har visat att ytterst få besättningar är smittade med IBR
(infektiös bovin rhinotracheit). Ett omfattande
bekämpningsprogram har påbörjats och detta har även godkänts av
ESA (EFTA Surveillance Authority). Bekämpningsprogrammen för
leukos hos nötkreatur och AD (Aujeszkys sjukdom) hos svin
fortlöper tillfredsställande, och målet är att friförklara
landet från sjukdomarna under budgetåret 1995/96.
Riksdagen har beslutat om huvuddragen för den framtida
distriktsveterinärorganisationen (prop. 1993/95:150, bet. JoU32,
rskr. 403). I beslutet ligger bl.a. att det statliga
huvudmannaskapet behålls tills vidare och att det under
budgetåret 1994/95 anvisas 15 miljoner kronor för inrättande av
ytterligare ca 50 veterinärstationer. Riksrevisionsverket har
därefter utrett frågor beträffande den regionala och lokala
organisationen, veterinärstationernas driftsform och
uppbördssystemet. Uppdraget redovisades till regeringen i
september 1994. Mot bakgrund av bl.a. Riksrevisionsverkets
rapport arbetar Jordbruksverket för närvarande för att den
förändrade distriktsveterinärorganisationen skall kunna verka
från den 1 juli 1995.
Den utvärdering av Centrala försöksdjursnämndens
forskningssatsningar under perioden 1988--1992, som genomförts
av en extern expert, slutredovisades i december 1993.
Utvärderingen visar bl.a. att de forskningsprojekt som erhållit
stöd genomgående varit av hög vetenskaplig kvalitet med en klar
inriktning mot alternativa metoder. I utvärderingen framhålls
att Centrala försöksdjursnämnden i huvudsak har använt de
begränsade resurserna på ett riktigt och effektivt sätt.
Den beräknade utgiftsutvecklingen på djurskydds- och
djurhälsovårdsområdet till följd av tidigare fattade beslut samt
förslagen i 1995 års budgetproposition är följande:
Utgift Anvisat Förslag varav beräknat för
1993/94 1994/95 1995/96 juli 95-juni 96
252,1 266,2 363,6 240,6
23. Statens veterinärmedicinska anstalt m.fl. anslag (E 1)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under anslagen E 1,
E 2, E 3, E 4, E 5, E 6 och E 7 (s. 71--81).
24. Växtskydd och jordbrukets miljöfrågor (F)
Propositionen
Verksamheten inom växtskyddsområdet omfattar frågor om
utsädeskontroll, frågor om intagning av växtsorter på sortlista
samt växtförädlarrättsärenden, frågor om funktionsprovningar och
tekniska utvärderingar m.m. av lantbruks- och
entreprenadmaskiner samt frågor om bekämpning av
växtskadegörare.
De övergripande målen för verksamhetsområdet är beträffande
utsädes-, sortliste- och växtförädlarrättsfrågor att förse
lantbruksnäringen med utsäde och sorter av fullgod kvalitet för
att därigenom främja ett effektivt jordbruk. Anslaget för
bekämpande av farliga växtsjukdomar syftar till att möjliggöra
en snabb och effektiv bekämpning av till landet introducerade
karantänsskadegörare, vilket i förlängningen kan bidra till en
minimerad användning av bekämpningsmedel.
Funktionsprovningar och tekniska utvärderingar m.m. av
lantbruks- och entreprenadmaskiner syftar till att säkerställa
att föreskrivna arbetarskyddskrav uppfylls av vissa typer av
maskiner i drift samt att via opartiska provningar och tekniska
utvärderingar av maskiner och teknisk utrustning medverka till
en minimerad påverkan på naturmiljön, djurmiljön och
arbetsmiljön av dessa maskiner och tekniska utrustningar.
På maskinprovningsområdet återkommer regeringen med särskild
proposition i ämnet.
För budgetåret 1995/96 föreslås inga förändringar i övrigt av
verksamheten eller verksamhetsinriktningarna på området.
Under anslaget F 6 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket har
tidigare anvisats medel till ekologisk odling, åtgärder för att
bevara biologisk mångfald samt natur- och kulturmiljövärden i
odlingslandskapet. Dessa områden kommer framöver att behandlas i
det svenska miljöprogrammet inom ramen för förordningen (EEG) nr
2078/92. Detta innebär att det framför allt är frågor om
bekämpningsmedelsanvändning, näringsläckage samt ammoniakavgång
inom jordbruket och trädgårdsnäringen som kommer att behandlas
under ifrågavarande anslag. Detta är prioriterade områden vad
gäller det svenska miljöarbetet inom EU och i andra
internationella sammanhang.
För budgetåret 1995/96 föreslås oförändrad medelstilldelning
till bekämpningsmedels- och näringsläckageprogrammet. 4,2
miljoner kronor föreslås satsas på ett handlingsprogram rörande
trädgårdsnäringens miljöfrågor.
Den beräknade utgiftsutvecklingen på växtskydds- och
miljöområdet till följd av tidigare fattade beslut samt
förslagen i 1995 års budgetproposition är följande:
Utgift Anvisat Förslag varav beräknat för
1993/94 1994/95 1995/96 juli 95-juni 96
52,1 47,8 50,4 33,4
25. Statens utsädeskontroll (SUK): Uppdragsverksamhet (F 1)
samt Bidrag till Statens utsädeskontroll (F 2)
Propositionen
Statens utsädeskontroll (SUK) har under en följd av år
framgångsrikt arbetat med att rationalisera och effektivisera
den statliga utsädeskontrollverksamheten. Från att år 1990 varit
lokaliserade till fyra platser (Umeå, Skara, Landskrona och
Lund) med ca 100 anställda samt dragits med betydande underskott
i verksamheten är i dag personalstyrkan reducerad med ca 40
personer och lokaliserad till en enhet i Svalöv. Verksamhet som
tidigare varit anslagsberoende har i ökad utsträckning
avgiftsbelagts.
SUK:s kapitalförsörjningsmodell för investeringar i
anläggningstillgångar (avkastningspliktigt statskapital med
konsolideringsansvar) kommer från budgetåret 1995/96 att
ersättas med lån i Riksgäldskontoret.
Regeringen föreslår att riksdagen till Statens
utsädeskontroll: Uppdragsverksamhet anvisar ett anslag på 1 000
kr.
Under anslaget F 2 anför regeringen att anslaget under
budgetåret 1993/94 omfattade 11 % av den totala verksamheten
inom utsädeskontrollen och uppgick till 2 850 000 kr.
Tillsynsverksamheten omfattar huvudsakligen regler om
kvalitetsdeklaration av utsäde av växtslag som inte omfattas av
EG:s certifieringssystem. Kostnaden för denna verksamhet har av
SUK uppskattats till ca 400 000 kr. Regeringen anser att det är
rimligt att kvaliteten på denna typ av utsäde kan upprätthållas
utan statlig medverkan. Utsädesförordningen bör därför förändras
i enlighet härmed.
Regeringen föreslår att riksdagen till Bidrag till Statens
utsädeskontroll anvisar ett förslagsanslag på 691 000 kr.
Utskottets överväganden
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under anslagen F 1
och F 2.
26. Statens växtsortnämnd (F 3)
Propositionen
Sammantaget innebär bedömningen att de riktlinjer som lades
fast i 1994 års budgetproposition för Statens växtsortnämnd bör
gälla även för budgetåren 1995/96 och 1997. Regeringen föreslår
att riksdagen till Statens växtsortnämnd anvisar ett ramanslag
på 1 002 000 kr.
Motionerna
I motion Jo507 (mp) anförs att nya EU-regler om
sortdokumentation, certifiering m.m. kan få förödande
konsekvenser för utbudet av köksväxter. Ytterst innebär reglerna
ett hot mot den biologiska mångfalden och det genetiska och
kulturella arvet. Enligt yrkande 1 i motionen bör riksdagen
"under budgetåret" anslå 2 miljoner kronor för att börja arbete
med sortgodkännande av traditionella växtsorter.
I motion Jo210 från samma parti yrkas att riksdagen under
anslaget F 3 anslår 4 002 000 kr och avsätter 4 miljoner kronor
för sortgodkännande av traditionella växtsorter. Av motionen
framgår att det totala anslaget rätteligen skall uppgå till 5
002 000 kr (yrkande 33).
Utskottets överväganden
Regeringen har nyligen lagt fram en proposition med förslag om
vissa ändringar i växtskyddslagen m.m. Propositionen och vissa
närliggande motioner behandlas i utskottets betänkande
1994/95:JoU15. Som närmare framgår av betänkandet har regeringen
hösten 1994 tillsatt en utredning om jordbrukets tillgång på
växtgenetiska resurser. Utredaren skall göra en svensk
landsstudie som bl.a. redovisar vilka kulturväxter som finns i
landet och vilka åtgärder som behövs för att säkra en bred
genetisk variation hos dem, deras vilda släktingar och andra
växter av potentiellt värde. I avvaktan på resultatet av denna
utredning anser utskottet att regeringens förslag om
medelsanvisning bör bifallas. Motionerna Jo210 och Jo507
avstyrks i berörda delar.
27. Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket (F 6)
Propositionen
Jordbruksverket har bedömt att uppsatta miljömål skall kunna
nås vid oförändrad medelstilldelning under anslaget. För
budgetåret 1994/95 anslogs 7,8 miljoner kronor till ekologisk
produktion under anslaget. Denna tilldelning skall tas bort från
detta anslag och behandlas framöver i det svenska
miljöprogrammet inom ramen för EG:s förordning 2078/92.
Regeringen anser att 4,2 miljoner kronor skall anslås för
handlingsprogram rörande trädgårdsnäringens miljöfrågor.
Därutöver användes inom ramen för anslaget drygt 5,2 miljoner
kronor för trädgårdsnäringens miljöfrågor. Oförändrat 23,1
miljoner kronor skall anslås för bekämpningsmedelsprogrammet och
8,1 miljoner kronor för näringsläckageprogrammet.
Vad gäller biologisk mångfald och odlingslandskapet behandlas
dessa frågor framöver i det svenska miljöprogrammet inom ramen
för EG:s förordning 2087/92. Regeringen avser att under år 1995
återkomma till frågan om vilka mål som skall gälla för
användningen av bekämpningsmedel efter år 1996. Anslaget förs
upp med 36 634 000 kr (reservationsanslag).
Motionerna
I motion Jo259 (m) yrkas att anslaget reduceras med 15
miljoner kronor (yrkande 11). Motionärerna hänvisar till att de
i en annan motion föreslagit ett bättre utnyttjande av EU:s
miljöstöd. Till år 1998 bör anslaget F 6 helt fasas ut till
förmån för en fortsatt satsning på EU:s miljöprogram för
jordbruket.
Enligt motion Jo261 (v) yrkande 4 bör 20 miljoner kronor av
anslaget föras över till anslaget B 7 Strukturstöd inom
livsmedelssektorn. Motionen redovisas närmare i ett föregående
avsnitt.
Utskottets överväganden
Utskottet har i det föregående föreslagit vissa ändringar i
regeringens förslag såvitt avser några för jordbruket centrala
stödformer, däribland regionala stöd till jordbruket och
miljöersättningar inom jordbruket. Med hänvisning härtill
avstyrker utskottet motionerna Jo259 yrkande 11 och Jo261
yrkande 4.
28. Bekämpande av växtsjukdomar (F 7)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under anslaget F 7
(s. 89).
29. Livsmedel (G)
Propositionen
Livsmedelsfrågorna är viktiga för konsumenterna.
Konsumenternas intresse av bra mat till rimliga priser bör
dominera livsmedelspolitiken, och konsumenten skall stå i
centrum för livsmedelspolitiken. En fri handel med livsmedel
inom EU förutsätter en effektiv livsmedelskontroll.
Konsumenterna har ett intresse av att varorna märks tydligt och
att skadliga ingredienser och tillsatser utesluts.
Sverige skall aktivt verka för att inom EU bl.a. förstärka
livsmedelskontrollen, minimera användningen av tillsatser,
införa en bättre märkning av livsmedel samt öka livsmedlens
tjänlighet genom fördjupade kvalitets- och hälsokrav.
En av Statens livsmedelsverks huvudsakliga uppgifter är att
bevaka konsumentintresset inom livsmedelsområdet. Enligt
regeringens mening bör konsumentintresset i verksamheten
understrykas ytterligare. Regeringen föreslår därför i det
följande att det övergripande målet för Livsmedelsverket skall
vara att i konsumenternas intresse verka för säkra livsmedel av
god kvalitet, redlighet i livsmedelshanteringen samt bra
matvaror. Konsumenterna skall känna trygghet och ha de
kunskapsmässiga förutsättningarna att kunna välja fullgoda
livsmedel för en näringsriktig och prisvärd kost.
Det finns ett starkt samband mellan kosten och hälsan.
Livsmedelsverket har, i samarbete med Folkhälsoinstitutet och
Socialstyrelsen, den 31 oktober 1994 på regeringens uppdrag
redovisat ett förslag till nationell handlingsplan för
nutrition. Huvudmålet för handlingsprogrammet skall enligt
förslaget vara att genom förbättrade mat- och motionsvanor
befrämja hälsa samt förebygga sjuklighet och för tidig död i
kostrelaterade sjukdomar samt att minska de sociala klyftorna
med avseende på dessa sjukdomars förekomst. Förslaget
remissbehandlas för närvarande.
Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden har fr.o.m. den 1 juli
1993 beställaransvaret för jordbruks- och viss
livsmedelsstatistik. En stor del av nämndens arbete under 1993
och 1994 har därför varit att anpassa den svenska jordbruks- och
livsmedelsstatistiken till de krav som EG ställer för
motsvarande statistik. Ett fortsatt anpassnings- och
utredningsarbete förutses för den första tiden av ett
EU-medlemskap. För budgetåret 1995/96 görs vissa besparingar på
de objektiva skördeuppskattningarna. De ökade kostnader som en
anpassning till EG:s krav medför beräknas täckas av medel från
EG.
Det svenska systemet för industrins råvarukostnadsutjämning
upphör vid ett EU-medlemskap. Det gäller även
rabatteringssystemet för svensktillverkad stärkelse för tekniskt
bruk. Vissa utbetalningar kan dock finnas kvar efter den 1 juli
1995 varför anslaget ändå bör vara kvar.
Den beräknade utgiftsutvecklingen på livsmedelsområdet till
följd av tidigare fattade beslut samt förslagen i 1995 års
budgetproposition är följande:
Utgift Anvisat Förslag varav beräknat för
1993/94 1994/95 1995/96 juli 95-juni 96
586,0 556,3 425,8 282,8
30. Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden (G 3)
Propositionen
Regeringen förutser ett ökat utredningsbehov inom nämndens
verksamhetsområde under första tiden av EU-medlemskapet. Bl.a.
bör utredas vidare huruvida det administrativa företagsregistret
som används för stödutbetalningar inom EU (s.k. IAKS-registret)
kan användas som statistikregister. Om så är fallet torde stora
resursbesparingar kunna göras. Regeringen bedömer att de
kostnader som detta ökade utredningsbehov medför bör kunna
rymmas inom det här föreslagna anslagsbeloppet och sparade medel
under detta anslag samt under anslaget Livsmedelsstatistik.
Anslaget förs upp med 5 647 000 kr (ramanslag).
Motionen
Mot bakgrund av det stora behovet av besparingar i
statsbudgeten föreslår motionärerna i motion Jo259 (m) att
Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden läggs ned. Dess uppgifter
bör föras över på Jordbruksverket och Livsmedelsverket. En
besparing föreslås som motsvarar hela anslaget (yrkande 13).
Utskottets överväganden
Utskottet ansluter sig till regeringens bedömning angående
Livsmedelsekonomiska samarbetsnämndens verksamhet och
resursbehov. I anslutning till motion Jo259 bör tilläggas att
full besparingseffekt är svår att uppnå vid budgetårets ingång
även vid nedläggning. På grund av gällande bestämmelser om
anställningsskydd och uppsägningstid för personalen uppkommer
lönekostnader även efter den 1 juli 1995. Motionen avstyrks i
denna del.
31. Kostnader för beredskapslagring av livsmedel m.m. (G 4)
Propositionen
Regeringen har i proposition 1994/95:25 föreslagit att en
besparing på livsmedelsberedskapens område bör göras med 200
miljoner kronor. Besparingen är möjlig mot bakgrund av de
förändrade planeringsförutsättningarna i 1992 års
totalförsvarsbeslut och den förändrade importsituation som
uppstått i och med förändringarna i Europa. Det svenska
EU-medlemskapet är också av stor betydelse för möjligheten till
en säkrare import under ett krisskede. Regeringen anser därför
att beredskapslagringen bör koncentreras på behoven i krig.
Således kan stora besparingar göras på områden som har effekt på
andra skeden än kriget. För att uppnå en permanent besparing på
200 miljoner kronor måste beredskapslagren reduceras väsentligt.
Jordbruksverket måste därför snarast starta en utförsäljning av
de lager som inte är helt nödvändiga för krigsskedet.
Utförsäljningen skall ske på ett sådant sätt att staten inte
åsamkas onödiga förluster. Jordbruksverket skall beakta 1992 års
försvarsbeslut då prioriteringar för beredskapslagringen görs.
Regeringen har mot bakgrund av besparingskravet på
verksamheten den 22 december 1994 fattat beslut om att stoppa
alla nyinvesteringar i insatsvaror under budgetåret 1994/95.
Regeringen föreslår att 189 589 000 kr anvisas för
verksamheten. Jordbruksverket får använda det disponibla
överskott som finns för lagringsverksamheten.
En minskning av lagren bör ske i en takt som innebär att
onödiga förluster undviks och som samtidigt innebär att den
permanenta besparingen på 200 miljoner kronor upptas fr.o.m.
budgetåret 1995/96.
Mot bakgrund av de förändrade förutsättningarna och inför 1996
års totalförsvarsbeslut kommer regeringen att besluta om en
särskild översyn av livsmedelsfunktionen.
Den särskilda planeringsramen för det civila försvaret ger
stadga åt planeringen under en försvarsbeslutsperiod och är ett
viktigt avvägningsinstrument vid programplanearbetet när det
gäller resursfördelningen. För att förbättra de totala
avvägningsmöjligheterna anser regeringen att ramen bör tillföras
investeringar och driftkostnader för livsmedelsberedskapen.
Utskottets överväganden
Utskottet tillstyrker regeringens förslag och överväganden.
För verksamheten bör anvisas ett förslagsanslag på 189 589 000
kr.
32. Industrins råvarukostnadsutjämning, m.m. (G 5),
Livsmedelsstatistik (G 6) och Jordbruks- och livsmedelsstatistik
finansierad från EG-budgeten (G 7)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under anslagen
G 5--G 7 (s 100--101).
33. Konsument- och marknadsföringsåtgärder inom
livsmedelsområdet (nytt anslag) (G 8)
Propositionen
Ett svenskt medlemskap i EU torde innebära en ökad konkurrens
och ett ökat varuutbud på den svenska livsmedelsmarknaden.
Ökningen av varor och aktörer kan medföra att behovet av
livsmedelskontroll ökar. Regeringen anser därför att vissa
åtgärder bör vidtas för att bättre ta till vara konsumenternas
intressen. Det kan t.ex. gälla insatser för förstärkt
information till konsumenter, livsmedelskontroll, tydligare
varumärkning, kvalitetsförbättringar, minimering av kemiska
tillsatser etc. Konsumenter med särskilda behov, t.ex.
allergiker bör särskilt uppmärksammas. Vi måste vidare fullfölja
vårt arbete med att förbättra livsmedelskvaliteten. Det kan
t.ex. gälla åtgärder för att minimera användningen av
bekämpningsmedel, konserveringsmedel och färgämnen i
produktionen, förbättra djurhållningen och förbjuda bestrålning
av livsmedel. Mottagare av medel från detta anslag kan t.ex.
vara konsumentorganisationer och branschorganisationer. Sveriges
konsumentråd är exempel på en paraplyorganisation som bl.a.
verkar för upplysning och opinionsbildning i konsumentpolitiska
frågor.
Regeringen har för avsikt att göra en bredare översyn av
konsumentfrågornas ställning och innehåll vid ett svenskt
medlemskap i EU.
En ökad konkurrens på den svenska marknaden ställer krav på
ökad effektivitet inom jordbruket och livsmedelsindustrin.
Svenska företag inom dessa områden måste profilera sig mer än
tidigare, och större insatser krävs vad gäller marknadsföring av
svenska livsmedel med hög kvalitet. Till detta hör en satsning
på ekologiskt framställda produkter. Sverige har goda
förutsättningar att profilera sig på EU-marknaden inom detta
område. Regeringen avser att tillsammans med näringen medverka
till att utarbeta en strategi för marknadsföring av svenska
kvalitetsprodukter liksom utveckling av regionala varumärken och
insatser för att marknadsföra ekologiskt framställda livsmedel.
Det skall dock betonas att huvudansvaret för insatser på detta
område alltid ligger på näringen.
Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer bör få
besluta om fördelningen av medel under detta anslag. Anslaget
förs upp med 30 000 000 kr.
Motionerna
I motion Jo210 (mp) yrkas att anslaget höjs med 13 miljoner
kronor, varav 10 miljoner kronor bör avse information om och
marknadsföring av ekologiska livsmedel och 3 miljoner kronor
anvisas till KRAV:s verksamhet. Motionärerna framhåller bl.a.
att det med den förväntade ökningen av antalet ekologiska
lantbrukare behövs en ekonomisk förstärkning inom de angivna
områdena (yrkande 24).
Enligt motion Jo261 (v) yrkande 10 bör 30 miljoner kronor
omfördelas från detta anslag till Sveriges lantbruksuniversitet
för att i någon mån kompensera de nedskärningar som föreslås i
fråga om forskning och utveckling.
Utskottets överväganden
Utskottet anser att det nya anslag som regeringen föreslår kan
fylla en viktig funktion, såväl när det gäller att hävda
konsumentfrågorna som i fråga om marknadsföring av svenska
kvalitetsprodukter. Av propositionen framgår enligt utskottets
mening att ekologiskt framställda livsmedel utgör en viktig del
i den verksamhet som beskrivs av regeringen. I övrigt hänvisar
utskottet till sina ställningstaganden i det föregående om stöd
till ekologisk odling m.m. Motion Jo210 yrkande 24 avstyrks.
Med hänvisning till vad utskottet anfört om det nya anslaget
till konsument- och marknadsföringsåtgärder avstyrker utskottet
även motion Jo261 yrkande 10. Frågan om resurser till
FoU-verksamheten inom Jordbruksdepartementets område behandlas i
övrigt i utbildningsutskottets betänkande 1994/95:UbU14.
Bilaga 13 (Näringsdepartementet)
34. Skogsnäring (B)
Propositionen
Skogsindustrin och skogsbruket utgör tillsammans en av de
viktigaste näringarna för Sverige. Den är vår främsta
exportnäring. Nettoexportvärdet är väsentligt större än för
verkstadsindustrin. Exportinkomsterna under år 1994 beräknas bli
ca 70 miljarder kronor. Detta år har kännetecknats av en hög
aktivitet i näringen. Kapacitetsutnyttjandet i industrin har
varit på topp. Produktionen av sågade barrträvaror har ökat med
8 % till närmare 14 miljoner m3. Produktionen av papper och
papp ökade med närmare 6 %. Avsalupriserna har stigit kraftigt.
Skogsföretagens förbättrade ekonomiska resultat möjliggör
nödvändiga och angelägna investeringar som ökar kapaciteten och
moderniserar tillverkningsprocesserna.
Sammantaget har denna utveckling bidragit till kraftigt ökade
avverkningar i den svenska skogen. Under 1993/94 avverkades ca
72 miljoner skogskubikmeter, en ökning med närmare 10 % på ett
år. Priserna har höjts väsentligt under år 1994. Årsavverkningen
i skogen är dock betydligt lägre än den årliga tillväxten som
beräknas till ca 100 miljoner skogskubikmeter.
Plantering av den avverkade arealen har minskat i omfattning
de senaste åren. Mellan åren 1988 och 1993 var minskningen ca
30 %. I stället har skogsägarna, främst inom småskogsbruket,
gått över till s.k. naturlig föryngring under fröträd. Arealen
beståndsvårdande ungskogsröjningar har minskat med ca 30 %.
Gällande skogspolitik beslutades av riksdagen år 1993 och
trädde i kraft den 1 januari 1994. Den tar sin utgångspunkt i de
skogsprinciper som antogs vid FN:s miljökonferens i Rio de
Janeiro år 1992 (UNCED). I dessa principer betonas både
utnyttjande och vård av skogarna. I den svenska skogspolitiken
finns det numera både ett produktionsmål och ett miljömål. Dessa
mål skall vara jämställda och väga lika tungt.
Produktionsmålet innebär att skogen och skogsmarken skall
utnyttjas effektivt och ansvarsfullt så att den ger en uthålligt
god avkastning. Det förutsätter att de tendenser till minskad
kvalitet i skogsskötseln som Skogsstyrelsen har redovisat
motverkas. Detta gäller bl.a. formerna för beståndsanläggning
och valet av trädslag. Det är en angelägen uppgift för
Skogsvårdsorganisationen att uppmärksamma dessa frågor i sin
tillsyn och rådgivning.
Miljömålet för skogsbruket är att skogsmarkens naturgivna
produktionsförmåga skall bevaras. En biologisk mångfald och
genetisk variation i skogen skall säkras. Skogen skall brukas så
att växt- och djurarter som naturligt hör hemma i skogen ges
förutsättningar att fortleva under naturliga betingelser och i
livskraftiga bestånd. Hotade arter och naturtyper skall skyddas.
Skogens kulturmiljövärden samt dess estetiska och sociala värden
skall värnas. Den svenska strategin för att bevara en biologisk
mångfald innebär att produktionsmålet och miljömålet integreras.
På större delen av den svenska skogsmarken skall skogen brukas
och då på ett sätt som innebär att hänsyn tas till naturvårdens
intressen. Bevarandet av en biologisk mångfald kräver dessutom
att vissa arealer helt undantas från skogsbruk. För närvarande
är enligt den officiella naturvårdsstatistiken 3,3 % av den
produktiva skogsmarken skyddad i form av nationalparker,
naturreservat, domänreservat etc. Större delen av dessa arealer
ligger ovanför den s.k. skogsodlingsgränsen. Till denna skyddade
areal kommer skogsmarksimpedimenten om ca 4 miljoner hektar
som inte får avverkas enligt skogsvårdslagen och som inte ingår
i vad som definieras som produktiv skogsmarksareal. I takt med
ett ökat sektorsansvar för miljön har skogsägarnas ekonomiska
ansvar också ökat. Detta har kommit till uttryck inte bara i
skogsvårdslagen utan också genom naturvårdslagstiftningens
nya bestämmelser om biotopskydd och skärpta bestämmelser om
markavvattning och samråd. Skogsägarna och andra som är
verksamma inom skogsbruket har påtagligt ökat sitt engagemang
för naturvård och naturhänsyn under senare år. Den senaste
undersökningen visar att 75 % av hänsynskraven tillgodoses vid
avverkningarna.
Sverige håller en hög profil i internationella skogsfrågor. Vi
var mycket aktiva inför och under UNCED och deltar nu
internationellt i en mängd uppföljningsarbeten. Kommissionen för
uthållig utveckling (CSD) möts i april 1995 då man bl.a. avser
ta upp UNCED:s beslut i skogliga frågor, dvs. kapitel 11 i
Agenda 21 och de s.k. skogsprinciperna. Som ett led i
förberedelserna för CSD-mötet har en global
skogsministerkonferens hållits i anslutning till ett möte med
FAO:s skogskommitté. Denna konferens har initierats av Sverige i
samarbete med övriga nordiska länder. Sverige har också med
framgång verkat för att skogsfrågorna skall ges ökade resurser
inom FAO. Samarbetet med länderna i Central- och Östeuropa har
utvecklats. Dessa länder är numera intresserade inte bara av
svensk skogsteknologi och skogsvård utan också av våra kunskaper
på skogsmiljöområdet. Sverige medverkar också aktivt i det
arbete som bedrivs inom ramen för FN:s ekonomiska kommission för
Europa (ECE), i uppföljningen av den europeiska
skogsministerkonferensen i Helsingfors år 1993 och i den
Internationella organisationen för tropiskt timmer (ITTO) där vi
är representerade på konsumentsidan. Genom observatörsskapet har
vi haft möjligheter att redan under år 1994 medverka i
EU-ländernas samråd inför och under internationella skogsmöten.
Som medlem i EU kommer Sverige att aktivt driva skogsfrågorna i
nära och täta kontakter med skogsnäringen, fackliga
organisationer och andra berörda.
Fr.o.m. den 1 januari 1994 är den statliga verksamheten med
produktion av skogsfrö och skogsplantor bolagiserad i enlighet
med 1993 års skogspolitiska beslut. Svenska Skogsplantor AB har
haft en utveckling under det första verksamhetsåret som är något
bättre än den plan som förelåg vid bolagiseringen.
Den beräknade utgiftsutvecklingen på skogsområdet t.o.m. år
1998 till följd av tidigare fattade beslut samt förslagen i 1995
års budgetproposition är följande:
Beräknad Beräknad
Utgift Anvisat Förslag varav beräknat för besparing besparing
1993/94 1994/95 1995/96 juli 95 - juni 96 1997 1998
427,2 439,5 637,2 425,5 -* -
* Utgifterna beräknas minska med 24,5 miljoner kronor till följd
av andra beslut.
35. Skogsvårdsorganisationen (B 1) och
Skogsvårdsorganisationen: Myndighetsuppgifter (B 2)
Propositionen
Riksdagen beslutade i maj 1993 om Skogsvårdsorganisationens
verksamhet för treårsperioden 1993/94--1995/96. De övergripande
mål och riktlinjer för verksamheten som gäller för
treårsperioden bör ligga fast. Det övergripande målet för
Skogsvårdsorganisationens verksamhet är sålunda att verka för
ett ansvarsfullt nyttjande av landets skogstillgångar i enlighet
med de av statsmakterna beslutade målen för skogsbruket.
Skogsvårdsorganisationens verksamhet ges i linje med detta en
starkare inriktning mot miljöfrågorna. De nya uppgifter som har
tillkommit med myndigheternas sektorsansvar för miljön
understryker detta. Förutom de uppgifter som följer direkt härav
kommer skogsägarnas ökade behov av rådgivning, information och
utbildning att prägla organisationens verksamhet de närmaste
åren. Det är angeläget att dessa insatser även inriktas på att
förbättra skötseln så att skogspolitikens produktionsmål nås.
Därtill kommer den för Skogsvårdsorganisationen viktiga
uppgiften att följa upp, utvärdera och redovisa hur de nya
skogspolitiska målen uppfylls. Organisationsförändringen som
pågår till följd av minskade resurser för myndighetsuppgifter
skall slutföras snarast.
Under anslaget B 2 anför regeringen bl.a.:
Sveriges medlemskap i EU kommer att kräva
Skogsvårdsorganisationens medverkan i beredningen av olika
frågor i anslutning till EU-arbetet. Skogsstyrelsen måste skapa
utrymme för dessa nya uppgifter genom omprioriteringar.
Anslaget har pris- och löneomräknats. Myndigheten omfattas av
regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion.
Budgetåret 1995/96 har anslaget räknats ned med 9 miljoner
kronor.
Anslaget bör föras upp med sammanlagt 424 200 000 kr.
Utskottets övervägande
Utskottet ansluter sig till regeringens överväganden och
tillstyrker förslagen under anslagen B 1 och B 2.
36. Bidrag till skogsvård m.m. (B 3)
Propositionen
I enlighet med Skogsstyrelsens förslag bör anslaget föras upp
med 60 miljoner kronor nästa budgetår. Frågan om
regionalpolitiska åtgärder inom skogsbruket får bedömas i
anslutning till fördelningen av de medel som anvisas inom
regionalpolitiken. Anslaget förs upp med 60 000 000 kr.
Motionen
Enligt motion Jo306 (s) har ädellövskogen i Skåne stort värde
från naturvårds- och kulturmiljösynpunkt och för rekreation och
friluftsliv i delar av Sydsverige. Målet bör vara att en större
andel av anslaget B 3 satsas på att plantera ny ädellövskog inom
områden där det är särskilt angeläget från miljösynpunkt.
Utskottets överväganden
Utskottet erinrar om att bidragsbestämmelserna och den närmare
fördelningen av anslaget beslutas på regerings- och
myndighetsnivå. Detaljföreskrifter om bidraget finns i
förordningen (1993:555) om statligt stöd till skogsbruket samt i
Skogsstyrelsens föreskrifter (SJVFS 1993:1). Enligt sistnämnda
författning prioriteras anläggning av sådana lövskogsbestånd på
f.d. jordbruksmark som beräknas få särskilt värde för t.ex.
landskapsbilden. Motion Jo306 avstyrks i den mån den ej
tillgodoses med det anförda.
37. Stöd till byggande av skogsvägar (B 4)
Propositionen
Möjligheten att bevilja nya bidrag från detta anslag upphörde
den 1 juli 1992. Från anslaget täcks kostnaderna för tidigare
beslutade bidrag till vägbyggnadsprojekt och avsyning av dessa.
Regeringen föreslår att anslaget skall finnas kvar som ett
förslagsanslag på 1 000 kr för att täcka eventuella kostnader
för infriande av utestående lånegarantier på ca 1,3 miljoner
kronor.
Motionerna
I två motioner, Jo307 (c) och Jo308 (s), framhålls behovet av
skogsbilvägar i Jämtlands län. Enligt Skogsstyrelsens
utredningar är ca 35 % av den produktiva skogsmarken i länet att
betrakta som väglös, dvs. avståndet till skogsbilväg är längre
än 500 m. Ett statligt stöd med en bidragsdel om 50 % skulle
bl.a. stimulera till ökad samverkan mellan olika skogsägare för
miljöanpassade och rationella väglösningar.
I motion Jo309 (kds) bör regeringen tydligt i sitt
regleringsbrev uttala att det ingår i Skogsstyrelsens uppgifter
att ge service för vägnätsplanering och samordning vid byggande
av skogsbilvägar.
Utskottets överväganden
Under anslaget B 3 Bidrag till skogsvård m.m. redovisar
regeringen en gemensam skrivelse från landshövdingarna i
Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och
Norrbottens län angående ökat samhällsstöd för ökad aktivitet
inom privatskogsbruket i Norrlands inland. Enligt regeringen bör
frågan om regionalpolitiska åtgärder inom skogsbruket bedömas i
anslutning till fördelningen av de medel som anvisas inom
regionalpolitiken. Utskottet delar regeringens bedömning och
anser dessutom att det av statsfinansiella skäl ej bör komma i
fråga att återinföra det statliga bidraget till skogsvägar.
Utskottet avstyrker motionerna Jo307 och Jo308.
Som framgår av tidigare utskottsbehandling ingår de uppgifter
som anges i motion Jo309 i Skogsstyrelsens ansvarsområde
(1993/94:JoU13 s. 35). Motionen avstyrks.
38. Insatser för skogsbruket (B 5)
Propositionen
Anslaget finansierar statligt stöd till insatser av olika slag
för skogsbruket. Från anslaget bekostas sålunda bidrag till
naturvårds- och kulturvårdsåtgärder, bidrag till
ädellövskogsbruk, statens kostnader för försöksverksamheten med
skogsmarkskalkning, kostnader för vissa civilrättsliga avtal på
naturvårdsområdet, intrångsersättningar som följer av
skogsvårdsstyrelsernas beslut samt projektmedel för att slutföra
investeringarna av småbiotoper och sumpskogar.
Skogsstyrelsen har på uppdrag av regeringen låtit utreda
skogsskadornas omfattning och orsaker m.m. Uppdraget har
redovisats med överlämnande av rapporten Skogsskador i Sverige,
nuläge och förslag till åtgärder. Skogsstyrelsen är i stort sett
positiv till vad som föreslås i rapporten rörande
vitaliseringsgödsling och kalkning men anser bl.a. att man inte
nu behöver lägga fast fördelningen mellan dessa båda åtgärder.
Skogsstyrelsen bedömer att verksamheten behöver öka i omfattning
successivt och att ytterligare medel härför behövs under
innevarande treårsperiod. Rapporten har remissbehandlats.
Remissyttrandena finns tillgängliga i Jordbruksdepartementet
(dnr Jo94/1252).
Skogsstyrelsen föreslår sålunda en fortsatt och utvidgad
försöksverksamhet med skogsmarkskalkning och att anslaget därför
bör räknas upp med 20 miljoner kronor i förhållande till
innevarande budgetår. Vidare föreslås en omfördelning till detta
område med 1,5 miljoner kronor. För åren 1997, 1998 och därefter
föreslås en upptrappning till 60, 100 resp. 120 miljoner kronor.
Skogsstyrelsen anser att åtgärderna bör finansieras med i första
hand särskilda avgifter eller skatter på svenska utsläpp av
svaveldioxid, kväveoxider och ammoniak.
I stort sett alla remissinstanser instämmer i utredningens
beskrivning av kunskapsläget, marktillståndet och behovet av
åtgärder. När det gäller konsekvenserna av markförsurningen och
frågan om man i dag har tillräckligt underlag för beslut går
meningarna isär. Flera remissinstanser, bland dem Sveriges
lantbruksuniversitet och Stiftelsen Skogsbrukets
Forskninginstitut, framhåller att utredningens bedömningar och
slutsatser är långt ifrån självklara. När det gäller förslagen
till direkta åtgärder för att motverka skogsmarksskador är
flertalet remissinstanser positiva eller förordar en försiktig
linje. Meningarna är delade om den föreslagna skogsskadenämndens
konstruktion och befogenheter. Flertalet instämmer i att det
även i fortsättningen finns behov av insatser på forskning inom
området.
Regeringen föreslår mot bakgrund av den osäkerhet som råder om
de föreslagna åtgärdernas effekter på skogen och behovet av
ytterligare kunskaper i fråga om vitaliseringsgödsling och
askåterföring att försöksverksamheten med skogsmarkskalkning
skall fortsätta på oförändrad nivå under budgetåret 1995/96.
Regeringen har den 17 november 1994 beslutat att NUTEK i
samarbete med Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket skall utreda
frågan om vissa mer praktiska problem med askåterföring till
skogsmark. Anslaget omfattas av regeringens sparkrav på utgifter
för statlig konsumtion. Budgetåret 1995/96 har anslaget räknats
ned med 1 miljon kronor. Anslaget förs upp med 147 000 000 kr
(reservationsanslag).
Motionerna
Med hänsyn till den snabba ökningen av antalet skogsskador
föreslås i motion Jo301 (s) yrkande 2 ett storskaligt
kalkningsprogram i Sverige. Staten har ett ansvar för att detta
kommer i gång, och skogsbruket bör stå för merparten av
kostnaderna.
I motion Jo302 (s) yrkande 2 anförs att åtgärder på sikt måste
vidtas för att begränsa nedfallet av försurande ämnen. Akuta
åtgärder behövs dessutom som gör att växterna klarar perioden
fram till dess balans uppnås. På kort sikt måste kalkning och
askåterföring användas för att försvara marken. Då är det
nödvändigt att kalkningsprojekten prioriteras till de områden
som är värst utsatta. Dessa marker finns i sydvästra Götaland
och Halland. Den halländska skogsmarken bör prioriteras när
kalkningsprogrammet upprättas. Det gäller också återföring av
träaska.
Utskottets överväganden
Utskottet delar motionärernas synpunkter så till vida att det
är viktigt att statsmakterna noga följer utvecklingen i fråga om
skogsskadorna och vidtar effektiva motåtgärder. Den utredning av
Skogsstyrelsen om skogsskadornas omfattning och orsaker som
nämns i propositionen bör kunna utgöra ett underlag för mer
långsiktiga överväganden. Utskottet utgår från att det kommer
att finnas anledning för utskottet att återkomma till dessa
frågor i ett sammanhang där mer grundliga bedömningar kan göras.
Utskottet ansluter sig i detta sammanhang till regeringens
synpunkter angående den fortsatta kalkningsverksamheten och
avstyrker motion Jo301 yrkande 2. I anslutning till motion Jo302
vill utskottet framhålla att man vid fördelning av resurserna
för skogsmarkskalkning m.m. givetvis bör ta hänsyn till de
områden där problemen har stor omfattning och intensitet.
Yrkande 2 i motionen avstyrks i den mån den ej tillgodoses med
det anförda.
39. Bidrag till skogsfröplantager (B 6)
Fr.o.m. den 1 juli 1992 upphörde möjligheterna att ge statliga
bidrag till anläggning av skogsfröplantager. Bidrag som har
beslutats före denna tidpunkt har betalats ut av reserverade
medel under äldreanslaget Skogsvårdsorganisationen:
Investeringar allt eftersom investeringarna har färdigställts
och godkänts. Reserverade medel under anslaget får av formella
skäl inte disponeras av Skogsstyrelsen eller regeringen efter
utgången av budgetåret 1994/95. Skogsstyrelsen har föreslagit
att reserverade medel får disponeras för att infria åtaganden
gjorda före den 1 juli 1992.
Regeringen föreslår att ett nytt reservationsanslag tas upp på
6 021 000 kr nästa budgetår. Det motsvarar den beräknade
reservationen på det äldre anslaget. Utskottet tillstyrker
förslaget.
Andra huvudtiteln -- Gentekniknämnden
Proposition 1994/95:105
40. Gentekniknämnden
Propositionen
Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört i
statsbudgeten för innevarande budgetår.
Den 1 juli 1994 trädde lagen (1994:900) om genetiskt
modifierade organismer i kraft. Samtidigt inrättades en särskild
nämnd, Gentekniknämnden, som fick till uppgift att följa
utvecklingen på genteknikområdet, bevaka de etiska frågorna och
ge råd om användningen av gentekniken.
Nämnden övertog de arbetsuppgifter som tidigare åvilade
Delegationen för hybrid-DNA-frågor och fick samtidigt ett
bredare verksamhetsansvar än det delegationen kan sägas ha haft.
Gentekniknämnden skall bl.a. yttra sig över ansökningar om
tillstånd enligt den nya lagen och samråda med andra myndigheter
när dessa beslutar föreskrifter.
Delegationens resursbehov för budgetåret 1994/95 beräknades
till 1 040 000 kr. Dessa medel har övertagits av
Gentekniknämnden. Mot bakgrund av den snabba utveckling som
pågår inom genteknikområdet och de oreparabla effekter för bl.a.
miljön som en missbedömning av teknikens användning skulle kunna
medföra är Gentekniknämndens verksamhet en för hela samhället
angelägen uppgift.
Enligt regeringens uppfattning bör nämnden för att kunna
fullgöra sina uppgifter få sitt anslag höjt. Gentekniknämnden
bör därför för budgetåret 1994/95 anvisas ytterligare 600 000
kr. En sådan anslagshöjning kommer att finansieras med en
motsvarande besparing på anslaget D 2. Domstolarna m.m. för
budgetåret 1994/95.
Motionen
I motion Jo503 (mp) yrkas att riksdagen för innevarande
budgetår anvisar 50 miljoner kronor för en informationskampanj
om genteknikens följder. Enligt motionen skulle genom ett sådant
anslag vissa organisationer ges möjlighet att söka medel för att
informera om genteknikens följder (yrkande 1).
Utskottets överväganden
I betänkandet 1994/95:JoU14 om statsbudgeten på
Miljödepartementets verksamhetsområde behandlar utskottet
ytterligare motioner om information rörande gentekniken, vilka
motioner närmast avser budgetåret 1995/96. Den här aktuella
motionen innebär att riksdagen under innevarande budgetår skall
anvisa 50 miljoner kronor för detta ändamål. Utskottet vill
framhålla att det kommer att återstå endast kort tid av
innevarande budgetår när riksdagen avslutat behandlingen av
budgetfrågorna. Sannolikt tar det betydligt längre tid att
informera om bidragsmöjligheten, att pröva inkomna
bidragsansökningar och att därefter fördela ett så stort belopp
som motionärerna föreslår. Motionsyrkandet avstyrks.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag i proposition 105 om
tilläggsanslag till Gentekniknämnden.
Proposition 1994/95:100 bil. 3
41. Gentekniknämnden
Mot bakgrund av den snabba utveckling som pågår på
genteknikområdet och de oreparabla effekter för bl.a. miljön som
en missbedömning av teknikens användning skulle kunna medföra,
är Gentekniknämndens verksamhet en för hela samhället angelägen
uppgift.
Enligt regeringens uppfattning bör nämnden för att kunna
fullgöra sina uppgifter få en medelsförstärkning.
Gentekniknämnden bör därför för budgetåret 1995/96 anvisas
ytterligare 1 500 000 kr. Härtill kommer det belopp som
föreslås anvisat på tilläggsbudget (se föregående anslagspunkt).
Gentekniknämnden har nyligen påbörjat sin verksamhet, varför
nämndens resursbehov är svårt att överblicka. Regeringen avser
därför att noga följa Gentekniknämndens verksamhet.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande den svenska jordbrukspolitiken
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo202 yrkande 2,
1994/95:Jo210 yrkande 34, 1994/95:Jo238 yrkandena 23 och 24,
1994/95:Jo241 yrkandena 1, 3, 4 och 8, 1994/95:Jo247,
1994/95:Jo260 yrkande 1, 1994/95:Jo263 yrkande 1,
1994/95:Jo278 yrkande 1 och 1994/95:K630 yrkande 5,
res. 1 (m)
2. beträffande den globala livsmedelsförsörjningen
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo202 yrkande 4 och
1994/95:Jo263 yrkande 2,
3. beträffande jordbruk och sysselsättning
att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo261 yrkande 2,
4. beträffande EU-avgiftens finansiering
att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo238 yrkandena 12 och 13,
res. 2 (m, fp)
5. beträffande bioproduktion och bioråvaror
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo202 yrkande 14 och
1994/95:Jo238 yrkande 10,
res. 3 (m)
6. beträffande reformering av EG:s gemensamma
jordbrukspolitik
7. beträffande konsekvenser för jordbruket av
EU-medlemskapet
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo238 yrkandena 4 och
26, 1994/95:Jo241 yrkande 2, 1994/95:Jo249 yrkande 2,
1994/95:Jo255, 1994/95:Jo262 yrkande 7, 1994/95:Jo263
yrkande 3 och 1994/95:Jo271,
res. 7 (m)
8. beträffande parlamentarisk kommitté
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo202 yrkande 18
och med avslag på motion 1994/95:Jo262 yrkande 8 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. beträffande ett uppdrag till Konsumentberedningen
att riksdagen avslår motion 1994/95:A807 yrkande 10,
10. beträffande vissa miljöavgifter
att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo210 yrkandena 28, 29,
30, 31 och 32,
res. 8 (mp)
11. beträffande återförande av miljöavgifter, m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo202 yrkande 8,
1994/95:Jo238 yrkande 9 och 1994/95:Jo263 yrkande 5,
res. 9 (m)
12. beträffande skötsel av åkermark
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo203 och
1994/95:Jo215,
res. 10 (mp)
13. beträffande ändring av skötsellagen
att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo208,
14. beträffande den privata äganderätten
att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo238 yrkande 33,
res. 11 (m)
Internationellt samarbete (Litt. A)
15. beträffande bidrag till vissa internationella
organisationer m.m.
att riksdagen till Bidrag till vissa internationella
organisationer m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett
förslagsanslag på 40 000 000 kr,
Jordbruk och trädgård (Litt. B)
16. beträffande Statens jordbruksverk
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1994/95:Jo259 yrkande 2 till Statens
jordbruksverk för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på
244 500 000 kr,
res. 12 (m)
17. beträffande naturbruksskolorna
att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo227,
18. beträffande instruktion till Jordbruksverket
att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo263 yrkande 11,
19. beträffande statlig kreditgaranti
att riksdagen med avslag på motion 1994/95:Jo209 godkänner vad
regeringen anfört om utnyttjandet av statlig kreditgaranti,
20. beträffande jordfonden
att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:Jo211 och
1994/95:Jo238 yrkande 29 godkänner vad regeringen anfört om
avvecklingen av jordfonden,
res. 13 (m)
21. beträffande stöd till jordbrukets rationalisering,
m.m.
att riksdagen till Stöd till jordbrukets rationalisering,
m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på
67 500 000 kr,
22. beträffande stöd till avbytarverksamhet m.m.
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och
motionerna 1994/95:Jo202 yrkande 13, 1994/95:Jo206 yrkande 1,
1994/95:Jo210 yrkande 22, 1994/95:Jo259 yrkande 4,
1994/95:Jo261 yrkande 3, 1994/95:Jo263 yrkande 10,
1994/95:Jo274 yrkande 3 och 1994/95:Fi216 yrkande 19 delvis
samt med avslag på motion 1994/95:Jo259 yrkande 3 till Stöd
till avbytarverksamhet m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett
förslagsanslag på 187 500 000 kr,
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1994/95:Jo210 yrkande 27 och 1994/95:Jo259
yrkande 5 till Rådgivning och utbildning för budgetåret
1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 28 296 000 kr,
res. 15 (m)
res. 16 (mp)
25. beträffande maskinringar
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo219, 1994/95:Jo231,
1994/95:Jo250 och 1994/95:Jo275,
26. beträffande omställningsåtgärder i jordbruket m.m.
att riksdagen till Omställningsåtgärder i jordbruket m.m.
för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 72 502 000
kr,
27. beträffande stöd till sockerbruket på Gotland m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1994/95:Jo205 och 1994/95:Jo210 yrkande 16
till Stöd till sockerbruket på Gotland m.m. för budgetåret
1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 12 500 000 kr,
res. 17 (mp)
28. beträffande bettransportstöd
att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo264,
29. beträffande strukturstöd inom livsmedelssektorn
att riksdagen till Strukturstöd inom livsmedelssektorn för
budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 58 500 000 kr,
30. beträffande från EG-budgeten finansierat strukturstöd
att riksdagen till Från EG-budgeten finansierat
strukturstöd för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag
på 103 500 000 kr,
31. beträffande startstöd till yngre jordbrukare
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
32. beträffande regionala stöd till jordbruket
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och
motionerna 1994/95:Jo202 yrkande 10, 1994/95:Jo210 yrkandena 17,
18 och 21 delvis, 1994/95:Jo238 yrkande 6, 1994/95:Jo246 yrkande
2, 1994/95:Jo259 yrkande 6, 1994/95:Jo261 yrkandena 6 och 9 och
1994/95:Jo263 yrkande 6 samt med avslag på motion 1994/95:Jo210
yrkande 19 till Regionala stöd till jordbruket för
budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på
1 232 000 000 kr,
res. 18 (m)
res. 19 (v)
res. 20 (mp)
33. beträffande bär- och grönsaksodling i norra Sverige
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
34. beträffande stöd till mindre gynnade områden m.m.
att riksdagen avslår motion 1994/95:K508 yrkande 4,
36. beträffande EG-budgetens finansiering av regionala stöd
till jordbruket
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1994/95:Jo210 yrkande 20 och 1994/95:Jo259
yrkande 7 till Från EG-budgeten finansierade regionala stöd
till jordbruket för budgetåret 1995/96 anvisar ett
förslagsanslag på 350 000 000 kr,
res. 21 (m) - villk. 18
res. 22 (mp) - villk. 20
37. beträffande ramen för det nationella programmet för
miljöersättningar inom jordbruket m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Jo201,
1994/95:Jo224 yrkandena 1 och 2, 1994/95:Jo235, 1994/95:Jo238
yrkandena 1 och 3, 1994/95:Jo240 yrkande 1, 1994/95:Jo272
yrkande 3 och 1994/95:Jo276 godkänner vad utskottet anfört och
som sin mening ger regeringen detta till känna,
res. 23 (m)
38. beträffande miljöersättningar inom jordbruket
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion
1994/95:Jo202 yrkande 7 samt med avslag på motionerna
1994/95:Jo210 yrkandena 5, 9, 12 och 14, 1994/95:Jo246 yrkande
4, 1994/95:Jo259 yrkande 8, 1994/95:Jo261 yrkande 7,
1994/95:Fi211 yrkande 21 och 1994/95:Fi216 yrkande 19 delvis
till Miljöersättningar inom jordbruket för budgetåret
1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 500 000 000 kr,
res. 24 (m)
res. 25 (v)
res. 26 (mp)
39. beträffande Från EG-budgeten finansierade
miljöersättningar
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1994/95:Jo210 yrkande 15 och 1994/95:Jo259
yrkande 9 till Från EG-budgeten finansierade
miljöersättningar för budgetåret 1995/96 anvisar ett
förslagsanslag på 1 500 000 000 kr,
res. 27 (m) - villk. 24
res. 28 (mp) - villk. 26
40. beträffande det svenska programmet för miljöersättning
inom jordbruket
42. beträffande omställning till ekologiskt jordbruk
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Jo202
yrkande 11 delvis, 1994/95:Jo210 yrkande 6, 1994/95:Jo213
delvis, 1994/95:Jo238 yrkande 19, 1994/95:Jo246 yrkande 3 delvis
och 1994/95:Jo251 yrkande 1 delvis som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
43. beträffande vissa frågor i övrigt om ekologiskt
jordbruk
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo202 yrkande 11
delvis, 1994/95:Jo210 yrkandena 1--4, 7 och 8, 1994/95:Jo213
delvis, 1994/95:Jo228, 1994/95:Jo246 yrkande 3 delvis samt
1994/95:Jo251 yrkandena 1 delvis, 2 och 4--7,
res. 33 (v)
res. 34 (mp)
44. beträffande viss försöksverksamhet med ekologiskt
jordbruk
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo204 och
1994/95:Jo244,
45. beträffande arealersättning och djurbidrag m.m.
att riksdagen till Arealersättning och djurbidrag m.m. för
budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på
8 540 000 000 kr,
46. beträffande differentierad arealersättning
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Jo223
yrkande 1, 1994/95:Jo238 yrkandena 7 och 25 delvis,
1994/95:Jo246 yrkande 6, 1994/95:Jo262 yrkande 1 och
1994/95:Jo263 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
res. 35 (m)
res. 36 (fp)
res. 37 (v)
47. beträffande arealersättning till det ekologiska
jordbruket
att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo263 yrkande 7,
48. beträffande odling av spannmål för eldningsändamål
att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo230,
49. beträffande intervention och exportbidrag för
jordbruksprodukter
att riksdagen till Intervention och exportbidrag för
jordbruksprodukter för budgetåret 1995/96 anvisar ett
förslagsanslag på 1 575 000 000 kr,
50. beträffande antalet interventionsorter
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Jo207,
1994/95:Jo214, 1994/95:Jo216 yrkande 1, 1994/95:Jo222,
1994/95:Jo223 yrkande 2, 1994/95:Jo238 yrkande 8,
1994/95:Jo245 yrkandena 1 och 2, 1994/95:Jo246 yrkande 7,
1994/95:Jo261 yrkande 11, 1994/95:Jo262 yrkande 5,
1994/95:Jo263 yrkande 9, 1994/95:Jo268, 1994/95:Jo269
delvis, 1994/95:Jo270 yrkande 2 och 1994/95:Jo272 yrkande 4
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
51. beträffande exportbidrag för havre
att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo262 yrkande 6,
52. beträffande köp och försäljning av mjölkkvoter
att riksdagen till Köp och försäljning av mjölkkvoter för
budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr,
53. beträffande fördelning av mjölkkvoter
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo220, 1994/95:Jo238
yrkande 25 delvis, 1994/95:Jo243, 1994/95:Jo248, 1994/95:Jo252
och 1994/95:Jo258,
res. 38 (m)
54. beträffande mjölkkvoter och arrenden
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo229 och
1994/95:Jo242,
res. 39 (v)
55. beträffande räntekostnader för förskotterade
arealersättningar
att riksdagen till Räntekostnader för förskotterade
arealersättningar, m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett
förslagsanslag på 179 000 000 kr,
Fiske (Litt. C)
56. beträffande Fiskeriverket
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1994/95:Jo259 yrkande 10, 1994/95:Jo402
yrkande 8 och 1994/95:Jo416 yrkande 6 till Fiskeriverket för
budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 93 459 000 kr,
res. 40 (m)
57. beträffande främjande av fiskerinäringen
att riksdagen till Främjande av fiskerinäringen för
budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 5 684 000
kr,
58. beträffande strukturstöd till fisket m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1994/95:Jo415 yrkande 5 till Strukturstöd
till fisket m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett
förslagsanslag på 53 837 000 kr,
59. beträffande från EG-budgeten finansierade strukturstöd
att riksdagen till Från EG-budgeten finansierade
strukturstöd till fisket m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar
ett förslagsanslag på 120 000 000 kr,
att riksdagen till Statens utsädeskontroll:
Uppdragsverksamhet för budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag
på 1 000 kr,
68. beträffande bidrag till Statens utsädeskontroll
att riksdagen till Bidrag till Statens utsädeskontroll för
budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 691 000 kr,
69. beträffande Statens växtsortnämnd
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1994/95:Jo507 yrkande 1 och 1994/95:Jo210
yrkande 33 till Statens växtsortnämnd för budgetåret 1995/96
anvisar ett ramanslag på 1 002 000 kr,
res. 41 (mp)
70. beträffande miljöförbättrande åtgärder
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1994/95:Jo259 yrkande 11 och 1994/95:Jo261
yrkande 4 till Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket för
budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på
36 634 000 kr,
res. 42 (m)
71. beträffande växtsjukdomar
att riksdagen till Bekämpande av växtsjukdomar för
budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 3 943 000 kr,
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1994/95:Jo259 yrkande 13 till
Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden för budgetåret 1995/96
anvisar ett ramanslag på 5 647 000 kr,
res. 43 (m)
73. beträffande beredskapslagring
att riksdagen
a) godkänner vad regeringen anfört beträffande disposition av
medlen under anslaget,
b) till Kostnader för beredskapslagring av livsmedel m.m.
för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på
189 589 000 kr,
74. beträffande råvarukostnadsutjämning
att riksdagen till Industrins råvarukostnadsutjämning,
m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på
1 000 kr,
75. beträffande livsmedelsstatistik
att riksdagen till Livsmedelsstatistik för budgetåret
1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 55 304 000 kr,
76. beträffande jordbruks- och livsmedelsstatistik
att riksdagen till Jordbruks- och livsmedelsstatistik
finansierad från EG-budgeten för budgetåret 1995/96 anvisar
ett förslagsanslag på 9 000 000 kr,
77. beträffande konsument- och marknadsföringsåtgärder
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1994/95:Jo210 yrkande 24 och 1994/95:Jo261
yrkande 10 till Konsument- och marknadsföringsåtgärder inom
livsmedelsområdet för budgetåret 1995/96 anvisar ett
reservationsanslag på 30 000 000 kr,
res. 44 (mp)
Bilaga 13
Skogsnäring (Litt. B)
78. beträffande Skogsvårdsorganisationen
att riksdagen till Skogsvårdsorganisationen för budgetåret
1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr,
att riksdagen till Skogsvårdsorganisationen:
Myndighetsuppgifter för budgetåret 1995/96 anvisar
ett ramanslag på 424 200 000 kr,
80. beträffande bidrag till skogsvård m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1994/95:Jo306 till Bidrag till skogsvård
m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på
60 000 000 kr,
81. beträffande skogsvägar
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1994/95:Jo307, 1994/95:Jo308 och
1994/95:Jo309 till Stöd till byggande av skogsvägar för
budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr,
82. beträffande insatser för skogsbruket
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1994/95:Jo301 yrkande 2 och 1994/95:Jo302
yrkande 2 till Insatser för skogsbruket för budgetåret
1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 147 000 000 kr,
83. beträffande skogsfröplantager
att riksdagen till Bidrag till skogsfröplantager för
budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 6 021 000
kr,
Bilaga 3
Övriga myndigheter (Litt. G)
84. beträffande tilläggsanslag till Gentekniknämnden
att riksdagen till Gentekniknämnden på tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 1994/95 under andra huvudtiteln
anvisar ett ramanslag på 600 000 kr,
85. beträffande anslag för information om genteknik
att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo503 yrkande 1,
86. beträffande Gentekniknämnden
att riksdagen till Gentekniknämnden för budgetåret 1995/96
anvisar ett ramanslag på 3 086 000 kr,
87. beträffande besparingar inom Jordbruksdepartementets
ansvarsområde
att riksdagen, i de delar som ej berörs av utskottets
hemställan ovan, godkänner inriktningen och omfattningen av de
besparingar inom Jordbruksdepartementets ansvarsområde för
budgetåren 1997 och 1998 som regeringen förordar.
Stockholm den 23 mars 1995
På jordbruksutskottets vägnar
Lennart Daléus
I beslutet har deltagit: Lennart Daléus (c), Sinikka
Bohlin (s), Inge Carlsson (s), Göte Jonsson (m), Kaj Larsson
(s), Leif Marklund (s), Ingvar Eriksson (m), Alf Eriksson (s),
Ingemar Josefsson (s), Carl G Nilsson (m), Eva Eriksson (fp),
Ann-Kristine Johansson (s), Maggi Mikaelsson (v), Åsa Stenberg
(s), Eva Björne (m), Gudrun Lindvall (mp) och Lennart Brunander
(c).
Reservationer
1. Den svenska jordbrukspolitiken (mom. 1)
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne
(alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25
börjar med "Sveriges medlemskap" och på s. 27 slutar med
"yrkande 5" bort ha följande lydelse:
Det svenska kulturlandskapet och vår fina landsbygd är också
helt förknippade med vårt jord- och skogsbruk. Den svenske
bonden är förvaltare av ett värdefullt natur- och kulturarv. En
väl fungerande jordbruksnäring är också basen och
förutsättningen när det gäller en levande och befolkad
landsbygd. Enligt utskottets mening finns ett klart samband
mellan förutsättningen att driva jordbruk och hur skatter och
avgifter utformas. Skatte- och avgiftspolitiken måste därför
utformas så att konkurrensen inte snedvrids. En starkare näring
ökar förutsättningarna för det goda förvaltarskapet när det
gäller såväl jordbruksföretagens utveckling som värnandet om
natur- och kulturmiljön. Sveriges lantbrukare skall vara fria
företagare. Ägande och förfoganderätt över skog och mark måste
stärkas. Utskottet anser att onödiga regleringar måste tas bort
och målet bör vara att så långt möjligt avreglera och
marknadsanpassa hela näringen. Ett av de viktigaste inslagen i
denna politik är att förbättra de grundläggande
förutsättningarna för företagandet. Förenklade regler för
företagen och sänkta skatter har på jord- och skogsbruksområdet
lett till lägre kostnader och bättre lönsamhet.
Samtidigt är det också viktigt att svenska
livsmedelsproducenter får arbeta på lika villkor med
konkurrenter i omvärlden. EU-medlemskapet innebär att EU:s
jordbrukspolitik sedan årsskiftet också gäller i Sverige. Detta
gör villkoren för svenska bönder mer jämförbara med villkoren i
de viktigaste konkurrentländerna. Med inträdet i EU lämnar vi
den nationella svenska jordbrukspolitiken bakom oss och går in i
den gemensamma jordbrukspolitiken inom EU, allmänt benämnd CAP
(Common Agricultural Policy). För Sverige innebär CAP en
återgång till mera av reglering och styrning vilket inte är bra.
Dock kan förväntas att även EU:s jordbrukspolitik kommer att
stegvis förändras i marknadsorienterad riktning. Svenskt
jordbruk och svensk livsmedelsindustri står nu inför nya
utmaningar men också inför nya möjligheter. Eftersom
jordbrukspolitiken inte ingick i EES-samarbetet är det fråga om
stora förändringar och en helt ny situation. Det avtal som
framförhandlats under den borgerliga regeringens ledning kan
enligt utskottets mening, om det utnyttjas, skapa nya
möjligheter för svensk livsmedelsproduktion. Svenskt jordbruk
och svensk livsmedelsindustri har tack vare detta avtal för
första gången i modern tid chansen att få konkurrera på lika
villkor. Den av EU:s skattebetalare finansierade dumpningen av
livsmedel på den svenska marknaden upphör. Samtidigt ökar
möjligheten för lönsam export på den europeiska marknaden.
Produktionskostnaderna sjunker genom möjligheterna till högre
och effektivare kapacitetsutnyttjande i såväl jordbruk som
livsmedelsindustri. Konkurrensen blir emellertid hårdare när
gränsskyddet mellan EU och Sverige försvinner.
Genom medlemskapet lämnar vi den tidigare inriktningen att
endast producera för hemmamarknaden. Europamarknaden har
öppnats. Nu måste producenterna etablera de svenska produkterna
på denna marknad med sina uppemot 370 miljoner konsumenter.
Detta är en revolutionerande förändring. Ökad konkurrens på
hemmaplan men också nya stora möjligheter att få mäta sina
krafter på de nya marknaderna med svensk kvalitetsproduktion.
Svenska livsmedel kan bli en värdefull exportvara. Ett
förbättrat företagsklimat, stigande optimism inom
jordbruksnäringens alla led, rationaliseringar och en starkt
ökad effektivisering inte minst inom livsmedelsindustrin under
senare år lovade gott inför framtiden. Utvecklingen mot Sveriges
medlemskap i EU har även gynnat konsumenterna. Priserna på
livsmedelsprodukter från den svenska jordbruksproduktionen,
t.ex. mjöl, gryn, bröd m.m., sjönk med 7 % från hösten 1991 till
våren 1994. Övriga priser steg under samma period med 7 %.
Mellan åren 1991 och 1993 sjönk matpriserna med 4,3 %. Enligt
utskottets mening har denna gynnsamma prisutveckling
åstadkommits tack vare en politik för konkurrenskraftiga
lantbruksföretag men också tack vare fortsatt avreglering och
förstärkt konkurrenslagstiftning.
Den svenska jordbrukspolitiken går nu in i en ny fas genom
medlemskapet i Europeiska unionen. Regeringens och riksdagens
relation till jordbruks- och livsmedelssektorn och dess
företrädare bör radikalt förändras. Under lång tid har näringen
och staten varit motparter i en ständigt pågående
förhandlingsprocess. Detta förhållande har nu till allt
väsentligt upphört. Jordbrukspolitiken bör nu inriktas på att
tillsammans med näringen, i nationens intresse, tillvarata och
utveckla den svenska livsmedelsproduktionens förutsättningar.
Politiker måste gå med och inte mot en näring som nu för första
gången möter en stark europeisk konkurrens. Politiken skall
hjälpa näringen att inta sin plats i det internationella
perspektivet vad gäller produktionen av jordbruksvaror. Stödet
skall inte innebära speciella förmåner till jordbruksnäringen
utan endast bidra till att skapa goda förutsättningar och
rättvisa villkor. Konkurrensneutralitet gentemot andra
producenter som agerar på den svenska, europeiska och
internationella marknaden, är en grundförutsättning för en god
utveckling även inom den svenska jordbrukssektorn.
Det naturligt första steget för den nya svenska jordbruks- och
livsmedelspolitiken bör vara att berörda beslutsfattare söker
enas om en långsiktig målsättning för politiken och näringens
utveckling. Enligt utskottets bedömning råder en stor
samstämmighet kring att EU:s jordbrukspolitik måste genomgå
betydande förändringar under de kommande åren. Sverige har klart
och tydligt uttalat sig för detta. Följaktligen bör då
målsättningen med politiken vara att så konsekvent och
smärtfritt som möjligt söka anpassa näringen till de
förhållanden som kan antas blir gällande i en framtida närmast
helt avreglerad internationell marknad för jordbruksprodukter.
Detta förutsätter förändringar av såväl EU:s jordbrukspolitik
som ytterligare framsteg inom GATT-samarbetet. En utvidgning av
EU hör också hemma i det scenariot. Ingen kan i dag förutse
vilket tidsperspektiv scenariot förutsätter, med det är ändå i
denna riktning som politikens målsättning måste klargöras och
förankras inom näringen. Detta skulle vara till gagn för såväl
jordbruk som livsmedelsindustrin och dess anställda men också
hela nationen i övrigt.
Vad utskottet anfört om den svenska jordbrukspolitiken med
anledning av motion Jo238 yrkandena 23 och 24 bör ges regeringen
till känna. Genom utskottets överväganden bedömer utskottet att
följande motioner har tillgodosetts eller kan förväntas bli i
större eller mindre utsträckning tillgodosedda utan något
särskilt initiativ från riksdagens sida: Jo202 yrkande 2, Jo210
yrkande 34, Jo241 yrkandena 1, 3, 4 och 8, Jo247, Jo260 yrkande
1, Jo263 yrkande 1, Jo278 yrkande 1 och K630 yrkande 5.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande
lydelse:
1. beträffande den svenska jordbrukspolitiken
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo238 yrkandena
23 och 24 och med avslag på motionerna 1994/95:Jo202 yrkande 2,
1994/95:Jo210 yrkande 34, 1994/95:Jo241 yrkandena 1, 3, 4 och 8,
1994/95:Jo247, 1994/95:Jo260 yrkande 1, 1994/95:Jo263 yrkande 1,
1994/95:Jo278 yrkande 1 och 1994/95:K630 yrkande 5 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. EU-avgiftens finansiering (mom. 4)
Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m), Eva
Eriksson (fp) och Eva Björne (m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28
börjar med "Utskottet är" och slutar med "berörda delar" bort ha
följande lydelse:
Som framhålls i motion Jo238 innebär regeringens förslag om
finansiering av EU-avgiften en skattechock för jord- och
skogsbruket. Den föreslagna beskattningen står enligt utskottets
mening inte i proportion till jordbrukets del i
samhällsekonomin. Nya fastighetsskatter, arbetsgivaravgifter,
miljöskatter, dieselskatter utöver alla andra skattehöjningar
blir en övermäktig börda för många. Detta tillsammans med att
det svenska jordbruket inte fullt ut tillåts konkurrera på lika
villkor med jordbruket inom EU leder till oacceptabla ekonomiska
konsekvenser för landsbygdsnäringarna. Vad utskottet anfört med
anledning av motion Jo238 yrkandena 12 och 13 bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande
lydelse:
4. beträffande EU-avgiftens finansiering
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo238 yrkandena
12 och 13 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
3. Bioproduktion och bioråvaror (mom. 5)
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne
(alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28
börjar med "När det" och slutar med "vidare åtgärd" bort ha
följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör en satsning på bioråvaror
initieras så snart som möjligt. Regeringen bör därför återkomma
till riksdagen med ett förslag i enlighet med betänkandet
Växande grödor (SOU 1994:113). Vad utskottet anfört med
anledning av motion Jo238 yrkande 10 bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna. Enligt utskottets bedömning är
syftet med motion Jo202 yrkande 14 med det anförda i allt
väsentligt tillgodosett. Yrkandet påkallar således ingen
ytterligare riksdagens åtgärd.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande
lydelse:
5. beträffande bioproduktion och bioråvaror
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo238 yrkande 10
och med avslag på motion 1994/95:Jo202 yrkande 14 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Reformering av EG:s gemensamma jordbrukspolitik (mom. 6)
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne
(alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31
börjar med "Frågor som" och på s. 32 slutar med "anses
tillgodosedda" bort ha följande lydelse:
Den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP) utgör en av
hörnstenarna i EU-samarbetet. För Sveriges del innebär CAP en
tillbakagång till fler regleringar. Till skillnad från den gamla
svenska jordbrukspolitiken bygger inte EU:s jordbrukspolitik på
prisstöd. Huvuddelen av stödet utgörs i stället av
arealersättning. Utöver detta finns garanterade
interventionspriser, exportsubventioner, kvoter samt regionala
stöd, strukturstöd och miljöstöd. Inom EU har olika lösningar
diskuterats. Bl.a. har det framförts förslag om att de nya
medlemsländerna bara skall få tillgång till en bantad version av
CAP.
Enligt utskottets mening kan övergångstider bli nödvändiga,
men en sådan lösning är inte långsiktigt hållbar. Inom EU skall
full frihet gälla för handel med varor, och så länge EU:s
jordbrukspolitik bygger på stöd och kvoter bör den vara gemensam
för hela EU. Andra lösningar leder ofrånkomligen till
konkurrenssnedvridningar. Av denna anledning och av andra skäl
bör därför CAP reformeras i grunden. Sverige bör redan nu med
skärpa verka inom EU för en avreglering av den gemensamma
jordbrukspolitiken, förenklingar och mera marknadsinriktade
priser. Utskottet bedömer också att den svenska
jordbruksnäringen är tillräckligt konkurrenskraftig för att
klara en gemensamt genomförd avreglering av CAP. För att nå
framgång i det arbetet måste Sverige visa stort engagemang i
frågorna. Det innebär också att våra höga ambitioner på
djurhälsoområdet och vårt goda rykte för det rena jordbruket
fullt ut måste beaktas. Vad utskottet anfört med anledning av
motion Jo238 yrkande 2 bör ges regeringen till känna. Den nu
redovisade inriktningen av den fortsatta reformeringen av CAP
sammanfaller till stor del med de i motionerna Jo202 yrkande 17,
Jo246 yrkande 5, Jo249 yrkande 1, Jo261 yrkande 1, K224
yrkandena 19 och 20, U502 yrkande 3 och U503 yrkande 8
redovisade synpunkterna. Enligt utskottets mening kan berörda
motionsyrkanden därmed i allt väsentligt anses tillgodosedda.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande
lydelse:
6. beträffande reformering av EG:s gemensamma
jordbrukspolitik
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo238 yrkande 2
och med avslag på motionerna 1994/95:Jo202 yrkande 17,
1994/95:Jo246 yrkande 5, 1994/95:Jo249 yrkande 1,
1994/95:Jo261 yrkande 1, 1994/95:K224 yrkandena 19 och 20,
1994/95:U502 yrkande 3 och 1994/95:U503 yrkande 8 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Reformering av EG:s gemensamma jordbrukspolitik (mom. 6)
Maggi Mikaelsson (v)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31
börjar med "Frågor som" och på s. 32 slutar med "anses
tillgodosedda" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening är det Sveriges uppgift att inom
ramen för Sveriges medlemskap i EU påverka EU:s jordbruk mot ett
mindre bidragsberoende och en långsiktigt hållbar
livsmedelsproduktion, ett starkare skydd för djurs hälsa och
välbefinnande samt en livsmedelsproduktion som inte bidrar till
en fortsatt orättvis världshandel. EU:s överproduktion av
jordbruksprodukter, som dumpar världsmarknadspriserna och som
aktivt förhindrar världens fattiga länder att vända sin egen
utveckling, måste stoppas. Vid reformeringen av EU:s gemensamma
jordbrukspolitik (CAP) bör en primär uppgift vara att successivt
minska antalet regleringar och minska budgetbelastningen.
Sverige bör aktivt verka för att kvotsystemen avskaffas. Som
regeringen framhåller är kvotsystem ineffektiva och bidrar till
bristande konkurrens, högre priser och en låg förändringstakt
inom jordbruket. Kostnaderna bärs till stora delar av
konsumenterna. En annan effekt av kvotsystem är att en
ineffektiv industristruktur bevaras. I fråga om strukturstöd bör
man prioritera generella stöd som ökar livsmedelssektorns
konkurrenskraft, genom att utveckla produktionen inom de områden
där landet (Sverige) har fördelar genom kunnande, teknisk
utveckling eller klimat. När det gäller förbättringar av
djurhållningen och djurhälsan bör målet vara att de svenska
normerna på dessa områden blir vägledande även inom EU. Vad
utskottet anfört med anledning av motion Jo261 yrkande 1 bör ges
regeringen till känna. Utskottet finner mot bakgrund av det
anförda inte anledning föreslå någon riksdagens åtgärd i
anledning av motionerna Jo202 yrkande 17, Jo238 yrkande 2, Jo246
yrkande 5, Jo249 yrkande 1, K224 yrkandena 19 och 20, U502
yrkande 3 och U503 yrkande 8. Motionerna avstyrks således i
berörda delar.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande
lydelse:
6. beträffande reformering av EG:s gemensamma
jordbrukspolitik
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo261 yrkande 1
och med avslag på motionerna 1994/95:Jo202 yrkande 17,
1994/95:Jo238 yrkande 2, 1994/95:Jo246 yrkande 5,
1994/95:Jo249 yrkande 1, 1994/95:K224 yrkandena 19 och 20,
1994/95:U502 yrkande 3 och 1994/95:U503 yrkande 8 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Reformering av EG:s gemensamma jordbrukspolitik (mom. 6)
Gudrun Lindvall (mp)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31
börjar med "Frågor som" och på s. 32 slutar med "anses
tillgodosedda" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör Sverige inom EU arbeta för att
jordbrukspolitiken läggs om så att ökad import från Östeuropa
och u-länder blir möjlig och att utvecklingen styrs i riktning
mot ett ekologiskt och djurvänligt jordbruk. Vad utskottet
anfört med anledning av motion U502 yrkande 3 bör ges regeringen
till känna. Utskottet finner mot bakgrund av det anförda inte
anledning föreslå någon riksdagens åtgärd i anledning av
motionerna Jo202 yrkande 17, Jo238 yrkande 2, Jo246 yrkande 5,
Jo249 yrkande 1, Jo261 yrkande 1, K224 yrkandena 19 och 20 och
U503 yrkande 8. Motionerna avstyrks således i berörda delar.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande
lydelse:
6. beträffande reformering av EG:s gemensamma
jordbrukspolitik
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:U502 yrkande 3
och med avslag på motionerna 1994/95:Jo202 yrkande 17,
1994/95:Jo238 yrkande 2, 1994/95:Jo246 yrkande 5,
1994/95:Jo249 yrkande 1, 1994/95:Jo261 yrkande 1,
1994/95:K224 yrkandena 19 och 20 och 1994/95:U503 yrkande 8
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Konsekvenser för jordbruket av EU-medlemskapet (mom. 7)
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne
(alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 32
börjar med "Som anförs" och slutar med "berörda delar" bort ha
följande lydelse:
Jordbruksutskottet förutsatte i sitt betänkande 1994/95:JoU7
från hösten 1994 att regeringen i budgetpropositionen skulle
redovisa en konsekvensanalys av de beslut som då togs kring
EU-medlemskapet. Regeringen har inte presenterat någon sådan
analys. Utskottet föreslår därför än en gång att riksdagen av
regeringen begär en sådan konsekvensanalys. Effekterna av att
inte utnyttja EU-avtalets möjligheter kombinerat med nya tunga
särskatter på jord- och skogsbruksfastigheter gör detta krav
mycket välmotiverat. Vidare anser utskottet att det är viktigt
att den svenska jordbruks- och livsmedelssektorn positivt lyckas
utnyttja de möjligheter som EU-anslutningen skapar. Enligt
utskottet behövs en målsättning och en strategi för det
fortsatta politiska agerandet inom EU. Då de allra flesta är
klart medvetna om att EU:s jordbrukspolitik CAP måste reformeras
är det därför påkallat att begära att en arbetsgrupp eller
kommitté med bred parlamentarisk förankring tillsätts för att
följa utvecklingen. Det gäller också att följa och utvärdera
tillämpningen av EU:s regler och stöd i den svenska
verkligheten. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo238
yrkandena 4 och 26 bör ges regeringen till känna. Den nu
redovisade inriktningen av den fortsatta reformeringen av CAP
sammanfaller till stor del med de i motionerna 1994/95:Jo241
yrkande 2, 1994/95:Jo249 yrkande 2, 1994/95:Jo255, 1994/95:Jo262
yrkande 7, 1994/95:Jo263 yrkande 3 och 1994/95:Jo271 redovisade
synpunkterna. Enligt utskottets mening kan berörda
motionsyrkanden därmed i allt väsentligt anses tillgodosedda.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande
lydelse:
7. beträffande konsekvenser för jordbruket av
EU-medlemskapet
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo238 yrkandena
4 och 26 och med avslag på motionerna 1994/95:Jo241 yrkande 2,
1994/95:Jo249 yrkande 2, 1994/95:Jo255, 1994/95:Jo262 yrkande 7,
1994/95:Jo263 yrkande 3 och 1994/95:Jo271 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. Vissa miljöavgifter (mom. 10)
Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 32
börjar med "I samband" och slutar med "lagstiftning (RF 2:10)"
bort ha följande lydelse:
Som framhålls i motion Jo210 krävs en kombination av
satsningar på ekologiskt och resurshushållande jordbruk, och
betydligt högre miljöavgifter på insatsmedel för att
utvecklingen mot ett långsiktigt hållbart jordbruk skall ta fart
på allvar. Dessutom kommer riksdagens mål att
konstgödselanvändningen skall minska med 25 % till år 1995 inte
att nås. Ett långsiktigt hållbart jordbruk måste baseras mer på
ekologiska metoder och kunskaper samt en allt mindre användning
av insatsmedel. Enligt utskottets mening bör regeringen snarast
utarbeta ett förslag till höjda miljöavgifter på
bekämpningsmedel och handelsgödsel enligt följande.
Miljöavgiften bör höjas till 5,60 kr per kilo kväve i
gödselmedel, om andelen kväve i medlet är minst 2 %.
Miljöavgiften på kadmium i gödselmedel bör fastställas till 50
kronor per gram för Cd-innehållet över 5 gram per ton fosfor.
Kadmium är en mycket giftig tungmetall som enligt utskottets
mening bör tas bort ur gödselmedel. När det gäller
bekämpningsmedel baseras avgiften på kilo. Utskottet ser helst
en avgift baserad på dos. Eftersom regeringen fått i uppdrag att
återkomma med ett förslag i denna del (1994/95:JoU7, rskr. 126)
föreslår utskottet tills vidare att avgiften höjs till 100 kr
för varje kilogram verksam substans. Vad utskottet anfört med
anledning av motion Jo210 yrkandena 28, 29, 30 och 31 bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Yrkande 32
avstyrks i den mån det inte kan anses tillgodosett.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande
lydelse:
10. beträffande vissa miljöavgifter
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo210 yrkandena
28, 29, 30 och 31 samt med avslag på motion 1994/95:Jo210
yrkande 32 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
9. Återförande av miljöavgifter m.m. (mom. 11)
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne
(alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 32
börjar med "När det" och på s. 33 slutar med "yrkande 5" bort ha
följande lydelse:
När det -- -- -- (=utskottet) -- -- -- nämnda betänkande.
Exempelvis skulle de medel som kommer in genom den under hösten
1994 beslutade höjningen av ifrågavarande miljöavgifter kunna gå
till delfinansieringen av deltagandet i EU:s miljöprogram för
jordbruket. När det gäller avgiften på handelsgödsel vill
utskottet framhålla att läckaget av näringsämnen inte minskar
eller ökar automatiskt med ändrad användning av handelsgödsel.
Variationer i kväveläckaget kan lika gärna relateras till
väderlek och andelen höstsådd gröda och vintergrön mark. Vidare
svarar svenskt åkerbruk endast för drygt 1 % av kväveläckaget
till Östersjön. En stor del av detta kommer i sin tur
förmodligen från stallgödsel som kan vara en större källa till
kväveläckage eftersom det är svårare att dosera. Även om allt
svensk jordbruk helt skulle läggas ner skulle det inte påverka
övergödningssituationen i Östersjön. Att påstå att man kan lösa
övergödningsproblemen i Östersjön med hjälp av höjd skatt på
handelsgödsel i Sverige är en alltför enkel lösning på ett
komplicerat miljöproblem. Eftersom det saknas miljöargument för
att införa höjda skatter på handelsgödsel ifrågasätter utskottet
starkt relevansen i tidgare fattade beslut. En objektiv och
saklig utvärdering om motivets hållbarhet bör göras. Fortsatta
höjningar med dessa motiv som grund bör avvisas. Vad utskottet
anfört med anledning av motion Jo238 yrkande 9 bör ges
regeringen till känna. Motionerna Jo202 yrkande 8 och Jo263
yrkande 5 avstyrks i den mån de inte kan anses tillgodosedda med
vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande
lydelse:
11. beträffande återförande av miljöavgifter m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo238 yrkande 9
och med avslag på motionerna 1994/95:Jo202 yrkande 8 och
1994/95:Jo263 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
10. Skötsel av åkermark (mom. 12)
Gudrun Lindvall (mp)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 33
börjar med "Enligt förordningen" och slutar med "Jo215 avstyrks"
bort ha följande lydelse:
Det jordbrukspolitiska beslutet 1990 innebar att stora arealer
åkermark togs ur odling för att minska jordbrukets
överskottsproduktion. Man erbjöds omställningsstöd för att
undanta arealen varaktigt från produktion av prisreglerade
grödor, i första hand spannmål. På en del marker planterades
skog eller Salix för energiproduktion. På andra anlades
våtmarker. Men de flesta åkrar lämnades bara öppna för ogräsen.
I och med EU-inträdet kan dessa arealer ställas om till EU-
träda och därmed ingå i underlaget för CAP-bidrag. En stor del
av ogräsarealerna kommer att växlas över och därmed komma i
produktion igen. De här åkrarna är i dag ogräsbanker och inte
möjliga att odla med gott resultat utan åtgärder. Ett snabbt
sätt att få dem i produktion vore att bespruta dem med kemiska
ogräsbekämpningsmedel. Detta måste dock undvikas. Riksdagens
mål, att användningen av bekämpningsmedel skall halveras fram
till år 1996, kan då allvarligt hotas. Enligt utskottets mening
går det att få dessa arealer i godtagbart skick på andra sätt än
genom besprutning. Ett sätt vore att arealerna odlas med vall
eller proteinfixerande grödor, som slås vid upprepade tillfällen
under odlingssäsongen. På det sättet får många av de ettåriga
ogräsen ingen chans att gå i frö. De fleråriga ogräsen måste
slås flera gånger under odlingssäsongen för att knäckas. En
annan metod kan vara återkommande mekanisk bearbetning som
harvning och plöjning. Det viktiga är att välja en annan väg än
kemikalievägen. Areal som tas ur omställningsprogrammet och in i
CAP-systemet måste hanteras speciellt. Den får inte tas i
produktion direkt utan måste sättas i ogräskarantän. Regeringen
bör skyndsamt utreda frågan i samråd med näringen för att före
odlingssäsongens start utfärda en förordning, som föreskriver
hur tidigare omställd areal skall hanteras då den växlas in i
CAP-systemet. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo215
bör ges regeringen till känna. Motion Jo203 avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande
lydelse:
12. beträffande skötsel av åkermark
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo215 och med
avslag på motion 1994/95:Jo203 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
11. Den privata äganderätten (mom. 14)
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne
(alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 33
börjar med "När det" och slutar med "vidare åtgärd" bort ha
följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör äganderättsfrågorna och
ersättningsreglerna vid intrång uppmärksammas. Den privata
äganderätten måste värnas och vid intrång skall ersättning utgå
till fulla värdet. De av regeringen aviserade nya skatterna och
pålagorna på ägandet kommer att försvaga det familjeägda skogs-
och jordbruket. Fastighetsskatt på skogsbruk och jordbruk samt
en återinförd avgift motsvarande den avskaffade
skogsvårdsavgiften innebär ett införande av skatt på det
arbetande kapitalet. Detta dränerar möjligheterna till
utveckling, tillväxt och investeringar i dessa företag. Vad
utskottet anfört med anledning av motion Jo238 yrkande 33 bör
ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande
lydelse:
14. beträffande den privata äganderätten
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo238 yrkande 33
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
12. Statens jordbruksverk (mom. 16)
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne
(alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34
börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "yrkande 2"
bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med vad som anförs i motion Jo259
yrkande 2 att en besparing på 12 miljoner kronor bör göras under
anslaget till Jordbruksverket (B 1). Det mycket stora
besparingsarbete som regeringen aviserat till år 1998 bör enligt
utskottets mening sättas i gång redan nu. Målsättningen bör vara
att redan innan nästa budgetårs slut åstadkomma en besparing på
bl.a. anslaget till Jordbruksverket med 8 miljoner kronor. Detta
motsvarar en 5-procentig effektivisering. Utskottet tillstyrker
således motion Jo259 yrkande 2 och föreslår att riksdagen för
budgetperioden 1995/96 till Statens jordbuksverk (B 1) anvisar
ett ramanslag på 232 500 000 kr.
dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande
lydelse:
16. beträffande Statens jordbruksverk
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
bifall till motion 1994/95:Jo259 yrkande 2 till Statens
jordbruksverk för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på
232 500 000 kr,
13. Jordfonden (mom. 20)
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne
(alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 36
börjar med "I likhet" och slutar med "yrkande 29" bort ha
följande lydelse:
I likhet -- -- -- (=utskottet) -- -- -- av verksamheten.
Tillgångarna i jordfonden bör således säljas ut. Detta ägande
bör enligt utskottets mening skiftas till ett annat mer
ändamålsenligt ägande. Staten bör genom privatisering av
jordfonden använda de då frigjorda medlen till att
investera i skyddsvärda områden där staten avser att ha ett
långsiktigt ägande. Utskottet föreslår att riksdagen godkänner
vad regeringen anfört om avvecklingen av Jordfonden. Vad
utskottet anfört med anledning av motion Jo238 yrkande 29 bör
ges regeringen till känna. Motion Jo211 avstyrks i den mån den
inte kan anses tillgodosedd.
dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande
lydelse:
20. beträffande Jordfonden
att riksdagen med avslag på motion 1994/95:Jo211 godkänner vad
regeringen anfört om avvecklingen av jordfonden samt med
anledning av motion 1994/95:Jo238 yrkande 29 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
14. Stöd till avbytarverksamhet m.m. (mom. 22)
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne
(alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 39
börjar med "Utskottet vill" och slutar med "yrkande 3" bort ha
följande lydelse:
Utskottet vill -- -- -- (=utskottet) -- -- --
avbytarverksamhet m.m. När det gäller lantbrukets
företagshälsovård anser utskottet i likhet med vad som anförs i
motion Jo259 yrkande 3 att denna fråga bör tas upp i samband
arbetsmarknadsdepartementets beredning av företagshälsovården i
dess helhet. Samma regler bör gälla för lantbruket som för
övriga verksamheter. Mot bakgrund härav anser utskottet att
utgiften för jordbrukets företagshälsovård bör upphöra. Detta
förslag innebär en besparing för budgetperioden på 37,5 miljoner
kronor i förhållande till regeringens förslag. Utskottet
föreslår således med bifall till motion Jo259 yrkande 3 och med
anledning av motionerna Jo202 yrkande 13, Jo206 yrkande 1, Jo210
yrkande 22, Jo259 yrkande 4, Jo261 yrkande 3, Jo263 yrkande 10,
Jo274 yrkande 3 och Fi216 yrkande 19 delvis att det till stöd
till avbytarverksamhet m.m. för budgetåret 1995/96 anvisas ett
förslagsanslag på 150 000 000 kr. Utskottet avstyrker därmed
regeringens förslag om medelsanvisning till företagshälsovården.
dels att utskottets hemställan under 22 bort ha följande
lydelse:
22. beträffande stöd till avbytarverksamhet m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Jo259 yrkande 3
och med anledning av motionerna 1994/95:Jo202 yrkande 13,
1994/95:Jo206 yrkande 1, 1994/95:Jo210 yrkande 22,
1994/95:Jo259 yrkande 4, 1994/95:Jo261 yrkande 3,
1994/95:Jo263 yrkande 10, 1994/95:Jo274 yrkande 3 och
1994/95:Fi216 yrkande 19 delvis samt med avslag på regeringens
förslag till Stöd till avbytarverksamhet m.m. för
budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 150 000 000 kr,
15. Rådgivning och utbildning (mom. 24)
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne
(alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 40
börjar med "Utskottet delar" och slutar med "yrkande 5" bort ha
följande lydelse:
I samband med 1990 års jordbrukspolitiska beslut tillkom ett
särskilt anslag för rådgivning och utbildning. Mot bakgrund av
den väntade stora omställningen inom jordbruket till alternativ
produktion sågs då stora behov av informationsinsatser. Nu
befinner sig jordbruket i ett helt annat läge. Inträdet i EU har
öppnat nya förutsättningar och nya marknader. Omställningen till
alternativ produktion kommer att vara betydligt mindre
omfattande än förväntat. Den nya utvecklingen inom jordbruket
och intentionerna hos lantbrukarna gör att det inte längre är
befogat att ha kvar anslaget ytterligare ett år som
ursprungligen var tänkt. Med anledning av detta anser utskottet
i likhet med vad som anförts i motion Jo259 yrkande 5 att
anslaget till Rådgivning och utbildning bör slopas. Utskottet
avstyrker därmed regeringens förslag om medelsanvisning under
denna punkt. Även motion Jo210 yrkande 27 avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande
lydelse:
24. beträffande rådgivning och utbildning
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Jo259 yrkande 5
och med avslag på motion 1994/95:Jo210 yrkande 27 avslår
regeringens förslag såvitt avser rådgivning och utbildning för
budgetåret 1995/96,
16. Rådgivning och utbildning (mom. 24)
Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 40
börjar med "Utskottet delar" och slutar med "yrkande 5" bort ha
följande lydelse:
Utskottet anser att en utökad rådgivning och utbildning
rörande resurshushållande konventionellt och ekologiskt lantbruk
är nödvändigt för att omställningen till ett hållbart lantbruk
skall underlättas. Att odla ekologiskt kräver ett annorlunda
kunnande. Insatserna för växtnäringsförsörjning, ogräsbekämpning
m.m. måste vara förebyggande. Även ekologisk djurhållning kräver
rådgivning. Om inte insatserna på detta område ökas rejält finns
risk att bristen på rådgivning och kunnande omöjliggör för många
jordbrukare att ställa om driften. Som föreslås i motion Jo210
bör därför ytterligare 50 miljoner kronor per år tillföras
rådgivningen om ekologisk odling. För budgetperioden innebär
detta ett belopp på 75 miljoner kronor. Utskottet föreslår
således med anledning av regeringens förslag och motion Jo210
yrkande 27 att det till rådgivning och utbildning för budgetåret
1995/96 anvisas 103 296 000 kr. Därmed avstyrks motion Jo259
yrkande 5.
dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande
lydelse:
24. beträffande rådgivning och utbildning
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
anledning av motion 1994/95:Jo210 yrkande 27 samt med avslag på
motion 1994/95:Jo259 yrkande 5 till Rådgivning och
utbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett
reservationsanslag på 103 296 000 kr,
17. Stöd till sockerbruket på Gotland m.m. (mom. 27)
Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41
börjar med "Som framgår" och slutar med "yrkande 16" bort ha
följande lydelse:
Sockerproduktionen är en viktig del av Gotlands näringsliv.
Den ger möjlighet till varierad odling på flera ställen på ön.
Hela hanteringen från odling och skörd av betor till
sockertillverkning och transporter berör årligen ca 1 000
personer. I regeringens förslag ingår ett stöd på 12,5 miljoner
kronor under budgetperioden. Beräkningar på Gotland visar att
denna satsning genererar inkomster på ca 140 miljoner kronor.
Det är med andra ord en mycket viktig regionalpolitisk satsning,
som förutom att den ger många arbetstillfällen också är
samhällsekonomiskt lönsam. De skatteintäkter som verksamheten
genererar betalar väl den statliga satsningen. Arbetssituationen
på Gotland är allvarlig och ön har inte råd att förlora
arbetstillfällen. Det finns därför all anledning att se till att
sockertillverkningen får fortsätta. Roma och Gotland har länge
levt i ovisshet om hur det skall bli med sockerframställningen
och dess framtid. Denna ovisshet måste upphöra. Eftersom
sockertillverkningen är samhällsekonomiskt effektiv och ger
många jobb betyder det att sockertillverkningen i Roma måste få
fortsätta under lång tid och att det stöd som nu finns i den nya
budgeten måste fortsätta. Om nuvarande ägaren av sockerbruket
hyser tveksamheter om fortsatt drift måste staten träda in för
att förändra ägarbilden så att en fortsatt drift kan garanteras.
Med det anförda ansluter sig utskottet till vad som anförts i
motionerna Jo205 och Jo210 yrkande 16 och föreslår att stöd till
sockerbruket på Gotland för budgetperioden 1995/96 skall utgå
med 18 750 000 kr.
dels att utskottets hemställan under 27 bort ha följande
lydelse:
27. beträffande stöd till sockerbruket på Gotland m.m.
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
anledning av motion 1994/95:Jo205 samt med bifall till motion
1994/95:Jo210 yrkande 16 till Stöd till sockerbruket på
Gotland m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag
på 18 750 000 kr,
18. Regionala stöd till jordbruket (mom. 32)
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne
(alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 45
börjar med "Utskottet kan" och på s. 46 slutar med "anses
tillgodosedd" bort ha följande lydelse:
Utskottet kan i stora delar ställa sig bakom de förslag som
redovisas i motionerna Jo238 yrkande 6 och Jo259 yrkande 6 när
det gäller det regionala stödet till jordbruket. De motiv för
att stödja jordbruket i norra Sverige som lades fast i 1990 års
jordbrukspolitiska beslut är giltiga även framgent.
Jordbrukspolitikens regionala målsättning bör således vara att
bidra till regional utjämning av sysselsättning och välfärd,
vilket i praktiken innebär att verka för ett livskraftigt
jordbruk i norra Sverige. Motiven för ett livskraftigt jordbruk
är, förutom livsmedelsproduktionen i sig, jordbrukets betydelse
för att upprätthålla sysselsättning, befolkning,
samhällsstruktur och landskapsbild. Jordbruket har också en
viktig roll att spela för att tillgodose en god
livsmedelsberedskap. Att upprätthålla en acceptabel nivå på
produktionen ingår i målsättningen att verka för ett
livskraftigt jordbruk. Motivet för Norrlandsstödet är enligt
utskottets uppfattning primärt att ersätta jordbruket för
merkostnader p.g.a. klimat, avstånd, växtodlingssäsongens längd,
dyrare byggnader m.m. Utgångspunkt för stödnivån till jordbruket
i norra Sverige vid ett EU-medlemskap skall vara den stödnivå
som gäller för budgetåret 1994/95, dvs. 1 044 miljoner kronor.
Det innebär att målsättningen för stödet ligger fast vid minst
den nivå som gällde före medlemskapet i EU. Utskottet föreslår
således att det nationella stödet minskas med 308 miljoner
kronor per år. Det nationella stödet ersätts i viss utsträckning
av delfinansierat miljöstöd. Utskottets förslag innebär att
högst 292 miljoner kronor avsätts för nationellt stöd till
jordbruket i norra Sverige per år.
Utskottet vill -- -- -- (=utskottet) -- -- -- till känna.
Då det gäller stöd till mindre gynnade områden (LFA-stöd)
minskar regeringen nivån med 150 miljoner i förhållande till
förra regeringens förslag. Enligt utskottets mening kan detta få
allvarliga konsekvenser på sydsvenska höglandet, eftersom en
stor del av djurhållningen då hotar att överföras till andra mer
bärkraftiga områden. Ur miljösynpunkt skulle en sådan
omflyttning vara mycket negativ då djurhållningen i södra
Sveriges skogsbygder ofta är en förutsättning för bevarandet av
den biologiska mångfalden och öppethållande av
vallodlingsarealen. Utskottet anser att ett s.k. LFA-stöd till
detta område enligt den tidigare regeringens förslag (prop.
1994/95:19) är en rimlig satsning för att hindra en sådan
utveckling. Utskottet föreslår därför att stödet till mindre
gynnade områden i södra Sverige tillförs ytterligare 150
miljoner kronor utöver regeringens förslag. Detta innebär en
nationell insats på sammanlagt 200 miljoner kronor. För stöd
till mindre gynnade områden bör totalt avsättas 470 miljoner
kronor per år från den svenska statsbudgeten. Det totala stödet
(inklusive EG-finansiering) beräknas därmed uppgå till ca 662
miljoner kronor för den första 12-månadersperioden. Härav
beräknas finansieringen från EG:s budget uppgå till ca 192
miljoner kronor.
För 18-månadersperioden 1995/96 beräknas anslagsbehovet till
1 332 000 kr. Därvid har beräknats att stöd motsvarande två
årsbelopp kommer att utgå vad gäller LFA-stöd. Hänsyn har också
tagits till att avräkning motsvarande utbetalda särskilda
direktbidrag i stödområdena 1--3 avseende första halvåret 1995
skall avräknas från det nationella stödet. Härmed tillgodoses
motion Jo259 yrkande 6. Motionerna Jo202 yrkande 10, Jo210
yrkandena 17, 18, 19 och 21 delvis, Jo246 yrkande 2, Jo261
yrkandena 6 och 9 samt Jo263 yrkande 6 avstyrks i den mån de
inte kan anses tillgodosedda med vad utskottet anfört.
Utskottets förslag beträffande stödens omfattning,
finansiering och fördelning framgår av följande sammanställning.
12 månader
LFA-region Svensk EU- Totalt
finansiering finansiering
Stödområde 1-3 158 52 210
exkl. mål 6
Mål 6 52 53 105
Stödområde 4 60 20 80
Summa 270 125 395
Södra LFA 200 67 267
Summa LFA 470 192 662
Nationellt stöd 292
Totalt stöd 762
Omräknat till 18 månader
Nationellt
stöd: (292x1,5) 438
Avgår utbetalade
direktbidrag -88
LFA (2x470) 940
Totalt för budget-
perioden 1 332
dels att utskottets hemställan under 32 bort ha följande
lydelse:
32. beträffande regionala stöd till jordbruket
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och
motionerna 1994/95:Jo238 yrkande 6 och 1994/95:Jo259 yrkande 6
samt med avslag på motionerna 1994/95:Jo202 yrkande 10,
1994/95:Jo210 yrkandena 17, 18, 19 och 21 delvis, 1994/95:Jo246
yrkande 2, 1994/95:Jo261 yrkandena 6 och 9 samt 1994/95:Jo263
yrkande 6 till Regionala stöd till jordbruket för budgetåret
1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 332 000 000 kr,
19. Regionala stöd till jordbruket (mom. 32)
Maggi Mikaelsson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 45
börjar med "Utskottet kan" och på s. 46 slutar med "anses
tillgodosedd" bort ha följande lydelse:
Utskottet kan i stora delar ställa sig bakom de förslag som
redovisas i motion Jo261 yrkandena 6 och 9 när det gäller det
regionala stödet till jordbruket. Anslagsposten innefattar
strukturstöd dels till Norrlandsjordbruket, dels till södra
Sveriges skogs- och mellanbygder. Enligt utskottets mening är
regeringens ambitionsnivå för låg vad gäller det södra
LFA-området. Genom ett effektivare utnyttjande av EG:s
medfinansiering ökar stödet till miljöprogrammet,
Norrlandsjordbruket och det så kallade södra LFA-området. Det
sker genom att en mindre neddragning av det nationella stödet
fördelas till stödformer som berättigar till EU-stöd. Effekten
blir att stödet förskjuts mot Norrlands inland. Utskottet
föreslår således att det nationella stödet minskas med 100
miljoner kronor per år. Utskottets förslag innebär att högst 500
miljoner kronor avsätts för nationellt stöd till jordbruket i
norra Sverige per år. Minskningen av det nationella stödet skall
också ses som en signal att ställa om den mest intensiva
jordbruksproduktionen i riktning mot en mer extensiv produktion.
Utskottet menar dock att det är viktigt att denna omställning
ges tillräcklig tid för genomförande. Förädlingsindustrin är i
dag anpassad till nuvarande produktionsvolymer och en
omställning kan därför inte göras under ett budgetår.
Utskottet vill -- -- -- (=utskottet) -- -- -- till känna.
När det gäller LFA-stöd till områdena 1--3 anser utskottet att
en omfördelning i enlighet med vad som anförts ovan bör göras
och därmed kan denna anslagspost beräknas till 108 miljoner
kronor per år. Detta är 50 miljoner kronor mindre än regeringens
förslag. Utskottet föreslår vidare att stödet till mindre
gynnade områden i södra Sverige tillförs ytterligare 30 miljoner
kronor utöver regeringens förslag. Detta innebär en nationell
insats på sammanlagt 80 miljoner kronor. För stöd till mindre
gynnade områden bör totalt avsättas 300 miljoner kronor per år
från den svenska statsbudgeten. Det totala stödet (inklusive
EG-finansiering) beräknas därmed uppgå till ca 435 miljoner
kronor för den första 12-månadersperioden. Härav beräknas
finansieringen från EG:s budget uppgå till ca 135 miljoner
kronor. Denna omfördelning gör att totalt 120 miljoner kronor
kan överföras från anslaget B 9 till miljöprogrammet under
anslaget B 11. För budgetåret 1995/96 blir det 140 miljoner
kronor.
För 18-månadersperioden 1995/96 beräknas anslagsbehovet till
1 262 000 kr. Därvid har beräknats att stöd motsvarande två
årsbelopp kommer att utgå vad gäller LFA-stöd. Hänsyn har också
tagits till att avräkning motsvarande utbetalda särskilda
direktbidrag i stödområdena 1--3 avseende första halvåret 1995
skall avräknas från det nationella stödet. Härmed tillgodoses
motion Jo261 yrkandena 6 och 9. Motionerna Jo202 yrkande 10,
Jo210 yrkandena 17, 18, 19 och 21 delvis, Jo238 yrkande 6, Jo246
yrkande 2, Jo259 yrkande 6 och Jo263 yrkande 6 avstyrks i den
mån de inte kan anses tillgodosedda med vad utskottet anfört.
Utskottets förslag beträffande stödens omfattning,
finansiering och fördelning framgår av följande sammanställning.
12 månader
LFA-region Svensk EU- Totalt
finansiering finansiering
Stödområde 1-3 108 36 144
exkl. mål 6
Mål 6 52 53 105
Stödområde 4 60 20 80
Summa 220 109 329
Södra LFA 80 26 106
Summa LFA 300 135 435
Nationellt stöd 500
Totalt stöd 800
Omräknat till 18 månader
Nationellt
stöd: (500x1,5) 750
Avgår utbetalade
direktbidrag -88
LFA (2x300) 600
Totalt för budget-
perioden 1 262
dels att utskottets hemställan under 32 bort ha följande
lydelse:
32. beträffande regionala stöd till jordbruket
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion
1994/95:Jo261 yrkandena 6 och 9 samt med avslag på motionerna
1994/95:Jo202 yrkande 10, 1994/95:Jo210 yrkandena 17, 18, 19 och
21 delvis, 1994/95:Jo238 yrkande 6, 1994/95:Jo246 yrkande 2,
1994/95:Jo259 yrkande 6 och 1994/95:Jo263 yrkande 6 till
Regionala stöd till jordbruket för budgetåret 1995/96
anvisar ett förslagsanslag på 1 262 000 000 kr,
20. Regionala stöd till jordbruket (mom. 32)
Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 45
börjar med "Utskottet kan" och på s. 46 slutar med "anses
tillgodosedd" bort ha följande lydelse:
Utskottet kan i stora delar ställa sig bakom de förslag som
redovisas i motion Jo210 yrkandena 17, 18, 19 och 21 (delvis)
när det gäller det regionala stödet till jordbruket.
Anslagsposten innefattar strukturstöd dels till
Norrlandsjordbruket, dels till södra Sveriges skogs- och
mellanbygder. Enligt utskottet skall stödet till norra Sverige
utformas enligt förslag i proposition 1994/95:19. Detta innebär
en totalram på 1 044 miljoner kronor. Det totala stödet till
Norrland fördelas på 395 miljoner kronor i s.k. LFA-stöd, 440
miljoner kronor i stöd till vall och bete (miljöstöd nord) och
återstoden i nationellt stöd.
Utskottet vill -- -- -- (=utskottet) -- -- -- till känna.
Inom anslaget redovisas även stödet till mindre gynnade
områden i södra Sverige. Utskottet anser det oacceptabelt att
stödet till södra LFA-området minskats från 270 miljoner kronor
per år till 67 miljoner kronor. Det är en minskning med 200
miljoner kronor jämfört med förslaget i proposition 1994/95:19.
I detta område finns just de ängs- och hagmarker som måste
bibehållas för att arter beroende av kulturlandskapet skall
kunna finnas kvar och öka. LFA-stöden lämnas per djurenhet, och
just lantbruk med djur är en förutsättning för att bevara detta
viktiga natur- och kulturlandskap. Stödet till södra Sveriges
LFA-områden bör enligt utskottets mening ökas med 200 miljoner
kronor utöver regeringens förslag till 270 miljoner kronor på
årsbasis. För budgetperioden innebär detta totalt 540 miljoner
kronor.
För 18-månadersperioden 1995/96 beräknas anslagsbehovet till
1 078 000 kr. Därvid har beräknats att stöd motsvarande två
årsbelopp kommer att utgå vad gäller LFA-stöd. Hänsyn har också
tagits till att avräkning motsvarande utbetalda särskilda
direktbidrag i stödområdena 1--3 avseende första halvåret 1995
skall avräknas från det nationella stödet. Härmed tillgodoses
motion Jo210 yrkandena 17, 18, 19 och 21 delvis. Motionerna
Jo202 yrkande 10, Jo238 yrkande 6, Jo246 yrkande 2, Jo259
yrkandena 6 och 9, Jo261 yrkande 6 och Jo263 yrkande 6 avstyrks
i den mån de inte kan anses tillgodosedda med vad utskottet
anfört.
dels att utskottets hemställan under 32 bort ha följande
lydelse:
32. beträffande regionala stöd till jordbruket
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion
1994/95:Jo210 yrkandena 17, 18, 19 och 21 delvis samt med avslag
på motionerna 1994/95:Jo202 yrkande 10, 1994/95:Jo238 yrkande 6,
1994/95:Jo246 yrkande 2, 1994/95:Jo259 yrkande 6, 1994/95:Jo261
yrkandena 6 och 9 och 1994/95:Jo263 yrkande 6 till Regionala
stöd till jordbruket för budgetåret 1995/96 anvisar ett
förslagsanslag på 1 078 000 000 kr,
21. EG-budgetens finansiering av regionala stöd till
jordbruket (mom. 36)
Under förutsättning av bifall till reservation 18
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne
(alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 47
börjar med "Med hänvisning" och slutar med "yrkande 7" bort ha
följande lydelse:
Med hänvisning till vad som anförts under anslaget B 9 och med
anledning av motion Jo259 yrkande 7 bör under det nya anslaget B
10 anvisas ett belopp på 384 000 000 kr motsvarande EG:s
finansiering av regionala stöd till jordbruket. Därmed avstyrks
motion Jo210 yrkande 20.
dels att utskottets hemställan under 36 bort ha följande
lydelse:
36. beträffande EG-budgetens finansiering av regionala stöd
till jordbruket
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion
1994/95:Jo259 yrkande 7 samt med avslag på motion 1994/95:Jo210
yrkande 20 till Från EG-budgeten finansierade regionala stöd
till jordbruket för budgetåret 1995/96 anvisar ett
förslagsanslag på 384 000 000 kr,
22. EG-budgetens finansiering av regionala stöd till
jordbruket (mom. 36)
Under förutsättning av bifall till reservation 20
Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 47
börjar med "Med hänvisning" och slutar med "yrkande 7" bort ha
följande lydelse:
Med hänvisning till vad som anförts under anslaget B 9 och med
anledning av motion Jo210 yrkande 20 bör under det nya anslaget
B 10 anvisas ett belopp på 390 000 000 kr motsvarande EG:s
finansiering av regionala stöd till jordbruket. Därmed avstyrks
motion Jo259 yrkande 7.
dels att utskottets hemställan under 36 bort ha följande
lydelse:
36. beträffande EG-budgetens finansiering av regionala stöd
till jordbruket
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion
1994/95:Jo210 yrkande 20 samt med avslag på motion 1994/95:Jo259
yrkande 7 till Från EG-budgeten finansierade regionala stöd
till jordbruket för budgetåret 1995/96 anvisar ett
förslagsanslag på 390 000 000 kr,
23. Ramen för det nationella programmet för miljöersättningar
inom jordbruket m.m. (mom. 37)
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne
(alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 51
börjar med "Utskottet har" och på s. 52 slutar med "till känna"
bort ha följande lydelse:
Regeringens förslag innebär enligt utskottets mening att
avtalet med EU urholkas. Regeringen äventyrar de nya
möjligheterna genom att avstå från EU-medel som Sverige
förhandlat sig till. Detta innebär att svenskt jordbruk inte
fullt ut får chans att ta del av EU-medlemskapet på samma
villkor som övriga EU-länder. Därmed hotas den optimism och
framtidstro som börjat spira på landsbygden. Risken är nu stor
att Sverige missar möjligheterna att utveckla jordbruksnäringen
och livsmedelsindustrin. Många arbetstillfällen kan komma att
äventyras, och de nya som skulle bli följden av en förväntad
expansion och en förhöjd förädlingsgrad kommer aldrig till
stånd. Utskottet anser att ett bättre utnyttjande av
framförhandlat stöd för miljöinsatser samt stöd till s.k.
missgynnade områden skulle vara positivt för landet i sin
helhet. Angelägna miljösatsningar skulle bli gjorda och
arbetstillfällen skulle räddas. Det allmänna skulle skattevägen
få ökade intäkter. Enligt utskottets mening bekräftar
budgetpropositionen den urholkning av EU-avtalet som
uppmärksammades redan under hösten 1994. Genom regeringens
agerande skadas konkurrensmöjligheterna för svenska
lantbruksföretag och svensk livsmedelsindustri. Dessutom
äventyras miljösatsningarna. Regeringen har föreslagit att
medlemsavgifterna till EU till stor del skall finansieras genom
nya skatter på jordbruks- och skogsbruksfastigheter. Utskottet
avvisar dessa förslag och förordar det förslag som redovisades
av den tidigare regeringen hösten 1994. Vad utskottet anfört med
anledning av motion Jo238 yrkandena 1 och 3 bör ges regeringen
till känna. Motionerna Jo201, Jo224 yrkandena 1 och 2, Jo235,
Jo240 yrkande 1, Jo272 yrkande 3 och Jo276 avstyrks i den mån de
inte kan anses tillgodosedda.
dels att utskottets hemställan under 37 bort ha följande
lydelse:
37. beträffande ramen för det nationella programmet för
miljöersättningar inom jordbruket m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo238 yrkandena
1 och 3 och med avslag på motionerna 1994/95:Jo201,
1994/95:Jo224 yrkandena 1 och 2, 1994/95:Jo235, 1994/95:Jo240
yrkande 1, 1994/95:Jo272 yrkande 3 och 1994/95:Jo276 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
24. Miljöersättningar inom jordbruket (mom. 38)
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne
(alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 52
börjar med "Vad därefter" och slutar med "anses tillgodosedda"
bort ha följande lydelse:
Regeringen har föreslagit ett betydligt mindre omfattande
svenskt utnyttjande av EU:s miljöstöd för jordbruket än vad som
från början var tänkt. Utskottet är starkt kritiskt till att
regeringen försitter denna chans till en kraftfull satsning på
miljöåtgärder. Som utskottet återkommer till nedan kan en rad
skäl anföras för att utnyttja miljöstödet för jordbruket enligt
det förslag som fanns i den tidigare regeringens EU-proposition
(prop. 1994/95:19). Utskottet föreslår därför att det av EU
delfinansierade miljöstödet ökas i förhållande till regeringens
förslag med 672 miljoner kronor. Som utskottet redovisat ovan
finansieras tillskottet delvis med en sänkning av det nationella
stödet under anslaget för regionala stöd till jordbruket (B 9).
Detta innebär en nationell insats per år på sammanlagt
1 072 000 000 kr (2 144 miljoner kronor inkl.
EG-finansiering). Med hänsyn till att miljöstöd kommer att
utbetalas vid två tillfällen under budgetperioden 1995/96
föreslår utskottet att riksdagen till Miljöersättningar inom
jordbruket anvisar 2 144 000 000 kr. Med det anförda anser
utskottet att motion Jo259 yrkande 8 kan anses tillgodosedd.
Motionerna Jo202 yrkande 7, Jo210 yrkandena 5, 9, 12 och 14,
Jo246 yrkande 4, Jo261 yrkande 7, Fi211 yrkande 21 och Fi216
yrkande 19 delvis avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 38 bort ha följande
lydelse:
38. beträffande miljöersättningar inom jordbruket
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion
1994/95:Jo259 yrkande 8 samt med avslag på motionerna
1994/95:Jo202 yrkande 7, 1994/95:Jo210 yrkandena 5, 9, 12 och
14, 1994/95:Jo246 yrkande 4, 1994/95:Jo261 yrkande 7,
1994/95:Fi211 yrkande 21 och 1994/95:Fi216 yrkande 19 delvis
till Miljöersättningar inom jordbruket för budgetåret
1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 2 144 000 000 kr,
25. Miljöersättningar inom jordbruket (mom. 38)
Maggi Mikaelsson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 52
börjar med "Vad därefter" och slutar med "anses tillgodosedda"
bort ha följande lydelse:
EU:s miljöstöd tillhör de stöd där regeringen föreslår den
största förändringen jämfört med den utredning, "Förstärkta
miljöinsatser i jordbruket" (SOU 1994:82), som legat till grund
för förhandlingarna med EU. Som redovisats ovan har riksdagen i
principfrågan om miljöprogrammens utformning beslutat att ett
miljöprogram med tre delprogram skulle utformas inom ramen för
EEG-förordning 2078/92. Enligt utskottets mening är regeringens
förslag till ekonomiska ramar för miljöstödsprogrammet för lågt.
I regeringens förslag omfördelas medel från Miljödepartementets
budget för landskapsvård på 250 miljoner kronor samt 39 miljoner
kronor för s.k. NOLA-stöd. Det innebär att regeringens förslag i
princip endast utnyttjar de EU-medel som tillämpningen av
EEG-förordningen 2078/92 innebär. Av de återförda
miljöavgifterna syns inte ett spår. Detta trots att riksdagen i
december uttalade att jordbruket och trädgårdsnäringen bör
tillföras resurser som står i paritet med intäkterna från
miljöavgifterna. Enligt utskottets uppfattning finns det många
goda skäl att satsa på miljöåtgärder i jordbruket. Det handlar å
ena sidan om att skapa förutsättningar för en nödvändig
omställning mot en långsiktigt hållbar utveckling som kan
kombinera produktion av livsmedel och andra produkter av hög
kvalitet med att tillhandahålla för människan nödvändiga
kollektiva nyttigheter samtidigt som den biologiska mångfalden
bevaras. Men det handlar också om att så långt den svenska
ekonomin tillåter utnyttja de delfinansierade miljöstöd som
förhandlats fram med EU. Utskottet föreslår därför att det av EU
delfinansierade miljöstödet ökas med 455 miljoner kronor i
förhållande till regeringens förslag. Finansiering sker genom
att utöver regeringens förslag återföra medel för avgifter på
handelsgödsel och bekämpningsmedel samt en omfördelning av medel
från anslagen B 4, B 9 och F 6. Detta innebär en nationell
insats per år på sammanlagt 855 000 000 kr (1 710 miljoner
kronor inkl. EG-finansiering). Med hänsyn till att miljöstöd
kommer att utbetalas vid två tillfällen under budgetperioden
1995/96 föreslår utskottet att riksdagen till Miljöersättningar
inom jordbruket anvisar 1 710 000 000 kr. Med det anförda
anser utskottet att motion Jo261 yrkande 7 kan anses
tillgodosedd. Motionerna Jo202 yrkande 7, Jo210 yrkandena 5, 9,
12 och 14, Jo246 yrkande 4, Jo259 yrkande 8, Fi211 yrkande 21
och Fi216 yrkande 19 delvis avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 38 bort ha följande
lydelse:
38. beträffande miljöersättningar inom jordbruket
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion
1994/95:Jo261 yrkande 7 samt med avslag på motionerna
1994/95:Jo202 yrkande 7, 1994/95:Jo210 yrkandena 5, 9, 12 och
14, 1994/95:Jo246 yrkande 4, 1994/95:Jo259 yrkande 8,
1994/95:Fi211 yrkande 21 och 1994/95:Fi216 yrkande 19 delvis
till Miljöersättningar inom jordbruket för budgetåret
1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 710 000 000 kr,
26. Miljöersättningar inom jordbruket (mom. 38)
Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 52
börjar med "Vad därefter" och slutar med "anses tillgodosedda"
bort ha följande lydelse:
Regeringen har föreslagit ett betydligt mindre omfattande
svenskt utnyttjande av EU:s miljöstöd för jordbruket än vad som
från början var tänkt. Utskottet är starkt kritiskt till att
regeringen försitter denna chans till en kraftfull satsning på
miljöåtgärder. Som utskottet återkommer till nedan kan en rad
skäl anföras för att utnyttja miljöstödet för jordbruket enligt
det förslag som fanns i den tidigare regeringens EU-proposition
(prop. 1994/95:19) och som i detalj redovisas i utredningen
"Förstärkta miljöinsatser i jordbruket" (SOU 1994:82). Utskottet
föreslår därför att det av EU delfinansierade miljöstödet ökas i
förhållande till regeringens förslag med 1 225 miljoner kronor.
Till ett delprogram för stöd till ekologisk odling bör enligt
utskottets mening 450 miljoner kronor anvisas för
budgetperioden, fördelat på 150 miljoner kronor odlingssäsongen
1995 och 300 miljoner kronor odlingssäsongen 1996. Hälften
finansieras av EU. För ett nytt delprogram, "Resurshushållande
konventionellt jordbruk", bör 200 miljoner kronor anvisas under
år 1995 och 500 miljoner kronor under år 1996. Totalt för
budgetperioden kan beräknas ett belopp på 700 miljoner kronor,
varav hälften finansieras av EU. För ett nytt delprogram,
"Produktionsanknutet generellt stöd till vall och bete", i
stödområdena 1--4 och i södra Sveriges s.k. LFA-område bör 800
miljoner kronor anvisas per år. För budgetperioden innebär detta
ett belopp på totalt 1 600 miljoner kronor, varav hälften
finansieras av EU. För delprogrammet landskapsvårdande åtgärder
och delprogrammet miljökänsliga områden bör sammanlagt 650
miljoner kronor anvisas per år. För budgetperioden innebär detta
ett belopp på totalt 1 300 miljoner kronor, varav hälften
finansieras av EU. Sammanfattningsvis innebär detta en nationell
insats per år på sammanlagt 1 012 500 000 kr (2 025 miljoner
kronor inkl. EG-finansiering). Med hänsyn till att miljöstöd
kommer att utbetalas vid två tillfällen under budgetperioden
1995/96 föreslår utskottet att riksdagen till Miljöersättningar
inom jordbruket anvisar 2 025 000 000 kr. Med det anförda
anser utskottet att motion Jo210 yrkandena 5, 9, 12 och 14 kan
anses tillgodosedd. Motionerna Jo202 yrkande 7, Jo246 yrkande 4,
Jo259 yrkande 8, Jo261 yrkande 7, Fi211 yrkande 21 och Fi216
yrkande 19 delvis avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 38 bort ha följande
lydelse:
38. beträffande miljöersättningar inom jordbruket
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion
1994/95:Jo210 yrkandena 5, 9, 12 och 14 samt med avslag på
motionerna 1994/95:Jo202 yrkande 7, 1994/95:Jo246 yrkande 4,
1994/95:Jo259 yrkande 8, 1994/95:Jo261 yrkande 7, 1994/95:Fi211
yrkande 21 och 1994/95:Fi216 yrkande 19 delvis till
Miljöersättningar inom jordbruket för budgetåret 1995/96
anvisar ett förslagsanslag på 2 025 000 000 kr,
27. EG-budgetens finansiering av miljöersättningar inom
jordbruket (mom. 39)
Under förutsättning av bifall till reservation 24
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne
(alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 52
börjar med "Mot bakgrund" och slutar med "yrkande 9" bort ha
följande lydelse:
Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att 2 144 000
kr anvisas under det nya anslaget B 12, motsvarande EG:s
finansiering. Därmed tillgodoses motion Jo259 yrkande 9. Motion
Jo210 yrkande 15 avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 39 bort ha följande
lydelse:
39. beträffande EG-budgetens finansiering av
miljöersättningar inom jordbruket
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion
1994/95:Jo259 yrkande 9 samt med avslag på motion 1994/95:Jo210
yrkande 15 till Från EG-budgeten finansierade
miljöersättningar för budgetåret 1995/96 anvisar ett
förslagsanslag på 2 144 000 000 kr,
28. EG-budgetens finansiering av miljöersättningar inom
jordbruket (mom. 39)
Under förutsättning av bifall till reservation 26
Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 52
börjar med "Mot bakgrund" och slutar med "yrkande 9" bort ha
följande lydelse:
Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att
2 025 000 000 kr anvisas under det nya anslaget B 12,
motsvarande EG:s finansiering. Därmed tillgodoses motion Jo210
yrkande 15. Motion Jo259 yrkande 9 avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 39 bort ha följande
lydelse:
39. beträffande EG-budgetens finansiering av
miljöersättningar inom jordbruket
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion
1994/95:Jo210 yrkande 15 och med avslag på motion 1994/95:Jo259
yrkande 9 till Från EG-budgeten finansierade
miljöersättningar för budgetåret 1995/96 anvisar ett
förslagsanslag på 2 025 000 000 kr,
29. Det svenska programmet för miljöersättning inom jordbruket
(mom. 40)
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne
(alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 52
börjar med "Ett stort" och på s. 53 slutar med "vidare åtgärd"
bort ha följande lydelse:
I den tidigare regeringens EU-proposition (prop. 1994/95:19)
föreslogs att Sverige i stor utsträckning skulle utnyttja EU:s
miljöprogram för jordbruket. Som utskottet anfört ovan har
regeringen valt att gå ifrån detta förslag. Regeringen har i
stället presenterat ett eget program som innebär att Sverige
inte utnyttjar EU:s miljöprogram fullt ut. Utskottet anser att
den tidigare regeringens förslag bör fullföljas och föreslår
därför följande. Det nationella programmet för miljöersättning
bör delas upp i tre områden med samordning mellan de olika
programområdena. Dessa är programmet för ekonomisk bärkraft,
resurshushållningsprogrammet samt bevarandeprogrammet.
Programområdena bör i princip svara mot målet för ett öppet och
varierat landskap, målet att minska växtnäringsläckaget och
riskerna vid användning av bekämpningsmedel samt målet att
bevara biologisk mångfald och kulturvärden i odlingslandskapet.
Programmen innebär sammanfattningsvis följande. För att främja
sådan användning av jordbruksmark som är förenlig med skydd och
förbättring av miljön, landsbygden och landskapet bör
miljöersättning lämnas i norra Sverige och i det mindre gynnade
området i södra Sveriges skogs- och mellanbygder inom ramen för
programmet för ekonomisk bärkraft. Detta för att bevara ett
levande och öppet landskap.
Inom ramen för resurshushållningsprogrammet bör ersättning
lämnas bl.a. till ekologiskt jordbruk och resurshushållande
konventionellt jordbruk. Riktmärket för ekologiskt jordbruk bör
i enlighet med riksdagens målsättning vara att ca 300 000 ha
åkermark odlas ekologiskt år 2000. För detta ändamål bör en
permanent arealersättning lämnas till jordbrukare med ekologiskt
jordbruk. För att reducera växtnäringsläckaget ytterligare bör
miljöersättning lämnas även för extensiv vall, för skyddszoner
utmed vattendrag samt för insådd av fånggröda.
Inom ramen för bevarandeprogrammet bör ersättning lämnas för
bevarande av slåttermark, betesmark och för övriga värdefulla
natur- och kulturmiljöer. Dessutom bör det lämnas ersättning för
övriga åtgärder för att bevara biologisk mångfald såsom
ersättning för bevarande av våtmarker, småvatten, mindre åar och
bäckar. Därutöver bör ersättning lämnas för miljöåtgärder på
vissa begränsade arealer skogsmark.
På grund av att den nuvarande regeringen frångått den tidigare
regeringens framförhandlade resultat har allvarliga förseningar
uppstått. Det är nu angeläget att prioritera åtgärder som snabbt
kan genomföras. Stöd till vall och bete samt våtmarker är sådana
delområden, likaså bevarande av värdefullt odlingslandskap inom
ramen för länsstyrelsernas inventeringar och program.
Enligt utskottets mening bör regerigen återkomma till
riksdagen med ett förslag i enlighet med det nu anförda. Vad
utskottet anfört med anledning av motionerna Jo238 yrkande 5 och
Jo609 yrkande 16 bör ges regeringen till känna. Motionerna Jo202
yrkande 6, Jo210 yrkandena 10, 11, 13 och 21 delvis, Jo232,
Jo233, Jo234 yrkande 1, Jo240 yrkande 4, Jo261 yrkande 8, Jo262
yrkande 2, Jo263 yrkande 4, Jo270 yrkande 1, Jo273 yrkande 1 och
Jo628 yrkande 25 avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 40 bort ha följande
lydelse:
40. beträffande det svenska programmet för miljöersättning
inom jordbruket
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Jo238
yrkande 5 och 1994/95:Jo609 yrkande 16 samt med avslag på
motionerna 1994/95:Jo202 yrkande 6, 1994/95:Jo210 yrkandena 10,
11, 13 och 21 delvis, 1994/95:Jo232, 1994/95:Jo233,
1994/95:Jo234 yrkande 1, 1994/95:Jo240 yrkande 4,
1994/95:Jo261 yrkande 8, 1994/95:Jo262 yrkande 2,
1994/95:Jo263 yrkande 4, 1994/95:Jo270 yrkande 1,
1994/95:Jo273 yrkande 1 och 1994/95:Jo628 yrkande 25 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
30. Det svenska programmet för miljöersättning inom jordbruket
(mom. 40)
Maggi Mikaelsson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 52
börjar med "Ett stort" och på s. 53 slutar med "vidare åtgärd"
bort ha följande lydelse:
Ett stort -- -- -- (=utskottet) -- -- -- på djurinnehav. Det
inom delprogrammet för landskapsvård föreslagna arealstödet för
vall och bete bör utformas så att 400 miljoner kronor avser stöd
till vall och bete i Norrland och 300 miljoner kronor avser stöd
till vall och bete i södra Sveriges skogs- och mellanbygder.
Riksdagen beslutade i december 1994 att regeringen skulle
återkomma med förslag på miljöåtgärder i det konventionella
jordbruket. Enligt utskottets mening är det är beklagligt att
regeringen inte har presenterat något sådant förslag. Även om
det finns ett växande intresse för ekologiskt odlad mat kommer
under en lång tid framåt det konventionella jordbruket att
dominera livsmedelsproduktionen. Det är därför av avgörande
betydelse att också det konventionella jordbruket minskar
miljöbelastningen och bidrar till en bättre miljö. Jordbruket är
ett viktigt och nödvändigt led i kretsloppet och kan utgöra en
motor för utvecklingen av ett framtida kretsloppssamhälle. De
problem som måste åtgärdas när det gäller det konventionella
jordbruket är bristande kunskap om jordbrukets roll för miljön,
växtnäringsläckaget, läckage från stallgödsel samt bevarande och
återupprättande av ett varierat odlingslandskap och en biologisk
mångfald. För att komma till rätta med problemen måste man bl.a.
öka arealen grön mark inklusive extensiv vall, begränsa
användningen av handelsgödselkväve, skapa sprutningsfria
kantzoner, öka insådden av fånggrödor och återskapandet av
våtmarksområden samt kunskapen om det biologiska kretsloppet
genom att bl. a. göra växtnäringsbalanser för det enskilda
jordbruket. Inom ramen för landskapsvård bör ca 200 miljoner
kronor avsättas som ett första steg i avvaktan på ytterligare
förslag om miljöåtgärder från regeringen.
Den viktigaste enskilda faktorn för att vrida utvecklingen i
miljövänlig riktning är enligt utskottets mening kunskap. Därför
är det nödvändigt att en ny inriktning av jordbrukspolitiken
också ger möjlighet för jordbrukaren både att få rådgivning och
att få möjlighet till utbildning och vidareutbildning. Genom
införandet av EU:s miljöprogram finns det dessutom möjligheter
att få dessa utbildningsinsatser delfinansierade från EU.
Anslaget för Rådgivning och utbildning (B 4) bör därför
överföras till anslaget för Miljöersättningar inom jordbruket
(B 11) och ingå i EU:s miljöprogram. Inom ramen för
landskapsvårdsprogrammet kan därför 150 miljoner kronor avsättas
till rådgivning och utbildning. Av detta bör ca 40 miljoner
avdelas till det ekologiska jordbruket. Vad utskottet anfört med
anledning av motion Jo261 yrkande 8 bör ges regeringen till
känna. Motionerna Jo202 yrkande 6, Jo210 yrkandena 10, 11, 13
och 21 delvis, Jo232, Jo233, Jo234 yrkande 1, Jo238 yrkande 5,
Jo240 yrkande 4, Jo262 yrkande 2, Jo263 yrkande 4, Jo270 yrkande
1, Jo273 yrkande 1, Jo609 yrkande 16 och Jo628 yrkande 25
avstyrks i den mån de inte kan anses tillgodosedda med vad
utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 40 bort ha följande
lydelse:
40. beträffande det svenska programmet för miljöersättning
inom jordbruket
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo261 yrkande 8
och med avslag på motionerna 1994/95:Jo202 yrkande 6,
1994/95:Jo210 yrkandena 10, 11, 13 och 21 delvis,
1994/95:Jo232, 1994/95:Jo233, 1994/95:Jo234 yrkande 1,
1994/95:Jo238 yrkande 5, 1994/95:Jo240 yrkande 4,
1994/95:Jo262 yrkande 2, 1994/95:Jo263 yrkande 4,
1994/95:Jo270 yrkande 1, 1994/95:Jo273 yrkande 1,
1994/95:Jo609 yrkande 16 och 1994/95:Jo628 yrkande 25 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
31. Det svenska programmet för miljöersättning inom jordbruket
(mom. 40)
Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 52
börjar med "Ett stort" och på s. 53 slutar med "vidare åtgärd"
bort ha följande lydelse:
För att styra in konventionella lantbrukare mot en
miljövänligare produktion bör Sverige ha ett program för stöd
till resurshushållande konventionellt jordbruk liknande det som
föreslogs i betänkandet "Förstärkta miljöinsatser i jordbruket"
(SOU 1994:82). Enligt EU:s miljöprogram för jordbruket skall
medlemsländerna ha ett miljöprogram syftande till ett på sikt
resurssnålare och hållbarare lantbruk. Det förslag till
miljöprogram som regeringen föreslagit uppfyller inte detta
krav. Enligt utskottets mening är detta olyckligt, eftersom just
programmet för resurshushållande konventionellt jordbruk kan ge
konventionella odlare, som är intresserade av ekologisk odling,
en möjlighet att växla om stegvis. Genom detta program får vi i
gång utvecklingen och stimulerar miljötänkandet. Kraven för att
få detta stöd skall vara mindre användning av handelsgödselkväve
och bekämpningsmedel m.m. enligt förslag i betänkandet
"Förstärkta miljöinsatser i jordbruket". Enligt utskottets
bedömning bör dock kraven på reduktion av användning av
konstgödsel skärps, och därför föreslås att olika stödnivåer och
en trappa för reduktionen (30 %, 40 % och 50 %) införs. Enligt
utskottets mening bör även dispensmöjligheten för
svampbekämpningsmedel tas bort. Stöden skall alltså
differentieras efter miljöinsats. Det högsta stödet skall inte
överstiga hälften av stödet till ekologisk odling, dvs. 1 000 kr
per hektar. För att få stöd skall kontrakt om 5 år tecknas.
Programmet kan ingå i EU:s miljöprogram och delfinansieras till
50 % av EU.
Många av de arter som är akut hotade i odlingslandskapet finns
i vall och betesmarker. För att säkerställas att dessa bevaras
och att ett jordbruk med djur blir kvar i dessa områden behövs
produktionsanknutet generellt arealstöd till vall och bete.
Varken omfattningen eller nivåerna för dessa stöd inom
miljöprogrammet anges av regeringen. Enligt utskottets mening
bör det produktionsanknutna generella stödet till vall och bete
brytas ut ur det föreslagna miljöprogrammet och tillföras nya
resurser enligt förslag i betänkandet "Förstärkta miljöinsatser
i jordbruket" och proposition 1994/95:19. Stödet kan ingå i EU:s
miljöprogram och finansieras till 50 % av EG-budgeten.
När det gäller miljöersättningar inom jordbruket i övrigt
konstaterar utskottet följande. Förslaget att lyfta ut stödet
till vall och bete i stödområdena 1--4 och södra Sveriges
LFA-områden ur den i budgetpropositionen föreslagna summan för
miljöersättningarna skapar utrymme för ytterligare
miljösatsningar inom jordbruket. Stöd till utrotningshotade
husdjursraser, stöd till våtmarker, småvatten och åar är
åtgärder utskottet finner särskilt angelägna.
Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo210 yrkandena
10, 11, 13 och 21 delvis bör ges regeringen till känna.
Motionerna Jo202 yrkande 6, Jo232, Jo233, Jo234 yrkande 1, Jo238
yrkande 5, Jo240 yrkande 4, Jo261 yrkande 8, Jo262 yrkande 2,
Jo263 yrkande 4, Jo270 yrkande 1, Jo273 yrkande 1, Jo609 yrkande
16 och Jo628 yrkande 25 avstyrks i den mån de inte kan anses
tillgodosedda.
dels att utskottets hemställan under 40 bort ha följande
lydelse:
40. beträffande det svenska programmet för miljöersättning
inom jordbruket
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo210 yrkandena
10, 11, 13 och 21 delvis samt med avslag på motionerna
1994/95:Jo202 yrkande 6, 1994/95:Jo232, 1994/95:Jo233,
1994/95:Jo234 yrkande 1, 1994/95:Jo238 yrkande 5,
1994/95:Jo240 yrkande 4, 1994/95:Jo261 yrkande 8,
1994/95:Jo262 yrkande 2, 1994/95:Jo263 yrkande 4,
1994/95:Jo270 yrkande 1, 1994/95:Jo273 yrkande 1,
1994/95:Jo609 yrkande 16 och 1994/95:Jo628 yrkande 25 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
32. Värdefulla kulturväxter m.m. (mom. 41)
Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 53
börjar med "Med anledning" och slutar med "yrkandena 1 och 2"
bort ha följande lydelse:
De länder som ratificerat konventionen om biologisk mångfald
har förbundit sig att genomföra en rad åtgärder för att bevara
jordens biologiska mångfald, verka för långsiktigt hållbar
användning av dess beståndsdelar och åstadkomma en rättvis
fördelning av de vinster som uppstår vid utnyttjande av
genetiska resurser. I jordbruket strävar man efter ökad mångfald
och mindre tillförsel av energi i alla former. Detta sätter
odling av grödor med inbyggd genetisk resistens och av
alternativa grödor i fokus. I Sverige och Norden används i dag
alltmer växtmaterial som härstammar från sydligare länder. Detta
material är dåligt anpassat till våra förhållanden, vilket är
särskilt allvarligt för de norra regionerna. Det kommer därför
att finnas ett stort inhemskt behov av ökad förädling av sorter
med önskade egenskaper. I sin tur kräver detta bättre
tillgänglighet till lämpliga genetiska resurser och ett
välanpassat och tillgängligt grundmaterial för den framtida
förädlingen. Även växtmaterial med potentiellt värde måste
beaktas. En viktig resurs i sammanhanget är odlarhistoriskt
intresserade jordbrukare och andra med tillgång till
jordbruksmark som vill bevara gamla sorter i odling. De kan
svara för insitu-bevarande av en omfattning som ingen situation
kan klara. Sådana odlingar kan ha betydelse också för bevarande
av mer eller mindre hotade ogräs. Bevarande av vissa åkerogräs
måste ske under ganska speciella förhållanden och med
tillämpning av traditionella metoder vid sådd, skörd och
tröskning. Förutom det genbevarande värde odlingarna har kan de
också besitta höga kulturhistoriska kvaliteter. I rätt
sammanhang kan de väsentligt berika värdefulla kulturmiljöer i
odlingslandskapet och höja deras pedagogiska värde. Förslaget
till miljöersättningar i jordbruket innehåller inget stöd för
odling av äldre, genetiskt värdefullt växtmaterial eller
anläggning och skötsel av åkrar med insådd av hotade åkerogräs.
Utskottet föreslår att förslaget till miljöersättningar
kompletteras så att ersättning kan utgå även till odling av
äldre genetiskt värdefulla kulturväxter och ogräs. Om detta inte
genomförs föreslår utskottet att resurser på annat sätt ställs
till förfogande så att kraven enligt konventionen om biologisk
mångfald uppfylls. Vad utskottet anfört med anledning av motion
Jo265 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 41 bort ha följande
lydelse:
41. beträffande värdefulla kulturväxter m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo265 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
33. Vissa frågor i övrigt om ekologiskt jordbruk (mom. 43)
Maggi Mikaelsson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 53
börjar med "Den huvudsakliga" och på s. 54 slutar med "vidare
åtgärd" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening är tydliga politiska signaler viktiga
för att 10-procentsmålet för den ekologiska odlingen skall kunna
realiseras. De lantbrukare som är beredda att gå före på vägen
mot ett kretsloppsjordbruk måste garanteras en lönsamhet som är
bättre än vid konventionell drift. Dessutom måste utvecklingen
av det ekologiska lantbruket stöttas med andra
jordbrukspolitiska åtgärder som visar att samhällets engagemang
för den ekologiska produktionen är seriös och långsiktig.
Den nödvändiga lönsamhetsförstärkningen måste med dagens
förutsättningar komma i form av en riktad arealersättning till
hela den ekologiskt odlade arealen i enlighet med det beslut
riksdagen redan tagit. I princip är det önskvärt att ökade
miljökrav på jordbruket betalas direkt av konsumenterna via
priset. Men i en situation där jordbrukspolitiken är bunden av
EU-regleringar med administrativa priser är detta omöjligt att
genomföra fullt ut. Så länge det konventionella jordbrukets
miljökostnader inte kan läggas på produktpriserna blir det
orimliga prisskillnader, om merkostnaden för ekologisk
produktion helt och hållet måste tas ut på marknaden. Det är
viktigt att ersättningsnivåerna tar hänsyn till de ganska stora
skillnader som finns i kostnadsnackdel mellan olika
driftsinriktningar -- framför allt skillnaden mellan de gårdar
som bara driver växtodlingen ekologiskt och de som även har
ekologisk djurhållning. Miljöprogramutredningen (SOU 1994:82)
har inte tillräckligt beaktat den skillnaden. De regionala
lönsamhetsskillnaderna har däremot överdrivits i utredningens
beräkningar, vilka uteslutande baserats på ekonomin i
växtodlingen. Den lägre arealavkastningen vid ekologisk drift
ger effekter också på lönsamheten i djurhållningen. Om hänsyn
tas till detta är de regionala lönsamhetsskillnaderna relativt
små. Utskottet anser därför att den regionala differentieringen
kan slopas. Däremot är utredningens förslag om differentiering
av ersättningen efter djurtäthet i princip bra. Miljöstödet
skall prioritera ekologisk djurhållning. Ekologisk djurhållning
skall tilldelas dubbelt arealstöd. Ersättningen bör också vara
högre för sådana grödor som inte kvalificerar för EU:s generella
arealstöd, framför allt vall, potatis och grönsaker.
Ersättningen bör inte knytas till KRAV:s eller EU:s regelverk
för ekologisk odling. Båda dessa är komplicerade och består till
stora delar av regler avsedda att garantera produkten gentemot
konsumenterna.
Om 10-procentsmålet skall uppnås måste ca 7 000 lantbrukare
introduceras i det ekologiska lantbrukets principer och metoder
under en period på fem år. Det kräver rådgivning och utbildning
av betydligt större omfattning än i dag. Särskilt i början av
omläggningen behövs en koncentrerad insats med både utbildning
och individuell rådgivning på gården. Även under den fortsatta
omläggningstiden finns behov av regelbunden rådgivning. Också
efter avslutad omläggning behövs givetvis resurser för assistans
med att lösa särskilda problem i produktionen, liksom möjlighet
till fördjupning och utveckling. Man bör även komma ihåg att en
betydande del av metodutvecklingen i det ekologiska lantbruket
sker i samarbete mellan erfarna lantbrukare och
rådgivare/forskare. EU:s miljöprogramförordning innehåller
generösa ramar för delfinansiering av utbildningskostnader.
Samtliga statliga rådgivningsresurser till ekologiskt lantbruk
bör därför kanaliseras via miljöprogrammet. Det är viktigt att
de ökade resurserna görs tillgängliga för alla institutioner och
aktörer som hanterar den ekologiska rådgivningen. Den bristande
tillgången på erfarna rådgivare kommer att bli ett problem om
nyanslutningen
av lantbrukare ökar snabbt. Påbyggnadsutbildning av rådgivare
måste därför prioriteras när det gäller utbildning.
Med EU-medlemskapet införs flera nya produktionsbegränsande
åtgärder som alla har syftet att minska överskottsproduktionen.
På den ekologiska marknaden finns dock inga överskott. Dessutom
har ekologisk produktion redan betydligt lägre avkastning, lägre
spannmålsandel och lägre djurtäthet. Såväl miljö- som marknads-
och rättviseskäl motiverar därför att ekologiska gårdar undantas
från samtliga generella produktionsbegränsningar (tvångsträda
samt mjölk-, kött- och sockerbetskvoter).
KRAV-kontrollen har spelat en avgörande roll för det
ekologiska lantbrukets expansion. KRAV har en bred förankring
och ett smidigt regelsystem med kriterier som regelbundet skärps
i takt med metodutvecklingen. Till skillnad från EU:s ekologiska
regelverk, som har höga trösklar för nyrekrytering och till
stora delar bygger på en nischproduktionsfilosofi, har KRAV en
låg ingångströskel och en inriktning på bred anslutning. En
stelbent tillämpning av EU-reglerna skulle därför allvarligt
försvåra den vidare utvecklingen av det ekologiska lantbruket.
Enligt utskottets mening behövs specifika satsningar på
forskning om ekologiskt lantbruk. I rådande inledningsskede är
det viktigt att den tillämpade forskningen tillförs ytterligare
resurser så att utvecklingen stimuleras på ett effektivt sätt.
Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo251 yrkandena 1
delvis, 2 och 4--7 bör ges regeringen till känna. Motionerna
Jo202 yrkande 11 delvis, Jo210 yrkandena 1--4, 7 och 8, Jo213
delvis, Jo228 och Jo246 yrkande 3 delvis avstyrks i den mån de
inte kan anses tillgodosedda med vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 43 bort ha följande
lydelse:
43. beträffande vissa frågor i övrigt om ekologiskt
jordbruk
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo251 yrkandena
1 delvis, 2 och 4--7 och med avslag på motionerna 1994/95:Jo202
yrkande 11 delvis, 1994/95:Jo210 yrkandena 1--4, 7 och 8,
1994/95:Jo213 delvis, 1994/95:Jo228 och 1994/95:Jo246 yrkande 3
delvis som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
34. Vissa frågor i övrigt om ekologiskt jordbruk (mom. 43)
Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 53
börjar med "Den huvudsakliga" och på s. 54 slutar med "vidare
åtgärd" bort ha följande lydelse:
Som framhålls i motion Jo210 måste Sverige få ett lantbruk som
är långsiktigt uthålligt. Riksdagens mål att 10 % av åkerarealen
skall vara ekologiskt odlad år 2000 är ett bra mål, men enligt
utskottet är detta endast ett delmål. Det långsiktiga målet
måste vara ett lantbruk helt fritt från användning av ändliga
resurser och kemiska bekämpningsmedel. För att nå det första
målet måste regeringen återkomma till riksdagen med en plan för
hur det skall förverkligas. De jordbrukspolitiska besluten måste
tydligt visa vilken utveckling som skall främjas.
Även för konstgödselanvändningen behövs ett delmål. Riksdagens
mål att minska användningen med 25 % till år 1995 kommer inte
att nås. Utskottet anser att det nya delmålet bör vara att
användningen av konstkväve skall halveras till år 2000 beräknat
utifrån 1994 års förbrukning. För bekämpningsmedel bör delmålet
vara 80 % reduktion av användningen till år 2000 beräknat
utifrån 1994 års förbrukning. Reduktionen bör inte som i dag
beräknas med utgångspunkt från antal kilo aktiv substans. Hänsyn
måste också tas till hur stor areal preparaten räcker till.
Enligt utskottets mening bör reduktionen därför vara
dosrelaterad.
Arealstödet till ekologiska lantbrukare måste vara av en sådan
storlek, att det blir ekonomiskt lönsammare att odla ekologiskt
än konventionellt. Stöd skall utgå till all åkerareal oavsett
grödor, liksom vall, bete och träda. Även odling av bär,
grönsaker och potatis bör alltså ge arealstöd. Enligt utskottets
mening bör ekologiska odlare undantas från EU:s trädeskrav.
Avsikten med trädeskravet är att minska produktionen, något den
ekologiska odlaren redan gjort, eftersom hektarskörden är
betydligt mindre i den ekologiska odlingen än i den
konventionella. Stödet för ekologisk odling bör vara i
storleksordningen 2 000 kr per hektar med lika fördelning över
hela landet. Eventuell differentiering mellan olika grödor bör
skyndsamt utredas i samarbete med näringen.
Enligt utskottets mening är en utökad rådgivning, utbildning
och forskning rörande resurshushållande konventionellt och
ekologiskt lantbruk nödvändigt för att omställningen till ett
hållbart lantbruk skall underlättas. Forskning rörande metoder
att återföra växtnäring från tätorterna till jordbruket skall
prioriteras, liksom forskning rörande sambandet mellan
odlingssystem, produktkvalitet och hälsa. Med växtnäring avses
inte bara rötslam, eftersom kväve och kalium då inte återförs.
Rådgivningsverksamheten är ytterst viktig för främjandet av
den ekologiska odlingen. Att odla ekologiskt kräver ett
annorlunda kunnande. Insatserna för växtnäringsförsörjning,
ogräsbekämpning m.m. måste ske förebyggande. Även ekologisk
djurhållning kräver rådgivning. Om inte insatserna på detta
område ökas rejält finns risk att bristen på rådgivning och
kunnande omöjliggör för många jordbrukare att ställa om driften.
Med 10 procentsmålet skall antalet ekologiska lantbruk öka från
dagens ca 2 000 till över 10 000 år 2000.
Vidar bör betydelsen av stöd till information och
marknadsföring m.m. för ekologiskt lantbruk framhållas. Under
anslaget Konsument- och marknadsföringsåtgärder inom
livsmedelsområdet anslås 30 miljoner kronor för budgetperioden.
Utskottet anser att detta anslag bör förstärkas. Den ekologiska
produktionen kontrolleras i dag av KRAV, en ekonomisk förening
med producenter, handel och miljöorganisationer som medlemmar.
Den kontrollerar hela produktionen från fält och ladugårdar via
förädlingen till butikerna. Verksamheten har varit mycket
framgångsrik. I och med den förväntade ökningen av antalet
ekologiska lantbrukare, både på växt- och djursidan, finns i dag
behov av ekonomisk förstärkning. Verksamheten har under de
senaste åren fått minskade anslag, vilket lett till att den i
dag brottas med ekonomiska problem. Utskottet anser att
ytterligare medel bör tillföras KRAV.
Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo210 yrkandena
1--4, 7 och 8 bör ges regeringen till känna. Motionerna Jo202
yrkande 11 delvis, Jo213 delvis, Jo228, Jo246 yrkande 3 delvis
och Jo251 yrkandena 1 delvis, 2 och 4--7 avstyrks i den mån de
inte kan anses tillgodosedda med vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 43 bort ha följande
lydelse:
43. beträffande vissa frågor i övrigt om ekologiskt
jordbruk
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo210 yrkandena
1--4, 7 och 8 samt med avslag på motionerna 1994/95:Jo202
yrkande 11 delvis, 1994/95:Jo213 delvis, 1994/95:Jo228,
1994/95:Jo246 yrkande 3 delvis samt 1994/95:Jo251 yrkandena 1
delvis, 2 och 4--7 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
35. Differentierad arealersättning (mom. 46)
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne
(alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 56
börjar med "Riksdagen har" och slutar med "till känna" bort ha
följande lydelse:
Riksdagen har -- -- -- (=utskottet) -- -- -- markens
avkastning. Det tidigare förslaget om endast tre klasser för
utbetalning av arealstöd leder till snedvridna
kapitaliseringseffekter, orättvis fördelning och felaktiga
konkurrensförhållanden, inte minst gentemot omvärlden. Antalet
klasser för areala ersättningar bör vara elva såsom föreslogs i
den tidigare regeringens EU-proposition (prop. 1994/95:19). Vad
utskottet anfört med anledning av motionerna Jo223 yrkande 1 och
Jo238 yrkandena 7 och 25 delvis bör ges regeringen till känna.
Motionerna Jo246 yrkande 6, Jo262 yrkande 1 och Jo263 yrkande 8
avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 46 bort ha följande
lydelse:
46. beträffande differentierad arealersättning
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Jo223
yrkande 1 och 1994/95:Jo238 yrkandena 7 och 25 delvis samt med
avslag på motionerna 1994/95:Jo246 yrkande 6, 1994/95:Jo262
yrkande 1 och 1994/95:Jo263 yrkande 8 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
36. Differentierad arealersättning (mom. 46)
Eva Eriksson (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 56
börjar med "Riksdagen har" och slutar med "till känna" bort ha
följande lydelse:
Jordbrukarna i Sverige har i enlighet med reglerna i EU:s
gemensamma jordbrukspolitik (CAP) rätt till arealbidrag för
spannmålsodling och vissa andra grödor. Bidraget är en
kompensation för det lägre spannmåls- och oljeväxtpris som
följde av den minskade prisregleringen när CAP-reformen
genomfördes. Sverige förhandlade sig till ett arealbidrag
grundat på en skördenivå motsvarande ett genomsnitt för landet
om ca 4 000 kg spannmål per hektar. Enligt regelverket är det
sedan Sveriges sak att besluta om antalet nivåer för
arealersättningen. Avkastningen per hektar varierar starkt
mellan områden med olika jordar och klimat. Genom olika
bidragsnivåer i olika områden ges en rättvis kompensation till
spannmålsodlarna. I proposition 1994/95:19 föreslogs 11
ersättningsnivåer, vilka på ett rättvist sätt skulle spegla den
verkliga produktionen inom de olika avkastningsområdena i
Sverige. Riksdagens tidigare beslut om endast 3 regioner och
skillnaderna mellan nivåerna speglar enligt utskottets mening
inte den verkliga skillnaden i avkastning som råder i Sverige.
En minskning från 11 till 3 områden ger en väsentligt minskad
konkurrenskraft i många av de spannmålsproducerande områdena. I
områden mindre lämpade för spannmålsodling finns risken att
djurhållning med vall och tillhörande bete konkurreras ut av en
spannmålsodling för avsaluproduktion. För att bibehålla
livsmedelspriserna, vårt öppna landskap och vår
konkurrensförmåga i en framtida mer marknadsstyrd
jordbruksproduktion måste svenskt jordbruk ges möjlighet att
konkurrera på lika villkor med jämförbara regioner i andra
EU-länder. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo246
yrkande 6 bör ges regeringen till känna. Motionerna Jo223
yrkande 1, Jo238 yrkandena 7 och 25 delvis, Jo262 yrkande 1 och
Jo263 yrkande 8 avstyrks i den mån de inte kan anses
tillgodosedda med vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 46 bort ha följande
lydelse:
46. beträffande differentierad arealersättning
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo246 yrkande 6
och med avslag på motionerna 1994/95:Jo223 yrkande 1,
1994/95:Jo238 yrkandena 7 och 25 delvis, 1994/95:Jo262 yrkande 1
och 1994/95:Jo263 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
37. Differentierad arealersättning (mom. 46)
Maggi Mikaelsson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 56
börjar med "Riksdagen har" och slutar med "till känna" bort ha
följande lydelse:
Riksdagen har tidigare beslutat att arealersättningen skall
differentieras med utgångspunkt från tre ersättningsnivåer.
Utskottet har inte funnit anledning till ändrat
ställningstagande i denna fråga. Därmed avstyrks motionerna
Jo223 yrkande 1, Jo238 yrkandena 7 och 25 delvis, Jo246 yrkande
6, Jo262 yrkande 1 och Jo263 yrkande 8.
dels att utskottets hemställan under 46 bort ha följande
lydelse:
46. beträffande differentierad arealersättning
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo223 yrkande 1,
1994/95:Jo238 yrkandena 7 och 25 delvis, 1994/95:Jo246 yrkande
6, 1994/95:Jo262 yrkande 1 och 1994/95:Jo263 yrkande 8,
38. Fördelning av mjölkkvoter (mom. 53)
Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m), Eva
Eriksson (fp) och Eva Björne (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 58
börjar med "Som framhålls" och slutar med "och Jo258" bort ha
följande lydelse:
För att begränsa problemen med kapitaliseringseffekter bör en
fri handel med mjölkkvoter eftersträvas. Nu gällande beslut att
omsätta mjölkkvoter genom administrativa åtgärder leder enligt
utskottets mening till negativa effekter på fastighetsmarknaden
och blir sannolikt även dyrare för statskassan. Svenskt jordbruk
är redan i dagsläget belastat med väsentligt högre politiskt
beslutade kostnader än våra närmaste konkurrentländer, och
ytterligare höjningar är föreslagna. Utskottet kräver att en
konsekvent analys tas fram kring hur ingreppen påverkar
markvärdena i olika delar av landet.
Utskottet vill i detta sammanhang även uppmärksamma vissa
snedvridande effekter för de redan etablerade
ekomjölkproducenterna när det gäller fördelning av mjölkkvoter.
Genom att ekomjölkproducenterna har en lägre produktion per ko
jämfört med konventionell produktion blir kvoten inledningsvis
betydligt lägre. Om en producent däremot går över från
konventionell produktion till produktion av ekomjölk utgår man
vid kvotfördelning från hans tidigare betydligt högre
produktion. Producenten får därmed ett betydligt bättre
utgångsläge än den redan etablerade ekoproducenten. Denna
drabbas också genom förhållandet att kalvarna i
ekomjölksbesättningen måste födas upp med egen ekomjölk.
Utgångskvoten blir därigenom än lägre. Dessa problem bör beaktas
vid fördelning av ekomjölkkvoter. En sätt att uppnå största
möjliga rättvisa vore att basera kvotfördelningen inom
ekomjölkens produktion på antalet båsplatser multiplicerat med
genomsnittsproduktionen per ko i mjölkkontrollen. Genom detta
skulle ekomjölkproducenterna även få möjlighet att öka sin
produktion.
Vad utskottet anfört med anledning av motionerna Jo238 yrkande
25 delvis och Jo243 bör ges regeringen till känna. Motionerna
Jo220, Jo248, Jo252 och Jo258 avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 53 bort ha följande
lydelse:
53. beträffande fördelning av mjölkkvoter
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Jo238
yrkande 25 delvis och 1994/95:Jo243 samt med avslag på
motionerna 1994/95:Jo220, 1994/95:Jo248, 1994/95:Jo252 och
1994/95:Jo258 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
39. Mjölkkvoter och arrenden (mom. 54)
Maggi Mikaelsson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 58
börjar med "Fördelningen av" och slutar med "berörda motioner"
bort ha följande lydelse:
När det gäller fördelningen av värdet av mjölkkvoter mellan
jordägare och arrendator vill utskottet framhålla följande.
Det naturliga vore att den arrendator som väljer att upphöra med
mjölkproduktion också får en rättmätig del av ersättningen för
den mjölkkvot vederbörande förvaltat. För arrendatorer som
bedrivit mjölkproduktion i tiotals år borde rimligen hela
ersättningen tillfalla arrendatorn. Det är värt att notera att
detta inte medför några kostnader för samhället utan endast en
ökad rättvisa för dem som av olika skäl inte äger sin gård, men
ändå vill ha möjlighet att bedriva jordbruk. Regeringen bör få i
uppdrag att se över detta och komma med enhetliga regler som
garanterar rätten för arrendatorer att få skälig ersättning för
mjölkkvoterna. Vad utskottet anfört med anledning av motion
Jo229 bör ges regeringen till känna. Motion Jo242 kan därmed
anses tillgodosedd utan någon riksdagens vidare åtgärd.
dels att utskottets hemställan under 54 bort ha följande
lydelse:
54. beträffande mjölkkvoter och arrenden
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo229 och med
avslag på motion 1994/95:Jo242 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
40. Fiskeriverket (mom. 56)
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne
(alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 61
börjar med "Utskottet delar" och slutar med "berörda delar" bort
ha följande lydelse:
Som anförs i motion Jo259 har regeringen i ett inledande
avsnitt i bilaga 10 av budgetpropositionen aviserat mycket
kraftiga neddragningar av administrationen till år 1998. Mot den
bakgrunden är det knappast lämpligt att nu höja anslaget till
Fiskeriverket. Utskottet delar motionärernas åsikt att det nu
krävs att ett rationaliseringsarbete sätts i gång för att göra
en rejäl besparing under nästa budgetår. Verksamheten inom
Fiskeriverket bör ta nya former, och en sammanslagning med
Jordbruksverket bör övervägas. Utskottet tillstyrker således
motion Jo259 yrkande 10. Härigenom tillgodoses i viss
utsträckning övriga motioner som förordat en minskning av
verkets resurser.
dels att utskottets hemställan under 56 bort ha följande
lydelse:
56. beträffande Fiskeriverket
att riksdagen med anledning av regeringens förslag,
med bifall till motion 1994/95:Jo259 yrkande 10 och med
anledning av motionerna 1994/95:Jo402 yrkande 8 och
1994/95:Jo416 yrkande 6 till Fiskeriverket för budgetåret
1995/96 anvisar ett ramanslag på 49 959 000 kr,
41. Statens växtsortnämnd (mom. 69)
Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 67
börjar med "Regeringen har" och slutar med "berörda delar" bort
ha följande lydelse:
Som anförs i motion Jo507 har Sverige ett ansvar att bevara
den del av den biologiska mångfalden som representeras av de
traditionella växtsorterna och det genetiska arvet. Riksdagen
bör anslå medel för att se till att våra traditionella
köksväxtsorter blir sortgodkända och att Sverige nu verkar för
att en motsvarande verksamhet snarast startas inom hela EU
liksom inom ramen för det svenska arbetet inom FN. Riksdagen bör
med anledning av motion Jo210 yrkande 33 anslå 4 miljoner kronor
för sortgodkännande av traditionella köksväxtsorter, totalt 5
002 000 kr under anslaget. Härigenom tillgodoses även motion
Jo507 yrkande 1.
dels att utskottets hemställan under 69 bort ha följande
lydelse:
69. beträffande Statens växtsortnämnd
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och
motionerna 1994/95:Jo210 yrkande 33 och 1994/95:Jo507 yrkande 1
till Statens växtsortnämnd för budgetåret 1995/96 anvisar
ett ramanslag på 5 002 000 kr,
42. Miljöförbättrande åtgärder (mom. 70)
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne
(alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 68
börjar med "Utskottet har" och slutar med "yrkande 4" bort ha
följande lydelse:
I det föregående har föreslagits (res. 24) att riksdagen genom
ett bättre utnyttjande av EU:s miljöstöd till jordbruket satsar
betydligt större resurser än vad regeringen föreslagit på
miljöåtgärder inom jordbruket. Det åtgärdsprogram som det
svenska jordbruket därmed går in i kommer i stor utsträckning
att täcka de behov som tillgodosetts inom ramen för det nu
aktuella anslaget. Härigenom kan en besparing göras med 15
miljonor kronor, i enlighet med vad som föreslagits i motion
Jo259 yrkande 11. Till år 1998 bör anslaget helt fasas ut till
förmån för en fortsatt satsning på EU:s miljöprogram för
jordbruket.
dels att utskottets hemställan under 70 bort ha följande
lydelse:
70. beträffande Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket
att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall
till motion 1994/95:Jo259 yrkande 11 och med avslag på motion
1994/95:Jo261 yrkande 4 till Miljöförbättrande åtgärder i
jordbruket för budgetåret 1995/96 anvisar ett
reservationsanslag på 21 634 000 kr,
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne
(alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 70
börjar med "Utskottet ansluter" och slutar med "denna del" bort
ha följande lydelse:
Som anförs i motion Jo259 yrkande 13 finns det, med hänsyn
till det statsfinansiella läget, ett behov av att omstrukturera
utgifterna för att kunna koncentrera satsningarna dit de mest
behövs. Utskottet delar motionärernas uppfattning att
Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden bör läggas ned och dess
uppgifter överföras på Jordbruksdepartementet och
Livsmedelsverket. Härigenom kan en besparing göras med 5 647 000
kr. Utskottet förutsätter att eventuell övertalig personal kan
tills vidare övertas av Jordbruksdepartementet om det blir
nödvändigt vid det nya budgetårets ingång.
dels att utskottets hemställan under 72 bort ha följande
lydelse:
72. beträffande Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Jo259 yrkande 13
avslår regeringens förslag om anslag till Livsmedelsekonomiska
samarbetsnämnden för budgetåret 1995/96,
44. Konsument- och marknadsföringsåtgärder (mom. 77)
Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 72
börjar med "Utskottet anser" och slutar med "yrkande 24
avstyrks" bort ha följande lydelse:
Under föregående år fanns anslag om dels 2 miljoner kronor
till information och marknadsföring under ett ettårigt anslag
för ekologisk odling, dels 7,8 miljoner kronor under anslaget
Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket. Båda anslagen
försvinner i budgetpropositionen. För att utrymmet för den
ekologiska odlingen skall bli tillräckligt anser utskottet att
det nya anslaget till konsument- och marknadsföringsåtgärder bör
förstärkas med 13 miljoner kronor. Härav bör
kontrollorganisationen KRAV tillföras 3 miljoner kronor för sitt
viktiga arbete och 10 miljoner kronor avdelas för information
och marknadsföring för ekologiskt lantbruk. Utskottet
tillstyrker således motion Jo210 yrkande 24.
dels att utskottets hemställan under 77 bort ha följande
lydelse:
77. beträffande Konsument- och marknadsföringsåtgärder inom
livsmedelsområdet
att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall
till motion 1994/95:Jo210 yrkande 24 och med avslag på motion
1994/95:Jo261 yrkande 10 till Konsument- och
marknadsföringsåtgärder för budgetåret 1995/96 anvisar ett
reservationsanslag på 43 000 000 kr.
Särskilt yttrande
Regionala stöd till jordbruket (mom. 32)
Maggi Mikaelsson (v) anför:
Överenskommelsen om jordbrukspolitiken mellan Centern och
Socialdemokraterna innebär en kraftig reducering av det
nationella stödet till jordbruket i stödområdena 1--3, från
högst 600 miljoner kronor till högst 320 miljoner kronor. Man
skriver i betänkandet att minskningen skall kompenseras fullt ut
och att kompensationen skall användas till vall och bete inom
ramen för programmet för landskapsvårdande åtgärder. Enligt min
mening är konsekvenserna av denna förändring av stöden inte
tillräckligt analyserade.
Det tidigare Norrlandsstödet innefattade förutom prisstöd till
mjölk, nöt- och lammkött även stöd till svin- och äggproduktion,
potatis samt ett intransportstöd till livsmedelsindustrin. Dessa
stöd kan inte på ett enkelt sätt ersättas av ett arealbaserat
vall- och betesstöd. Vad den avsevärt lägre nivån på det
nationella stödet kommer att innebära för den enskilde
jordbrukaren och hur det kvarvarande Norrlandsstödet skall
konstrueras är inte klarlagt innan beslutet om nivåerna fattas,
vilket är beklagligt. Den norrländska livsmedelsindustrin
balanserar redan i dag på den undre gränsen vad gäller tillgång
på råvaror. Det är framför allt svinproduktionen som är basen
för charkindustrin. En övergång till ett ökat utnyttjande av
EU:s miljöstöd, vilket också Vänsterpartiet föreslagit, borde
därför ha skett under en övergångstid som kunnat ge det
norrländska jordbruket tillräcklig tid för omställning.
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1
Propositionerna 2
Motionerna 6
Utskottet 22
Svensk jordbrukspolitik m.m. 22
Reformering av EG:s gemensamma jordbrukspolitik m.m. 28
Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. (A 1)
33
Statens jordbruksverk (B 1) 33
Stöd till jordbrukets rationalisering, m.m. (B 2) 35
Stöd till jordbrukets företagshälsovård (B 3) 37
Rådgivning och utbildning (B 4) 39
Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. (B 5) 40
Stöd till sockerbruket på Gotland m.m. (B 6) 40
Strukturstöd inom livsmedelssektorn (B 7) och Från EG-budgeten
finansierat strukturstöd (B 8) 41
Regionala stöd till jordbruket (B 9) och Från EG-budgeten
finansierade regionala stöd till jordbruket (B 10) 42
Miljöersättningar inom jordbruket (B 11) och Från EG-budgeten
finansierade miljöersättningar (B 12) 47
Arealersättning och djurbidrag m.m. (B 13) 55
Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter (B 14)
56
Köp och försäljning av mjölkkvoter (B 15) 57
Räntekostnader för förskotterade arealersättningar m.m. (B 16)
59
Fiske (C) 59
Fiskeriverket (C 1) 60
Främjande av fiskerinäringen (C 2) 61
Strukturstöd till fisket m.m. (C 3) 61
Från EG-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m.
(C 4) 63
Djurskydd och djurhälsovård (E) 63
Statens veterinärmedicinska anstalt m.fl. anslag (E 1) 64
Växtskydd och jordbrukets miljöfrågor (F) 65
Statens utsädeskontroll (SUK): Uppdragsverksamhet (F 1) samt
Bidrag till Statens utsädeskontroll (F 2) 66
Statens växtsortnämnd (F 3) 66
Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket (F 6) 67
Bekämpande av växtsjukdomar (F 7) 68
Livsmedel (G) 68
Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden (G 3) 69
Kostnader för beredskapslagring av livsmedel m.m. (G 4) 70
Industrins råvarukostnadsutjämning, m.m. (G 5),
Livsmedelsstatistik (G 6) och Jordbruks- och livsmedelsstatistik
finansierad från EG-budgeten (G 7) 71
Konsument- och marknadsföringsåtgärder inom livsmedelsområdet
(nytt anslag) (G 8) 71
Skogsnäring (B) 72
Skogsvårdsorganisationen (B 1) och Skogsvårdsorganisationen:
Myndighetsuppgifter (B 2) 75
Bidrag till skogsvård m.m. (B 3) 75
Stöd till byggande av skogsvägar (B 4) 76
Insatser för skogsbruket (B 5) 77
Bidrag till skogsfröplantager (B 6) 79
Gentekniknämnden, prop. 1994/95:105 79
Gentekniknämnden, prop. 1994/95:100 bil. 3 80
Hemställan 80
Reservationer 90
Särskilt yttrande 128