Utskottet tillstyrker de i proposition 1994/95:145 föreslagna
ändringarna i växtskyddslagen (1972:318) för att anpassa
bestämmelserna på växtskyddsområdet till EG:s regler.
Anpassningen innebär att kontroll och undersökning skall kunna
genomföras för att göra det möjligt att fastställa frihet från
växtskadegörare. Även med avseende på lagens tillämpningsområde
föreslås ändringar som innebär att vissa ogräs, t.ex. jätteloka,
och andra organismer som indirekt kan förorsaka sjukdom eller
annan skada på växtodlingar skall kunna bekämpas även på annan
mark än växtodling och skog.
I propositionen föreslås också en ändring i lagen (1983:738)
om bekämpande av salmonella hos djur. Ändringen innebär att
skyldigheten att genomföra salmonellakontroll skall kunna
åläggas alla som yrkesmässigt håller fjäderfä.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 15 april 1995.
Utskottet tillstyrker regeringens förlag och avstyrker
motionerna.
Till betänkandet har fogats en reservation (mp).
Propositionen
Regeringen (Jordbruksdepartementet) föreslår i proposition
1994/95:145 att riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i växtskyddslagen (1972:318),
2. lag om ändring i lagen (1983:738) om bekämpande av
salmonella hos djur.
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås ändringar i växtskyddslagen för att
anpassa bestämmelserna på växtskyddsområdet till EG:s regler.
Anpassningen innebär att kontroll och undersökning skall kunna
genomföras för att göra det möjligt att fastställa frihet från
växtskadegörare. I övrigt föreslås bestämmelser om sundhetsintyg
för handel med och utförsel av växter samt vissa ändringar med
avseende på lagens tillämpningsområde.
I propositionen föreslås också en ändring av lagen (1983:738)
om bekämpande av salmonella hos djur. Ändringen innebär att
skyldigheten att genomföra salmonellakontroll skall kunna
åläggas alla som yrkesmässigt håller fjäderfä.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 15 april 1995.
Lagrådet har avgett yttrande över förslaget till lag om
ändring i växtskyddslagen.
Lagförslagen fogas som bilaga till detta betänkande.
Motionerna
Motioner väckta under allmänna motionstiden 1994 och 1995
1993/94:Jo504 av Britta Bjelle (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om behovet av en förändring av förordningen (1975:994) om
införsel av växter m.m.
1994/95:Jo506 av Gudrun Lindvall (mp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om behovet av kontinuerlig bevarandeodling av kulturväxter för
att bevara och skydda den biologiska mångfalden och de genetiska
resurserna.
1994/95:Jo507 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas
2. att riksdagen hos regeringen begär att den ser till att det
inom EU också anslås medel för sortgodkännande av traditionella
växtsorter,
3. att riksdagen hos regeringen begär att den arbetar med
denna fråga också inom ramen för det svenska arbetet inom FN,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om krav och kostnader för certifiering och
kontroll av standardutsäde av köksväxtfröer,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om kravet på att sista förbrukningsmånad
skall ersättas med uppgifter om fröpartiers grobarhet för
aktuell odlingssäsong,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att de svenska kraven på högre grobarhet
skall göras till svensk norm och att Sverige skall verka för att
den också skall gälla i EU,
1994/95:Jo524 av Christin Nilsson (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om översyn av taxorna för kontroll av grönsaksfrö i Sverige.
1994/95:Jo602 av Inga Berggren och Rune Rydén (m) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att hindra spridning av jätteloka.
1994/95:Jo607 av Tuve Skånberg (kds) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om behovet av en aktionsplan för att utrota den kraftigt giftiga
jättebjörnlokan i Sverige.
1994/95:Jo636 av Bengt Silfverstrand och Anita Jönsson (s)
vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär lagstiftning mot
jätteloka i enlighet med vad som anförts i motionen.
Utskottet
Växtskydd
Propositionen
Genom de föreslagna ändringarna skall lagen kunna tillämpas
också på sådana organismer som orsakar skador på odlingar utan
att direkt angripa växterna, t.ex. vissa ogräs och vissa andra
organismer som förstör förutsättningarna för odling.
Bestämmelsen om lagens tillämpningsområde utformas så att
Jordbruksverket i stället för regeringen kan ges befogenhet att
föreskriva vilka växtskadegörare som omfattas av lagen. I det
nuvarande bemyndigandet talas om skada på växtodling, skog eller
lager av växter. För att bl.a. kunna bekämpa ogräs som först får
sitt fäste på "annan mark" än växtodling eller skog, föreslås
att även växtskadegörare som allvarligt kan skada sådan mark
omfattas av föreskriftsrätten.
Den som har anledning anta att växtskadegörare angripit växter
eller växtodling på mark som han odlar eller brukar är skyldig
att anmäla detta till Statens jordbruksverk. I enlighet med
utvidgningen av definitionen av växtskadegörare kommer
anmälningsskyldigheten att omfatta bl.a. också ogräsangrepp som
är skadliga för växtodlingen. Skyldigheten att göra anmälan
vidgas till att gälla också den som har växter i lager för
försäljning till annan än konsument.
Enligt nuvarande bestämmelser vidtas åtgärder med stöd av
växtskyddslagen främst efter anmälan från odlare. Vid handel med
växter mellan stater kontrolleras växternas sundhet vid gränsen.
I båda fallen har Jordbruksverket möjlighet att ingripa mot
växtskadegörare.
Bestämmelser införs nu som ger stöd för föreskrifter om
anmälningsskyldighet, kontroll och undersökning i syfte att
genomföra EG:s regler om kontroll i odlingar och skyldighet att
kunna spåra växtskadegörares ursprung vid handel med växter.
Vidare utgör bestämmelserna en förutsättning för att konstatera
frihet från växtskadegörare.
Föreskrifter skall kunna meddelas om krav på sundhetsintyg vid
handel med och utförsel av växter. Privata organ skall kunna ges
rätt att utfärda sådana intyg.
Motionerna
I motion 1993/94:Jo504 av Britta Bjelle (fp) framhålls att
förordningen (1975:994) om införsel av växter m.m. bör ses över
eftersom importerat virke i många fall är fullt med insekter och
insektslarver som riskerar att spridas i virkespartiernas
omgivningar.
I motion Jo506 av Gudrun Lindvall (mp) påtalas behovet av
kontinuerlig bevarandeodling av kulturväxter för att bevara och
skydda den biologiska mångfalden och de genetiska resurserna.
Fröer från gamla kulturväxter lagras frysta eller torkade i
fröbanker. Vid strömavbrott kan fröbankerna förstöras och
grobarheten är vidare inte särskilt hög hos frö som har torkats,
frysts och lagrats länge.
I motion Jo507 av Birger Schlaug m.fl. (mp) framhålls att det
enda sättet att nu bevara de traditionella sorterna för
köksväxter är att få in dem på EU:s lista över godkända sorter,
vilket är mycket dyrt och tidsödande. Sverige bör verka för att
det inom EU anslås medel för sortgodkännande av traditionella
växtsorter samt att Sverige inom ramen för arbetet inom FN bör
arbeta med frågan (yrkandena 2 och 3). Vidare framförs att krav
och kostnader för certifiering och kontroll av standardutsäde av
köksväxtfröer bör ses över, så att användningen av traditionella
sorter av köksväxter inte omöjliggörs (yrkande 4). Vidare
föreslås att kravet på att sista förbrukningsmånad skall
ersättas med uppgifter om fröpartiers grobarhet för aktuell
odlingssäsong (yrkande 5). Dessutom föreslås att de svenska
kraven på högre grobarhet skall göras till svensk norm och att
Sverige skall verka för att den också skall gälla i EU (yrkande
6).
Enligt motion Jo524 av Christin Nilsson (s) bör en utredning
tillsättas för att se över taxorna för kontroll av grönsaksfrö i
Sverige. För att bereda svenska fröföretag möligheter att
konkurrera med holländska och danska företag på lika villkor vad
gäller kostnader för officiell kontroll av köksväxtfrö bör
kostnaderna för kontrollen anpassas till vad som gäller i
konkurrentländerna.
I motionerna Jo602 av Inga Berggren och Rune Rydén (m), Jo607
av Tuve Skånberg (kds) och Jo636 av Bengt Silfverstrand och
Anita Jönsson (s) föreslås lagstiftning och en aktionsplan för
att utrota och hindra spridning av jätteloka.
Utskottets överväganden
Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag.
Jordbruksverket bör således bemyndigas att föreskriva vilka
växtskadegörare som omfattas av växtskyddslagen. Det är
angeläget att bekämpning kan sättas in mot nya växtskadegörare
med kort varsel. Vidare bör definitionen av växtskadegörare
utvidgas till att omfatta organismer ur växt- och djurriket som
inte direkt angriper växter, men som ändå kan förorsaka sjukdom
eller annan skada på växtodlingar. Till denna kategori hör t.ex.
vissa ogräs och vissa andra organismer som förstör
förutsättningarna för odling. Jordbruksverkets befogenhet att
meddela föreskrifter bör vidare utvidgas till växtskadegörare
som allvarligt kan skada även annan mark än växtodling och skog.
Förslaget innebär att ett ogräs, t.ex. jättelokan, som först får
fäste på annan mark än växtodling eller skog skall kunna
bekämpas enligt lagen.
Utskottet delar i huvudsak motionärernas synpunkter angående
problemen med jättelokans utbredning och anser det angeläget att
den fortsatta spridningen hejdas. Utskottet utgår från att
regeringen och berörda myndigheter noga följer tillämpningen av
de nu föreslagna reglerna. Motionerna Jo602, Jo607 och Jo636 bör
mot bakgrund både av vad nu anförts och av att de måste anses
vara i allt väsenligt tillgodosedda med föreliggande förslag
inte påkalla någon ytterligare riksdagens åtgärd.
Även motion 1993/94:Jo504 avstyrks med hänvisning till att de
av motionären föreslagna ändringarna genomförts (se SFS
1994:1248 och Jordbruksverkets föreskrifter SJVFS 1994:245).
Regeringen beslutade den 11 augusti 1994 att en svensk
landsstudie skall göras som redovisar våra kulturväxter, deras
vilda släktingar och andra växter av potentiellt värde och vilka
åtgärder som behövs för att säkra en bred genetisk variation hos
dem. Enligt direktiven (dir. 1994:77) skall en översikt göras
över arter och sorter som odlas i Sverige samt arter som är
inhemska i Sverige och odlas i andra länder. Översikten och
beskrivningen skall göras efter en indelning i olika
växtslagsgrupper. Odlingens omfattning av växterna skall anges
och vidare skall aktiviteterna i Sverige för att bevara de
växtgenetiska resurserna kartläggas.
Utskottet delar i stor utsträckning de synpunkter som framförs
i motion Jo507. Det är angeläget att bevara de traditionella
sorterna för köksväxter både i Sverige och i andra länder. Det
svenska arbetet för att bevara den biologiska mångfalden bör
genomsyra också bestämmelser om certifiering och kontroll av
standardutsäde av köksväxtfröer. De frågeställningar som
behandlas i motion Jo507 omfattas enligt utskottets mening i
allt väsentligt av direktiven till arbetet med en landsstudie om
kulturväxter. Mot bakgrund av vad nu anförts finner utskottet
det lämpligt att avvakta resultatet av det fortsatta arbetet med
en landsstudie över våra kulturväxter och föreslår att
motionerna Jo506 och Jo507 yrkandena 2--6 nu lämnas utan någon
riksdagens vidare åtgärd.
Avgift för kontroll av standardutsäde av köksväxter beslutades
den 17 maj 1994 av Statens utsädeskontroll (SJVFS 1994:75).
Utskottet har erfarit att Statens utsädeskontroll därefter,
genom beslut den 1 mars 1995, för verksamhetsåret 1994/95 sänkt
kostnaden för kontroll av utsäde som delas upp i
småförpackningar i Sverige eller som importeras i färdiga
förpackningar. Utskottet anser i likhet med motionärerna det
angeläget att den svenska officiella kontrollen har en
omfattning som motsvarar den i våra konkurrentländer. Utskottet
förutsätter att regeringen och ansvariga myndigheter också
fortsättningsvis noga kommer att följa utvecklingen inom
området. Mot bakgrund av vad som nu anförts får enligt
utskottets mening motion Jo524 anses vara i huvudsak
tillgodosedd och inte påkalla någon ytterligare riksdagens
åtgärd. Motionen avstyrks.
Bekämpande av salmonella hos djur
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om en obligatorisk
salmonellaprovtagning för ungdjur som föds upp till värphöns.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande växtskydd
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i
växtskyddslagen (1972:318),
2. beträffande salmonella
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i
lagen (1983:738) om bekämpande av salmonella hos djur,
3. beträffande spridning av jätteloka m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Jo504, 1994/95:Jo602,
1994/95:Jo607 och 1994/95:Jo636,
4. beträffande kulturväxter och traditionella växtsorter
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo506 och
1994/95:Jo507 yrkandena 2--6,
res. (mp)
5. beträffande taxor för kontroll av grönsaksfrö
att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo524.
Stockholm den 21 mars 1995
På jordbruksutskottets vägnar
Lennart Daléus
I beslutet har deltagit: Lennart Daléus (c), Sinikka
Bohlin (s), Inge Carlsson (s), Göte Jonsson (m), Kaj Larsson
(s), Ingvar Eriksson (m), Alf Eriksson (s), Ingemar Josefsson
(s), Eva Eriksson (fp), Ann-Kristine Johansson (s), Maggi
Mikaelsson (v), Åsa Stenberg (s), Eva Björne (m), Gudrun
Lindvall (mp), Lennart Brunander (c), Michael Hagberg (s) och
Ola Sundell (m).
Reservation
Kulturväxter och traditionella växtsorter (mom. 4)
Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar
med "Utskottet delar" och slutar med "vidare åtgärd" bort ha
följande lydelse:
Utskottet delar helt de synpunkter som framförs i motionerna
Jo506 och Jo507 om det angelägna i att bevara de traditionella
sorterna för köksväxter i Sverige och i andra länder. I och med
EU-inträdet gäller från årsskiftet 1994/95 helt nya regler i
Sverige för köksväxtfröer, som kommer att få förödande
verkningar för traditionella köksväxtfröer och den biologiska
mångfalden.
Utskottet anser att de frågor som behandlas i motionerna Jo506
och Jo507 är så viktiga att de fordrar omedelbara åtgärder.
Utskottet anser därför att vi inte kan invänta den landstudie
som regeringen beslutade den 11 augusti 1994 innan åtgärder
vidtas.
Det är främst tre ingredienser i de nya bestämmelserna som ger
förödande verkningar för grönsaksodlingen, det genetiska arvet
och den biologiska mångfalden. Det första är kravet på
sortdokumentation, det andra kravet att allt frö som säljs måste
vara certifierat eller kontrollerat standardutsäde och det
tredje kravet är att fröpåsarna skall vara märkta med sista
förbrukningsdag, i praktiken sista förbrukningsmånad.
Kravet på sortdokumentation är absolut och orubbligt för att
en grönsakssort skall få säljas över huvud taget i Sverige och i
EU. Den måste vara upptagen i en officiell sortlista, vilket i
praktiken betyder EU:s gemensamma lista över dokumenterade
köksväxtsorter. Finns inte köksväxten med på listan betraktas
den som illegal. Det spelar ingen roll hur bra eller goda
skördar som sorten ger eller om den har varit i allmänt bruk
sedan länge. Finns sorten inte på listan får den inte finnas i
handeln.
Från EU:listan har det de senaste tio åren strukits många
sorter och varianter (närmare två tusen). Det har varit dels för
att rationalisera kontrollen, dels för att inget fröföretag har
haft råd eller intresse att ta på sig ansvaret för gamla sorter.
Det kostar alldeles för mycket för mindre fröodlare att få en
sort registrerad på EU:s lista eftersom kostnaden för en
sortdokumentation är 20 000 kr per sort. Det tar tre år för att
få en dokumentation genomförd, då det fordras en treårig
kontrollodling, som i Sverige utförs av Statens utsädeskontroll
och godkänns av Statens växtsortnämnd.
I Europa är det främst de äldre standardsorterna som drabbas
av denna rensning. Det drabbar inte de nya sorterna, dyra med
högst personliga namn, garanterad lönsamhet och tydliga
ägarförhållanden.
Certifieringskravet och kontrollen av standardutsäde måste ske
för varje fröparti som skall säljas och finns till för att
garantera sortrenhet och grobarhet. Den skall utföras av godkänd
myndighet i Sverige eller utomlands.
Saknas kontrolluppgift skall Statens utsädeskontroll utföra
grobarhetstest och renhetsanalys på varje fröparti som skall
säljas. Varje köksväxtsort kan vara uppdelad på flera partier.
Det kostar för varje fröparti 620 kr plus en grundavgift på 50
kr, administrationsavgift på 100 kr samt en timdebitering för
analysen. Renhetskontrollen fordrar en minsta provmängd för
varje fröparti. Totalkostnaden per parti är normalt 1 000 kr.
Kontrollkostnaderna drabbar alla fröfirmor lika. För mindre
företag med hyggligt heltäckande sortiment av köksväxter kan
detta innebära nedläggning av verksamheten. Kostnaden för att
undersöka flera hundra partier varje år blir för dem helt
orimlig. Kontrollkostnaderna kan överstiga
försäljningsintäkterna. Kvar blir då några få stora företag med
ett likformigt och begränsat sortiment. För odlarna minskar
möjligheterna att välja från en mångfald sorter som de mindre
fröföretagen har tillfört oss.
De nya reglerna, som gäller från årsskiftet 1994/95, kommer
att förändra utbudet av köksväxtfrö för alla odlare och det till
det sämre.
Utskottet anser att det är orimligt att förbjuda odlare att
använda alla de icke dokumenterade sorter som finns och som har
använts och även fortsättningsvis kan användas med framgång i
Sverige bara därför att de inte är dokumenterade i EU. Många av
dem har egenskaper som passar våra odlingsförhållanden.
Utskottet anser att det är viktigt att dessa sorter inte
förbjuds med tanke på att Sverige som ett av 153 länder
tillsammans med EU har ställt sig bakom Riodeklarationen om
biologisk mångfald.
Utskottet delar också de synpunkter som har framförts i motion
Jo506 om behovet av kontinuerlig bevarandeodling av kulturväxter
för att bevara och skydda den biologiska mångfalden och de
genetiska resurserna.
Vad utskottet anfört med anledning av motionerna Jo506 och
Jo507 yrkandena 2--6 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande
lydelse:
4. beträffande kulturväxter och traditionella växtsorter
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Jo506 och
1994/95:Jo507 yrkandena 2--6 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,