I betänkandet behandlas förslag som regeringen efter föredragning av
statsrådet Peterson förelagt riksdagen i proposition 1994/95:100 bilaga 5.
I betänkandet behandlas dessutom 187 motionsyrkanden från 82 motioner. I
bilaga 1 ges en översikt över motionernas behandling i betänkandet.
Under arbetet med betänkandet har utskottet inhämtat upplysningar av bl.a.
företrädare för Försvarsdepartementet samt av personer i ledande ställning i
myndigheter inom totalförsvaret. Utskottet har genomfört studiebesök vid
myndigheter, företag och militära förband. Utskottet har även mottagit
uppvaktningar och skrivelser.
Sammanfattning
Betänkandet behandlar främst totalförsvarets verksamhet och anslag för
budgetåret 1995/96.
Ett nytt långsiktigt försvarsbeslut avses att fattas år 1996.
Förberedelserna
för detta pågår. Mot den bakgrunden anser utskottet att många av de förslag
som
förs fram i olika motioner kan anstå till den tidpunkten, för att på det viset
få en mer samlad och övergripande beredning.
I avsnittet om säkerhets- och försvarspolitiken konstaterar utskottet
att
regeringens bedömning om det säkerhetspolitiska läget ligger väl i linje med
vad utskottet redan uttalat under innevarande riksmöte. Utskottet delar den
bedömning som förs fram i flera motioner om de betydande svårigheter som för
närvarande råder beträffande
säkerhetspolitiska framtidsbedömningar. Det är emellertid inte aktuellt att nu
göra försvarspolitiska vägval för framtiden, som medför långsiktiga
konsekvenser för totalförsvaret.
Utskottet anser i likhet med regeringen att de mål och uppgifter som
fastställdes i 1992 års försvarsbeslut bör ligga fast, men den
säkerhetspolitiska utvecklingen gör det emellertid möjligt att göra smärre
avsteg från nu gällande krav på vår förmåga att lösa krigsuppgifterna och på
insatsberedskapen.
Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna samt Miljöpartiet de gröna
reserverar sig var för sig mot vissa delar av utskottsmajoritetens
uppfattning.
Moderata samlingspartiet anser att det finns brister i regeringens bedömning
av det säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde. De förhoppningar som
fanns om en snabb demokratisering och stabilisering i Ryssland har inte
infriats utan snarare grusats. Läget för vårt land i detta avseende är sämre.
Folkpartiet liberalerna framhåller i sin reservation att den
säkerhetspolitiska arkitekturen i Europa är under fortsatt utveckling. Det är
viktigt att Sverige i det läget tillförsäkrar sig stor handlingsfrihet i sin
framtida försvars- och säkerhetspolitik.
Miljöpartiet de gröna anser för sin del att det svenska totalförsvaret måste
anpassas till andra hot än militära och i stället göras mindre sårbart genom
ett ekologiskt samhällsbyggande.
I avsnittet Försvarsutskottets uppföljning konstaterar utskottet att
budgetåret 1995/96 är det andra året som de nya styrformerna kommer att
tillämpas på Försvarsmakten. Utskottet anser att målbeskrivningarna för de
skilda programmen inom Försvarsmaktens verksamhet måste utvecklas ytterligare,
så att ökade möjligheter ges för riksdagen att följa upp och utvärdera
verksamheten och härigenom kunna ta ställning till omprioriteringar.
Utskottet anser att det bör ankomma på regeringen att besluta om den
slutliga
medelstilldelningen för de skilda programmen inom ramanslaget till
Försvarsmakten. Sådana beslut bör inte delegeras till Försvarsmakten.
Utskottet
föreslår att riksdagen ger regeringen till känna vad utskottet har anfört i
denna fråga.
Utskottet anser vidare att regeringen framgent årligen bör inhämta
riksdagens
godkännande beträffande inriktningen av verksamheten inom de olika programmen.
Genom en sådan ordning kommer riksdagen formellt sett för varje budgetår att
ta
ställning till vilka ändamål som medlen under ramanslaget till Försvarsmakten
skall användas. Detta bör enligt utskottet riksdagen ge regeringen till känna.
Under rubriken Försvarsmakten m.m. behandlar utskottet främst
verksamhetsmål och resursfördelning för Försvarsmaktens olika program för
budgetåret 1995/96. En viktig del häri utgörs av ställningstaganden som rör
besparingar och därmed sammanhängande verksamhetsinskränkningar.
Utskottet konstaterar att verksamheten under budgetåret 1993/94 lett till
resultat som för huvuddelen av de prioriterade krigsförbanden ligger i linje
med utsatta mål.
Riksdagens beslut under hösten 1994 med anledning av den ekonomisk-politiska
propositionen innebar ett besparingskrav under budgetåret 1995/96 på ca 1,8
miljarder kronor för Försvarsmakten. Det har visat sig att det inte råder
balans mellan verksamhet och resurser i Försvarsmaktens planering. En
expertgrupp har på regeringens uppdrag granskat denna fråga och konstaterat
att Försvarsmakten upprättat verksamhetsplaner vilka förutsätter att ca 4
miljarder kronor tillförs för budgetåret 1995/96. Det beror främst på kronans
depreciering hösten 1992.
I rådande statsfinansiella läge anser utskottet att det inte är möjligt att
anslå mer medel till Försvarsmakten än vad regeringen har föreslagit.
Utskottet föreslår därför att riksdagen till Försvarsmakten för det till 18
månader förlängda budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på
59 260 534 000
kr. Moderata samlingspartiet, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna
föreslår
i reservationer andra anslagsbelopp i linje med sina resp. motioner.
Folkpartiet liberalerna anför i en motivreservation andra skäl än
utskottsmajoriteten för det föreslagna ramanslaget.
Riksdagen föreslås godkänna de av regeringen begärda bemyndigandena att få
lägga ut beställningar på försvarsmateriel m.m. för 55,8 miljarder kronor för
tiden efter 1996.
Enligt utskottet bör riksdagen också godkänna av regeringen föreslagna
förändringar av s.k. försvarsprisindex och av sättet att räkna om
planeringsramen för JAS 39-projektet.
Regeringen anser att det efter den 1 november 1997 inte längre föreligger
behov av att grundutbilda värnpliktiga vid Norrlandskustens marinkommando.
Utskottsmajoriteten delar regeringens bedömning. Den framtida användningen av
förbandets utbildningsresurser förutsätts övervägas i det kommande
försvarsbeslutet. I en reservation (m, fp, kds och Sven Lundberg, s) förordas
i
stället att frågans avgörande skjuts till det förestående försvarsbeslutet.
Regeringen har i propositionen föreslagit att ett gemensamt brigadcentrum
inrättas för infanteriet/kavalleriet och pansartrupperna. Utskottet förordar
att riksdagen godkänner förslaget.
I flera motioner framförs krav på åtgärder för att förhindra vapenstölder.
Utskottet, som anser det oacceptabelt att militära skjutvapen kommer i orätta
händer, noterar att både regeringen och Försvarsmakten har initierat
ytterligare åtgärder för att komma till rätta med det betydande
samhällsproblem
som följer av att militära vapen stjäls eller på annat sätt förkommer.
Motionerna bör därför inte bifallas.
Fem motioner föreslår ett ensidigt svenskt förbud mot s.k. antipersonella
minor. Utskottet anser att ett internationellt förbud mot antipersonella minor
utgör den enda varaktiga lösningen på de problem som de ger upphov till. Ett
ensidigt nationellt förbud skulle -- såvitt utskottet kan bedöma -- innebära
en
nedgång i svensk försvarsförmåga. Utskottet anser att ett slutligt
ställningstagande till ett ensidigt beslut måste baseras på en heltäckande
konsekvensanalys. Utskottet anser att underlag för närvarande saknas för ett
sådant beslut. Regeringen har gett Försvarsmakten i uppdrag att redovisa
konsekvenserna av en sådan åtgärd. I en reservation (c, v och mp) förordas att
Sverige inför förbud mot användning och övningar med antipersonella minor samt
att lagren av sådana minor förstörs.
Enligt utskottet är det angeläget att frågan om civilt bruk av
Försvarsmaktens resurser -- och då särskilt sjuktransporter med helikoptrar --
nu får en lösning. Utskottet är för sin del inte främmande för att regeringen
författningsreglerar en skyldighet för Försvarsmakten att upprätthålla en
helikopterberedskap så att ansvariga räddningsledare kan disponera helikoptrar
i nödfall. Vad utskottet anfört om Försvarsmaktens helikoptrar bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.
Under rubriken Vissa Försvarsmakten närstående myndigheter föreslår
utskottet att riksdagen anvisar medel till berörda myndigheter i enlighet med
regeringens förslag.
Utskottet behandlar i ett särskilt avsnitt frågor som rör försvarsindustri
och försvarsforskning. Utskottet förordar bifall till regeringens förslag
att
avveckla anslaget för strategisk försvarsforskning. Bifall föreslås också till
de av regeringen förordade anslagen till Försvarets forskningsanstalt och till
Försvarsforskning: Hänsynstagande till A-, B- och C-stridsmedel.
I avsnittet Det civila försvaret ställer sig utskottet bakom regeringens
förslag om principerna för styrning av det civila försvaret. Principerna
innnebär bl.a. att en precisering görs av det s.k. funktionsbegreppet på så
sätt att en funktion definitionsmässigt normalt bör beröra flera myndigheter
och organisationer som behöver samordnas inbördes och med andra verksamheter.
Utskottet konstaterar att det civila försvaret föreslås få bära
proportionellt sett mindre del av besparingarna inom totalförsvaret än det
militära försvaret. Utskottet anser att besparingsprofilen för det civila
försvaret är väl avvägd och föreslår att den ekonomiska ramen för det civila
försvaret för budgetåret 1995/96 i enlighet med regeringens förslag fastställs
till 3 283 214 000 kr.
Utskottet anser att regeringens förslag till beställningsbemyndiganden om
516
miljoner kronor för 1995/96 för nyproduktion av skyddsrum och ledningsplatser
bör bifallas av riksdagen. För att undvika ekonomiska bindningar för framtiden
och därmed öka statsmakternas handlingsfrihet inför ett nytt försvarsbeslut,
anser utskottet att regeringen dock bör överväga att begränsa tilldelningen av
beställningsbemyndiganden för skyddsrumsproduktion. Utskottet räknar med att
riksdagen kommer att behandla frågan om principerna för det långsiktiga
skyddsrumsbyggandet under nästa riksmöte.
I en gemensam reservation (m, fp och kds) anförs att regeringens
bemyndigande för budgetåret 1995/96 bör begränsas till 250 miljoner kronor.
I avsnittet Anställda och totalförsvarspliktiga framhåller bl.a.
utskottet att starka skäl talar för en mer samlad och uttalad hållning i
frågorna som rör reservofficerarnas utbildning, anställning och utnyttjande i
framtiden än vad regeringens redovisning antyder. Utskottet förutsätter att
frågan om befälsordningen -- för såväl reserv- som yrkesofficerare -- bereds
på ett sådant sätt att den resulterar i en sammanhållen syn inför
försvarsbeslutet 1996.
I flera motioner förs fram förslag som aktualiserar en ändring av lagen om
totalförsvarsplikt som riksdagen beslutade så sent som i december 1994.
Utskottet anser för sin del, att om det finns skäl för en ändring av
principerna för totalförsvarets personalförsörjning -- och därmed i den
nyligen beslutade lagen om totalförsvarsplikt -- bör detta prövas samlat och
tidigast i samband med nästa försvarsbeslut.
Propositionen
Regeringen har i propositionen, bilaga 5
i avsnitt 1 föreslagit
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen
(1992:1153) om väpnad styrka för tjänstgöring utomlands (avsnitt 1.2).
i avsnitt 2 föreslagit
1. att riksdagen godkänner principerna för statsmakternas styrning av det
civila försvaret (avsnitt 2.2),
4. att riksdagen godkänner vad regeringen har anfört om strategisk
försvarsforskning (avsnitt 2.7).
i avsnitt 3 föreslagit
1. att riksdagen till Försvarsmakten för budgetåret 1995/96 anvisar ett
ramanslag på 59 260 534 000 kr,
2. att riksdagen godkänner regeringens förslag till nya delindex ingående i
försvarsprisindex (avsnitt 3. III och IV),
3. att riksdagen bemyndigar regeringen att justera anslaget A 1.
Försvarsmakten och bemyndiganderamarna enligt försvarsprisindex med hänsyn
till
den faktiska prisutvecklingen under perioden den 1 juli 1994 till den 31
december 1994,
4. att riksdagen bemyndigar regeringen att medge beställning av materiel
m.m.
och utvecklingsarbete för Försvarsmakten inom en kostnadsram av högst 55 800
000 000 kr för tiden efter budgetåret 1995/96,
5. att riksdagen bemyndigar regeringen att medge beställningar av
investeringar i anslagsfinansierade anläggningar för Försvarsmakten inom en
kostnadsram av högst 265 000 000 kr för tiden efter budgetåret 1995/96,
6. att riksdagen godkänner att Försvarsmakten genom beslut om merutgift på
anslaget A 1. Försvarsmakten m.m. får kompensation för förslitning av materiel
som använts i FN-tjänst (avsnitt 3. II),
7. att riksdagen godkänner regeringens förslag till omräkning av
planeringsramen för Gripen-projektet (avsnitt IV. 1),
8. att riksdagen godkänner regeringens förslag till ett nytt system för
beställningsbemyndigande för materiel och anslagsfinansierade anläggningar
(avsnitt V. 5),
9. att riksdagen godkänner vad regeringen har anfört om inrättande av ett
brigadcentrum (avsnitt IV. 10),
10. att riksdagen till Ersättningar för kroppsskador för budgetåret 1995/96
anvisar ett förslagsanslag på 111 297 000 kr.
i avsnitt 4 föreslagit
1. att riksdagen till Fortifikationsverket för budgetåret 1995/96 anvisar
ett
anslag på 1 000 kr,
2. att riksdagen bemyndigar regeringen att för budgetåret 1995/96 låta
Fortifikationsverket ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i mark,
vissa anläggningar och lokaler intill ett sammanlagt belopp av 2 000 000 000
kr,
3. att riksdagen till Försvarets materielverk för budgetåret 1995/96 anvisar
ett anslag på 1 000 kr,
4. att riksdagen till Militärhögskolan för budgetåret 1995/96 anvisar ett
ramanslag på 12 857 000 kr,
5. att riksdagen till Försvarets radioanstalt för budgetåret 1995/96 anvisar
ett ramanslag på 604 889 000 kr.
i avsnitt 5 föreslagit
1. att riksdagen fastställer anslagen på statsbudgeten inom den ekonmiska
ramen för det civila försvaret för budgetåret 1995/96 till 3 283 214 000
kr,
2. att riksdagen till Överstyrelsen för civil beredskap: Civil ledning och
samordning för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 119 960 000 kr,
3. att riksdagen till Överstyrelsen för civil beredskap: Tekniska åtgärder i
ledningssystemet m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på
107 710 000 kr,
4. att riksdagen till Civilbefälhavarna för budgetåret 1995/96 anvisar ett
ramanslag på 53 940 000 kr,
5. att riksdagen till Kompetensutveckling och stöd till länsstyrelserna för
budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 4 500 000 kr,
6. att riksdagen till Ersättning till kommunerna för beredskapsförberedelser
för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 243 121 000 kr,
7. att riksdagen till Befolkningsskydd och räddningstjänst för budgetåret
1995/96 anvisar ett ramanslag på 984 795 000 kr,
8. att riksdagen till Skyddsrum m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett
förslagsanslag på 681 509 000 kr,
9. att riksdagen bemyndigar regeringen att för budgetåret 1995/96 medge att
ersättning utgår för beställningar av skyddsrum m.m. inom en kostnadsram på
516 000 000 kr,
10. att riksdagen bemyndigar regeringen att merbelasta anslaget Skyddsrum
m.m. för budgetåret 1995/96 på grund av ett eventuellt underutnyttjande av
anslaget för budgetåret 1994/95,
11. att riksdagen till Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra
naturolyckor för budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på 37 500 000 kr,
12. att riksdagen till Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m.m.
för
budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr,
13. att riksdagen till Styrelsen för psykologiskt försvar för budgetåret
1995/96 anvisar ett ramanslag på 21 814 000 kr,
14. att riksdagen till Överstyrelsen för civil beredskap: Försörjning med
industrivaror för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 102 027 000
kr,
15. att riksdagen bemyndigar regeringen att inom en kostnadsram av
75 000 000 kr godkänna avtal om nya beredskapslån som medför utbetalningar
under senare budgetår,
16. att riksdagen till Överstyrelsen för civil beredskap: Industriella
åtgärder för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 3 549 000
kr,
17. att riksdagen till Överstyrelsen för civil beredskap: Kapitalkostnader
för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 251 925 000 kr,
18. att riksdagen till Överstyrelsen för civil beredskap: Täckande av
förluster till följd av statliga beredskapsgarantier m.m. för budgetåret
1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
i avsnitt 6 föreslagit
1. att riksdagen till Statens försvarshistoriska museer för budgetåret
1995/96 anvisar ett ramanslag på 68 201 000 kr,
2. att riksdagen till Kustbevakningen för budgetåret 1995/96 anvisar ett
ramanslag på 512 707 000 kr,
3. att riksdagen till Försvarets forskningsanstalt för budgetåret 1995/96
anvisar ett anslag på 1 000 kr,
4. att riksdagen till Försvarsforskning: Hänsynstagande till A-, B- och
C-stridsmedel, m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 166 175
000
kr,
5. att riksdagen till Försvarshögskolan för budgetåret 1995/96 anvisar ett
ramanslag på 13 396 000 kr,
6. att riksdagen till Flygtekniska försöksanstalten för budgetåret 1995/96
anvisar ett ramanslag på 30 244 000 kr,
7. att riksdagen till Flygtekniska försöksanstalten: Avgiftsfinansierad
verksamhet för budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på 1 000 kr,
8. att riksdagen till Totalförsvarets pliktverk för budgetåret 1995/96
anvisar ett ramanslag på 314 371 000 kr,
9. att riksdagen till Myndigheten för avveckling av vissa verksamheter inom
totalförsvaret för budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på 1 000 kr,
10. att riksdagen till Vissa mindre nämnder för budgetåret 1995/96 anvisar
ett förslagsanslag på 743 000 kr,
11. att riksdagen till Överklagandenämnden för totalförsvaret för budgetåret
1995/96 anvisar ett ramanslag på 8 441 000 kr,
12. att riksdagen till Totalförsvarets chefsnämnd för budgetåret 1995/96
anvisar ett förslagsanslag på 1 107 000 kr,
13. att riksdagen till Delegationen för planläggning av
efterforskningsbyråns
verksamhet för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 308 000 kr,
14. att riksdagen till Utredning av allvarliga olyckor för budgetåret
1995/96
anvisar ett förslagsanslag på 1 378 000 kr,
15. att riksdagen till Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom
totalförsvaret för budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på 148 157 000 kr,
16. att riksdagen till Utbildning av civilpliktiga för budgetåret 1995/96
anvisar ett förslagsanslag på 204 574 000 kr.
Motionerna
Motioner avlämnade under allmänna motionstiden 1995
1994/95:Fö201 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om flexibilitet gentemot en vidgad hotbild,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Försvarsmakten skall underställas alla miljölagar, utan
undantag
eller befrielse från miljöavgifter,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att två regementen skall vara omställda till miljövärnsregementen
senast år 1998,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att delserie tre av JAS-projektet inte skall medfinansieras av
staten,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förbud mot export av JAS 39 Gripen,
6. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i lagen om
vapenfri tjänst och värnpliktslagen att totalvägrare inte döms till
fängelsestraff,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inrättandet av en försöksverksamhet med
civilmotståndsutbildning,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kraftfulla åtgärder mot problemet med militära vapen som kommer i
orätta händer,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att miljökonsekvensanalyser skall genomföras vid alla
materielinköp,
ersättning av materiel och strategiska beslut inom Försvarsmakten,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om folkomröstning efter regeringskonferensen 1996,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige skall göras mindre sårbart genom ett ekologiskt
samhällsbyggande,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om samutnyttjande av militärens materiel i det civila samhället.
1994/95:Fö202 av Åke Carnerö m.fl. (kds) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om den internationella säkerhetspolitiska instabiliteten,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en struktur för svensk fredsbevarande verksamhet som inte urholkar
totalförsvarets ekonomiska ram,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att återtagningsbegreppet för totalförsvaret bör ges ett brett och
detaljerat innehåll,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att beredskapskraven för det civila och det militära försvaret bör
samordnas,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att besparingarna inom Försvarsmakten inte får påverka vår
incidentberedskap,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att civilmotstånd och andra alternativa försvarsformer skall vara
ett komplement till det militära försvaret,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om grundutbildningen vid Norrlandskustens marinkommando,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om nödvändigheten att hålla fast vid den modernisering som pågår inom
Försvarsmakten,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att former bör skapas som ökar det lokala deltagandet i
utredningsarbetet inför grundorganisationsförändringar inom Försvarsmakten,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att det civila försvarets stöd till Försvarsmakten bör preciseras
och konkretiseras,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att totalförsvarets uppgifter och den säkerhetspolitiska analysen
bör hållas samman i förberedelserna inför nästa försvarsbeslut.
1994/95:Fö203 av Arne Andersson m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om osäkerheten i den säkerhetspolitiska utvecklingen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om försvarsindustriella frågor,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om strategisk försvarsforskning,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om värnpliktssystemets tillämpning i framtiden,
5. att riksdagen till A 1. Försvarsmakten för budgetåret 1995/96 anvisar ett
ramanslag på 60 924 034 000 kr,
6. att riksdagen till D 1. Befolkningsskydd och Räddningstjänst för
budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 947 295 000 kr,
7. att riksdagen till D 2. Skyddsrum m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett
förslagsanslag på 456 509 000 kr,
8. att riksdagen beslutar inrätta ett nytt anslag, G 17. Strategisk
försvarsforskning, och till detta för budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på
45 000 000 kr.
1994/95:Fö204 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om säkerhetspolitiken,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om snabba och konkreta beslut,
3. att riksdagen till anslaget A 1. Försvarsmakten för budgetåret 1995/96
anvisar 4 350 000 000 kr mindre än vad regeringen föreslagit eller således 54
910 534 000 kr,
4. att riksdagen till anslaget C 3. Civilbefälhavarna för budgetåret 1995/96
anvisar 6 000 000 kr mindre än vad regeringen föreslagit eller således 47 940
000 kr,
5. att riksdagen till anslaget D 2. Skyddsrum m.m. för budgetåret 1995/96
anvisar 250 000 000 kr mindre än vad regeringen föreslagit eller således 431
509 000 kr,
6. att riksdagen till anslaget G 15. Stöd till frivilliga
försvarsorganisationer inom totalförsvaret m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar
20 000 000 kr mindre än vad regeringen föreslagit eller således
128 157 000
kr.
1994/95:Fö205 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen till Försvarsmakten för budgetåret 1995/96 anvisar
7 000 000 000 kr mindre än vad regeringen föreslagit eller således
52 260 534 000 kr,
2. att riksdagen till Kustbevakningen för budgetåret 1995/96 anvisar
35 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 547 707 000
kr,
3. att riksdagen till Försvarsforskning: Hänsynstagande till A-, B- och
C-stridsmedel, m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar 6 000 000 kr mindre än
vad
regeringen föreslagit eller således 160 175 000 kr,
4. att riksdagen till Flygtekniska försöksanstalten för budgetåret 1995/96
anvisar 2 000 000 kr mindre än vad regeringen föreslagit eller således 28 244
000 kr,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inriktningen på verksamheten vid Flygtekniska försöksanstalten,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om stöd till fredsorganisationer m.m. under anslaget Stöd till
frivilliga försvarsorganisationer,
7. att riksdagen till Styrelsen för psykologiskt försvar för budgetåret
1995/96 anvisar 5 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 26
814 000 kr,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om de icke-militära frågorna i Styrelsen för psykologiskt försvar,
9. att riksdagen till Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra
naturolyckor för budgetåret 1995/96 anvisar 4 200 000 kr utöver vad regeringen
föreslagit eller således 41 700 000 kr,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att förebyggande åtgärder även skall innefatta åtgärder mot
miljökatastrofer,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av civilt medbestämmande i Överklagandenämnden för
totalförsvaret,
12. att riksdagen till ÖCB: Civil ledning och samordning för budgetåret
1995/96 anvisar 6 040 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således
126
000 000 kr,
13. att riksdagen till ÖCB: Tekniska åtgärder i ledningssystemet m.m. för
budgetåret 1995/96 anvisar 2 290 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller
således 110 000 000 kr,
14. att riksdagen fastställer anslagen på statsbudgeten inom den ekonomiska
ramen för det civila försvaret under Försvarsdepartementets verksamhetsområde
för budgetåret 1995/96 till 13 330 000 kr utöver vad regeringen föreslagit
eller således 2 336 255 000 kr.
1994/95:Fö206 av Elisa Abascal Reyes (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett förbud av krigsverksamheter i Sverige och därmed avskaffar det
militära försvaret och krigsmaterielindustrin/forskningen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökade anslag till kommunikationsvetenskaplig forskning,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Sveriges medverkan för att få till stånd ett internationellt förbud
mot krig.
1994/95:Fö207 av Lennart Rohdin m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett könsneutralt
uttagningssystem i fråga om samtliga utbildningar inom ramen för den nya
totalförsvarsplikten,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett förenklat
mönstringsförfarande i enlighet med vad som anförts i motionen.
1994/95:Fö301 av Anders Svärd m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att uppdra åt Försvarsmakten att upphöra med övningar med
truppminor,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om avveckling och förstöring av lager av truppminor inom det svenska
försvaret.
1994/95:Fö302 av Chris Heister (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att öka
säkerheten vid förvaring och hantering av militära vapen och därmed minska
risken för stöld.
1994/95:Fö303 av Birgitta Carlsson (c) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att arméns brigadcentrum med sin huvuddel
lokaliseras till Skövde,
2. att riksdagen beslutar om en etablering av ett för Försvarsmakten
gemensamt försörjningscentrum i Skövde,
3. att riksdagen beslutar att Skövde garnison även i fortsättningen får
utvecklas inom funktionerna infanteri/pansar samt trängtrupper alternativt
inom
funktionen förnödenhetsförsörjning inom Försvarsmakten.
1994/95:Fö304 av Sigrid Bolkéus (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att stulna/förkomna militära vapen redovisas utan avdrag för dem
som
kommit till rätta,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att militära vapen nästan uteslutande skall förvaras i centrala,
bevakade förråd och att detta arbete bör påskyndas,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att militära vapen endast i undantagsfall bör förvaras i bostäder,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att den polis som ansvarar för ett visst område skall få
information
om militärförrådens placering, bevakning och innehåll,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ett större personligt ansvar bör läggas på den som kvitterat ut
militära vapen,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att personkontrollen bör förbättras redan i samband med
mönstringen,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ett sista datum bör fastställas för de officerare och
reservofficerare som ännu ej lämnat ifrån sig sina tjänstevapen (pistol M40).
1994/95:Fö305 av Annika Nordgren m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att regeringen skall ta initiativ till ett
svenskt förbud mot export, lagring och användning av antipersonella minor.
1994/95:Fö306 av Lars Hedfors m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om flyttning av
militära vapenförråd till mera lättbevakade områden.
1994/95:Fö307 av Olle Lindström (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om flygräddningsberedskap i
norra Sverige.
1994/95:Fö308 av Carl Fredrik Graf (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en
särskild strategi för att utveckla reservofficersinstitutionen.
1994/95:Fö309 av Bengt Silfverstrand och Ingegerd Wärnersson (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om betydelsen av fortsatt civil pilotutbildning vid
Trafikflygarhögskolan (TFHS),
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inordnande av denna utbildning under Lunds universitet.
1994/95:Fö310 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om förbud mot antipersonella
minor.
1994/95:Fö311 av Åke Carnerö m.fl. (kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en utvärdering av systemet med en utbildningsreserv,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att utreda möjligheterna att införa plikttjänstgöring för alla
män,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att rekrytera värnpliktiga från utbildningsreserven till Hemvärnet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en översyn av de värnpliktigas situation.
1994/95:Fö312 av Åke Carnerö (kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att polisen tilldelas en tvåmotorig helikopter för stationering på
Göteborg-Säve,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om dygnet-runt-beredskap med helikoptrar.
1994/95:Fö313 av Tomas Eneroth och Martin Nilsson (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av att närmare utreda i vilken utsträckning plikttjänstgöring inom
totalförsvaret leder till krigsplacering.
1994/95:Fö314 av Inga Berggren m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att i Skåne bidra
till Sveriges försvar.
1994/95:Fö315 av Berit Oscarsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ett
utredningsuppdrag till den sittande Försvarsberedningen, om det framtida
vidmakthållandet av försvarets materielsystem.
1994/95:Fö317 av Annika Nordgren m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att avbryta statens
finansiering av utvecklingen av ubåt 2000.
1994/95:Fö318 av Bengt Harding Olson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om militär
ledningsstruktur vid alleuropeiskt försvarssamarbete.
1994/95:Fö319 av Karl-Gösta Svenson och Jeppe Johnsson (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om beställning av YS 2000,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att den av marinen bedrivna varvsverksamheten på Muskö bör upphöra.
1994/95:Fö320 av Ingvar Eriksson och Stig Grauers (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
möjligheterna att bättre utnyttja arméns moderna räddningshelikoptrar vid
civila räddningsinsatser.
1994/95:Fö321 av andre vice talman Görel Thurdin (c) vari yrkas
1. att riksdagen avvisar förslaget om att värnpliktsutbildning vid KA 5
skall upphöra,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av ett fast marint försvar längs Norrlands kustområde,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om KA 5 och korttidsutbildning.
1994/95:Fö322 av Nils-Göran Holmqvist m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om 20-årsgräns vid
FN-tjänst i utlandet.
1994/95:Fö323 av Sivert Carlsson (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om den framtida taktiska ledningen av Sydkustens marinkommando, MKS,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om den framtida taktiska ledningen av F 17,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av resurser för utveckling av Marinens officershögskola,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en ny taxibana vi F 17:s flygplats i Kallinge.
1994/95:Fö324 av Eva Björne (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om att besparingar eller en
eventuell avveckling av värnpliktsutbildningen vid KA 5 eller annat regemente
skall beslutas i samband med den totala bedömning som sker inför
nästa försvarsbeslut.
1994/95:Fö325 av Bo Holmberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den maritima
utredningen prövar tillkomsten av ett Maritimt centrum för Bottenhavet och
Bottenviken i Härnösand.
1994/95:Fö326 av Lena Klevenås och Mariann Ytterberg (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att någon ytterligare
beställning av JAS-plan, utöver kontrakterade två delserier, inte bör komma i
fråga.
1994/95:Fö327 av Bo Holmberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en samtidig
bedömning av KA 5, hela marinen och det framtida försvaret.
1994/95:Fö328 av Sven Bergström (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för en snabb
förbättring av räddningsberedskapen med helikopter i norra Sverige.
1994/95:Fö329 av Eva Flyborg (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om kvinnors roll i försvaret.
1994/95:Fö330 av Sigge Godin (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att beslut om grundutbildning vid KA 5 i Härnösand fattas först vid
nästa totalförsvarsbeslut,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att den marina utbildningsverksamheten bör spridas med minst en
enhet i varje hav,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att miljökonsekvensbeskrivningar skall vägas in vid kommande
totalförsvarsbeslut,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att grundutbildningen skall förläggas till de utbildningsenheter
som
är utbildningsmässigt och ekonomiskt mest effektiva,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att samordning av grundutbildningen vid de olika försvarsgrenarna
skall prövas.
1994/95:Fö331 av Lennart Fremling (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att
minska spridningen av vapenförvaringen hos militära och civila myndigheter.
1994/95:Fö332 av Ronny Korsberg (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en vidgad hotbildsanalys,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om uppgifter för miljövärnsregementen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om lokalisering av ett miljövärnsregemente i Eksjö,
4. att riksdagen för inrättande av ett miljövärnsregemente i Eksjö anvisar
medel ur nuvarande anslag A 1. Försvarsmakten.
1994/95:Fö333 av Eva Goës (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett miljövärnsregemente förlagt till Härnösand,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en frivillig värntjänst som är öppen för kvinnor och män,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att det skall vara meriterande att ha genomfört den frivilliga
värntjänsten,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inriktning och innehåll av den frivilliga värntjänsten.
1994/95:Fö334 av Bengt Harding Olson m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Skånes försvar.
1994/95:Fö335 av Göran R Hedberg (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att beslut om den framtida grundutbildningen vid MKN/KA 5 bör
fattas
först i samband med nästa försvarsbeslut,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att beslut om den framtida grundutbildningen vid MKN/KA 5 bör
beredas med den systematiska metod som beskrivs i proposition 1994/95:100 bil.
5 s. 86 f.
1994/95:Fö336 av Anneli Hulthén m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att någon
ytterligare beställning av JAS-plan, utöver kontrakterade två delserier, inte
bör komma i fråga.
1994/95:Fö337 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om de säkerhetspolitiska utvecklingstendenserna i Europa,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om uppföljning och säkerställande av riksdagens inflytande över
försvarsplaneringen,
3. att riksdagen beslutar att grundutbildningen av värnpliktiga reduceras
med
3 000 under kalenderåret 1996 i enlighet med de tankegångar som förs fram i
motionen och att de därmed frigjorda medlen går till repetitionsutbildning och
materielanskaffning,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om mobiliserings- och förplägnadsvärnpliktiga,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om anskaffning av mörkerriktmedel till pansarvärnsroboten Bill,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om anskaffning av ytstridsfartyget YS 2000,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om beslutsunderlag vid förändringar i grundorganisationen,
8. att riksdagen, i avvaktan på ett fullständigt beslutsunderlag i samband
med försvarsbeslutet 1996, avslår regeringens föreliggande förslag om
indragning av grundutbildningen vid Norrlandskustens marinkommando,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om önskvärdheten av att vid behov kunna återuppta
trafikflygarutbildning,
10. att riksdagen beslutar att reducera de av regeringen föreslagna
bemyndigandena 1995/96 för skyddsrum och ledningscentraler från 516 000 000 kr
till 250 000 000 kr,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att inför nästa försvarsbeslut kartlägga Försvarsmaktens
uppväxlingsmöjligheter bl.a. genom en föryngrad officerskår,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att inför nästa försvarsbeslut belysa leveranstakt och framtida
modifieringsbehov för JAS 39 Gripen,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att inför nästa försvarsbeslut få underlag kring
spaning--ledning--samband och annan elektronik inom Försvarsmakten,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om frågor inom det civila försvaret som bör belysas inför nästa
försvarsbeslut.
1994/95:Fö338 av Lennart Klockare m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utlokaliseringar
till Bodens garnison.
1994/95:Fö339 av Ingvar Eriksson och Ingbritt Irhammar (m, c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
försvaret av södra Sverige.
1994/95:Fö340 av Rune Rydén m.fl. (m, c, fp) vari yrkas att riksdagen som
sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildningen vid
TFHS.
1994/95:Fö341 av Magnus Johansson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om militära
skyddsområden i Blekinge skärgård.
1994/95:Fö342 av Jan Björkman m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om de möjligheter till utveckling som finns inom försvaret i Blekinge,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att snarast möjligt avkräva besked från marinen och från
försvarsindustrin om deras vilja till rationaliseringar.
1994/95:Fö343 av Elisa Abascal Reyes och Annika Nordgren (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om upprättandet av ett frivilligt integrationsprogram för hemkomna
FN-soldater i Sverige,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att upprätta ett samarbetsprogram mellan civila fredsorganisationer
och de f.d. FN-soldaterna,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att inrätta efteruppdragsplatser till de f.d. FN-soldaterna,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att använda de f.d. FN-soldaternas erfarenheter på ett konstruktivt
sätt mot våld i samhället.
1994/95:Fö344 av Eva Zetterberg (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att skrinlägga planerna på
inköp av mark i Hässleholmsområdet för militärt bruk.
1994/95:Fö401 av Sigge Godin (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om omstruktureringen av de militära förbanden i Sollefteå,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en lokalisering av värntjänstutbildning till Nipanområdet i
Sollefteå,
3. att riksdagen hos regeringen begär vidareutredning om etableringen av en
miljöbiståndskår med placering i Sollefteå.
1994/95:Fö402 av Lena Klevenås och Inger Lundberg (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om principiell möjlighet för civilpliktiga att få tillgodoräkna sig
tjänstgöring utomlands i biståndsverksamhet etc.,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en försöksverksamhet inom civilpliktens ram med
utbildning för icke-militärt motstånd.
1994/95:Fö403 av Lennart Fremling (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att
ompröva räddningstjänstens finansiering så att orättvisorna mellan kommunerna
minskar och så att olyckor förebyggs på ett effektivt sätt.
1994/95:Fö501 av Bengt Silfverstrand och Bo Bernhardsson (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
inrättande av en nationell riskforskningsorganisation vid Lunds tekniska
högskola/Lunds universitet.
1994/95:Fö502 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att riksdagen får
en öppen redovisning om Sveriges engagemang i europeiskt vapensamarbete samt
en
ekonomisk redovisning för kostnader för dessa engagemang.
1994/95:Fö503 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att staten inte
bör
acceptera samarbetsavtal (joint venture-avtal) mellan svensk försvarsindustri
och utländska vapenindustrier,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en
krisplaneringsgrupp med parlamentarisk insyn för vapenindustrin bör
tillsättas.
1994/95:Fö601 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Kustbevakningen.
1994/95:Fö602 av Thomas Julin och Annika Nordgren (mp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
att det även fortsättningsvis skall finnas två kvalificerade miljöskyddsfartyg
stationerade norr om Ålands hav.
1994/95:Fö603 av Agne Hansson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att låta utreda
förutsättningarna för en multinationell övervakningscentral placerad på
Gotland.
1994/95:Fö604 av Åsa Stenberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att huvudansvaret
för alla räddningsinsatser i Sverige överförs till Statens räddningsverk.
1994/95:Fö605 av Lars Bäckström (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inrättandet av en fast marin miljöstation,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att lokalisera en fast marin miljöstation till
Uddevalla-Lysekil-regionen.
1994/95:Fö701 av tredje vice talman Christer Eirefelt (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
snabba åtgärder för att förbättra larmsituationen i närområdet kring Ringhals
kärnkraftverk.
1994/95:Fö702 av Jan Sandberg (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om beredskapsplanering.
1994/95:Fö703 av Lisbeth Staaf-Igelström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behoven av
förbättrad forskning och utbildning inom riskområdet.
1994/95:Fö704 av Göthe Knutson m.fl. (m, c, fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behoven av förbättrad och ökad forskning och utbildning på olika
riskområden,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om finansiering av Riskcentrums forsknings- och doktorandprogram.
1994/95:Fö705 av Rune Rydén m.fl. (m, c, fp) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om en riskforskningsorganisation vid Lunds universitet.
1994/95:Fö706 av Johnny Ahlqvist och Bengt Silfverstrand (s) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär att tillsynen över järnvägsvagnar för farligt
gods skärps och omfattas av samma hårda regler för alla vagnar.
1994/95:Fö901 av Annika Nordgren m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en frivillig värntjänst som är öppen för kvinnor och män,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att det skall vara meriterande att ha genomfört den frivilliga
värntjänsten,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inriktning och innehåll av den frivilliga värntjänsten.
1994/95:Fö902 av Monica Green m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett
försvarstekniskt
museum i Karlsborg.
1994/95:Fö903 av Birgitta Hambraeus och Roland Larsson (c) vari yrkas att
riksdagen antar förslag till
Lag om ändring i lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktiga
anläggningar m.m.
1994/95:K630 av Johnny Ahlqvist m.fl. (s)
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om utbildnings- och forskningsresurser i Skåne.
1994/95:Fi219 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om besparing inom försvaret.
1994/95:Ju629 av Sigge Godin (fp) vari yrkas
2. att riksdagen hos regeringen begär att Försvarsmakten får i uppdrag att
snarast redovisa de åtgärder som vidtagits för att höja säkerheten vid förvar
av vapen.
1994/95:Ju807 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas
12. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i lagen
att
tjänstevapen ej får förvaras i hemmet och att det görs en översyn av
bestämmelserna för de militära vapenförråden.
1994/95:U401 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Sveriges försvar.
1994/95:U404 av Eva Zetterberg m.fl. (v, mp, kds) vari yrkas 1. att
riksdagen hos regeringen begär förslag om lag om svenskt förbud mot
användning,
lagring, produktion och export av truppminor.
1994/95:U409 av Martin Nilsson m.fl. (s) vari yrkas
2. att riksdagen begär att regeringen inför ett unilateralt totalförbud mot
tillverkning, export, lagring och användning av antipersonella minor.
1994/95:Kr414 av Bo Lundgren och Stig Bertilsson (m) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om idrottsplutonerna.
1994/95:T224 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att JAS skall brukas så att bullerstörningarna inte ökar.
1994/95:Jo641 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om räddningskår vid miljökatastrofer.
1994/95:A443 av Birgitta Carlsson (c) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att staten bör överlämna de tomma lokaler som friställs på F 6:s
flottiljområde till Karlsborgs kommun utan ekonomiskt anspråk.
1994/95:A472 av Karin Pilsäter och Conny Sandholm (fp) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökad säkerhet vid sjötransporter av farligt gods.
Utskottet
Säkerhets- och försvarspolitiken m.m.
Under denna rubrik behandlar utskottet vad regeringen har anfört i
propositionen (s. 3--7) om Det säkerhetspolitiska läget samt om Organisationen
för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE). Utskottet behandlar också
motionerna Fö201 (mp partimotion) yrkandena 1, 13 och 14, Fö202 (kds
kommittémotion) yrkandena 4--6 och 14, Fö203 (m kommittémotion) yrkande 1,
Fö204 (v) yrkande 1, Fö206 (mp), Fö332 (mp) yrkande 1, Fö337 (fp) yrkande 1,
Fö343 (mp) samt U401 (c partimotion) yrkande 3.
Regeringen
Regeringen framhåller att den säkerhetspolitiska miljön i Nordeuropa och i
Sveriges närområde från svenska utgångspunkter har stabiliserats ytterligare
jämfört med vad som gällde när det nu gällande försvarsbeslutet fattades år
1992. De ryska trupperna i de baltiska staterna har under hösten 1994 slutligt
återvänt till Ryssland. Sverige och Finland har från den 1 januari 1995
inträtt
som medlemmar i Europeiska unionen och deltar i EU:s gemensamma utrikes- och
säkerhetspolitiska samarbete. Regeringen anser att medlemskapet i EU innebär
en
nettofördel, ett säkerhetspolitiskt plus.
Regeringen framhåller att de västliga samarbetsorganisationernas arbete
vidareutvecklas genom successiva beslut och anpassas till nya ramar och
uppgifter. Den europeiska unionen (EU) får enligt regeringen en utvidgad
säkerhetspolitisk betydelse som ett centralt instrument för att utsträcka det
västeuropeiska samarbetet österut. NATO har utgjort och utgör alltjämt ett
viktigt bidrag till stabiliteten i Europa och en manifestation av den
transatlantiska länk som är ett viktigt inslag i den europeiska säkerheten.
NATO har -- enligt regeringen -- vidgat sin politiska roll, vilket illustreras
av NACC och PFP-initiativet. Dessa utgör tydliga tecken på NATO:s strävan att
aktivt bidra till att skapa gynsamma förutsättningar för framtida alleuropeisk
säkerhet.
Relationen mellan USA och de europeiska NATO-staterna förefaller enligt
regeringens mening utvecklas mot ett mer jämbördigt partnerskap. USA ser i dag
positivt på att de europeiska NATO-medlemmarna inom Västeuropeiska unionen
(VEU) påtar sig en större roll inom alliansen. VEU:s potentiella betydelse som
brygga mellan EU och NATO samt som bärare av en eventuell framtida gemensam
försvarspolitik inom EU blir enligt regeringens mening tydligare.
Konferensen om säkerhet och samarbete (ESK) inledde sitt arbete i
Helsingfors år 1975. Den omfattar alla stater i Europa och det tidigare
Sovjetunionen samt USA och Kanada. Till ämnen som behandlas av organisationen
hör säkerhetsfrågor av militär och politisk art. Regeringen anmäler att
konferensen har ändrat namn till Organisationen för säkerhet och samarbete i
Europa (OSSE). Som en följd av namnändringen bör 1 § lagen (1992:1153) om
väpnad styrka för tjänstgöring utomlands ändras.
Regeringen anser att OSSE som ett regionalt säkerhetsorgan utgör ett
huvudelement i formandet av en ny europeisk säkerhetsarkitektur. Det breda
deltagandet erbjuder enligt regeringens mening unika kontaktmöjligheter mellan
alla stater i vår del av världen men gör samtidigt beslutsfattandet tungrott.
OSSE:s säkerhetspolitiska betydelse har främst legat på det allmänpolitiska,
förtroendeskapande och konfliktförebyggande planet.
De nordiska ländernas säkerhetspolitik präglas av både kontinuitet och
förnyelse. Regeringen redovisar att Norge och Finland betonar den bestående
karaktären av de ryska strategiska intressena i norra Europa och vidmakthåller
bl.a. därför en i huvudsak oförändrad satsning på försvaret. Finland har på
några år genomfört en omläggning av sin säkerhetspolitik. Norges
säkerhetspolitik baseras liksom tidigare på den transatlantiska länken till
USA
inom NATO. Samtidigt finns en norsk ambition att utveckla de direkta
säkerhetspolitiska banden med övriga Europa.
I en situation där tidigare militära hot helt försvunnit har den danska
säkerhetspolitiken i ökande grad inriktats mot att fortsatt föra in Danmark i
ett multinationellt säkerhetspolitiskt samarbete. Regeringen noterar en
uttalad
dansk satsning på förmåga att delta i internationella operationer.
Det f.d. Sovjetunionen har sönderfallit i ett stort antal stater med
varierande inre säkerhet. Huvudarvtagaren Ryssland har förblivit en
kärnvapensupermakt men kommer i övrigt endast att spela en regional
stormaktsroll. Regeringen konstaterar att utvecklingen i det tidigare
Sovjetunionen, och inte minst i Ryssland, alltjämt präglas av betydande
politisk instabilitet och stora ekonomiska problem. Den ekonomiska
utvecklingen
tyngs även av miljöförstöring, försämrad folkhälsa, betydande kriminalitet och
politisk osäkerhet.
Regeringen redovisar att en ny rysk militärdoktrin har formulerats i
övergripande termer. De långsiktiga målen för krigsmaktens utveckling pekar
mot
en framtida militär styrkestruktur omfattande en och en halv miljon man.
Kärnan
avses -- enligt regeringens bedömning -- utgöras av strategiskt rörliga
styrkor
med hög kvalitet. Målet synes vara att den nya strukturen skall vara införd
vid
sekelskiftet.
Inom större delen av Oberoende staters samvälde finns i dag en tendens
till närmare samarbete. Regeringen bedömer dock att drivkrafterna främst är
ekonomiska. Intressemotsättningarna mellan medlemsstaterna gör dock den
fortsatta utvecklingen mycket svårbedömbar.
Regeringen framhåller att de baltiska staternas självständighet
successivt har konsoliderats. Regeringen anser att samhörigheten med
Västeuropa
har mycket stor säkerhetspolitisk betydelse för dessa stater. En förstärkning
av förmågan att hävda den territoriella kontrollen och integriteten i fred är
enligt regeringens uppfattning central.
Östersjöområdet torde i det nya läget i Europa vara av militärstrategisk
betydelse för Ryssland. Området representerar nu Rysslands gränszon mot
EU-staterna i väst. Finska viken och S:t Petersburgsområdet har fått ökad
betydelse inte minst som enda utskeppningsväg till Östersjön från själva
Ryssland.
Kärnvapenfrågorna har, enligt regeringen, under de senaste åren haft en
undanskymd roll. Kärnvapendimensionen kvarstår dock som ett fundamentalt
element i den säkerhetspolitiska miljön. Inom de erkända kärnvapenmakterna --
och då i synnerhet USA och Ryssland -- sker omfattande kvantitativa
reduktioner
och kvalitativa förbättringar av kärnvapenarsenalerna. Regeringen bedömer att
det inte finns något som pekar på att någon av de båda staterna under
överskådlig tid är beredd att helt avstå från kärnvapen.
Regeringen framhåller att den ryska kärnvapenstrategiska utvecklingen
befäster bedömningen att Kolahalvön med angränsande havs- och landområden,
från
rysk horisont, relativt sett kommer att öka i strategisk betydelse.
Kolaområdet
blir därför enligt regeringens mening ett dominerande inslag i det nordiska
områdets säkerhetspolitiska situation.
Regeringen anser att det tidigare dominerande hotperspektivet som grundades
på storkrigsscenarier saknar aktualitet i dagens Europa. I stället riktar
regeringen uppmärksamheten mer mot de risker som sammanhänger med uppdämda
historiska, etniska och religiösa spänningar främst inom Central- och
Östeuropa.
I långt större utsträckning än tidigare kretsar därmed de säkerhetspolitiska
ansträngningarna i Europa kring konfliktförebyggande samarbete inom hela det
politiska, ekonomiska och militära fältet. Regeringen anser att multinationell
krishantering och fredsbefrämjande insatser får en allt viktigare roll inom
det
militära området.
Sammanfattningsvis befästs, enligt regeringens bedömning, de i 1992 års
totalförsvarsbeslut redovisade gynnsamma förutsättningarna i vårt närområde
under återstoden av försvarsbeslutsperioden. Regeringen anser därför att de
säkerhetspolitiska mål och uppgifter som fastställdes i 1992 års
totalförsvarsbeslut bör ligga fast. Den säkerhetspolitiska utvecklingen
innebär
emellertid enligt regeringen att det är möjligt att göra vissa avsteg från nu
gällande operativa krav på förmåga och insatsberedskap.
Förutom förslaget till Lag om ändring i lagen (1992:1153) om väpnad styrka
för tjänstgöring utomlands, lämnar regeringen inga förslag till riksdagen.
Regeringen avser att återkomma med en mer utförlig och långsiktig bedömning
av säkerhets- och försvarspolitiken i samband med nästa totalförsvarsbeslut.
Motionerna
I sin partimotion Fö201 framhåller Miljöpartiet de gröna att
säkerhetspolitik
inte enbart gäller militära frågor. Orsakerna till krig och konflikter är ofta
av ekonomisk, ekologisk, religiös och kulturell natur. Andra hot än militära
är även reella i den meningen att de skadar och dödar människor. I dag finns
inga militära hot mot Sverige. Ryssland som -- enligt Miljöpartiet --
traditionellt betraktats som fiende av den svenska militären saknar såväl
vilja
som förmåga att genomföra en invasion av Sverige. Miljöpartiet föreslår därför
flexibilitet gentemot en vidgad hotbild (yrkande 1).
Miljöpartiet säger nej till observatörskap eller medlemskap i VEU. Efter
regeringskonferensen 1996 vet vi mer om hur den framtida försvarspolitiken
inom EU kommer att se ut. Miljöpartiet kräver en folkomröstning om det visar
sig att Sverige får nya åtaganden eller skyldigheter inom det
försvarspolitiska
området efter regeringskonferensen. Motionärerna kräver öppenhet från
regeringens sida, när det gäller agerandet i EU på det försvarspolitiska
området. I yrkande 13 hemställs att det genomförs en folkomröstning efter
regeringskonferensen 1996.
Dagens samhälle är utomordentligt sårbart. Ett ekologiskt väl anpassat
samhällsbygge blir långt mera robust och fordrar mindre av speciella
försvarsåtgärder. Sårbarhet och ensidiga beroendeförhållanden kan leda till
konflikter. Det handlar enligt motionärerna framför allt om energi- och
livsmedelsförsörjningen men också om den ekonomiska internationaliseringen som
medför beroende av starka maktcentra utan demokratisk förankring. Motionärerna
anser att det civila försvaret skall stärkas och att man bör prioritera andra
hotbilder än de militära, t.ex. kriser på grund av miljökatastrofer, men också
spela en aktiv roll när det gäller att få till stånd ett ekologiskt och
småskaligt samhällsbyggande. Sverige bör sålunda göras mindre sårbart genom
ett
ekologiskt samhällsbyggande (yrkande 14).
I kommittémotion Fö202 (kds) (yrkande 4) framhåller motionärerna den
internationella säkerhetspolitiska instabiliteten. Motionärerna anser att det
kalla krigets exceptionella rationalitet övergått till en era med instabilitet
och ovisshet. Sålunda förekommer regional instabilitet i många delar av
världen. Ryssland förblir en stark militär makt, samtidigt som Förenta
staterna
för lång tid framöver kommer att vara den viktigaste stabiliserande faktorn
för
internationell säkerhet. I Europa fortsätter det fredliga integrationsarbetet
i
de västliga delarna. I Öst- och Centraleuropa finns både positiva tecken på
återhämtning och vilja till samarbete men också oroväckande företeelser som
olösta konflikter och upplösning. Motionärerna anser att den främsta
säkerhetsrisken betår av regionala konflikter som via en eskalering kan
äventyra regional och internationell stabilitet.
Andra risker är att massförstörelsevapen sprids till mindre nogräknade
länder, samt allvarliga icke-militära hot som terrorism och organiserad
kriminalitet.
Totalförsvaret måste enligt motionärerna göras mer flexibelt för att i ökad
utsträckning kunna medverka i humanitära och fredsbevarande operationer. Den
svenska säkerhetspolitiken får i långt större utsträckning än tidigare en
europeisk dimension vad gäller fredsskapande verksamhet i Europa. Det är
därför
nödvändigt att det skapas en struktur för svensk fredsbevarande verksamhet.
Resurserna för denna får dock enligt motionärerna inte urholka totalförsvarets
ekonomiska ramar. Totalförsvarets grundläggande uppgift är att ansvara för
försvaret av Sverige. I yrkande 5 hemställer motionärerna att riksdagen ger
regeringen till känna vad som anförts om att en struktur för svensk
fredsbevarande verksamhet inte skall urholka totalförsvarets ekonomi.
Motionärerna anser vidare att återtagningsbegreppet för totalförsvaret
bör ges ett brett och detaljerat innehåll (yrkande 6). För att ett återtagande
av totalförsvarets förmåga skall bli verkningsfullt måste en plan för detta
finnas framtagen och ständigt uppdaterad.
I motionen anförs vidare att totalförsvarets uppgifter och den
säkerhetspolitiska analysen bör hållas samman i förberedelserna inför nästa
försvarsbeslut. Regeringen aviserar att försvarsbeslutet skall beredas och
fattas i två etapper. Den första skall omfatta säkerhetspolitiken,
totalförsvarets mål samt ekonomin. Den andra etappen skall omfatta
inriktningen
m.m. av den militära krigsorganisationen samt det civila försvaret i fred och
krig. För att det skall råda balans mellan uppgifter och resurser när
försvarsbeslutet fattas måste det, enligt motionärerna, upprätthållas en tät
kontakt mellan de två etapperna (yrkande 14).
I kommittémotion Fö203 (m) ifrågasätter motionärerna den förenklade
beskrivning av det säkerhetspolitiska läget som regeringen gör i propositionen
(yrkande 1). De allmänna förhoppningar om en relativt snabb demokratisering
och
stabilisering i Ryssland som fanns 1992 har inte infriats. Osäkerheten har
snarare institutionaliserats. Den politiska osäkerheten och de många
frågetecknen kring Rysslands väg är ännu tydligare i dag än 1992. Dessa utgör
en viktig del av beslutsunderlaget av såväl regeringens nu aktuella förslag
som
inför nästa försvarsbeslut. Den europeiska säkerhetsarkitekturen är enligt
motionärernas mening långtifrån färdig.
I Vänsterpartiets partimotion Fö204 behandlas säkerhetspolitiken.
Vänsterpartiet menar att de gynnsamma förändringarna i vårt närområde, trots
instabiliteten i stora delar av östra Europa, är tillräckligt långsiktigt
hållbara och av sådan karaktär att de motiverar ytterligare minskningar inom
försvarets område. Politiska och materiella förutsättningar för ett militärt
angrepp mot Sverige finns inte. Detta föreslås riksdagen ge regeringen till
känna (yrkande 1).
I motion Fö206 (mp) anser motionären att det tycks råda något slags
internationell samstämmighet om att krig, dvs. att man på ett organiserat
initiativ dödar varandra, är en oundviklig del av somligas vardag. Vårt eget
land lägger varje år stora belopp på att underhålla en krigsorganisation i
händelse av att vi skulle misslyckas i försöken med att reda ut eventuella
problem på ett vettigare sätt. Motionären anser att resurser i stället borde
satsas på helt andra saker, t.ex. ökade anslag till forskning om
kommunikationsvetenskap (yrkande 2). Motionären förordar vidare att det
militära försvaret avskaffas (yrkande 1) och att Sverige medverkar till att få
ett internationellt förbud mot krig (yrkande 3).
I motion Fö332 (mp) redovisar motionären att vårt förhållandevis välmående
land är värt att försvara. Trots demokratisering och nedrustning i många
länder
är världsläget mycket allvarligt med tanke på miljöförstöring, fattigdom och
olika typer av krigföring. Motionären ser hellre en vidgad hotbildsanalys och
en samling kring behovet av en grön omrustning (yrkande 1).
I Folkpartiet liberalernas partimotion Fö337 redovisar partiet sin syn på de
säkerhetspolitiska utvecklingstendenserna i Europa. Motionärerna framhåller
att
det var små möjligheter att vid förra försvarsbeslutet göra några som helst
säkerhetspolitiska långsiktsbedömningar. Beslutet var således inte någon
anpassning till ett nytt säkerhetspolitiskt läge utan en fortsatt
strukturomvandling av svenskt försvar. Förhoppningarna om fred, frihet,
demokrati och samarbete i Europa var vida mer optimistiska än i dag.
Förhoppningarna är om inte pessimistiska så ändå vida mer realistiska än de
var
våren 1992. Folkpartiet anser att Sverige befinner sig i en övergångsperiod
från efterkrigstidens blockuppdelning och kalla krig till något som ännu är
svårt att bedöma. Den direkta hotbilden för svensk del har kraftigt försvagats
och kommer att bestå under överskådlig tid, men osäkerheten om den långsiktiga
utvecklingen är stor. I motionen framhålls att det ligger i Sveriges intresse
att Europas framtida säkerhetsordning blir så stark som möjlig.
De olika europeiska säkerhetsstrukturernas utveckling mot en gemensam
europeisk säkerhet måste beaktas vid långsiktiga bedömningar om svensk
säkerhetspolitik. Vad som sålunda anförs om den säkerhetspolitiska
utvecklingen
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna (yrkande 1).
Situationen för de hemvändande FN-soldaterna behandlas i motion Fö343 (mp).
Att ta emot hemvändande soldater världen över på ett bra sätt är ett problem.
Motionären föreslår ett frivilligt samarbetsprogram med befintliga
fredsorganisationer i Sverige samt att det inrättas speciella
"efteruppdragsplatser" där soldaterna kan få ta del av andras villkor och få
ansvarsfulla uppgifter och möjlighet att integrera sig med övriga samhället.
Soldaterna bör vidare uppmanas att delta i ett fortsatt civilt fredsarbete på
hemmaplan.
I partimotion U401 (c) behandlar Centerpartiet sin syn på vissa förändringar
i försvaret. I motionen anförs att det kalla krigets slut innebär att den
säkerhetspolitiska situationen förändrats. Osäkerhetsfaktorerna har en annan
karaktär än tidigare. Sverige måste även fortsättningsvis ha ett starkt
försvar. Avspänningen mellan staterna gör det dock möjligt att -- liksom i
andra länder -- minska försvarsutgifterna. Försvarets struktur måste
emellertid
anpassas för att möta de nya hotbilderna. Förmågan och beredskapen att möta
nya
hot, t.ex. flyktingströmmar eller en katastrof i vårt närområde, måste
ständigt
utvecklas. Förmågan att värja oss mot kuppartade anfall får ökande betydelse.
Samtidigt måste vi behålla handlingsfriheten att bygga upp ett starkare
invasionsförsvar. Den allmänna värnplikten skall enligt motionärerna behållas,
och försvaret skall ha en decentraliserad struktur. De nya hotbilderna
motiverar att det civila försvaret upprätthålls minst i nuvarande omfattning.
Vad som sålunda anförts om Sveriges försvar föreslås riksdagen ge regeringen
till känna (yrkande 3).
Utskottet
Utskottet behandlar inledningsvis regeringens förslag till Lag om ändring
i
lagen (1992:1153) om väpnad styrka för tjänstgöring utomlands. I lagen
medges
att regeringen får ställa en väpnad styrka till förfogande för fredsbevarande
verksamhet utomlands, utan att höra riksdagen, efter begäran av bl.a.
Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK). Organisationen har den 1
januari 1995 bytt namn till Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa
(OSSE). Som en följd av namnändringen behöver 1 § i lagen ändras. Utskottet
föreslår att riksdagen bifaller regeringens förslag.
Flera motioner tar upp frågor som rör Sveriges säkerhetspolitiska miljö
och
dess konsekvenser för försvaret.
Flera motioner pekar på den osäkerhet som för närvarande råder beträffande
möjligheterna att nu göra säkerhetspolitiska bedömningar om framtiden och på
grundval av sådana göra säkerhets- och försvarspolitiska vägval. Detta tas upp
i kommittémotion Fö203 (m), partimotion Fö337 (fp) samt i kommittémotion Fö202
(kds).
I kommittémotion Fö203 (m) ifrågasätter motionärerna den förenklade
säkerhetspolitiska beskrivning som regeringen gör. Den politiska osäkerheten
och de många frågetecknen kring Rysslands väg är ännu tydligare i dag än 1992,
vilket utgör en viktig del av beslutsunderlaget.
Vid förra försvarsbeslutet var det enligt partimotion Fö337 (fp) små
möjligheter att göra säkerhetspolitiska långsiktsbedömningar. Den direkta
hotbilden mot Sverige har kraftigt försvagats. Europas framtida
säkerhetsordning måste bli så stark som möjligt, och samtidigt måste
säkerhetsstrukturernas utveckling i Europa beaktas vid långsiktiga bedömningar
av svensk säkerhetspolitik.
Centerpartiet anser i sin partimotion U401 (c) att osäkerhetsfaktorerna har
en annan karaktär än tidigare. Sverige måste även fortsättningsvis ha ett
starkt försvar. Försvarsutgifterna kan minska. Försvaret måste dock anpassas
till att möta nya hotbilder som t.ex. flyktingströmmar och katastrofer. Den
allmänna värnplikten skall enligt Centerpartiet behållas, och försvaret skall
ha en decentraliserad struktur.
I partimotion Fö204 (v) framhålls att de gynnsamma förändringarna i vårt
närområde är tillräckligt långsiktigt hållbara och av sådan karaktär att de
motiverar ytterligare minskningar inom försvarets område. I motion Fö206 (mp)
förordas bl.a. att det militära försvaret avskaffas och att Sverige medverkar
till ett internationellt förbud mot krig.
I kommittémotion Fö202 (kds) pekar motionärerna på den internationella
säkerhetspolitiska instabiliteten och att regionala konflikter kan äventyra
stabiliteten. Totalförsvaret måste göras mera flexibelt för att kunna medverka
i humanitära och fredsbevarande operationer. Det får dock inte urholka
totalförsvarets ekonomi. Återtagningsbegreppet för totalförsvaret bör ges ett
detaljerat innehåll. Civilmotstånd och andra alternativa försvarsformer skall
utvecklas. Överväganden om totalförsvarets uppgifter och den
säkerhetspolitiska
analysen bör hållas samman inför nästa försvarsbeslut.
Utskottet erinrar inledningsvis om sina tidigare uttalanden om säkerhets-
och
försvarspolitiken under innevarande riksmöte. Utskottet har sålunda nyligen
till utrikesutskottet yttrat (1994/95:FöU1y) sig över proposition 1994/95:19
om
Sveriges medlemskap i den Europeiska unionen och därvid redovisat sina
bedömningar om de säkerhetspolitiska nettofördelar som medlemskapet innebär
för
Sverige. I sitt yttrande (1994/95:FöU2y) till finansutskottet över proposition
1994/95:25 Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. framhåller utskottet att
den säkerhetspolitiska miljön i Nordeuropa och i Sveriges närområde, från
svenska utgångspunkter, har stabiliserats ytterligare jämfört med då 1992 års
försvarsbeslut fattades. Återdragandet av de ryska trupperna ifrån de baltiska
staterna har slutförts, och de har 1994 återvänt till Ryssland. Såväl Finland
som Sverige är sedan den 1 januari 1995 medlemmar i Europeiska unionen.
I budgetpropositionen (bilaga 5, s. 3--7) redovisar regeringen vissa
utgångspunkter rörande den internationella säkerhetspolitiska utvecklingen,
med
bäring på totalförsvaret de närmaste åren. Regeringen anser att de mål och
uppgifter som fastställdes i 1992 års försvarsbeslut bör ligga fast, men den
säkerhetspolitiska utvecklingen gör det emellertid möjligt att göra smärre
avsteg från nu gällande krav på förmåga och insatsberedskap.
Utskottet -- som med uppmärksamhet följer den militärpolitiska utvecklingen
i Sveriges närområde -- delar den bedömning som flera motionärer gör
beträffande de betydande svårigheter som för närvarande råder beträffande
säkerhetspolitiska framtidsbedömningar. Det är emellertid inte aktuellt att nu
göra försvarspolitiska vägval för framtiden, som medför långsiktiga
konsekvenser för totalförsvaret. Propositionen tar primärt fasta på att
besluta
om försvarspolitiken och totalförsvaret det kommande budgetåret. Förberedelser
för beslut om försvarspolitiken för tiden efter nästa budgetår pågår. Alla
riksdagspartier medverkar i detta.
Utskottet kan efter att ha tagit del av regeringens redogörelse konstatera
att regeringens bedömning av det säkerhetspolitiska läget i Sveriges
närområde,
och dess inverkan på försvarspolitiken och totalförsvaret under budgetåret
1995/96, ligger väl i linje med vad utskottet redan uttalat under innevarande
riksmöte. Utskottet har sålunda inget att invända mot vad regeringen anför.
Utskottet utgår från att frågor om totalförsvarets framtida utformning
kommer
att behandlas ingående i samband med förberedelserna för nästa försvarsbeslut.
Regeringen har organiserat förberedelsearbetet i flera etapper. Regeringen har
aviserat att den till nästa riksmöte kommer att föreslå riksdagen inriktning
av
säkerhets- och försvarspolitiken, mål för totalförsvaret samt principiella
frågor om totalförsvarets utformning. Förslag om den närmare inriktningen av
det militära och civila försvarets organisation och verksamhet i fred och krig
avses härefter föreläggas riksdagen i en andra etapp hösten 1996.
Med hänsyn till den osäkerhet som råder om den säkerhetspolitiska
utvecklingen, avser regeringen härutöver att lägga in säkerhetspolitiska
kontrollstationer, såväl före som efter det planerade försvarsbeslutet.
Riksdagen ges därmed, enligt utskottets mening, flera tillfällen att
successivt
göra säkerhets- och försvarspolitiska ställningstaganden och att efter hand
anpassa totalförsvarets mål och inriktning med hänsyn till dessa
kontrollstationer. Utskottet anser därmed att önskemålet i Fö202 (kds) yrkande
14 om att hålla samman överväganden om totalförsvarets uppgifter och den
säkerhetspolitiska analysen tillgodoses.
Riksdagen kommer sålunda att relativt snart behandla säkerhets- och
försvarspolitikens inriktning och dess konsekvenser för totalförsvarets mål,
verksamhet och finansiering, men i ett mer långsiktigt perspektiv än vad som
nu
är fallet.
Det är enligt kommittémotion Fö202 (kds) yrkande 5 nödvändigt att det inom
Försvarsmakten skapas en struktur för att medverka i internationella
fredsbevarande verksamheter. Resurserna för denna får dock inte enligt
motionärernas mening urholka totalförsvarets ekonomi. Utskottet har för sin
del
ingen annan mening än motionärerna i detta avseende. Försvarsmakten bör även
framgent organiseras för att ha en god förmåga att ställa väpnade styrkor till
FN:s och OSSE:s förfogande. Att medverka i sådana insatser får enligt
utskottets mening även positiv inverkan i olika avseenden på Försvarsmaktens
utveckling. Någon förändring av det sätt på vilket de fredsbevarande
insatserna
finansieras är inte påkallad. Därför behöver inte riksdagen nu ta ställning
till frågan.
I motion Fö206 (mp) förordas bl.a. att det militära försvaret avskaffas
och
att Sverige verkar för ett internationellt förbud mot krig. Utskottet vill
inledningsvis understryka att ett starkt stöd till Förenta nationerna och ett
konsekvent hävdande av folkrätten är grundläggande drag i den svenska utrikes-
och säkerhetspolitiken. Sverige verkar i alla internationella sammanhang för
att mellanstatliga konflikter skall lösas med icke-militära medel. Utskottet
erinrar om att alla FN:s medlemsstater har -- genom FN-stadgan -- förpliktat
sig att lösa internationella tvister med fredliga medel. Vidare skall
medlemsstaterna avhålla sig från hot om eller bruk av våld som riktar sig mot
en annan stats territoriella integritet eller politiska oberoende. Utskottet
konstaterar sålunda att det redan finns ett internationellt förbud mot
angreppskrig eller hot om sådant. Enligt FN-stadgan finns emellertid en
uttrycklig rätt för en stat till militärt självförsvar i händelse av att den
utsätts för ett väpnat angrepp. Det finns således ett stöd i stadgan till
militärt självförsvar och därmed till att upprätthålla en försvarsmakt.
Mot bakgrund av vad utskottet har anfört bör inte motionerna Fö202 (kds)
yrkandena 4--6 och 14, Fö203 (m) yrkande 1, Fö204 (v) yrkande 1, Fö206 (mp),
Fö337 (fp) yrkande 1 och U401 (c) yrkande 3 bifallas av riksdagen.
I motion Fö201 (mp partimotion) och Fö332 (mp) framhålls behovet av att
Sverige anpassas mot andra hot än rent militära och görs mindre sårbart genom
ett ekologiskt samhällsbyggande.
Utskottet anser att motionärerna för fram förslag till anpassning av
totalförsvaret för att möta hot mot Sverige, som inte primärt är av
mellanstatlig eller mellanfolklig natur. Sveriges förmåga att möta
påfrestningar av den art som motionärerna aktualiserar är ytterst ett resultat
av den förda politiken inom en mängd olika områden. Delar av totalförsvarets
resurser och det civila samhällets beredskapsförberedelser i fred kan
tillgodogöras t.ex. vid katastrofer och flyktingströmmar. Överväganden om på
vilket sätt totalförsvaret skall utformas även för dessa typer av hot ingår
enligt utskottets mening i förberedelserna för nästa försvarsbeslut.
Motionerna
Fö201 (mp) yrkandena 1 och 14 och Fö332 (mp) yrkande 1 bör därför inte
bifallas
av riksdagen.
Miljöpartiet säger i motion Fö201 (mp) yrkande 13 nej till observatörskap
eller medlemskap i VEU och kräver öppenhet från regeringens sida när det
gäller
agerandet i EU på det försvarspolitiska området. Därför bör det genomföras en
folkomröstning efter regeringskonferensen 1996.
Utskottet delar motionärernas krav på öppenhet från regeringens sida när det
gäller Sveriges medverkan i unionens gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik
(GUSP). Genom den utvidgning av VEU-kretsen som ägt rum har dess betydelse som
forum för europeiska säkerhetspolitiska diskussioner ökat. Utskottet har
tidigare (1994/95:FöU1y) pekat på de fördelar som observatörskapet kan ha. Ett
aktivt svenskt observatörskap i VEU ger insyn i, information om och tillgång
till de europeiska säkerhetspolitiska diskussioner som pågår i den utvidgade
VEU-kretsen. Observatörskapet ger således underlag inför den kommande
översynskonferensen då även VEU:s roll inför EU kommer att beröras, utan att
trovärdigheten för den militära alliansfriheten rubbas.
Utskottet utgår ifrån att regeringen kommer att informera berörda utskott
kontinuerligt -- utöver den information som kommer att lämnas till riksdagens
EU-nämnd -- och därmed ge utskotten goda tillfällen att samråda med regeringen
om Sveriges agerande i EU:s utrikes- och säkerhetspolitiska samarbete. Därmed
ges riksdagen även insyn i hur observatörskapet i VEU utnyttjas för svenskt
vidkommande, och vilka erfarenheter som dras av detta inför
översynskonferensen.
Enligt utskottets mening är det därför inte nödvändigt att nu ta ställning
till behovet av en folkomröstning. Ett ställningstagande till en sådan bör
sålunda anstå. Därför bör motion Fö201 (mp) yrkande 13 inte bifallas.
I motion Fö343 (mp) föreslås en rad olika insatser för att hantera de
problem
som, enligt motionärens mening, är förenade med att ta om hand hemvändande
FN-soldater.
Utskottet noterar att regeringen i propositionen framhåller att
multinationell krishantering och internationella fredsbefrämjande samt
humanitära insatser får en allt viktigare roll. Förmågan att medverka vid
sådan
insatser är därför viktig. Utskottet har erfarit att regeringen därför utreder
hur Sveriges militära och civila insatsstyrkor bör utformas och organiseras
framgent. Problem av den art som aktualiseras i motionen bör ingå i
utredningsarbetet. Utskottet har vidare erfarit att Försvarsmakten numera på
olika sätt redan gör betydande insatser för hemvändande FN-soldater, för att
förebygga de problem som berörs i motionen. Det bör emellertid närmast ankomma
på regeringen och Försvarsmakten att överväga frågor av den art som motionären
för fram. Något beslut av riksdagen är inte påkallat. Motion Fö343 (mp) bör
sålunda avslås.
Försvarsutskottets uppföljning
I detta avsnitt behandlar utskottet vad regeringen i propositionen anfört om
revision (s. 15--16), redovisning av genomförda strukturförändringar (s.
17--18) samt planerings- och budgetsystemet (s. 37). Härvid redovisar
utskottet
sina tidigare ställningstaganden med anledning av vad utskottet anfört om
uppföljning. I anslutning härtill behandlar utskottet också motionerna Fö337
(fp) yrkande 2 och Fö202 (kds) yrkande 7.
Uppföljningsarbetet
I enlighet med vad som uttalats i förarbetena till författningsreformen
(prop. 1973:90, KU 26) bedriver utskottet ett kontinuerligt uppföljningsarbete
inom sitt beredningsområde.
Utskottet fäster stor vikt vid sin uppföljning och utvärdering av
regeringens
och myndigheternas verksamhet. Utskottet erinrar om vad riksdagen uttalat om
sin roll beträffande styrning av statlig verksamhet. Det är viktigt (bet.
1993/94:FiU10) att markera att mål- och resultatstyrningen fungerar i hela
styrkedjan. Riksdagen skall härvidlag ange den övergripande inriktningen av
verksamheten, formulera de resultat som förväntas samt bevilja erforderliga
medel.
För att få en överblick över det aktuella läget inom såväl den militära som
den civila delen av totalförsvaret har utskottet inför behandlingen av
regeringens budgetförslag besökt myndigheter, förband och försvarsindustrier.
Vidare har representanter från Försvarsdepartementet och olika
totalförsvarsmyndigheter inför utskottet föredragit och kommenterat resultatet
av den verksamhet som genomförts budgetåret 1993/94.
Genom kontakter och diskussion med Riksdagens revisorer initieras olika
utvärderingsprojekt. Under våren avser revisorerna att redovisa resultatet
från
en granskning av administrationen av skyddsrumsbyggandet.
Utskottet har tidigare låtit kartlägga hur stölderna av militära skjutvapen
och ammunition har utvecklats och vilka åtgärder, bl.a. i fråga om förvaring,
som vidtagits med anledning härav (1993/94:URD1). Denna studie har har följts
upp av utskottet.
Regeringens behandling (skr. 1994/95:15) av riksdagens skrivelser har följts
upp. Härvid har det inte framkommit att något riksdagsärende, som enligt
utskottets mening borde vara slutbehandlat, kvarstår oavgjort. Uppföljningen
redovisas i bilaga 3 till detta betänkande.
Genomförandet av 1992 års försvarsbeslut
Regeringen redogör för vilka strukturförändringar som genomförts i
Försvarsmaktens grundorganisation och bland myndigheter utanför Försvarsmakten
i anledning av 1992 års försvarsbeslut. Av redogörelsen framgår att flertalet
förändringar som planerats att verkställas den 1 juli 1994 har fullföljts.
Förändringarna inom det civila försvaret skall dock ha genomförts först den 1
juli 1995.
I likhet med föregående år fäster utskottet stor vikt vid regeringens
redovisning av hur 1992 års försvarsbeslut kan fullföljas. Av regeringens
redogörelse framgår bl.a. att
myndigheten Försvarsmakten har bildats; samtidigt har myndigheterna inom
dåvarande huvudprogrammen 1--4 (Arméförband, Marinförband, Flygvapenförband
och
Operativ ledning m.m.) lagts ned,
Försvarsmaktens regionala organisation numera omfattar tre militärområden,
fyra marinkommandon, tre flygkommandon samt försvarsområden som i huvudsak
motsvarar länen,
tre civilområden har inrättats motsvarande samma geografiska områden som
militärområdena,
Försvarets sjukvårdsstyrelse och Försvarets civilförvaltning har lagts ned;
Försvarets datacenter och Försvarets mediecenter har privatiserats,
Försvarets materielverk och Försvarets forskningsanstalt numera styrs genom
uppdrag och är till största delarna avgiftsfinansierade, från främst
Försvarsmakten.
Regeringen redovisar vidare att utvecklingen av huvudprogrammet
Arméförband mot ökad kvalitet och minskad numerär fortsätter enligt
intentionerna i 1992 års försvarsbeslut. Med undantag för vissa förband, som
endast genomfört begränsad repetitionsutbildning, har de krigsorganisatoriska
målen i allt väsentligt uppnåtts.
Inom huvudprogrammet Marinförband redovisas brister i förbandens förmåga
jämfört med vad som lades fast i 1992 års försvarsbeslut. Regeringen bedömer
dock att det bör vara möjligt att i huvudsak åtgärda de brister som anmälts.
För huvudprogrammet Flygvapenförband redovisar regeringen att
verksamheten i allt väsentligt har genomförts i enlighet med givna uppdrag.
Förbanden har en god förmåga att lösa sin uppgifter.
Regeringens sammanfattande bedömning är att utvecklingen mot de mål avseende
förbandens krigsduglighet m.m. som riksdagen beslutade om i 1992 års
försvarsbeslut har varit tillfredsställande.
Utskottet
Utskottet konstaterar att budgetåret 1995/96 är det andra året som de nya
styrformerna kommer att tillämpas på Försvarsmakten. En grundläggande princip
för statsmakternas förändrade styrning är härvidlag att myndigheten ges
tydliga
och uppföljningsbara mål så att verksamheten kan följas upp och utvärderas av
regeringen och riksdagen. Samtidigt bör av bl.a. effektivitetsskäl ett
betydande mått av handlingsfrihet bibehållas såväl i fråga om verksamhetens
genomförande som vid valet av resurser.
Den förändrade anslagsstrukturen innebär att Försvarsmakten numera anvisas
medel över endast ett ramanslag. Utskottet erinrar om att det i sitt
betänkande 1992/93:FöU9, vid beslutet om den förändrade styrningen av
Försvarsmakten, förutsatte att riksdagen även fortsättningsvis skulle ges goda
förutsättningar till insyn, styrning och uppföljning av dess verksamhet.
Utskottet anser att målbeskrivningarna för programmen måste utvecklas
ytterligare, så att ökade möjligheter ges för riksdagen att följa upp och
utvärdera verksamheten och härigenom kunna ta ställning till behovet av
omprioriteringar. Detta är nödvändigt för att mål- och resultatstyrningen
skall
kunna förverkligas inom försvarets områden. Ett tydligt förslag från
regeringens sida beträffande målen inom de olika programmen inom
Försvarsmakten
behövs för att riksdagen skall kunna följa upp verksamheten. Utskottet anser
att detta gäller särskilt programmen 13 För krigsorganisationen gemensamma
resurser och 14 För grundorganisationen gemensamma resurser där målen --
enligt
utskottets mening -- fortfarande är vagt formulerade.
Uppföljning av Försvarsmaktens verksamhet m.m.
Riksrevisionsverket har i en rapport (1994-12-01) till regeringen redovisat
sina iakttagelser av den årliga revisionen. Riksrevisionsverkets revision av
verksamheten för budgetåret 1993/94 inom Försvarsdepartementets område visar
att nio myndigheter fått s.k. oren revision. Vissa av invändningarna är
hänförliga till sådana frågor som har med avveckling av myndighet och
verksamhet att göra. De föranleder därför ingen åtgärd från regeringens sida
utöver de som myndigheten själv vidtar. Riksrevisionsverket framhåller även
att
den ekonomiadministrativa kompetensen brister hos flera myndigheter.
Resultatredovisningen för Försvarsmakten har enligt Riksrevisionsverkets
mening utvecklats svagt sedan föregående budgetår. Försvarsbeslutets mål kan
enligt RRV inte följas upp i krigsförbandstermer. Enligt RRV:s uppfattning
krävs åtgärder för att förbättra det ekonomiska beslutsunderlaget inför beslut
om nya omstruktureringar. Vidare bör ökade resurser avsättas inom
Försvarsmakten för att styra, samordna och följa upp arbetet på central nivå.
Utskottet noterar med tillfredsställelse att regeringen genomfört en konferens
med ekonomiansvarig personal vid Försvarsdepartementets myndigheter där bl.a.
hithörande frågor behandlats.
Med anledning av ett förslag (förs. 1993/94:RR3) från Riksdagens revisorer
behandlade utskottet i betänkande 1993/94:FöU9 riksdagens behov av att få en
mer samlad och systematisk återföring av erfarenheterna från förändringar i
Försvarsmaktens grundorganisation. Utskottet har noterat att regeringen
utarbetat en kalkylmetod för att bättre kunna värdera och bedöma de förväntade
ekonomiska konsekvenserna av en grundorganisationsförändring. Förutom att
kunna
göra sådana bedömningar är det enligt utskottet också angeläget att gjorda
besparingskalkyler följs upp mot de faktiska kostnaderna. För att riksdagen
skall ges möjlighet att göra en samlad uppföljning och utvärdering av de
förändringar av Försvarsmaktens grundorganisation som riksdagen tidigare
beslutat om, förutsätter utskottet att regeringen återkommer även med en
redogörelse för det ekonomiska resultatet av ändringarna.
Bildandet av den nya myndigheten Försvarsmakten har inneburit att
statsmakterna numera anvisar medel för det militära försvaret till endast
en myndighet och över ett anslag. Riksdagen beslutar om ramanslaget
Försvarsmakten. Inom ramanslagets totalbelopp budgeteras anslagsmedlen på 15
olika program. Utskottet anser att det bör finnas en viss flexibilitet att
omfördela medel mellan de olika programmen om detta bedöms leda till en bättre
total måluppfyllelse för den samlade verksamheten. Riksdagen bör därför inte
formellt sett besluta om den slutliga medelsberäkningen på de olika
programmen.
Detta bör i stället vara regeringens ansvar. Det bör vidare ankomma på
regeringen att besluta om en annan medelsberäkning på programmen än den som
angivits i regleringsbrevet, under förutsättning att den ligger i linje med
vad
riksdagen har beslutat om verksamhetens inriktning för de olika programmen.
Sådana beslut bör enligt utskottets mening inte delegeras till Försvarsmakten.
Vad utskottet anfört om regeringens medverkan vid ändrad medelsberäkning
inom
ramanslaget till Försvarsmakten bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.
Riksdagen anvisar numera medel över anslaget A 1. Försvarsmakten för att den
skall kunna ge uppdrag till bl.a. Fortifikationsverket, Försvarets
materielverk, Totalförsvarets pliktverk och Militärhögskolan. Gemensamt för
myndigheterna är att de i stor utsträckning ger stöd till Försvarsmakten.
Tidigare anvisade riksdagen medel till dessa myndigheter och deras
verksamhet. Det är således numera uppdrag från Försvarsmakten som i allt
väsentligt finansierar dessa myndigheter och därmed påverkar deras inriktning
och omfattning. Besluten om inriktningen och omfattningen av dessa
myndigheters
verksamhet har således flyttats från riksdagen till Försvarsmakten.
Den finansiella styrningen och härtill kopplade nya regelsystem har
inneburit
att myndigheterna getts ökad ekonomisk frihet och större ansvar att disponera
anvisade medel. Samtidigt ställs större krav på att myndigheterna har en god
och ändamålsenlig redovisning. Med hänsyn till dels de betydande kostnaderna
inom verksamheten, dels att flera myndigheter berörs, anser utskottet att det
finns skäl att noga följa upp och utvärdera formerna för styrningen av
verksamhet och resurser för Försvarsmakten och övriga myndigheter som ger stöd
till denna. Utskottet noterar härvidlag att chefen för Försvarsdepartementet
har tillkallat en särskild utredare med uppgift att följa upp och utvärdera
genomförda strukturförändringar inom verksamhetsområdet.
Utskottet konstaterar att möjligheten till insyn i verksamheten vid
myndigheter, som finansieras och får sina uppdrag av huvudsakligen
Försvarsmakten, i betydande grad har minskat jämfört med tidigare ordning.
Utskottet anser för sin del att redovisningen av verksamheten och den totala
finansieringen vid de intäktsfinansierade myndigheterna behöver förbättras.
Det
är utskottets mening att regeringen fortsättningsvis i sitt budgetförslag bör
ge en bättre överblick över respektive myndighets totala verksamhet, resurser
och finansiering.
En utgångspunkt för regeringens styrning av Försvarsmaktens verksamhet är de
långsiktiga försvarsbesluten, som bestäms av riksdagen vart femte år. I
samband
härmed läggs också verksamhetsinriktningen för de olika programmen fast. Om
inte någon förändring föreslås av versamhetsinriktningen under
försvarsbeslutsperioden begär regeringen inte något särskilt godkännande av
riksdagen, utan den inriktning som lagts fast i samband med försvarsbeslutet
förutsätts gälla också för nästkommande budgetår.
Enligt 9 kap. 2 § regeringsformen får inte statens medel användas på annat
sätt än riksdagen har bestämt. Utskottet anser att regeringen framgent bör
inhämta riksdagens godkännande beträffande inriktningen av verksamheten inom
de
olika programmen. Genom en sådan ordning kommer riksdagen formellt sett att
för varje budgetår ta ställning till för vilka ändamål som medlen under
ramanslaget till Försvarsmakten skall användas. Detta bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
Planerings- och budgeteringssystem
Regeringen
Det är regeringens ansvar att tillse att det statliga budgetsystemet och
Försvarsmaktens planeringssystem kan samverka på ett fungerande sätt samtidigt
som utvecklingen av planeringssystemet är Försvarsmaktens ansvar. Regeringen
anmäler att den uppdragit åt en oberoende expertgrupp att granska ekonomiska
osäkerheter i Försvarsmaktens budgetunderlag till regeringen. I uppdraget
ingår
enligt direktiven (dir. 1994:147) även att föreslå förändringar av
Försvarsmaktens planeringssystem för att uppnå en harmonisering till det
statliga budgetsystemet.
Motionen
Folkpartiet liberalerna anför i sin partimotion Fö337 att det är av stor
vikt
att uppföljningen i hela kedjan riksdag--regering--myndigheter ges en ökad
roll. Former för fortsatt uppföljning bör utgöra ett centralt inslag i nästa
fleråriga försvarsbeslut. Det är enligt motionärerna tveksamt om regeringens
beskrivning av ansvaret för budgetsystemet stämmer med vad riksdagen vid olika
tillfällen beslutat rörande försvarets planerings- och ekonomisystem.
Statsmakternas styrning gäller också övergripande mål, och det är tveksamt om
allt detta kan sägas ingå i budgetsystemet.
Motionärerna anser vidare att Försvarsmaktens planeringssystem och
kopplingen
till det statliga budgetsystemet bör ses ur ett bredare perspektiv. Det är
angeläget att inte förändringar i planeringssystemet görs, utan att riksdagens
roll noga beaktas. Eventuella förändringar i systemet bör enligt motionärerna
endast genomföras om de säkerställer ett starkt parlamentariskt inflytande.
Vad
som sålunda anförts om uppföljning och säkerställande av riksdagens inflytande
över försvarsplaneringen föreslås riksdagen ge regeringen till känna (yrkande
2).
Utskottet
Den av regeringen tillsatta expertgruppen med uppgift att bl.a. se över och
lämna förslag till hur Försvarsmaktens planeringssystem bör förändras för att
uppnå en harmonisering till det statliga budgetsystemet har i februari 1995
lämnat sitt betänkande (SOU:1995:13) till regeringen. Frågan om
parlamentariskt
inflytande i försvarsplaneringen behandlas dock inte av gruppen.
Utskottet förutsätter emellertid att regeringen i den fortsatta beredningen
av expertgruppens förslag beaktar och säkerställer riksdagens inflytande i
försvarsplaneringen.
I det nu aktuella förberedelsearbetet inför ett nytt långsiktigt
försvarsbeslut
anser utskottet att det parlamentariska inflytandet tillgodoses genom den
tillsatta Försvarsberedningen. Utskottet anser därför att det parlamentariska
inflytandet som motionärerna efterlyser i motion Fö337 (fp) yrkande 2 ligger i
linje med vad regeringen beslutat om. Mot bakgrund härav behöver
motionsyrkandet inte bifallas av riksdagen.
Vissa planeringsförutsättningar
Motionen
För att kunna upprätthålla ett effektivt totalförsvar framhålls i motion
Fö202 (kds) yrkande 7 att totalförsvarets två pelare, det militära försvaret
och det civila försvaret, måste ha gemensamma planeringsförutsättningar.
Förberedelserna på civil sida är lika viktiga som på militär sida.
Beredskapskraven för totalförsvarets två pelare måste därför samordnas.
Utskottet
Utskottet har tidigare i sitt betänkande 1993/94:FöU9 uttalat sig om de
skillnader i planeringsförutsättningarna mellan det militära och civila
försvaret som tas upp i motionen och därvid utgått från att regeringen i de
fortsatta förberedelserna inför nästa fleråriga försvarsbeslut samordnar
beredskapskraven. I beslut den 22 december 1993 har regeringen meddelat
riktlinjer till myndigheterna inför de fortsatta förberedelserna av nästa
försvarsbeslut. Regeringen har i beslutet bl.a. preciserat och klargjort
begreppet återtagning så att för totalförsvaret gemensamma förutsättningar
föreligger. Utskottet kan således konstatera att motionärernas synpunkterna
har
tillgodosetts, varför motion Fö202 (kds) yrkande 7 bör kunna avslås.
Försvarsmakten m.m.
Försvarsmakten -- övergripande mål
Regeringen anmäler att myndigheten Försvarsmakten, som inrättades den 1 juli
1994, omfattar den verksamhet som tidigare bedrivits inom de myndigheter som
tillhörde de s.k. huvudprogrammen 1--4, dvs. Arméförband, Marinförband,
Flygvapenförband och Operativ ledning m.m. samt vissa verksamheter vid
myndigheter inom huvudprogram 5 Gemensamma myndigheter.
Regeringen anför att det övergripande målet för Försvarsmakten är att
försvara landet mot väpnade angrepp. Försvarsmakten skall ha sådan beredskap
att den verkar avhållande mot sådana angrepp. Försvarsmakten skall i fred
hävda
Sveriges territoriella integritet samt organisera krigsförband och förbereda
förbandens användning för landets försvar. Försvarsmakten skall också kunna
sätta upp förband för internationella insatser och delta med militära resurser
i internationella åtaganden.
Regeringens resultatredovisning
I detta avsnitt behandlar utskottet vad regeringen i propositionen (s.
45--48) har anfört om resultatbedömning av verksamheten under budgetåret
1993/94.
Regeringen
Som en inledning till sin resultatredovisning återger regeringen de mål som
lades fast i 1992 års försvarsbeslut för huvudprogrammen Arméförband,
Marinförband, Flygvapenförband och Operativ ledning m.m. För innehåll och
innebörd i dessa delar hänvisas till propositionen (s. 43--45).
Riksrevisionsverket (RRV) har i sin revisionsberättelse riktat vissa
gemensamma anmärkningar mot årsredovisningarna inom det militära försvaret.
Anmärkningarna avser bl.a. bokföring av upplupna semester- och löneskulder,
kostnadsföring av investeringar i förvaltningslokaler samt redovisning av
intäkter av avgifter och ersättningar. Regeringen anser att dessa generella
brister främst beror på aktuella förändringar av regelverk och organisation i
samband med bildandet av myndigheten Försvarsmakten. Regeringen utgår från att
invändningarna är av engångskaraktär och att nödvändiga åtgärder vidtas under
innevarande budgetår.
Regeringen delar Riksrevisionsverkets uppfattning att Försvarsmakten bör
fortsätta att utveckla resultatredovisningen. Härvid är det betydelsefullt att
kunna mäta bl.a. prestationer och relatera dessa till kostnader. Det
viktigaste
i fråga om redovisning är dock, enligt regeringen, att uppskatta effekten av
prestationerna, dvs. inverkan på krigsorganisationens förmåga, beredskap och
uthållighet.
Regeringen anmäler att de krigsorganisatoriska målen för huvudprogrammet
Arméförband under budgetåret 1993/94 i allt väsentligt har uppnåtts. Vissa
förband, som endast genomfört begränsad repetitionsutbildning, utgör undantag.
Krigsduglighetens utveckling tyder på att det finns förband som inte kommer
att
nå upp till de mål som satts för försvarsbeslutsperioden. Regeringen avser att
noga följa denna utveckling.
Utvecklingen mot ökad kvalitet och minskad numerär fortsätter enligt
intentionerna i 1992 års försvarsbeslut. Vidare sägs att de omfattande
förändringarna i arméns grundorganisation i huvudsak kunnat genomföras enligt
försvarsbeslutet.
Regeringen konstaterar vissa revisionsanmärkningar och anför att felaktiga
metoder för att redovisa finansiella intäkter och kostnader måste rättas till.
För huvudprogrammet Marinförband har brister i krigsförbandens förmåga
anmälts i årsredovisningen för 1993/94. Regeringen anför att dessa till del är
en följd av de särskilda åtgärder som framtvingades av marinens ekonomiska
problem, vilka anmäldes i föregående års budgetproposition. I syfte att låta
ett prognosticerat överskridande inom anslaget C 1. Ledning och
förbandsverksamhet finansieras inom marinens totala budget innehölls ca 300
miljoner kronor från övriga marina anslag. Dessa medel har regeringen
innevarande budgetår återfört till Försvarsmakten och kan tillgodoräknas den
marina förbandsverksamheten. Om denna återföring av medel beaktas finns ett
anslagssparande på 162 miljoner kronor, vilket enligt regeringens bedömning
gör
det möjligt att i huvudsak åtgärda anmälda brister.
Riksrevisionsverket anmärker i sin revisionsberättelse mot att anslaget C
3.
Anskaffning av anläggningar överskridits med 21,8 miljoner kronor. Regeringen
anför att det funnits möjlighet att undvika detta genom ändring av
regleringsbrevet men att den tidigare myndigheten Chefen för marinen lämnat
ett
ofullständigt underlag för en sådan åtgärd.
För huvudprogrammet Flygvapenförband konstaterar regeringen att
verksamheten under budgetåret 1993/94 i allt väsentligt har genomförts i
enlighet med givna uppdrag. Förbanden har god förmåga att lösa sina uppgifter.
När det gäller verksamheten inom huvudprogrammet Operativ ledning m.m.
gör regeringen motsvarande konstaterande. Härutöver anmäler regeringen att den
ser allvarligt på att anslaget E 1. Ledning och förbandsverksamhet
överutnyttjats med 142 miljoner kronor liksom att det brister i de
ekonomiadministrativa rutinerna. Regeringen förutsätter att Försvarsmakten
avhjälper bristerna under innevarande budgetår.
Regeringen bedömer sammanfattningsvis att utvecklingen under budgetåret
1993/94 varit tillfredsställande i förhållande till de mål som satts i 1992
års
försvarsbeslut. De operativt rörliga arméförbanden (brigader och
fördelningsförband), huvuddelen av fartygsförbanden och de rörliga
kustartilleriförbanden samt flygvapenförbanden uppfyller i allt väsentligt de
krigsduglighetskrav som erfordras för att målen år 1997 skall kunna nås.
Däremot kommer det sannolikt inte att vara möjligt att nå målen för vissa
fördelnings- och försvarsområdesförband samt för vissa marinstridskrafter.
Utskottet
Utskottet konstaterar att verksamheten under budgetåret 1993/94 lett till
resultat som innebär att försvarsbeslutets mål för år 1997 kan nås för
huvuddelen av de prioriterade krigsförbanden. Samtidigt föreligger brister vid
vissa armé- och marinförband vilka medför att målen för dessa förband inte
tidsmässigt kan realiseras i enlighet med 1992 års försvarsbeslut.
Utskottet delar regeringens syn när det gäller behovet av att vidta åtgärder
med anledning av RRV:s revisionsanmärkningar.
Inriktning i stort. Besparingar
I detta avsnitt behandlar utskottet vad regeringen i propositionen (s.
48--49) har anfört om besparingar. Till avsnittet har också förts behandlingen
av motionerna Fö202 (kds kommittémotion) yrkandena 8 och 11, Fö203 (m
kommittémotion) yrkande 5 i denna del, Fö204 (v partimotion) yrkande 2 i denna
del, Fö314 (m), Fö323 (c), Fö337 (fp partimotion) yrkande 3, Fö339 (m, c),
Fö342 (s) yrkande 1 och Fi219 (c partimotion) yrkande 18.
Regeringen
Under budgetåret 1995/96 genomförs en del av de återstående
besparingsåtgärder om 600 miljoner kronor som riksdagen beslutade till följd
av 1992 års stabiliseringsproposition (prop. 1992/93:50 bil. 2, FiU1, rskr.
134). Besparingsåtgärderna berör främst Försvarsmakten och motsvarar ca 300
miljoner kronor under det förlängda budgetåret 1995/96. Härutöver skall
ytterligare besparingsåtgärder genomföras. Enligt regeringens proposition
1994/95:25 Vissa ekonomisk-politiska åtgärder m.m. är sålunda målet att minska
försvarsutgifterna med 2 miljarder t.o.m. budgetåret 1998. Riksdagen har
godkänt denna inriktning (bet. 1994/95:FiU1, rskr. 145).
Denna under hösten 1994 beslutade besparing avsåg hela totalförsvaret.
Regeringen har nu i budgetpropositionen (prop. 1994/95:100 bil. 5) föreslagit
besparingen till knappt 1,8 miljarder kronor för Försvarsmakten under
budgetåret 1995/96. Enligt regeringen bör besparingen så långt som möjligt tas
ut generellt inom verksamheten samt genom en ytterligare samordning och
effektivisering i Försvarsmaktens produktion.
Härutöver anser regeringen att den rådande säkerhetspolitiska situationen
gör
det möjligt att sänka kraven på insatsberedskap och på krigsduglighet för
vissa
krigsförband, liksom på ambitionerna för krigsorganisationens materiella
förnyelse.
Regeringen är inte beredd att föreslå några besparingar inom
grundutbildningen.
Motionerna
I kommittémotion Fö202 (kds) betonas att arbetet med att fullfölja 1992 års
försvarsbeslut i allt väsentligt måste fortsätta. För att bevara
trovärdigheten
för Sveriges alliansfrihet är det nödvändigt att hålla fast vid den omfattande
modernisering som nu pågår. De stridskrafter som skall lösa de absolut
svåraste
uppgifterna i krig måste därför ha en tydlig kvalitetsprofil, vilket
motionärerna föreslår att riksdagen ger regeringen till känna (yrkande 11).
Samma motion betonar också betydelsen av att Försvarsmakten kan upprätthålla
en effektiv incidentberedskap. Ingripande måste kunna ske mot varje
kränkning av vårt luftrum och territorium. Besparingarna inom Försvarsmakten
bör därför inte få påverka incidentberedskapen (yrkande 8).
I Moderata samlingspartiets kommittémotion Fö203 anser motionärerna att det
är otillfredsställande att regeringen föreslår en så kraftig besparing som
1,8 miljarder kronor utan att precisera var den skall tas ut. Ett rimligt krav
hade varit att regeringen presenterat ett sammanhållet och konkret förslag på
grundval av det underlag som Överbefälhavaren lämnade i december 1994. Den
enda
tydliga handlingsregel som regeringen ger är att reduktioner i
grundutbildningen inte accepteras.
Osäkerheten i den framtida säkerhetspolitiska utvecklingen betonas enligt
motionärerna inte tillräckligt starkt av regeringen. Det finns därför ingen
grund för att göra vissa avsteg från nu gällande operativa krav och
insatsberedskap.
Enligt motionärerna kan regeringens generella besparingar i verksamheten och
kravet på ytterligare rationaliseringar rimligen inte genomföras utan kraftiga
inskränkningar i repetitionsutbildningen, vilket kommer att minska
krigsdugligheten.
Förslagen om senareläggning av vissa materielprojekt är lättare att förstå
men, hävdar motionärerna, innebär statsfinansiellt endast att utgifterna
skjuts
på framtiden. Dessutom uppskattas merkostnaden för dessa politiskt initierade
förseningar till minst 10 %.
Även en mindre försvarsmakt kräver stora investeringar. Ju färre förband,
desto viktigare blir det att upprätthålla kvaliteten på materiel, personal och
utbildning. En noggrann beredning borde därför föregå beslut om besparingar.
Motionärerna förordar ett anslag som med drygt 1,6 miljarder kronor överstiger
det av regeringen föreslagna (yrkande 5 i denna del).
Folkpartiet liberalerna godtar i sin partimotion Fö337 storleken av de
besparingar som regeringen föreslår. Däremot finns starka principiella
invändningar mot inriktningen av besparingarna. Motionärerna pekar på
risken av att bryta försvarsbeslutets inriktning mot återställd kvalitet
vilket
skulle innebära en fortsatt obalans mellan försvarsförmåga och uppgifter.
Med hänsyn till den stora sannolikheten för att antalet armébrigader kommer
att reduceras de närmaste åren föreslås i motionen en minskning av
grundutbildningen så tidigt som möjligt. Samtidigt bör redan utbildade
värnpliktiga utnyttjas i en framtida mindre organisation. Grundutbildningen
bör
sålunda minskas med 3 000 värnpliktiga under kalenderåret 1996 (yrkande 3).
Frigjorda medel bör användas för repetitionsutbildning och
materielanskaffning.
Regeringen bör uppdra åt Försvarsmakten att föreslå hur denna minskning av
grundutbildningen skall ske.
Centerpartiet framhåller i sin partimotion Fi219 om den ekonomiska politiken
att partiet håller fast vid sin tidigare uppfattning att försvarskostnaderna
i samband med nästa försvarsbeslut kan minskas med 4 miljarder kronor fram
till år 1999, om det säkerhetspolitiska läget så medger (yrkande 18).
Vänsterpartiet menar i sin partimotion Fö204 att de gynnsamma
säkerhetspolitiska förändringarna, trots instabiliteten i stora delar av östra
Europa, är tillräckligt långsiktigt hållbara för att motivera betydande
reduktioner inom Försvarsmakten. Redan nu bör därför konkreta beslut fattas
med en sådan innebörd, dock utan att detta får brutala samhällsekonomiska
konsekvenser. Vidare måste krigs- och grundorganisationerna kunna fungera
under
den tid förändringarna sker. Motionärerna föreslår sålunda snara beslut om
nedläggning av ett antal utbildningsetablissemang, i ett första steg troligen
fem, varav de flesta i norra Sverige (yrkande 2 i denna del). Dessa åtgärder
bedöms kunna spara 1 950 miljoner kronor utöver vad regeringen har
föreslagit.
Tre motioner behandlar försvarets inriktning i södra Sverige. I motion
Fö314 (m) anförs sålunda att det är av största vikt att upprätthålla minst
nuvarande luftförsvarskapacitet i Skåne (flyg, luftvärn, stridsledning och
alarmering) liksom att där behålla kvarvarande pansar- och mekaniserade
brigader. Kommande försvarsbeslut bör beakta detta.
En motsvarande prioritering av det sydsvenska luftförsvaret ges uttryck i
motion Fö339 (m, c). Behovet av F 10 i Ängelholm betonas.
I motion Fö342 (s) framhåller motionärerna de möjligheter till utveckling
som
finns inom försvaret i Blekinge (yrkande 1). Såväl Blekinge flygflottilj F 17
som Marinens 13:e helikopterdivision skulle kunna utvidga sin verksamhet.
Vidare sägs Marinens anläggningar i Karlskrona, t.ex. Kungsholms fort, vara en
bra plattform för vidareutveckling av verksamheter på det civila humanitära
området.
Utskottet
Ekonomiproblemen inom Försvarsmakten
Försvarsmakten har under hösten 1994 till regeringen vid två tillfällen
anmält ett antal ekonomiska osäkerheter i planeringen. Innebörden var bl.a.
att
planlagd verksamhet för ca 4 miljarder kronor budgetåret 1995/96 inte bedömdes
kunna finansieras. Enligt Försvarsmaktens uppfattning fördelade sig dessa
osäkerheter enligt följande:
Kvarstående ofinansierad utveckling av luftvärnsrobotsystemet 23 BAMSE -- ca
90 miljoner kronor.
Införandet av kapitalkostnader för mark, anläggningar och byggnader har
medfört att ca 330 miljoner kronor mindre än planerat kommit att stå till
förfogande.
Oförutsedd räntekostnad på 330 miljoner kronor för s.k.
betalningsförskjutningar för JAS 39 Gripen.
Otillräcklig kompensation för pris- och kostnadsutvecklingen för JAS 39
Gripen med drygt 2 600 miljoner kronor. Huvuddelen härav beror av kronans
depreciering hösten 1992.
Otillräcklig kompensation för pris- och kostnadsutvecklingen inom övriga
program med drygt 500 miljoner kronor.
Regeringen tillsatte med anledning härav i december 1994 en expertgrupp med
uppgift att bl.a. analysera det ekonomiska underlag som Försvarsmakten lämnat
till regeringen. Expertgruppen redovisade sitt uppdrag i februari (SOU
1995:13). Utskottet har i en särskild föredragning fått ta del av
expertgruppens bedömningar och förslag. Expertgruppen konstaterar att den
bristande balansen mellan verksamheten i Försvarsmaktens planer och möjlig
finansiering är reell och uppgår till ca 4 miljarder kronor för det förlängda
budgetåret 1995/96. Balansproblemet kan endast lösas genom att verksamheten
begränsas eller genom tillskott av ytterligare medel. Expertgruppen bedömer
att
Försvarsmakten hade berättigade skäl att planera för 2,7 miljarder kronor
härav. Dess ursprung är främst en ofullständig kompensation för
deprecieringens
effekter samt ett resursmässigt inte helt neutralt införande av
kapitalkostnader. Priskompensationssystemet fångar sålunda, enligt
expertgruppen, inte upp deprecieringens inverkan på ett förutsebart sätt.
Resten av obalansen, motsvarande 1,3 miljarder kronor, har expertgruppen
bedömt
ha sådant ursprung att det i sin helhet bör ankomma på Försvarsmakten att
hantera problemet.
Riksdagen har som följd av regeringens ekonomiskt politiska proposition
(prop. 1994/95:25, FiU1, rskr. 145) beslutat om en besparingsinriktning som
för
Försvarsmakten innebär knappt 1,8 miljarder kronor mindre i anslag för
budgetåret 1995/96. Den bristande balansen mellan av Försvarsmakten inplanerad
verksamhet och regeringens förslag till ekonomiska resurser för det aktuella
budgetåret kom därmed att öka till ca 5,7 miljarder kronor. De största
ofinansierade betalningsåtagandena finns inom JAS 39 Gripen-programmet.
Regeringen återkom i budgetpropositionen (prop. 1994/95:100 bil. 5) med
förslag till verksamhetsreduceringar för att kunna realisera besparingen i
enlighet med riksdagsbeslutet hösten 1994 på knappt 1,8 miljarder kronor inom
det militära försvaret och uppnå balans mellan verksamhet och tillgängliga
medel. Regeringen föreslår sålunda generella besparingar i Försvarsmaktens
olika program, besparingar i insatsberedskapen och repetitionsutbildningen
samt
en senareläggning av anskaffningen av vissa materielobjekt. Genom de av
regeringen i budgetpropositionen föreslagna reduceringarna och
senareläggningarna kvarstår enligt utskottets bedömning ofinansierad
verksamhet
för ca 3,9 miljarder kronor (5,7--1,8=3,9).
Utskottet har erfarit att regeringskansliet (Försvarsdepartementet) med
underlag från Försvarsmakten härefter har utarbetat en reviderad
planeringsinriktning för budgetåret 1995/96 där verksamhet och ekonomiska
resurser bringats i balans. Härvid har förutsatts oförändrat anslag för
Försvarsmakten i förhållande till vad regeringen har föreslagit riksdagen i
budgetpropositionen.
Försvarsmaktens betalningar fördelar sig inte jämnt över budgetåret 1995/96.
Det har sålunda visat sig att det under hösten 1995 och hösten 1996 kommer att
krävas större utbetalningar än under våren 1996. Detta förhållande, samt
omständigheten att budgetåret 1995/96 förlängts med sex månader, har gjort att
regeringens anslagsförslag blivit ca 1,5 miljarder kronor högre än annars
skulle ha blivit fallet. Detta möjliggör att 1,5 miljarder kronor i
planeringen
kan omfördelas till JAS 39-programmet. Härutöver har redan i
budgetpropositionens förslag skett en omfördelning på 1,7 miljarder kronor
inom
JAS 39-programmet från budgetåret 1997 till budgetåret 1995/96. Konsekvenserna
för JAS 39-programmet av dessa omfördelningar (1,5+1,7=3,2 miljarder kronor)
kommer att övervägas inför försvarsbeslutet.
Därmed återstår ofinansierad verksamhet för ca 2,4 miljarder kronor
(3,9--1,5=2,4) under budgetåret 1995/96. I nämnda arbete med den i
regeringskansliet reviderade planeringsinriktningen förutsätts därför
ytterligare verksamhetsreduceringar i förhållande till de som redan
föreslagits
i budgetpropositionen, dels i form av gemensamma besparingar inom de olika
programmen, dels en viss ytterligare begränsning av
repetitionsutbildningen, dels ytterligare senareläggningar av
materielbeställningar.
Utskottets bedömning
Utskottet anser det väsentligt att frågan om verksamhetens inriktning och
anslag för Försvarsmakten budgetåret 1995/96 behandlas i ett sammanhang.
Utskottet har därför valt att i sina överväganden också ta hänsyn till den
information i ärendet som utskottet efter budgetpropositionen inhämtat genom
regeringskansliets (Försvarsdepartementets) föredragning och skriftliga
material.
Enligt utskottets uppfattning är det synnerligen angeläget att det råder
balans mellan uppgifter och resurser. Verksamheten inom Försvarsmakten skall
inriktas, planeras och genomföras endast utifrån de anslagsmedel som riksdagen
anvisar.
I det statsfinansiella läge som nu råder anser utskottet det inte vara
möjligt att till Försvarsmakten anslå mer medel än vad regeringen har
föreslagit i budgetpropositionen. Utskottet delar här regeringens uppfattning.
Verksamheten måste alltså anpassas till de ekonomiska resurserna. Erforderliga
verksamhetsbegränsningar bör därvid huvudsakligen genomföras dels som
generella besparingsåtgärder i Försvarsmaktens program, dels som
inskränkningar i repetitionsutbildningen, dels genom senareläggningar av
materielbeställningar. Utskottet återkommer i det följande till
verksamhetsinriktning och medelsberäkningar för de skilda programmen.
Utskottet anser samtidigt att det är viktigt med stora ansträngningar för
att
slå vakt om kvalitetsprofilen i 1992 års försvarsbeslut. I denna del
instämmer utskottet med vad som anförs i motionerna Fö202 (kds), Fö203 (m) och
Fö337 (fp). Utskottet kan konstatera att det finns ett brett stöd för strävan
efter att upprätthålla kvaliteten, vilket också varit en vägledande princip
för
regeringen. Regeringens prioritering utgår vidare från att det
säkerhetspolitiska läget gör det möjligt att sänka beredskapen i olika
avseenden. Utskottet gör samma bedömning och utgår från att en med hänsyn till
omständigheterna erforderlig incidentberedskap kan upprätthållas.
För att besparingsinriktningen inte onödigtvis skall gå ut över
kvalitetshöjande åtgärder är det viktigt att de rationaliseringsmöjligheter
som
föreligger eller kan skapas tas till vara till det yttersta.
Utskottet noterar, efter att ha tagit del av underlag från
Försvarsdepartementet, att det generella besparingskravet som lagts på de två
stora gemensamma programmen 13 och 14 -- För krigsorganisationen gemensamma
resurser resp. För grundorganisationen gemensamma resurser -- är ca 2,7 resp.
1,6 %. Utskottet anser det angeläget att om möjligt ytterligare skärpa de
generella besparingsansträngningarna i dessa program. Därmed skulle mer
resurser kunna föras till de krigsförbandsorienterade programmen och användas
för materielanskaffning och repetitionsutbildning, dvs. för kvalitetshöjande
åtgärder i krigsförbanden. Rimligheten av att pröva en sådan åtgärd
understryks dels av att programmen 13 och 14 är ekonomiskt tunga -- de utgör
cirka en fjärdedel av Försvarsmaktens totala budget --, dels av att målen för
dem fortfarande är mycket allmänt formulerade. Utskottet erinrar om vad det
anförde i denna fråga under avsnittet Försvarsutskottets uppföljning.
Utskottet vill i sammanhanget fästa uppmärksamheten på att de generella
besparingskrav som ålagts övriga delar av statsförvaltningen är större än de
nu aktuella för programmen 13 och 14. Utgångspunkten för regeringens
budgetförslag för statsförvaltningen som helhet (prop. 1994/95:100 bil. 1 s.
58--59) är att flertalet myndigheters anslag fram till budgetåret 1998 skall
reduceras med 11 %. Vid utgången av år 1996 skall besparingen motsvara en
sänkning med 5 %.
Utskottet anser därför att regeringen i det fortsatta budgetarbetet inför
budgetåret 1995/96 bör pröva möjligheterna till en omfördelning av
resurser från programmen 13 och 14 till övriga program. Överförda resurser
bör användas på det sätt som utskottet nyss uttalat sig för.
Vad som utskottet här har anfört om besparingsinriktning bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna. Motionerna Fö202 (kds) yrkandena 8 och
11, Fö203 (m) yrkande 5 i denna del och Fö337 (fp) yrkande 3 bör samtidigt
avslås.
Utskottet är inte berett att förorda några ytterligare besparingar utöver
vad som behandlats i det föregående. Mer långtgående reduktioner får prövas i
förberedelserna för nästa försvarsbeslut, vilket också förordas i motion Fi219
(c) yrkande 18 och som därmed får anses tillgodosedd. Motion Fö204 (v) yrkande
2 i denna del samt Fi219 (c) yrkande 18 bör därför inte bifallas.
De förslag som förs fram i motionerna Fö314 (m) och Fö339 (m, c) avser
krigsorganisationens struktur i Skåne resp. Sydsverige, och en därtill
anpassad grundorganisation, och har sådan karaktär att de bör behandlas i 1996
års försvarsbeslut. Motionärerna i Fö314 (m) betonar också detta. Motionerna
bör därför avslås.
En utökad användning av militära resurser för civila ändamål förordas i
motion Fö342 (s). Denna fråga behandlas av den s.k. Civilbruksutredningen, som
skall rapportera till regeringen under hösten 1995. Något uttalande i linje
med
vad motionärerna föreslår i yrkande 1 kan därmed inte utskottet förorda.
Motion
Fö342 (s) yrkande 1 bör sålunda avslås.
Verksamhetsmål och resursberäkning för Försvarsmaktens olika program
budgetåret 1995/96
I detta avsnitt behandlar utskottet vad regeringen i propositionen (s.
49--63) har anfört om programvis redovisning av verksamhetsmål för budgetåret
1995/96. Till avsnittet har också förts behandlingen av motionerna Fö203 (m
kommittémotion) yrkande 5 i denna del, Fö204 (v partimotion) yrkande 2 i denna
del och yrkande 3, Fö205 (mp partimotion) yrkande 1, Fö317 (mp), Fö318 (fp),
Fö321 (c) yrkande 2, Fö323 (c) och Fö337 (fp partimotion) yrkandena 5 och 6.
Vad utskottet i det följande anför om verksamhetsinriktning för budgetåret
1995/96för de olika programmen bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.
Utskottet förutsätter, som framgått i det föregående under utskottets
uppföljning, att regeringen i regleringsbrev beslutar om
resursfördelningen
till programmen.
Operativa lednings- och underhållsförband
Regeringen
Regeringen anser att programmet bör utvecklas i huvudsak som Försvarsmakten
har föreslagit. Detta innebär bl.a. att de operativa lednings- och
underhållsförbanden skall vidmakthållas. Vidare skall högkvarterets
krigsorganisation liksom underhållsregementenas organisation fullföljas.
Härvid
skall de s.k. fördelningsunderhållsbataljonerna omorganiseras till sex
milotransportbataljoner.
Regeringen bedömer att bristerna i krigsdugligheten kommer att minska genom
de åtgärder som planeras och att därigenom de långsiktiga målen skall kunna
uppnås.
Regeringen bedömer att besparingarna -- utöver den generella för
driftskostnaderna -- bör påverka repetitionsutbildningen och anskaffningen av
anläggningar. Regeringen beräknar medelsbehovet för programmet under
budgetåret
1995/96 till 2 759 012 000 kr.
Motionen
I motion Fö318 (fp) erinras om att Sverige ansökt om observatörsstatus i
Västeuropeiska unionen (VEU). Motionären anser att VEU kommer att ges en
tydligare roll i det alleuropeiska försvarssamarbetet och att det då uppkommer
behov av ledningsfunktioner i form av staber på högre regional och central
nivå. I ett svenskt perspektiv sägs därvid en utökad europeisk
försvarssamverkan komma att innebära ansvar för ledningsfunktionen i bl.a.
Östersjön, Ålands hav och Bottenhavet samt på svenskt territorium. Motionären
anser mot denna bakgrund att Sverige, som ett led i Försvarsberedningens
arbete, behöver analysera frågan om militär ledningsstruktur vid ett
alleuropeiskt försvarssamarbete.
Utskottet
Sverige deltar i FN:s fredsbevarande operationer, humanitära insatser och
krishantering. Sverige kan komma att delta i motsvarande verksamheter på
uppdrag från Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE).
Härutöver deltar Sverige i gemensamma övningar m.m. inom ramen för Partnerskap
för Fred (PFF).
Nämnda samarbete förutsätter att svensk personal kan ingå i internationellt
sammansatta ledningsstaber och att svenska förband eller andra enheter kan
samverka med sådana. Motionen synes aktualisera ett mer långtgående samarbete,
vilket inte är aktuellt. Motion Fö318 (fp) bör därför avslås av riksdagen.
Utskottet har ingen erinran mot den av regeringen föreslagna inriktningen
av programmet.
Utskottet har beräknat medelsbehovet för programmet under budgetåret 1995/96
till 2 645 000 000 kr.
Fördelningsförband
Regeringen
Regeringen konstaterar att målen inte nåtts fullt ut. Bl.a. har
repetitionsutbildningen av vissa förband inte kunnat genomföras. Dessutom har
organiseringen av fördelningshaubitsbataljon 95 försenats.
Regeringen bedömer att besparingarna -- utöver generell besparing i
driftskostnaderna -- bör påverka omfattningen av repetitionsutbildningen.
Regeringen medger att anskaffningen av pansarskott 95 och mörkerriktmedel till
pansarvärnsrobot 56 BILL samt renoveringen av luftvärnsrobot 70 senareläggs.
Regeringen anser att programmet i övrigt bör utvecklas i huvudsak enligt
Försvarsmaktens förslag. Sålunda bör t.ex.:
fördelnings- och artilleriregementsstaber samt jägarförbanden vidmakthållas,
organisering av ytterligare två Norrlandsjägarbataljoner påbörjas,
utveckling och anskaffning av artillerilokaliseringsradarn ARTHUR fortsätta,
utveckling av hårdmålsammunitionen BONUS och luftvärnsrobotsystemet 23 BAMSE
fortsätta.
Regeringen beräknar medelsbehovet för programmet under budgetåret 1995/96
till 3 744 593 000 kr.
Motionerna
I kommittémotionen Fö203 (m), som förordar en högre anslagsnivå än
regeringen
(yrkande 5), motsätter man sig senarelagd anskaffning av mökerriktmedel till
pansarvärnsrobot 56 och modifiering av luftvärnsrobot 70.
Folkpartiet liberalerna anför i sin partimotion Fö337 att de
senareläggningar
av materielbeställningar som regeringen aviserar i propositionen sannolikt
inte
generellt är allvarliga. Däremot ger de fel signal om samtidigt en för stor
grundutbildningsvolym prioriteras. I synnerhet sägs detta gälla om
anskaffningen av mörkerriktmedel till pansarvärnsroboten 56 BILL senareläggs.
Bristande förmåga till strid i mörker anser nämligen motionärerna vara en av
de
påtagligaste bristerna hos de svenska markstridsförbanden. Vad som sålunda
anförts om anskaffning av mörkerriktmedel till pansarvärnsroboten BILL bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna (yrkande 5).
Utskottet
Utskottet har ingen erinran mot den av regeringen i propositionen föreslagna
inriktningen av programmet. Härutöver bör en viss ytterligare begränsning
kunna accepteras i repetitionsutbildningen. Moderata samlingspartiets
kommittémotion Fö203 (yrkande 5 i denna del) och Folkpartiet liberalernas
partimotion Fö337 (yrkande 5 i denna del) bör därför avslås.
Utskottet beräknar medelsbehovet för programmet under budgetåret 1995/96
till
3 751 000 000 kr.
Försvarsområdesförband
Regeringen
Regeringen anför att angivna mål för programmet inte har nåtts fullt ut.
Detta sägs huvudsakligen bero på att planerad repetitionsutbildning inte har
kunnat genomföras.
Regeringen bedömer att besparingarna inom programmet -- utöver generell
besparing i driftskostnaderna -- bör påverka repetitionsutbildningen.
Regeringen anser vidare att anskaffningen av pansarskott 95 och
mörkerriktmedel
till pansarvärnsrobotsystemet 56 BILL kan senareläggas. I övrigt bör
programmet
utvecklas i huvudsak i enlighet med vad Försvarsmakten har föreslagit. Sålunda
bör t.ex.:
stadsskyttebataljoner organiseras och vidmakthållas,
försvarsområdesstaber samt hemvärnsförband vidmakthållas,
inledd organisering av mobiliserings- och förplägnadsplutoner genomföras
samt
organisering av gränsövervakningskompanier påbörjas.
Regeringen beräknar medelsbehovet för programmet under budgetåret 1995/96
till 2 823 813 000 kr.
Motionerna
Motionärerna i kommittémotionen Fö203 (m) förordar, som nyss framgått, en
högre anslagsnivå än regeringens (yrkande 5) och motsätter sig att
anskaffningen av mörkerriktmedel till pansarvärnsrobot 56 senareläggs.
Folkpartiet liberalerna framför i sin partimotion Fö337, som också framgått,
ett motsvarande yrkande (yrkande 5).
Utskottet
Utskottet kan godta den av regeringen föreslagna inriktningen av
programmet. Utskottet vill i sammanhanget understryka hemvärnets roll.
Kommittémotionen Fö203 (m) (yrkande 5 i denna del) och partimotionen Fö337
(fp) (yrkande 5 i denna del) bör därför avslås.
Utskottet beräknar medelsbehovet inom programmet under budgetåret 1995/96
till 2 967 000 000 kr.
Armébrigadförband
Regeringen
Regeringen bedömer att programmet utvecklas planenligt mot de mål som
bestämts i 1992 års försvarsbeslut. Besparingarna inom programmet -- utöver en
generell besparing i driftskostnaderna -- bör påverka repetitionsutbildningen.
Vidare anser regeringen att anskaffningen av pansarskott 95 samt renoveringen
av luftvärnsrobot 70 kan senareläggas.
Programmet bör enligt regeringen i övrigt utvecklas i huvudsak som
Försvarsmakten föreslagit. Detta innebär bl.a.:
fortsatt omorganisation av fem infanteribrigader till IB 2000,
omorganisation av en infanteribrigad till mekaniserad infanteribrigad med
stridsfordon 90 påbörjas,
omorganisation av fyra Norrlandsbrigader till NB 2000 inleds liksom att en
Norrlandsbrigad mekaniseras med ny stridsvagn 122 (Leopard 2) och stridsfordon
90,
omorganisation av två pansarbrigader till PB 90 påbörjas,
omorganisation av två mekaniserade brigader till MekB 2000 med stridsvagn
121
(Leopard 1) inleds,
en mekaniserad brigad med stridsvagn 104 (Centurion) vidmakthålls,
anskaffning av pansarbandvagnar 401 (MT-LB) och 501 (BMP-1) fortsätter.
Regeringen beräknar medelsbehovet för programmet under budgetåret 1995/96
till 7 563 067 000 kr.
Motionerna
I de snabba och konkreta beslut, som Vänsterpartiet förordar i sin
partimotion Fö204 yrkande 2, ingår att antalet armébrigader reduceras från 16
till 10. Repetitionsövningar bör inte genomföras. Vidare föreslås att
anskaffningen av stridsvagn 122 avbryts, om det kan ske till lägre kostnad än
att fullfölja beställningen.
Motionärerna i kommittémotionen Fö203 (m) förordar, som framgått, en högre
anslagsnivå än regeringen (yrkande 5), och motsätter sig senarelagd
anskaffning
av mörkerriktmedel till pansarvärnsrobot 56 och modifiering av luftvärnsrobot
70.
Folkpartiet liberalerna framför i sin partimotion Fö337, som också framgått,
att anskaffning av mörkerriktmedel till pansarvärnsrobot 56 inte bör
senareläggas (yrkande 5).
Utskottet
Att genomföra så stora förändringar i brigadorganisationen som
förespråkas i partimotionen Fö204 (v) har sådan vidd att frågan måste
behandlas
inom ramen för ett totalförsvarsbeslut. Motion Fö204 (v) (yrkande 2 i denna
del) bör därför inte bifallas.
Utskottet har ingen erinran mot den av regeringen i propositionen föreslagna
inriktningen av programmet. Härutöver kan utskottet godta ytterligare
inskränkningar i repetitionsutbildningen och ytterligare senareläggningar av
materielbeställningar i förhållande till vad regeringen har föreslagit.
Kommittémotionen Fö203 (m) (yrkande 5 i denna del) och partimotionen Fö337
(fp)
(yrkande 5 i denna del) bör därför avslås.
Utskottet beräknar resursbehovet för programmet under budgetåret 12995/96
till 7 198 000 000 kr.
Marina lednings- och underhållsförband
Regeringen
Regeringen anser att målen för programmets utveckling inte helt har nåtts.
Bl.a. har har repetitionsutbildningen för underhållsförbanden inte kunnat
genomföras i planerad omfattning.
Utöver en generell besparing i driftskostnaderna anser regeringen att
besparingarna inom programmet bör påverka repetitionsutbildningen. I övrigt
anser regeringen att programmet i huvudsak bör utvecklas i enlighet med
Försvarsmaktens förslag. Sålunda bör t.ex.:
fyra marinkommandon och ett marindistrikt vidmakthållas,
reduceringen av ledningsorganisationen på lägre regional nivå slutföras,
ett nytt ledningssystem utvecklas och installeras.
Regeringen beräknar medelsbehovet för programmet under budgetåret 1995/96
till 1 192 352 000 kr.
Motionen
Med hänsyn till Blekinges geografiska läge är det enligt motion Fö323 (c) av
största värde att Sydkustens marinkommando i Karlskrona får möjlighet till
gynnsam utveckling vad gäller såväl ekonomi som operativ verksamhet.
Motionären
anser också att det är av största vikt att den taktiska ledningen av marinens
förband även framgent kommer att ske på nuvarande sätt, dvs. från Karlskrona,
vilket riksdagen som sin mening bör ge regeringen till känna (yrkande 1).
Utskottet
Utskottet känner inte till några förslag om förändringar för ledningen av
Sydkustens marinkommando. Om sådana förändringar skulle behöva aktualiseras
bör
de prövas i samband med kommande försvarsbeslut. Något riksdagens uttalande i
enlighet med vad motionären förordar synes därför inte motiverat. Motion Fö323
(c) yrkande 1 bör sålunda inte bifallas.
Utskottet har ingen erinran mot den av regeringen föreslagna inriktningen
av programmet.
Utskottet beräknar medelsbehovet för programmet under budgetåret 1995/96
till
1 198 000 000 kr.
Marina flyg- och helikopterförband
Regeringen
Regeringen anser att planerad utbildning inte helt har kunnat genomföras.
Besparingar inom programmet bör tas ut som en generell besparing genom att
driftskostnaderna minskas. I övrigt bör programmet utvecklas i huvudsak som
Försvarsmakten föreslagit. Detta innebär bl.a. att helikopterdivisionerna
omorganiseras från tre till två. Verksamhet i fred bedrivs vid Berga, Säve och
Kallinge under en marinflygledning.
Regeringen beräknar medelsbehovet för programmet under budgetåret 1995/96
till 364 552 000 kr.
Utskottet
Med den ändrade inriktning som nu aktualiseras inom ubåtsskyddet synes
militära helikoptrar i ökad utsträckning -- med stöd av ingångna avtal --
kunna
upprätthålla beredskap för civila räddnings- och sjuktransporter. Utskottet
återkommer till denna fråga i samband med behandlingen av propositionens
avsnitt om försvarets sjuktransporthelikoptrar.
Utskottet har i övrigt ingen erinran mot den av regeringen föreslagna
inriktningen av programmet.
Utskottet beräknar medelsbehovet för programmet under budgetåret 1995/96
till
361 000 000 kr.
Stridsfartygsförband
Regeringen
Regeringen konstaterar att målen för verksamheten inte har nåtts fullt ut.
Bl.a. har krigsdugligheten gått ned i flera fartygsförband till följd av
otillräcklig övning.
Regeringen anser att besparingarna inom programmet -- utöver en generell
minskning av driftskostnaderna -- bör påverka omfattningen av beredskapen.
Projektet ytstridsfartyg 2000 (YS 2000) bedömer regeringen vara angeläget. En
särskild prövning av projektet kommer att ske. Programmet i övrigt bör
utvecklas i huvudsak som Försvarsmakten föreslagit. Sålunda bör t.ex.:
två ytstridsflottiljer vidmakthållas,
utvecklingen av YS 2000 fortsätta,
införandet av en kustkorvett typ Göteborg i krigsorganisationen fortsätta,
tolv robotbåtar vidmakthållas, varav sex livstidsförlängs,
samt
projekteringen av ubåt 2000 fortsätta.
Regeringen beräknar medelsbehovet för programmet under budgetåret 1995/96
till 4 427 810 000 kr.
Motionerna
I partimotionen Fö337 anförs att Folkpartiet liberalerna, i likhet med
regeringen, bedömer projektet ytstridsfartyg 2000 (YS 2000) vara angeläget.
Däremot anser motionärerna att tidpunkten bör övervägas ytterligare. Nästa
försvarsbeslut bör bl.a. innehålla ställningstagande till den samlade
kapaciteten hos våra ytstridskrafter. Tidpunkten för när YS 2000 bör tillföras
är därför en viktig fråga för att olika förnyelsebehov skall kunna balanseras
mot varandra. Vad som sålunda anförts om anskaffning av YS 2000 bör riksdagen
ge regeringen till känna (yrkande 6).
I de snabba och konkreta beslut som Vänsterpartiet förordar i sin
partimotion
Fö204 yrkande 2 (delvis) ingår att antalet stridsfartygsförband minskas.
Utvecklingen av YS 2000 bör avbrytas liksom moderniseringen av robotbåtar och
ubåt Näcken. Likaså bör anskaffningen av en ubåt typ Gotland och utvecklingen
av ubåt 2000 avbrytas. Åtgärderna sägs ge en besparing på 675 miljoner kronor.
Även motion Fö317 (mp) förordar att staten avbryter finansieringen av ubåt
2000. Motionärernas motiv för detta är dels säkerhetspolitiskt, dels
industripolitiskt. De hänvisar till att behovet av ett starkt försvar med
ubåtar har reducerats i takt med att invasionshotet har minskat eller
försvunnit. Värnandet av försvarsindustrin och sysselsättningen sägs heller
inte utgöra tillräckligt skäl för projektet.
Utskottet
Projekten YS 2000 och ubåt 2000 prioriterades i 1992 års försvarsbeslut. I
en
framtida försvarsmaktsstuktur ansågs de ge ett betydelsefullt bidrag till den
samlade operativa effekten. Propositionens inriktning innebär ett fullföljande
av detta beslut.
Utskottet har erfarit att regeringen under år 1995 avser att pröva
anskaffningen av YS 2000. Utskottet utgår från att regeringen då överväger
behovet av framtida ytattackkapacitet liksom anskaffningstidpunkten. Vad som
anförts i partimotionen Fö337 (fp) torde därmed i huvudsak komma att
tillgodoses. Motionens yrkande 6 bör därför inte bifallas.
Det sagda innebär att utskottet inte är berett att ställa sig bakom de
förslag om nedläggning av projekten YS 2000 och ubåt 2000 som förordas i
partimotion Fö204 (v) (yrkande 2 i denna del) och i motion Fö317 (mp). Dessa
motioner bör därför avslås.
Utskottet har ingen erinran mot den av regeringen i propositionen föreslagna
inriktningen av programmet. Härutöver anser utskottet att översyn av ubåt
Näcken kan senareläggas. Utskottet beräknar medelsbehovet för programmet under
budgetåret 1995/96 till 4 201 000 000 kr.
Kustförsvarsförband
Regeringen
Regeringen anser att målen för verksamheten inom programmet inte har nåtts
fullt ut. Bl.a. har materiel- och fastighetsunderhållet inte genomförts för
att
motsvara de operativa kraven.
Regeringen bedömer att besparingarna inom programmet -- utöver en generell
besparing i driftskostnaderna -- bör påverka repetitionsutbildningen och
anskaffningen av anslagsfinansierade anläggningar.
I avvaktan på resultat från utredningen av det områdesbundna kustförsvarets
framtida utformning anser regeringen att programmet bör inriktas i enlighet
med
Försvarsmaktens förslag. Detta innebär bl.a. att:
fasta kustartilleribrigadledningar omorganiseras till rörliga sådana,
organiseringen av sex amfibiebataljoner fortsätter varvid tre skall ges full
rörlighet före den 1 juli 1997,
studier av förband för ersättning av bl.a. fasta kustartilleriförband
fortsätter, varvid främst rörliga alternativ prövas,
områdesbundna kustförsvarsförband vidmakthålls i Stockholms och Blekinge
skärgårdar, i inloppen till Göteborg och Bråviken samt på norra Gotland. Tolv
spärrbataljoner vidmakthålls i avvaktan på pågående utredningar.
Regeringen beräknar medelsbehovet för programmet under budgetåret 1995/96
till 2 162 150 000 kr.
Motionen
I motion Fö321 (c) görs bedömningen att stora avsnitt utefter
Norrlandskusten
kan komma att ligga relativt öppna för en angripares operationer, främst
mindre
kuppartade sådana innan operativa förband har hunnit tillföras. En reducering
av de fasta kustförsvarsförbanden i en utsträckning som regeringen föreslår
sägs vara oroväckande och medför att operativt rörliga förband, som t.ex.
armébrigader, binds till dessa kustområden. Härigenom minskar
handlingsfriheten. Motionären föreslår därför att ytterligare minst en
amfibiebataljon utgångsgrupperas på Norrlandskusten (yrkande 2).
Utskottet
Utskottet anser att behovet av fast marint försvar längs Norrlandskusten
lämpligen bör tas upp till övervägande i samband med det kommande
försvarsbeslutet. Inom ramen för en helhetssyn kan då motionärens förslag
prövas. Riksdagen bör sålunda inte bifalla motion Fö321 (c) yrkande 2.
Utskottet har ingen erinran mot den av regeringen i propositionen föreslagna
inriktningen av programmet. Härutöver anser utskottet att anskaffning av
luftvärnsrobot till kustförsvarsförbanden kan senareläggas.
Utskottet beräknar medelsbehovet inom programmet till 1 887 000 000 kr.
Flygvapnets lednings- och underhållsförband
Regeringen
Förbanden har vidmakthållit en i huvudsak god förmåga att lösa sina
uppgifter. Regeringen nämner i sammanhanget särskilt den förbättrade
krigsduglighet som är ett resultat av föregående års repetitionsutbildning.
Förbättrad styrning av materielunderhållet har gett minskade
underhållskostnader. Regeringen konstaterar dock samtidigt att nedläggningen
av
F 6 och F 13 med sina flottiljverkstäder lett till resursproblem för att
genomföra tillsyner.
Regeringen bedömer att besparingarna -- utöver generellt i driften -- bör
påverka beredskapen, repetitionsutbildningen och anskaffningen av
anslagsfinansierade anläggningar. I övrigt bör programmet utvecklas i huvudsak
som Försvarsmakten föreslagit. Sålunda bör bl.a.:
tre flygkommandostaber och försvarets telenät vidmakthållas,
utvecklingen och anskaffningen av flygstridskrafternas gemensamma lednings-
och informationssystem fortsätta liksom av det flygburna
radarspaningssystemet,
anskaffningen av nya stridsledningscentraler StriC fortsätta,
organisering av det nya optiska luftbevakningssystemet LOMOS fortsätta, samt
24 basbataljoner vidmakthållas.
Regeringen beräknar medelsbehovet för programmet under budgetåret 1995/96
till 6 114 694 000 kr.
Motionen
I motion Fö323 (c) anför motionären att det med hänsyn till Blekinges
geografiska läge är av största vikt att flygflottiljen F 17 i Kallinge får
möjligheter till en gynnsam utveckling vad gäller såväl ekonomi som operativ
verksamhet. Motionären anser i sammanhanget att det är väsentligt att den
taktiska ledningen av förbandet kommer att ske på nuvarande sätt, vilket
riksdagen bör ge regeringen till känna (yrkande 2).
Utskottet
Utskottet känner inte till några förslag om förändringar för ledningen av
flygstridskrafterna i södra Sverige. Om sådana förändringar skulle behöva
aktualiseras bör de prövas i samband med kommande försvarsbeslut. Något
riksdagens uttalande i linje med vad som förordas i motionen synes därför inte
motiverat. Motionen Fö323 (c) yrkande 2 bör sålunda inte bifallas.
Utskottet har ingen erinran mot den av regeringen föreslagna inriktningen av
programmet. Härutöver anser utskottet att utbyggnaden av Bas 90-systemet kan
senareläggas.
Utskottet beräknar medelsbehovet för programmet under budgetåret 1995/96
till
5 957 000 000 kr.
JAS 39-förband
Regeringen
Regeringen anmäler att Försvarsmakten föreslår att programmet utvecklas i
huvudsak enligt följande:
anskaffningen fortsätter så att två divisioner JAS 39 Gripen kan tas i
operativ tjänst under 1997 samt ytterligare fem divisioner före år 2002,
utvecklingen av den tvåsitsiga versionen JAS 39B Gripen fortsätter,
anskaffningen av radarjaktrobot med medellång räckvidd och spaningskapsel
för
låg höjd fortsätter varvid spaningskapseln skall kunna vara operativ senast år
2002, samt
anskaffningen av bombkapseln slutförs.
Regeringen kommer att medge en senarelagd anskaffning av spaningskapseln men
godtar i övrigt vad Försvarsmakten har föreslagit.
Regeringen beräknar medelsbehovet för programmet under budgetåret 1995/96
till 10 303 549 000 kr.
Utskottet
Fem motioner har avgivits om JAS 39. I dessa avser samtliga yrkanden andra
frågor än inriktning och medelsberäkning för budgetåret 1995/96. Motionerna
tas
därför upp till behandling under det särskilda avsnittet om projektet JAS 39.
Utskottet har i det föregående anmält att delar av verksamheten i
regeringens
budgetförslag inte varit finansierade. Utskottet godtar den av regeringen
föreslagna inriktningen av programmet med den skillnaden att tidpunkten
senareläggs för krigsorganisering av en av de två JAS Gripen-divisioner som
enligt tidigare plan skall ha organiserats till år 1997.
Utskottet beräknar medelsbehovet inom programmet under budgetåret 1995/96
till 11 985 000 000 kr.
Övriga stridsflygförband
Regeringen
Regeringen anmäler att förbanden har vidmakthållit en god förmåga att lösa
sina uppgifter.
Regeringen anser att besparingarna -- utöver de generella driftskostnaderna
-- bör påverka beredskapen. I övrigt bör programmet i huvudsak utvecklas som
Försvarsmakten har föreslagit. Detta innebär bl.a.:
åtta divisioner JA 37 (Viggen), två J 35J (Draken), sex AJS 37 (Viggen) samt
fyra lätta attackdivisioner vidmakthålls,
flygplan SF 37 (Viggen) vidmakthålls intill dess spaningsfunktionen för JAS
39 Gripen blir operativ, samt
integration av radarjaktrobot med medellång räckvidd på flygplan JA 37
inleds.
Regeringen beräknar medelsbehovet för programmet under budgetåret 1995/96
till 3 050 952 000 kr.
Motionen
I de snabba och konkreta beslut som Vänsterpartiet förordar i sin
partimotion
Fö204 yrkande 2, i denna del, ingår nedläggning av Flygvapnets återstående två
J 35-divisioner samt ur 37-systemet ytterligare två divisioner. Besparingen
uppskattas till 1 200 miljoner kronor.
Utskottet
Utskottet konstaterar att den inriktning som regeringen föreslår för
programmet är en följd av 1992 års försvarsbeslut. Utskottet ser inget skäl
för
en ändrad inriktning för budgetåret 1995/96. Partimotionen Fö204 (v) yrkande 2
i denna del bör därför avslås av riksdagen.
Utskottet har ingen erinran mot den av regeringen föreslagna inriktningen
av programmet.
Utskottet beräknar medelsbehovet inom programmet under budgetåret 1995/96
till 2 913 000 000 kr.
Transportflygförband
Regeringen
Regeringen konstaterar att förbanden har vidmakthållit en god förmåga att
lösa sina uppgifter. Regeringen konstaterar vidare att bemanningsläget för Tp
84-förbanden (Hercules) har förbättrats. För dessa förband har varnings- och
motmedelssystem anskaffats, vilket har stor betydelse för säkerheten i samband
med internationella uppdrag.
Regeringen anser att en generell besparing i driftskostnaderna bör göras
inom
programmet. I övrigt bör det utvecklas i huvudsak som Försvarsmakten har
föreslagit med innebörd bl.a. att:
fem tunga och tre medeltunga flygräddningsgrupper vidmakthålls,
avveckling av de medeltunga flygräddningsgrupperna inleds, ytterligare en
tung flygräddningsgrupp börjar organiseras,
fyra centrala och åtta regionala transportflygdivisioner vidmakthålls, samt
att
anskaffningen av två nya signalspaningsflygplan fullföljs.
Regeringen beräknar medelsbehovet för programmet under budgetåret 1995/96
till 550 381 000 kr.
Utskottet
Utskottet vill understryka vad regeringen anfört om betydelsen av
motmedelsutrustning i transportflygplan som används i internationella uppdrag.
Utskottet konstaterar samtidigt att endast en begränsad del av
Herculesflygplanen getts sådan utrustning.
Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag till inriktning av
programmet.
Utskottet beräknar medelsbehovet för programmet under budgetåret 1995/96
till
521 000 000 kr.
För krigsorganisationen gemensamma resurser
Regeringen
Regeringen anser att målen för de i programmet ingående verksamheterna har
nåtts.
Riksrevisionsverket har granskat Försvarsmaktens avveckling av krigsförband
och föreslagit vissa åtgärder. Regeringen bedömer att dessa förslag i allt
väsentligt blir tillgodosedda genom Försvarsmaktens förändrade lednings- och
styrsystem.
Regeringen bedömer att utöver en generell besparing i driftskostnaderna så
bör kostnaderna för beredskapen, utbildningen av civila trafikflygare samt
anskaffningen av anslagsfinansierade anläggningar påverkas. I övrigt bör
programmet utvecklas i huvudsak som Försvarsmakten har föreslagit. Detta
innebär bl.a. att:
utbildningen till och av yrkes- och reservofficerare genomförs så att
krigsorganisationens krav tillgodoses,
den frivilliga försvarsverksamheten hålls på en oförändrad nivå. Åtgärder
vidtas för att öka antalet kvinnor med frivilligavtal,
kostnader för förrådsdrift och för mark, anläggningar och lokaler reduceras,
målflygdivisionen vidmakthålls, samt att
modifieringen av Sk 60, bl.a. motorbyte, fortsätter.
Regeringen beräknar medelsbehovet för programmet under budgetåret 1995/96
till 9 300 332 000 kr.
Motionen
Som exempel på åtgärder som bör vidtas i syfte att slå vakt om och utveckla
försvarets verksamheter i Blekinge län föreslås i motion Fö323 (c)
investeringar i nya lokaler för Marinens officershögskola i Karlskrona
(yrkande
3) och en ny taxibana vid F 17:s flygplats i Kallinge (yrkande 4).
Utskottet
Den framtida försvarsverksamheten i Blekinge kan på olika sätt komma att
påverkas av det som bestäms i nästa totalförsvarsbeslut. När det gäller det
som
motionären särskilt tar upp i sina motionsyrkanden kan utskottet konstatera
att
det i första hand ankommer på Försvarsmakten att besluta i dessa frågor.
Motion
Fö323 (c) yrkandena 3 och 4 bör därför inte bifallas.
Som framgått tidigare, dels under avsnittet om utskottets uppföljning, dels
i
övervägandena om besparingsinriktningen, har utskottet påtalat behovet av att
utveckla målen så att resultatet i verksamheten i högre grad än för
närvarande kan följas upp. Utskottet förutsätter att en sådan utveckling
kommer
till stånd för programmet För krigsorganisationen gemensamma resurser.
Utskottet förutsätter vidare att regeringen, på sätt som angetts i avsnittet
om besparingsinriktningen, inför beslut om regleringsbrev för Försvarsmakten
prövar möjligheterna att genom ett hårdare rationaliseringstryck i de
gemensamma programmen föra resurser till kvalitetshöjande åtgärder i de
krigsförbandsanknutna programmen.
Utskottet kan i övrigt godta den inriktning av programmet som regeringen
föreslår i propositionen. Härutöver anser utskottet att anskaffning av
C-stridsdräkter kan senareläggas.
Utskottet har beräknat medelsbehovet för programmet under budgetåret 1995/96
till 8 860 000 000 kr.
För grundorganisationen gemensamma resurser
Regeringen
Regeringen konstaterar att målen för programmet har nåtts utom inom
forskning
och utveckling. Genomförda förändringar i grundorganisationen redovisar
regeringen i annat sammanhang.
Regeringen bedömer att besparingarna inom programmet -- utöver generella
sådana i driftskostnaderna -- bör påverka forskning och utveckling samt
anskaffning av anslagsfinansierade anläggningar. Regeringen anser att
programmet i övrigt bör utvecklas i huvudsak som Försvarsmakten föreslagit.
Detta innebär bl.a. att:
programmets verksamheter och resurser så långt som möjligt bör fördelas på
programmen 1--12,
grundorganisationens kapacitet anpassas till krigsorganisationens behov,
Försvarsmaktens behov av teknologiförsörjning och forskning tillgodoses
främst genom uppdrag till Försvarets materielverk och Försvarets
forskningsanstalt.
Regeringen beräknar medelsbehovet för programmet under budgetåret 1995/96
till 4 903 277 000 kr.
Utskottet
Vad utskottet nyss anfört om behovet av konkretare mål samt granskning av
möjligheterna att genom ytterligare generella besparingar föra resurser till
kvalitetshöjande åtgärder gäller i lika hög grad för programmet För
grundorganisationen gemensamma resurser.
Utskottet delar regeringens uppfattning att programmets verksamheter och
resurser så långt möjligt skall fördelas på programmen 1--12. Motsvarande
inriktning uttrycktes i förra årets budgetproposition (prop. 1993/74:100 bil.
5, s. 70) och utskottet hade då heller ingen erinran. Någon större
omfördelning
synes dock sedan dess inte ha skett. Utskottet utgår från att regeringen
genomför sina intentioner i denna del, alternativt för riksdagen redovisar
motiven för att behålla programmet vid nuvarande storlek.
Utskottet kan i övrigt godta regeringens förslag till inriktning av
programmet.
Utskottet beräknar medelsbehovet för programmet under budgetåret 1995/96
till
4 816 533 kr.
Utlandsstyrkan m.m.
Regeringen
Propositionen refererar Försvarsmaktens redogörelse för de ökande
kostnaderna
m.m. i samband med skilda fredsbevarande insatser under budgetåret 1993/94.
Bl.a. uppges kostnaden för försliten materiel uppgå till 250 miljoner kronor.
Försvarsmakten föreslår ett uppdrag med innebörd att ett antal enheter i
utlandsstyrkan skall vidmakthållas så att de säkert och uthålligt kan lösa
uppgifter som FN eller annan uppdragsgivare anger. Försvarsmakten föreslår
också att materiel som inte FN tillhandahåller skall få anskaffas och
transporteras till insatsområdena. Vidare föreslås att lager med reservdelar
och ammunition till en kostnad av 185 miljoner kronor skall få byggas upp för
bataljonen i Bosnien. Härtill kommer kostnader för själva verksamheten som
Försvarsmakten beräknar till 1 263 miljoner kronor.
Regeringen föreslår att ett särskilt program benämnt Utlandsstyrkan
inrättas.
Verksamheten i programmet bör finansieras från anslag under tredje
huvudtiteln.
Regeringen anser att det är angeläget att lösa de materielproblem som
Försvarsmakten tar upp. Regeringen hemställer därför om riksdagens godkännande
att Försvarsmakten genom regeringsbeslut om merutgift på anslaget A 1.
Försvarsmakten m.m. får kompensation för förslitning av materiel som använts i
FN-tjänst.
Utskottet
Utskottet anser att svenskt deltagande med militära förband i FN:s
fredsbevarande och humanitära verksamhet är en viktig uppgift för
Försvarsmakten. Detsamma gäller verksamhet som för samma syfte initieras och
genomförs på uppdrag av Organisationen för samarbete och säkerhet i Europa
(OSSE) eller inom ramen för Partnerskap för fred (PFF). Betydelsen av
Försvarsmaktens utlandsverksamhet kan komma att öka i framtiden. Härav följer
att Försvarsmakten i bl.a. utbildning och personalplanering bör ta ökad hänsyn
till dessa internationella uppdrag.
Utskottet anser liksom regeringen att det är angeläget att lösa de problem
som följer av att materiel förslits i samband med de internationella
uppdragen.
Utskottet förordar att riksdagen godkänner regeringens förslag att för detta
ändamål kunna kompensera Försvarsmakten genom beslut om merutgift.
Utskottet anser vidare, i likhet med regeringen, att Försvarsmaktens
medverkan i skilda fredsbevarande insatser bör administreras och redovisas
inom
ett särskilt program -- Utlandsstyrkan m.m. -- under anslaget A 1.
Försvarsmakten m.m. och med en finansiering över anslag under tredje
huvudtiteln. Utskottet anser dock samtidigt att det kan finnas fördelar med
att
redovisa såväl program som anslag för verksamheten under samma huvudtitel. Det
synes utskottet naturligt att den nu arbetande Försvarsberedningen granskar
denna fråga ur ett helhetsperspektiv.
Anslagsbehov för budgetåret 1995/96
Regeringen
Betalningsförskjutningarna inom Gripen-projektet, vilka var en del i 1992
års
försvarsbeslut, förutsätts hanteras via räntekontokrediten.
Regeringen föreslår att riksdagen till Försvarsmakten för budgetåret 1995/96
(18 månader) anvisar ett ramanslag på 59 260 534 000 kr.
Motionerna
I Moderata samlingspartiets kommittémotion Fö203 anförs att regeringens
förslag innebär att 1992 års försvarsbeslut riskerar att förlora sin profil.
Den nedskärning på 1 796 miljoner kronor som föreslås för Försvarsmakten sägs
få allvarliga konsekvenser för förmågan att lösa de uppgifter riksdagen då
lade
fast. 1992 års försvarsbeslut bör i stället fullföljas. Motion Fö203 (m)
föreslår därför (yrkande 5) att riksdagen till anslaget A 1. Försvarsmakten
för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 60 924 034 000 kr.
Som redovisats i det föregående föreslås i Vänsterpartiets partimotion Fö204
besparingar och verksamhetsinskränkningar inom flera av Försvarsmaktens
program. Under den aktuella 18-månadersperioden beräknar motionärerna sålunda
att 4 350 miljoner kronor kan sparas utöver vad regeringen har föreslagit.
Motionen föreslår därför att riksdagen till anslaget A 1. Försvarsmakten för
budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 54 910 534 000 kr (yrkande 3).
Miljöpartiet föreslår i partimotionen Fö205 en besparing på 7 000 miljoner
kronor utöver vad regeringen förordat. I första hand bör besparingen tas ut
genom inskränkningar i materielbeställningar och materielutveckling.
Motionärerna anser också att beredskapsnivån kan sänkas generellt, speciellt
inom flyget men med undantag för transportflygets hjälpsändningar. Härutöver
bör besparingar ske i anskaffningen av anslagsfinansierade anläggningar och i
repetitionsutbildningen. I motionen föreslås (yrkande 1) som följd härav att
riksdagen till Försvarsmakten för budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på
52 260 534 000 kr.
Utskottet
Utskottet har i det föregående biträtt det av regeringen i propositionen
föreslagna besparingsmålet på 1,8 miljarder kronor för Försvarsmakten under
det
förlängda budgetåret 1995/96. Härav följer att utskottet inte kan godta den i
kommittémotion Fö203 (m) förordade uppräkning av anslaget A 1. Försvarsmakten
m.m. med drygt 1,6 miljarder kronor i förhållande till regeringsförslaget.
Motion Fö203 (m) yrkande 5 bör således avslås i denna del.
I partimotionerna Fö204 (v) och Fö205 (mp) föreslås ytterligare
anslagsbegränsningar med 4,3 resp. 7,0 miljarder kronor för budgetåret 1995/96
i förhållande till vad regeringen förordat. Enligt utskottets mening skulle
sådana ytterligare anslagsreduktioner leda till så stora
verksamhetsförändringar att de bör övervägas inom ramen för ett långsiktigt
försvarsbeslut. Riksdagen bör därför avslå motionerna Fö204 (v) yrkande 3 och
Fö205 (mp) yrkande 1.
Regeringens resp. utskottets beräkning av Försvarsmaktens sammanlagda behov
av anslagsmedel för budgetåret 1995/96 (18 månader) fördelat på program
framgår
av följande tabell. Utskottet erinrar om vad som tidigare anförts om
möjligheterna för regeringen att vid behov omfördela resurserna mellan
programmen.
Summa Försvarsmakten 59 260 534 000 59 260 534 000
Utskottet föreslår sålunda att riksdagen med bifall till regeringens förslag
och med avslag på motionerna Fö203 (m) yrkande 5 i denna del, Fö204 (v)
yrkande 3 och Fö205 (mp) yrkande 1 till Försvarsmakten för budgetåret 1995/96
anvisar ett ramanslag på 59 260 534 000 kr.
JAS 39 Gripen
I detta avsnitt behandlar utskottet vad regeringen i propositionen (s.
67--73) har anfört om JAS 39 Gripen. Till avsnittet har också förts
behandlingen av motionerna Fö201 (mp partimotion) yrkandena 4--5, Fö326 (s),
Fö336 (s), 337 (fp partimotion) yrkande 12 samt T224 (v partimotion) yrkande
18.
Regeringen
Enligt riksdagens beslut (prop. 1981/82:102 bil. 2, FöU 18, rskr. 374) i
juni
1982 om riktlinjer för utveckling och anskaffning av systemet JAS 39 Gripen, i
det följande kallat Gripensystemet, skall regeringen årligen orientera
riksdagen om hur projektet fortskrider.
Regeringen inleder den nu aktuella redovisningen med att ge en bakgrund.
Underlag för regeringens orienteringar har intill hösten 1993 bl.a. utgjorts
av
kontraktsbundna redovisningar från Industrigruppen JAS till Försvarets
materielverk, s.k. Projektvärderingstillfällen. Samtidigt har Försvarsmaktens
organisationsmyndighet (tidigare Överbefälhavaren) redovisat sin
planeringsmässiga, operativa och taktiska kontroll av projektet.
Fortsättningsvis, anger regeringen, kommer redovisningen av Gripen-projektet
till regeringen att ske i form av en årlig redovisning från Försvarsmakten med
underlag från Försvarets materielverk.
Regeringen erinrar om att den s.k. JAS-kommissionen, som tillsattes efter
haveriet i augusti 1993, i sin rapport (SOU 1993:119) gör en samlad bedömning
att Gripen-projektet i allt väsentligt kan förväntas nå de mål som fastställts
av statsmakterna.
Regeringen erinrar vidare om att riksdagen (bet. 1993/94:FöU10, rskr. 395)
förutsatt att regeringen återkommer till riksdagen med en redovisning av hur
den ekonomiska planeringsramen för Gripen-projektet avses utvecklas. Härutöver
förutsatte riksdagen att regeringen lämnar förslag om hur
priskompensationssystemet bör förändras och hur planeringssystemet bör
anpassas
för att harmoniera med sättet att budgetera.
Regeringen övergår därefter till en ekonomisk redovisning av projektet.
Gripen-projektets planeringsram definierar regeringen som projektets
hittillsvarande utbetalningar, samt av regeringen beräknat framtida
planeringsutrymme, enligt fastställd pris- och löneomräkning och planerad
låneverksamhet.
På motsvarande sätt definierar regeringen Gripen-projektets utgifter som
summman av projektets hittillsvarande utbetalningar i löpande priser och
återstående beräknade utbetalningar med hänsyn till fastställt
materielinnehåll
enligt ingångna och planerade avtal i aktuellt prisläge.
I 1982 års försvarsbeslut (prop. 1982/93:119, FöU9, rskr. 271) fastställde
riksdagen Gripen-projektets planeringsram för budgetåren 1982/83--1999/00 till
25,7 miljarder kronor i prisläget februari 1981. Denna ram uppräknades årligen
med nettoprisindex.
Riksdagen godkände i maj 1993 (prop. 1992/93:100 bil. 5, FöU9, rskr. 333)
regeringens förslag att omdefiniera Gripen-projektets plane
ringsram från 50,0 miljarder kronor i prisläget februari 1992 till 60,2
miljarder kronor i samma prisläge. Den av regeringen omräknade planeringsramen
i det nu aktuella budgetförslaget är 66,98 miljarder kronor i
genomförandeprisläge 1994/95.
Regeringen anmäler att 27,8 miljarder kronor i löpande priser har förbrukats
från projektstarten år 1982 till år 1994. Utgifterna under budgetåret 1993/94
var 5,1 miljarder kronor. Regeringen anmäler vidare att av återstående
utgifter
på 39,2 miljarder kronor är 21,1 miljarder intecknade genom beställningar.
Det
fria beställningsutrymmet är således 18,1 miljarder kronor. I de kommande
utgifterna har andelen i utländsk valuta ökat från 40 % till ca 44 % till
följd
av den svenska kronans depreciering.
Regeringen redogör för vad en till regeringskansliet knuten arbetsgrupp
föreslagit om Gripen-ramens utveckling och hur Gripen-projektet bör
kompenseras
med hänsyn till utvecklingen av priser och löner. I avvaktan på en generell
översyn av priskompensationssystemet föreslår regeringen en tillfällig
förändring av försvarsprisindex (FPI) för budgetåret 1995/96. Sålunda bör
den
del av anslaget A 1. Försvarsmakten m.m. som utgör Gripen-projektets
materielandel räknas upp med de index som den nämnda arbetsgruppen föreslagit.
Regeringen har beaktat detta vid anslagsberäkningen till Försvarsmakten.
Riksdagen föreslås godkänna detta nya delindex.
Med utgångspunkt i arbetsgruppens förslag föreslår regeringen vidare en
metod
för hur Gripen-projektets planeringsram skall räknas om. Regeringen
hemställer att riksdagen godkänner omräkningen.
I den tekniska redovisningen av projektet anför regeringen att
Försvarsmakten och Försvarets materielverk fortfarande bedömer att
Industrigruppen JAS:s åtaganden i projektspecifikationen beträffande tekniska
krav och prestanda i allt väsentligt kommer att kunna uppfyllas. Tidigare
planerat modifieringsprogram för den första delserien kommer dock att bli
något
mer omfattande. Gripens prestanda sägs i flera viktiga avseenden överstiga de
specificerade och flygplanet anges, även före modifieringen, ha acceptabla
prestanda för flertalet operativa uppdrag fr.o.m. år 1996.
Samtliga flygplan i delserie 1 uppges vara under montering men arbetet är
försenat. Typarbetet för den tvåsitsiga versionen, JAS 39B, följer däremot i
stort tidsplanen. Materielverkets bedömning är att kapaciteten hos
Industrigruppen JAS inte harmonierar med påtagna uppgifter. De sammanlagda
konsekvenserna av förseningarna utreds för närvarande av Försvarsmakten. De
operativa konsekvenserna bedöms dock bli begränsade. Den första
Gripendivisionen beräknas bli begränsat operativt användbar tidigast under år
1997. Regeringen säger sig vara bekymrad över förseningarna.
Regeringen avslutar sin redogörelse för Gripen-projektet med att behandla
frågan om styrning och kontroll. Regeringen erinrar om att den år 1982 gav
ut föreskrifter till myndigheterna om organisation, arbetsuppgifter och
rapportering i projektet. Dessa föreskrifter har blivit inaktuella till följd
av myndigheternas förändrade organisation och ansvar. Regeringens föreskrifter
från år 1982 har därför upphävts och ersatts av handlingsregler i
regleringsbrevet.
Regeringen anser att Gripen-projektet även fortsättningsvis skall styras
genom en projektorganisation. Regeringen säger sig ha för avsikt att noggrant
granska Materielverkets uppföljning av projektet. Regeringen avser vidare att
årligen, som hittills, informera riksdagen om utvecklingen av Gripen-systemet.
Härutöver genomförs särskilda redovisningar för riksdagens försvarsutskott.
Motionerna
Fem motioner behandlar Gripen-projektet. I motion Fö326 (s) poängteras att
det kalla kriget är över sedan flera år. En totalt förändrad situation råder
nu
i Europa. Etniska och nationella motsättningar och konflikter kan inte lösas
med militära medel enligt gamla modeller, hävdar motionärerna. Mot denna
bakgrund, och med hänsyn till det besvärliga ekonomiska läget i landet,
föreslås att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att någon
ytterligare beställning av JAS-plan -- utöver kontrakterade två delserier --
inte bör komma i fråga.
I motion Fö336 (s) framförs ett likalydande yrkande.
Även Miljöpartiets partimotion Fö201 motsätter sig en framtida anskaffning
av
delserie tre. Motionärerna anser (yrkande 4) att staten inte skall
medfinansiera denna delserie. I samma motion framförs argument för att den
svenska vapenexporten måste upphöra. Motionärerna föreslår förbud mot export
av
JAS 39 Gripen (yrkande 5).
I partimotionen Fö337 anmäls ett antal frågor som Folkpartiet liberalerna
önskar få belysta inför nästa försvarsbeslut. Motionärerna anser sålunda att
mycket talar för att nuvarande leveranstakt för JAS 39 Gripen är för hög för
att på ett för skattebetalarna acceptabelt sätt medge en omsättning av JA
37-systemet. Antingen bör leveranstakten minska eller ett uppehåll göras inför
delserie tre. En annan fråga som bör granskas inför försvarsbeslutet är
modifieringsbehovet för JAS (yrkande 12). Även om motionärerna inte utesluter
behov av framtida modifieringar för att höja systemets operativa förmåga,
anser
de att det inte för överskådlig tid är nödvändigt att planera några omfattande
förändringar av grundkonceptet i JAS.
I Vänsterpartiets partimotion T224 om kommunikationspolitiken anförs att
användningen av JAS 39 Gripen ger särskilda problem eftersom det bullrar mer
än
tidigare stridsflygplan. Motionärerna anser därför (yrkande 18) att JAS inte
bör få användas så att bullerstörningarna ökar.
Utskottet
Utskottet har vid flera tidigare tillfällen framhållit att utveckling,
anskaffning och införande i organisationen av JAS 39 Gripen är en av de
viktigaste försvarspolitiska frågorna. Systemets operativa effekt kommer att
få
en avgörande betydelse för vår försvarsförmåga. Samtidigt tar systemet i
anspråk mycket stora ekonomiska resurser. Gripen-projektet är också en av de
största industrisatsningarna i landet med betydande effekter när det gäller
spridning av högteknologi. Kravet på att regeringen varje år skall orientera
riksdagen om läget i projektet (1981/92:FöU18, rskr. 374) är ett uttryck för
ärendets betydelse sett ur ett riksdagsperspektiv.
Utskottet gjorde i slutet av föregående riksmöte en ordentlig genomgång av
Gripen-projektet (bet. 1993/94:FöU10, rskr. 395), närmast föranledd av
regeringens skrivelse (skr. 1993/94:179) i ärendet. Utskottet konstaterade då
att projektet i allt väsentligt kan förväntas nå de mål som statsmakterna har
bestämt, även om det fortfarande finns tekniska och ekonomiska risker.
Utskottet förutsatte att regeringen i en kommande redovisning till riksdagen
lämnar förslag till hur de planeringsmässiga svårigheterna i JAS-ekonomin
skall hanteras, bl.a. frågan om priskompensation.
Som en del i sin uppföljning av projektet har utskottet under hösten 1994
besökt SAAB i Linköping samt fått en särskild redovisning av företrädare för
Försvarsdepartementet. Kommittén med uppdrag att analysera ekonomiska
osäkerheter för Försvarsmakten (dir. 1994:147) -- här benämnd expertgruppen --
har härutöver för utskottet föredragit resultatet av sitt arbete, varav en
väsentligt del berört Gripen-projektets ekonomi.
Den samlade bild som utskottet nu har av projektläget är att tekniska krav
och prestanda i allt väsentligt kommer att uppfyllas men att programmet
drabbats av ytterligare förseningar. Utskottet delar regeringens oro över
dessa
förseningar. De operativa konsekvenserna bör redovisas för riksdagen.
När det gäller de ekonomiska förutsättningarna för Gripen-projektet
konstaterar utskottet att regeringen lämnat förslag dels till hur
planeringsramen för JAS Gripen skall räknas om, dels till förändrat delindex
för JAS Gripen ingående i försvarsprisindex. Utskottet har ingen erinran mot
metoden att räkna om planeringsramen och föreslår att riksdagen godkänner
regeringsförslaget. Utskottet kan också, i avvaktan på den översyn av hela
priskompensationssystemet som regeringen aviserar, acceptera den föreslagna
tillfälliga förändringen av den del av försvarsprisindex som beror av
Gripen-projektets materielandel.
Utskottet har i det föregående under avsnitten om verksamhetens inriktning i
stort för Försvarsmakten samt verksamhetsmål för JAS 39-förbanden behandlat de
ekonomiska problem inom Gripen-projektet som expertgruppen har analyserat.
Utskottet har i övrigt ingen erinran mot regeringens redovisning av
Gripen-projektet.
Tre motioner motsätter sig en beställning av en tredje delserie av
Gripen. En sådan eventuell beställning kommer att övervägas i den pågående
Försvarsberedningen med utgångspunkt bl.a. i antaganden om framtida uppgifter
för det militära försvaret, krigsorganisationens utformning och
försvarsekonomin. Utskottet ser igen anledning att nu göra uttalanden i
frågan.
Härav följer att motionerna Fö201 (mp partimotion) yrkande 4, Fö326 (s) och
Fö336 (s) bör avslås.
Utskottet delar uppfattningen i partimotion Fö337 (fp) om behovet att
studera
leveranstakt och modifieringsbehov för JAS 39 Gripen. Utskottet utgår
emellertid från att dessa frågor kommer att tas upp till övervägande inför det
kommande försvarsbeslutet och att därigenom motionen blir tillgodosedd i denna
del. Partimotion Fö337 (fp) yrkande 12 bör sålunda inte bifallas av riksdagen.
Enligt lag är export av krigsmateriel förbjuden. Regeringen beslutar,
efter prövning av varje särskilt fall, om undantag skall medges. Utskottet ser
inga skäl för att export av stridsflygplan skulle behöva behandlas annorlunda.
Samma regler för prövning bör sålunda gälla för stridsflygplan som för annan
krigsmateriel. Partimotion Fö201 (mp) yrkande 5 bör därför avslås.
Försvarsmakten har regeringens uppdrag att i enlighet med
miljöskyddslagstiftningen söka tillstånd för att flyga med minst tre JAS
39-divisioner vid landets flottiljflygplatser. En prövning pågår vid
Koncessionsnämnden för miljöskydd, bl.a. med avseende på buller. Därmed
torde syftet med yrkande 18 i Vänsterpartiets partimotion T224 kunna bli
tillgodosett. Motionsyrkandet bör sålunda inte bifallas.
Beställningsbemyndiganden
I detta avsnitt behandlar utskottet vad regeringen i propositionen (s.
66--67
och 87--88) har anfört om beställningsbemyndiganden för materiel och
anslagsfinansierade anläggningar.
Regeringen
Regeringen föreslår ett nytt system för beställningsbemyndiganden för
materiel och för anslagsfinansierade anläggningar. I sin redogörelse för
förslaget anför regeringen att den av riksdagen varje år kommer att begära en
ram -- ett högstbelopp -- för beställningsbemyndiganden. I ramen ingår dels
bemyndiganden för sådan materiel som tidigare redovisats för riksdagen, dels
bemyndiganden för ny materiel. Riksdagens beslut -- bemyndigande -- innebär
att
regeringen medges beställa materiel och utvecklingsarbete inom den föreslagna
ramen och därmed ikläda staten kostnader också för budgetår som riksdagen ännu
inte beviljat anslag för. Bemyndigandet anges i samma prisläge som anslaget.
Regeringen föreslår att även bemyndigandesystemet för anslagsfinansierade
anläggningar, som t.ex. befästningar och flygfält, förändras så att det
överensstämmer med den föreslagna förändringen beträffande materiel.
Det nya bemyndigandesystemet sägs vara anpassat till det styrsystem som
gäller fr.o.m. den 1 juli 1994 mellan regeringen, Försvarsmakten och
Försvarets
materielverk/Fortifikationsverket. Det uppges även vara enklare och mer
överskådligt än det tidigare. Regeringen hemställer att riksdagen godkänner
det nya systemet för beställningsbemyndiganden för materiel och
anslagsfinansierade anläggningar.
Behovet av bemyndiganderam för materiel som redovisats tidigare för
riksdagen samt för ny materiel för Försvarsmakten efter budgetåret 1995/96
beräknar regeringen till 55 800 miljoner kronor. Regeringen hemställer att
riksdagen lämnar det begärda bemyndigandet.
Regeringen uppger att i bemyndiganderamen ingår medel för följande nya
större
objekt:
anskaffning av artillerilokaliseringsradar (ARTHUR),
serieförberedelser för pansarskott 95,
mörkerriktmedel till pansarvärnsroboten 56 BILL,
renovering av luftvärnsrobot 70,
anskaffning av systemmateriel till begagnade stridsvagnar,
motmedel till JAS 39 Gripen,
radiosystem 90 TARAS,
vapenintegration på flygplan JA 37.
Regeringen hemställer vidare att riksdagen bemyndigar regeringen att medge
beställningar av investeringar i anslagsfinansierade anläggningar
för Försvarsmakten inom en kostnadsram av högst 265,0 miljoner kronor för tiden
efter budgetåret 1995/96.
Utskottet
Utskottet har ingen erinran mot den utveckling av bemyndigandesystemet för
materiel och anslagsfinansierade anläggningar som regeringen föreslår.
Riksdagen bör således godkänna det nya systemet. Utskottet förutsätter att
regeringen -- när den årligen hos riksdagen begär en bemyndiganderam -- för
utskottet redovisar dels vilka bemyndiganden som avses användas för att
beställa viktigare nya objekt, dels vilka bemyndiganden som inom den totala
bemyndiganderamen erfordras för att fullfölja tidigare lagda beställningar.
Utskottet, som har fått en särskild orientering om materielplaneringen och
om
regeringens beräkning av beställningsbemyndiganden, föreslår att riksdagen
lämnar regeringen de begärda bemyndigandena för beställning av materiel m.m.
och för investeringar i anslagsfinansierade anläggningar.
Förändring av försvarsprisindex. Justering av anslag och bemyndiganderamar
I detta avsnitt behandlar utskottet vad regeringen i propositionen (s.
65--66) har anfört om övergång till kalenderbudgetår och förändring av
försvarsprisindex.
Regeringen
Som framgått av det föregående föreslår regeringen att riksdagen godkänner
en
tillfällig förändring av försvarsprisindex (FPI) för omräkning av
Gripenprojektets materielandel i anslaget A 1. Försvarsmakten m.m.
Regeringen föreslår vidare ett nytt delindex i FPI som bättre än för
närvarande skall spegla kostnadsutvecklingen för kostnadsslaget Befästningar
m.m. Detta kostnadsslag finansieras i sin helhet över anslag. Regeringen
hemställer att riksdagen godkänner förslaget till nytt delindex.
Härutöver föreslår regeringen att riksdagen bemyndigar regeringen att
justera
anslaget A 1. Försvarsmakten m.m. och ramarna för beställningsbemyndiganden
med
hänsyn till den faktiska prisutvecklingen under perioden den 1 juli 1994 till
den 31 december 1994.
Utskottet
Utskottet har ingen erinran mot vad regeringen anfört. Utskottet föreslår
att
riksdagen dels godkänner regeringens förslag till delindex ingående i
försvarsprisindex i den del som avser Befästningar m.m., dels bemyndigar
regeringen att justera anslaget för Försvarsmakten m.m. samt ramarna för
beställningsbemyndiganden i enlighet med regeringens förslag.
Förändringar i grundorganisationen
I detta avsnitt behandlar utskottet vad regeringen i propositionen (s.
82--87) har anfört om grundorganisationsförändringar. Till avsnittet har också
förts behandlingen av motionerna Fö202 (kds kommittémotion) yrkande 12, Fö325
(s), Fö330 (fp) yrkandena 2, 4 och 5, Fö334 (fp), Fö337 (fp partimotion)
yrkande 7 och Fö344 (v).
Regeringen
Regeringen lämnar i propositionen en redogörelse för de förändringar som
genomförts i grundorganisationen som följd av 1992 års försvarsbeslut (prop.
1991/92:102, FöU12, rskr. 338) och statsmakternas beslut om
stabiliseringspropositionen hösten 1992 (prop. 1992/93:50, FiU1, rskr. 134).
Härutöver redovisar regeringen, utan förslag till riksdagen, en metod för att
ta fram beslutsunderlag inför statsmaktsbeslut om förändringar i
grundorganisationen.
Som framgått av avsnittet om utskottets uppföljning behandlar utskottet i
det
sammanhanget regeringens redogörelse för de genomförda förändringarna i
grundorganisationen.
Regeringen
Regeringen anför att arbetet från tidigare nedläggningar och
omlokaliseringar
av förband visat på svårigheter att jämföra olika alternativ genom att
beslutsunderlagen varit olika utformade hos myndigheter och organisationer.
Främst har det varit kalkyl- och värderingsmetoderna som skiljt sig åt.
Regeringen hänvisar i sammanhanget även till vad riksdagen senast anfört i
frågan (bet. 1993/94:FöU9, rskr. 295).
I sin sammanfattning av värderingsmetoden betonar regeringen att
granskningen
främst skall inriktas på alternativskiljande faktorer och kostnader. Metoden
sägs innehålla följande huvuddelar:
1. Försvarsekonomisk värdering grundad på investeringskalkyler med
räntebelastning och tio års kalkylperiod. Kalkylerna kompletteras med en
redovisning av andra försvarsrelevanta faktorer som t.ex. operativa och
beredskapsmässiga konsekvenser samt personalkonsekvenser. Risker och
osäkerheter bedöms.
2. Samhällsekonomisk värdering där den försvarsekonomiska värderingen
betraktas ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Här ingår bl.a. direkta
personalkostnader, indirekta arbetsmarknadseffekter, investeringar och
omställningar. Här ingår vidare andra ekonomiskt mätbara faktorer som t.ex.
konsekvenser för skilda transfereringar i samhället liksom andra faktorer som
får effekter utanför försvarssektorn. Även risker och osäkerheter bedöms.
Regeringen anser att tillämpningen av den framtagna systematiserade
värderingsmetoden ger goda förutsättningar för ett tillfredsställande
beslutsunderlag. Försvarsmakten förutsätts genomföra den försvarsekonomiska
värderingen och regeringskansliet den samhällsekonomiska.
Motionerna
Två motioner behandlar frågan om beslutsunderlag inför förändringar i
grundorganisationen. I partimotion Fö337 (fp) refereras till vad som i
propositionen anförs om att en arbetsgrupp utarbetat en ny systematiserad
metod
för att ta fram sådant beslutsunderlag. Motionärerna finner att frågan om en
parlamentarisk medverkan inte behandlas i den föreslagna metoden. Motionärerna
anmärker att det naturligtvis ankommer på riksdagen och försvarsutskottet att
uttala sig om vilka former för parlamentarisk medverkan som bör finnas i
framtiden. Vad som sålunda anförts om beslutsunderlag vid förändringar i
grundorganisationen föreslås att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna (yrkande 7).
I Kristdemokratiska samhällspartiets kommittémotion Fö202 poängteras att
beslut om förändringar inom Försvarsmakten måste förankras hos berörda lokala
parter. Former bör därför skapas som ökar det lokala deltagandet i
utredningsarbetet inför sådana förändringar (yrkande 12).
Motion Fö330 (fp) tar i tre yrkanden upp frågor om lokalisering av
grundutbildningen, främst den marina. Motionären finner att de marina
utbildningsanstalterna utgör väsentliga resurscentra med sina lednings- och
underhållsresurser, baseringsmöjligheter för fartyg och helikoptrar samt
personella och materiella resurser. Dessa centra sägs också ha stor betydelse
för det civila samhället. Motionären föreslår att riksdagen ger regeringen
till
känna att den marina utbildningsverksamheten bör spridas med minst en enhet i
varje hav (yrkande 2).
Samme motionär hävdar att landets behov av besparingar inom alla sektorer
borde innebära att grundutbildningen skall förläggas till de
utbildningsenheter
som är utbildningsmässigt och ekonomiskt mest effektiva (yrkande 4).
Åter samme motionär konstaterar att det efter nedläggningen av Lv 5 i
Sundsvall uppstått betydande svårigheter att genomföra utbildning av en
krigsorganisation för "Sveriges veka liv". I det kommande försvarsbeslutet bör
därför prövas att samordna grundutbildningar för hela försvaret (yrkande 5).
I motion Fö325 (s) förordas en samordning av statliga myndigheters
uppgifter på sjön. Det gäller Kustbevakningen, Sjöfartsverket, Tullen,
Sjöpolisen och Marinen. En sådan samordning bör prövas för hela Sverige och
med
ett maritimt centrum för Bottenhavet och Bottenviken förlagt till Härnösand.
Utredningen om effektivisering av den statliga maritima verksamheten (Fö
1993:08) föreslås få pröva denna fråga.
Motion Fö334 (fp) behandlar frågan om ett s.k. kärnförsvar med en
grundorganisation som möjliggör tillväxt av krigsorganisationen.
Motionärerna anser att det i nästa försvarsbeslut är ofrånkomligt att satsa på
en ny inriktning av Försvarsmakten. Krigs- och fredsorganisationen måste
sålunda ha sådan flexibilitet att de kan anpassas, bl.a. i fråga om operativ
förmåga, till förändringar i det säkerhetspolitiska och strategiska läget samt
till en statsfinansiellt ansträngd situation. Enligt motionärerna behöver
därför Försvarsmakten bestå av förband med hög kvalitet som kan tillväxa i
dimension och operativ förmåga för att vid behov kunna möta invasionshot över
gräns och kust. Denna kärnförsvarsmodell skulle, enligt motionen, innebära en
satsning på "storgarnisoner" kompletterade med "minigarnisoner" för att
tillgodose förmågan till uppväxling. Med tillämpning på Skåne föreslår
motionärerna bl.a. att en "storgarnison" etableras i Hässleholm -- Skånska
pansarkåren -- och en eller flera "minigarnisoner" med anknytning till Skånska
pansarkåren i Kristianstad/Rinkaby, alternativt Ystad/Revinge.
Motion Fö344 (v) uppmärksammar planeringen att utvidga P 2:s
övningsområde i Hässleholmstrakten med ytterligare ca 1 000 hektar.
Motionären menar att det område som diskuteras för inköp utgörs av gammal
kulturbygd med åtföljande negativa konsekvenser av olika slag, om det ställs
till förfogande för militära ändamål. Planerna på köp av mark för militärt
bruk
i Hässleholmsområdet bör därför skrinläggas.
Utskottet
Utskottet behandlar först frågan om beslutsunderlaget inför
grundorganisationsförändringar. I utskottets huvudbetänkande 1993/94:FöU9
under
föregående riksmöte ägnades denna fråga ett betydande utrymme (s. 30--33).
Bakgrunden var bl.a. ett förslag från Riksdagens revisorer (förs.
1993/94:RR3).
Utskottet uttalade då att det är viktigt att riksdagens, regeringens och
Försvarsmaktens beslutsroller är tydliga. Exempel gavs på situationer när
beslut om grundorganisationsförändringar endast kan fattas av riksdagen. För
de
fall oklarheter kan föreligga bör regeringen återkomma till riksdagen med
förslag så att en precisering kan ske.
Utskottet underströk i sammanhanget betydelsen av att en sammanvägning av
olika intressen kring dessa förändringar -- militära, regionala och
arbetsmarknadsmässiga -- kan ske i riksdagen. Mot den bakgrunden ansåg
utskottet det viktigt med en parlamentarisk beredning av underlaget, t.ex. i
en
kommitté.
Utskottet betonade också betydelsen av att förändringar av
grundorganisationen förankras hos berörda lokala parter genom att låta dessa
delta i förändringsarbetet.
Slutligen biträdde utskottet vad revisorerna anfört dels om behovet av
korrekta kalkyler och en utveckling av kalkylmetoderna, bl.a. genom införande
av kalkylränta, dels om betydelsen av en samlad och systematisk
uppföljning
av genomförda förändringar.
Vad utskottet anförde för ett år sedan om beslutsunderlag inför
grundorganisationsförändringar gäller fortfarande till alla delar. Härutöver
vill utskottet lägga till det i och för sig rätt självklara att
beslutsunderlaget, utöver ekonomisk information av olika slag, också
innehåller
värderingar av hur verksamheten påverkas i olika alternativ, t.ex. i fråga om
utbildningens effektivitet.
Regeringen redogör i propositionen, utan att lämna förslag, för en
systematiserad metod för att ta fram beslutsunderlag inför
grundorganisationsförändringar. Utskottet kan konstatera att beskrivningen
koncentrerar sig till de delar som avser de ekonomiska värderingarna; dels en
försvarsekonomisk kalkyl, dels en samhällsekonomisk. Utskottet håller med om
att det bör vara regeringens ansvar att genomföra den samhällsekonomiska
kalkylen och att ta fram ett sammanställt underlag som kan presenteras för
riksdagen. Härvid måste materialet vara så genomarbetat att det tål en kritisk
granskning. Det är sålunda otillfredsställande om utskottet skulle behöva
överarbeta kalkylerna eller göra egna sådana.
I kommittémotion Fö202 (kds) och i partimotion Fö337 (fp) påpekas att
regeringen i sin redogörelse över metoden inte närmare berör hur det
parlamentariska inflytandet i arbetet med beslutsunderlaget skall tillgodoses,
liksom det lokala inflytandet. Utskottet vill än en gång betona vikten av ett
parlamentariskt inflytande i beredningsprocessen och konstaterar att detta
inför det kommande försvarsbeslutet tillgodoses genom den arbetande
Försvarsberedningen. Utskottet utgår likaledes från att Försvarsmakten låter
lokala företrädare bli delaktiga i arbetet med att ta fram beslutsunderlag för
förändringar i grundorganisationen.
Utskottet förutsätter att regeringen i arbetet med frågor som rör
grundorganisationen beaktar vad utskottet här har anfört. Hur arbetsformerna
bör utvecklas i framtiden får bl.a. bli beroende av erfarenheterna från det nu
förestående försvarsbeslutsarbetet.
Motionerna Fö202 (kds) yrkande 12 och Fö337 (fp) yrkande 7 får därmed anses
tillgodosedda. De bör sålunda inte bifallas av riksdagen.
Utskottet övergår till att behandla övriga motioner.
Motion Fö330 (fp) förordar förändringar i
grundorganisationen, främst den marina, med utgångspunkt i krav
på effektivitet och samordning. Utskottet anser att vad motionären anfört är
sådant som kommer att övervägas inför nästa totalförsvarsbeslut. Motion Fö330
(fp) yrkandena 2, 4 och 5 bör därför inte bifallas.
Även frågan om ett s.k. kärnförsvar med en grundorganisation som
möjliggör tillväxt är av sådan karaktär att den bör behandlas i
försvarsbeslutet. Motion Fö334 (fp) bör sålunda heller inte bifallas av
riksdagen.
Motion Fö325 (s) förordar att utredningen om effektivisering av den statliga
maritima verksamheten (Fö 1993:08) prövar en samordning som innefattar ett
marint centrum för Bottenhavet och Bottenviken. Utskottet konstaterar att
regeringen i december 1994 beslutat tilläggsdirektiv (dir. 1994:158) till den
aktuella utredningen. Tillägget innebär en utvidgning av utredningens arbete.
Sålunda skall uppgiftsfördelning, organisation och lagstiftning för hela
området ses över. Utskottet anser att de vidgade direktiven ger utrymme för
att
överväga de frågor som motionären tar upp. Motionen bör därför inte bifallas.
Motionären i motion Fö344 (v) vänder sig mot planerna för en markanskaffning
i Hässleholm. Utskottet erinrar om att det ankommer på Försvarsmakten att
bedöma behovet av mark för övningsändamål. En sådan
anskaffningsprocess innehåller moment där alla berörda skall kunna komma till
tals. Den innehåller också en miljöprövning. Om denna prövning och övriga
inslag i processen leder till att det inte föreligger hinder för
Försvarsmakten
att förvärva marken, skall ärendet underställas regeringen då
anskaffningsvärdet överstiger tio miljoner kronor. I övriga fall beslutar
Försvarsmakten. Något riksdagsuttalande i enlighet med motionens yrkande anser
inte utskottet vara befogat. Motion Fö344 (v) bör därför avslås.
Nedläggning av grundutbildning vid Norrlandskustens marinkommando
I detta avsnitt behandlar utskottet vad regeringen i propositionen (s.
98--99) har anfört om nedläggning av grundutbildning vid Norrlandskustens
marinkommando. Till avsnittet har också förts behandlingen av motionerna Fö202
(kds kommittémotion) yrkande 10, Fö321 (c) yrkande 1, Fö324 (m), Fö327 (s),
Fö330 (fp) yrkande 1, Fö335 (m) och Fö337 (fp partimotion) yrkande 8.
Regeringen
Regeringen anser, utan att avge förslag till riksdagen, att grundutbildning
av värnpliktiga inte bör genomföras vid Norrlandskustens marinkommando (MKN)
efter den 1 juli 1997. Möjligheten att utnyttja marinkommandots övningsområde
bör dock behållas tills vidare. Regeringen redovisar följande bakgrund för sin
ståndpunkt.
I 1992 års försvarsbeslut ingick en betydande minskning av Marinens
krigsorganisation. De årliga grundutbildningskontingenterna har därmed
reducerats från ca 6 300 värnpliktiga till ca 4 100. Marinen har därför nu
en
betydande överkapacitet i utbildningsorganisationen, främst inom
kustartilleriet.
Som följd av 1992 års försvarsbeslut utbildas en amfibiebataljon vid MKN,
avsedd för krigsuppgifter i första hand i Norrlandsmiljö. Denna bataljon är
färdigutbildad och organiserad den 1 november 1997. Utbildning för omsättning
av den aktuella bataljonen behöver inte påbörjas förrän tidigast år 2001.
Grundutbildningsbehovet för MKN:s krigsorganisation blir efter år 1997,
enligt regeringen, så begränsat att det av praktiska och ekonomiska skäl är
olämpligt att genomföra denna utbildning vid MKN. Den kan i stället föras över
till Ostkustens marinkommando och Gotlands kustartilleriregemente, utan att
detta kräver investeringar.
Regeringen anför att den årliga nettobesparingen, enligt försvarsmaktens
beräkningar, under perioden 1997/98--2005/06 uppgår till ca 15,9 miljoner
kronor, totalt 143,1 miljoner kronor. Då har beaktats kostnader för ombyggnad
av lokaler, personalavveckling och flyttning. Omkring 30 yrkesofficerare
behöver överföras till andra förband. Omkring 40 yrkesofficerare och drygt 50
civila uppges bli övertaliga.
Motionerna
Kristdemokratiska samhällspartiet noterar i sin kommittémotion Fö202
propositionens utsaga att det vid beslut om organisation och lokalisering av
verksamheter inom grundorganisationen behövs ett beslutsunderlag som utgår
från
såväl en försvarsekonomisk som en samhällsekonomisk värdering. Härav
följer, enligt motionärerna, att framtida grundorganisationsförändringar bör
underkastas denna nya systematiserade metod. Utbildningen vid MKN/KA 5 bör
därför tills vidare behållas i nuvarande omfattning och behandlas i samband
med
1996 års försvarsbeslut (yrkande 10).
Folkpartiet liberalernas partimotion Fö337 kritiserar regeringen för att den
inte i frågan om en nedläggning av grundutbildningen i Härnösand tillämpat den
angivna metoden för att ta fram beslutsunderlag. Sålunda borde en
försvarsekonomisk värdering ha gjorts i ett samhällsekonomiskt perspektiv där
direkta personalkostnader, indirekta arbetsmarknadseffekter, investeringar och
omställningar beaktats. Motionärerna föreslår därför att riksdagen avslår
regeringens förslag om indragning av grundutbildningen vid MKN i avvaktan på
ett fullständigt underlag i samband med kommande försvarsbeslut (yrkande 8).
Från i stort motsvarande utgångspunkter förordas i motionerna Fö321 (c)
yrkande 1, Fö324 (m), Fö327, (s) Fö330 (fp) yrkande 1 och Fö335 (m) yrkande 1
att frågan om grundutbildningen i Härnösand får avgöras i 1996 års
försvarsbeslut.
I motion Fö335 (m) föreslås härutöver (yrkande 2) att ett beslut om den
framtida grundutbildningen vid MKN/KA 5 bereds med den systematiska metod som
beskrivs i proposition 1994/95:100 bil. 5, s. 86 f.
Utskottet
Utskottet erinrar om att riksdagen våren 1992 (bet. 1991/92:FöU12 s. 79)
behandlat frågan om att lägga ned grundutbildningen vid Norrlandskustens
marinkommando (MKN). Utskottet gjorde då samma bedömning som regeringen att
beslut i frågan kunde anstå eftersom utbildningskapaciteten vid MKN krävdes
för
att kunna organisera en amfibiebataljon avsedd för uppgifter i Norrland.
Utskottet erfor samtidigt att Överbefälhavaren fått i uppdrag att lämna
förslag
till hur Norrlandskustens krigsförband i framtiden skall utbildas när den nu
aktuella amfibiebataljonen är färdigutbildad.
Regeringen anför i propositionen att grundutbildningen vid MKN avses läggas
ned den 1 november 1997. Regeringen anför vidare att möjligheten att utnyttja
marinkommandots övningsområde och goda övningsbetingelser tills vidare bör
behållas.
I sju motioner förordas nu att avgörandet i frågan om eventuell nedläggning
av grundutbildningen vid Norrlandskustens marinkommando skjuts till det
förestående försvarsbeslutet.
Utskottet -- som i ärendet har fått en särskild föredragning av
representanter från Försvarsdepartementet samt uppvaktats av företrädare för
Härnösands kommun -- anser att det finns skäl som talar för att hänföra den
aktuella frågan till försvarsbeslutet. Dels kan den då på ett säkrare sätt
inordnas i det större sammanhang som rör Marinens framtida utbildning och
grundorganisation, dels skulle beslutsunderlaget kunna fördjupas.
Utskottet gör dock ingen annan bedömning än regeringen beträffande det
framtida
behovet av utbildningskapacitet för marina förband. Utskottet förutsätter att
den framtida användningen av utbildningsresurserna vid MKN/KA 5 i form av
övningsområden och anläggningar m.m. övervägs inför det kommande
försvarsbeslutet och avgörs i detta.
Härutöver erinrar utskottet om de besparingsförslag som i det föregående
förordats för Försvarsmakten. Att i rådande samhällsekonomiska läge och mot
bakgrund av nämnda besparingskrav avstå från en möjlig utgiftsminskning på 15
miljoner kronor redan budgetåret 1997 anser utskottet inte vara ansvarsfullt.
Härav följer att motionerna Fö202 (kds) yrkande 10, Fö321 (c) yrkande 1,
Fö324 (m), Fö327 (s), Fö330 (fp) yrkande 1, Fö335 (m) och Fö337 (fp) yrkande 8
inte bör bifallas.
Inrättande av ett brigadcentrum
I detta avsnitt behandlar utskottet vad regeringen i propositionen (s.
96--97) har anfört om inrättande av ett brigadcentrum. Till avsnittet har
också
förts behandlingen av motion Fö303 (c).
Regeringen
Regeringen anför att den ökade mekaniseringen av infanteriet leder till att
förutsättningarna för infanteriförbandens utbildning och taktikutveckling m.m.
alltmer kommit att likna vad som gäller för pansartrupperna. Den nuvarande
uppdelningen i truppslagen infanteriet/kavalleriet och pansartrupperna
framstår
enligt regeringens mening därför inte som helt ändamålsenlig. En samordning av
truppslagen skulle leda till en bättre utbildning och en mer effektiv
organisation i fred och en ändamålsenligare krigsorganisation.
Regeringen föreslår en sådan samordning genom att ett brigadcentrum inrättas
samtidigt som infanteri/kavallericentrum och pansarcentrum läggs ned.
Förslaget
innebär att de verksamheter som i dag genomförs vid nämnda centra i
Linköping/Kvarn, Umeå och Skövde också fortsättningsvis bör bedrivas på dessa
orter. Viss omfördelning av resurser kan dock bli aktuell.
Regeringen, som föreslår att riksdagen godkänner vad som anförts om
inrättande av ett brigadcentrum, anser att den beskrivna samordningen bör
genomföras den 1 juli 1995.
Motionen
Motionären i motion Fö303 (c) uppmärksammar med gillande regeringens förslag
att inrätta ett brigadcentrum. Hon anser att för att försvarsmakten skall
kunna
bli så effektiv som möjligt så måste de garnisoner som har de bästa
förutsättningarna få utvecklas. Skövde sägs vara en sådan garnison. Motionären
föreslår att riksdagen beslutar att arméns brigadcentrum med sin huvuddel
lokaliseras till Skövde (yrkande 1). Vidare föreslås att riksdagen beslutar om
en etablering av ett försvarsmaktsgemensamt försörjningscentrum i Skövde
(yrkande 2). Härutöver bör riksdagen besluta att Skövde garnison även i
fortsättningen får utvecklas inom funktionerna infanteri/pansar samt
trängtrupper alternativt inom funktionen förnödenhetsförsörjning inom
försvarsmakten (yrkande 3).
Utskottet
Regeringen föreslår en samordning av verksamheten vid truppslagen
infanteriet/kavalleriet och pansartrupperna och att därvid riksdagen godkänner
att det inrättas ett brigadcentrum. Härvid förutsätts att verksamhet inom
ramen
för detta centrum kommer att bedrivas i bl.a. Skövde.
Utskottet har erfarit att Försvarsmakten studerar lämpligheten av att
ytterligare samordna förnödenhetsförsörjningen i krigsorganisationen.
I avvaktan på att det kommande försvarsbeslutet skall lägga fast bl.a. en ny
krigsorganisation bör frågan anstå om hur Skövde garnison skall utvecklas.
Detsamma gäller frågan om en ytterligare samordning av försörjningen med
förnödenheter i fred samt organisation och lokalisering av denna funktion.
Motion Fö303 (c) bör i enlighet härmed avslås.
Utskottet har ingen erinran mot den av regeringen förordade samordningen
mellan truppslag och att i sammanhanget ett brigadcentrum inrättas. Riksdagen
bör därför godkänna regeringens förslag.
Muskövarvets framtid m.m.
I detta avsnitt behandlar utskottet vad regeringen i propositionen (s. 95)
har anfört om Muskövarvets framtid. Till avsnittet har också förts
behandlingen
av motion Fö319 (m).
Regeringen
Regeringen anmäler att chefen för Försvarsdepartementet i juli 1994 med stöd
av regeringens bemyndigande förordnat en särskild utredningsman med uppgift
att
överväga Muskövarvets framtid. Förslag skall lämnas senast den 1 mars 1995.
Muskövarvet är i dag en organisationsenhet inom Försvarsmakten. Staten har
därmed ägaransvar för varvets verksamhet och dess personal.
Motionen
I motion Fö319 (m) påpekas att Muskövarvets framtid diskuterats under lång
tid. Motionärerna anför att det utom allt tvivel saknas underlag för att
behålla två underhållsvarv för Marinens behov: Karlskrona respektive Muskö. De
anser det angeläget att slå vakt om Karlskronavarvets framstående position när
det gäller produktion av marina stridsfartyg. I fredstid bör därför
varvsresurserna koncentreras.
Enligt motionärerna bör regeringen snarast återkomma till riksdagen med
förslag som innebär ökade möjligheter för Karlskronavarvet att utvecklas,
bl.a.
genom beställning av ytstridsfartyg 2000 (YS 2000) (yrkande 1). Härutöver bör
Marinen upphöra med varvsverksamheten på Muskö (yrkande 2).
Utskottet
Som framgått av det föregående i samband med utskottets behandling av
programmet Stridsfartygsförband avser regeringen att under år 1995 pröva
frågan
om anskaffning av YS 2000. Motionens yrkande 1 kan därmed anses beaktat varför
det bör avslås.
Utskottet har erfarit att den i propositionen nämnda utredningen om
Muskövarvets framtid har avlämnat sitt betänkande (SOU 1995:6) i slutet av
januari. Utredarens bedömning är att Muskövarvet krävs för att
sjöstridskrafterna skall kunna lösa sina krigsuppgifter i ett operativt
prioriterat område. Den föreslår att Försvarsmakten behåller huvudmannaskapet
för huvuddelen av det nuvarande varvets verksamhet. I avvaktan på regeringens
förslag till riksdagen i frågan bör inte utskottet göra några uttalanden om
Muskövarvets framtid. Motion Fö319 (m) yrkande 2 bör därför avslås.
Den civila trafikflygarutbildningen
I detta avsnitt behandlar utskottet vad regeringen i propositionen (s.
93--94) har anfört om den civila trafikflygarutbildningen. Till avsnittet har
också förts behandlingen av motionerna Fö309 (s), Fö337 (fp partimotion)
yrkande 9 och Fö340 (m, c, fp) och K630 (s) yrkande 7 i denna del.
Regeringen
Den statliga trafikflygarhögskolan (TFHS) inrättades år 1984. Regeringen
erinrar i sin bakgrundsbeskrivning om att huvudskälet till detta var att
tillgodose den civila luftfartens behov av piloter och samtidigt minska
avgången av militära flygförare. Samtidigt erinrar regeringen om vad
föredragande statsrådet anförde i frågan i 1993 års budgetproposition. Han
poängterade där att huvuduppgiften för försvarsmaktens myndigheter var att
producera krigsförband. Det kan därför anses tveksamt om chefen för flygvapnet
stadigvarande skall ha uppgiften att utbilda civila piloter.
Regeringen uppdrog därför åt Lunds universitet att utreda om den civila
trafikflygarutbildningen kunde inordnas i högskolan. Lunds universitet
föreslog
att TFHS-utbildningen borde ingå i högskolan/Lunds universitet som en
yrkesexamen, med undervisningen förlagd till nuvarande lokaler i Ljungbyhed.
I remissyttrandena förklarade sig Försvarsmakten och Luftfartsverket vara
positiva till förslaget medan Kanslersämbetet och Riksrevisionsverket var
kritiska till detta. Flygbranschen var i allmänhet negativ.
TFHS är ingen egen myndighet utan ett verksamhetsställe inom Försvarsmakten.
Finansiering sker inom anslaget A 1. Försvarsmakten.
I sina överväganden konstaterar regeringen att behovet av nyutbildade
civila trafikflygare under senare år i stort sett varit obefintligt.
Verksamheten vid TFHS har bedrivits i begränsad omfattning och med inriktning
på att behålla skolans kompetens.
Regeringen konstaterar vidare att remissopinionen är oenig om förslagen i
Lunds universitets rapport.
Med hänsyn till besparingskraven, och till det begränsade utbildningsbehovet
vid TFHS, anser regeringen att anslaget A 1. Försvarsmakten bör reduceras med
ett belopp som motsvarar besparingen under budgetåret 1995/96 av en inledd
avveckling av verksamheten vid TFHS. Pågående och i närtid planerade kurser
skall kunna genomföras. Det bör vidare, enligt regeringen, ankomma på
Försvarsmakten att besluta om verksamhetens fortsatta omfattning och
inriktning. Häri innefattas, om Försvarsmakten så anser, att till regeringen
lämna förslag om skolans nedläggning.
Motionerna
Enligt motion Fö309 (s) finns det synnerligen starka skäl för att behålla
verksamheten vid TFHS på oförändrad nivå. Motionärerna pekar på dels att
konjunkturförbättringen lett till ökat flygresande, dels väntade stora
pensionsavgångar för piloter under den närmaste tioårsperioden. Motionärerna
varnar för pilotbrist. Riksdagen bör därför som sin mening ge regeringen till
känna vad som anförts om betydelsen av fortsatt civil pilotutbildning vid TFHS
(yrkande 1).
Samma motionärer föreslår vidare att riksdagen -- under förutsättning av en
fortsatt verksamhet vid TFHS -- ger regeringen till känna att till fortsatt
prövning uppta Lunds universitets förslag att inordna utbildningen i
universitetet (yrkande 2).
Med samma motiv avges motsvarande förslag i motion Fö340 (m, c, fp).
Motionärerna förordar vidare att den oförändrade verksamheten vid TFHS
finansieras genom omdisponeringar inom anslaget A 1. Försvarsmakten.
I motion K630 (s), som behandlar Skåneregionen, påpekas att flygtrafiken nu
ökar starkt och därmed också behovet av fler piloter. Enligt motionärerna vore
det då djupt olyckligt om samhället skulle avhända sig möjligheten att utbilda
trafikflygare för civila ändamål. Trafikflygarskolan i Ljungbyhed borde därför
behållas och utbildningen inordnas under Lunds universitet. Vad som sålunda
anförts om utbildningsresurser i Skåne bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna (yrkande 7 i denna del).
Folkpartiet liberalernas partimotion Fö337 pekar också på möjligheten av en
framtida pilotbrist. En sådan skulle kunna leda till att försvaret åderlåts på
stridspiloter vilket skulle kunna få allvarliga konsekvenser, värre än
tidigare
till följd av att det totalt sett kommer att finnas färre militära flygförare
i
det framtida flygvapnet.
Motionärerna anser att om det inte finns behov av nya piloter den närmaste
tiden så bör utbildningen vid TFHS upphöra. Samtidigt bör en beredskap finnas
för att snabbt påbörja denna igen vid behov, varvid Försvarsmakten själv bör
få
besluta härom (yrkande 9). I ett sådant framtida läge skulle återigen frågan
om
en överföring av TFHS till högskoleväsendet kunna aktualiseras.
Utskottet
Utskottet konstaterar att regeringen i sin beräkning av anslaget till
Försvarsmakten antagit en besparing på 12 miljoner kronor för verksamheten vid
TFHS under budgetåret 1995/96. Utskottet har ingen erinran häremot. Utskottet
anser samtidigt att utvecklingen av efterfrågan på civila piloter bör följas
noga eftersom det finns tecken på att detta behov är i stigande. Utskottet
anser i likhet med regeringen att det bör ankomma på Försvarsmakten att inom
ramen för tillgängliga resurser besluta om verksamhetens fortsatta omfattning
och inriktning. Inom ramen för en helhetssyn måste därvid synpunkter och behov
från den civila pilotutbildningens övriga intressenter vägas in. Kompetensen
vid TFHS bör tas till vara och samordningsmöjligheterna beaktas, bl.a. med SAS
Flight Academy och Lunds universitet.
Vad som utskottet här har anfört innebär att motionerna Fö309 (s) yrkandena
1--2, Fö337 (fp) yrkande 9, Fö340 (m, c, fp) och K630 (s) yrkande 7 i denna
del
inte bör bifallas av riksdagen.
Förvaring av vapen och vapenstölder
I detta avsnitt behandlar utskottet vad regeringen i propositionen (s.
97--98) har anfört om förvaring av vapen. Till avsnittet har också förts
behandlingen av motionerna Fö201 (mp partimotion) yrkande 11, Fö302 (m), Fö304
(s), Fö306 (fp), Fö331 (fp), Ju629 (fp) yrkande 2 och Ju807 (mp partimotion)
yrkande 12.
Regeringen
I propositionen redogör regeringen för de åtgärder som Försvarsmakten senast
har vidtagit för att förhindra stölder av militära skjutvapen. Bl.a. har
förrådshållningen i viss utsträckning centraliserats och bevakningen av förråd
utökats.
Regeringen anför att statistiken för år 1993 visade en kraftig nedgång av
antalet stulna vapen. För år 1994 tyder, i avvaktan på färdig statistik,
däremot underhandsuppgifter på att antalet förkomna vapen åter har ökat.
Regeringen anför vidare att det ännu inte går att dra några säkra slutsatser
om
effekterna av Försvarsmaktens åtgärder.
Regeringen säger att den noga kommer att följa utvecklingen inom området och
vidta de åtgärder som regeringen anser behövas. Inom Försvarsdepartementet har
tillsatts en arbetsgrupp med uppgift att ta fram underlag för regeringens
ställningstaganden i denna fråga.
Motionerna
I motion Fö304 (s) redogör motionären för delar av Rikskriminalpolisens
statistik över tillgripna och förkomna skjutvapen sedan år 1972. Hon
framhåller
att ca hälften har försvunnit från bostadshus och ca 10 % från militära
förråd
och anläggningar. Hon påpekar också att flertalet förluster av militära vapen
sker när enskilda befattningshavare har dem i besittning.
Den militära statistiken anser motionären vara missvisande eftersom den
sägs endast redovisa ett nettoantal försvunna vapen. Antalet stulna/förkomna
vapen bör därför redovisas utan avdrag för dem som kommit till rätta (yrkande
1).
Motionären föreslår vidare att militära vapen nästan uteslutande skall
förvaras i centrala, bevakade förråd och att arbetet med att åstadkomma en
sådan förrådshållning påskyndas (yrkande 2). Militära vapen bör därför endast
i
undantagsfall förvaras i bostäder (yrkande 3). Ett större personligt ansvar
bör
också läggas på den som kvitterat ut ett militärt vapen (yrkande 5).
Enligt motionären är det ovanligt att ordningspolisen känner till var de
militära förråden ligger. Polis som ansvarar för ett visst distrikt eller
område bör därför få sådan information (yrkande 4).
Som ytterligare en åtgärd för att komma till rätta med stölder och försvunna
vapen på regementen föreslår motionären att kriminella element sorteras bort
genom en strängare personkontroll (yrkande 6).
Härutöver uppmärksammar motionären att en betydande mängd av de pistoler som
kvitterats ut som tjänstevapen inte inlämnats till den 1 juli 1993, vilket
skulle skett enligt Överbefälhavarens order. Ett nytt sista datum bör därför
sättas och åtgärder vidtas mot dem som bryter häremot (yrkande 7).
I flera andra motioner framförs med i stort samma motiv likartade yrkanden.
Sålunda föreslås i partimotionen Fö201 (mp) att problemet med militära vapen
som kommer i orätta händer måste bli föremål för kraftfullare åtgärder från
Försvarsmaktens sida (yrkande 11).
Motionären i motion Fö302 (m) hemställer att riksdagen ger regeringen till
känna vad som anförts om vikten av att öka säkerheten vid förvaring och
hantering av militära vapen och därmed minska risken för stöld.
I motion Fö306 (s) förordas flyttning av militära vapenförråd till mera
lättbevakade områden.
Motionären i motion Ju629 (fp) anför att riksdagen hos regeringen begär att
Försvarsmakten får i uppdrag att snarast redovisa de åtgärder som vidtagits
för
att höja säkerheten vid förvar av vapen (yrkande 2).
I motion Fö331 (fp) hävdas behovet av att göra en översyn av var vapen
verkligen måste förvaras. Syftet skall vara att minska antalet
förvaringsställen. Härvid borde det undersökas om det inte går att minska
antalet myndigheter som har vapen i fredstid. Motionären ifrågasätter sådana
förvaringsbehov vid Vägverket och Banverket.
Slutligen, i Miljöpartiets partimotion Ju807 om kriminalpolitiken föreslås
att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring av lagen att
tjänstevapen ej får förvaras i hemmet och att det görs en översyn av
bestämmelserna för de militära vapenförråden (yrkande 12).
Utskottet
Riksdagen har vid ett flertal tidigare tillfällen, t.ex. i betänkandena FöU
1982/83:8, FöU 1986/87:11, 1991/92:FöU12, 1992/93:FöU9 och 1993/94:FöU9
behandlat frågan om förvaring av skjutvapen och vilka åtgärder som bör vidtas
för att förhindra stölder av sådana vapen. Vid behandlingen under 1992 års
riksmöte anförde utskottet (1991/92:FöU12, s. 58) bl.a.
att det är oacceptabelt att militära vapen stjäls. Frågan ansågs allvarlig och
borde föranleda åtgärder som leder till snar förbättring. Samtidigt måste
beredskapskraven vägas mot stöldrisken.
Utskottet kartlade i ett särskilt utvärderingsprojekt under förra
riksmötet hur vapenstölderna har utvecklats under de senaste 20 åren samt hur
stölderna fördelar sig på olika typer av vapen och förvaringsplatser.
Effekterna av vidtagna åtgärder värderades. Undersökningen är dokumenterad i
riksdagens utredningsserie (1993/94:URD1). Ur rapporten framgår bl.a.:
Antalet försvunna skjutvapen minskade kraftigt från år 1992 till år 1993
(från 298 till 39).
Sedan år 1992 har en rad åtgärder vidtagits för att förhindra stölder ur
militära förråd. Ytterligare åtgärder planeras. Den nu avläsbara positiva
effekten bör enligt utskottets mening följas upp som kontroll att resultatet
är bestående.
Mänskligt slarv är en lika betydelsefull orsak till att vapen försvinner som
brister i förrådshållningen.
Utskottet har tagit del av statistik för år 1994. Den visar bl.a. att:
77 kompletta vapen har förkommit (39 vapen år 1993).
Av dessa vapen stals 40 ur förråd, 13 inom kasernområde och 16 ur bostäder.
Utskottet kan konstatera att nedgången i stöldfrekvens under år 1993 varit
tillfällig. Vapenstölderna synes nu åter ligga på en antalsmässig nivå som
motsvarar läget före år 1992, då det stora tillgreppet skedde i Botkyrka.
Samtidigt har genom olika händelser under senare tid användningen av illegala
skjutvapen blivit ett stort samhällsproblem. Dödsskjutningen i Falun nyligen
visar att även legala vapen bidrar till problemet. Denna utveckling är enligt
utskottets mening oacceptabel. Hittillsvarande åtgärder har uppenbarligen inte
varit tillräckliga.
Utskottet har erfarit att regeringen nu har bedömt att utvecklingen blivit
så
allvarlig att ytterligare åtgärder måste vidtas. I regeringskansliet har
därför tillsatts en arbetsgrupp med uppgift att lämna förslag till sådana
åtgärder. En sådan kan t.ex. vara att i en förordning reglera förvaring och
hantering av militära vapen i olika avseenden. En annan kan avse skärpning av
personalkontroll och personalbedömning av dem som kommer att ha tillgång på
skjutvapen. Gruppen skall lämna sina förslag senast i juni 1995.
Utskottet har vidare erfarit att även Försvarsmakten har bedömt det
nödvändigt att vidta ytterligare åtgärder utöver dem som genomförts eller
initierats efter år 1992. En intern utredning har sålunda tillsatts för att
överväga åtgärder som det ankommer på Försvarsmakten att besluta när det
gäller
hantering av skjutvapen och ammunition från säkerhetsskyddssynpunkt. Förslag
skall redovisas senast den 1 juni 1995.
Utskottet anser det tillfredsställande att både regeringen och
Försvarsmakten
med stort allvar var för sig har initierat ytterligare åtgärder för att komma
till rätta med det betydande samhällsproblem som är en följd av att militära
vapen hamnar i orätta händer. Utskottet ser för närvarande inte anledning till
något riksdagens ingripande eller uttalande i ärendet. Utvecklingen bör följas
noga. Utskottet förutsätter sålunda att regeringen för riksdagen redovisar
statistik över stulna och förkomna skjutvapen, vilka åtgärder som vidtas för
att öka säkerheten i förvaring och hantering samt vilka slutsatser som kan
dras
om effekten av insatta åtgärder.
Mot bakgrund av vad utskottet här har anfört, bl.a. om de ytterligare
åtgärder som initierats av regeringen och Försvarsmakten, torde flertalet av
de
i ärendet avgivna motionsyrkandena bli beaktade. Detta gäller motionerna Fö201
(mp) yrkande 11, Fö302 (m), Fö304 (s) yrkandena 2--6, Fö306 (s), Fö331 (fp),
Ju629 (fp) yrkande 2 och Ju807 (mp) yrkande 12. Riksdagen bör därför inte
bifalla dessa yrkanden.
Motion Fö304 (s) kritiserar sättet att redovisa den militära
statistiken.
Den statistik som utskottet tagit del av upptar såväl antalet stulna och i
övrigt förkomna vapen som antalet återfunna vapen. Vad motionären i yrkande 1
anför om bruttoredovisning torde därför vara tillgodosett. Riksdagen bör
därför
avslå motionsyrkandet.
I samma motion föreslås (yrkande 7) att riksdagen genom ett tillkännagivande
till regeringen uttalar att ett sista datum sätts för inlämning av de
tjänstevapen som har beordrats in. Utskottet konstaterar att åtgärden har
initierats av Försvarsmakten och att det därmed är Försvarsmaktens ansvar att
få åtgärden genomförd utan dröjsmål. Utskottet har erfarit att inlämningen av
de pistoler som är i fråga skall vara avslutad den 1 april 1995 samt att
Försvarsmakten avser att till juridisk prövning av påföljd anmäla den personal
som inte lämnat in sitt vapen. Motion Fö304 (s) yrkande 7 bör sålunda avslås.
Förbud mot s.k. antipersonella minor
I detta avsnitt behandlar utskottet motionerna Fö301 (c kommittémotion)
Fö305
(mp), Fö310 (fp), U404 (v) yrkande 1 och U409 (s) yrkande 2.
Motionerna
I motion Fö301 (c) påminner motionärerna om de förödande effekter som bruket
av antipersonella minor har haft i länder som Afghanistan och Kambodja.
Minproblemet sägs endast kunna lösas med en kombination av åtgärder. Utbudet
måste strypas, bruket av dem brännmärkas, stora röjningsinsatser göras och
drabbade människor hjälpas.
Motionärerna hänvisar till riksdagens beslut våren 1994 (bet. 1993/94:UU19,
rskr. 390) att Sverige skall verka för ett totalförbud mot antipersonella
minor. De anser att om Sverige menar allvar med sitt engagemang i denna fråga
så måste nästa steg vara någon form av ensidig nedrustning. Detta gäller,
anför motionärerna, oaktat att antipersonella minor har en viss militär nytta.
Den anses dock inte vara större än att försvaret, med vissa anpassningar,
skulle kunna avstå från detta vapen. I motionen förordas därför att
Försvarsmakten ges i uppdrag att upphöra med övningar med truppminor (yrkande
1). Vidare föreslås att det svenska försvaret avvecklar och förstör sitt lager
av truppminor (yrkande 2).
Motion Fö305 (mp) uppmärksammar i positiva ordalag regeringens strävan efter
ett förbud mot antipersonella minor. Samtidigt kritiseras försvarsministern
för
sitt motstånd mot ett ensidigt svenskt förbud. Motionärerna anser i stället
att
regeringen skall ta initiativ till ett svenskt förbud mot export, lagring
och användning av antipersonella minor.
Från i huvudsak samma utgångspunkter framförs i motion Fö310 (fp) ett
likalydande förslag.
Även i motionerna U404 (v, mp, kds) yrkande 1 och U409 (s) yrkande 2
föreslås
att riksdagen begär att regeringen inför ett ensidigt totalförbud mot
tillverkning, export, lagring och användning av antipersonella minor.
Utskottet
Bakgrund
Landminor ingår som en komponent i det svenska försvarskonceptet. Minor
används sålunda i rent defensivt syfte för att förhindra eller fördröja en
angripares framryckning i terräng som angriparen har svårt att kringgå.
Härigenom sparas truppförband och ökas segheten i försvaret. Minor är också
avsedda att användas för spärrning och blockering av järnvägar, flygfält,
vägar
och hamnar samt vid förstöring av anläggningar.
Inom det svenska försvaret finns tre huvudgrupper av landminor --
stridsvagnsminor, fordonsminor och truppminor. Antipersonella minor benämns i
Sverige truppminor.
Användning av minor minskar behovet av trupp i försvars- och
fördröjningsstrid och vid bevakningsuppgifter.
Minor förutsätts endast komma att utnyttjas i områden där militära
operationer kan väntas och med strikt tillämpning av folkrättens regler. De
kommer att läggas ut endast i anslutning till egna trupper och stå under deras
uppsikt. Protokoll över utlagda mineringarna kommer att upprättas och sparas.
Utskottet redogjorde under föregående riksmöte i ett yttrande
(1993/94:FöU8y)
till utrikesutskottet för vilka minor som används i det svenska försvaret.
Riksdagen beslutade (bet. 1993/94:UU19, rskr. 390) att Sverige i samband med
konferensen om översyn av FN:s konvention från år 1980 om särskilt inhumana
vapen skall verka för ett totalförbud mot antipersonella minor. Konferensen
inleds under denna höst i Wien. Som följd av riksdagens beslut har Sverige vid
ett expertgruppsmöte i augusti 1994 lagt ett sådant förslag om förbud och har
vid senare expertgruppsmöten agerat kraftfullt för att vinna gehör för det
svenska förslaget.
Frågan om de antipersonella minornas skadeverkningar och åtgärder för att
minimera dessa är stor och grannlaga, eftersom den innehåller ett betydande
mått av etiska och moraliska värderingar. Utskottet har därför ägnat ärendet
särskild uppmärksamhet. Sålunda har överbefälhavaren inför utskottet fått
kommentera den svenska militära användningen av landminor. Utskottet har
vidare
genom en särskild föredragning av Svenska Rädda Barnens sekretariat informerat
sig om denna organisations kampanj "Minor och barn -- en katastrofal
kombination". Utskottet har också av ordföranden vid översynskonferensen,
tillika chef för den svenska delegationen, fått de folkrättsliga aspekterna på
frågan belysta liksom förberedelserna för konferensen. Härutöver har utskottet
tagit del av ett omfattande skriftligt material.
Utskottet har erfarit att Sverige de senaste åren stött FN-insatser för att
röja minor i bl.a. Afghanistan, Kambodja och Moçambique. Dessutom har Sverige
finansierat minröjning i Nicaragua. De totala kostnaderna härför uppgår
hittills till ca 50 miljoner kronor, varav huvuddelen hänförts till insatsen i
Moçambique.
Utskottet har vidare erfarit att Försvarets materielverk och SIDA i ett
samprojekt utvecklar en maskinell minröjningsutrustning som skall kunna
användas i de mindrabbade länderna. Härutöver pågår förberedande
utvecklingsarbete av utrustning för minletning och minsanering vid Försvarets
forskningsanstalt och vid AB Bofors.
Antipersonella minor -- en global farsot
Uppgifter från bl.a. FN gör gällande att det finns mellan 65 och 110
miljoner
antipersonella minor utströdda i 67 länder. Fem länder eller landområden har
drabbats värst: Afghanistan, Angola, Kambodja, irakiska Kurdistan och norra
Somalia. Minproblemet är också betydande i t.ex. Moçambique och i det forna
Jugoslavien.
1980 års FN-konvention om särskilt inhumana vapen innehåller ett särskilt
minprotokoll -- protokoll II: Protokoll om förbud mot eller restriktioner i
användningen av minor, försåtvapen och andra anordnignar. Konventionen, som
trädde i kraft 1983, har visat sig otillräcklig. Den har exempelvis hittills
endast ratificerats av 46 länder, varav två i Afrika och sex i Asien. Inget av
de länder där minplågan är som störst har skrivit på avtalet. Vidare täcker
inte konventionen interna konflikter. Den saknar också verifikations- och
sanktionsmekanismer.
Utskottets bedömning
Antipersonella minor utgör en humanitär katastrof i vissa länder i tredje
världen. De orsakar stort mänskligt lidande i främst vissa delar av Afrika och
Asien som följd av minornas urskillningslösa spridning och användning, helt i
strid mot folkrättens regler. Exempelvis förekommer fällning från luften över
stora landområden liksom att vissa typer av minor är lätta att förväxla med
leksaker. Eftersom de antipersonella minorna kan utnyttjas som ett synnerligen
effektivt terrorvapen mot civila, har de fått vidsträckt användning i interna
konflikter och i inbördeskrig.
Utskottet anser att ett internationellt totalförbud mot antipersonella
minor, och ett beslut ratificerat av så många länder som möjligt, utgör den
enda varaktiga lösningen på de humanitära problem som urskillningslös
användning av minor ger upphov till. För att förbudet skall ha någon verklig
effekt måste det vara tillämpligt också vid interna konflikter.
Utifrån etiska och moraliska utgångspunkter kunde det då vara naurligt att
säga
ja till ett ensidigt svenskt förbud mot antipersonella minor.
I debatten har det framförts argument både för och emot vår trovärdighet i
strävan att uppnå ett internationellt förbud mot antipersonella minor om
Sverige ensidigt beslutade att förbjuda användning av sådana minor.
Enligt det underlag som utskottet för närvarande har tillgång till skulle
ett
ensidigt nationellt förbud innebära en nedgång i svensk försvarsförmåga. Om
Sverige skall utmönstra minvapnet ur sin arsenal kan truppminornas
försvarseffekt behöva ersättas genom att annan materiel införs eller genom att
striden planläggs och förs på ett annat sätt.
Om översynskonferensen i höst, eller senare överenskommelser om nedrustning
eller krigföringens humanisering, skulle leda till en bred internationell
uppslutning för ett förbud mot antipersonella minor uppstår en ny situation.
Sverige måste då självfallet acceptera de försvarspolitiska nackdelarna och
vidta de förändringar i försvarsplanering, utrustningsanskaffning och
utbildning som ett sådant beslut påfordrar, liksom ökade kostnader.
En granskning av alla de konsekvenser och kostnader som ett ensidigt förbud
skulle föra med sig har inte gjorts. Ett slutligt ställningstagande i frågan
måste enligt utskottets mening anstå och baseras på en sådan heltäckande
konsekvensanalys.
Utskottet har erfarit att regeringen nyligen gett Försvarsmakten i uppdrag
att utifrån nuvarande struktur på Försvarsmakten redovisa behovet av
truppminor
samt vilka taktiska, operativa, organisatoriska, ekonomiska och övriga
konsekvenser som skulle uppstå om andra alternativ än truppminor användes i
krigsorganisationen. Uppdraget skall redovisas under våren 1996 inför nästa
försvarsbeslut.
Som utskottet nyss påtalat saknas för närvarande underlag för ett
ställningstagande i frågan. Bl.a. måste resultatet av nämnda uppdrag till
Försvarsmakten avvaktas, liksom regeringens ställningstagande till detta.
Vad utskottet här har anfört innebär att riksdagen inte bör bifalla
motionerna Fö301 (c), Fö305 (mp), Fö310 (fp), U404 (v) yrkande 1 och U409 (s)
yrkande 2.
Miljöfrågor
I detta avsnitt behandlar utskottet vad regeringen i propositionen anfört om
miljöfrågor (s. 79--82) samt motionerna Fö201 (mp) yrkandena 2, 3 och 12,
Fö330
Regeringen redovisar inledningsvis vad Försvarsmakten genomfört och planerar
att genomföra inom miljöområdet. Miljöaspekterna skall beaktas vid all
planering och verksamhet. Personalens kompetens inom miljöområdet skall
breddas
och fördjupas. Där det är möjligt byts köldmedier och brandsläckningsmedel som
är farliga för ozonskiktet ut. Tillsammans med Naturvårdsverket utarbetas en
s.k. sektorsrapport för det militära försvaret. Försvarsmakten har även börjat
utarbeta en miljöplan, som skall vara ett styrdokument i miljöarbetet.
Regeringen framhåller vikten av ett kontinuerligt och omfattande miljöarbete
och att det är angeläget att alla verksamheter i samhället tar sitt ansvar för
miljön. Regeringen konstaterar att Försvarsmakten genomfört miljöarbete i
enlighet med sin miljöpolicy och noterar särskilt att miljöutbildningen nu har
kommit i gång.
I syfte att få till stånd klarare bedömningsunderlag för skilda bebyggelse-
och planeringssituationer avser regeringen att uppdra åt Boverket och
Försvarsmakten att tillsammans med övriga berörda myndigheter vidareutveckla
det bedömningsunderlag som Boverket tidigare har utvecklat. Arbetet bör
genomföras bl.a. med utgångspunkt i länsstyrelsernas redovisning till
regeringen av planeringsläget i län som kan komma att beröras av
introduktionen
av flygplan JAS 39 Gripen. En sådan redovisning kommer att ske den 30 juni
1995.
På grundval av riksdagens beslut i fråga om Handlingsplan mot buller (prop.
1993/94:215, bet. 1993/94:JoU31, rskr. 1993/94:402) har regeringen uppdragit
åt
bl.a. Försvarsmakten att utarbeta nya riktlinjer för skottbuller från
artilleri
och andra tunga vapen, utveckla en ny bedömningsteknik för immissionsmått för
militär flygverksamhet samt analysera en skärpning av flygbullernivånormen för
planering av nya flygplatser och ny bebyggelse vid befintliga flygplatser,
m.m.
Uppdragen skall redovisas senast den 30 juni 1995.
Motionerna
Fem motioner berör försvarets verksamhetsområde utifrån miljöaspekter. I
Miljöpartiets partimotion Fö201 framhåller motionärerna att miljösatsningar
med
krav på miljöanpassningar och begränsningar av miljöfarlig verksamhet får
ekonomiska och verksamhetsmässiga konsekvenser. De kostnader som kan bli
följden av sådana miljöåtgärder bör enligt motionärerna planeras in i
Försvarsmaktens budget.
Motionärerna kräver vidare att militär verksamhet underställs samma lagar
och
miljökrav som civil verksamhet, utan undantag och utan befrielse från
miljöavgifter. Substitutionsprincipen skall följas (yrkande 2). Vidare bör
enligt motionärerna miljökriterie- och miljökonsekvensanalyser genomföras vid
alla materielinköp, ersättning av materiel och strategiska beslut inom
Försvarsmakten (yrkande 12).
I syfte att ta till vara militära resurser i form av materiel,
organisations-
och ledningsförmåga föreslår motionärerna att regeringen ger Försvarsmakten i
uppgift att ställa om två regementen till miljövärnsregementen; detta bör vara
genomfört senast 1998 (yrkande 3).
I motion Fö330 (fp) yrkande 3, om KA 5, anför motionären att inför ett
beslut
om den marina grundorganisationen bör en miljökonsekvensbeskrivning tas fram.
Ett ur miljösynpunkt felaktigt beslut kan nämligen få svåra konsekvenser.
Något
beslut om förändringar i grundorganisationen bör enligt motionären inte tas
innan en sådan beskrivning föreligger.
För att klara anpassningen till en vidgad hotbild hävdas i motion Fö332 (mp)
yrkande 2 att resurser som satsas på försvaret måste föras över till
verksamhet
som byggs upp för att avvärja och åtgärda miljöhot. Motionären föreslår att
miljövärnsregementen inrättas med uppgift att förstärka brandkår vid olyckor
--
oljeutsläpp, kemikalieutsläpp, kärnkraftsolyckor m.m. -- samt att göra
naturvårdande insatser såsom att anlägga nya våtmarker och kalka försurade
områden.
Enligt motionären är Eksjö garnison, med tillgång på mycket folk (I 12),
mycket maskiner och materiel (Ing 2) och utbildningskapacitet
(Fältarbetsskolan), ett bra exempel på lokalisering av ett miljövärnsregemente
(yrkande 3). Motionären föreslår därför att riksdagen för inrättande av ett
miljövärnsregemente i Eksjö anvisar medel ur nuvarande anslag A 1.
Försvarsmakten (yrkande 4).
Också i motion Fö333 (mp) yrkande 1 anförs att miljövärnsregementen bör
inrättas. Enligt motionären bör sålunda två regementen ställas om till
miljövärnsregementen senast år 1998. KA 5 i Härnösand bör vara ett av dessa.
Sollefteå kommun och länsstyrelsen i Västernorrland har utarbetat ett
förslag
om att inrätta och utbilda en svensk civil biståndskår för breda nationella
och
internationella miljöskyddsinsatser. I syfte att utnyttja de personella och
materiella resurserna som frigjorts när Norrlands trängregemente (T 3)
samlokaliserats med Västernorrlands regemente (I 21) bör enligt motionären i
motion Fö401 (fp) förutsättningarna för lokalisering av en sådan biståndskår
till Ådalen utredas (yrkande 3).
I samma motion framhålls också Sollefteå kommuns beroende av de militära
förbandens närvaro i kommunen. Genom successiva omstruktureringar av
näringslivet har kommunen de senaste tjugo åren förlorat nära 3 000 invånare
eller 10 % av befolkningen. Varje ytterligare minskning av statlig eller annan
verksamhet medför ökade problem. Motionären erinrar om att försvarsutskottet
tidigare uttalat att det förutsätter att regeringen uppmärksamt följer
sysselsättningsutvecklingen och vid behov vidtar nödvändiga åtgärder (yrkande
1).
Motionären föreslår vidare -- utifrån en idébeskrivning som Räddningsverket
tagit fram beträffande den framtida utbildningen av värnpliktiga inom det
civila försvaret -- att lokalisering av sådan utbildning bör ske till
Nipanområdet i Sollefteå. Beräkningar visar enligt motionären på betydande
ekonomiska vinster vid en Sollefteålokalisering och väsentliga
samordningsvinster genom bl.a. närhet till Sollefteå (yrkande 2).
Utskottet
Utskottet konstaterar att regeringen i förordningen (1994:642) med
instruktion för Försvarsmakten, som gäller fr.o.m. den 1 juli 1994, har infört
en särskild miljöparagraf. Bestämmelsen anger att Försvarsmakten, med
beaktande
av de krav huvuduppgifterna ställer, skall väga in miljöaspekterna vid sin
verksamhet i fred. Enligt vad utskottet har erfarit är ett av målen i
Försvarsmaktens miljöpolicy att ta hänsyn till resursförbrukning,
miljöfarlighet och återanvändningsmöjligheter vid materielanskaffning och
modifiering av materiel. Vidare är en av åtgärderna i policyns
handlingsprogram
att ta miljöhänsyn vid projektering, anskaffning, modifiering och avyttring av
nya förnödenheter och därvid möjliggöra återanvändning, god miljö och spara
naturresurser. Utskottet anser att regeringen genom den författning som lagts
fast för Försvarsmakten skapat en god grund för ett aktivt och engagerat
miljöarbete. Några ytterligare -- specialriktade -- lagregler från riksdagens
sida avseende just Försvarsmakten behövs för närvarande inte. Mot bakgrund av
vad utskottet anfört bör motion Fö201 yrkandena 2 och 12 avslås.
Utskottet har tidigare behandlat frågan om inrättandet av
miljövärnsregemente
i anledning av 1993 års budgetproposition (prop. 1992/93:100 bil. 5, FöU9,
rskr. 333) och 1994 års budgetproposition (FöU9, rskr. 295). Utskottet
konstaterade vid senaste behandling av frågan att det inom Försvarsmakten
pågår
en omfattande verksamhet med syfte att vårda och återställa miljön. Utskottet
betonade, liksom regeringen, värdet av att Försvarsmakten även
fortsättningsvis
lämnar bistånd vid miljökatastrofer samt att militära och alla berörda civila
organ utvecklar formerna för samverkan. Miljöarbetet bör bedrivas i enlighet
med Riodeklarationen.
Utskottet noterar vidare att Hot- och riskutredningen i sitt betänkande
(SOU:1995:19) behandlar användningen av totalförsvarets resurser vid stora
olyckor och allvarliga störningar. Utredningen framhåller bl.a. mot en allt
bredare hotbild, som omfattar ett stort spektrum av andra hot än rent
militära,
att totalförsvarets olika delar bör samverka och stödja varandra. Sålunda har
Försvarsmakten betydande resurser -- kunnig personal, materiel och
ledningsresurser -- att ställa till förfogande vid till exempel
miljökatastrofer, ras, skred och andra naturolyckor. I svåra situationer är
det
enligt utredningen nödvändigt att kunna utnyttja Försvarsmaktens resurser för
dessa olika uppgifter. Sådana insatser bör enligt utredningen ske inom ramen
för den ordinarie organisationen. Efter remissbehandling av utredningens
förslag förutsätter utskottet att regeringen återkommer till riksdagen med
förslag till hur totalförsvarets resurser bör utnyttjas.
Regeringen har nyligen beslutat tillkalla en särskild utredare (dir. 1995:3)
för att utreda hur Sveriges samlade resurser för internationell katastrof- och
flyktinghjälp skall kunna effektiviseras för att möta framtida behov.
Utredaren
skall särskilt pröva hur särskilda civila insatsstyrkor lämpligen skulle kunna
organiseras. Den 9 mars 1995 har regeringen överlämnat till utredningen en
framställning från Kristianstads kommun om att bedriva en försöksverksamhet
med
en miljövärnskår under minst två år i Kristianstad.
Mot bakgrund av vad utskottet här har anfört bör motionerna Fö201 (mp)
yrkande 3, Fö332 (mp) yrkandena 2--4, Fö333 (mp) yrkande 1 och Fö401 (fp)
yrkande 3 avslås av riksdagen.
I motion Fö330 (fp) anförs att en miljökonsekvensbeskrivning bör tas fram
inför ett beslut om den marina grundorganisationen. I naturresurslagen
(1987:12) och förordningen (1991:738) om miljökonsekvensbeskrivningar finns
bestämmelser härom. Krav på sådana beskrivningar finns vid anläggande av
verksamhet. Någon formell skyldighet att beskriva miljökonsekvenserna vid
nedläggning av en verksamhet finns således inte. Utskottet förutsätter
emellertid att regeringen i samband med förberedelserna inför nästa
försvarsbeslut överväger även miljökonsekvenserna av olika förändringar i
Försvarsmaktens marina grundorganisation. Mot bakgrund härav bör riksdagen
inte
bifalla motion Fö330 (fp) yrkande 3.
Närvaron av de militära förbanden i Sollefteå kommun är enligt motion Fö401
(fp) mycket betydelsefulla för kommunen. Varje ytterligare minskning av
statlig
eller annan verksamhet medför ökade problem för kommunen. Motionären föreslår
att en lokalisering av värntjänstutbildning sker till Nipanområdet i
Sollefteå.
Frågor om olika former av utbildning av värnpliktiga inom totalförsvaret bör
enligt utskottet övervägas i förberedelserna inför nästa försvarsbeslut.
Utskottet räknar därvid med att de synpunkter som förs fram i motionen blir
belysta. Motion Fö401 (fp) yrkandena 1 och 2 bör därför inte bifallas av
riksdagen.
Försvarets helikoptrar
I detta avsnitt behandlar utskottet vad regeringen i propositionen anfört om
Försvarets sjuktransporthelikoptrar och om utredningen Civilt bruk av
försvarets resurser (s. 95--96) samt motionerna Fö201 (mp partimotion) yrkande
15, Fö307 (m), Fö312 (kds), Fö320 (m) och Fö328 (c).
Regeringen
Regeringen erinrar i propositionen om 1987 års försvarsbeslut (prop.
1986/87:95, FöU11, rskr. 310) vari riksdagen bestämde att kapaciteten i fråga
om sjuktransporter med helikoptrar skulle öka för att tillgodose behovet i
krig. En utökning av kapaciteten skulle härvid ske så att behovet i fred kunde
tillgodoses.
Av regeringens redovisning framgår att Försvarsmakten anskaffat fem
helikoptrar av typen Augusta Bell 412 HP. Försvarsmakten har sedan den 1 juli
1994 kunnat erbjuda sjukvårdshuvudmännen två ambulanshelikopterstationer med
valfri basering och beredskap och fr.o.m. den 1 september 1994 ytterligare en
station, vilket innebär att det för närvarande finns tre helikoptrar som kan
disponeras av sjukvårdshuvudmännen.
Försvarsmakten har lämnat offerter till fem landsting som visat intresse för
en verksamhet med ambulanshelikoptrar.
Regeringen har tillsatt en utredning (dir. 1994:61) med uppdrag att utreda
frågor om det fredstida utnyttjandet för civila ändamål av resurser avsedda
för
försvarsändamål. I utredningsuppdraget ingår att lägga fram förslag till en
lösning av problemet med fredstida användning av försvarets helikoptrar för
sjuktransporter, varvid intentionerna i 1987 års försvarsbeslut skall kunna
förverkligas. Utredningen har redovisat sina förslag till regeringen i mars
1995.
Motionerna
I motion Fö307 (m) tar motionären upp flygräddningstjänsten i norra Sverige
och pekar på att södra Sverige är väl tillgodosett med tunga helikoptrar medan
norra Sverige är helt utan. Avståndet från Stockholm till nordligaste Sverige
är 1 150 km. Om en flygolycka inträffar i t.ex. Kiruna eller en fartygsolycka
inträffar i Bottenviken, tar det i bästa fall 7 timmar repektive 6 timmar
innan
första räddningshelikopter kan vara framme på katastrofplatsen. Ett
oeftergivligt krav måste enligt motionären vara att det finns en
flygräddningstjänst dygnet runt i alla delar av vårt land. Allvarliga olyckor
kan även drabba norra Sverige.
Också i motion Fö328 (c) tas frågan upp om räddningstjänstberedskapen i
Norrland. Motionären menar att det inte är acceptabelt att två tredjedelar av
Sverige och dess befolkning samt stora delar av Bottenhavet och Bottenviken
står utan möjligheter till snabba räddningsinsatser via helikopter.
För att i fredstid samutnyttja samhällets resurser på ett bättre sätt anser
motionärerna i motion Fö320 (m) att en utredning bör tillsättas med uppgift
att
klarlägga vad som behöver göras för att möjliggöra ett effektivare
utnyttjande.
I motion Fö312 (kds) poängteras vikten av att Försvarsmaktens helikoptrar
och
dess besättning också utnyttjas för civila akuta sjuktransporter i det
fredstida samhället. En långsiktig lösning av de akuta luftburna
sjuktransporterna på Västkusten skulle enligt motionären kunna nås om
Rikspolisstyrelsen kunde disponera en av Försvarsmaktens
sjuktransporthelikoptrar med baseringsort Göteborg-Säve. Genom den unika
möjlighet till samordning av befintliga flygresurser som finns i Göteborg
mellan marinen, Kustbevakningen och polisen kan härigenom invånarna i
Västsverige tillförsäkras en kvalificerad räddningstjänst (yrkande 1).
För att kunna nå målet, en hög tillgänglighet, måste resurser avsättas för
att säkerställa en för hela landet rimlig helikopterberedskap dygnet runt.
Eventuellt höjda kostnader i samband härmed bör enligt motionären finansieras
inom de samverkande myndigheternas ekonomiska ramar (yrkande 2).
Miljöpartiet de gröna framhåller i sin partimotion Fö201, yrkande 15, att
militären och det civila samhället måste samutnyttja materiel på ett
effektivare sätt. Motionärerna lyfter fram utnyttjandet av helikoptrar för
räddningstjänst och sjuktransporter.
Utskottet
I likhet med motionärerna anser utskottet att det är viktigt att samhällets
resurser beträffande helikoptertransporter samordnas i största möjliga
utsträckning så att en tillfredsställande beredskap kan ges medborgarna i hela
landet vid såväl sjuktransporter som olika slag av räddningsinsatser.
Utskottet har erfarit att regeringen i beslut den 9 februari 1995 medgivit
att sjuktransportverksamhet med Försvarsmaktens helikoptrar -- utöver vad som
föreskrivs i förordningen (1986:1111) om militär medverkan i civil verksamhet
-- får bedrivas i Västerbottens läns landsting. Beslutet innebär att
försvarets
ambulanshelikopterverksamhet i Västerbotten har kunnat börja den 15 februari i
enlighet med Landstingets önskemål. Till att börja med får försvaret flyga
enligt militära flygsäkerhetsföreskrifter. När erforderliga tillstånd lämnats
av Luftfartsverket skall flygverksamheten bedrivas enligt civila bestämmelser.
Utskottet konstaterar vidare att i delbetänkandet (SOU 1995:29) Civilt bruk
av försvarets resurser -- regelverk, erfarenheter, helikoptrar, som nyligen
lämnats till regeringen, behandlas förslag om utnyttjande av Försvarsmaktens
helikoptrar för sjuktransporter och räddning.
Motion Fö320 (m) är således tillgodosedd och bör därför avslås.
Utredningen föreslår bl.a. att Försvarsmaktens samtliga för ändamålet
lämpade
helikoptrar skall kunna utnyttjas i en högre utsträckning i nödsituationer än
vad som för närvarande är fallet. Genom ett förtydligande i förordningen
(1986:1111) om militär medverkan i civil verksamhet kan Försvarsmaktens
helikoptrar utnyttjas till akuta sjuktransporter i en vidare mening.
Beställare
av en sådan helikoptertjänst bör enligt utredaren normalt vara
sjukvårdshuvudmannen eller räddningsledare. Försvarsmakten föreslås fakturera
beställaren för varje insats till ett pris som fastställs centralt och som
motsvarar självkostnaden för en insats med en sjuktransporthelikopter.
Beträffande de fem speciella sjuktransporthelikoptrarna föreslår utredningen
att fyra av dessa ianspråktas av sjukvårdshuvudmännen genom långsiktiga avtal.
Det kan enligt utredningen bli nödvändigt att ändra förordningen (1986:1111)
för att Försvarsmakten skall kunna teckna långsiktiga avtal med
sjukvårdshuvudmännen.
Utskottet har under avsnittet om marina flyg- och helikopterförband noterat
att till följd av omfattande ubåtsskyddsverksamhet och pressad ekonomi har
utbildningsverksamheten inom programmet Marina flyg- och helikopterförband
inte
helt kunnat genomföras.
Efter det att regeringen lämnat budgetpropositionen till riksdagen har
utskottet efter föredragning av representanter från Försvarsmakten informerats
om incidenter m.m. som inträffat inom eller i anslutning till svenskt
territorium och luftrum under 1994. Med anledning av att Försvarsmakten i
fråga
om undervattenskränkningar av svenskt sjöterritorium reviderat sina tidigare
gjorda bedömningar, bör det enligt utskottets bedömning medföra utrymme att
göra en viss omplanering av verksamheten redan under innevarande budgetår. En
sådan omplanering av programmet bör på ett positivt sätt kunna bidra till att
åstadkomma en förbättrad beredskap för civilt bruk av Försvarsmaktens marina
helikoptrar.
Enligt räddningstjänstlagen (1986:1102) är räddningstjänsten avseende
uppgifter och ansvar fördelad på Sjöfartsverket, Luftfartsverket,
Kustbevakningen och polismyndigheterna samt på länsstyrelserna och kommunerna.
För att en tillfredsställande beredskap skall kunna upprätthållas i hela
landet
förutsätts enligt utskottet att samtliga ansvariga myndigheter samverkar och
--
som för närvarande -- sluter avtal för att täcka beredskapsbehov för olika
typer av räddningsinsatser. I likhet med vad som framhållits i ovannämnda
betänkande SOU 1995:29 är det enligt utskottet angeläget att berörda parter
verkar för att beredskapen förbättras även i norra Sverige.
Utskottet konstaterar att frågan om ett ökat civilt bruk av Försvarsmaktens
resurser -- och då särskilt sjuktransporter med helikopter -- har diskuterats
under en lång följd av år. T.ex. behandlade riksdagen i samband med
försvarsbesluten 1987 och 1992 användningen av Försvarsmaktens helikoptrar för
civila sjuktransporter. Enligt utskottet är det därför nu angeläget att frågan
får en lösning. Det ankommer inte på riksdagen att fatta beslut, utan i första
hand på statliga och kommunala myndigheter att komma överens om en sådan
ordning för samarbetet att statens alla resurser -- inklusive dess helikoptrar
-- kan disponeras vid akuta räddningsinsatser. Det ankommer nu på regeringen
att utifrån bl.a. de förslag som lämnats av den ovannämnda utredningen, och de
uttalanden riksdagen tidigare gjort i frågan, pröva och vidta erforderliga
åtgärder samt återkomma till riksdagen med förslag till beslut om det krävs.
Utskottet är för sin del inte främmande för att regeringen
författningsreglerar
en skyldighet för Försvarsmakten att upprätthålla en helikopterberedskap så
att
ansvariga räddningsledare kan disponera helikopter i nödfall.
Vad som utskottet här anfört om Försvarsmaktens helikoptrar bör riksdagen
som
sin mening ge regeringen till känna. Med anledning härav bör motionerna Fö201
(mp) yrkande 15, Fö307 (m), Fö312 (kds) och Fö328 (c) inte bifallas av
riksdagen.
Försvarsindustri och försvarsforskning
I detta avsnitt behandlar utskottet vad regeringen i propositionen anfört om
försvarsindustri (s. 89--92) och strategisk försvarsforskning (s. 34) samt
anslagen G 3. Försvarets forskningsanstalt och G 4. Försvarsforskning:
Hänsynstagande till A-, B- och C-stridsmedel. Utskottet behandlar även
motionerna Fö203 (m kommittémotion) yrkandena
2, 3 och 8, Fö205 (mp partimotion) yrkande 3, Fö315 (s), Fö337 (fp
partimotion)
yrkande 13, Fö342 (s) yrkande 2, Fö502 (mp) yrkande 1 samt Fö503 (mp)
yrkandena
2 och 3.
Försvarsindustri
Regeringen
Regeringen redogör i propositionen, utan att avge förslag till riksdagen,
för
förutsättningarna för den svenska försvarsindustrins utveckling och behovet av
att prioritera kompetensområden. Regeringen sammanfattar sin bedömning
sålunda.
Den svenska försvarsindustrins förmåga som kvalificerad leverantör av
högteknologiska produkter till det svenska försvaret har ett stort
säkerhetspolitiskt värde.
Förhållandet att det militära försvaret minskar i storlek samtidigt som
materielen omsätts med längre tidsintervaller ger låg -- i vissa fall för låg
-- beläggning hos industrin. Härav följer ökade svårigheter att upprätthålla
en
hög kompetens.
Det är ett försvarsintresse att svensk försvarsindustri prioriterar de
teknikområden som Försvarsmakten är mest beroende av i materielförsörjningen.
Det ligger i försvarets intresse att åtgärder vidtas, som säkerställer
industriell kompetens inom dessa områden. Det ligger också i försvarets
intresse att försvarsindustrin söker internationellt samarbete för att stärka
industrins fortlevnad och kompetens.
Det är också viktigt att systemkompetensen behålls på hög nivå, såväl för
Försvarsmaktens roll som kvalificerad köpare som för industrins egen
utvecklingsförmåga.
I sin redogörelse nämner även regeringen att de nordiska försvarsministrarna
ingått ett ramavtal om försvarsmaterielsamarbete.
Motionerna
I Moderata samlingspartiets kommittémotion Fö203 hävdas att grunden för
försvarsindustripolitiken måste vara vad som gynnar det nationella
säkerhetsintresset mest. Motionärerna konstaterar att svensk försvarsindustri
haft en mycket stor bredd men anpassat sig till en krympande volym.
Bedömningar
sägs tyda på fortsatta volymminskningar.
Omstruktureringen av den svenska försvarsindustrin har enligt motionärerna
förlöpt väl, även om vissa möjligheter till strukturförändringar återstår.
Motionärerna förordar ytterligare steg mot en internationell integration och
anför att viljeyttringar och stöd från regeringen i denna fråga har stor
betydelse. Exempelvis bör svensk försvarsindustri kunna samarbeta om -- och
också exportera -- system som inte primärt utvecklas för det svenska
försvaret.
Vilken kompetens som Sverige skall prioritera och i det längsta behålla beror
delvis på vilket samarbete som kan utvecklas med andra länders
försvarsindustrier.
Motionen tar också upp frågan om s.k. motköp vid import av försvarsmateriel.
Större vikt bör i dessa sammanhang läggas vid att motköpen bidrar till att
upprätthålla den kompetens som statsmakterna prioriterat än till att säkra
tillfälliga arbetstillfällen i Sverige.
Vad som i motionen anförts om försvarsindustriella frågor föreslås riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna (yrkande 2).
Folkpartiet liberalerna fäster i sin partimotion Fö337 uppmärksamheten på
konsekvenserna av den snabba utvecklingen inom elektronikområdet.
Enligt motionärerna illustrerade t.ex. Gulfkriget att modern elektronik
förändrat villkoren för krigföringen på det kanske mest genomgripande sättet
sedan andra världskriget. Särskilt tydligt har detta skett inom områdena
spaning -- ledning -- samband till följd av den nya teknikens dramatiskt ökade
möjligheter att samla in, bearbeta och delge information.
Även om den snabba utvecklingen försvårar prognoser, anser motionärerna att
det i underlaget inför nästa försvarsbeslut bör ingå bedömningar av vad som
behövs för svenskt försvar inom området spaning -- ledning -- samband (yrkande
13).
I motion Fö315 (s) anförs att det för att vidmakthålla materielsystem i
försvaret finns resurser inom såväl försvaret som industrin. Motionärerna
menar
att det från teknisk, kompetensmässig och ekonomisk synpunkt bör ske en ökad
koncentration av resurserna för att vidmakthålla försvarets framtida
materielsystem. Härvid bör alla möjligheter att utnyttja de i industrin gjorda
investeringarna, liksom uppbyggda kompetenser, noga övervägas. Riksdagen bör
därför som sin mening ge regeringen till känna att ett utredningsuppdrag bör
ges till Försvarsberedningen om vidmakthållandet av försvarets
materielsystem.
Motionärerna i motion Fö342 (s) anser det viktigt att upprätthålla den
tekniska kompetensen vid Karlskronavarvet. För att underlätta
möjligheterna
till beställning av nytt stridsfartyg (YS 2000) måste marinen och
försvarsindustrin göra nödvändiga rationaliseringar så att resurser kan
frigöras för nybeställningar. Motionärerna föreslår därför att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna att marinen och försvarsindustrin avkrävs
besked om deras vilja till rationaliseringar (yrkande 2).
Motion Fö502 (mp) erinrar om att Sverige tidigare ansökt om samarbete med
de europeiska NATO-staternas programgrupp för forskning, utveckling och
tillverkning av krigsmateriel -- Independent European Programme Group (IEPG).
IEPG har härefter övergått till Western European Armament Group (WEAG).
Motionärerna erinrar vidare om att Försvarets materielverk är representerat i
det råd -- Session Européenne des Responsables d'Armement (SERA) -- som
planerar kursverksamhet för WEAG:s medlemmar.
Motionärerna kritiserar att Sverige utan offentlig debatt agerat för att
ingå
i ett säkerhetspolitiskt samarbete, och nu inom EU. Riksdagen bör därför kräva
en öppen redovisning av Sveriges engagemang i europeiskt vapensamarbete samt
en
ekonomisk redovisning av kostnaderna för dessa engagemang (yrkande 1).
I motion Fö503 (mp) anförs att situationen inom den svenska vapenindustrin
länge varit bekymmersam. Orsaken till detta är att den vapentekniska
utvecklingen ställt allt större krav på investeringar och forskning.
Produkterna har blivit dyrare och marknaden har krympt. Den internationella
konkurrensen är mycket hård. Motionärerna pekar bl.a. på utvecklingen i
Karlskoga där hälften av de anställda fått sluta sin anställning och
hundratals
ytterligare riskerar att förlora sina jobb.
Den slutsats som motionärerna drar om den framtida utvecklingen är att den
svenska krigsmaterielindustrin måste skäras ned vare sig vi vill det eller
inte. De ser därför med oro på vad som från visst håll framförs om samarbete
med utländsk vapenindustri. Riksdagen bör därför som sin mening ge
regeringen
till känna att staten inte bör acceptera samarbetsavtal (joint venture-avtal)
mellan svensk försvarsindustri och utländska vapenindustrier (yrkande 2).
Motionärerna anför vidare att statens ansvar är särskilt stort när det
gäller
försvarsindustrin. Skälet till detta är att staten dels är kund, dels har lagt
grunden för företagens existens, dels ofta har ett ägaransvar. Regeringen
borde
därför omgående tillsätta en krisplaneringsgrupp för vapenindustrin
(yrkande 3), varvid det i gruppen bör finnas parlamentarisk insyn.
Utskottet
Inför 1992 års försvarsbeslut tog utskottet upp försvarsindustrins
betydelse till ingående behandling. Utskottet underströk då (bet.
1991/92:FöU12 s. 100) att det är av fortsatt stor säkerhetspolitisk
betydelse
att vi inom landet kan behålla en försvarsindustriell kompetens. Samtidigt
poängterades att minskat behov av försvarsmateriel, stor teknisk komplexitet
och höga utvecklingskostnader innebär att tidigare bredd och självständighet i
svensk försvarsindustri inte kommer att kunna vidmakthållas. Detta leder till
ett behov av strukturomvandlingar och ökat internationellt samarbete.
Utskottet anslöt sig till vad den dåvarande regeringen anförde om
prioriteringar, nämligen att tillräckliga underhållsresurser, förmåga att
vidmakthålla befintlig materiel och elektronikindustrin är nödvändiga
komponenter i alla framtida industristrukturer samt att industrier med
systemsammanhållande förmåga är viktiga såväl för fortsatt svensk produktion
som för att upprätthålla en god beställarkompetens.
Inför nästa fleråriga försvarsbeslut finns anledning att pröva i vad mån
dessa ställningstaganden alltjämt bör gälla eller om det finns skäl för en
ändrad syn på försvarsindustrin. Utskottet utgår från att underlag för sådana
ställningstaganden tas fram inom ramen för arbetet i den pågående
försvarsberedningen. Med den utgångspunkten torde vad som anförs såväl i
kommittémotion Fö203 (m) som i partimotion Fö337 (fp) bli behandlat. Även
frågan om kompetens och kapacitet för att vidmakthålla materiel bör ingå i
beredningens överväganden. Motionerna Fö203 (m) yrkande 2, Fö 337 (fp) yrkande
13 och Fö315 (s) bör därför inte bifallas.
Frågan om behovet av att tillsätta en krisplaneringsgrupp för
vapenindustrin torde också kunna behandlas i sammanhang med
Försvarsberedningens överväganden om försvarsindustrin. Motion Fö503 (mp)
yrkande 3 bör sålunda heller inte bifallas.
Utskottet har vid flera tidigare tillfällen behandlat frågan om
försvarsindustriellt utlandssamarbete. Sålunda anfördes inför 1987 års
försvarsbeslut (bet. 1987/88:FöU11 s. 127) att export av viss omfattning är
nödvändig för att bevara väsentliga delar av försvarsindustrins kompetens,
kapacitet och konkurrensförmåga. Samarbete med utländsk industri angavs bidra
till att inom landet bevara och befästa systemkompetenser som annars i längden
inte skulle kunna upprätthållas.
Frågan togs också upp i betänkandet 1990/91:FöU8 (s. 126) och inför 1992 års
försvarsbeslut (1991/92:FöU11 s. 100). I det senare betänkandet återgav
utskottet, utan erinran, vad regeringen anfört om svenska relationer till
existerande samarbetsorgan i Europa på det försvarsindustriella området, i
första hand programgruppen för information om och koordination av forskning,
utveckling och tillverkning av krigsmateriel -- The Independent European
Programme Group (IEPG). Det är, framhölls det, för svensk försvarsindustri
väsentligt att den svenska marknaden för försvarsmateriel fungerar på likartat
sätt som marknaden i IEPG-länderna och att svensk försvarsindustri kan
accepteras som samarbetspartner i dessa länder. Sveriges ansökan om inträde i
IEPG avslogs dock.
IEPG övergick, som också framhålls i motion Fö502 (mp), år 1993 till WEAG
(Western European Armament Group) med bibehållna uppgifter. WEAG har sedan
knutits till Västeuropeiska unionen (VEU). Organisationen är inte traktatfäst
och har ingen överstatlig myndighetsroll. Samarbetet baseras på
konsensusprincipen mellan de 13 medlemsländerna, vilka alla har lika
rättigheter och skyldigheter.
Sverige har härefter kommit att medverka i det opolitiska organet för
information och kursverksamhet för WEAG:s medlemmar -- Session Européenne
des
Responsables d'Armement (SERA). Utskottet har tidigare uttalat (bet.
1993/94:FöU9 s. 80) att det var betydelsefullt att Sverige medverkar i SERA:s
och andra motsvarande organs arbete.
Utskottet gör nu ingen annan bedömning om Sveriges deltagande i utländskt
försvarsmaterielsamarbete. Omfattningen och inriktningen av detta synes väl
förenlig med vår deklarerade militära alliansfrihet. Härav följer att
riksdagen
inte bör bifalla motionerna Fö502 (mp) yrkande 1 och Fö503 (mp) yrkande 2.
I motion Fö342 (s) efterfrågas besked om vilja till
rationaliseringar inom marinen och försvarsindustrin. Utskottet
håller med motionärerna om behovet av att ta till vara alla realistiska
rationaliseringsmöjligheter inom marinen och varvsindustrin. Någon skillnad
finns i detta avseende inte i förhållande till annan försvarsverksamhet.
Enligt
utskottets mening behövs därför inte nu något riksdagsuttalande i frågan.
Motion Fö342 (s) yrkande 2 bör därför avslås.
Strategisk försvarsforskning
Regeringen
Regeringen erinrar om att föregående riksmöte beslutat (prop. 1993/94:100
bil. 5, FöU9, rskr. 295) ett reservationsanslag under fjärde huvudtiteln, G 6.
Strategisk försvarsforskning. Anslaget uppgår till 30 miljoner kronor för
budgetåret 1994/95. I anslutning härtill inrättade regeringen en nämnd som
skulle disponera anslaget, Nämnden för strategisk försvarsforskning. Denna har
ännu inte inlett sitt arbete.
Regeringen föreslår att anslaget Strategisk försvarsforskning upphör och att
den vid slutet av budgetåret utgående anslagsreservationen dras in. Skälet är
de besparingskrav som nu ställs på försvarssektorn. Regeringen avser att
senare
besluta att Nämnden för strategisk försvarsforskning skall läggas ned.
Motionen
I Moderata samlingspartiets kommittémotion Fö203 framhålls att
försvarsspecifik forskning och utveckling blir ännu viktigare i ljuset av ökad
teknisk komplexitet för olika system, breddad internationell samverkan och
krympande försvarsramar. Medelstilldelningen för forskning och utveckling
borde
inte minska. Motionärerna motsätter sig därför regeringsförslaget att avveckla
reservationsanslaget för Strategisk försvarsforskning och Nämnden för
strategisk försvarsforskning (yrkande 3). De förordar att riksdagen beslutar
inrätta ett nytt anslag, G 17. Strategisk försvarsforskning, och till detta
för
budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på 45 000 000 kr (yrkande 8).
Utskottet
Utskottet erinrar om bakgrunden till inrättandet av det särskilda anslaget
för strategisk försvarsforskning. I 1993 års forskningspolitiska proposition
(1992/93:170) angavs syftet vara att över anslaget administrera sådan
forskning
som främst på lång sikt kan komma att få avsevärd betydelse för uppbyggnaden
av
det svenska totalförsvaret. Härigenom skulle övergripande och långsiktiga
forskningsbehov kunna tillgodoses som myndigheterna normalt inte prioriterar
och därför inte är beredda att betala för.
Mot den bakgrunden har utskottet förståelse för att motionärerna i
kommittémotion Fö203 vill bevara anslaget för strategisk försvarsforskning.
Utskottet anser dock, i likhet med regeringen, att det i nuvarande
statsfinansiella läge är motiverat att som en sparåtgärd avveckla anslaget och
dra in den vid slutet av budgetåret 1994/95 utgående anslagsreservationen.
Riksdagen bör sålunda godkänna regeringens förslag samt avslå motion Fö302 (m)
yrkandena 3 och 8.
Försvarets forskningsanstalt
Regeringen
Regeringen anför att Försvarets forskningsanstalt skall bedriva forskning
och
utredningsarbete för totalförsvaret och till stöd för internationell
verksamhet. Anstalten har under budgetåret 1993/94 disponerat följande anslag:
K 2. Gemensam försvarsforskning
K 3. Försvarets forskningsanstalt: Avgiftsfinansierad verksamhet, samt under
tredje huvudtiteln
F 4. Forskningsverksamhet för rustningsbegränsning och nedrustning.
Riksrevisionsverket har i sin revisionsberättelse i två avseenden riktat
anmärkning mot anstaltens årsredovisning. Dels har det obetecknade anslaget F
4
överutnyttjats, dels har mål för de olika verksamhetsgrenarna
(forskningsprogrammen) inte redovisats. Regeringen anser för sin del att det
är
otillfredsställande att inte resultaten kunnat relateras till verksamhetsmål.
Sitt ställningstagande till nämnda överutnyttjande redovisar regeringen i
propositionens bilaga 4.
Resultatet av forskningsanstaltens verksamhet under budgetåret 1993/94 -- så
långt det kan bedömas -- anser regeringen vara tillfredsställande.
Regeringen föreslår att riksdagen för budgetåret 1995/96 under fjärde
huvudtiteln
till Försvarets forskningsanstalt anvisar ett anslag på 1 000 kr,
till Försvarsforskning: Hänsynstagande till A-, B- och C-stridsmedel, m.m,
anvisar ett ramanslag på 166 175 000 kr.
Regeringen anmäler samtidigt att den under tredje huvudtiteln föreslår ett
anslag på 18 711 000 kr för Forskning till stöd för nedrustning och
internationell säkerhet.
Motionen
I Miljöpartiets partimotion Fö205 om försvaret anför motionärerna att
anslaget till Försvarsforskning: Hänsynstagande till A-, B- och C-stridsmedel,
m.m. kan minskas. Skälet till detta är den förändrade hotbilden. Tyngdpunkten
i
forskningen bör enligt motionen i stället ligga på verksamhetsgrenen
Humanvetenskap och fredsforskning. I enlighet härmed föreslås att riksdagen
till det nyss nämnda anslaget för budgetåret 1995/96 anvisar 6 000 000 kr
mindre än vad regeringen föreslagit, således 160 175 000 kr (yrkande 3).
Utskottet
Utskottet kan konstatera att möjligheten till insyn i verksamheten vid
Försvarets forskningsanstalt via budgeten i betydande grad har minskat sedan
anstalten till huvuddelen blivit en uppdragsmyndighet. Utskottet efterlyser en
bättre överblick över försvarsforskningen i dess helhet och användningen av
den
dryga halvmiljard som avsätts för försvarsforskning. Utskottet förutsätter att
regeringen fortsättningsvis i budgetförslaget ger en översikt över anstaltens
totala verksamhet, budget och finansieringskällor.
Utskottet har i övrigt ingen erinran mot vad regeringen anför i
propositionen
och föreslår att riksdagen anvisar de begärda anslagen. Partimotion Fö205 (mp)
yrkande 3 bör samtidigt avslås.
Vissa försvarsmakten närstående myndigheter
Under denna rubrik behandlar utskottet vad regeringen har anfört i
propositionen (s. 102--110) om Vissa Försvarsmakten närstående myndigheter.
Inga motioner har avlämnats som berör dessa verksamheter.
Allmänt
De myndigheter som behandlas under denna rubrik är
Fortifikationsverket,
Försvarets materielverk,
Militärhögskolan och
Försvarets radioanstalt.
Gemensamt för dessa myndigheter är att de ger stöd till Försvarsmakten för
att bl.a. organisera och vidmakthålla krigsförband och att upprätthålla
beredskap. Verksamheten vid myndigheterna inriktas genom uppdrag från
Försvarsmakten, och de finansierar sin verksamhet helt -- eller huvudsakligen
-- genom avgifter från Försvarsmakten. Försvarets radioanstalt är dock
finansierad genom anslag på statsbudgeten, och dess verksamhet inriktas av
fler
uppdragsgivare än Försvarsmakten.
Fortifikationsverket
Regeringen
Fortifikationsverket är central förvaltningsmyndighet med huvuduppgift att
förvalta statens fastigheter avsedda för försvarsändamål, s.k.
ändamålsfastigheter. Regeringen bedömer att verksamheten vid förutvarande
Fortifikationsförvaltningen under budgetåret 1993/94 i allt väsentligt har
bedrivits på det sätt som statsmakterna lagt fast. Regeringen anmäler att
årsredovisningen emellertid inte medger en mera noggrann bedömning av
myndighetens måluppfyllelse. Regeringen anser att de brister i
resultatredovisningen som Riksrevisionsverket påtalat dock inte bör föranleda
någon åtgärd, eftersom myndigheten varit föremål för omstruktureringsåtgärder.
När det gäller övriga brister i årsredovisningen avser regeringen däremot att
vidta åtgärder.
Fortifikationsverkets övergripande mål bör enligt regeringens mening vara
att
uppnå god hushållning och hög ekonomisk effektivitet, tillhandahålla
ändamålsenliga mark-, anläggnings- och lokalresurser på konkurrenskraftiga
villkor och att tillvarata fastigheternas långsiktiga värden. I övrigt bör
verksamheten under 1995/96 bedrivas enligt Fortifikationsverkets förslag.
Regeringen föreslår att Fortifikationsverket anvisas ett anslag på 1 000
kr.
Vidare föreslår regeringen att låneramen i Riksgäldskontoret för investeringar
bör uppgå till 2 000 000 000 kr.
Utskottet
Utskottet föreslår att riksdagen för budgetåret 1995/96 till
Fortifikationsverket anvisar ett anslag på 1 000 kr och bemyndigar regeringen
att låta verket ta upp lån i Riksgäldskontoret intill ett belopp av
2 000 000 000 kr.
Försvarets materielverk
Regeringen
Försvarets materielverk (FMV) är central förvaltningsmyndighet med uppgift
att på uppdrag av Försvarsmakten anskaffa, vidmakthålla och avveckla materiel
och förnödenheter samt att inom detta område även understödja Försvarsmakten.
FMV får även tillhandahålla tjänster åt andra.
FMV har förra budgetåret disponerat medel under sju anslag på statsbudgeten
för forskning, utveckling och anskaffning av materiel till Försvarsmakten samt
för anskaffning av materiel till Kustbevakningen. Vidare har verket disponerat
ett anslag för sina egna förvaltningskostnader. FMV:s årsredovisning anger att
verkets verksamhetsmål i huvudsak har nåtts. Riksrevisionsverket bedömer att
FMV:s årsredovisning är rättvisande. Resultatet av verksamheten under förra
budgetåret är enligt regeringens bedömning tillfredsställande.
Regeringen anser att de övergripande målen och inriktningen för FMV --
liksom
att verket skall vara avgiftsfinansierat -- bör gälla även för budgetåret
1995/96. Till FMV föreslås anvisas ett anslag på 1 000 kr.
Utskottet
Utskottet föreslår att riksdagen för budgetåret 1995/96 till Försvarets
materielverk anvisar ett anslag på 1 000 kr.
Militärhögskolan
Regeringen
Militärhögskolan (MHS) är en central myndighet för utbildning av personal
för
Försvarsmakten, andra totalförsvarsmyndigheter och för samhället i övrigt.
Militärhögskolan skall även bedriva forskning. Militärhögskolan -- i sin
nuvarande form -- inrättades den 1 juli 1994 genom en sammanslagning av den
förutvarande Militärhögskolan och Försvarets förvaltningshögskola. De
övergripande målen för MHS är att genom utbildning och forskning stödja
Försvarsmaktens personella kompetensuppbyggnad.
RRV:s revision av förutvarande Militärhögskolan innehåller invändningar mot
dess årsredovisning. Sålunda anser RRV att redovisningen av
anläggningstillgångar är bristfällig och att redovisningen av de lån som
upptagits i Riksgäldskontoret är missvisande. RRV bedömer däremot att
årsredovisningen för förutvarande Försvarets förvaltningshögskola i allt
väsentligt är rättvisande.
Regeringen framhåller att den ser allvarligt på de anmälda bristerna i
årsredovisningen och förutsätter att Militärhögskolan vidtar åtgärder som
rättar till dem, samt att den ekonomiadministrativa kompetensen förbättras.
Regeringen anser att Militärhögskolan i princip bör finansieras med avgifter
från skolans avnämare men att dess forskningsverksamhet avseende
militärhistoria och säkerhetspolitik bör finansieras med anslagsmedel.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar Militärhögskolan ett ramanslag på
12 857 000 kr.
Utskottet
Utskottet anser i likhet med regeringen att Militärhögskolans verksamhet i
huvudsak bör finansieras med avgifter från avnämarna. Regeringen beräknar
avgiftsinkomsterna budgetåret 1995/96 till drygt 224 miljoner kronor.
Utskottet
anser emellertid att den avgiftsfinansierade verksamheten bör redovisas över
ett obetecknat 1 000-kronorsanslag i likhet med den ordning som är regel för
övriga avgiftsfinansierade myndigheter. Mot den bakgrunden bör ett obetecknat
anslag benämnt Militärhögskolan: Utbildning m.m. föras upp på statsbudgeten
för
budgetåret 1995/96. Utskottet föreslår att riksdagen för budgetåret 1995/96
till Militärhögskolan anvisar ett ramanslag på 12 857 000 kr för att
finansiera
den militärhistoriska och säkerhetspolitiska forskningen.
Försvarets radioanstalt
Regeringen
Försvarets radioanstalt (FRA) svarar inom totalförsvaret för produktion av
underrättelser grundade på information inhämtad genom signalspaning.
Radioanstalten skall dessutom utveckla materiel och metoder som behövs för att
genomföra verksamheten. Verksamheten bedrivs på det sätt som regeringen och
övriga uppdragsgivare närmare anger.
Regeringen redovisar att verksamheten under förra budgetåret har bedrivits
med en sådan inriktning att målen i 1992 års försvarsbeslut kan nås.
Regeringen
föreslår att Försvarets radioanstalt anvisas ett ramanslag på 604 889 000 kr.
Utskottet
Utskottet har tagit del av en närmare redovisning av inriktningen av
medelsanvändningen inom radioanstalten. Verksamheten är emellertid av sådan
natur att en ytterligare redovisning inte bör fogas till riksdagsprotokollet.
Utskottet föreslår att riksdagen för budgetåret 1995/96 till Försvarets
radioanstalt anvisar ett ramanslag på 604 889 000 kr.
Ersättning för kroppsskador
I detta avsnitt behandlar utskottet vad regeringen i propositionen (s. 100)
har anfört om ersättning för kroppsskador.
Regeringen
Regeringen föreslår att riksdagen till anslaget A 2. Ersättningar för
kroppsskador för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på
111 297 000 kr. Anslaget avser vissa livräntor och ersättningar enligt lagen
(1977:265) om statligt personskadeskydd och förordningen (1977:284) om
arbetsskadeförsäkring och statligt personskadeskydd. Riksförsäkringsverket
disponerar anslaget.
Utskottet
Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag och förordar att
riksdagen anvisar det begärda anslaget.
Övrigt
Utskottet tar här upp fyra motioner i ärenden med anknytning till det
militära försvaret men utan direkt samband med frågor som behandlats i det
föregående.
I motion Fö338 (s) betonas att effektiviseringar och rationaliseringar måste
ske inom alla samhällets områden med hänsyn till det statsfinansiella läget.
En
förutsättning för effektiviseringar sägs vara att det finns verksamheter som
kan samordnas. Motionärerna anser att sådana samordningsmöjligheter skulle
föreligga om ytterligare verksamheter lokaliserades till Bodens garnison.
Härvid pekar motionärerna på att en större del av officersutbildningen skulle
kunna flytta till Boden, liksom militär datautbildning. Regeringen
(Försvarsdepartementet) bör få i uppdrag att utreda möjligheten av
ytterligare lokaliseringar till Boden.
I motion Fö341 (s) konstaterar motionärerna att den blekingska kustlinjens
starka anknytning till militär verksamhet har lett till att stora områden
förklarats vara militära skyddsområden. Trots att dessa områden under de
senaste åren minskat markant i omfattning får inte utländska medborgare, utan
särskilt beslut härom, uppehålla sig i stora delar av skärgården. En satsning
på turism i Blekinge har enligt motionärerna lett till att antalet utländska
besökare ökat i antal. Skyddsområdena sägs ha stor negativ inverkan på
turismen. Det är därför viktigt att skyddsområdena minskas i storlek.
Motion Kr414 (m) uppmärksammar de s.k. idrottsplutonerna. För närvarande
utbildas ca 200 värnpliktiga vid nio sådana förband. Enligt motionärerna utgör
idrottsplutonerna en värdefull tillgång för svensk elitidrott. Systemet med
idrottsplutoner föreslås därför få finnas kvar inom ramen för svensk
värnplikttjänstgöring (yrkande 4).
Motionären i motion A443 (c) erinrar om beslutet att lägga ned
flygflottiljen
F 6 i Karlsborg som en del i det s.k. krispaketet (prop. 1992/93:50, FiU1,
rskr. 134). Hon erinrar vidare om att konsekvenserna blivit stora för såväl
kommun som enskilda. Motionären föreslår att staten till Karlsborgs kommun,
och
utan ekonomiska anspråk, överlämnar tomma lokaler som friställs på F 6:s
flottiljområde (yrkande 2). Detta skulle nämligen underlätta för kommunen att
etablera ny verksamhet.
Utskottet
Utskottet utgår från att frågor som berör samordning inom garnisoner, och
eventuella omlokaliseringar i samband därmed, kommer upp till behandling inför
nästa försvarsbeslut. Utskottet ser därmed inte någon anledning för riksdagen
att uttala sig för utlokaliseringar till Bodens garnison. Motion Fö338 (s)
bör därför avslås.
Enligt 23 § lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m.
är det regeringen som beslutar om en anläggning eller ett område skall vara
skyddsområde. Med utgångspunkt i denna lag har regeringen i förordningen
(1990:1334) bestämt vilka skyddsområden som skall finnas och omfattningen av
dem. Enligt utskottets mening bör därför inte riksdagen göra något uttalande i
enlighet med vad som föreslås i motion Fö341 (s). Motionen bör avslås.
Det bör ankomma på Försvarsmakten att utifrån krigsorganisationens behov
definiera kraven på värnpliktiga för skilda uppgifter. Enligt synpunkter som
utskottet har inhämtat från Försvarsmakten är idrottsplutoner i linje med
Försvarsmaktens syn på idrotten. Det finns i dag inte några planer på att
avveckla idrottsplutonerna. Motion Kr414 (m) yrkande 4 bör därför avslås.
Enligt vad utskottet har erfarit har regeringen år 1993 uppdragit åt
dåvarande Fortifikationsförvaltningen att i samråd med Statens
lokalförsörjningsverk undersöka förutsättningarna för att avveckla F 6:s
byggnader och att i denna fråga förhandla med berörda intressenter. I
uppdraget bör enligt utskottets mening kunna inrymmas att träffa en eventuell
överenskommelse med kommunen om överlåtelse av aktuella byggnader. Utskottet
anser det därmed inte nödvändigt med ett riksdagens uttalande i enlighet med
vad som förordas i motion A443 (c) yrkande 2. Riksdagen bör således inte
bifalla yrkandet.
Det civila försvaret
I detta avsnitt behandlar utskottet vad regeringen i propositionen
(s. 19--26) har anfört om principerna för statsmakternas styrning av det
civila försvaret och (s. 111--131) om resultatet av den verksamhet som
genomförts inom det civila försvarets olika funktioner under budgetåret
1993/94
samt verksamhet och anslag för budgetåret 1995/96. Till avsnittet har också
förts behandlingen av motionerna Fö201 (mp) yrkande 7, Fö202 (kds) yrkande 13,
Fö203 (m) yrkandena 6 och 7, Fö204 (v) yrkandena 4 och 5, Fö205 yrkandena
7--10
och 12--14, Fö337 (fp partimotion) yrkandena 10 och 14, Fö403 (fp), Fö501 (s),
Fö604 (s), Fö701 (fp), Fö702 (m), Fö703 (s), Fö704 (m, c, fp), Fö705 (m, c,
fp), Fö706 (s), K630 (s) yrkande 7 i denna del, A472 (fp) yrkande 5 och Jo641
(c) yrkande 23.
Principer för statsmakternas styrning av det civila försvaret
Med utgångspunkt i LEMO-utredningens betänkande (SOU 1993:95) Ansvars-och
uppgiftsfördelning inom det civila försvaret redogör regeringen för de
principer för statsmakternas styrning som framgent bör gälla det civila
försvaret.
Utgångspunkten för styrningen av det civila försvaret är enligt regeringens
mening riksdagens återkommande totalförsvarsbeslut. Det civila försvaret
dimensioneras således inför de säkerhetspolitiskt betingade hot som
statsmakterna redovisat.
Regeringen erinrar om innebörden av begreppet civilt försvar. Civilt försvar
omfattar all den civila verksamhet som ingår i totalförsvaret, dvs. alla de
beredskapsförberedelser som statliga civila myndigheter, kommuner, landsting
och kyrkliga kommuner samt enskilda och företag vidtar i fredstid och all den
civila verksamhet som behövs under krigsförhållanden för att stödja
Försvarsmakten, skydda och rädda liv och egendom, trygga en livsnödvändig
försörjning och upprätthålla viktiga samhällsfunktioner.
Med utgångspunkt i ansvarsprincipen -- vars innebörd är att den som har
ansvaret för en viss verksamhet i fred skall behålla detta ansvar under krig,
om verksamheten skall upprätthållas då -- är samhället indelat i ett antal
funktioner. Med en funktion avses en samhällssektor som i krig är av särskild
betydelse för totalförsvaret. För varje funktion finns en funktionsansvarig
myndighet på central nivå. Syftet med funktioner och funktionsindelning är
enligt regeringen att fördela ansvaret för beredskapsförberedelserna i fred,
och för verksamheten under krig och krigsfara, på nivån under regeringen.
Regeringen föreslår att med en funktion bör avses en samhällsverksamhet som
är av särskild betydelse under höjd beredskap för det civila försvaret och som
kräver någon form av central statlig styrning och som behöver samordnas mellan
flera myndigheter eller organ. Detta innebär en precisering av
funktionsbegreppet på så sätt att en funktion normalt bör beröra flera
myndigheter och organisationer som behöver samordnas inbördes och med andra
verksamheter.
Mot bakgrund av denna precisering anser regeringen att funktionerna
Domstolsväsende och Kriminalvård inte längre behövs och kan därmed upphöra.
Härigenom underlättas regeringens styrning och uppföljning genom att
funktionerna blir färre, och en koncentration och kraftsamling kan göras på de
verksamheter som är särskilt väsentliga för samhället under höjd beredskap. De
myndigheter som inte längre har funktionsansvar bibehåller sin uppgift som
beredskapsmyndighet.
Regeringen erinrar om vad försvarsutskottet anfört i sitt betänkande
1993/94:FöU9 om att regeringen bör orientera riksdagen om de mål för det
civila
försvarets funktioner som regeringen kommer att fastställa. Enligt regeringen
bör de funktionsvisa målen vara utformade på ett mera övergripande sätt än i
dag så att de bättre stämmer överens med den nivå riksdagen skall fatta beslut
på. Målen bör enligt regeringen fastställas i totalförsvarsbeslut av riksdagen
och gälla under en försvarsbeslutsperiod. De bör utgöra övergripande mål i
regleringsbreven och vara en utgångspunkt vid formulerande av verksamhetsmål.
Regeringen konstaterar att budgetåret 1995/96 blir det sista året i
försvarsbeslutsperioden. Enligt regeringen finns det inte skäl att riksdagen
skall fastställa mål för en så kort period. Målen bör däremot i enlighet med
vad som nämnts kunna utgöra övergripande mål i regleringsbreven.
I propositionen redovisar regeringen de mål som man senare avser att
besluta.
Regeringen behandlar även den ekonomiska planeringsramens roll för
styrningen
av det civila försvaret. Enligt regeringen ger ramen stadga åt planeringen
under en försvarsbeslutsperiod och är ett viktigt avvägningsinstrument vid
programplanearbetet när det gäller resursfördelningen. För att förbättra de
totala avvägningsmöjligheterna anser regeringen emellertid att ramen bör
tillföras investeringar och driftkostnader för livsmedelsberedskapen.
Det är enligt regeringen vidare angeläget att ambitionen för uppföljning och
utvärdering inom det civila försvaret höjs. Överstyrelsens för civil beredskap
roll för uppföljning och utvärdering bör därvid tydliggöras.
Utskottet
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag om principerna för styrning
av det civila försvaret. Enligt vad utskottet tidigare har anfört om behovet
av
uppföljning är det i detta sammanhang särskilt viktigt att de funktionsvisa
målen utformas på ett sådant sätt att resultatet av verksamheten kan följas
upp
och återredovisas till riksdagen. Utskottet föreslår att riksdagen godkänner
principerna för statsmakternas styrning av det civila försvaret.
Övergripande redovisning
Den av riksdagen år 1992 beslutade inriktningen av det civila försvaret bör
enligt regeringen i allt väsentligt följas. Regeringen betonar att det civila
försvarets förmåga att lösa sina uppgifter i hög grad grundas på det fredstida
samhällets utveckling och att mer övergripande bedömningar av beredskapsläget
många gånger är vanskliga att göra. Dock är det enligt regeringen möjligt att
med ganska stor säkerhet uttala sig på vissa enskilda områden.
Sålunda bedömer regeringen att beredskapsläget inom hälso- och sjukvården
och
livsmedelsförsörjningen är förhållandevis bra. På andra områden föreligger
brister. Så är inte minst fallet beträffande beredskapen på elområdet.
Regeringen anser därför att särskild uppmärksamhet bör ägnas åt sådana
åtgärder
som långsiktigt stärker förmågan att motstå störningar i elförsörjning,
telekommunikationer och ADB-system. Regeringen erinrar om att
beredskapsfrågorna på detta område för närvarande behandlas av
Ellagstiftningsutredningen (N 1992:04) och regeringen avser att inför nästa
försvarsbeslut låta analysera inriktningen av beredskapsåtgärderna på
elområdet.
Regeringen anmäler att på industrivaruförsörjningsområdet finns det en
betydande osäkerhet om beredskapsläget och behovet av beredskapsåtgärder på
sikt. Anledningen är att underlag beträffande Försvarsmaktens behov av stöd
från det civila samhället för återtagningsändamål inte finns tillgängligt
förrän tidigast hösten 1995.
Under de senaste åren har bolagisering och i vissa fall även privatisering
genomförts av sådana verksamheter inom stat och kommuner som har stor
betydelse
från beredskapssynpunkt. Det är enligt regeringens uppfattning väsentligt att
konsekvenserna för beredskapen av vidtagna bolagiseringar och privatiseringar
fortlöpande analyseras. I anslutning till förberedelserna för nästa
försvarsbeslut avser regeringen överväga vilka förändringar som kan vara
motiverade för att tilgodose beredskapens krav.
Regeringen föreslår en minskning av den ekonomiska planeringsramen med 65,5
miljoner kronor. Beloppet har fördelats med 44,2 miljoner på
Försvarsdepartementet och med 21,3 miljoner kronor på övriga departement.
Regeringen föreslår att riksdagen fastställer anslagen på statsbudgeten inom
den ekonomiska ramen för det civila försvaret för budgetåret 1995/96 till
3 283 214 000 kr.
Motionen
I syfte att stärka det civila försvaret vill Miljöpartiet de gröna i motion
Fö205 (yrkande 14) höja anslagen C 1. Överstyrelsen för civil beredskap: Civil
ledning och samordning och C 2. Överstyrelsen för civil beredskap: Tekniska
åtgärder i ledningssystemet så att den ekonomiska ramen för det civila
försvaret under Försvarsdepartementets område uppgår till 13 330 000 kr
utöver vad regeringen föreslagit eller således till 2 336 255 000 kr.
Utskottet
Utskottet konstaterar att med regeringens förslag får det civila försvaret
bära en proportionellt sett mindre del av besparingarna än det militära
försvaret. Utskottet anser att regeringens besparingsprofil härvidlag är väl
avvägd. Med hänsyn till utskottets ställningstagande i det följande
beträffande anslagen ingående i den ekonomiska ramen för det civila försvaret
anser utskottet att ramen för budgetåret 1995/96 i enlighet med regeringens
förslag bör fastställas till 3 283 214 000 kr. Motion Fö205 yrkande 14 bör
därför inte bifallas av riksdagen.
I bilaga 4 redovisas de anslag som ingår i den ekonomiska ramen och som
behandlats av andra utskott än försvarsutskottet.
Funktionen Civil ledning och samordning
Regeringen
Inom funktionen finansieras verksamhet över fem anslag.
Under anslaget C 1. Överstyrelsen för civil beredskap: Civil ledning och
samordning finansieras i sin helhet verksamhetsgrenarna Administrativt stöd,
Funktionsledning, Samordning av civilt försvar, Forskningssamordning,
Beredskapshänsyn i samhällsplaneringen, Kompetensutveckling inom det civila
försvaret samt ADB-sårbarhet. Därutöver finansieras under anslaget delar av
verksamhetsgrenarna Utveckling av ledningssystemet, Signalskyddsberedskap samt
Kommunal beredskap.
Över anslaget C 2. Överstyrelsen för civil beredskap:Tekniska åtgärder i
ledningssystemet m.m. finansieras investeringar i verksamhetsgrenarna
Utveckling av ledningssystemet och Signalskyddsberedskap inom civilt försvar
samt statsbidrag för verksamhetsgrenen Kommunalteknisk försörjning.
Över anslaget C 3. Civilbefälhavarna finansieras kostnaderna för
administration samt utbildningar och övning.
Över anslaget C 4. Kompetensutveckling och stöd till länsstyrelserna
finansieras vissa särskilda åtgärder för kompetensutveckling av
länsstyrelsepersonalen med anledning av kommunaliseringen av det civila
försvaret.
Anslaget C 5. Ersättning till kommunerna för beredskapsförberedelser
finansierar statens ersättning till kommunerna för beredskapsförberedelser
enligt lagen om civilt försvar.
Regeringen anmäler att verksamhetens resultat har nåtts med vissa undantag.
Vissa förseningar har uppstått under föregående budgetår vad gäller bl.a.
utbyggnad av ledningscentraler vilket har medfört stora utgående
reservationer.
Dessa brister kommer enligt regeringen att åtgärdas av Överstyrelsen för civil
beredskap.
Regeringen bedömer sammanfattningsvis att nuvarande inriktning av
verksamheten bör gälla även för budgetåret 1995/96.
Motioner
Till följd av ett utökat ansvar för kommunerna enligt lagen om civilt
försvar
föreslås i motion Fö205 (mp) att anslaget (C 1) till ÖCB: Civil ledning och
samordning höjs med 6 040 000 kr utöver vad regeringen föreslagit för att
härigenom särskilt stödja verksamheterna Beredskapshänsyn i planering och
samhällsutveckling samt Kompetensutveckling inom det civila försvaret (yrkande
12). Av samma skäl vill motionärerna även höja anslaget (C 2) till ÖCB:
Tekniska åtgärder i ledningssystemet m.m. med 2 290 000 kr utöver vad
regeringen föreslagit (yrkande 13).
Motionärerna i motion Fö204 (v) anför om ytterligare minskningar inom
Försvarsdepartementets område att civilbefälhavarnas verksamhet bör kunna
minska och föreslår därför att anslaget C 3. Civilbefälhavarna minskas med 6
000 000 kr till 47 940 000 kr (yrkande 4).
Folkpartiet liberalerna framhåller i sin partimotion Fö337 (yrkande 14) att
det är mycket angeläget att så långt möjligt samma metodik används för att
bedöma påfrestningar i fred och krig. Hot- och riskutredningens bedömningar,
av
vad som bör göras för att stärka förmågan att klara stora olyckor och andra
allvarliga fredstida påfrestningar, bör därför ingå som en del i underlaget
inför nästa försvarsbeslut. Motionärerna hävdar vidare att frågor om större
samordning av organisation och resurser för freds- och krigstida hantering av
hot och risker bör belysas i ett vidare nationellt säkerhetsperspektiv.
Utskottet
Utskottet noterar att Hot- och riskutredningen nyligen avlämnat sitt
betänkande till regeringen. Utskottet förutsätter härvidlag att de frågor som
tas upp i motion Fö337, om bl.a. behovet av att samma metodik används för
bedömning av påfrestningar i fred och krig, kommer att beaktas i samband med
förberedelserna inför nästa försvarsbeslut. Med anledning härav bör riksdagen
inte bifalla motion Fö337 (fp) yrkande 14.
För att stärka det civila försvaret föreslås i motion Fö205 att anslaget
C 1. till ÖCB: Civil ledning och samordning höjs med 6 040 000 kr utöver
vad
regeringen föreslagit. Utskottet anser att nuvarande inriktning av
verksamheten
bör gälla även för budgetåret 1995/96 och att det därför inte finns skäl att
göra någon annan bedömning beträffande medelstilldelningen än den regeringen
har gjort. Motion Fö205 (mp) yrkande 12 bör därför avslås.
I samma motion och med samma motiv föreslås att anslaget C 2. till ÖCB:
Tekniska åtgärder i ledningssystemet m.m. höjs med 2 290 000 kr utöver vad
regeringen föreslagit. Utskottet finner inte skäl att göra någon annan
bedömning än vad regeringen gjort, varför motion Fö205 (mp) yrkande 13 bör
avslås.
Anslaget C 3. Civilbefälhavarna föreslås i motion Fö204 (v) minskas med 6
000
000 kr jämfört med regeringens förslag. Utskottet finner även här att
nuvarande
inriktning av verksamheten bör gälla för budgetåret 1995/96, och utskottet gör
därför inte någon annan bedömning än vad regeringen gjort i fråga om anslagets
storlek. Utskottet anser därför att riksdagen bör avslå motion Fö204 (v)
yrkande 4.
Utskottet har ingen erinran mot regeringens redovisning och föreslår att
riksdagen bifaller regeringens förslag till medelsanvisningar för anslagen
till
Civil ledning och samordning för budgetåret 1995/96. Utskottets
ställningstagande framgår av utskottets hemställan.
Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst
Verksamhet som Statens räddningsverk ansvarar för
Regeringen
Verksamheten finansieras över fyra anslag.
Under anslaget D 1. Befolkningsskydd och räddningstjänst finansieras sålunda
Statens räddningsverks (SRV) uppdrag inom bl.a. ledning och samordning,
forskning och utveckling, tillsyn och rådgivning, information, utbildning och
övning samt materielförsörjning.
Verksamhet under anslaget D 2. Skyddsrum m.m. omfattar produktion av
ledningsplatser samt utbetalningar av ersättningar för skyddsrumsbyggande.
Medel från anslaget D 3. Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra
naturolyckor utbetalas enligt de grunder som anges i 1986 års
kompletteringsproposition (1985/86:150, FöU 11 och FiU 29, rskr. 345 och 361)
om förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor.
Under anslaget D 4. Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m.m.
finansieras vissa kostnader i samband med genomförda räddningsinsatser,
bekämpningsoperationer till sjöss, hjälpinsatser utomlands samt utredningar av
allvarligare olyckor.
Räddningsverkets årsredovisning visar att verksamheten bedrivits med sådan
inriktning att uppsatta mål i allt väsentligt har nåtts. Enligt regeringen har
resultatkrav och givna uppdrag i regleringsbrevet för budgetåret 1993/94 i
huvudsak återredovisats.
Regeringens bedömning är att nuvarande inriktning av verksamheten bör gälla
för budgetåret 1995/96. När det gäller bemyndigandebehovet för skyddsrum m.m.
har regeringen emellertid gjort en något annan bedömning än SRV. Regeringen
föreslår att riksdagen
till Befolkningsskydd och räddningstjänst för budgetåret 1995/96 anvisar
ett ramanslag på 984 795 000 kr,
till Skyddsrum m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på
681 509 000 kr,
bemyndigar regeringen att för budgetåret 1995/96 medge att ersättning utgår
för beställningar av skyddsrum m.m. inom en kostnadsram på 516 000 000 kr,
bemyndigar regeringen att merbelasta anslaget Skyddsrum m.m. för budgetåret
1995/96 på grund av ett eventuellt underutnyttjande av anslaget för budgetåret
1994/95,
till Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor för
budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på 37 500 000 kr,
till Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m.m. för budgetåret
1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
Motionerna
Sammanlagt tio motioner behandlar frågor inom funktionen Befolkningsskydd
och räddningstjänst.
I motion Fö203 (m) yrkande 7 menar motionärerna att den studie som
genomförts
av Statens räddningsverk och Försvarets forskningsanstalt beträffande
skyddsrumsbyggandet ger tillräckliga motiv för en drygt 30-procentig minskning
av anslaget D 2. Skyddsrum m.m. med 225 000 000 kr. Även motion Fö204 (v)
föreslår med hänsyn till hotbilden en minskning av anslaget D 2. Skyddsrum
m.m. med 250 000 000 kr till 431 509 000 kr (yrkande 5).
Också motion Fö337 (fp) yrkande 10 tar upp den framtida
skyddsrumsproduktionen. Motionärerna anser att det vore olyckligt om de första
åren av den kommande försvarsbeslutsperioden till stor del kommer att vara
intecknade för att betala skyddsrum som planerats före nästa försvarsbeslut.
Motionärerna föreslår därför en minskning av bemyndiganden, vilket framhålls
som en bättre styrmetod än minskning av anslagen. Bemyndiganden för skyddsrum
och ledningscentraler för budgetåret 1995/96 föreslås minskas från
516 000 000 kr till 250 000 000 kr.
I motion Fö205 (mp) föreslås att anslaget Förebyggande åtgärder mot
jordskred och andra naturolyckor höjs med 4 200 000 kr till 41 700 000 kr
(yrkande 9) och att åtgärderna också skall innefatta förebyggande åtgärder mot
miljökatastrofer (yrkande 10).
Utöver de av regeringen föreslagna besparingarna på anslaget D 1.
Befolkningsskydd och räddningstjänst anser motionärerna i motion F203 (m)
yrkande 6 att anslaget bör minskas ytterligare. Motionärerna anser att
Räddningsverket självt bör avgöra hur besparingen skall läggas ut men pekar på
att en möjlighet kan vara nedläggning av en av de fyra räddningsskolorna.
Motion Fö403 (fp) tar upp räddningstjänstens finansieringssystem.
Finansieringssystemet bör förändras så att orättvisorna mellan kommuner med
olika förutsättningar minskar och så att det stimulerar till åtgärder som på
ett optimalt sätt förebygger insatser från räddningstjänsten.
Motion Fö701 (fp) behandlar larmsituationen i Ringhals närområde. Motionären
pekar på att larmsituationen vid Ringhals kärnkraftverk inte har fungerat
tillfredsställande sedan RDS-systemet började användas 1993 och anser att
åtgärder bör vidtas så att systemet fungerar och allmänheten kan känna
förtroende för det.
Mot bakgrund av att antalet tankbilar för oljetransporter minskat framhålls
i
motion Fö702 (m) att beredskapen i fred på oljedistributionsområdet vid en
längre tids kyla bör ses över.
Enligt motion Fö706 (s) utgör den bristande standardiseringen av armaturer i
cisternvagnar för transport av farligt gods ett problem. Motionärerna anser
att
det vore en fördel om antalet skilda armaturer kunde nedbringas.
Räddningstjänsten skulle då ges större möjlighet att klara tömningar vid
olyckor och andra nödsituationer. Motionärerna anser vidare att en lika sträng
tillsyn på alla slags vagnar, alltså även inhyrda och utländska, vore viktigt
för säkerheten vid transport av farligt gods på järnväg. De hemställer därför
att riksdagen hos regeringen begär att tillsynen på järnvägsvagnar av farligt
gods skärps och omfattas av samma hårda regler för alla vagnar.
I motion Fö604 (s) tar motionärerna upp organisationen av svenska
räddningsinsatser. Motionärerna framhåller att omfattande olyckor ofta kräver
att ett flertal av samhällets räddningstjänstorganisationer engageras. Vid
dessa tillfällen kan enligt motionärerna bl.a. konstateras att
organisationerna
sällan fungerar friktionsfritt och att resurserna inte alltid utnyttjas
optimalt. Detta kan enligt motionärerna härledas ur den något splittrade
bilden
beträffande huvudmannaskapet för respektive räddningstjänstorganisation. Ett
sätt att förbättra samordningen mellan de olika delarna av räddningstjänsten
vore enligt motionärerna att samla samtliga organisationer på operativ nivå
under ett gemensamt huvudansvar. Motionärerna hemställer att huvudansvaret för
alla räddningsinsatser i Sverige överförs till Statens räddningsverk.
Motion A472 (fp) yrkande 5 behandlar sjötransporter i Stockholms skärgård.
Motionärerna pekar på behovet av hårdare tag mot farligt gods i hamnar.
Avsaknaden av uppgift om fartygslasternas innehåll försvårar
räddningspersonalens möjligheter att göra en effektiv insats. Detta är enligt
motionärerna ett problem som bör uppmärksammas av länsstyrelser och andra
berörda myndigheter.
I Centerpartiets partimotion Jo641 yrkande 23 framhålls behovet av en
räddningskår vid miljökatastrofer. Motionärerna anför bl.a. att
miljökatastrofer drabbar med stor kraft, antingen de har en naturlig orsak
eller har åstadkommits av grov oaktsamhet av människan. Enskilda länder orkar
ofta inte hantera förödelsen, enligt motionärerna, varför gemensamma insatser
därför är nödvändiga.
Utskottet
Det framtida fysiska skyddet i form av bl.a. skyddsrum kommer att behandlas
i
de förberedelser som redan påbörjats inför ett nytt försvarsbeslut 1996.
Underlag för en sådan behandling inhämtas från flera olika myndigheter med
utgångspunkt i deras olika uppgifter och kompetenser. Också Riksdagens
revisorer kommer i en särskild rapport till riksdagen att redovisa förslag
beträffande skyddsrumsproduktionen. En allsidig belysning av hur det fysiska
skyddet bör ordnas i framtiden kommer därmed att göras. Utskottet anser att
det
är angeläget att principerna för byggandet av skyddsrum blir ordentligt
prövade
inför ett nytt försvarsbeslut och förutsätter att det sker även inom ramen för
försvarsberedningens arbete i vilket samtliga riksdagspartier är företrädda.
Utskottet anser för sin del att det inom den ekonomiska planeringsramen för
det civila försvaret bör skapas ett visst ekonomiskt handlingsutrymme redan
från år 1997. Därmed ges statsmakterna en större grad av handlingsutrymme för
att göra omavvägningar inom resurserna för det civila försvaret. Genom att
begränsa tilldelningen av beställningsbemyndiganden för nyproduktion av
skyddsrum och ledningsplatser minskas medelsbehovet från år 1997 och framåt
jämfört med vad annars skulle vara fallet.
För att inte onödigtvis skapa ekonomiska bindningar som sträcker sig in i
den
nya försvarsbeslutsperioden vill utskottet därför redan nu -- utan att i sak
föregripa det utredningsarbete som nu pågår -- att regeringen vidtar vissa
åtgärder. Utskottet anser att regeringen bl.a. i arbetet med regleringsbrevet
för budgetåret 1995/96 prövar om behovet av bemyndiganden för skyddsrum och
ledningsplatser ytterligare kan begränsas. Regeringen bör vidare överväga om
bemyndiganden för dessa ändamål successivt kan ställas till Räddningsverkets
förfogande i takt med att förberedelserna för försvarsbeslutet fortskrider.
Riksdagens behandling av den kommande propositionen om den säkerhets- och
försvarspolitiska inriktningen bör t.ex. avvaktas innan alla bemyndiganden
ställs till förfogande. Härigenom ges riksdagen och regeringen bättre
förutsättningar att, allteftersom nya ställningstaganden tas beträffanden den
framtida skyddsrumsproduktionen, undvika ekonomiska bindningar för framtiden,
och därmed skapas ökad handlingsfrihet för statsmakterna.
Med anledning av vad utskottet anfört om bemyndiganden att medge ersättning
för beställningar av skyddsrum m.m. bör motion Fö337 (fp) yrkande 10 inte
bifallas av riksdagen. Mot bakgrund av det anförda bör inte heller motionerna
Fö203 (m) yrkande 7 och Fö204 (v) yrkande 5 bifallas av riksdagen.
I motion Fö205 (mp) förordas en höjning av anslaget Förebyggande åtgärder
mot
jordskred och andra naturolyckor med 4 200 000 kr. Utskottet finner mot
bakgrund av den nuvarande verksamhetsinriktningen inte anledning att göra
någon
annan bedömning av anslagets storlek än den regeringen gjort och föreslår
därför att riksdagen avslår motion Fö205 (mp) yrkande 9.
I samma motion föreslås också att anslaget bör omfatta förbyggande åtgärder
mot miljökatastrofer. Utskottet konstaterar härvidlag att frågan om
förebyggande åtgärder mot miljökatastrofer eller miljöolyckor har behandlats i
Hot- och riskutredningen som nyligen lämnat sitt slutbetänkande till
regeringen. Utskottet konstaterar vidare att den föreslagna utvidgningen av
området inte kan inrymmas i begreppet räddningstjänst enligt
räddningstjänstlagen (1986:1102). Utskottet anser därför att motion Fö205 (mp)
yrkande 10 bör avslås.
Motionärerna i motion Fö203 (m) pläderar för en ytterligare reducering av
anslaget D 1. Befolkningsskydd och räddningstjänst m.m. och pekar på
möjligheten att minska utbildningskapaciteten med en eventuell nedläggning av
en skola som alternativ. Eftersom en stor del av anslaget avser
säkerhetsfrämjande åtgärder i fredstid som inte är att hänföra till den
säkerhetspolitiska utvecklingen anser utskottet att eventuella besparingar
utöver de som regeringen nu föreslår inte bör genomföras. Motion Fö203 (m)
yrkande 6 bör därför inte bifallas av riksdagen.
För att undvika orättvisor mellan kommunerna när det gäller
räddningstjänstens finansiering föreslås i motion Fö403 (fp) att
finansieringssystemet förändras. Utskottet noterar att denna fråga har tagits
upp av Hot- och riskutredningen i sitt betänkande "Ett säkrare samhälle" (SOU
1995:19). Enligt utredningen har kommunerna mycket att vinna ekonomiskt på de
förslag som utredningen lämnar. Det gäller både finansieringen av beredskap
med
anledning av risker vid främst anläggningar där företagen hanterar farliga
ämnen och de egna kostnaderna för skador och skadebegränsande åtgärder. De
olika förbättringarna i den statliga verksamheten som utredningen föreslår
kommer allmänt sett att göra det lättare för kommunerna att hantera både stora
olyckor och allvarliga störningar i viktiga samhällsfunktioner. Det får
ekonomiska konsekvenser i olika avseenden i den egna verksamheten och för
enskilda. Det senare påverkar även kommunernas ekonomi. Utskottet förutsätter
att motionärens synpunkter härvidlag kommer att behandlas i den fortsatta
beredningen av utredningens förslag. Regeringens förslag bör härvid avvaktas,
varför utskottet anser att motionen bör avslås.
I motion Fö701 (fp) föreslås att åtgärder vidtas för att förbättra
larmsituationen i Ringhals närområde. Enligt vad utskottet erfarit har
regeringen den 30 mars 1995 gett Statens räddningsverk i uppdrag att utvärdera
erfarenheterna av det så kallade RDS-systemet (Radio-Data-System). Verket
skall
också belysa förutsättningarna för att införa ett mera flexibelt
varningssystem. Detta skall -- förutom att uppfylla de tekniska kraven --
också
fylla de krav som rimligen kan ställas för att den berörda befolkningen runt
kärnkraftverken skall känna tillförsikt och finna systemet trovärdigt.
Utskottet delar motionärens uppfattning att det är utomordentligt viktigt
att
systemen för varning vid våra kärnkraftverk fungerar tillfredsställande och
att
allmänheten känner förtroende för dem. Med anledning av att regeringen nu
uppdragit åt Räddningsverket att utvärdera erfarenheterna av RDS-systemet och
belysa förutsättningarna för ett mer flexibelt varningssystem kring
kärnkraftverk, anser utskottet att motion Fö701 (fp) inte bör bifallas av
riksdagen.
Oljeberedskapen bör enligt motionären i motion Fö702 (m) ses över när det
gäller oljeleveranser vid en period av sträng kyla. Enligt utskottet ankommer
det på staten att planlägga för hur oljedistributionen skall fungera i kris
och krig medan ansvaret ligger på marknadsaktörerna, oljebolagen,
oljedistributörerna och energiverken, att planera för den fredsmässiga driften
vid sådana förhållanden som tas upp i motionen. Utskottet har erfarit att
tillsynsmyndigheten på energiområdet (NUTEK) för närvarande utreder
distribution och sårbarhet inom petroleumområdet. Mot bakgrund härav bör
motionen inte bifallas av riksdagen.
Motion Fö706 (s) behandlar tillsyner av cisternvagnar för transporter av
farligt gods. Utskottet behandlade denna fråga i sitt betänkande 1993/94:FöU9
och konstaterade då att den föreskrivna periodiskt återkommande besiktningen
är
likartad oavsett om vagnarna är inhyrda från utlandet, privata eller ägda av
SJ. Detta är en följd av att föreskrifterna för inrikes järnvägstransport av
farligt gods (RID-S) är identiska med de internationella reglerna (RID) i
denna
del. Om en ambitionshöjning bör göras av tillsynen inom området bör det
ankomma
på Statens räddningsverk att ta initiativ till detta. Utskottet har vidare
erfarit att Hot- och riskutredningen i sitt nyligen avlämnade betänkande (SOU
1995:19) behandlar de frågor som motionärerna tar upp. Utskottet finner därför
inte anledning att nu frångå sitt tidigare ställningstagande varför riksdagen
bör avslå motionen.
För att förbättra samordningen mellan de olika delarna av räddningstjänsten
föreslås i motion Fö604 (s) att samtliga organisationer på operativ nivå
samlas
under ett gemensamt huvudansvar. Huvudansvaret för alla räddningsinsatser i
Sverige skulle enligt motionären åvila Statens räddningsverk. Utskottet anser
att det är viktigt att räddningstjänsten samordnas på ett effektivt och
ändamålsenligt sätt. Frågan om bl.a. samordning mellan olika
räddningstjänstansvariga myndigheter inom det maritima området övervägs för
närvarande inom Sjöverksamhetskommittén (Fö 1993:08). Också
Försvarsberedningen, som förbereder 1996 års försvarsbeslut, kommer enligt vad
utskottet erfarit att behandla denna fråga. Mot bakgrund härav anser utskottet
att motionen bör avslås.
I motion A472 (fp) föreslås hårdare tag mot farligt gods i hamnar.
Motionärerna pekar på följderna av att uppgifter om fartygslaster saknas och
anser att länsstyrelser och andra berörda myndigheter bör uppmärksamma detta
problem.
Enligt 7 § lagen (1982:821) om transport av farligt gods får transporter
endast ske på villkor och under förutsättningar som anges i lagen eller med
stöd av lagen meddelade föreskrifter. Regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer bemyndigas enligt 9 § första stycket att meddela
föreskrifter om klassificering av farligt gods, om transportmedel och andra
transportanordningar, märkning, uppgiftsplikt, säkerhetsutrustning, lastning,
lossning, förvaring och annan hantering av farligt gods. Transportmyndighet är
enligt 2 § förordningen (1982:923) om transport av farligt gods i fråga om
landtransporter Räddningsverket, för lufttransporter Luftfartsverket och för
sjötransporter Sjöfartsverket.
Hot- och riskutredningen föreslår i sitt betänkande SOU 1995:19 bl.a. att
Räddningsverket får ett ökat ansvar för enhetlighet när det gäller frågor om
transporter av farligt gods.
Enligt utskottets mening är det en fråga för i första hand myndigheterna att
tillse att reglerna på området efterlevs. Utskottet utgår ifrån att om det
finns anledning till ändringar inom regelverket kommer regeringen att ta
initiativ till sådana. Mot bakgrund av vad utskottet här har anfört bör motion
A472 (fp) yrkande 5 inte bifallas av riksdagen.
Centerpartiet framhåller i sin partimotion Jo641 behovet av en räddningskår
vid miljökatastrofer och menar att gemensamma insatser ofta är nödvändiga
eftersom enskilda länder inte själva orkar hantera förödelsen. Utskottet ha
erfarit att regeringen den 9 mars 1995 överlämnat en skrivelse från
Kristianstads kommun om att en försöksverksamhet med en miljövärnskår får
bedrivas i Kristianstad under minst två år till den särskilde utredaren som
utreder civila insatser för internationell katastrof- och flyktinghjälp (dir.
1995:3). Motion Jo641 (c) yrkande 23 bör därför inte bifallas av riksdagen.
Utskottet föreslår att riksdagen bifaller regeringens förslag till
medelsanvisningar och bemyndiganden för budgetåret 1995/96 för anslagen
till Befolkningsskydd och räddningstjänst. Utskottets ställningstaganden
framgår av utskottets hemställan.
Riskforskning m.m.
I fem motioner framförs yrkanden som rör riskforskning. Utskottet har valt
att behandla denna fråga särskilt.
I motion Fö501 (s) pekar motionärerna på behovet av en förbättrad och utökad
riskforskning som en strategisk faktor för välståndsutveckling och ekonomisk
tillväxt. Av historiska skäl och andra skäl har olika risker för hälsa, miljö
och säkerhet behandlats inom enstaka ämnesdiscipliner och med ämnesspecifik
teoribildning och terminologi. Resultatet har blivit en fragmenterad och ur
samhällets totala synpunkt ineffektiv forskningsinsats. För att kraftsamla
resurserna, fokusera forskningen till det område som är högprioriterat ur
samhällets perspektiv samt för att utnyttja den nationellt sett unika
utbildnings- och forskningspotentialen föreslår motionärerna i ett första steg
att en riskforskningsorganisation vid Lunds tekniska högskola/Lunds
universitet
(LTH/LU) till området stora olyckor-teknologiska system. LTH/LU erbjuder
enligt
motionärerna en för Sverige unik grogrund och effektivitetspotential genom att
samtliga basforskningsområden finns representerade samt genom att en naturlig
kärna finns i brandingenjörsutbildningen och en planerad avslutande
studieinriktning för civilingenjörer.
Med samma motiv som i föregående motion föreslås i motion Fö705 (m, c, fp)
att en riskforskningsorganisation bildas vid Lunds universitet.
Också i motion K630 (s) poängteras behovet av en förbättrad och utökad
riskforskning. Motionärerna framhåller att förutsättningarna är synnerligen
goda för att vid Lunds tekniska högskola bygga upp en
riskforskningsorganisation på området stora olyckor och teknologiska system
(yrkande 7).
Riskforskningens ställning i Sverige tas upp även i motion Fö703 (s).
Motionärerna anser att det är uppenbart att någon ny organisation med
överblick
och påverkansmöjligheter behövs för att bl.a. kunna påverka utbildningens
innehåll vid våra universitet och högskolor så att riskfrågor behandlas i
flertalet utbildningsinriktningar.
Motion Fö704 (m, c, fp) tar upp riskforskning och Riskcentrum i Karlstad.
Verksamheten hade från början en nära anknytning till Räddningsverket men
bedrivs numera i direkt samarbete med Högskolan i Karlstad. Ökad kunskap om
riskhantering framstår enligt motionärerna som ett "måste" och behovet av ett
samlat grepp på riskforskningens område blir samtidigt än tydligare (yrkande
1). Riskcentrum har goda förutsättningar att bli ett centrum för dessa frågor
anser motionärerna. För en treårsperiod beräknas medelsbehovet uppgå till ca
90
miljoner kronor för att täcka ramforsknings- och doktorandprogrammet.
Finansieringen av verksamheten föreslås ske genom de nya forskningsstiftelser
som inrättats och genom upphandling av forskningsuppgifter och
projektverksamhet av bl.a. statliga myndigheter (yrkande 2).
Utskottet
Vid de två senaste riksmötena har utskottet behandlat motioner om
riskforskning. Utskottet har därvid bl.a. ansett att det är viktigt med en
förbättrad kunskapsbas för de riskbedömningar som behöver göras i samhället
samt en stabilare grund för internationell samverkan inom området. Innan
ställning tas inom området, bl.a. eventuellt inrättande av ett risk- och
beredskapscentrum, har utskottet hänvisat till Hot- och riskutredningen som
haft att överväga och lämna förslag i ämnet. Utredningen har den 16 mars 1995
lämnat sitt betänkande till regeringen och remissbehandling pågår för
närvarande.
Utredningen föreslår beträffande riskforskningen att grupper av myndigheter
inom lämpligt avgränsade delar av området skydd och säkerhet samordnar sina
åtgärder inom forskningen. En sådan samordning skall göra det möjligt att
skapa
ett nätverk av forskning inom området skydd och säkerhet som förekommer vid
bl.a. många universitet och högskolor. Riskcentrum i Karlstad bedriver
forskning och utbildning inom området riskhantering. Utbildning inom
riskområdet sker vidare inom ramen för brandingenjörsutbildningen vid Lunds
tekniska högskola.
Utredningen föreslår vidare att det för hela området skydd och säkerhet i
fred och krig inrättas ett samarbetsorgan med uppgift att göra samma slag av
samordnande bedömningar som de statliga forskningsråden. Samarbetsorganet bör
bestå av företrädare för de myndigheter eller andra organ som har övergripande
uppgifter som beställare av forskning inom varje delområde av forskningen.
Utskottet förutsätter med de förslag som utredningen nu lägger fram att den
framtida riskforskningen i Sverige kommer att öka kunskaperna på området och
ge
en stabilare grund för internationellt samarbete. Utskottet konstaterar att
det
ankommer på regeringen att vidta de åtgärder som erfordras med anledning av
utredningens förslag. Det finns därför inte någon anledning för utskottet att
nu uttrycka någon mening i denna fråga. Utskottet anser därför att motionerna
Fö501 (s), Fö703 (s), Fö704 (m, c, fp), Fö705 (m, c, fp) samt K630 yrkande 7
i
denna del bör avslås av riksdagen.
Funktionen Psykologiskt försvar
Styrelsen för psykologiskt försvar
Regeringen
Anslaget omfattar kostnader för Styrelsens för psykologiskt försvar uppdrag
att bedriva verksamhet inom forskning, beredskapsplanläggning och utbildning
samt information om säkerhetspolitik och totalförsvar. Anslaget omfattar även
kostnader för information om civilbefolkningens möjligheter att inom
folkrättens ram bjuda en ockupant motstånd. I anslaget ingår även bidrag till
Centralförbundet Folk och Försvar.
Regeringen anser att verksamheten under budgetåret 1993/94 i stort har
uppfyllt de i regleringsbrevet uppställda resultatkraven. Förmågan att
beskriva
effekterna har förbättrats, dock bör en vidareutveckling av utvärderingen ske.
Verksamhetsinriktningen för försvarsbeslutsperioden bör enligt regeringen
ligga fast. Regeringen anser dock -- mot bakgrund av att Styrelsen för
psykologiskt försvar tillförts uppgifter inom området icke-militärt motstånd
--
att det är angeläget att de intressen som tidigare fanns företrädda i
Delegationen för icke-militärt motstånd knyts till Styrelsen för psykologiskt
försvar så att arbetet med dessa frågor kan fullföljas och vidareutvecklas.
Regeringen föreslår att riksdagen till Styrelsen för psykologiskt försvar
för
budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 21 814 000 kr, härav beräknas 5
093
000 kr i bidrag till Folk och Försvar.
Motionerna
I motion Fö205 (mp) föreslår motionärerna att riksdagen till Styrelsen för
psykologiskt försvar för budgetåret 1995/96 anvisar 5 000 000 kr utöver vad
regeringen föreslagit eller således 26 814 000 kr (yrkande 7). Vidare föreslås
att verksamheten till stor del skall inriktas på arbetet med de icke-militära
motståndsfrågorna och att kunskaper som tidigare fanns inom Delegationen för
icke-militärt motstånd tas till vara och vidareutvecklas av Styrelsen för
psykologiskt försvar (yrkande 8).
Det är enligt motion Fö201 (mp) yrkande 7 nödvändigt att utveckla
försvarsmetoder som bygger helt på icke-militära inslag. Vi måste därför
enligt
motionärerna ta vara på de erfarenheter som finns av civilmotstånd,
handelsblockader och andra sanktionsmöjligheter samt analysera och utveckla
idéer på detta område. Motionärerna anför vidare att civilmotstånd många
gånger
har visat sig vara en verksam metod och menar att en försöksverksamhet med
civilmotståndsutbildning bör inledas.
Utskottet
Utskottet konstaterar att i propositionen framhålls vikten av att den
kompetens och kunskap som fanns inom den tidigare Delegationen för
icke-militärt motstånd tas till vara och knyts till Styrelsen för psykologiskt
försvar. Detsamma framförs i motion Fö205 (mp). Utskottet, som i betänkande
1993/94:FöU9 har betonat betydelsen av att denna kompetens knyts till
styrelsen, delar regeringens uppfattning. Motionärernas synpunkter synes
härvidlag bli tillgodosedda varför riksdagen inte bör bifalla motion Fö205
(mp)
yrkande 8.
I fråga om verksamhet som rör anslaget E 1. till Styrelsen för psykologiskt
försvar anser utskottet att nuvarande verksamhetsinriktning bör ligga fast och
att det inte finns anledning att göra någon annan bedömning beträffande
anslagets storlek än vad regeringen har gjort. Utskottet anser därför att
riksdagen bör avslå motion Fö205 (mp) yrkande 7 och bifalla regeringens
förslag
till anslag för budgetåret 1995/96.
Sedan den 1 juli 1994 ingår i Styrelsens för psykologiskt försvar uppgifter
också att sprida kunskap om civilbefolkningens möjligheter att inom
folkrättens
ramar bjuda en ockupant motstånd. Denna uppgift tillfördes styrelsen i samband
med att Delegationen för icke-militärt motstånd lades ned. Utskottet kan
således konstatera att de i motion Fö201 (mp) framförda synpunkterna om att
erfarenheterna som finns av civilmotstånd bör tas till vara är en uppgift för
Styrelsen för psykologiskt försvar. Det är enligt utskottet likaså en
myndighetsuppgift att närmare utforma på vilket sätt information och
utbildning
bör ges till allmänheten. Mot bakgrund härav bör motion Fö201 (mp) yrkande 7
inte bifallas av riksdagen.
Funktionen Försörjning med industrivaror
Regeringen
Verksamheten finansieras över fyra anslag, nämligen
F 1. Överstyrelsen för civil beredskap: Försörjning med industrivaror,
F 2. Överstyrelsen för civil beredskap: Industriella åtgärder,
F 3. Överstyrelsen för civil beredskap: Kapitalkostnader samt
F 4. Överstyrelsen för civil beredskap: Täckande av förluster till följd av
statliga beredskapsgarantier m.m.
Regeringen redovisar att målen för verksamheten i huvudsak har uppnåtts
under
budgetåret 1993/94. Bl.a. är målen att minska antalet K-företag till ca 500
och
att hålla försörjningsanalyserna fortsatt viktiga. Vidare anmäler regeringen
att en fortsatt avvägning mellan olika åtgärder, exempelvis beredskapsavtal
eller lagring, också är väsentlig för att finna den mest kostnadseffektiva
åtgärden.
Med anledning av att underlag saknas beträffande Försvarsmaktens behov av
stöd från det civila samhället för återtagningsändamål finns enligt regeringen
på industrivaruförsörjningsområdet en betydande osäkerhet om beredskapsläget
och behovet av beredskapsåtgärder på sikt. För att bl.a. kvantifiera behoven
och pröva realiserbarheten i genomförandet krävs enligt regeringen ett
fördjupat samarbete mellan Överstyrelsen och Försvarsmakten. Ett underlag
skall
enligt regeringen föreligga i tid inför det fortsatta arbetet med nästa
försvarsbeslut.
Regeringen föreslår att den nuvarande inriktningen av verksamheten bör gälla
även för budgetåret 1995/96.
Motionen
I motion Fö202 (kds) yrkande 13 framhålls att stödet till Försvarsmakten
från
det civila fösvaret måste preciseras och konkretiseras för att detta skall
kunna bidra till en betryggande förmåga att motstå ett överraskande anfall som
kraftsamlas mot vitala funktioner.
Utskottet
Regeringen anför i propositionen att underlag för Försvarsmaktens behov av
stöd från det civila samhället vad gäller återtagning skall föreligga i tid
inför det fortsatta arbetet med nästa försvarsbeslut. Utskottet förutsätter
att
ett sådant underlag kommer att finnas och kan ingå i förberedelserna inför det
kommande försvarsbeslutet. Motionärernas synpunkter torde därmed bli beaktade,
varför motion Fö202 yrkande 13 inte bör bifallas av riksdagen.
Utskottet har ingen erinran mot redovisningen i propositionen. Utskottet
föreslår att riksdagen bifaller regeringens förslag till medelsanvisningar och
bemyndiganden för anslagen under Försörjning med industrivaror för budgetåret
1995/96. Utskottets ställningstaganden framgår av utskottets hemställan.
Funktioner hörande till andra departement
Regeringen
Regeringen redogör här för beredskapsläge och förmåga, såsom dessa
förhållanden har uppgivits av ÖCB, samt för anslagsförslag inom funktioner som
behandlas i andra bilagor till budgetpropositionen.
Bl.a. anförs:
Beredskapsläget inom funktionen Hälso- och sjukvård är godtagbar.
Kapacitetsbrister finns emellertid beträffande akuta sjuktransporter och i
förmågan att leda sjukvården vid stora skadeutfall.
Telefunktionen bör snarast före nästa försvarsbeslut bli föremål för analys
för att hotbild, sårbarhet och beroendeförhållanden skall kunna klarläggas.
Livsmedelsförsörjningen är i stort tillfredsställande. Undantag är
emellertid
försörjningen med dricksvatten där framför allt elberoendet är en känslig
punkt.
Energiförsörjningen bedöms som godtagbar i fråga om försörjning med
bränslen.
I fråga om el är emellertid förmågan sämre, beroende på den stora känsligheten
för störningar främst i överföringssystemen.
-
Utskottet
Utskottet har ingen erinran mot vad som i propositionen anförts om
funktioner
tillhörande andra departement.
Anställda och totalförsvarspliktiga
Under denna rubrik behandlar utskottet vad regeringen i propositionen har
anfört om Avvecklingsfrågor (s. 26--27) och Personal (s. 74--79). Till
avsnittet har också förts behandlingen av motionerna Fö201 (mp partimotion),
yrkande 6, Fö202 (kds kommittémotion) yrkande 9, Fö203 (m kommittémotion),
yrkande 4, Fö207 (fp), Fö308 (m), Fö311 (kds), Fö313 (s), Fö321 (c) yrkande 3,
Fö322 (s), Fö329 (fp), Fö333 (mp) yrkandena 2--4, Fö337 (fp partimotion)
yrkandena 4 och 11, Fö402 (s) och Fö901 (mp).
Regeringen
1992 års försvarsbeslut har medfört en minskning av antalet anställda i
Försvarsmakten. Antalet anställda har anpassats till en starkt reducerad
organisation i fred och krig. Under de två senaste budgetåren har ca 1 600
officerare -- anställda med s.k. fullmakt -- frivilligt slutat sin
anställning.
Med dessa fullmaktsinnehavare -- som inte kan sägas upp på grund av
arbetsbrist
-- har staten träffat särskilda överenskommelser om de ekonomiska villkoren.
Härutöver har ytterligare 600 yngre officerare -- icke fullmaktsanställda --
lämnat sin anställning i försvaret.
De ekonomiska åtagandena från försvarets sida till följd av avveckling av
officerarna uppgår enligt regeringens redovisning till sammanlagt ca 1 000
miljoner kronor.
Antalet civilanställda i Försvarsmakten har de två senaste åren minskat
med ca 3 000. Minskningarna bland dessa hänger samman med
förbandsnedläggningar, införandet av mobiliserings- och
förplägnadsvärnpliktiga
och annan rationaliseringsverksamhet. Regeringen bedömer att antalet
civilanställda framgent sannolikt kommer att minska med ytterligare 1 000.
Som ett led i utformningen av den mer långsiktiga personalförsörjningen av
yrkesofficerare har en särskild arbetsgrupp inom Försvarsdepartementet
studerat
personalbehovet och hur det bör tillgodoses. Studien visar att det krävs
fortlöpande avvecklingsåtgärder för att en lämplig åldersbalans skall kunna
upprätthållas bland yrkesofficerarna. Regeringen har vidare sett över
regelsystemet inom personalområdet och samlat dessa i en ny
officersförordning.
Riksdagens beslut om en befälsordning (prop. 1977/78:24, bet. 1977/78:FöU10,
rskr. 1977/78:179) ligger i allt väsentligt till grund för de nya
bestämmelserna. Enligt regeringens mening ger de nya reglerna bättre
förutsättningar att höja kvaliteten i utbildningen för officerarna och därmed
deras kompetens.
Enligt regeringens mening är systemet med reservofficerare ett
nödvändigt
och betydelsefullt inslag i Försvarsmaktens krigsorganisation. Det är
angeläget
med en god reservofficersrekrytering även i framtiden. En viktig faktor i
sammanhanget är vilka förmåner och villkor i övrigt som tillämpas vid
reservofficerarnas tjänstgöring såväl inom Försvarsmakten som inom andra delar
i totalförsvaret. Regeringen konstaterar dock att deras avlöningsförmåner m.m.
bestäms genom avtal mellan arbetsmarknadens parter.
I 1992 års försvarsbeslut godkände riksdagen principen att ta ut
värnpliktiga
för grundutbildning i mobiliserings- och förplägnadstjänst.
Försvarsmakten har lämnat en redogörelse av erfarenheterna från verksamheten.
Regeringen anser emellertid att det är mycket angeläget att en objektiv
utvärdering görs av hittills vunna erfarenheter och kommer därför att se till
att en sådan kommer till stånd.
Regeringen anser att rätten till fria hemresor bör utökas till att omfatta
varje tjänstgöringsfritt veckoslut. Den nya lagen om totalförsvarsplikt som
riksdagen har beslutat om träder i kraft den 1 juli 1995. När det gäller
förmåner under tjänstgöringen för totalförsvarspliktiga så kommer i stort
sett samma villkor därmed att gälla för den som fullgör värnplikt eller
civilplikt. Det innebär att totalförsvarspliktiga som fullgör civilplikt med
grundutbildning längre än 60 dagar även skall få rätt till fria hemresor.
Motionerna
I partimotion Fö201 hemställer Miljöpartiet de gröna om att riksdagen hos
regeringen begär förslag till sådan ändring i lagstiftningen att totalvägrare
inte döms till fängelsestraff (yrkande 6).
Enligt motion Fö203 (m) är det i stort oomstritt att värnplikt är nödvändigt
för att tillgodose försvarets behov av personal både kvalitativt och
kvantitativt. Enligt den nya lagen om totalförsvarsplikt är utgångspunkten att
krigsorganisationens behov skall styra omfattningen av grundutbildningen. Den
minskade omfattningen av värnpliktsutbildningen har frigjort resurser till
förnyelsen av försvaret. Det finns enligt motionärerna fyra huvudmotiv för att
diskutera en eventuell utbildning av dem som i dag placeras i
utbildningsreserven. Dessa är att
säkra förankringen i folkdjupet,
utbilda soldater till bevakningsuppgifter,
skapa en soldatutbildad reserv och slutligen
beakta rättviseaspekten.
Beträffande den folkliga förankringen pekar motionärerna på att 50--65 % av
de prövade ändå genomgår grundutbildning. Att tillgodose behovet av
skyddsstyrkor är visserligen angeläget men är ytterst en kostnads- och
avvägningsfråga. Hemvärnets rekryteringsbas kan tillgodoses genom frivillig
grundutbildning. Rättvisefrågan får lösas när den blir aktuell. Det finns
enligt motionärerna inga tecken som tyder på oöverstigliga problem i dessa
avseenden. Motionärerna hemställer att riksdagen ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om värnpliktssystemets tillämpning i framtiden (yrkande 4).
I motion Fö207 (fp) menar motionärerna att den nya lagen om
totalförsvarsplikt tillmäter individens kön större vikt än kompetensen och de
fysiska och psykiska egenskaperna. Detta är ett avsteg från strävandena att
undanröja konstlade skillnader i samhällets behandling av män och kvinnor.
Kvaliteten i försvaret bör höjas, vilket enligt motionärerna talar för att man
bör utnyttja ett så brett rekryteringsunderlag som möjligt. De begär därför
ett
förslag till ett könsneutralt uttagningssystem (yrkande 1). Hela årskullen,
både män och kvinnor, bör sålunda stå till förfogande för både militära och
civila pliktutbildningar. Motionärerna anser att det med den av riksdagen
nyligen beslutade totalförsvarsplikten behövs endast små förändringar för att
övergå till en könsneutral uttagning. Det fördubblade inskrivningsbehovet som
förslaget medför bör dock inte leda till en fördubbling av resurserna för
mönstringsverksamheten. Det är sannolikt möjligt att i flertalet fall klara en
mönstringsförrättning under del av dagen. Motionärerna ger flera exempel på
åtgärder som bör kunna vidtas för att kunna förenkla mönstringsförfarandet
(yrkande 2).
Kvinnors roll i försvaret berörs även i motion Fö329 (fp) där motionären
vill likställa flickor med pojkar även inom Försvarsmaktens område. Ett litet
land måste ta till vara all den kompetens som landet förfogar över och inte
välja bort halva nationen innan dugligheten först har prövats. Med den
totalförsvarsplikt som nu finns, ges möjlighet att övergå till en könsneutral
tillämpning i urvalsprocessen. Att införa kvinnlig värnplikt kommer enligt
motionären att bidra till en kompetenshöjning inom vårt totalförsvar och att
bidra till jämställdheten i vårt land.
I motion Fö308 (m) framhålls att krigsorganisationens befälsbehov
tillgodoses
av yrkes- och reservofficerare samt av värnpliktigt befäl. Reservofficeren
svarar för en avsevärd andel av mycket betydelsefulla befattningar och det är
enligt motionären av stor vikt att dessa rekryteras och utbildas i tillräcklig
omfattning. Många reservofficerare har en sådan civil utbildning och kompetens
att deras insats är av särskilt värde. Det finns anledning för Försvarsmakten
att bättre ta till vara reservofficerarna. Reservofficerssystemet är ett
kostnadseffektivt sätt att till försvaret knyta befälspersoner till
kvalificerade befattningar. Enligt motionärens mening har inte tillräcklig
uppmärksamhet ägnats åt reservofficerarna. Inte heller åt att stärka
institutionens ställning. Motionären anser därför att regeringen bör ge
Försvarsmakten i uppgift att arbeta fram en heltäckande strategi för att lyfta
fram reservofficerarnas roll. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.
Det minskade organisatoriska behovet av värnpliktiga medför, enligt vad som
anförs i motion Fö311 (kds), att allt fler hamnar i utbildningsreserven.
Värnpliktssystemet har ett stort värde, inte minst för insynen i försvaret och
dess folkliga förankring. Nuvarande form av värnpliktsuttagning bör därför
utvärderas så att effekterna av systemet med en utbildningsreserv får en
allsidig belysning (yrkande 1). Antalet unga män som placeras i reserven
måste
minska. Därvid kan -- enligt motionärernas mening -- lösningar vara sådana som
involverar det civila försvaret och Hemvärnet. I stället för att placera de
övertaliga i utbildningsreserven borde alternativ kunna anvisas för att återgå
till en reell plikttjänstgöring för alla män (yrkande 2).
Motionärerna bedömer att många som placeras i utbildningsreserven säkert är
villiga att ingå i Hemvärnet, vilket för närvarande inte är möjligt eftersom
de
saknar grundutbildning. En frivillig kortare grundutbildning kan enligt
motionärerna göra det möjligt för värnpliktiga i utbildningsreserven att
rekryteras till Hemvärnet (yrkande 3). Den minskade antagningen till
utbildning
och det svåra arbetsmarknadsläget fokuserar intresset på de värnpliktigas
situation. Faktorerna ger, enligt motionärernas mening, upphov till
rättviseproblem. Därför bör det göras en översyn av de värnpliktigas situation
inför 1996 års försvarsbeslut (yrkande 4).
De totalförsvarspliktigas utbildning och krigsplacering behandlas i
motion Fö313 (s) vari det framhålls att många av dem som genomför sin
militärtjänstgöring inte får någon plats i krigsorganisationen. Utöver dem som
inte blir krigsplacerade finns grupper av grundutbildade som krigsplaceras i
befattningar som inte står i rimlig proportion till utbildningstiden.
Motionärerna ifrågasätter sålunda om försvarsutskottets och Pliktutredningens
tankar om "utbildning efter behov" kommer att uppfyllas. Mot den bakgrunden
anser motionärerna att det finns ett behov av att närmare utreda i vilken
utsträckning som plikttjänstgöringen inom totalförsvaret leder till
krigsplacering.
I sin motion Fö321 (c) om det marina försvaret i Norrland tar motionären
även
upp frågan om korttidsutbildning. Motionären anser att om vi skall behålla
den allmänna värnplikten bör alla värnpliktiga få någon form av koncentrerad
utbildning eller korttidsutbildning. Försvarsmakten har i uppdrag att planera
för ett återtagande, vilket bl.a. bör kunna ske genom ianspråktagande av
korttidsutbildade soldater. Detta kan enligt motionären bäst ske vid fasta,
eller områdesbundna, förband. För att kunna göra det så måste det finnas en
utbildningskapacitet och förutsättningar att effektivt kunna utnyttja
utbildningstiden. Därvidlag har Norrlandskustens marinkommando (MKN) sin stora
fördel genom sitt unika övningsfält intill förläggningen (yrkande 3).
Det bör införas en åldersgräns om 20 år för FN-tjänst utomlands anser
motionärerna i motion Fö322 (s). I denna redovisas att 18-åringarna vid
inskrivningen får en förfrågan om de frivilligt kan tänka sig att tjänstgöra
utomlands. Motionärerna anser det förkastligt att ställa unga människor inför
denna form av val. De föreslår därför att en åldersgräns om 20 år införs då de
har hunnit få en viss livserfarenhet och lättare kan ta ställning till en
eventull utlandstjänstgöring.
I två motioner föreslås att det inrättas en frivillig värntjänst för
miljöarbete och räddningstjänst m.m. Enligt motionerna Fö901 (mp) och Fö333
(mp) bör en frivillig värntjänst öppen för män och kvinnor inrättas (yrkandena
1 resp. 2). Tyngdpunkten i värntjänsten skall ligga på internationella och
nationella punktinsatser vid miljöarbete och räddningsarbete samt förebyggande
fredsarbete. I grundutbildningen för värntjänsten skall bl.a. ingå
miljökunskap, ekologiskt samhällsbygge, överlevnadskunskap och civilmotstånd
(yrkandena 3 resp. 4). Att ha genomfört utbildningen skall vara en merit och
bl.a. kunna ge tilläggspoäng till högskoleprov (yrkandena 2 resp. 3).
I sin partimotion Fö337 (fp) om säkerhetspolitik och försvar tar Folkpartiet
liberalerna även upp frågor om mobiliserings- och förplägnadsvärnpliktiga
samt om behovet av en yngre officerskår.
I 1992 års försvarsbeslut godkände riksdagen principen att ta ut
värnpliktiga
i mobiliserings- och förplägnadstjänst. Folkpartiet erinrar om att riksdagen i
samband härmed begärde en redovisning över hur systemet utvecklade sig.
Folkpartiet instämmer därför med regeringen när den i propositionen anmäler
att
det är angeläget att göra en objektiv utvärdering av hittills vunna
erfarenheter med mobiliserings- och förplägnadsvärnpliktiga (yrkande 4). I
motionen tas vidare upp behovet att kunna utöka försvarets organisation,
vilket
kräver tillgång på befäl såväl yrkes- och reservofficerare som värnpliktiga.
Ännu viktigare är enligt motionärerna att få till stånd en föryngring av
officerskåren. Behovet är större än tidigare genom önskemålet om en större
inbyggd uppväxlingsmöjlighet av organisationen. Det talar, enligt
motionärerna,
för att t.ex. tioårsanställningar av vissa officerare bör prövas i positiv
anda
inför nästa försvarsbeslut (yrkande 11).
Civilplikten bör, enligt vad som anförs i motion Fö402 (s), i väsentlig
mån utvecklas till en samhällstjänst som innefattar fredsskapande,
fredsbevarande och fredsbyggande verksamheter inom ramen för ett vidgat
internationellt säkerhetsbegrepp. Civilplikten bör öppnas för tjänstgöring i
biståndsverksamhet och likartat internationellt arbete (yrkande 1). När det
gäller det icke-militära motståndet framhåller motionärerna att det knappast
kan planeras i förväg. Motståndet kan däremot förberedas genom utbildning och
övning av nyckelpersoner. En försöksverksamhet bör -- inom civilpliktens ram
--
påbörjas med utbildning och övning i icke-militära motståndsformer (yrkande
2).
Utskottet
Utskottet behandlar inledningsvis ett antal motioner som berör frågor om
värnpliktsutbildningen och utbildningsreserven.
I motion Fö311 (kds) föreslår motionärerna att den nuvarande formen av
värnpliktsuttagning bör utvärderas så att effekterna av utbildningsreserven
får
en allsidig belysning. Utbildningsalternativ bör anvisas för att få en
återgång
till en reell plikttjänstgöring för alla män. Motionärerna pekar på
möjligheten
av en frivillig kortare grundutbildning för att värnpliktiga i
utbildningsreserven skall kunna rekryteras till Hemvärnet. Liknande
tankegångar
förs fram i motion Fö321 (c) yrkande 3, där motionären anser att alla
värnpliktiga bör få någon form av koncentrerad utbildning eller
korttidsutbildning.
Utbildningsreserven berörs även i motion Fö203 (m kommittémotion) där
motionärerna erinrar om att utgångspunkten för värnpliktsutbildningen är
krigsorganisationens behov, men där motionärerna ändå diskuterar fyra
huvudmotiv för att utbilda dem som i dag placeras i utbildningsreserven. Det
finns enligt motion Fö313 (s) ett behov av att närmare utreda i vilken
utsträckning som plikttjänstgöringen faktiskt leder till krigsplacering i
totalförsvaret.
Utskottet vill inledningsvis erinra om att utgångspunkten för
värnpliktsutbildningens omfattning, inriktning och längd är det
krigsorganisatoriska behovet. Utbildningen avses ske mot en viss befattning
inom totalförsvaret och förutsätts därefter leda till en krigsplacering.
I sin partimotion Fö337 instämmer Folkpartiet liberalerna med regeringen om
behovet av att göra en objektiv utvärdering av erfarenheterna med
mobiliserings- och förplägnadsvärnpliktiga. Utskottet erinrar om att
regeringen
nyligen har uppdragit åt en särskild utredare att kartlägga erfarenheterna av
utbildningen av dessa värnpliktiga. Utredningsarbetet skall vara avslutat inom
kort. Folkpartiets önskemål är sålunda redan tillgodosett. Utskottet räknar
med
att regeringens överväganden och eventuella förslag i anledning av
utredningsresultatet kommer att redovisas för riksdagen.
Utskottet noterar att även Värnpliktsrådet i en rapport helt nyligen fört
fram kritiska synpunkter mot att för få blir krigsplacerade efter avslutad
utbildning samt att värnpliktiga används som s.k. grå arbetskraft. Utskottet
räknar med att regeringen, Försvarsmakten och Totalförsvarets pliktverk
följer
upp bl.a. i vilken omfattning som grundutbildning inte leder till
krigsplacering och vid behov återkommer till riksdagen i frågan. Enligt vad
utskottet erfarit kommer den nyss nämnda särskilda utredaren att till viss del
behandla de problem som aktualiseras i motion Fö313. Utskottet vidtar därför
ingen åtgärd nu med anledning av motion Fö313.
De frågor om utbildningsreserven och korttidsutbildning som motionärerna tar
upp hänger intimt samman med krigsorganisationens storlek, sammansättning och
principerna för s.k. förbandsomsättning. Det kommande försvarsbeslutets
ställningstagande till krigsorganisationens omfattning och sammansättning
kommer på ett avgörande sätt att påverka behovet av antalet
totalförsvarspliktiga och därmed utbildningsreservens storlek.
Om antalet totalförsvarspliktiga som placeras i utbildningsreserv ökar
väsentligt jämfört med för närvarande, begränsas basen bl.a. för den
frivilliga
rekryteringen till insatsstyrkor för fredsbevarande operationer, till
Hemvärnet
och andra frivilliga försvarsorganisationer. Möjligheterna att snabbt öka
antalet krigsförband, t.ex. för territoriella uppgifter, begränsas. Vidare får
en allt mindre del av de totalförsvarspliktiga möjlighet att bli delaktiga i
landets militära försvar.
Utskottet är angeläget om att frågorna kring värnpliktsutbildningens
omfattning och utbildningsreservens storlek, och därav följande konsekvenser,
får en bred belysning i arbetet inför nästa försvarbeslut. Enligt utskottets
mening bör frågan om s.k. korttidsutbildning -- som flera motionärer har
aktualiserat -- övervägas i sammanhanget. Genom sin medverkan i
försvarsberedningen ges samtliga riksdagspartier möjlighet till insyn i
arbetet
och att föra fram sina synpunkter.
I motion Fö311 (kds) pekar motionärerna på att den minskade antagningen till
värnpliktsutbildning och det rådande arbetsmarknadsläget fokuserar intresset
på
de rättviseproblem som därvid kan uppkomma. Därför bör det göras en översyn av
de värnpliktigas situation inför försvarsbeslutet. Utskottet har erfarit att
regeringen den 6 april 1995 beslutat om direktiv avseende
totalförsvarspliktigas sociala och ekonomiska situation. Regeringens initiativ
ligger således i linje med vad motionärerna eftersträvar.
Mot bakgrund av vad utskottet har anfört bör motion Fö203 (m) yrkande 4,
Fö311 (kds), Fö313 (s), Fö321 (c) yrkande 3 och Fö337 (fp) yrkande 4 inte
bifallas av riksdagen.
Utskottet övergår till att behandla de motioner som berör anställd
personal.
I motion Fö308 (m) framhålls att systemet med reservofficerare är ett
kostnadseffektivt sätt att till försvaret knyta befälspersoner till
kvalificerade befattningar. Många reservofficerare har en sådan utbildning och
kompetens att deras insats är av särskilt värde. Enligt motionären finns det
anledning för Försvarsmakten att bättre än för närvarande ta till vara
reservofficerarna. Därför bör regeringen ge Försvarsmakten i uppdrag att
arbeta
fram en heltäckande strategi för att lyfta fram reservofficerarnas roll.
I motion Fö337 yrkande 11 framhåller Folkpartiet liberalerna vikten av att
få
till stånd en föryngring av officerskåren, bl.a. bör tioårsanställningar av
vissa officerare prövas positivt inför nästa försvarsbeslut.
Utskottet noterar att regeringen i propositionen redovisar
Försvarsdepartementets arbete med att överväga behovet av yrkes- och
reservofficerare i Försvarsmaktens krigsorganisation och hur den långsiktiga
personalförsörjningen bör ordnas. Olika åtgärder har övervägts för att
föryngra
officerskåren. Åtskilliga åtgärder beslutas emellertid genom kollektivavtal
mellan arbetsmarknadens parter och är således inte föremål för beslut av
riksdagen. Regeringen redovisar att starka invändningar har rests mot att
införa en tioårsbegränsning för anställning av vissa officerare, dvs. det
förslag som förs fram i motion Fö337 (yrkande 11).
Utskottet vill inledningsvis framhålla den stora betydelse som
reservofficerarna har för att förse Försvarsmaktens förband med chefer och
stabsmedlemmar. Ungefär hälften av krigsorganisationens officerare är
reservofficerare. Reservofficerssystemet är således ett betydelsefullt inslag
i
Försvarsmaktens krigsorganisation. Det är utskottets intryck att
reservofficerarnas anställningsvillkor samt utbildnings- och
tjänstgöringsförhållanden i olika avseenden kommit i skymundan jämfört
med det intresse som statsmakterna visat yrkesofficerarna. Utskottet anser att
reservofficerarna -- i likhet med yrkesofficerarna -- måste ges bästa möjliga
utbildning och träning för sina krigsuppgifter. Förmågan att utveckla och
vidmakthålla en välutbildad och välövad reservofficerskår är av grundläggande
betydelse för att inom rimlig tid höja krigsförbandens krigsduglighet och
utvidga krigsorganisationens numerär.
Utskottet noterar att regeringen i propositionen redovisar sin syn på
reservofficerarnas anställnings- och tjänstgöringsvillkor. Anställnings- och
avlöningsvillkoren är viktiga förutsättningar för att behålla en god
reservofficerskår. Utskottet anser emellertid för sin del att starka skäl
talar
för att en mer samlad och uttalad hållning är nödvändig -- än vad regeringens
redovisning antyder -- i frågorna som rör reservofficerarnas utbildning,
anställning och utnyttjande i framtiden.
Utskottet förutsätter att frågan om befälsordningen -- för såväl reserv- som
yrkesofficerare -- bereds på ett sådant sätt att den resulterar i en sådan
sammanhållen syn som motionen efterlyser. Detta bör slutligen redovisas för
riksdagen inför försvarsbeslutet 1996.
Mot bakgrund av vad utskottet anfört behövs inte något ställningstagande nu
till motionerna Fö308 (m) och Fö337 (fp) yrkande 11, och de bör därför inte
bifallas av riksdagen.
Det bör införas en åldersgräns om 20 år för FN-tjänst utomlands, anser
motionärerna i Fö322 (s). För att män skall komma i fråga för FN-tjänst
fordras
normalt fullgjord värnplikt, som påbörjas tidigast vid 19 års ålder. Utskottet
har erfarit att medianåldern för värnpliktiga som fullgjort FN-tjänst i f.d.
Jugoslavien varit ca 25 år. Utskottet ser för sin del inget hinder mot att
Försvarsmakten, t.ex. genom en helt icke-bindande enkät, skaffar sig
information om hur totalförsvarspliktigas intresse för internationella
insatser
utvecklar sig. Regeringen överväger för närvarande hur Sveriges militära
fredsbevarande insatser bör utformas framgent. Frågan om hur dessa skall
rekryteras och om det därvid är lämpligt t.ex. med en åldersgräns bör
övervägas
i det sammanhanget. Något uttalande från riksdagen med anledning av motionen
bör därför inte ske. Motion Fö322 bör därför inte bifallas.
Miljöpartiet de gröna hemställer i motion Fö201 (yrkande 6) om att riksdagen
begär av regeringen förslag till sådan lagändring att totalvägrare inte döms
till fängelsestraff.
Utskottet har nyligen tagit ställning till liknande förslag i samband med
sin
behandling (bet. 1994/95:FöU1) av lagen om totalförsvarsplikt. Riksdagen
avslog
därvid förslag till att begära förslag hos regeringen till sådan lagändring.
Straffsystemkommittén ser för närvarande över hela det straffrättsliga
systemet. Enligt utskottets mening bör regeringens samlade förslag till
straffpåföljder i anledning av kommitténs förslag avvaktas. Utskottet räknar
således med att inom kort på nytt behandla frågan. Därför bör motion Fö201
yrkande 6 avslås av riksdagen.
I flera motioner förs fram förslag som aktualiserar en ändring av lagen om
totalförsvarsplikt.
Enligt motion Fö202 (kds) skall civilmotstånd och andra alternativa
försvarsformer vara ett komplement till det militära försvaret och vara en
möjlighet till aktiva insatser för medborgare, som utan att bruka vapen vill
delta i försvaret av Sverige (yrkande 9). Utskottet konstaterar att det
icke-militära motståndet redan är ett komplement till andra försvarsåtgärder.
Motståndsåtgärderna måste emellertid vara förenliga med folkrätten så att
utövarna omfattas av det skydd som folkrätten ger civilbefolkningen.
Regeringen
redovisar i propositionen (s. 126) vikten av att arbetet med de icke-militära
motståndsfrågorna vidareutvecklas. Utskottet har erfarit att en referensgrupp
inom Styrelsen för psykologiskt försvar har organiserats för ändamålet. En
viktig uppgift är därvid att informera om vilka icke-militära motståndsformer
som är förenliga med folkrätten. Något ytterligare uttalande från riksdagens
sida är inte nödvändigt. Därför behöver inte motion Fö202 (kds) yrkande 9
bifallas av riksdagen.
I motion Fö207 (fp) yrkande 1 begär motionärerna ett förslag från regeringen
till ett könsneutralt uttagningssystem, även för den militära
pliktutbildningen. Liknande förslag förs fram i motion Fö329 (fp). Vidare
föreslås i Fö207 yrkande 2 olika åtgärder som skulle kunna förenkla och
förbilliga mönstringsförfarandet.
Utskottet vill inledningsvis erinra om att riksdagen den 15 december 1994
beslutat om lag om totalförsvarsplikt. Den träder i kraft den 1 juli 1995.
Gemensamt för motionärernas förslag är att de -- vid ett bifall från
riksdagens
sida -- påkallar en ändring av den nyligen beslutade lagen om
totalförsvarsplikt. Mot bakgrund av pågående försvarsbeslutsförberedelser
finner utskottet inga skäl att nu begära förslag till sådan lagändring.
Utskottet föreslår sålunda att riksdagen inte bifaller motionerna Fö207 och
Fö329.
Enligt motionerna Fö901 (mp) och Fö333 (mp) bör det inrättas en frivillig
värntjänst öppen för män och kvinnor. I utbildningen för en sådan bör bl.a.
ingå miljökunskap och överlevnadskunskap. Den bör vara meriterande för
högskolestudier.
Utskottet anser att om skäl finns för en ändring av principerna för
totalförsvarets personalförsörjning och den nyligen beslutade
pliktlagstiftningen bör detta prövas samlat och tidigast i samband med nästa
försvarsbeslut. Tidigast vid den tidpunkten kan rimligtvis ett så brett
beslutsunderlag föreligga att riksdagen till fullo kan bedöma konsekvenserna i
olika avseenden av eventuella lagändringar. Mot den bakgrunden bör inte
motionerna Fö901 och Fö333 yrkandena 2--4 bifallas av riksdagen.
Civilplikten bör enligt motion Fö402 (s) öppnas även för tjänstgöring
i
biståndsverksamhet. En försöksverksamhet inom civilpliktens ram bör påbörjas.
Utskottet finner att en förändring av civilplikten på sätt som tas upp i
motionen innebär en utvidgning av civilplikten till att inte bara tillgodose
totalförsvarets krigsorganisatoriska behov utan även för andra ändamål. En
utvidgning av civilplikten för de ändamål som föreslås i motionen är enligt
utskottets mening inte nu motiverad. Motion Fö402 bör därför avslås av
riksdagen.
Övrig verksamhet
Under denna rubrik behandlar utskottet vad regeringen har anfört i
propositionen under avsnitt 6 Övrig verksamhet (s. 132--155) -- utom 6.3
Försvarets forskningsanstalt (s. 136--138). Utskottet behandlar även
motionerna
Fö204 (v) yrkande 6, Fö205 (mp) yrkandena 2, 4--6 och 11, Fö601 (m), Fö602
(mp), Fö603 (c), Fö605 (v), Fö902 (s) och Fö903 (c).
Statens försvarshistoriska museer
Regeringen
Statens försvarshistoriska museer (SFHM) är en museimyndighet som bedriver
verksamhet i huvudsak i tre etablissemang, Armémuseum i Stockholm, Marinmuseum
i Karlskrona och Flygvapenmuseum i Linköping. SFHM skall samla och bevara
föremål av betydelse för kunskapen om det svenska försvarets verksamhet, verka
för att kunskap sprids om försvaret i äldre tider samt främja och bedriva
forskning i för verksamheten relevanta ämnen.
Regeringen redovisar att verksamheten inom SFHM kommer att övervägas i ett
samlat kulturpolitiskt sammanhang. Regeringen kommer att uppdra åt utredningen
Kommittén om kulturpolitikens inriktning att överväga denna fråga. I detta
sammanhang kommer även en rapport från Statskontoret om ett försvarstekniskt
museum i Karlsborg att behandlas.
Regeringen föreslår att riksdagen till Statens försvarshistoriska museer
anvisar ett ramanslag på 68 201 000 kr.
Motionen
I Karlsborg finns försvarshistoria som inte får försvinna i framtiden,
anförs
i motion Fö902 (s). Därför bör ett försvarstekniskt museum inrättas i
Karlsborg. Ett sådant museum som placeras i Karlsborgs fästning kommer, enligt
motionärerna, i en sådan miljö där även byggnader och planlösning är en del av
Sveriges försvarshistoria.
Utskottet
Utskottet noterar att framtiden i olika avseenden för Statens
försvarshistoriska museer -- liksom förslaget om ett försvarstekniskt museum
-- kommer att bli övervägda av den kulturpolitiska kommittén. Utkottet
förutsätter att när kommittén är klar med sitt arbete återkommer regeringen med
förslag till riksdagen. Mot den bakgrunden bör inte motion Fö902 (s) bifallas
av riksdagen. Utskottet förordar att Statens försvarshistoriska museer anvisas
ett ramanslag på 68 201 000 kr.
Kustbevakningen
Regeringen
Kustbevakningen skall bedriva sjöövervakning och annan kontroll- och
tillsynsverksamhet samt miljöräddningstjänst till sjöss. Regeringen anger i
sina övergripande mål bl.a. att Kustbevakningen skall
bedriva övervakningsverksamhet i samarbete med polisen så att brottsligheten
inom svenskt sjöterritorium minskar och så att säkerheten till sjöss ökar,
ha en hög beredskap för miljöräddningstjänst till sjöss,
ha en hög beredskap för sjöräddningstjänst,
medverka i internationellt samarbete för att utveckla gränskontroll och
miljöskydd till sjöss och därvid särskilt beakta behov och möjligheter
avseende länderna kring Östersjön.
Kustbevakningen är den myndighet under Försvarsdepartementet som mest berörs
av det svenska medlemskapet i EU. Kustbevakningen svarar för gränskontrollen
till sjöss. Sveriges sjögräns betraktas som yttre EU-gräns och är en av de
längsta inom EU, varför Kustbevakningen kommer att ställas inför ökade krav.
Regeringen redovisar att kommittén Effektivisering av den statliga
maritima
verksamheten, har i uppdrag att pröva möjligheterna att ytterligare samordna
och effektivisera den statliga maritima verksamheten dvs. marinens,
Kustbevakningens, Sjöfartsverkets och sjöpolisens verksamheter.
Regeringen anser att ett riktmärke för den långsiktiga
verksamhetsinriktningen skall vara att upprätthålla minst nuvarande förmåga
att
närvara till sjöss, förbättra beredskapen för miljö- och räddningstjänst till
sjöss samt minst bibehållen övrig serviceverksksamhet.
Regeringen kommer noga att följa utvecklingen vid Kustbevakningen och om
situationen så kräver återkomma till riksdagen i frågan om ytterligare medel
till Kustbevakningen.
Regeringen föreslår att riksdagen till Kustbevakningen anvisar ett ramanslag
på 512 707 000 kr.
Motionerna
Kustbevakningen hör enligt motion Fö205 (mp partimotion) till de myndigheter
som får en utökad verksamhet till följd av EU-medlemskapet. Enligt
Miljöpartiet
är det av vikt att den icke-militära bevakningen av våra gränser fungerar
tillfredsställande, och vill därför (yrkande 2) till denna verksamhet anslå 35
miljoner kronor mer än regeringen.
I motion Fö601 (m) föreslås att regeringen skall låta utreda en avveckling
av
Kustbevakningen.
Motionärerna i motion Fö602 (mp) redovisar att det miljöskyddsfartyg ur
Kustbevakningen som är stationerat i Umeå kommer att omstationeras från
Norrlandskusten. Det är viktigt att upprätthålla ett acceptabelt miljöskydd
även i Bottenhavet och Bottenviken. Därför bör det, enligt motionen, finnas
två
kvalificerade miljöskyddsfartyg stationerade norr om Ålands hav även
fortsättningsvis.
För att förbättra samarbetet mellan Östersjöländerna och minska den
säkerhetspolitiska osäkerheten i Östersjöområdet föreslås i motion Fö603 (c)
att förutsättningarna för en multinationell övervakningscentral placerad på
Gotland utreds.
I motion Fö605 (v) redovisas skäl att bygga upp en fast marinstation med
kapacitet och kunskap som snabbt kan sättas in mot olyckor till havs,
oljeläckage etc. (yrkande 1). Nordsjön och Skagerrak/Kattegatt är områden med
en mycket hög trafikintensitet när det gäller miljöfarliga transporter. Därför
bör en fast marin miljöstation lokaliseras till Uddevalla--Lysekilsregionen
(yrkande 2).
Utskottet
Utskottet erinrar om att den statliga maritima verksamheten övervägs i en
särskild kommitté (Fö 1993:08). Till dess uppgift hör att överväga
konsekvenserna för de statliga maritima myndigheterna bl.a. genom det ändrade
säkerhetspolitiska läget och den ökade trafiken från det tidigare stängda
Östeuropa. Utskottet anser för sin del att utredningsförslagen och regeringens
överväganden i anledning av dessa, bör avvaktas innan riksdagen tar ställning
till sådana förslag som förs fram i motionerna Fö205 (mp) yrkande 2, Fö601 (m)
och Fö603 (c) varför dessa motioner bör avslås.
När det gäller förslagen till lokalisering av fartyg och anläggningar i
motionerna Fö602 (mp) och Fö605 (v), för bl.a. miljöskydd, anser utskottet att
det bör ankomma på regeringen eller i första hand Kustbevakningen att besluta
om var dessa bör stationeras. Utskottet föreslår sålunda att motion Fö602 och
Fö605 yrkandena 1--2 avslås av riksdagen.
Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag till
Kustbevakningen anvisar ett ramanslag på 512 707 000 kr.
Försvarshögskolan
Regeringen
Försvarshögskolan (FHS) skall utbilda personal från myndigheter,
organisationer och företag för ledande befattningar inom totalförsvaret.
Försvarshögskolan skall också i syfte att få underlag för undervisningen
studera frågor som rör totalförsvaret.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar till Försvarshögskolan ett
ramanslag på 13 396 000 kr.
Utskottet
Utskottet förelsår att riksdagen bifaller regeringens förslag och till
Försvarshögskolan anvisar ett ramanslag på 13 396 000 kr.
Flygtekniska försöksanstalten
Regeringen
Flygtekniska försöksanstalten (FFA) skall främja utvecklingen av
flygtekniken
inom landet. Regeringen föreslår att riksdagen till Flygtekniska
försöksanstalten anvisar ett ramanslag på 30 244 000 kr, samt ett anslag för
den avgiftsfinansierade verksamheten på 1 000 kr.
Motionen
Enligt motion Fö205 (mp partimotion) har Flygtekniska försöksanstalten som
övergripande mål att främja utvecklingen av flygtekniken i landet.
Motionärerna
anser att det i stället är utvecklingen av andra transportslag som behöver
ökade resurser. Miljöpartiet vill därför anslå 2 miljoner kronor mindre
(yrkande 4) än regeringen och inrikta en väsentlig del av verksamheten mot att
främja utvecklingen av utsläpps- och bullerreducerande teknik inom
flygverksamheten (yrkande 5).
Utskottet
Enligt vad utskottet inhämtat finansieras ca 80 % av FFA:s verksamhet genom
intäkter från olika uppdragsgivare. Verksamhetens inriktning styrs således av
uppdragsgivarnas önskemål. Den rent anslagsfinansierade verksamheten avser
lånsiktig kunskapsuppbyggnad för att på sikt kunna tillgodose uppdragsgivarnas
forsknings- och utvecklingsönskemål. Mot bakgrund av vad utskottet anfört bör
riksdagen inte bifalla motion Fö205 yrkandena 4--5.
Utskottet förelår att riksdagen bifaller regeringens förslag och till
Flygtekniska anstalten anvisar ett ramanslag på 30 224 000 kr, samt till
Flygtekniska anstalten: Avgiftsfinansierad verksamhet ett anslag på 1 000 kr.
Totalförsvarets pliktverk
Regeringen
Totalförsvarets pliktverk -- som inrättas den 1 juli 1995 -- skall svara för
inskrivning och redovisning av pliktpersonal inom totalförsvaret. Samtidigt
avvecklas Värnpliktsverket och Vapenfristyrelsen. Riksdagen godkände den 15
december 1994 regeringens proposition 1994/95:6 om totalförsvarsplikt.
Pliktverkets huvudsakliga uppgifter regleras i den antagna lagen om
totalförsvarsplikt. Detta innebär att verket tar över vissa uppgifter --
förutom från Värnpliktsverket och Vapenfristyrelsen -- även från
länsstyrelserna, Räddningsverket, Socialstyrelsen och Arbetsmarknadsstyrelsen
som rör hantering av pliktpersonal.
Regeringen föreslår att riksdagen till Totalförsvarets pliktverk anvisar ett
ramanslag på 314 371 000 kr.
Utskottet
Utskottet föreslår att riksdagen bifaller regeringens förslag och till
Totalförsvarets pliktverk anvisar ett ramanslag på 314 371 000 kr.
Myndigheten för avveckling av vissa verksamheter inom totalförsvaret
Regeringen
Myndigheten för avveckling av vissa verksamheter inom totalförsvaret (TAV)
skall verka för att all personal, som har sagts upp från en anställning vid
myndighet inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde, vid uppsägningstidens
slut skall ha ett nytt arbete eller annan acceptabel lösning.
Regeringen föreslår att riksdagen till Myndigheten för avveckling av vissa
verksamheter inom totalförsvaret anvisar ett anslag på 1 000 kr.
Utskottet
Utskottet föreslår att riksdagen bifaller regeringens förslag och till
Myndigheten för avveckling av vissa verksamheter inom totalförsvaret anvisar
ett anslag på 1 000 kr.
Vissa mindre nämnder
Regeringen
Anslaget avser att finansiera verksamheten vid Riksvärderingsnämnden, de
lokala värderingsnämnderna, fiskeskyddsnämnder inom Försvarsdepartementets
verksamhetsområde, Försvarsmaktens flygförarnämnd och Försvarets
underrättelsenämnd. Regeringen föreslår att riksdagen till Vissa mindre
nämnder
anvisar ett förslagsanslag på 743 000 kr.
Utskottet
Utskottet föreslår att riksdagen bifaller regeringens förslag och till Vissa
mindre nämnder anvisar ett förslagsanslag på 743 000 kr.
Överklagandenämnden för totalförsvaret
Regeringen
Riksdagen har den 15 mars 1995 beslutat (1994/95:FöU6, rskr. 1994/95:200)
att
Försvarets personalnämnd skall läggas ned den 30 juni 1995 och att vissa
uppgifter förs över till Totalförsvarets tjänstepliktsnämnd som ombildas och
byter namn till Överklagandenämnden för totalförsvaret. Regeringen föreslår
att
riksdagen till Överklagandenämnden för totalförsvaret anvisar ett ramanslag på
8 441 000 kr.
Motionen
I sin motion Fö205 vill Miljöpartiet de gröna anslå samma summa som
regeringen till nämnden, samtidigt som man poängterar vikten av det civila
medbestämmandet i nämnden (yrkande 11).
Utskottet
Utskottet erinrar om att nämndens sammansättning beslutas av regeringen.
Utskottet räknar med att den nya nämndens sammansättning får ett dominerande
civilt inslag i likhet med den praxis som gällt för de tidigare nämnderna.
Därmed torde motionärens önskemål i den delen (yrkande 11) tillgodoses, och
behöver därför inte bifallas av riksdagen.
Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag till
Överklagandenämnden för totalförsvaret anvisar ett ramanslag på 8 441 000
kr.
Totalförsvarets chefsnämnd
Regeringen
Totalförsvarets chefsnämnd skall verka för samordning av de centrala
myndigheternas verksamhet inom totalförsvaret. Regeringen föreslår att
riksdagen till Totalförsvarets
chefsnämnd anvisar ett förslagsanslag på 1 107 000 kr.
Utskottet
Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag till
Totalförsvarets chefsnämnd anvisar ett förslagsanslag på 1 107 000 kr.
Delegationen för planläggning av efterforskningsbyråns verksamhet
Regeringen
Delegationens uppgift är att planlägga verksamheten vid efterforskningsbyrån
för krigsfångar och civilinternerade. Regeringen föreslår riksdagen att till
Delegationen för planläggning av efterforskningsbyråns verksamhet anvisa ett
förslagsanslag på 308 000 kr.
Utskottet
Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag till
Delegationen för planläggning av efterforskningsbyråns verksamhet anvisar ett
förslagsanslag på 308 000 kr.
Statens haverikommission, utredning av allvarliga olyckor
Regeringen
För att täcka vissa fasta kostnader inom Statens haverikommission föreslår
regeringen att riksdagen under fjärde huvudtiteln till Utredning av allvarliga
olyckor anvisar ett förslagsanslag på 1 378 000 kr.
Utskottet
Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag till
Utredning av allvarliga olyckor anvisar ett förslagsanslag på 1 378 000 kr.
Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsvaret
Regeringen
Anslaget avser att finansiera bidrag som ges som stöd till de frivilliga
försvarsorganisationer som anges i förordningen (1994:524) om frivillig
försvarsverksamhet för del av deras verksamhet att främja totalförsvaret och
som därvid omfattar bl.a. försvarsupplysning och rekrytering.
Regeringen betonar de frivilliga försvarsorganisationernas ovärderliga
insatser för landets försvar såväl i fred som i krig. Frivilligarbetet fyller
en viktig uppgift genom att väcka ett allmänt försvarsintresse. Mot den
bakgrunden vill regeringen skapa goda förutsättningar för att de frivilliga
försvarsorganisationerna skall kunna verka. Därför bör anslaget för den
verksamheten inte vidkännas någon besparing för budgetåret 1995/96.
Regeringen föreslår att riksdagen till Stöd till frivilliga
försvarsorganisationer inom totalförsvaret anvisar ett anslag på 148 157 000
kr.
Motionerna
I motion Fö204 (v partimotion) yrkande 6, föreslås att riksdagen anvisar 20
miljoner kronor mindre än vad regeringen har föreslagit, eftersom de
frivilliga
försvarsorganisationernas uppgifter minskar som en konsekvens av vad som
anförs
i motionen.
Miljöpartiet vill i motion Fö205 (yrkande 6) anslå lika mycket pengar som
regeringen, men anser att kriterierna för dem som skall få bidrag bör
utvidgas.
Stöd bör även kunna utgå till fredsorganisationer, t.ex. Svenska Freds- och
skiljedomsföreningen och andra intresseorganisationer för försvarsfrågor.
Utskottet
Utskottet delar regeringens uppfattning om den stora betydelse som de
frivilliga försvarsorganisationerna har. Genom organisationernas verksamhet
ges
stora medborgargrupper en chans att engagera sig i, och göra en insats för
totalförsvaret på ett sätt som annars kanske inte varit möjligt.
Försvarspolitiken får en bred och djup förankring. Stödet till de frivilliga
försvarsorganisationerna bör inte relateras till det omedelbara
utbildningsbehovet för att tillgodose krigsorganisationens behov av
frivilligpersonal, utan bör även utgå som ett allmänt stöd till
organisationerna. Utskottet biträder därför regeringens förslag att anslaget
inte bör vidkännas någon besparing för 1995/96. Motion Fö204 (v) yrkande 6
bör
därför inte bifallas av riksdagen.
Organisationernas verksamhet skall bland annat avse rekrytering och
utbildning av personal för uppgifter inom totalförsvaret. De organisationer
som
nämns i motion Fö205 (mp) yrkande 6, har inte sådant syfte. Därför bör de inte
bli berättigade till statligt stöd för sin verksamhet över detta anslag.
Utskottet erinrar om att de organisationer som motionärerna tar upp, kan
beviljas statligt bidrag för sin verksamhet från medel som anvisas under
tredje
huvudtiteln. Motionsyrkandet bör därför inte bifallas av riksdagen.
Utskottet föreslår sålunda att riksdagen i enlighet med regeringens förslag
till Stöd till de frivilliga försvarsorganisationerna inom totalförsvaret
anvisar ett anslag på 148 157 000 kr.
Utbildning av totalförsvarspliktiga som fullgör civilplikt
Regeringen
Det civila försvarets behov av personal skall tillgodoses genom anställda,
frivilliga och totalförsvarspliktiga som skrivits in för civilplikt. Lagen om
totalförsvarsplikt, som träder i kraft den 1 juli 1995, medger att den som
skrivits in för civilplikt får en grundutbildning om högst 320 dagar före
utgången av det kalenderår när han fyller 24 år. Efter denna tidpunkt kan
grundutbildningen endast omfatta 60 dagar. Behovet i krig skall vara styrande
för inskrivningen och utbildningen av den som fullgör civilplikt.
Den nuvarande ordningen med ett särskilt uttagningssystem för vapenfria
upphör. Totalförsvarspliktiga som beviljas vapenfri tjänst skall i
fortsättningen fullgöra den inom ramen för civilplikten.
Regeringen avser att senare besluta inom vilka verksamheter som civilplikt
skall kunna fullgöras och därefter göra den slutliga fördelningen av anslaget
på olika myndigheter.
Regeringen föreslår att riksdagen till Utbildning av civilpliktiga anvisar
ett förslagsanslag på 204 574 000 kr.
Utskottet
Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av regeringens förslag till
Utbildning av totalförsvarspliktiga som fullgör civilplikt anvisar ett
förslagsanslag på 204 574 000 kr.
Säkerhetsskyddet i riksdagen
Motionen
I motion Fö903 (c) föreslås en ändring av lagen (1990:217) om skydd för
samhällsviktiga anläggningar. Motionärerna erinrar om att riksdagen själv
svarar för sin förvaltning. Dit hör även frågor om säkerhetsskyddet i
riksdagens byggnader. Enligt lagen fordras ett medgivande från talmannens sida
för att regeringen skall kunna förklara att riksdagens byggnader skall vara
skyddsobjekt. Regeringen har år 1991 beslutat att riksdagens byggnader skall
vara skyddsobjekt enligt skyddslagen. Beslutet är emellertid inte begränsat i
tiden. Motionärerna anser att beslut om att förklara riksdagens byggnader som
skyddsobjekt bör vara tidsbegränsat och således bara avse en viss bestämd tid
och högst för ett år varje gång.
Utskottet
Enligt 3 § lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktiga
anläggningar m.m. beslutar regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer, att en anläggning skall utgöra
skyddsobjekt. I 2 § förordningen (1990:1334) om skydd för
samhällsviktiga anläggningar m.m. har regeringen bemyndigat
vissa myndigheter att besluta om skyddsobjekt. Såvitt avser
riksdagens och regeringens byggnader har något sådant
bemyndigande dock inte lämnats. Det är således regeringen
som beslutar om riksdagens byggnader skall utgöra
skyddsobjekt. Enligt 6 § första stycket lagen om skydd för
samhällsviktiga anläggningar m.m. får dock riksdagens
byggnader förklaras som skyddsobjekt endast efter
medgivande av talmannen.
Om riksdagen vill att ett beslut om att riksdagens
byggnader skall utgöra skyddsobjekt skall vara
tidsbegränsat, kan det uppnås genom att talmannen begränsar
sitt medgivande till att avse viss tid. En sådan
begränsning av medgivandet får till följd att regeringen
på motsvarande sätt måste tidsbegränsa sitt beslut. Det krävs således inte
någon lagändring för att möjliggöra för riksdagen att -- genom talmannen --
uppnå en tidsbegränsning av regeringens beslut om att förklara riksdagens
byggnader som skyddsobjekt. Utskottet anser därför att motion Fö903 (c) bör
avslås.
Hemställan
Utskottet hemställer
Säkerhets- och försvarspolitiken
1. beträffande lag om väpnad styrka för tjänstgöring utomlands att
riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1992:1153) om
väpnad styrka för tjänstgöring utomlands,
2. beträffande Sveriges säkerhetspolitiska miljö och dess konsekvenser för
försvaret
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Fö202 yrkandena 4--6 och 14,
1994/95:Fö203 yrkande 1, 1994/95:Fö204 yrkande 1, 1994/95:Fö337 yrkande 1 och
1994/95:U401 yrkande 3,
res. 1 (m)
res. 2 (fp)
3. beträffande att avskaffa det militära försvaret och verka för ett
internationellt förbud mot krig
att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö206,
4. beträffande Sveriges anpassning mot andra hot än militära
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Fö201 yrkandena 1 och 14 samt
1994/95:Fö332 yrkande 1,
res. 3 (mp)
5. beträffande folkomröstning efter regeringskonferensen år 1996
att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö201 yrkande 13,
res. 4 (mp)
6. beträffande hemvändande FN-soldater
att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö343.
Försvarsutskottets uppföljning
7. beträffande medelsberäkningen inom ramanslaget till Försvarsmakten
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har
anfört,
8. beträffande godkännande av verksamhetens inriktning för Försvarsmaktens
program
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har
anfört,
9. beträffande riksdagens inflytande över försvarsplaneringen
att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö337 yrkande 2,
res. 5 (fp)
10. beträffande planeringsförutsättningar för totalförsvaret
att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö202 yrkande 7,
Försvarsmakten m.m.
11. beträffande besparingsinriktning
att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:Fö202 yrkande 8 och 11,
1994/95:Fö203 yrkande 5 i denna del och 1994/95:Fö337 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
res. 6 (m) - delvis
res. 7 (fp)
12. beträffande ytterligare besparingar
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Fi219 yrkande 18 och 1994/95:Fö204
yrkande 2 i denna del,
13. beträffande krigsorganisationens struktur m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Fö314 och 1994/95:Fö339,
14. beträffande militära resurser för civila ändamål
att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö342 yrkande 1,
15. beträffande verksamhetsinriktning för Försvarsmaktens program för
budgetåret 1995/96
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har
anfört,
16. beträffande ledningsstruktur vid alleuropeiskt försvarssamarbete
att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö318,
res. 8 (fp) - motiv.
17. beträffande senareläggning av anskaffning av mörkerriktmedel till
pansarvärnsrobot 56 m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Fö203 yrkande 5 i denna del och
1994/95:Fö337 yrkande 5,
res. 9 (m) - delvis
res. 10 (fp)
18. beträffande brigadorganisationen
att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö204 yrkande 2 i denna del,
res. 11 (v) - delvis
19. beträffande taktisk ledning av Sydkustens marinkommando
att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö323 yrkande 1,
21. beträffande avbrytande av projektet Ubåt 2000 m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Fö204 yrkande 2 i denna del och
1994/95:Fö317,
res. 13 (v, mp)
22. beträffande fast marint försvar längs Norrlandskusten
att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö321 yrkande 2,
23. beträffande framtida ledning av Blekinge flygflottilj
att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö323 yrkande 2,
24. beträffande nedläggning av två J 35-divisioner m.m.
att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö204 yrkande 2 i denna del,
res. 14 (v) - delvis
25. beträffande försvarsverksamheten i Blekinge
att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö323 yrkandena 3 och 4,
26. beträffande kompensation för försliten materiel
att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner att
Försvarsmakten genom beslut om merutgift på anslaget A 1. Försvarsmakten m.m.
får kompensation för förslitning av materiel som använts i FN-tjänst,
27. beträffande anslag till Försvarsmakten
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motionerna 1994/95:Fö203 yrkande 5 i denna del, 1994/95:Fö204 yrkande 3 och
1994/95:Fö205 yrkande 1 till Försvarsmakten för budgetåret 1995/96
under fjärde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 59 260 534 000 kr,
res. 15 (m) - delvis
res. 16 (fp) - motiv.
- villk. 7 och 10
res. 17 (v)
res. 18 (mp)
28. beträffande delindex för materielandelen i JAS Gripen-projektet
att riksdagen godkänner regeringens förslag till nytt delindex för
materieldelen i JAS Gripen-projektet, ingående i försvarsprisindex,
29. beträffande omräkning av planeringsramen för JAS Gripen-projektet
att riksdagen godkänner regeringens förslag till omräkning av
planeringsramen
för Gripen-projektet,
30. beträffande delserie tre av JAS Gripen-projektet
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Fö201 yrkande 4, 1994/95:Fö326 och
1994/95:Fö336,
res. 19 (v, mp)
31. beträffande leveranstakt och modifieringsbehov för JAS 39 Gripen
att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö337 yrkande 12,
32. beträffande export av JAS 39 Gripen
att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö201 yrkande 5,
33. beträffande bullerstörningar av JAS Gripen
att riksdagen avslår motion 1994/95:T224 yrkande 18,
34. beträffande system för beställningsbemyndiganden
att riksdagen godkänner regeringens förslag till nytt system för
beställningsbemyndiganden för materiel och anslagsfinansierade anläggningar,
35. beträffande beställningsbemyndigande för materiel m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag
bemyndigar regeringen att medge beställningar av materiel m.m. och
utvecklingsarbete för Försvarsmakten inom en kostnadsram av högst
55 800 000 000 kr för tiden efter budgetåret 1995/96,
res. 20 (mp)
36. beträffande beställningsbemyndigande för investeringar i
anslagsfinansierade anläggningar
att riksdagen med bifall till regeringens förslag bemyndigar regeringen att
medge beställningar av investeringar i anslagsfinansierade anläggningar för
Försvarsmakten inom en kostnadsram av högst 265 000 000 kr för tiden efter
budgetåret 1995/96,
37. beträffande delindex för Befästningar m.m.
att riksdagen godkänner regeringens förslag till delindex för Befästningar
m.m., ingående i försvarsprisindex,
38. beträffande justering av anslaget A 1. Försvarsmakten samt
bemyndiganderamar enligt försvarsprisindex
att riksdagen med bifall till regeringens förslag bemyndigar regeringen att
justera anslaget A 1. Försvarsmakten och bemyndiganderamarna enligt
försvarsprisindex med hänsyn till den faktiska prisutvecklingen under perioden
den 1 juli 1994 till den 31 december 1994,
39. beträffande beslutsunderlag rörande grundorganisationen
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Fö202 yrkande 12 och 1994/95:Fö337
yrkande 7,
40. beträffande förändringar i grundorganisationen
att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö330 yrkandena 2, 4 och 5,
41. beträffande kärnförsvar m.m.
att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö334,
42. beträffande maritimt centrum
att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö325,
43. beträffande mark för övningsändamål i Hässleholm
att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö344,
45. beträffande inrättande av ett brigadcentrum
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion
1994/95:Fö303 godkänner vad regeringen har anfört om inrättande av ett
brigadcentrum,
46. beträffande beställning av Ytstridsfartyg 2000
att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö319 yrkande 1,
47. beträffande varvsverksamheten på Muskö
att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö319 yrkande 2,
48. beträffande civil trafikflygarutbildning
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Fö309, 1994/95:Fö337 yrkande 9,
1994/95:Fö340 och 1994/95:K630 yrkande 7 i denna del,
49. beträffande åtgärder mot stölder av militära skjutvapen
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Fö201 yrkande 11, 1994/95:Fö302,
1994/95:Fö304 yrkandena 2--6, 1994/95:Fö306, 1994/95:Fö331, 1994/95:Ju629
yrkande 2 och 1994/95:Ju807 yrkande 12,
50. beträffande statistik över stulna/förkomna militära skjutvapen
att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö304 yrkande 1,
51. beträffande inlämning av tjänstevapen
att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö304 yrkande 7,
52. beträffande antipersonella minor
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Fö301, 1994/95:Fö305, 1994/95:Fö310,
1994/95:U404 yrkande 1 och 1994/95:U409 yrkande 2,
res. 22 (c, v, mp)
53. beträffande miljösatsningar inom försvaret
att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö201 yrkande 2 och 12,
res. 23 (mp)
55. beträffande miljökonsekvensbeskrivningar inför förändring av den
marina
grundorganisationen
att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö330 yrkande 3,
56. beträffande betydelsen av de militära förbandens närvaro för Sollefteå
kommun
att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö401 yrkande 1,
57. beträffande lokalisering av utbildning till Sollefteå
att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö401 yrkande 2,
58. beträffande utredning om Marinens ambulanshelikoptrar
att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö320,
59. beträffande Försvarsmaktens helikoptrar att riksdagen med avslag
på
motionerna 1994/95:Fö201 yrkande 15, 1994/95:Fö307, 1994/95:Fö312 och
1994/95:Fö328 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har
anfört,
Försvarsindustri och försvarsforskning
60. beträffande försvarsindustrins betydelse
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Fö203 yrkande 2, 1994/95:Fö315 och
1994/95:Fö337 yrkande 13,
res. 25 (m)
61. beträffande krisplaneringsgrupp för vapenindustrin
att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö503 yrkande 3,
62. beträffande försvarsindustriellt utlandssamarbete
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Fö502 yrkande 1 och 1994/95:Fö503
yrkande 2,
res. 26 (mp)
63. beträffande vilja till rationalisering
att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö342 yrkande 2,
64. beträffande strategisk försvarsforskning
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion
1994/95:Fö203 yrkandena 3 och 8 godkänner vad regeringen har anfört om
strategisk försvarsforskning,
65. beträffande anslag till Försvarets forskningsanstalt
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Försvarets
forskningsanstalt för budgetåret 1995/96 under fjärde huvudtiteln anvisar
ett
anslag på 1 000 kr,
66. beträffande anslag till Försvarsforskning: Hänsynstagande till A-, B-
och C-stridsmedel
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion
1994/95:Fö205 yrkande 3 till Försvarsforskning: Hänsynstagande till A-, B-
och C-stridsmedel, m.m. för budgetåret 1995/96 under fjärde huvudtiteln
anvisar ett ramanslag på 166 175 000 kr,
res. 27 (mp)
Vissa Försvarsmakten närstående myndigheter
67. beträffande anslag till Fortifikationsverket
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Fortifikationsverket för budgetåret 1995/96 under fjärde huvudtiteln
anvisar ett anslag på 1 000 kr,
68. beträffande bemyndigande att uppta lån i Riksgäldskontoret
att riksdagen med bifall till regeringens förslag bemyndigar regeringen att
för budgetåret 1995/96 låta Fortifikationsverket ta upp lån i
Riksgäldskontoret
för investeringar i mark, vissa anläggningar och lokaler intill ett sammanlagt
belopp av 2 000 000 000 kr,
69. beträffande anslag till Försvarets materielverk
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Försvarets
materielverk för budgetåret 1995/96 under fjärde huvudtiteln anvisar ett
anslag på 1 000 kr,
70. beträffande anslag till Militärhögskolan
att riksdagen med anledning av regeringens förslag
--dels till Militärhögskolan: Utbildning m.m. för budgetåret 1995/96
under fjärde huvudtiteln anvisar ett anslag på 1 000 kr,
--dels till Militärhögskolan: Militärhistorisk och säkerhetspolitisk
forskning m.m. för budgetåret 1995/96 under fjärde huvudtiteln anvisar ett
ramanslag på 12 857 000 kr,
71. beträffande anslag till Försvarets radioanstalt
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Försvarets
radioanstalt för budgetåret 1995/96 under fjärde huvudtiteln anvisar ett
ramanslag på 604 889 000 kr,
Ersättning för kroppsskador
72. beträffande anslag till Ersättningar för kroppsskador
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Ersättningar för kroppsskador för budgetåret 1995/96 under fjärde
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 111 297 000 kr,
Övrigt
73. beträffande utlokaliseringar till Bodens garnison
att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö338,
74. beträffande militära skyddsområden
att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö341,
75. beträffande idrottsplutoner
att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr414 yrkande 4,
76. beträffande avveckling av F 6:s byggnader
att riksdagen avslår motion 1994/95:A443 yrkande 2,
Det civila försvaret
77. beträffande principerna för statsmakternas styrning av det civila
försvaret
att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner principerna för
statsmakternas styrning av det civila försvaret,
78. beträffande den ekonomiska ramen för det civila försvaret
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion
1994/95:Fö205 yrkande 14 fastställer anslagen på statsbudgeten inom den
ekonomiska ramen för budgetåret 1995/96 till 3 283 214 000 kr,
79. beträffande metodik för att bedöma påfrestningar i fred och krig
att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö337 yrkande 14,
80. beträffande anslag till Överstyrelsen för civil beredskap: Civil
ledning och samordning
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion
1994/95:Fö205 yrkande 12 till Överstyrelsen för civil beredskap: Civil
ledning och samordning för budgetåret 1995/96 under fjärde huvudtiteln
anvisar ett ramanslag på 119 960 000 kr,
res. 28 (mp)
81. beträffande anslag till Överstyrelsen för civil beredskap: Tekniska
åtgärder i ledningssystemet m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion
1994/95:Fö205 yrkande 13 till Överstyrelsen för civil beredskap: Tekniska
åtgärder i ledningssystemet m.m. för budgetåret 1995/96 under fjärde
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 107 710 000 kr,
res. 29 (mp)
82. beträffande anslag till Civilbefälhavarna
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion
1994/95:Fö204 yrkande 4 till Civilbefälhavarna för budgetåret 1995/96
under
fjärde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 53 940 000 kr,
res. 30 (v)
83. beträffande anslag till Kompetensutveckling och stöd till
länsstyrelserna
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Kompetensutveckling och stöd till länsstyrelserna för budgetåret 1995/96
under fjärde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 4 500 000 kr,
84. beträffande anslag till Ersättning till kommunerna för
beredskapsförberedelser
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Ersättning till
kommunerna för beredskapsförberedelser för budgetåret 1995/96 under fjärde
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 243 121 000 kr,
85. beträffande anslag till Befolkningsskydd och räddningstjänst
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion
1994/95:Fö203 yrkande 6 till Befolkningsskydd och räddningstjänst för
budgetåret 1995/96 under fjärde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 984 795
000 kr,
res. 31 (m)
86. beträffande anslag till Skyddsrum m.m.
att riksdagen
dels med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motionerna 1994/95:Fö203 yrkande 7 och 1994/95:Fö204 yrkande 5 till
Skyddsrum m.m. för budgetåret 1995/96 under fjärde huvudtiteln anvisar ett
förslagsanslag på 681 509 000 kr,
dels bemyndigar regeringen att merbelasta anslaget Skyddsrum m.m. för
budgetåret 1995/96 på grund av ett eventuellt underutnyttjande av anslaget för
budgetåret 1994/95,
87. beträffande bemyndigande angående skyddsrum
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1994/95:Fö337 yrkande 10 bemyndigar regeringen att för budgetåret
1995/96 medge att ersättning utgår för beställningar av skyddsrum m.m. inom en
kostnadsram av 516 000 000 kr,
res. 32 (m, fp, kds)
88. beträffande anslag till Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra
naturolyckor
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion
1994/95:Fö205 yrkande 9 till Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra
naturolyckor för budgetåret 1995/96 under fjärde huvudtiteln anvisar ett
anslag på 37 500 000 kr,
res. 33 (mp)
89. beträffande förebyggande åtgärder mot miljökatastrofer
att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö205 yrkande 10,
res. 34 (mp)
90. beträffande anslag till Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst
m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Ersättning för
verksamhet vid räddningstjänst m.m. för budgetåret 1995/96 under fjärde
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr,
91. beträffande räddningstjänstens finansieringssystem
att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö403,
92. beträffande larmsituationen i Ringhals närområde
att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö701,
93. beträffande beredskapen i fred på oljedistributionsområdet
att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö702,
94. beträffande armaturer i cisternvagnar
att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö706,
95. beträffande organisationen av svenska räddningsinsatser
att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö604,
96. beträffande sjötransporter i Stockholms skärgård
att riksdagen avslår motion 1994/95:A472 yrkande 5,
97. beträffande en räddningskår vid miljökatastrofer
att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo641 yrkande 23,
98. beträffande riskforskning och riskforskningsorganisation
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Fö501, 1994/95:Fö703, 1994/95:Fö704,
1994/95:Fö705 och 1994/95:K630 yrkande 7 i denna del,
99. beträffande anslag till Styrelsen för psykologiskt försvar
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion
1994/95:Fö205 yrkande 7 till Styrelsen för psykologiskt försvar för
budgetåret 1995/96 under fjärde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på
21 814 000 kr,
res. 35 (mp)
100. beträffande icke-militärt motstånd
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Fö201 yrkande 7 och 1994/95:Fö205
yrkande 8,
101. beträffande anslag till Överstyrelsen för civil beredskap:
Försörjning
med industrivaror
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Överstyrelsen för
civil beredskap: Försörjning med industrivaror för budgetåret 1995/96 under
fjärde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 102 027 000 kr,
102. beträffande bemyndigande om beredskapslån
att riksdagen med bifall till regeringens förslag bemyndigar regeringen att
inom en kostnadsram av 75 000 000 kr godkänna avtal om nya beredskapslån som
medför utbetalningar under senare budgetår,
103. beträffande anslag till Överstyrelsen för civil beredskap:
Industriella åtgärder för budgetåret 1995/96
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Överstyrelsen för
civil beredskap: Industriella åtgärder
under fjärde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 3 549 000 kr,
104. beträffande anslag till Överstyrelsen för civil beredskap:
Kapitalkostnader
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Överstyrelsen för
civil beredskap: Kapitalkostnader för budgetåret 1995/96 under fjärde
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 251 925 000 kr,
105. beträffande anslag till Överstyrelsen för civil beredskap: Täckande
av
förluster till följd av statliga beredskapsgarantier m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Överstyrelsen för
civil beredskap: Täckande av förluster till följd av statliga
beredskapsgarantier m.m. för budgetåret 1995/96 under fjärde huvudtiteln
anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr,
106. beträffande det civila försvarets stöd till Försvarsmakten
att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö202 yrkande 13.
Anställda och totalförsvarspliktiga
107. beträffande värnpliktsutbildningen och utbildningsreserven
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Fö203 yrkande 4, 1994/95:Fö311,
1994/95:Fö313, 1994/95:Fö321 yrkande 3 och 1994/95:Fö337 yrkande 4,
108. beträffande anställd personal
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Fö308, 1994/95:Fö322 och
1994/95:Fö337 yrkande 11,
110. beträffande civilmotstånd och alternativa försvarsformer
att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö202 yrkande 9,
111. beträffande ett könsneutralt uttagningssystem
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Fö207 och 1994/95:Fö329,
res. 37 (fp)
112. beträffande frivillig värntjänst
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Fö333 yrkandena 2--4 och
1994/95:Fö901,
res. 38 (mp)
113. beträffande civilplikt
att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö402,
Övrig verksamhet
114. beträffande anslag till Statens försvarshistoriska museer
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion
1994/95:Fö902 till Statens försvarshistoriska museer för budgetåret
1995/96 under fjärde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 68 201 000 kr,
115. beträffande anslag till Kustbevakningen
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motionerna 1994/95:Fö205 yrkande 2, 1994/95:Fö601, 1994/95:Fö602,
1994/95:Fö603
och 1994/95:Fö605 till Kustbevakningen för budgetåret 1995/96 under fjärde
huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 512 707 000 kr,
res. 39 (mp)
116. beträffande anslag till Försvarshögskolan
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Försvarshögskolan
för budgetåret 1995/96 under fjärde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på
13 396 000 kr,
117. beträffande anslag till Flygtekniska försöksanstalten
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion
1994/95:Fö205 yrkandena 4 och 5 till Flygtekniska försöksanstalten för
budgetåret 1995/96 under fjärde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på
30 244 000 kr,
res. 40 (mp)
118. beträffande anslag till Flygtekniska försöksanstalten:
Avgiftsfinansierad verksamhet
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Flygtekniska försöksanstalten: Avgiftsfinansierad verksamhet för
budgetåret
1995/96 under fjärde huvudtiteln anvisar ett anslag på 1 000 kr,
119. beträffande anslag till Totalförsvarets pliktverk
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Totalförsvarets
pliktverk för budgetåret 1995/96 under fjärde huvudtiteln anvisar ett
ramanslag på 314 371 000 kr,
120. beträffande anslag till Myndigheten för avveckling av vissa
verksamheter inom totalförsvaret
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Myndigheten för
avveckling av vissa verksamheter inom totalförsvaret för budgetåret 1995/96
under fjärde huvudtiteln anvisar ett anslag på 1 000 kr,
121. beträffande anslag till Vissa mindre nämnder
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Vissa mindre
nämnder för budgetåret 1995/96 under fjärde huvudtiteln anvisar ett
förslagsanslag på 743 000 kr,
122. beträffande anslag till Överklagandenämnden för totalförsvaret
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion
1994/95:Fö205 yrkande 11 till Överklagandenämnden för totalförsvaret för
budgetåret 1995/96 under fjärde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på
8 441 000 kr,
123. beträffande anslag till Totalförsvarets chefsnämnd
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Totalförsvarets
chefsnämnd för budgetåret 1995/96 under fjärde huvudtiteln anvisar ett
förslagsanslag på 1 107 000 kr,
124. beträffande anslag till Delegationen för planläggning av
efterforskningsbyråns verksamhet
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Delegationen för
planläggning av efterforskningsbyråns verksamhet för budgetåret 1995/96
under fjärde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 308 000 kr,
125. beträffande anslag till Statens haverikommission, utredning av
allvarliga olyckor
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Utredning av
allvarliga olyckor för budgetåret 1995/96 under fjärde huvudtiteln anvisar
ett förslaganslag på 1 378 000 kr,
126. beträffande anslag till Stöd till frivilliga
försvarsorganisationer inom totalförsvaret
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motionerna 1994/95:Fö204 yrkande 6 och 1994/95:Fö205 yrkande 6 till Stöd
till
de frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsvaret för budgetåret
1995/96 under fjärde huvudtiteln anvisar ett anslag på 148 157 000 kr,
127. beträffande anslag till Utbildning av totalförsvarspliktiga som
fullgör civilplikt
att riksdagen med anledning av regeringens förslag till Utbildning av
totalförsvarspliktiga som fullgör civilplikt för budgetåret 1995/96 under
fjärde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 204 574 000 kr,
128. beträffande Säkerhetsskyddet i riksdagen
att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö903.
Stockholm den 25 april 1995
På försvarsutskottets vägnar
Arne Andersson
I beslutet har deltagit: Arne Andersson (m), Britt Bohlin (s), Christer
Skoog (s), Sven Lundberg (s), Henrik Landerholm (m), Anders Svärd (c), Ola
Rask (s), My Persson (m), Lennart Rohdin (fp), Birgitta Gidblom (s), Jan
Jennehag (v), Olle Lindström (m), Åke Carnerö (kds), Jörgen Persson (s), Ulf
Kero (s), Thomas Julin (mp) och Nils-Göran Holmqvist (s).
Reservationer
1. Sveriges säkerhetspolitiska miljö och dess konsekvenser för försvaret
(mom. 2)
Arne Andersson, Henrik Landerholm, My Persson och Olle Lindström (alla m)
anser
dels att den del av utskottets anförande som på s. 30 börjar med
"Utskottet erinrar" och på s. 31 slutar med "analysen tillgodoses" bort ha
följande lydelse:
Utskottet kan efter att ha tagit del av regeringens redogörelse konstatera
brister i regeringens bedömning av det säkerhetspolitiska läget i Sveriges
närområde.
Samtidigt som situationen som helhet fortfarande är gynnsam och risken för
angrepp mot Sverige begränsad under nu överblickbar tid är osäkerheten, enligt
utskottets mening, större än tidigare.
Det finns därför anledning att starkt ifrågasätta den förenklade beskrivning
som regeringen gör i proposition 1994/95:100, där man menar att "den
internationella utvecklingen befäster ... de gynnsamma säkerhets- och
försvarspolitiska förutsättningarna."
De allmänna, och enligt utskottets mening, ogrundade förhoppningar om en
relativt snabb demokratisering och stabilisering i Ryssland som fanns 1992 har
inte infriats. Osäkerheten har snarast institutionaliserats. Förhoppningarna
om snabba förändringar till det bättre har grusats. I detta avseende är läget
också för vårt land sämre.
I stället för att felaktigt ta kortsiktiga förändringar till intäkt för
snabba förändringar av försvarspolitiken borde regeringen inse nödvändigheten
av långsiktighet. Denna långsiktighet är en förutsättning för en trovärdig och
hållfast försvarspolitik. Vad statsmakterna gör med försvaret nu, påverkar i
första hand läget på andra sidan sekelskiftet. Därför måste denna långsiktiga
osäkerhet tillåtas styra försvarspolitiken redan i dag.
Den militära potentialen i Sveriges närområde har visserligen minskat sedan
1992, även om tendenser till reorganisation och stabilisering i den ryska
krigsmakten noterats under senare tid. Den ryska militärdoktrin som
fastställts är ett exempel på hur det svenska läget faktiskt försämras om
avsedd planering genomförs. De strategiskt rörliga styrkor som avses vara
upprättade kring sekelskiftet innebär att den ryska krigsmaktens förmåga till
ett strategiskt överfall kan öka.
Den politiska osäkerheten och de många frågetecknen kring Rysslands väg är
ännu tydligare i dag än 1992 och utgör därför en viktig del av
beslutsunderlaget såväl vid bedömningen av regeringens nu aktuella förslag som
inför nästa försvarsbeslut.
dels att den del av utskottets anförande som på s. 31 börjar med "Mot
bakgrund" och slutar med "av riksdagen" bort ha följande lydelse:
Mot bakgrund av vad utskottet har anfört bör riksdagen med bifall till motion
Fö203 (m) yrkande 1, med anledning av motion Fö337 (fp) yrkande 1 och med
avslag på motionerna Fö202 (kds) yrkandena 4--6 och 14, Fö204 (v) yrkande 1 och
U401 (c) yrkande 3 som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet har
anfört,
dels att utskottets hemställan i moment 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande Sveriges säkerhetspolitiska miljö och dess konsekvenser för
försvaret
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Fö203 yrkande 1 och med
anledning av motion 1994/95:Fö337 yrkande 1 samt med avslag på motionerna
1994/95:Fö202 yrkandena 4--6 och 14, 1994/95:Fö204 yrkande 1 och 1994/95:U401
yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
2. Sveriges säkerhetspolitiska miljö och dess konsekvenser för försvaret
(mom. 2)
Lennart Rohdin (fp) anser
dels att den del av utskottets anförande som på s. 30 börjar med
"Utskottet kan" och på s. 31 slutar med "analysen tillgodoses" bort ha
följande lydelse:
Utskottet kan efter att ha tagit del av regeringens redogörelse för det
säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde konstatera att den ligger väl i
linje med vad utskottet redan uttalat under innevarande riksmöte.
Den säkerhetspolitiska arkitekturen i Europa är under fortsatt utveckling.
Förutom arbetet med att reformera OSSE och inför EU:s regeringskonferens är en
fortsatt utvidgning av EU till de nya demokratierna i Öst- och Centraleuropa
det viktigaste inslaget i en utveckling mot ökad säkerhet i det nya Europa.
Inom NATO pågår 1995 en studie av förutsättningarna för en utvidgning av
försvarsalliansen. Inom några år kan NATO, som den enda försvarsalliansen i
Europa, ha utvidgats till flera nya medlemmar. Ett starkt NATO med fortsatt
starkt transatlantiskt samarbete för Europas säkerhet är en viktig faktor i
den nya europeiska säkerhetsarkitekturen.
Mot bakgrund av den sedan murens fall i Berlin hösten 1989 pågående
utvecklingen är det viktigt med den ökade handlingsfrihet som riksdagens
beslut 1992 om vår militära alliansfrihet innebär. Vad framtiden bär i sitt
sköte är inte förutsägbart. Det är viktigt att Sverige i det läget
tillförsäkrar sig stor handlingsfrihet i sin framtida försvars- och
säkerhetspolitik. Det måste vara en viktig förutsättning inför 1996 års
försvarsbeslut.
dels att den del av utskottets anförande som på s. 31 börjar med "Mot
bakgrund" och slutar med "av riksdagen" bort ha följande lydelse:
Mot bakgrund av vad utskottet har anfört bör riksdagen med bifall till motion
Fö337 (fp) yrkande 1, med anledning av motion Fö203 (m) yrkande 1 och med
avslag på motionerna Fö202 (kds) yrkandena 4--6 och 14, Fö204 (v) yrkande 1 och
U401 (c) yrkande 3 som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet har
anfört,
dels att utskottets hemställan i moment 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande Sveriges säkerhetspolitiska miljö och dess konsekvenser för
försvaret
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Fö337 yrkande 1 och med
anledning av motion 1994/95:Fö203 yrkande 1 samt med avslag på motionerna
1994/95:Fö202 yrkandena 4--6 och 14, 1994/95:Fö204 yrkande 1 och 1994/95:U401
yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
3. Sveriges anpassning mot andra hot än militära (mom. 4)
Thomas Julin (mp) anser
dels att den del av utskottets anförande som på s. 31 börjar med
"Utskottet anser" och som på s. 32 slutar med "av riksdagen" bort ha följande
lydelse:
Ett lands säkerhetspolitik berör inte bara rent militära frågor. Orsakerna
till krig och andra väpnade konflikter kan ofta ha ekonomisk, ekologisk,
religiös eller kulturell natur. Mot Sverige är de rent militära hoten inom
överskådlig tid ytterst begränsade. Andra hot är betydligt mer reella i den
meningen att de kan påverka samhällets funktionssätt samt människor, djur och
natur, hälsa och miljö. Utskottet anser det nu dags att vidga hotbilden mot
Sverige till att omfatta även hot av ekologisk natur. Dagens samhälle är
sårbart. Ett mer ekologiskt uppbyggt samhälle blir långt mer robust och
fordrar
i många avseenden långt mindre av speciella försvarsförberedelser i krig och
t.ex. under försörjningskriser. Det gäller såväl det civila som för det
militära försvaret. Ett ekologiskt samhällsbygge måste enligt utskottets
mening
komma till stånd
för att även från totalförsvarssynpunkt bättre bidra till Sveriges
säkerhetspolitik. Ett sådant synsätt bör ligga till grund för
samhällsplaneringen. Utskottet anser därför att motion Fö201 (mp) yrkandena 1
och 14 samt motion Fö332 (mp) yrkande 1 bör bifallas av riksdagen.
dels att utskottets hemställan i moment 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande Sveriges anpassning mot andra hot än militära
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Fö201 yrkandena 1 och 14
samt 1994/95:Fö332 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet har anfört,
4. Folkomröstning efter regeringskonferensen år 1996 (mom. 5)
Thomas Julin (mp) anser
dels att den del av utskottets anförande som på s. 32 börjar med
"Utskottet delar" och slutar med "inte bifallas" bort ha följande lydelse:
Utskottet utgår ifrån att regeringen kommer att samråda med berörda utskott
-- där fackkunskapen finns -- utöver det samråd som innebär att information
lämnas till EU-nämnden. Inför folkomröstningen lovade ja-sidan att Sveriges
militära alliansfrihet skulle bestå. Alliansfrihet är djupt rotad i det
svenska
folket och en grundpelare på vilken den svenska säkerhetspolitiken vilat. Ett
utvidgat militärt samarbete får inte bakvägen smygas på Sverige. Det svenska
folket måste ges tillfälle att redovisa sin mening i denna viktiga fråga.
Regeringens agerande inför och under regeringskonferensen måste föregås av en
öppen debatt. Utskottet anser att svenska folket därför nu bör utlovas en
garanti för att få säga sin mening efter EU:s översynskonferens 1996 genom en
folkomröstning, utifall Sverige ställs inför nya åtaganden eller skyldigheter
inom det försvarspolitiska området.
dels att utskottets hemställan i moment 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande folkomröstning efter regeringskonferensen år 1996
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Fö201 yrkande 13 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
5. Riksdagens inflytande över försvarsplaneringen (mom. 9)
Lennart Rohdin (fp) anser
dels att den del av utskottets anförande som på s. 38 börjar med
"Utskottet förutsätter" och slutar med "av riksdagen" bort ha följande
lydelse:
Utskottet vill, som det gjort vid olika tillfällen, understryka riksdagens
roll i försvarsplaneringen. Frågan bör ses ur ett bredare perspektiv än vad
som görs i propostionen. Eventuella förändringar i försvarets planeringssystem
bör genomföras endast om de säkerställer ett starkt parlamentariskt inflytande.
Riksdagen bör därför med bifall till motion Fö337 (fp) yrkande 2 ge regeringen
till känna vad utskottet har anfört.
dels att utskottets hemställan i moment 9 bort ha följande lydelse:
9. beträffande riksdagens inflytande över försvarsplaneringen
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Fö337 yrkande 2 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
6. Besparingsinriktning (mom. 11)
Arne Andersson, Henrik Landerholm, My Persson och Olle Lindström (alla m)
anser
dels att den del av utskottets anförande som på s. 45 börjar med "I det"
och på s. 46 slutar med "kan upprätthållas" bort ha följande lydelse:
Regeringens förslag innebär att 1992 års försvarsbeslut riskerar att förlora
sin profil. Den nedskärning på 1 950 miljoner kronor som regeringen föreslår
får allvarliga konsekvenser för Försvarsmaktens förmåga att lösa de uppgifter
som riksdagen har lagt fast.
Försvarspolitiken riskerar att förlora sin nödvändiga långsiktighet.
Även en mindre försvarsmakt kräver stora investeringar. Ju färre förband som
Sverige håller sig med, desto viktigare är det att kvaliteten på materiel,
personal och utbildning hålls på en hög internationell nivå. En minskad
förbands- och personalvolym kommer alltså inte automatiskt att innebära
möjligheter till besparingar. Först en noggrann beredningsprocess kan ge
svaret på var besparingar är möjliga och omfattningen av dem.
1992 års försvarsbeslut bör alltså fullföljas i stället för att rivas upp.
Av särskild vikt är att genomförandet av repetitionsutbildningen inte används
som budgetregulator.
dels att den del av utskottets anförande som på s. 46 börjar med "Vad
som" och slutar med "samtidigt avslås" bort ha följande lydelse:
Utskottet föreslår sammanfattningsvis att riksdagen med bifall till
kommittémotion Fö203 (m) yrkande 5 i denna del och med anledning av
motionerna Fö202 (kds) yrkandena 8 och 11 samt Fö337 (fp)
yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om
besparingsinriktning,
dels att utskottets hemställan i moment 11 bort ha följande lydelse:
11. beträffande besparingsinriktning
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Fö203 yrkande 5 i denna del och
med anledning av motionerna 1994/95:Fö202 yrkandena 8 och 11 samt
1994/95:Fö337 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
har anfört,
7. Besparingsinriktning (mom. 11)
Lennart Rohdin (fp) anser
dels att den del av utskottets anförande som på s. 45 börjar med "I det"
och som på s. 46 slutar med "kan upprätthållas" bort ha följande lydelse:
I det statsfinansiella läge som nu råder anser utskottet det inte vara
möjligt att till Försvarsmakten anslå mer medel än vad regeringen har
föreslagit i budgetpropositionen. Utskottet delar här regeringens uppfattning.
Mycket talar tvärtom för att 1996 års försvarsbeslut måste innebära en
fortsatt
anpassning av försvarskostnaderna till den nya säkerhetspolitiska utvecklingen
och till det framgent allvarliga statsfinansiella läget. Verksamheten måste
alltså anpassas till de ekonomiska resurserna. Utskottet anser det däremot
vara ytterst otillfredsställande att regeringen inte närmare föreslår hur de
nödvändiga besparingarna skall genomföras. Försvarsmakten har rätt att få mer
konkret besked av regeringen om hur denna anser att verksamheten skall
anpassas, när besparingar görs av den nu föreslagna omfattningen.
Regeringens allmänna riktlinjer att inte röra grundutbildningen av
värnpliktiga men närmast helt inställa repetitionsutbildning och senarelägga
ett stort antal materielbeställningar innebär ett allvarligt hot mot
inriktningen i 1987 och 1992 års försvarsbeslut. Försvaret kan därmed snabbt
vara tillbaka i det läge som länge rådde där kvantitet prioriterades framför
en nödvändig kvalitativt hög nivå på materiel och utbildad personal. Det kan
snabbt erodera förtroendet för det svenska försvarets förmåga särskilt hos de
närmast berörda, värnpliktiga och officerare. De har rätt att kräva att vara
förberedda och utrustade för att kunna möta den uppgift som är deras om den
skulle uppstå.
Utskottet har till skillnad från regeringen uppfattningen att en stor del av
de nu erforderliga besparingarna måste göras i form av inställd
grundutbildning under 1996. Detta är så mycket mer naturligt som nästa
försvarsbeslut har att ta ställning till omfattningen av det svenska försvaret
från 1997. Riksdagen bör därför med bifall till motion Fö337 (fp) yrkande 3 och
med anledning av motionerna Fö202 (kds) yrkandena 8 och 11 och Fö203 (m)
yrkande 5 i denna del ge regeringen till känna vad utskottet har anfört om
besparingsinriktning.
dels att den del av utskottets anförande som på s. 46 börjar med "Vad
som" och slutar med "samtidigt avslås" bort ha följande lydelse:
Utskottet föreslår sammanfattningsvis att riksdagen med bifall till
partimotion Fö337
(fp) yrkande 3 och med anledning av motionerna Fö202 (kds) yrkandena 8 och 11
samt Fö203 (m) yrkande 5 i denna del som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet har anfört.
dels att utskottets hemställan i moment 11 bort ha följande lydelse:
11. beträffande besparingsinriktning
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Fö337 yrkande 3 och med
anledning av motionerna 1994/95:Fö202 yrkandena 8 och 11 samt 1994/95:Fö203
yrkande 5 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
har anfört,
8. Ledningsstruktur vid alleuropeiskt försvarssamarbete (mom. 16,
motiveringen)
Lennart Rohdin (fp) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 48
börjar med "Nämnda samarbete" och slutar med "av riksdagen" bort ha
följande lydelse:
Nämnda samarbete förutsätter att svensk personal kan ingå i internationellt
sammansatta ledningsstaber och att svenska förband eller andra enheter kan
samverka med sådana. Här sker en utveckling som utskottet utgår ifrån bl.a.
beaktas i förberedelsearbetet inför 1996 års försvarsbeslut. Motion Fö318 (fp)
bör därför avslås av riksdagen.
9. Senareläggning av anskaffning av mörkerriktmedel till pansarvärnsrobot 56
m.m. (mom. 17)
Arne Andersson, Henrik Landerholm, My Persson och Olle Lindström (alla m)
anser
dels att den del av utskottets anförande som på s. 49 börjar med
"Utskottet har" och slutar med "3 751 000 000 kr" bort ha följande lydelse:
De av regeringen föreslagna senareläggningarna av vissa materielbeslut som
t.ex. anskaffning av mörkerriktmedel till pansarvärnsroboten 56 BILL och
renoveringen av luftvärnsrobot 70 utgör klara avsteg från kvalitetsprofilen i
1992 års försvarsbeslut och bör därför inte godkännas. Riksdagen bör därför
med bifall till motion Fö203 (m) yrkande 5 i denna del och med anledning av
motion Fö337 (fp) yrkande 5 som sin mening ge regeringen till känna vad
utskottet har anfört.
Utskottet utgår från att regeringen beslutar om en medelstilldelning till
programmet som tar hänsyn till den här förordade ändrade inriktningen.
dels att den del av utskottets anförande som på s. 50 börjar med
"Utskottet kan" och slutar med "2 967 000 000 kr" bort ha följande lydelse:
Som utskottet nyss påpekade utgör de av regeringen föreslagna
senareläggningarna av vissa materielbeslut som t.ex. anskaffning av
mörkerriktmedel till pansarvärnsrobot 56 BILL och renoveringen av
luftvärnsrobot 70 klara avsteg från kvalitetsprofilen i 1992 års
försvarsbeslut och bör därför inte godkännas. Riksdagen bör därför med bifall
till motion Fö203 (m) yrkande 5 i denna del och med anledning av motion Fö337
(fp) yrkande 5 som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet har
anfört.
Utskottet utgår från att regeringen beslutar om en medelstilldelning till
programmet som tar hänsyn till den här förordade ändrade inriktningen.
dels att den del av utskottets anförande som på s. 51 börjar med
"Utskottet har" och slutar med "7 198 000 000 kr" bort ha följande lydelse:
Som utskottet påpekat under programmen för fördelningsförband och
försvarsområdesförband utgör de av regeringen föreslagna senareläggningarna av
vissa materielbeslut som t.ex. anskaffning av mörkerriktmedel till
pansarvärnsrobot 56 BILL och renoveringen av luftvärnsrobot 70 klara avsteg
från kvalitetsprofilen i 1992 års försvarsbeslut och bör därför inte
godkännas. Riksdagen bör därför med bifall till motion Fö203 (m) yrkande 5 i
denna del och med anledning av motion Fö337 (fp) yrkande 5 som sin mening ge
regeringen till känna vad utskottet har anfört.
Utskottet utgår från att regeringen beslutar om en medelstilldelning till
programmet som tar hänsyn till den här förordade ändrade inriktningen.
dels att utskottets hemställan i moment 17 bort ha följande lydelse:
17. beträffande senareläggning av anskaffning av mörkerriktmedel till
pansarvärnsrobot 56 m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Fö203 yrkande 5 i denna del och
med anledning av motion 1994/95:Fö337 yrkande 5 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har anfört,
10. Senareläggning av anskaffning av mörkerriktmedel till pansarvärnsrobot
56
m.m. (mom. 17)
Lennart Rohdin (fp) anser
dels att den del av utskottets anförande som på s. 49 börjar med
"Utskottet har" och slutar med "3 751 000 000 kr" bort ha följande lydelse:
Utskottet har som tidigare anförts starka betänkligheter inför regeringens
förslag att närmast helt inställa repetitionsutbildning och att senarelägga
ett stort antal materielbeställningar och i stället fullt ut genomföra
grundutbildning av nya värnpliktiga. Det är en fråga om trovärdigheten i
försvarspolitiken. Svag förmåga till mörkerstrid hos svenska markstridsförband
har varit en av de allvarligaste bristerna vid sidan av bristande personligt
skydd. Att senarelägga anskaffning av mörkerriktmedel till pansarvärnsroboten
BILL utgör därför ett klart avsteg från inriktningen av 1992 års
försvarsbeslut.
Utskottet föreslår därför att riksdagen med bifall till partimotion Fö337
(fp) yrkande 5 och med anledning av motion Fö203 (m) yrkande 5 i
denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört.
Utskottet utgår från att regeringen beslutar om en medelstilldelning till
programmet som tar hänsyn till den här förordade ändrade inriktningen.
dels att den del av utskottets anförande som på s. 50 börjar med
"Utskottet kan" och slutar med "2 967 000 000 kr" bort ha följande lydelse:
Utskottet har som nyss anförts starka betänkligheter inför regeringens
förslag att närmast helt inställa repetitionsutbildning och att senarelägga
ett stort antal materielbeställningar och i stället fullt ut genomföra
grundutbildning av nya värnpliktiga. Det är en fråga om
trovärdigheten i försvarspolitiken. Svag förmåga till mörkerstrid hos svenska
markstridsförband har varit en av de allvarligaste bristerna vid sidan av
bristande personligt skydd. Att senarelägga anskaffning av mörkerriktmedel
till pansarvärnsroboten BILL utgör därför ett klart avsteg från inriktningen
av 1992 års försvarsbeslut.
Utskottet föreslår därför att riksdagen med bifall till partimotion Fö337
(fp) yrkande 5 och med anledning av motion Fö203 (m) yrkande 5 i
denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört.
Utskottet utgår från att regeringen beslutar om en medelstilldelning till
programmet som tar hänsyn till den här förordade ändrade inriktningen.
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 51 börjar med
"Utskottet har" och slutar med "7 198 000 000 kr" bort ha följande lydelse:
Utskottet har som anförts under programmen fördelningsförband och
försvarsområdesförband starka betänkligheter inför regeringens förslag att
närmast helt inställa repetitionsutbildning och att senarelägga ett stort
antal materielbeställningar och i stället fullt ut genomföra grundutbildning av
nya värnpliktiga. Det är en fråga om trovärdigheten i försvarspolitiken. Svag
förmåga till mörkerstrid hos svenska markstridsförband har varit en av de
allvarligaste bristerna vid sidan av bristande personligt skydd. Att
senarelägga anskaffning av mörkerriktmedel till pansarvärnsroboten BILL utgör
därför ett klart avsteg från inriktningen av 1992 års försvarsbeslut.
Utskottet föreslår därför att riksdagen med bifall till partimotion Fö337
(fp) yrkande 5 och med anledning av motion Fö203 (m) yrkande 5 i
denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört.
Utskottet ugår från att regeringen beslutar om en medelstilldelning till
programmet som tar hänsyn till den här förordade ändrade insriktningen.
dels att utskottets hemställan i moment 17 bort ha följande lydelse:
17. beträffande senareläggning av anskaffning av mörkerriktmedel till
pansarvärnsrobot 56 m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Fö337 yrkande 5 och med
anledning av motion 1994/95:Fö203 yrkande 5 i denna del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har anfört,
11. Brigadorganisationen (mom. 18)
Jan Jennehag (v) anser
dels att den del av utskottets anförande som på s. 51 börjar med "Att
genomföra" och slutar med "inte bifallas" bort ha följande lydelse:
Den säkerhetspolitiska situationen medger en minskning av försvarsanslagen.
Det besvärliga statsfinansiella läget understryker behovet härav. Utskottet
anser därför att det redan nu behöver fattas konkreta beslut om
verksamhetsförändringar. Antalet armébrigader bör sålunda snarast minskas från
16 till 10. Repetitionsövningar bör inte genomföras samt anskaffningen av
stridsvagn 122 avbrytas om det kan ske till lägre kostnad än att fullfölja
beställningen. Motion Fö204 (v) yrkande 2 bör därför bifallas i denna del.
dels att den del av utskottets anförande på s. 51 som börjar med
"Utskottet beräknar" och slutar med "7 198 000 000 kr" bort ha följande
lydelse:
Utskottet utgår från att regeringen beslutar om en medelstilldelning till
programmet som tar hänsyn till den här förordade ändrade inriktningen.
dels att utskottets hemställan i moment 18 bort ha följande lydelse:
18. beträffande brigadorganisationen
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Fö204 yrkande 2 i denna del som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
12. Stridsfartygsförband (mom. 20)
Lennart Rohdin (fp) anser
dels att den del av utskottets anförande som på s. 54 börjar med
"Utskottet har erfarit" och slutar med "inte bifallas" bort ha följande
lydelse:
Frågan om när YS 2000 bör tillföras är en så viktig fråga att den bör
övervägas i samband med det kommande försvarsbeslutet 1996, som bör innehålla
bl.a. ställningstaganden till den samlade kapaciteten hos våra ytstridskrafter
så att olika förnyelsebehov kan balanseras mot varandra. Riksdagen bör med
bifall till motion Fö337 (fp) yrkande 6 ge regeringen till känna vad utskottet
har anfört.
dels att utskottets hemställan i moment 20 bort ha följande lydelse:
20. beträffande stridsfartygsförband
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Fö337 yrkande 6 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
13. Avbrytande av projektet Ubåt 2000 m.m. (mom. 21)
Jan Jennehag (v) och Thomas Julin (mp)
anser
dels att den del av utskottets anförande som på s. 54 börjar med "Det
sagda" och slutar med "till 4 201 000 000 kr" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med regeringen att den gynnsamma säkerhetspolitiska
utvecklingen i vårt närområde har befästs. Politiska och materiella
förutsättningar för ett militärt angrepp mot Sverige föreligger inte längre
och kan inte, även om den säkerhetspolitiska utvecklingen tar en ogynnsam
vändning, uppstå förrän på mycket lång sikt. Denna gynnsamma säkerhetspolitiska
situation tillsammans med statens finansiella kris gör en minskning av
försvarsanslagen nödvändig. Med hänsyn till att invasionshotet över havet
minskat så kraftigt eller försvunnit föreslår utskottet att projekten YS 2000
och Ubåt 2000 avbryts.
Utskottet utgår från att regeringen beslutar om en medelstilldelning till
programmet som tar hänsyn till den här förordade ändrade inriktningen.
dels att utskottets hemställan i moment 21 bort ha följande lydelse:
21. beträffande avbrytande av projektet Ubåt 2000 m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Fö204 yrkande 2 i denna del
och 1994/95:Fö317 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har
anfört,
14. Nedläggning av två J 35-divisioner m.m. (mom. 24)
Jan Jennehag (v) anser
dels att den del av utskottets anförande som på s. 57 börjar med
"Utskottet konstaterar" och som på s. 58 slutar med "2 913 000 000 kr" bort
ha följande lydelse:
Som en del i de snara och konkreta åtgärder för att begränsa den militära
verksamheten som utskottet tidigare har förordat bör flygvapnets två
återstående J 35-divisioner läggas ned samt ytterligare två divisioner ur
37-systemet.
Utskottet utgår från att regeringen beslutar om en medelstilldelning till
programmet som tar hänsyn till den här förordade ändrade inriktningen.
dels att utskottets hemställan i moment 24 bort ha följande lydelse:
24. beträffande nedläggning av två J 35-divisioner m.m. att
riksdagen med bifall till motion 1994/95:Fö204 yrkande 2 i denna del som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
15. Anslag till Försvarsmakten m.m. (mom. 27)
Arne Andersson, Henrik Landerholm, My Persson och Olle Lindström (alla m)
anser
dels att den del av utskottets anförande som på s. 62 börjar med
"Utskottet har" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående förordat att 1992 års försvarsbeslut skall
fullföljas, med sin kvalitetssatsning. Härav följer att utskottet inte kan
godta regeringens anslagsförslag. Utskottet föreslår därför att riksdagen
bifaller kommittémotion Fö203 (m) yrkande 5 i denna del.
dels att den del av utskottets anförande som på s. 63 börjar med
"Regeringens resp." och slutar med "ramanslag på 59 260 534 000 kr"
bort ha följande lydelse:
Utskottet föreslår sålunda att riksdagen med bifall till kommittémotion
Fö203
(m) yrkande 5 i denna del och med avslag på propositionen och motionerna Fö204
(v) yrkande 3 och Fö205 (mp) yrkande 1 till Försvarsmakten för budgetåret
1995/96 anvisar ett ramanslag på 60 924 034 000 kr,
dels att utskottets hemställan i moment 27 bort ha följande lydelse:
27. beträffande anslag till Försvarsmakten m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Fö203 yrkande 5 i denna del och
med avslag på propositionen och motionerna 1994/95:Fö204 yrkande 3 och
1994/95:Fö205 yrkande 1 till Försvarsmakten m.m. för budgetåret 1995/96
under tredje huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 60 924 034 000 kr,
16. Anslag till Försvarsmakten m.m. (mom. 27, motiveringen)
Under förutsättning av bifall till reservationerna 7 och 10
Lennart Rohdin (fp) anser att den del av utskottets anförande som på s. 63
börjar med "Utskottet föreslår" och slutar med "59 260 534 000 kr" bort ha
följande lydelse:
Utskottet föreslår sålunda att riksdagen mot bakgrund av vad som tidigare
till skillnad från regeringens förslag anförts om att reducera
grundutbildning för att frigöra medel till repetitionsutbildning och
materielanskaffning och med avslag på motionerna Fö203 (m) yrkande 5 i denna
del, Fö204 (v) yrkande 3 och Fö205 (mp) yrkande 1 till Försvarsmakten m.m.
för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 59 260 534 000 kr,
17. Anslag till Försvarsmakten m.m. (mom. 27)
Jan Jennehag (v) anser
dels att den del av utskottets anförande som på s. 62 börjar med "I
partimotionerna" och på s. 63 slutar med "ramanslag på 59 260 534 000 kr"
bort ha följande lydelse:
Som utskottet tidigare framhållit motiverar den säkerhetspolitiska
situationen reduktioner av försvarsanslaget. Härutöver är det statsfinansiella
läget sådant att försvaret inte kan undantas från besparingar. Det bör vara
möjligt att på Försvarsmaktens anslag spara 4 350 miljoner kronor mer än vad
regeringen föreslår. I första hand bör materielutvecklingen och
materielanskaffningen begränsas liksom repetitionsövningarna.
Utskottet föreslår sålunda att riksdagen med bifall till motion Fö204 (v)
yrkande 3 och med avslag på regeringens förslag och motionerna Fö203 (m)
yrkande 5 i denna del och Fö205 (mp) yrkande 1 till Försvarsmakten för
budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 54 910 534 000 kr.
dels att utskottets hemställan i moment 27 bort ha följande lydelse:
27. beträffande anslag till Försvarsmakten m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Fö204 yrkande 3 och med avslag
på regeringens förslag och motionerna 1994/95:Fö203 yrkande 5 i denna del och
1994/95:Fö205 yrkande 1 till Försvarsmakten m.m. för budgetåret 1995/96
under fjärde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 54 910 534 000 kr,
18. Anslag till Försvarsmakten m.m. (mom. 27)
Thomas Julin (mp) anser
dels att den del av utskottets anförande som på s. 62 börjar med "I
partimotionerna" och på s. 63 slutar med "ramanslag på 59 260 534 000 kr"
bort ha följande lydelse:
Som utskottet tidigare framhållit motiverar den säkerhetspolitiska
situationen reduktioner av försvarsanslaget. Härutöver är det statsfinansiella
läget sådant att försvaret inte kan undantas från besparingar. Tvärtom bör
t.ex. socialförsäkringssystem, miljöförbättrande åtgärder och bistånd till
bl.a. Östeuropa prioriteras före det militära försvaret. De besparingar som
regeringen föreslår är sålunda inte tillräckliga. Anslaget bör reduceras med
ytterligare 7 000 miljoner kronor. I första hand bör materielutvecklingen och
materielanskaffningen begränsas. Härutöver bör beredskapsnivån sänkas
generellt men med undantag för beredskapen att delta med transportflyg i
hjälpsändningar.
Utskottet föreslår sålunda att riksdagen med bifall till motion Fö205 (mp)
yrkande 1 och med avslag på regeringens förslag och motionerna Fö203 (m)
yrkande 5 i denna del och Fö204 (v) yrkande 3 till Försvarsmakten för
budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 52 260 534 000 kr.
dels att utskottets hemställan i moment 27 bort ha följande lydelse:
27. beträffande anslag till Försvarsmakten m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Fö205 yrkande 1 och med avslag
på propositionen och motionerna 1994/95:Fö203 yrkande 5 i denna del och
1994/95:Fö204 yrkande 3 till Försvarsmakten m.m. för budgetåret 1995/96
under fjärde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 52 260 534 000 kr,
19. Delserie tre av JAS 39 Gripen-projektet (mom. 30)
Jan Jennehag (v) och Thomas Julin (mp) anser
dels att den del av utskottets anförande som på s. 67 börjar med "Tre
motioner" och slutar med "bör avslås" bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående framhållit att såväl den säkerhetspolitiska
situationen som det statsfinansiella läget motiverar inskränkningar i
resurstilldelningen till det militära försvaret. Hittills beslutade delar av
JAS 39 Gripen-projektet beräknas kosta skattebetalarna ca 70 miljarder kronor.
Det är viktigt att nu sätta stopp för ytterligare utgifter. Delserie tre bör
därför inte beställas.
dels att utskottets hemställan i moment 30 bort ha följande lydelse:
30. beträffande delserie tre av JAS 39 Gripen-projektet
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Fö201 yrkande 4,
1994/95:Fö326 och 1994/95:Fö336 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet har anfört,
20. Beställningsbemyndigande för materiel m.m. (mom. 35)
Thomas Julin (mp) anser
dels att den del av utskottets anförande som på s. 69 börjar med
"Utskottet, som" och slutar med "anslagsfinansierade anläggningar" bort ha
följande lydelse:
Utskottet anser det inte vara rimligt att i rådande statsfinansiella läge
långsiktigt binda upp så stor del av skattebetalarnas pengar för militär
materiel. Utskottet kan således inte tillstyrka den av regeringen föreslagna
bemyndiganderamen på 55,8 miljarder kronor. Utskottet föreslår i stället en
bemyndiganderam på 34,4 miljarder kronor vilken bedöms erforderlig för att
kunna likvidera hittills tecknade materielkontrakt. Behovet av nya
materielbeställningar bör i sin helhet prövas i det kommande försvarsbeslutet
och en ny bemyndiganderam bestämmas i anslutning härtill.
Utskottet föreslår däremot att riksdagen lämnar regeringen det begärda
bemyndigandet för anslagsfinansierade anläggningar.
dels att utskottets hemställan i moment 35 bort ha följande lydelse:
35. beträffande beställningsbemyndigande för materiel m.m.
att riksdagen med avslag på regeringens förslag bemyndigar regeringen att
medge beställningar av materiel m.m. och utvecklingsarbete för Försvarsmakten
inom en kostnadsram av högst 34 400 000 000 kr för tiden efter budgetåret
1995/96,
21. Grundutbildningen vid Norrlandskustens marinkommando (mom. 44)
Arne Andersson (m), Sven Lundberg (s), Henrik Landerholm (m), My Persson
(m), Lennart Rohdin (fp), Olle Lindström (m) och Åke Carnerö (kds) anser
dels att den del av utskottets anförande som på s. 76 börjar med
"Utskottet gör" och slutar med "bör bifallas" bort ha följande lydelse:
MKN/KA 5 är det enda marina förbandet längs Norrlandskusten. Det vore därför
fel att nu som en särlösning under pågående beredningsarbete för ett nytt
försvarsbeslut, utan hänsyn till vare sig framtida försvarsstrukturer eller
utbildningsbehov, avveckla grundutbildningen vid MKN/KA 5. Enligt utskottet
har detta förband stor betydelse för möjligheterna att kunna bedriva marin
vinterutbildning och för att ge stöd åt frivilligorganisationernas verksamhet.
Regeringen föreslår ju också att möjligheterna att kunna utnyttja
övningsområdet, med sina goda utbildningsbetingelser, tills vidare bör
bibehållas. Förbandet utgör också en resurs i det fredstida
sjöräddningsarbetet. Härtill kommer att de väntade besparingarna är osäkra i
närtid.
Övervägande skäl talar således enligt utskottets mening för att beslut om
grundutbildningen vid MKN/KA 5 bör anstå till försvarsbeslutet hösten 1996.
Härav följer att riksdagen med bifall till motionerna Fö202 (kds) yrkande 10,
Fö321 (c) yrkande 1, Fö324 (m), Fö327 (s), Fö330 (fp) yrkande 1 och Fö337 (fp)
yrkande 8 samt med anledning av motion Fö335 (m) som sin mening bör ge
regeringen till känna vad utskottet har anfört.
dels att utskottets hemställan i moment 44 bort ha följande lydelse:
44. beträffande grundutbildningen vid Norrlandskustens marinkommando
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Fö202 yrkande 10,
1994/95:Fö321 yrkande 1, 1994/95:Fö324, 1994/95:Fö327, 1994/95:Fö330 yrkande 1
och 1994/95:Fö337 yrkande 8 samt med anledning av motion 1994/95:Fö335 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
22. Antipersonella minor (mom. 52)
Anders Svärd (c), Jan Jennehag (v) och Thomas Julin (mp) anser
dels att den del av utskottets anförande som på s. 86 börjar med
"Utskottet anser" och på s. 87 slutar med "yrkande 2" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att ett internationellt totalförbud mot antipersonella
minor, ratificerat av så många länder som möjligt, utgör den enda varaktiga
lösningen på de humanitära problem som urskillningslös användning av minor ger
upphov till. För att förbudet skall ha någon verklig effekt måste det vara
tillämpligt också vid interna konflikter.
Det är möjligt att den nyss nämnda översynskonferensen, eller senare
överenskommelser om nedrustning och krigföringens humanisering, kan leda till
en sådan önskvärd bred internationell uppslutning mot antipersonella minor.
Utskottet anser dock att om Sverige menar allvar med sitt engagemang i denna
fråga, måste vi gå före och införa ett ensidigt förbud mot dessa minor. Deras
militära nytta är inte större än att vårt försvar, med vissa modifieringar,
kan avstå från detta vapensystem. För övrigt har Belgien nyligen beslutat att
förbjuda användning av antipersonella minor på belgiskt territorium. Det
svenska förslaget om ett internationellt totalförbud blir trovärdigt först om
Sverige upphör med övningar med antipersonella minor samt avvecklar och
förstör befintliga lager av sådana minor. Andra länder skulle ta intryck och
inspireras av det svenska föredömet.
Vad utskottet här har anfört innebär att riksdagen med bifall till
motionerna
Fö301 (c), Fö305 (mp), Fö310 (fp), U404 (v) yrkande 1 och U409 (s) yrkande 2
som sin mening bör ge regeringen till känna vad utskottet har anfört.
dels att utskottets hemställan i moment 52 bort ha följande lydelse:
52. beträffande antipersonella minor
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Fö301, 1994/95:Fö305,
1994/95:Fö310, 1994/95:U404 yrkande 1 och 1994/95:U409 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
23. Miljösatsningar inom försvaret (mom. 53)
Thomas Julin (mp) anser:
dels att den del av utskottets anförande som på s. 89 börjar med
"Utskottet
konstaterar" och slutar med "12 avslås" bort ha följande lydelse:
Miljöförstöringen drabbar oss alla och även det militära försvaret bidrar
till att miljöförstöringen får fortsätta. Utskottet anser att det är
självklart att det militära försvaret skall bidra till att miljöförstöringen
hejdas.
Utskottet är medvetet om att miljösatsningar med krav på miljöanpassningar
och begränsningar av miljöfarlig verksamhet får ekonomiska och
verksamhetsmässiga konsekvenser. Utskottet framhåller att dessa kostnader
kommer att betala sig på sikt. Med anledning härav bör de kostnader som kan
bli följden av sådana miljöåtgärder planeras in i Försvarsmaktens budget.
Utskottet kräver att militär verksamhet underställs samma lagar och
miljökrav som civil verksamhet, utan undantag och befrielse från miljöavgifter.
Substitutionsprincipen skall följas och miljökriterie- och
miljökonsekvensanalyser skall genomföras vid alla materielinköp,
lokaliseringsfrågor och strategiska beslut.
dels att utskottets hemställan i moment 53 bort ha följande lydelse:
53. beträffande miljösatsningar inom försvaret
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Fö201
yrkandena 2 och 12 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet har anfört,
24. Inrättande av miljövärnsregementen (mom. 54)
Thomas Julin (mp) anser
dels att den del av utskottets anförande som på s. 90 börjar med "Mot
bakgrund" och slutar med "av riksdagen" bort ha följande lydelse:
Som ett led i kampen mot miljöförstöring bör militärens resurser i form av
materiel, organisations- och ledningsförmåga tas till vara på ett
samhällsekonomiskt lönsamt sätt genom att två regementen ställs om till
miljövärnsregementen senast år 1998. Detta bör riksdagen ge regeringen till
känna. Utskottet anser att miljöhoten är reella medan de militära hoten är
potentiella och inte alls lika överhängande. Därför bör, enligt utskottets
mening, våra välorganiserade regementen utgöra en resurs i arbetet mot
miljöförstöringen.
dels att utskottets hemställan i moment 54 bort ha följande lydelse:
54. beträffande inrättande av miljövärnsregementen
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Fö201 yrkande 3
och med anledning av motionerna 1994/95:Fö332 yrkandena 2--4, 1994/95:Fö333
yrkande 1 och 1994/95:Fö401 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet har anfört,
25. Försvarsindustrins betydelse (mom. 60)
Arne Andersson, Henrik Landerholm, My Persson och Olle Lindström (alla m)
anser
dels att den del av utskottets anförande som på s. 97 börjar med "Inför
nästa" och på s. 98 slutar med "därför inte bifallas" bort ha följande
lydelse:
Grunden för försvarsindustripolitiken måste vara vad som gynnar det
nationella säkerhetsintresset mest. Under lång tid har svensk försvarsindustri
haft en mycket stor bredd i sin verksamhet men har tvingats att begränsa sina
kompetensområden och sin tillverkningskapacitet. Internationella bedömningar
tyder på en fortsatt nedgång i de försvarsindustriella betällningarna.
Omstruktureringen av den svenska försvarsindustrin har hittills förlöpt i
huvudsak väl och vissa ytterligare omstruktureringsmöjligheter föreligger.
Enligt utskottets mening måste nu emellertid steg tas mot en internationell
integration. Här är politiska viljeyttringar och stöd från regeringen av stor
betydelse. Även exportreglerna bör ses över i takt med den ökade
internationaliseringen. Svensk försvarsindustri bör ha möjlighet att gå in i
samarbete och export även för sådana system som inte primärt utvecklas för det
svenska försvarets behov.
Utskottet förordar att riksdagen med bifall till kommittémotion Fö203 (m)
yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört.
Samtidigt bör motionerna Fö337 (fp) yrkande 13 och Fö315 (s) avslås.
dels att utskottets hemställan i moment 60 bort ha följande lydelse:
60. beträffande försvarsindustrins betydelse
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Fö203 yrkande 2 och med avslag
på motionerna 1994/95:Fö315 och 1994/95:Fö337 yrkande 13 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har anfört,
dels att den del av utskottets anförande som på s. 98 börjar med
"Utskottet gör" och slutar med "yrkande 2" bort ha följande lydelse:
Enligt Romtraktatens paragraf 223 är produktion av försvarsmateriel
undantagen från EU:s ansvarsområde. I Maastrichtfördraget anges att man bör
undersöka möjligheterna till ytterligare samarbete inom vapenområdet i syfte
att upprätta en europeisk vapenagentur. En gemensam marknad för vapenindustrin
håller på att växa fram inom EU, och Sverige har i flera år aktivt försökt
komma med i detta samarbete. En svensk tjänsteman deltar t.ex. i WEAG:s
arbetsgrupp som undersöker möjligheterna för ett vapenindustriellt samarbete
och en harmonisering av vapenexportreglerna.
En bred förankring av de säkerhetspolitiska frågorna är utomordentligt
viktig i en demokrati. Utskottet, som vill stoppa vapenexporten, ser ett
moraliskt ställningstagande mot ökat försvarsindustriellt samarbete som
viktigare än kortsiktig ekonomisk vinning genom ett sådant samarbete.
Riksdagen
bör därför som sin mening ge regeringen till känna att staten inte bör
acceptera joint venture-avtal mellan svenska och utländska försvarsindustrier.
Sverige bör också bestämt avvisa en ändring av Romtraktatens text i syfte att
krigsmateriel skall betraktas som varor på en fri marknad.
Enligt utskottets mening måste en öppen och fortlöpande redovisning ske av
Sveriges agerande inom europeiskt vapensamarbete, liksom av de kostnader som
uppstår till följd av sådana engagemang. Härav följer att riksdagen bör
bifalla
motionerna Fö502 (mp) yrkande 1 och Fö503 (mp) yrkande 2.
dels att utskottets hemställan i moment 62 bort ha följande lydelse:
62. beträffande försvarsindustriellt utlandssamarbete
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Fö502 yrkande 1 och
1994/95:Fö503 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
har anfört,
27. Anslag till Försvarsforskning: Hänsynstagande till A-, B- och
C-stridsmedel, m.m. (mom. 66)
Thomas Julin (mp) anser
dels att den del av utskottets anförande som på s. 101 börjar med
"Utskottet har" och slutar med "samtidigt avslås" bort ha följande lydelse:
Som utskottet tidigare har framhållit har den säkerhetspolitiska situationen
utvecklats gynnsamt. Också hotet från insatser med icke-konventionella
stridsmedel har minskat. Utskottet anser därför att anslaget till
Försvarsforskning: Hänsynstagande till A-, B- och C-stridsmedel, m.m. kan
minska med 6 000 000 kr i förhållande till vad regeringen har föreslagit. En
tyngdpunktsvandring i forskningen bör också ske mot humanvetenskap och
fredsforskning. Riksdagen bör sålunda bifalla motion Fö205 (mp) yrkande 3 och
till nämnda anslag anvisa 160 175 000 kr för budgetåret 1995/96.
dels att utskottets hemställan i moment 66 bort ha följande lydelse:
66. beträffande anslag till Försvarsforskning: Hänsynstagande till A-, B-
och C-stridsmedel, m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Fö205 yrkande 3 och med avslag
på regeringens förslag till Försvarsforskning: Hänsynstagande till A-, B-
och C-stridsmedel, m.m. för budgetåret 1995/96 under fjärde huvudtiteln
anvisar ett ramanslag på 160 175 000 kr,
28. Anslag till Överstyrelsen för civil beredskap: Civil ledning och
samordning (mom. 80)
Thomas Julin (mp) anser
dels att den del av utskottets anförande som på s. 112 börjar med "För
att" och slutar med "därför avslås" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det civila försvaret bör stärkas på bekostnad av det
militära försvaret. Det är viktigt att ÖCB får tillräckligt med resurser för
att stödja och utbilda personer i kommuner och landsting som en följd av ett
utökat ansvar genom lagen om civilt försvar. Utskottet anser att anslaget C 1.
Överstyrelsen för civil beredskap: Civil ledning och samordning bör höjas med
6 040 000 kr utöver vad regeringen föreslagit. Härigenom vill utskottet
särskilt stödja verksamheterna Beredskapshänsyn i samhällsutvecklingen samt
Kompetensutveckling inom det civila försvaret.
dels att utskottets hemställan i moment 80 bort ha följande lydelse:
80. beträffande anslag till Överstyrelsen för civil
beredskap: Civil ledning och samordning
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Fö205 yrkande 12 och med
avslag på regeringens förslag till Överstyrelsen för civil beredskap:
Civil ledning och samordning för budgetåret 1995/96 under fjärde
huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 126 000 000 kr,
29. Anslag till Överstyrelsen för civil beredskap: Tekniska åtgärder i
ledningssystemet m.m. (mom. 81)
Thomas Julin (mp) anser
dels att den del av utskottets anförande som på s. 112 börjar med "I
samma" och slutar med "bör avslås" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det civila försvaret behöver stärkas på bekostnad av det
militära försvaret. Utskottet föreslår därför att anslaget C 2. Överstyrelsen
för civil beredskap: Tekniska åtgärder i ledningssystemet m.m. bör höjas med 2
290 000 kr utöver vad regeringen föreslagit och rikta det till verksamheten
Kommunalteknisk försörjning.
dels att utskottets hemställan i moment 81 bort ha följande lydelse:
81. beträffande anslag till Överstyrelsen för civil
beredskap: Tekniska åtgärder i ledningssystemet m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Fö205 yrkande 13 och med
avslag på regeringens förslag till Överstyrelsen för civil beredskap:
Tekniska åtgärder i ledningssystemet m.m. för budgetåret 1995/96 under
fjärde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 110 000 000 kr,
30. Anslag till Civilbefälhavarna (mom. 82)
Jan Jennehag (v) anser
dels att den del av utskottets anförande som på s. 112 börjar med
"Anslaget C 3." och på s. 113 slutar med "yrkande 4" bort ha följande lydelse:
Verksamheten inom civilbefälhavarnas verksamhet bör kunna minska. Utskottet
anser därför att anslaget bör reduceras med 6 000 000 kr jämfört med
regeringens förslag. Utskottet har i övrigt ingen erinran mot regeringens
redovisning och föreslår att riksdagen bifaller regeringens förslag till
medelsanvisningar för anslagen till Civil ledning och samordning för
budgetåret 1995/96.
dels att utskottets hemställan i moment 82 bort ha följande lydelse:
82. beträffande anslag till Civilbefälhavarna
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Fö204 yrkande 4 och med
avslag på regeringens förslag till Civilbefälhavarna för budgetåret
1995/96 under fjärde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 47 940 000 kr,
31. Anslag till Befolkningsskydd och räddningstjänst (mom. 85)
Arne Andersson, Henrik Landerholm, My Persson och Olle Lindström (alla m)
anser
dels att den del av utskottets anförande som på s. 116 börjar med
"Motionärerna i" och på s. 117 slutar med "avslås av riksdagen" bort ha
följande lydelse:
Det civila försvarets utveckling är en viktig del av profilen i
Försvarsbeslutet 1992. Lagen om civilt försvar och den överenskommelse om
medel för beredskapsförberedelser som slutits mellan staten och Svenska
Kommunförbundet utgör en god grund för formandet av ett tidsenligt civilt
försvar. Utöver de av regeringen angivna besparingarna anser utskottet att
ytterligare besparingar på anslaget till Befolkningsskydd och räddningstjänst
bör göras. Statens räddningsverk bör självt avgöra hur besparingen skall tas
ut. En möjlighet kan exempelvis vara att besparingen läggs ut som en minskning
av den totala utbildningskapaciteten eller att en av de fyra räddningsskolorna
läggs ned.
dels att utskottets hemställan i moment 85 bort ha följande lydelse:
85. beträffande anslag till Befolkningsskydd och räddningstjänst
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Fö203 yrkande 6 och med
avslag på regeringens förslag till Befolkningsskydd och räddningstjänst
för budgetåret 1995/96 under fjärde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på
947 295 000 kr,
32. Bemyndigande angående skyddsrum (mom. 87)
Arne Andersson, Henrik Landerholm, My Persson, Olle Lindström (alla m),
Lennart Rohdin (fp) och Åke Carnerö (kds) anser:
dels att den del av utskottets anförande som på s. 116 börjar med "För
att" och slutar med "yrkande 5 bifallas av riksdagen" bort ha följande
lydelse:
För att inte onödigtvis skapa ekonomiska bindningar som sträcker sig in i
den nya försvarsbeslutsperioden vill utskottet därför redan nu -- utan att i
sak föregripa det utredningsarbete som pågår -- att regeringens bemyndigande
för budgetåret 1995/96 för skyddsrum och ledningscentraler begränsas till
250 000 000 kr. Härigenom ges riksdagen och regeringen bättre förutsättningar
att undvika ekonomiska bindningar för framtiden, och därmed skapas ökad
handlingsfrihet för statsmakterna.
Riksdagen bör med bifall till motion Fö337 (fp) yrkande 10 och med anledning
av motionerna Fö203 (m) yrkande 7 och Fö204 (v) yrkande 5 ge regeringen till
känna vad utskottet har anfört om bemyndiganden att medge ersättning för
beställningar av skyddsrum m.m.
dels att utskottets hemställan i moment 87 bort ha följande lydelse:
87. beträffande bemyndigande angående skyddsrum
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Fö337 yrkande 10 och med
anledning av motionerna 1994/95:Fö203 yrkande 7 och 1994/95:Fö204 yrkande 5
och med avslag på regeringens förslag bemyndigar regeringen att för budgetåret
1995/96 medge att ersättning utgår för beställningar av skyddsrum m.m. inom en
kostnadsram av 250 000 000 kr,
33. Anslag till Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor
(mom. 88)
Thomas Julin (mp) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s. 116 börjar med "I
motion" och slutar med "yrkande 9" bort ha följande lydelse:
Det civila försvaret behöver förstärkas, framför allt när det gäller den
förebyggande verksamheten. Utskottet anser därför att anslaget Förebyggande
åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor skall höjas med 4 200 000 kr
utöver vad regeringen föreslagit.
dels att utskottets hemställan i moment 88 bort ha följande lydelse:
88. beträffande anslag till Förebyggande åtgärder mot
jordskred och andra naturolyckor
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Fö205 yrkande 9 och med
avslag på regeringens förslag till Förebyggande åtgärder mot
jordskred och andra naturolyckor för budgetåret 1995/96 under fjärde
huvudtiteln anvisar ett anslag på 41 700 000 kr,
34. Förebyggande åtgärder mot miljökatastrofer (mom. 89)
Thomas Julin (mp) anser
dels att den del av utskottets anförande som på s. 116 börjar med "I
samma" och slutar med "yrkande 10 bör avslås" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att anslaget Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra
naturolyckor även bör innefatta förebyggande åtgärder mot miljökatastrofer.
Här
bör också "smygande" katastrofer beaktas, ett av många exempel kan vara
tungmetaller och gifter i grundvattnet. En del av anslaget bör kunna ges till
utveckling av samarbete med miljö- och hälsoskyddsförvaltningen i kommunerna.
dels att utskottets hemställan i moment 89 bort ha följande lydelse:
89. beträffande förebyggande åtgärder mot miljökatastrofer
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Fö205 yrkande 10 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
35. Anslag till Styrelsen för psykologiskt försvar (mom. 99)
Thomas Julin (mp) anser
dels att den del av utskottets anförande som på s. 122 börjar med "I
fråga" och slutar med "budgetåret 1995/96" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att verksamheten vid Styrelsen för psykologiskt försvar till
stor del skall inriktas på arbetet med de icke-militära motståndsfrågorna.
Utskottet föreslår att riksdagen till Styrelsen för psykologiskt försvar för
budgetåret 1995/96 anvisar 5 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit
eller således 26 814 000 kr.
dels att utskottets hemställan i moment 99 bort ha följande lydelse:
99. beträffande anslag till Styrelsen för psykologiskt
försvar
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Fö205 yrkande 7 och med
avslag på regeringens förslag till Styrelsen för psykologiskt
försvar för budgetåret 1995/96 under fjärde huvudtiteln anvisar ett
ramanslag på 26 814 000 kr,
36. Totalvägrares fängelsestraff (mom. 109)
Thomas Julin (mp) anser
dels att den del av utskottets anförande som på s. 132 börjar med
"Utskottet har" och slutar med "avslås av riksdagen" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att frågan om fängelsestraff för totalvägrare främst har
etiska aspekter, men även ekonomiska. Fängelse behövs för att kriminella
skall få vård och för att avbryta deras kriminella verksamhet. Utskottet anser
det inte rimligt att totalvägrare ändrar sin uppfattning genom ett
fängelsestraff. I ett demokratiskt land hör det inte hemma att ha
samvetsfångar. Straffsystemkommittén behandlar för närvarande bl.a. frågan om
fängelsestraff för totalvägrare. Kommittén väntas komma med sitt förslag till
hösten. Frågan är emellertid inte ny för riksdagen. Den behandlades senast när
utskottet tog ställning till den nya lagen om totalförsvarsplikt hösten 1994.
Utskottet anser för sin del att det nu är hög tid att begära en lagändring på
den punkten. Det finns ingen anledning att avvakta Straffsystemkommitténs
förslag. Därför bör motion Fö201 (mp) yrkande 6 bifallas av riksdagen. Vad
utskottet nu har anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan i moment 109 bort ha följande lydelse:
109. beträffande totalvägrares fängelsestraff
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Fö201 yrkande 6 som sin mening
ger till känna vad utskottet har anfört,
37. Ett könsneutralt uttagningssystem (mom. 111)
Lennart Rohdin (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 133 börjar med
"Utskottet vill" och slutar med "och Fö329" bort ha följande lydelse:
Med riksdagens beslut den 15 december 1994 infördes lag om
totalförsvarsplikt, vilket är ett stort steg framåt. I lagen tillmäts dock
fortfarande individens kön större vikt vid uttagning än vederbörandes
kompetens och fysiska och psykiska egenskaper. Detta är ett avsteg från strävan
att undanröja konstlade skillnader i samhällets behandling av män och kvinnor.
Jämställdhetssträvandena går ut på att enskilda inte skall gynnas eller
missgynnas beroende på kön.
Med den totalförsvarsplikt riksdagen beslutat behövs ganska små förändringar
för att övergå till könsneutral uttagning. Genom ett förenklat
mönstringsförfarande kan resursinsatserna för detta hållas nere. Regeringen
bör återkomma till riksdagen med förslag till könsneutralt uttagningssystem i
fråga om samtliga utbildningar inom ramen för den nya totalförsvarsplikten samt
till ett förenklat mönstringsförfarande, vilket riksdagen bör ge regeringen
till känna.
dels att utskottets hemställan i moment 111 bort ha följande lydelse:
111. beträffande ett könsneutralt uttagningssystem
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Fö207 och med anledning av
motion 1994/95:Fö329 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
har anfört,
38. Frivillig värntjänst (mom. 112)
Thomas Julin (mp) anser
dels att den del av utskottets anförande som på s. 133 börjar med
"Utskottet anser" och slutar med "bifallas av riksdagen" bort ha följande
lydelse:
Som värnplikten fungerar i dag är den inte ens allmän för män. Många nekas
att fullgöra sin tjänstgöring av ekonomiska skäl. Värnplikten är heller inte
allmän eftersom kvinnorna står utanför organisationen. Samtidigt kallar man in
män som inte vill fullgöra värnplikt. Värnplikten bör enligt utskottets mening
nu anpassas till den vidgade hotbild som Sverige numera ställs inför. Den
skall
vara öppen för både män och kvinnor och var helt frivillig. Tyngdpunkten i
utbildningen bör ligga på internationella -- främst humanitära -- insatser för
förebyggande fredsarbete samt att kunna medverka vid miljö- och
räddningsinsatser. Utskottet vill framhålla att det inte skall vara fråga om
s.k. grå arbetskraft inom miljösektorn, utan utbildningen skall uppfattas som
meningsfull och ge meritvärde för framtiden t.ex. i form av högskolepoäng.
Innehållet i utbildningen bör ha den inriktning som anges i motion Fö901.
Utskottet anser att motionerna Fö901 och Fö333 yrkandena 2--4 bör bifallas av
riksdagen.
dels att utskottets hemställan i moment 112 bort ha följande lydelse:
112. beträffande frivillig värntjänst
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Fö333 yrkandena 2--4 och
1994/95:Fö901 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har
anfört,
39. Anslag till Kustbevakningen (mom. 115)
Thomas Julin (mp) anser
dels att den del av utskottets anförande på s. 136 som börjar med
"Utskottet erinrar" och slutar med "bör avslås" bort ha följande lydelse:
Kustbevakningen hör till de myndigheter som får en utökad verksamhet till
följd av EU-medlemskapet. Det är enligt utskottet av största vikt att den
icke-militära bevakningen av vår sjögräns fungerar tillfredsställande. Motion
Fö601 (m) bör enligt utskottets mening avslås av riksdagen. Kustbevakningens
resurser behöver förstärkas för att kunna motsvara de ökade krav som ställs på
den. Kustbevakningens fartyg skall kunna utnyttjas i så hög utsträckning som
möjligt. Ytterligare personal bör kunna anställas.
dels att den del av utskottets anförande på s. 134 som börjar med
"Utskottet föreslår" och slutar med "på 512 707 000 kr" bort ha följande
lydelse:
Utskottet anser därför att Kustbevakningen bör anvisas 35 miljoner kronor
mer än vad regeringen föreslagit, dvs. totalt 547 707 000 kr. Utskottet bör
sålunda bifalla motion Fö205 (mp) yrkande 2.
dels att utskottets hemställan i moment 115 bort ha följande lydelse:
115. beträffande anslag till Kustbevakningen
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Fö205 yrkande 2 och med avslag
på regeringens förslag och motionerna 1994/95:Fö601, 1994/95:Fö602,
1994/95:Fö603, 1994/95:Fö605 yrkandena 1 och 2 till Kustbevakningen anvisar
ett ramanslag på 547 707 000 kr,
40. Anslag till Flygtekniska försöksanstalten (mom. 117)
Thomas Julin (mp) anser
dels att utskottets anförande som på s. 137 börjar med "Enligt vad" och
slutar med "på 1 000 kr" bort ha följande lydelse:
Flygtekniska försöksanstalten har som övergripande mål att främja
utvecklingen av flygtekniken i landet. Utskottet anser, i likhet med vad som
anförs i motion Fö205 (mp), att andra och mer miljövänliga transportslag bör
ha ökade resurser i stället. Utskottet anser därför att till Flygtekniska
försöksanstalten bör anvisas 2 miljoner kronor mindre än vad regeringen
föreslagit, dvs. 28 244 000 kr. Vidare bör den icke-avgiftsfinansierade
verksamheten inriktas främst mot utsläpps- och bullerreducerande teknik inom
flygverksamheten. Vad utskottet har anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan i moment 117 bort ha följande lydelse:
117. beträffande anslag till Flygtekniska försöksanstalten
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Fö205 yrkandena 4 och 5 och
med avslag på regeringens förslag till Flygtekniska försöksanstalten
anvisar ett ramanslag på 28 244 000 kr.
Särskilda yttranden
1. Sveriges säkerhetspolitiska miljö och dess konsekvenser för försvaret
(mom. 2)
Anders Svärd (c) anför:
Centerpartiet ställer sig bakom regeringens uppläggning av arbetet med
kommande försvarsbeslut och deltar aktivt i Försvarsberedningens arbete. Med
hänsyn till den uppsatta tidsplanen för utarbetandet av ett nytt säkerhets-
och
försvarspolitiskt beslut delar jag utskottets bedömning att det inte är
aktuellt för utskottet att nu göra försvarspolitiska vägval för framtiden. I
sammanhanget finner jag det emellertid angeläget att på några punkter redogöra
för Centerpartiets ståndpunkter.
I spåren av det kalla kriget har nya hotbilder uppstått. Ekonomiska,
ekologiska och sociala problem liksom etniska konflikter har fått en mer
framträdande plats som hot mot vår nationella säkerhet och den internationella
freden. De senaste årens omvälvande förändringar i Europa har vidare inneburit
att det säkerhetspolitiska läget förändrats. Från ett läge med relativt stabil
säkerhetspolitisk spänning har en situation med instabil avspänning uppstått.
Det är utifrån detta läge som Sveriges traditionella säkerhetspolitik måste
analyseras och utvecklas. Medlemskapet i EU och deltagandet i det utrikes- och
säkerhetspolitiska samarbetet har förbättrat möjligheterna att internationellt
lösa gemensamma problem.
Centerpartiet ser det som viktigt att verka för ett stärkt och mer
handlingskraftigt FN. Det kan ske om arbetet med att reformera och
effektivisera organisationen fortsätter. För att kunna hantera de miljömässiga
hoten mot mänskligheten bör ett FN:s säkerhetsråd för hållbar utveckling
inrättas.
Riksdagen har i samband med beslutet om EU-medlemskap slagit fast att "den
svenska alliansfriheten består". Den alliansfria politiken tjänar ett dubbelt
syfte. Dels ger den oss möjlighet att stå utanför en konflikt, om en sådan
skulle uppstå i vår del av världen. Dels bidrar den till avspänning i vår del
av Europa och verkar därmed konfliktförebyggande. Enligt Centerpartiets
uppfattning innebär 1992 års beslut om "alliansfrihet i fred för att vi skall
kunna vara neutrala i händelse av krig i vårt närområde" inte någon förändring
eller urholkning av vår grundläggande säkerhetspolitiska position.
Sverige skall även fortsättningsvis ha ett starkt försvar, strukturen måste
emellertid anpassas för att möta också de nya hotbilderna. För att kunna
hantera stora flyktingströmmar eller en ekologisk katastrof i vårt närområde
måste de civila delarna av totalförsvaret utvecklas. Upprätthållande av en
effektiv incidentberedskap liksom förmåga att värja oss mot militära
påtryckningar och kuppartade anfall får relativt sett ökad betydelse.
Samtidigt
måste vi behålla handlingsfriheten att kunna bygga upp ett starkare
invasionsförsvar om utvecklingen skulle göra det motiverat. Avspänningen i
vårt
närområde gör det emellertid möjligt för oss, liksom för andra länder, att
minska försvarsutgifterna. Hela Sverige skall försvaras genom att en allmän
värnplikt bibehålls och genom att försvaret har en decentraliserad struktur.
2. Att avskaffa det militära försvaret och verka för ett internationellt
förbud mot krig (mom. 3)
Thomas Julin (mp) anför:
I årtusenden har krigets gissel plågat mänskligheten. Förekomsten av krig är
så djupt rotat i våra samhällen att det av de flesta -- individer, folk och
stater -- uppfattas som något självklart och ofta oundvikligt.
Sverige har -- liksom alla andra medlemsländer i Förenta nationerna --
förpliktat sig att lösa mellanstatliga konflikter med fredliga medel.
Världssamfundet har därmed -- i formell mening -- förbjudit krig mellan
staterna. Som suverän stat har vi emellertid -- i formell mening -- en rätt
att använda vårt försvar om vi utsätts för ett väpnat angrepp. Det förbud som
finns har dock visat sig verkningslöst. Inte ens mellanstatliga konflikter har
undvikits under de 50 år som FN-stadgan funnits.
Det behövs därför en lång rad andra strukturella insatser för att bygga den
grund som visat sig nödvändig för att de internationella överenskommelser som
skall förhindra krig skall få verkan.
Mord och misshandel är förbjudna i alla stater - ändå förekommer de. I många
samhällen finns dessutom det statsunderstödda våldet. För att lagarna skall
efterlevas och rättskipningen fungera, krävs ett samhällskontrakt mellan
individ och samhälle. Individer som ges förtroende, får del av samhällets
välstånd, känner trygghet för framtiden och blir delaktiga i samhällets
utveckling blir inte brottslingar. Lagar och samhällskontrakt får ett värde --
även för individen. Acceptansen för våld minskar.
Detta gäller även på det internationella planet. Internationella förbud mot
krig blir verkningslösa om det inte skapas en världsordning som knyter samman
folk och stater.
I dag är miljoner människor runt om i världen på flykt undan kriget. Sedan
Vietnamkrigets slut för 20 år sedan beror de flesta krigsoffer och
flyktingarméer inte på mellanstatliga konflikter. Etniskt, religiöst och
politiskt färgade mellanfolkliga konflikter, inbördeskrig, uppror och
befrielserörelsers kamp och statsrepression mot civilbefolkningar skördar allt
fler offer.
Det är inte längre soldaternas krig mot varandra -- det är soldaternas krig
mot civilbefolkningen. Kvar på slagfälten ligger inte generaler och korpraler
-- utan barn, kvinnor och gamla som lemlästats av minor, mördats av
kringdrivande soldathopar eller dukat under av svält och umbäranden.
Det internationella samfundet har ett förbud mot mellanstatligt krig. Vi såg
världssamfundets ingripande mot Irak som svar på detta lands ockupation av
Kuwait. Miljöpartiet anser att frågan om att kunna ingripa mot krig även
inom stater måste föras upp på den internationella dagordningen och drivas
på ett offensivare sätt än hittills. Vi måste få ett internationellt
accepterat
"förbud" mot krig oavsett om det är mellan stater, folk, stammar, etniska
eller sociala grupper. Erfarenheterna från bland annat f.d. Jugoslavien och
Somalia visar att endast militära ingripanden -- låt vara för sent -- inte
räcker för att undanröja konflikthärdarna. Miljöpartiet står därför bakom en
svensk politik som syftar till att världssamfundet (FN, OSSE) skall kunna
ingripa snabbt mot nationellt våld och hindra våldets utbredning och skydda
civilbefolkningen.
Men militära ingripanden räcker inte. Militärt ingripande löser inte
militärt
våld -- i synnerhet inte mot civilbefolkningen. När FN lämnar, så flyter
blodet
igen. Världssamfundets militära ingripanden måste paras med världssamfundets
ekonomiska, politiska och sociala stöd. En aktiv konfliktlösning, byggd på
icke-militära medel t.ex. i form av medlare, måste vara en grundläggande
förutsättning för modern hantering av konflikter.
Sverige måste därför i alla internationella sammanhang -- såväl i
organisationer som bilateralt med andra stater -- verka för demokrati samt
ekonomisk och social utveckling. En ekonomisk utveckling i världen kan bara
förenas med ekologiska hänsyn. Den exploatering av naturresurserna som är
grunden för västvärldens ekonomiska välstånd kan inte kopieras av fattigare
länder. Endast ett ekologiskt samhällsbygge kan skapa ekonomiska och sociala
förutsättningar för samhällen i balans och därmed samhällen som långsiktigt
blir så stabila att kriget och det institutionella våldet motverkas.
Demokratier med en rättvis fördelning av samhällets resurser och där
välstånd byggs med hänsyn till naturens förutsättningar går inte i krig mot
varandra -- eller mot sin egen befolkning.
3. Besparingsinriktning (mom. 11) samt verksamhetsinriktning för
Försvarsmaktens program för budgetåret 1995/96 (mom. 15)
Arne Andersson, Henrik Landerholm, My Persson och Olle Lindström (alla m)
anför:
Som framgår av utskottets redovisning har utskottet under hand underrättats
om Försvarsmaktens kvarstående ekonomiska problem som inte berörts i
budgetpropositionen.
Härav följer att partierna inte haft möjlighet att samlat bedöma det
ekonomiska utrymmet för täckandet av det inplanerade behov som utredningen om
Försvarsmaktens planeringssystem (SOU 1995:13) identifierat såsom ett
berättigat anspråk från Försvarsmakten. Detta uppgår enligt expertgruppen till
2,7 miljarder kronor.
Utskottet har enhälligt valt att frågan tas upp till behandling utan
särskilt
förslag från regeringen. Det underlag som utskottet tagit del av innebär
ytterligare stora besparingar under budgetåret 1995/96. Såväl förseningar av
materielbeställningar som ytterligare eftersatt repetitionsutbildning blir
följden av att inte låta priskompensationssystemets anda styra
medelstilldelningen till Försvarsmakten.
Enligt Moderata samlingspartiets mening borde regeringen följt
expertgruppens
rekommendation och låtit kompensationssystemet få det genomslag expertgruppen
bedömt som rimligt och rättmätigt.
Mot bakgrund av vad som anförs i motion 1994/95 Fö203 (m) och den
oförutsägbara situation som uppstått i och med i att detta problem kommit att
tas upp till behandling innan vårt ekonomisk-politiska helhetsalternativ
presenterats, med anledning av kompletteringspropositionen, kan vi inte nu ta
slutlig ställning till möjligheten att avdela ytterligare resurser för att
täcka den bristande priskompensationen.
Vad gäller de förändringar i programinriktningen, utöver regeringens
förslag, som utskottet föreslagit på flera punkter kan vi acceptera dessa
enbart under förutsättning att ytterligare medel inte kommer att tillföras.
Särskilt allvarliga är härvid effekterna av ytterligare reducerad
repetitionsutbildning.
4. Larmsituationen i Ringhals närområde (mom. 92)
Thomas Julin (mp) anför:
Motionären i motion 1994/95:Fö701 (fp) tar upp viktiga, bristfälliga
förhållanden vad gäller larmsituationen i Ringhals närområde. Jag instämmer i
den beskrivning som motionären ger och anser att snabba åtgärder bör vidtas så
att systemet fungerar och allmänheten kan känna förtroende för det.
5. Anslag till Styrelsen för psykologiskt försvar (mom. 99)
Thomas Julin (mp) anför:
I ett modernt försvarstänkande där en successiv militär nedrustning är en
viktig komponent är det nödvändigt att utveckla de försvarsmetoder som bygger
helt på icke-militära medel.
Vi måste därför ta till vara de erfarenheter som finns av civilmotstånd,
handelsblockader och andra sanktionsmöjligheter samt analysera och utveckla
idéer på detta område. Det bör verka avskräckande att ockupera ett land där
man
vet att man kommer att möta ett hårt civilt motstånd. Med anledning av detta
anser Miljöpartiet de gröna att en försöksverksamhet med
civilmotståndsutbildning bör startas. Sedan den 1 juli 1994 -- när
Delegationen
för icke-militärt motstånd lades ned -- är det en uppgift för Styrelsen för
psykologiskt försvar att sprida kunskap om dessa frågor.
Miljöpartiet kommer att bevaka vad som händer inom de icke-militära frågorna
och anser att dessa frågor skall prioriteras av Styrelsen för psykologiskt
försvar. Miljöpartiet vill, som en följd av att vi anser att frågorna är
oerhört viktiga, höja anslaget till Styrelsen för psykologiskt försvar med 5
000 000 kr utöver regeringens förslag.
6. Anslag till Kustbevakningen (mom. 115)
Thomas Julin (mp) anför:
Kustbevakningen bör ha en sådan beredskap att de kan vara på plats med ett
kvalificerat miljöskyddsfartyg inom 8 timmar för att påbörja bekämpningen av
en
miljöolycka. Det finns i dag 12 kvalificerade miljöskyddsfartyg längs den
svenska kusten. Norr om Ålands hav finns endast två sådana fartyg. Ett av
dessa
kommer att omstationeras. Kustbevakningen kommer dock att bygga om ett
nyinköpt
fartyg till ett kvalificerat miljöskyddsfartyg. Därmed kommer kuststräckan
norr
om Ålands hav bara att ha två kvalificerade miljöskyddsfartyg. Gångtiden för
fartyget som är stationerat i Gävleborgs län till den nordliga kuststräckan
blir därmed två dygn. Insatstiden utmed den delen av svenska kusten blir
därmed
helt oacceptabel. Miljöpartiet de gröna anser det viktigt att upprätthålla en
acceptabel miljöskyddsberedskap även längs Norrlandskusten. Lokaliseringen av
det nyinköpta fartyget skall därför lokaliseras med hänsyn till vad som
anförts beträffande gångtid och insatstid.
Översikt av utskottets behandling av motionerna
Bilaga 1
Motion/yrkande Utskottets Utskottets Reservation
1994/95 betänkande hemställan nummer
sida moment
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1992:1153) om väpnad styrka för tjänstgöring
utomlands
Bilaga 2
Uppföljning av regeringens behandling av riksdagens beslut och
tillkännagivanden
Bilaga 3
Regeringen har den 29 september 1994 (skr. 1994/95:15) lämnat redogörelse
för behandling av riksdagens skrivelser till regeringen. Skrivelsen redovisar
de beslut som regeringen har fattat med anledning av riksdagens beslut och
tillkännagivanden. Utskottet har följt upp denna redogörelse mot de
hemställanspunkter -- moment -- som ingår i de utskottsbetänkanden som legat
till grund för riksdagens beslut. Resultatet redovisas i det följande.
Utskottet har upprättat och delgett bl.a. regeringskansliet en PM över 14
tillkänngivanden och 23 uttalanden som riksdagen gjort under riksmötet 1993/94
i försvarsutskottets betänkanden.
Ärenden som behandlas i regeringens skrivelse 1994/95:15
Inga riksdagsskrivelser från riksmöten före 1991/92 kvarstår obehandlade.
Från försvarsbeslutet 1992 (rskr. 337) har enligt regeringens skrivelse
två moment ännu inte avgjorts.
Mom. 93 om åldersstrukturen hos yrkesofficerare. Ärendet förutses enligt
regeringen bli avgjort före den 1 juni 1995. Regeringen lämnar i
budgetpropositionen information om åldersfördelningen bland yrkesofficerare.
Mom. 113 om inriktningen av funktionerna Enskild försäkring m.m. och skatte-
och uppbördsväsende. Ärendet bereds. Regeringen torde återkomma till
riksdagen under hösten 1995.
Följande ärenden har avgjorts sedan regeringens motsvarande redovisning för
1992/93:
Mom. 24 om att inleda anskaffning av nya stidsvagnar. Regeringen beslutade
den 20 januari 1994 om beställning av stidsvagnar.
Mom. 129 om utredning om utnyttjande av totalförsvarets resurser för civila
ändamål. Den 30 juni bemyndigade regeringen chefen för Försvarsdepartementet
att tillkalla en särskild utredare (Fö:04) att utreda frågan om utnyttjande av
totalförsvarets resurser för civila ändamål m.m. (dir. 1994:61).
Mom. 132 om budgetering i genomförandepris. Regeringen redovisade i 1994 års
budgetproposition en utvärdering som gjordes under hösten 1993.
Mom. 134 om kapitalkostnader inom den militära utgiftsramen. I 1994 års
budgetproposition redovisade regeringen principerna för övergång till
kapitalkostnader och i 1994 års kompletteringsproposition angav regeringen hur
myndigheterna avsågs bli kompenserade för ökade hyreskostnader till följd av
införandet av kapitalkostnader.
Från riksmötet 1992/93 är beredskapsbudget för totalförsvarets civila
del
(rskr. 178) ännu inte slutbehandlad. Detta är rutin. Budgeten vilar till resp.
budgetårs slut då den läggs till handlingarna, såvitt den inte sätts i
tillämpning genom höjd beredskap.
Av regeringens skrivelse 1994/95:15 framgår beträffande verksamhet och
anslag inom totalförsvaret för budgetåret 1993/94 (rskr. 333) följande:
Mom. 19 om finansiering av Trafikflygarhögskolan och anskaffning av
reservdelar till flygplan. Den 22 december 1993 beslutade regeringen
proposition med förslag till tilläggsbudget (prop. 1993/94:105) med förslag
till finansiering av Trafikflygarhögskolan.
Mom. 27 om läget inom Försvarsmakten. Regeringen lämnade en redovisning i
1994 års budgetproposition.
Mom. 36 om personalavveckling m.m. Regeringen anmäler att ärendet bereds och
att det föutses bli avgjort före den 1 juni 1995.
Mom. 68 om Muskövarvets bolagisering. En särskild utredare har tillkallats
av
regeringen för att utreda frågan om förutsättningarna för en överlåtelse av
Muskövarvet till ett statligt eller privatägt bolag.
Mom. 124 om vidgat ansvar för räddningstjänsten. Regeringen har den 17 mars
1994 lämnat ett uppdrag till Statens räddningsverk att i samråd med
Rikspolisstyrelsen utarbeta ett förslag om formerna för en ökad medverkan av
räddningstjänsten i polisens brandorsaksutredningar.
Mom. 134 om effektivisering av den statliga maritima verksamheten.
Regeringen har den 9 december 1993 tillkallat en kommitté (Fö 1993:08) med
uppdrag att utreda statens maritima verksamhet (dir. 1993:136).
Från riksmötet 1993/94 är följande riksdagsskrivelser slutbehandlade:
nr 10 Farligt gods. Regeringen beslutade den 16 december 1993 att överlämna
skrivelsen till Hot- och riskutredningen (Fö 1992:03).
nr 56 Enskilda utbildningsanordnare och vapenfria tjänstepliktiga. Den 2
december 1993 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1279 och
1280).
nr 71 Lagändringar med anledning av att Försvarsmakten inrättas. Den 9
december 1993 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1600-1612).
nr 72 Skydd för landskapsinformation. Regeringen utfärdade den 16 december
1993 de lagar riksdagen antagit (SFS 1742-1744).
nr 137 Tilläggsbudget inom Försvarsdepartementets område. Den 30 mars 1994
beslutade regeringen regleringsbrev för anvisade anslag.
nr 299 Disciplinförseelser av krigsmän m.m. Den 11 maj utfärdades den lag
riksdagen antagit (SFS 520).
nr 323 Tilläggsbudget inom Försvarsdepartementets område. Regeringen
beslutade den 9 juni 1994 regleringsbrev för det anvisade anslaget.
nr 385 Utbildning för fredsbevarande verksamhet. Den 2 juni 1994 utfärdade
regeringen den lag som riksdagen antagit (SFS 588).
nr 386 Övergång till kapitalkostnader för lokaler m.m. Den 16 juni 1994
beslutade regeringen regleringsbrev för anvisade anslag.
nr 395 JAS-projektet. Den 25 augusti 1994 beslutade regeringen att lägga
skrivelsen till handlingarna.
Följande riksdagsskrivelser från riksmötet 1993/94 är inte slutbehandlade av
regeringen:
Nr 175 Ny organisation för hantering av pliktpersonal och för försvarets
högskolor.
Mom. 1 om den nya myndigheten Militärhögskolan. Den 26 maj beslutade
regeringen förordning med instruktion för Militärhögskolan (SFS 713).
Mom. 2. Den 24 mars 1994 tillkallade regeringen en särskild utredare (Fö
1994:01) med uppgift att förbereda och vidta åtgärder för bildandet av
Totalförsvarets pliktverk (dir. 1994:24). Den 24 mars 1994 uppdrog regeringen
åt Värnpliktsverket och Vapenfristyrelsen att förbereda och vidta erforderliga
åtgärder med syfte att avveckla resp. myndighet den 30 juni 1995.
Nr 295 Verksamhet och anslag för totalförsvaret 1994/95.
Mom. 6 om den ekonomiska ramen för totalförsvarets civila del, mom. 7 a--c
om bemyndiganden, mom. 27 om Flygvapnets lednings- och underhållsförband, samt
momenten om samtliga anslag beslutade regeringen regleringsbrev den 16 juni
1994.
Mom. 10 om försvarsutskottets uppföljning, mom. 11 om principfrågor om
grundorganisationsförändringar, mom. 14 om förändrad finansieringsform för de
frivilliga försvarsorganisationernas verksamhet. Regeringen behandlar dessa
moment i budgetpropositionen.
Mom. 15 om Delegationen för icke-militärt motstånd. Den 19 maj beslutade
regeringen förordningen om upphävande av förordningen (1987:199) med
instruktion för Delegationen för icke-militärt motstånd (SFS 525).
Mom. 16 om lagen om Sveriges flagga. Regeringen utfärdade den 19 maj 1994
den
lag riksdagen antagit (SFS 697).
Mom. 26 om marinens ekonomiska situation. Regeringen behandlar marinens
ekonomi i budgetpropositionen.
Mom. 79 om etermediernas beredskapsroll. Regeringen beslutade den 16 juni
1994 att tillkalla en kommitté (Ku 1994:55) för att göra en översyn av vad som
bör gälla för radion och televisionen vid krig och krigsfara.
Nr 125 Beredskapsbudget. Om beredskapsbudgeten inte kommer att tas i bruk
under budgetåret avser regeringen att lägga skrivelsen till handlingarna.
Regeringen anmäler i budgetpropositionen att det för närvarande pågår ett
arbete med inriktning att undersöka det fortsatta behovet av en
beredskapsbudget mot bakgrund av förändringar i budgetsystemet.
Den ekonomiska ramen för det civila försvaret 1995/96
Bilaga 4
Anslag som behandlas av andra utskott än Försvarsutskottet.
Socialutskottet
C 3. Funktionen Hälso- och sjukvård m.m. i krig
(Anslaget behandlas i 1994/95:SoU15)
Trafikutskottet
A 6. Vägverket: Försvarsuppgifter
(Anslaget behandlas i 1994/95:TU18)
A 14. Banverket: Försvarsuppgifter
(Anslaget behandlas i 1994/95:TU14)
B 1. Ersättning för fritidsbåtsändamål m.m. Delpost för beredskapsåtgärder
inom totalförsvaret
(Anslaget behandlas i 1994/95:TU12)
C 1. Luftfartsverket: Beredskap för civil luftfart
(Anslaget behandlas i 1994/95:TU20)
D 2. Upphandling av särskilda samhällsåtaganden (del)
(Anslaget behandlas i 1994/95:TU25)
E 4. ÖCB: Åtgärder inom den civila delen av totalförsvaret
(Anslaget behandlas i 1994/95:TU11)
Arbetsmarknadsutskottet
A 1. Arbetsmarknadsverket (del) Förvaltningskostnader
(Anslaget behandlas i 1994/95:AU11)
Näringsutskottet
E 1. Handlingsberedskap
(Anslaget behandlas i 1994/95:NU20)
E 2. Åtgärder inom elförsörjningen
(Anslaget behandlas i 1994/95:NU20)
Innehållsförteckning
Sammanfattning1
Propositionen6
Motionerna9
Utskottet23
Säkerhets- och försvarspolitiken m.m.23
Försvarsutskottets uppföljning 33
Uppföljningsarbetet33
Genomförandet av 1992 års försvarsbeslut34
Uppföljning av Försvarsmaktens verksamhet m.m.35
Planerings- och budgeteringssystem37
Vissa planeringsförutsättningar38
Försvarsmakten m.m.39
Försvarsmakten -- övergripande mål39
Regeringens resultatredovisning39
Inriktning i stort. Besparingar41
Verksamhetsmål och resursberäkning för Försvarsmaktens olika program
budgetåret 1995/9647
Operativa lednings- och underhållsförband47
Fördelningsförband48
Försvarsområdesförband49
Armébrigadförband50
Marina lednings- och underhållsförband51
Marina flyg- och helikopterförband52
Stridsfartygsförband53
Kustförsvarsförband54
Flygvapnets lednings- och underhållsförband55
JAS 39-förband56
Övriga stridsflygförband57
Transportflygförband58
För krigsorganisationen gemensamma resurser58
För grundorganisationen gemensamma resurser60
Utlandsstyrkan m.m.60
Anslagsbehov för budgetåret 1995/9662
JAS 39 Gripen63
Beställningsbemyndiganden68
Förändringar i försvarsprisindex69
Förändringar i grundorganisationen70
Nedläggning av grundutbildning vid Norrlandskustens
marinkommando74
Inrättande av ett brigadcentrum76
Muskövarvets framtid m.m.77
Den civila trafikflygarutbildningen78
Förvaring av vapen och vapenstölder80
Förbud mot s.k. antipersonella minor84
Miljöfrågor87
Försvarets helikoptrar91
Försvarsindustri och försvarsforskning95
Försvarsindustri95
Strategisk försvarsforskning99
Försvarets forskningsanstalt100
Vissa försvarsmakten närstående myndigheter102
Allmänt102
Fortifikationsverket102
Försvarets materielverk103
Militärhögskolan103
Försvarets radioanstalt104
Ersättning för kroppsskador105
Övrigt 106
Det civila försvaret108
Principer för statsmakternas styrning av det civila försvaret108
Övergripande redovisning110
Funktionen Civil ledning och samordning111
Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst113
Riskforskning m.m.119
Funktionen Psykologiskt försvar121
Funktionen Försörjning med industrivaror122
Funktioner hörande till andra departement123
Anställda och totalförsvarspliktiga125
Övrig verksamhet134
Statens försvarshistoriska museer134
Kustbevakningen135
Försvarshögskolan136
Flygtekniska försöksanstalten137
Totalförsvarets pliktverk137
Myndigheten för avveckling av vissa verksamheter inom
totalförsvaret138
Vissa mindre nämnder138
Överklagandenämnden för totalförsvaret138
Totalförsvarets chefsnämnd139
Delegationen för planläggning av efterforskningsbyråns verksamhet139
Statens haverikommission, utredning av allvarliga olyckor140
Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsvaret140
Utbildning av totalförsvarspliktiga som fullgör civilplikt141
Säkerhetskyddet i riksdagen142
Hemställan143
Reservationer155
Särskilda yttranden 180
Bilaga 1 Översikt av utskottets behandling av motionerna185
Bilaga 2 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1153) om väpnad styrka
för tjänstgöring utomlands189
Bilaga 3 Uppföljning av regeringens behandling av riksdagens beslut och
tillkännagivanden190
Bilaga 4 Den ekonomiska ramen för det civila försvaret 1995/96 193