I betänkandet behandlar utskottet vad regeringen i 1995 års
budgetproposition (prop. 1994/95:100 bil. 15) har föreslagit beträffande
strålskyddets utveckling t.o.m. år 1998 samt anslag till Statens
strålskyddsinstitut för det till 18 månader förlängda budgetåret 1995/96.
Utskottet tar också upp till behandling 6 motioner med sammanlagt 21 yrkanden
som avgivits under den allmänna motionstiden 1995. Huvuddelen av yrkandena
rör förslag med utgångspunkt i riskerna med s.k. lågdosstrålning.
Utskottet föreslår att riksdagen, med bifall till propositionen, godkänner
en besparingsinriktning med innebörd att anslagsnivån till år 1998 har
reducerats med 11 %. Utskottet föreslår vidare att riksdagen i enlighet med
regeringsförslaget godkänner den övergripande målsättningen för verksamheten
inom Statens strålskyddsinstitut samt för budgetåret 1995/96 anvisar ett
ramanslag på 116 379 000 kr.
De i ärendet avgivna motionerna bör enligt utskottets mening inte bifallas
av riksdagen. Till betänkandet har fogats en reservation (mp) och ett
särskilt yttrande (m).
Propositionen
Regeringen (Miljödepartementet) har i 1995 års budgetproposition (prop.
1994/95:100 bil. 15) föreslagit att riksdagen
1. godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder inom området
kärnsäkerhet och strålskydd för budgetåren 1997 och 1998 som regeringen
förordar,
2. godkänner den övergripande målsättningen för verksamheten inom Statens
strålskyddsinstitut,
3. till Statens strålskyddsinstitut för budgetåret 1995/96 anvisar ett
ramanslag på 116 379 000 kr.
Motionerna
1994/95:Fö801 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om intensifierad forskning på ämnet radikalbiologi och joniserande
strålning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om åtgärdsprogram för att minska hälsoriskerna av lågdosstrålning.
1994/95:Fö802 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär att den återkommer med lagförslag om
att gränsvärdet för yrkesverksamma inom kärnteknisk verksamhet skall sänkas
en tiopotens,
2. att riksdagen hos regeringen begär att den återkommer med översyn av
effekterna vid normaldrift och förslag till skärpt gränsvärde i enlighet med
vad i motionen anförts,
3. att riksdagen hos regeringen begär att den återkommer med skärpt
lagförslag om gränsvärde för allmänheten, däribland gravida och barn, i
enlighet med vad i motionen anförts,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om nya vetenskapliga rön angående riskerna med lågdosstrålning,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ständiga utsläpp och s.k. normalutsläpp,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om internationella gränsvärden för gravida,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om strålskyddsåtgärd,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om optimering vid kärnkraftsolyckor,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om hälsa och ekonomiska intressen,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om återflyttning vid en kärnkraftsolycka och ekonomiskt stöd,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om barns känslighet för joniserande lågdosstrålning,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om offentliggörande av eventuella mätningar av strontium, plutonium
samt hot spots och medel till sådana mätningar,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om fortsatta helkroppsmätningar,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om epidemiologiska undersökningar,
1994/95:Fö803 av Arne Andersson (m) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att anslaget B 1. Statens strålskyddsinstitut om 116 379 000 kr minskas
med 4 890 000 kr.
1994/95:Fö804 av Lennart Daléus (c) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om en ändring av utsläppsföreskrifterna för kärnkraftverk.
1994/95:N452 av Eva Goës (mp) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om sänkt strålskyddsvärde,
1994/95:Bo245 av Barbro Johansson och Per Lager (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att en text bör finnas på s.k. ficktelefoner, som varnar för
alltför flitigt användande och med rekommendation om gränsvärden,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att undantagsklausulen för kontroll av apparater med en uteffekt
på mindre än 7 W slopas,
Utskottet
Bakgrund
Statens strålskyddsinstitut (SSI) är central förvaltningsmyndighet med
uppgift att verka för att intentionerna i strålskyddslagen (1988:220)
uppfylls. Institutet handlägger frågor om skydd för människor, djur och miljö
mot skadlig verkan av joniserande och icke-joniserande strålning.
SSI skall ge råd och upplysningar i strålskyddsfrågor, utöva tillsyn över
verksamhet med joniserande och icke-joniserande strålning, öka kunskaperna
inom området genom att bedriva och finansiera forskning samt i övrigt verka
för säker användning av strålning.
SSI skall ha beredskap att vid olyckor, särskilt i kärnteknisk verksamhet,
ge information i strålskydds- och saneringsfrågor till berörda myndigheter.
SSI skall uppmärksamma andra strålskyddsproblem som berör stora
samhälleliga värden.
SSI övervakar strålskyddet vid de kärntekniska anläggningarna och
kontrollerar att utsläpp till luft och vatten under normaldrift hålls inom
fastställda gränser.
Inför budgetåret 1995/96 har SSI till regeringen inlämnat en s.k. fördjupad
anslagsframställning.
Budgetförslaget
Inom ramen för regeringens åtgärder för att minska budgetunderskottet har
en besparing på ca 5 % ålagts myndigheterna inom Miljödepartementets
ansvarsområde.
Den beräknade utgiftsutvecklingen för området kärnsäkerhet och strålskydd
t.o.m. år 1998 till följd av fattade beslut samt förslagen i 1995 års
budgetproposition anger regeringen till:
Utgift Anvisat Förslag varav Beräknad Beräknad
1993/94 1994/95 1995/96 beräknat besparing besparing
juli 95 1997 1998
-juni 96
________________________________________________________________
211,7 225,3 324,1 221,9 - 9 - 12
varav strålskydd:
69,9 80,0 116,4 78,5 - 6 - 3
År 1998 beräknas anslagsnivån härigenom ha sänkts med ca 11 %.
Regeringen preciserar inte var besparingarna skall tas ut utan överlåter åt
resp. myndighet att bestämma detta.
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner inriktningen av de förordade
besparingsåtgärderna inom området kärnsäkerhet och strålskydd för budgetåren
1997 och 1998.
SSI har till regeringen i sin fördjupade anslagsframställning och i sin
årsredovisning redovisat verksamheten uppdelad på verksamhetsgrenarna allmän
tillsyn, strålskydd för kärnenergi vid normaldrift, strålskydd för kärnenergi
vid beredskap, strålskyddsforskning samt strålskydd öst. För vardera av dessa
fem verksamhetsgrenar har institutet angett övergripande mål.
Regeringen konstaterar att SSI för verksamhetsåret 1993/94 i allt
väsentligt har nått uppställda mål. Regeringen konstaterar vidare att
Riksrevisionsverket i sin revisionsberättelse inte riktat några anmärkningar
mot SSI.
Med stöd av den utförda fördjupade prövningen drar regeringen slutsatsen
att gällande övergripande mål bör ligga fast. För den kommande treåriga
planeringsperioden bör sålunda målet för SSI:s verksamhet vara att
kunskaperna om strålningens förekomst, egenskaper och användning blir så
utbredda att frågor om strålning kan avgöras på grundval av en kvalificerad
avvägning mellan risk och nytta. Vidare bör målet vara att upprätthålla
respekt, men inte obefogad oro, för strålningens risker samt att i möjlig mån
se till att onödiga stålningsrisker inte uppkommer. SSI bör därför fortsätta
att verka för att:
halterna av radongas i bostäder minskar,
med information bryta den ökande trenden för exponering för solstrålning,
riskerna med elektriska och magnetiska fält klarläggs,
stråldosen till röntgenundersökta patienter fortsätter att minska,
individdoser och kollektivdoser ligger under de av SSI fastställda
dosgränserna,
det radioaktiva avfallet tas om hand på ett sätt som är godtagbart med
hänsyn till strålskyddet,
beredskapen mot kärnenergiolyckor vidmakthålls,
SSI:s forskning hävdar sig väl internationellt och nationellt,
strålskyddet i berörda länder i Central- och Östeuropa förbättras.
Regeringen föreslår, i huvudsak i enlighet med vad SSI anfört, att SSI:s
ramanslag tillförs 4 600 000 kr (4 890 000 kr för 18 månader) som ett
engångsbelopp för utbyte av jodtabletter samt 580 000 kr årligen för
tablettersättning i ett rullande system. Åtgärden är ett led i beredskapen
mot kärnenergiolyckor.
Regeringen har vidare i huvudsak tillgodosett vad SSI har anfört om behov
av medel för att slutföra en fyraårig satsning på forskarutbildning i syfte
att höja kompetensen inom området. För åtgärden har 2 400 000 kr
(3 600 000 kr för 18 månader) beräknats.
När det gäller inriktningen av strålskyddsforskningen säger sig regeringen
ha för avsikt att återkomma i den forskningspolitiska propositionen.
Den av institutet önskade ambitionshöjningen av omgivningskontrollen kring
de kärntekniska anläggningarna samt avskrivningskostnader m.m. för
mätutrustning inom beredskapen anser däremot regeringen kunna ske genom
omprioriteringar inom myndigheten.
Regeringen anser att SSI:s rationaliseringsarbete varit framgångsrikt och
att det finns goda förutsättningar för att verksamheten skall kunna bedrivas
på ett sådant sätt att strålskyddet är fortsatt gott med de resurser som
beräknats för budgetåret 1995/96.
Regeringen tillstyrker att SSI:s låneram ökas från 12 060 000 kr till
12 650 000 kr samt föreslår att riksdagen till Statens
strålskyddsinstitut för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på
116 379 000 kr.
Motionerna
I partimotion Fö802 (mp) anges ett flertal skäl för de senaste årens debatt
om den joniserande strålningen. Den totala strålningen sägs öka hela tiden,
bl.a. från s.k. normaldrift av kärnkraften. Hälsoriskerna smyger sig långsamt
på.
Motionärerna anför skäl för att riskerna med lågdosstrålning är större
än vad tidigare bedömningar angett, med åtföljande ökade hälsorisker. De
förordar som följd härav sänkta gränsvärden för stråldoser gällande för olika
kategorier människor. Vidare diskuterar motionärerna strålskyddsåtgärder vid
kärnenergiolyckor och principerna för hur sådana åtgärder optimeras. De
betonar att allmänhetens säkerhet måste sättas i första rummet och de
ekonomiska hänsynen komma i andra hand. De föreslår härutöver flera åtgärder
för att minska riskerna för radioaktivitet i livsmedel.
Med hänvisning till vad som anförts i motionen hemställer motionärerna
dels att riksdagen hos regeringen begär
att den återkommer med lagförslag om att gränsvärdet för yrkesverksamma
inom kärnteknisk verksamhet skall sänkas en tiopotens (yrkande 1),
att den återkommer med översyn av effekterna vid normaldrift och förslag
till skärpt gränsvärde i enlighet med vad i motionen anförts (yrkande 2),
att den återkommer med skärpt lagförslag om gränsvärde för allmänheten,
däribland gravida och barn, i enlighet med vad i motionen anförts (yrkande
3),
dels att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om
nya vetenskapliga rön angående riskerna med lågdosstrålning (yrkande 4),
ständiga utsläpp och s.k. normalutsläpp (yrkande 5),
om internationella gränsvärden för gravida (yrkande 6),
strålskyddsåtgärd (yrkande 7),
optimering vid kärnkraftsolyckor (yrkande 8),
hälsa och ekonomiska intressen (yrkande 9),
återflyttning vid en kärnkraftsolycka och ekonomiskt stöd (yrkande 10),
barns känslighet för joniserande lågdosstrålning (yrkande 11),
offentliggörande av eventuella mätningar av strontium, plutonium samt hot
spots och medel till sådana mätningar (yrkande 13),
fortsatta helkroppsmätningar (yrkande 14),
epidemiologiska undersökningar (yrkande 15).
Också motion N452 (mp) förordar ett sänkt strålskyddsvärde (yrkande 4).
Motionären anser att strålskyddet och rutinerna vid reparation av
kärnkraftverk radikalt skall skärpas. Tillåten stråldos för en arbetare på
kärnkraftverk bör därför sänkas tio gånger.
Med utgångspunkt i den förändrade bedömningen av den joniserande
strålningens farlighet anser motionären i motion Fö804 (c) att regeringen bör
ta initiativ till en ändring av föreskrifterna för utsläpp.
De nya rönen om riskerna med lågdosstrålning behandlas även i motion Fö801
(mp). Motionärerna hänvisar till att det är genom s.k. fria radikaler som den
joniserande strålningen orsakar cellskador. Indicier sägs peka på att det
finns ett samband mellan fria radikaler och ett flertal oftast kroniska
sjukdomar. Enligt motionärerna behövs det därför en intensifierad
forskning om joniserande strålning och radikalbiologi i Sverige (yrkande
1). De förordar också ett åtgärdsprogram för att minska hälsoriskerna av
lågdosstrålning (yrkande 2).
Motion Fö803 (m) tar upp frågan om ersättningen av de beredskapslagrade
jodtabletterna. Dessa har för hög jodhalt. Motionären anser att det under
övergångstiden, innan den rullande tablettomsättningen är helt genomförd,
borde vara möjligt att utan negativa hälsoeffekter begränsa intaget -- om ett
sådant skulle bli aktuellt som följd av ett radioaktivt utsläpp -- till en
halv tablett av det äldre slaget. Härigenom skulle på anslaget kunna sparas
4,6 miljoner kronor (4,890 miljoner kronor för 18 månader) för budgetåret
1995/96.
I motion Bo245 (mp) hävdas, med referens till forskning, att man inte kan
bortse från att radiofrekventa fält har skadlig inverkan på människokroppen.
Med hänsyn till det snabbt ökande antalet s.k. ficktelefoner anser
motionärerna att det på dessa telefoner bör införas en text som varnar för
alltför flitigt användande (yrkande 1). Motionärerna anser vidare att
nuvarande undantagsklausul för att från strålskyddssynpunkt behöva prova
apparater som strålar med lägre effekt än 7 W bör slopas (yrkande 2).
Utskottets bedömning
Enligt Miljöpartiets partimotion Fö802 är hälsoriskerna till följd av
joniserande lågdosstrålning underskattade. En rad förslag avges i syfte att
minska dessa risker.
Utskottet delar självfallet motionärernas grundläggande värdering att ingen
onödigtvis skall utsättas för hälsofarlig strålning. Strålningens natur, med
sin långsiktiga och oftast för människan inte förnimbara effekt, gör att det
är en speciell och särskilt grannlaga uppgift att bedöma risker och informera
om dessa, liksom att utfärda bestämmelser för verksamhet i strålningsmiljöer
och för skyddet mot strålning.
Enligt strålskyddslagen (1988:220), som är en ramlag, ankommer det på
regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, att meddela de
föreskrifter som krävs till skydd mot strålning
samt för att utöva tillsyn och kontroll över den verksamhet som lagen
reglerar. Häri ingår bedömningar utifrån vetenskapliga rön. Utskottet utgår
från att regeringen och berörda myndigheter, främst SSI, successivt värderar
den vetenskapliga informationen om lågdosstrålningens risker och tar
erforderliga initiativ. Något uttalande i enlighet med motionens yrkande 4
synes därmed inte nödvändigt. Yrkandet bör således inte bifallas.
Flera yrkanden i samma motion avser ändring av gränsvärden för utsläpp
vid normal verksamhet och för mottagen dos hos olika kategorier människor.
Även detta är frågor som riksdagen i strålskyddslagen har delegerat. I likhet
med vad som nyss anförts förutsätter utskottet att regeringen och
myndigheterna tar erforderliga initiativ i dessa delar, om det finns grundad
anledning till detta. Enligt vad utskottet erfarit synes sålunda en skärpning
av dosgränsen förberedas för gravida som arbetar i strålningsmiljö, vilket
skulle tillgodose motionens yrkande 6. Något beslut från riksdagens sida är
därför inte nödvändigt i dessa frågor. Motionens yrkanden 1--3, 5, 6 och 11
bör således inte bifallas.
Två yrkanden i nämnda motion -- yrkandena 7 och 8 -- berör avvägning av
strålskyddsåtgärder i en olyckssituation. Utskottet anser för sin del att
åtgärdsnivåer för att begränsa stråldosen efter olyckor inte kan jämföras med
dosgränser för planerad verksamhet utan måste avvägas så att åtgärden inte i
sig medför större skada än den stråldos som eventuellt undviks. Gränsvärden
för en olyckssituation bör därför inte fastställas i förväg. Det ankommer på
regeringen och strålskyddsmyndigheterna att göra sådana avvägningar. Motion
Fö802 (mp) yrkandena 7 och 8 bör därför inte bifallas av riksdagen.
Samma motion framhåller att strålskyddsmyndigheternas åtgärdsnivåer
måste sätta allmänhetens hälsa i första rummet och de ekonomiska hänsynen i
andra hand. Utskottet utgår från att en sådan prioritering normalt gäller
samt att inte
strålskyddsåtgärder inkräktar på annat hälsoskydd vid en given risknivå. Det
torde dock inte vara meningsfullt att i förväg lägga fast avvägningen mellan
olika slags åtgärder i en eventuell framtida kärnkraftsolycka. Av den
anledningen bör riksdagen inte bifalla motion Fö802 (mp) yrkandena 9 och 10.
Motion Fö802 (mp) kräver offentliggörande av eventuella mätningar efter
Tjernobyl av radioaktiva ämnen som t.ex. strontium i mjölk och växter.
Utskottet har inhämtat att SSI efter Tjernobyl gjort sådana mätningar och
redovisat resultaten i bl.a. rapporter. Motionens yrkande 13 är därmed
tillgodosett och yrkandet bör därför avslås.
Samma motion förordar vidare fortsatta s.k. helkroppsmätningar (yrkande
14) samt epidemiologiska undersökningar (yrkande 15). Enligt vad
utskottet erfarit anser SSI att fortsatta helkroppsmätningar är befogade.
Sådana kommer därför att utföras. Utskottet har vidare erfarit att det i
Europa pågår en epidemiologisk studie av en eventuell ökning av cancer till
följd av Tjernobyl. Studien leds av ett FN-finansierat organ. SSI gör
bedömningen att någon ytterligare epidemiologisk studie för närvarande inte
bör initieras. Utskottet anser inte något riksdagens beslut vara nödvändigt i
dessa frågor. Motion Fö802 (mp) yrkandena 14 och 15 bör således inte
bifallas.
Motion Fö801 (mp) anser det befogat med ökad forskning om
radikalbiologi och joniserande strålning (yrkande 1) samt att det behövs ett
åtgärdsprogram för att minska hälsoriskerna av lågdosstrålning (yrkande
2). Utskottet har även i dessa frågor inhämtat synpunkter från SSI som anför
att forskning om fria radikaler beaktas i EU:s program för
strålskyddsforskning. Sverige deltar i detta och driver viss egen sådan
forskning. SSI bedömer att en ytterligare satsning på radikalforskning inte
har särskilt hög prioritet. SSI anser vidare att något ytterligare
åtgärdsprogram för lågdosstrålning inte behövs. Cancerrisken från låga
stråldoser sägs ha följts upp på ett rimligt sätt och
stråldosen till särskilt utsatta grupper från Tjernobylolyckan kommer att
följas upp. Utskottet gör ingen annan bedömning och riksdagen bör därför inte
bifalla motion Fö801 (mp).
I motion N452 (mp) förordas (yrkande 4) sänkt strålskyddsvärde i samband
med arbete i kärnkraftverk. Enligt uppgifter som utskottet har tagit del av
från SSI har bestämmelserna för sådant arbete skärpts under senare år. De
dosgränser som föreskrivs av SSI grundar sig på den internationella
strålskyddskommissionens (ICRP:s) rekommendationer vilka tar hänsyn till
senare års forskningsrön om strålrisker. Utskottet anser därmed att
motionsyrkandet är tillgodosett varför det inte bör bifallas.
Motion Fö804 (c) anser det påkallat att ändra utsläppsföreskrifterna för
kärnkraftverk. Enligt utskottets uppfattning hör frågan till dem som i
strålskyddslagen (1988:220) har delegerats till regeringen och myndigheterna.
Utskottet har ändå underrättat sig i ärendet och därvid erfarit att högsta
tillåtna utsläpp ger stråldoser som är långt mindre än variationen i naturlig
bakgrundsstrålning mellan olika svenska orter samt att de faktiska utsläppen
ligger långt under högsta tillåtna utsläpp. Motionen bör därför inte
bifallas.
Frågan om behovet av varningstext på s.k. ficktelefoner och gräns för
kontroll av sådana apparater behandlas i motion Bo245 (mp). I likhet med vad
som anförts om flera av yrkandena i det föregående ankommer det på regeringen
och myndigheterna att vid behov vidta åtgärder. Utskottet utgår från att
ansvariga gör erforderliga riskbedömningar och agerar, om det finns grundad
anledning till detta. Utskottet föreslår mot den bakgrunden avslag på motion
Bo245 (mp) yrkandena 1 och 2.
Motion Fö803 (m) föreslår en besparing på knappt 4,9 miljoner kronor genom
att inte som en engångsåtgärd byta beredskapslagrade jodtabletter. Enligt
vad utskottet inhämtat grundas motionärens besparingsförslag på ett av de
mindre vägande skälen för ett tablettbyte. Det har sålunda för
utskottet uppgivits att skälet för ett byte inte som redovisas i
propositionen i första hand är biverkningsrisken utan att tabletterna blivit
för gamla och att det finns risk att de därmed inte ger avsedd effekt. Byts
inte tabletterna kan inte de beredskapsmål inför kärnkraftsolyckor som
innefattas i statsmakternas beslut om riktlinjer för energipolitiken (prop.
1980/81:90, NU60, rskr. 381) uppfyllas. Utskottet anser således att
tablettbyte bör ske i enlighet med propositionens förslag. Utskottet har i
övrigt inget att erinra mot vad regeringen föreslår. Härav följer att
riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion Fö803
(m) till Statens strålskyddsinstitut för budgetåret 1995/96 bör anvisa
ett ramanslag på 116 379 000 kr.
Utskottet föreslår vidare att riksdagen dels godkänner inriktningen av de
besparingsåtgärder som regeringen förordar för strålskydd för budgetåren
1997 och 1998, dels godkänner den övergripande målsättningen för
verksamheten inom Statens strålskyddsinstitut.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande riskerna från lågdosstrålning
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Fö801, 1994/95:Fö802 yrkandena
1--11 och 13--15, samt 1994/95:N452 yrkande 4,
res. (mp)
2. beträffande utsläppsföreskrifter för kärnkraftverk
att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö804,
3. beträffande varningstext på ficktelefoner m.m.
att riksdagen avslår motion 1994/95:Bo245 yrkandena 1 och 2,
4. beträffande besparingsåtgärder inom området kärnsäkerhet och
strålskydd för budgetåren 1997 och 1998
att riksdagen med bifall till regeringens förslag i den del
som avser strålskydd godkänner inriktningen av förordade besparingsåtgärder,
5. beträffande övergripande mål för verksamheten inom Statens
strålskyddsinstitut
att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner de övergripande
målen för verksamheten vid Staten strålskyddsinstitut,
6. beträffande anslag till Statens strålskyddsinstitut
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion
1994/95:Fö803 till Statens strålskyddsinstitut för budgetåret 1995/96
under fjortonde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 116 379 000 kr.
Stockholm den 9 mars 1995
På försvarsutskottets vägnar
Arne Andersson
I beslutet har deltagit: Arne Andersson (m), Britt Bohlin (s), Iréne
Vestlund (s), Christer Skoog (s), Sven Lundberg (s), Anders Svärd (c), Ola
Rask (s), My Persson (m), Birgitta Gidblom (s), Jan Jennehag (v), Håkan
Juholt (s), Olle Lindström (m), Annika Nordgren (mp), Åke Carnerö (kds),
Jörgen Persson (s), Rolf Gunnarsson (m) och Eva Flyborg (fp).
Reservation
Riskerna från lågdosstrålning (mom. 1)
Annika Nordgren (mp) anser
dels att den del av utskottets anförande som på s. 7 börjar med "Enligt
strålskyddslagen" och slutar med "inte bör bifallas" på s. 8 bort ha följande
lydelse:
De senaste åren har den joniserande strålningen kommit att debatteras.
Skälet till detta är bl.a. olyckan i Tjernobyl,
uppgifter om sjunkna rostande atomubåtar, explosioner i
upparbetningsanläggningar, alarmerande höga doser från svenska kärnkraftverk
vid ombyggnader. Den totala strålningen ökar hela tiden genom utsläpp från
s.k. normaldrift av kärnkraften. Hälsoriskerna kan bara anas. De smyger sig
på.
Nya forskningsrön har visat att riskerna från lågdosstrålningen är större
än vad man trott. Efter Tjernobyl fick också myndigheter och allmänhet upp
ögonen för strålningens farlighet men insikten föll snart i glömska. Detta är
enligt utskottets mening allvarligt. Effekterna av Tjernobyl, markstrålning
och upptag av radioaktivitet genom inandning, intag av mat och direkt
strålning mot kroppen, ackumulerar radioaktiviteten. Till detta kommer de
dagliga utsläppen från de tolv svenska reaktorerna.
Utskottet anser det uppenbart att all denna lågdosstrålning ökar den
kemiska belastningen på människa, natur och djur. Den som dessutom bor i ett
radonhus och är renskötare utsätter sig för ytterligare exponering och därmed
ökade hälsorisker. Till detta kommer synergieffekter. Det betyder att
hälsorisken ökar mycket mer än om man adderar riskerna. T.ex. ökar risken för
cancer dramatiskt genom kombinationseffekterna från radon och rökning.
Utskottet förordar därför att riksdagen uttalar sig om lågdosstrålningens
risker i enlighet med vad som anförs i partimotionen Fö802 (mp). Riksdagen
bör också hos regeringen begära ändring av gränsvärden i enlighet med
motionens förslag.
Utskottet föreslår vidare att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad som anförts i motionen om avvägning av strålskyddsåtgärder i en
olyckssituation och om strålskyddsmyndigheternas åtgärdsnivåer.
Enligt utskottet bör även riksdagen som sin mening ge regeringen till känna
vad som i motion Fö802 (mp) anförs om offentliggörande av eventuella
mätningar efter Tjernobyl, fortsatta s.k. helkroppsmätningar samt
epidemiologiska undersökningar.
I motionerna Fö801 (mp) och N452 (mp) framförs även yrkanden -- yrkandena 1
och 2 resp. yrkande 4 -- som avser åtgärder för att minska riskerna från
lågdosstrålning. Utskottet anser, med nyss redovisade motiv, att riksdagen
bör bifalla även dessa yrkanden.
Vad som utskottet här har anfört innebär bifall till partimotion Fö802 (mp)
yrkandena 1--11 och 13--15 samt till motionerna Fö801 (mp) och N452 (mp)
yrkande 4.
dels att utskottets hemställan i moment 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande riskerna från lågdosstrålning
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Fö801 och 1994/95:Fö802
yrkandena 1--11 och 13--15 samt 1994/95:N452 yrkande 4 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.
Särskilt yttrande
Anslag till Statens strålskyddsinstitut (mom. 6)
Arne Andersson (m) anför:
Propositionen (prop. 1994/95:100 bil. 15) anger som motiv för inköp av nya
jodtabletter att de skall "ersätta gamla med för hög jodhalt" (s. 34). Denna
formulering kan inte tolkas på annat sätt än att det är den höga jodhalten
som är problemet. Om bara jodhalten skulle kunna reduceras till acceptabel
nivå, t.ex. genom att tabletterna delades i samband med intag, borde
omsättningen av tablettlagret kunna ske successivt och därmed den stora
engångskostnaden undvikas. Detta var grundtanken bakom motion Fö803 (m).
Under beredningen av regeringens budgetförslag har för utskottet förklarats
att det inte alls är den höga jodhalten som är huvudmotivet till bytet utan
att den avsedda effekten riskerar att utebli till följd av tabletternas
ålder. Jag konstaterar, och kan inte underlåta att påpeka, att
anslagsframställningen liksom propositionens motivtext för åtgärden att byta
tabletter är klart missvisande. Mot denna bakgrund har jag ingen anledning
att motsätta mig bifall till regeringsförslaget om anslag till Statens
strålskyddsinstitut.