Finansutskottets betänkande
1994/95:FIU07

Ytterligare medel till Riksdagens revisorer och deras kansli


Innehåll

1994/95
FiU7

Sammanfattning

Med anledning av en framställning från Riksdagens revisorer tar utskottet i
detta betänkande initiativ och föreslår att en miljon kronor anvisas på
anslaget Riksdagens revisorer och deras kansli på tilläggsbudget för
innevarande budgetår. Resurstillskottet gör det möjligt att finansiera en
utbyggnad av revisorernas kansli med högst fyra tjänster.
Bakgrund
Riksdagsutredningen har i sitt i juni 1993 avgivna delbetänkande -- Reformera
riksdagsarbetet (1993/94:TK1) -- bl.a. föreslagit att riksdagen skall öka sina
insatser för uppföljning, utvärdering och revision. Enligt utredningen borde
det ankomma på resp. utskott att självt följa upp och utvärdera resultatet av
verksamheter inom sitt beredningsområde. Stöd till utskotten skulle därvid utgå
i olika former.
Ett första steg i denna riktning hade tagits redan tidigare när riksdagen på
initiativ av utredningen satt av särskilda medel för utskottens arbete med
utvärdering och uppföljning av riksdagens beslut. Sådana medel har anvisats
inom ramen för anslaget Riksdagens förvaltningskostnader under såväl budgetåret
1993/94 som 1994/95. Medlen har använts av utskotten för att anlita utomstående
experter i olika uppföljnings- och utvärderingsprojekt. För innevarande
budgetår har drygt en miljon kronor reserverats för detta ändamål.
I utredningens betänkande föreslogs även att utskottens insatser på detta
område skulle stödjas också genom nya samverkansformer mellan utskotten,
riksdagens utredningstjänst och Riksdagens revisorer.
Utredningen utgick från att samarbetet mellan utskotten och
utredningstjänsten främst skulle gälla uppföljningsarbete och att
samverkansformerna därvid kunde variera från projekt till projekt. I mer
avgränsade projekt skulle utredningstjänsten kunna tänkas ta ett självständigt
ansvar för arbetet, medan mer omfattande uppföljningsinsatser förutsattes ske i
samverkan med och under ledning av utskotten. Tyngdpunkten i
utredningstjänstens verksamhet skulle emellertid även i fortsättningen ligga på
service åt enskilda ledamöter och partikanslier.
Stöd till utskottens uppföljnings- och utvärderingsarbete skulle dessutom
utgå genom att nya tjänster tillfördes Riksdagens revisorers kansli som i sin
tur skulle förse utskotten med personal för dessa uppgifter. Även revisorernas
ordinarie granskningsverksamhet skulle förstärkas genom en kraftig utbyggnad av
deras kansli. Detta föreslogs bli utökat med två enheter, motsvarande 18 fasta
tjänster och medel motsvarande två revisionsdirektörstjänster för inlåning av
personal. Av personaltillskottet skulle utskotten ges möjlighet att disponera
resurser motsvarande omkring fem helårstjänster. Utbyggnaden av kansliet skulle
ske stegvis med början budgetåret 1994/95 och vara avslutad under budgetåret
1996/97.
När finansutskottet under våren 1994 behandlade Riksdagens revisorers
fördjupade anslagsframställning för budgetåren 1994/95--1996/97 hänvisade
utskottet till konstitutionsutskottets då pågående beredning av
Riksdagsutredningens förslag (1993/94:FiU17). I avvaktan på riksdagens beslut i
denna fråga förordade utskottet att Riksdagens revisorer skulle ges realt
oförändrade resurser under budgetåret 1994/95. Utskottet framhöll emellertid
att frågan om resurstillskottet borde tas upp snarast möjligt under nästa
riksmöte då konsekvenserna av riksdagens ställningstagande till förslagen om
ökad satsning på uppföljning, utvärdering och revision i stort kunde
överblickas.
Vid riksdagsbehandlingen av utredningens förslag ifrågasattes den föreslagna
utbyggnaden av Riksdagens revisorer i en motion -- 1993/94:K30 -- av Lars-Erik
Lövdén m.fl. (s). Motionärerna ansåg att resursförstärkningen i stället skulle
tillföras utskottsorganisationen och att det i varje utskottskansli skulle
finnas en föredragande med särskilt ansvar för uppföljning och utvärdering. Den
pågående utvecklingen av nya styrformer inom den offentliga sektorn motiverade
enligt motionärerna en allmän översyn av den samlade statliga revisionens
organisation. I det sammanhanget borde Riksdagens revisorers förhållande till
Riksrevisionsverket klarläggas, framhöll motionärerna.
Konstitutionsutskottet (1993/94:KU18) ansåg att flera av de förslag som
utredningen fört fram borde kunna ligga till grund för riksdagens fortsatta
arbete med uppföljning, utvärdering och revision. Så t.ex. ställde sig
konstitutionsutskottet bakom utredningens syn på behovet av uppföljning och
utvärdering i utskottens arbete liksom utredningens bedömning att utskottens
egna initiativ borde vara styrande för riksdagens insatser på detta område.
Konstitutionsutskottet delade också utredningens uppfattning att utskottens
egen uppföljnings- och utvärderingsverksamhet borde ske inom ämnesmässigt
avgränsade områden och under begränsad tid samt att utskotten borde samverka
med Riksdagens revisorer och utredningstjänsten för att åstadkomma ett så bra
resursutnyttjande som möjligt.
Konstitutionsutskottet anslöt sig också till de principer för förstärkning av
revisionen som utredningen föreslagit men var inte berett att ta ställning till
den slutliga omfattningen av resurstillskottet till Riksdagens revisorer. Bl.a.
med hänvisning till den ovan återgivna motionen föreslog konstitutionsutskottet
att frågan om utvecklingen av relationerna mellan Riksdagens revisorer och
Riksrevisionsverket borde utredas ytterligare. Konstitutionsutskottet ansåg
sålunda att riksdagen i denna fråga skulle begränsa sitt beslut till vad
utredningen angett som etapp 1. Det innebar ett resurstillskott på sex
tjänster. Med ett sådant resurstillskott skulle det också bli möjligt att
påbörja det närmare samarbete mellan utskotten och revisionen som utredningen
föreslagit, framhöll konstitutionsutskottet.
Riksdagen beslutade den 7 juni 1994 i enlighet med konstitutionsutskottets
förslag.
Riksdagens revisorers kompletterande anslagsframställning
Med hänvisning till riksdagens ställningstagande har Riksdagens revisorer i
en skrivelse till finansutskottet den 27 september 1994 inkommit med en
kompletterande anslagsframställning för innevarande budgetår (bilaga 1).
Revisorerna föreslår att de på tilläggsbudget tilldelas ytterligare 2 060 000
kr för första halvåret 1995. Av den begärda anslagsökningen avser 1 360 000 kr
(2 720 000 kr på helår) löner inkl. LKP för fem revisionsdirektörstjänster samt
en chefsbefattning. Resterande 1/3 av medelstillskottet motiveras bl.a. av ökat
behov av externa experter samt av revisorernas och kansliets resor och
utbildning m.m.
För helår motsvarar det begärda resurstillskottet drygt 4,1 miljoner kronor,
vilket i förhållande till innevarande års anslag är en ökning med 35 %.

Utskottet

Riksdagsutredningen har i sitt betänkande inte lämnat något förslag till
finansiering av utbyggnaden av kansliets resurser, och denna fråga togs inte
heller upp i samband med konstitutionsutskottets prövning av utredningens
förslag. Riksdagens revisorer har emellertid i sin tidigare ingivna
anslagsframställning utgått från att utbyggnaden skall finansieras genom
besparingar inom statsförvaltningen i övrigt. Finansutskottet delar denna
uppfattning. Av bl.a. denna anledning har utskottet inhämtat yttrande från
Riksdagens förvaltningsstyrelse över revisorernas framställning om medel på
tilläggsbudget (bilaga 2).
Mot bakgrund härav vill utskottet föreslå följande.
På anslaget Riksdagens revisorer och deras kansli anvisas på tilläggsbudget
för innevarande budgetår en miljon kronor. Resurstillskottet gör det möjligt
att finansiera en utbyggnad av revisorernas kansli med högst fyra tjänster.
Visst utrymme finns då också för extra konsultinsatser. Hur stort detta utrymme
är beror på tjänsternas inplacering. Med den begränsning som följer av högst
fyra tjänster får revisorerna själva avgöra hur resurstillskottet skall
fördelas mellan fasta tjänster och konsultinsatser.
Utskottets förslag innebär således att det av revisorerna nu begärda
medelstillskottet halveras.
För innevarande budgetår bör satsningen, enligt finansutskottets mening,
finansieras genom omfördelning av anslag inom riksdagsförvaltningen.
Finansutskottet har därför vänt sig till konstitutionsutskottet och hemställt
att konstitutionsutskottet skall ta ett initiativ i denna fråga. I skrivelsen
pekar finansutskottet på möjligheten att hålla inne ett motsvarande belopp på
innevarande budgetårs anslag till Riksdagens förvaltningskostnader. En lösning
som finansutskottet därvid anger är att under innevarande budgetår ta i anspråk
de medel som satts av på anslaget för utskottens upphandling av externa
konsulttjänster för uppföljnings- och utvärderingsinsatser. Eftersom detta är
en verksamhet som långsiktigt bör prioriteras, anser emellertid finansutskottet
att det är angeläget att förvaltningskontoret i första hand försöker finna en
alternativ finansiering inom anslaget Riksdagens förvaltningskostnader.
I skrivelsen till konstitutionsutskottet har finansutskottet också framhållit
att det får ankomma på Riksdagens förvaltningskontor att finna en lösning på
hur utbyggnaden skall finansieras på helårsbasis.
Den av finansutskottet föreslagna finansieringen kan alltså kortsiktigt komma
att gå ut över de konsultmedel som står till utskottens förfogande för
uppföljnings- och utvärderingsinsatser. Enligt finansutskottets mening är det
därför viktigt att riksdagsutskotten ges möjlighet att utnyttja revisorernas
utredningsresurser för olika typer av uppföljnings- och utvärderingsinsatser.
Ett sådant personalutbyte ligger i linje med Riksdagsutredningens förslag och
främjar också ett ökat erfarenhetsutbyte mellan revisorernas och
riksdagsutskottens kanslier.
Skulle utskottens behov av utredningsinsatser motsvara mer än fyra personer
på heltid får frågan om personalutbytet tas upp till ny prövning. I den mån
revisorernas kansli saknar erforderlig kompetens för att kunna utföra ett
utvärderingsprojekt på uppdrag av ett utskott bör man i viss utsträckning kunna
använda revisorernas egna konsultmedel för att upphandla motsvarande kompetens
externt.

Hemställan

Utskottet hemställer
beträffande ytterligare medel till Riksdagens revisorer och deras kansli
att riksdagen till Riksdagens revisorer och deras kansli på
tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1994/95 under femtonde
huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 1 000 000 kr samt godkänner vad
utskottet anfört om medlens användning.
Utskottet hemställer att ärendet avgörs efter endast en bordläggning.
Stockholm den 15 december 1994
På finansutskottets vägnar
Jan Bergqvist
I beslutet har deltagit:
Jan Bergqvist (s),
Per Olof Håkansson (s),
Sören Lekberg (s),
Sonja Rembo (m),
Arne Kjörnsberg (s),
Lennart Hedquist (m),
Anne Wibble (fp),
Sonia Karlsson (s),
Susanne Eberstein (s),
Fredrik Reinfeldt (m),
Kjell Nordström (s),
Per Bill (m),
Karin Starrin (c),
Lars Bäckström (v),
Thomas Östros (s) och
Michael Stjernström (kds).

Bilaga 1

Bilaga 2