Finansutskottet tillstyrker i detta betänkande regeringens
förslag till principer för budgetering, redovisning och revision
av de medel som Sverige betalar till resp. mottar från EU samt
de anslag som erfordras för att täcka de ytterligare utgifter
som uppstår under innevarande budgetår med anledning av
medlemskapet i EU. I betänkandet behandlas också Sveriges
åtaganden i Europeiska investeringsbanken. Utskottet tillstyrker
vidare de principer för finansiering av avgiften till EU som
regeringen redovisat i propositionen.
Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden som väckts i
anslutning till propositionen. Företrädarna för Moderata
samlingspartiet, Centerpartiet, Folkpartiet liberalerna och
Kristdemokraterna har avgivit en gemensam reservation till
förmån för sina motionsyrkanden när det gäller principerna för
finansiering av EU-avgiften. Vänsterpartiet och Miljöpartiet de
gröna har fogat särskilda yttranden till betänkandet.
Inledning
I detta betänkande behandlar utskottet
dels proposition 1994/95:40 om budgeteffekter av Sveriges
medlemskap i Europeiska unionen m.m.,
dels de med anledning av propositionen väckta motionerna
1994/95:Fi20 av Gudrun Schyman m.fl. (v),
1994/95:Fi21 av Lars Tobisson m.fl. (m),
1994/95:Fi22 av Per-Ola Eriksson m.fl. (c),
1994/95:Fi23 av Göran Hägglund m.fl. (kds) och
1994/95:Fi24 av Anne Wibble och Lars Leijonborg (fp).
Propositionens förslag
I proposition 40 föreslår regeringen (Finansdepartementet)
1. att riksdagen antar regeringens förslag att utgifter till
och inkomster från EU skall bruttoredovisas över statsbudgeten
och budgeteras, redovisas och revideras i enlighet med
regelverket för statliga medel,
2. att riksdagen till Avgiften till gemenskapsbudgeten: Tullar
under sjunde huvudtiteln på tilläggsbudget till statsbudgeten
för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på
2 250 000 000 kr,
3. att riksdagen till Avgiften till gemenskapsbudgeten:
Jordbruks- och sockeravgifter under sjunde huvudtiteln på
tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1994/95 anvisar
ett förslagsanslag på 700 000 000 kr,
4. att riksdagen till Avgiften till gemenskapsbudgeten:
Mervärdesskattebaserad avgift under sjunde huvudtiteln på
tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1994/95 anvisar
ett förslagsanslag på 4 100 000 000 kr,
5. att riksdagen till Avgiften till gemenskapsbudgeten: Avgift
baserad på bruttonationalinkomsten under sjunde huvudtiteln på
tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1994/95 anvisar
ett förslagsanslag på 2 900 000 000 kr,
6. att riksdagen under en ny inkomsttitel på statsbudgeten,
Återbetalning avseende avgiften till gemenskapsbudgeten, för
budgetåret 1994/95 beräknar 2 200 000 000 kr,
7. att riksdagen bemyndigar regeringen att godkänna de
åtaganden med betalningsutfall efter budgetåret 1994/95 som
följer av de bemyndiganden som lämnas i EG-budgeten 1995,
8. att riksdagen bemyndigar regeringen att teckna en andel om
2 026 000 000 ecu i Europeiska investeringsbankens kapital och
därvid göra garantiåtaganden i fråga om den del för vilken
betalning kan påfordras,
9. att riksdagen bemyndigar regeringen att till Europeiska
investeringsbanken betala in dels ett belopp till bankens
grundkapital motsvarande 151 983 002 ecu, dels ett belopp
motsvarande 3,51736111 % av reserverna och avsättningarna i
bankens balansräkning per 31 december året före anslutningen,
10. att riksdagen till Bidrag till kapitalet i Europeiska
investeringsbanken under sjunde huvudtiteln på tilläggsbudget
till statsbudgeten för budgetåret 1994/95 anvisar ett
förslagsanslag på 950 000 000 kr,
11. att riksdagen bemyndigar regeringen att för
räntekostnader, föranledda av förskotterade utbetalningar av
stöd från EG, besluta om en anslagskredit som överstiger
7 procent av anslagsbeloppets storlek,
12. att riksdagen godkänner principerna för verksamhetsansvar,
finansiering, anslagskonstruktioner och betalningsförmedling
(avsnitten 7, 9 och 10).
Motionsyrkandena
1994/95:Fi20 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om finansieringen av Sveriges medlemskap i
Europeiska unionen.
1994/95:Fi21 av Lars Tobisson m.fl. (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om finansieringen av Sveriges medlemskap i EU.
1994/95:Fi22 av Per-Ola Eriksson m.fl. (c) vari yrkas att
riksdagen avslår proposition 1994/95:40 såvitt avser principer
för finansiering.
1994/95:Fi23 av Göran Hägglund m.fl. (kds) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om principer för finansiering av EU-avgiften.
1994/95:Fi24 av Anne Wibble och Lars Leijonborg (fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om principerna för finansiering av
EU-avgiften.
Utskottet
Inledning
I proposition 40 som beslutades den 27 oktober 1994 föreslås
att riksdagen skall ställa sig bakom vissa principer för
budgetering, redovisning och revision av de medel som Sverige
betalar till resp. mottar från EU. Därutöver redovisar
regeringen en bedömning av medlemskapets direkta effekter på
statsbudgeten samt begär anslag för att täcka vissa ytterligare
utgifter som uppstår under budgetåret 1994/95. Regeringen lämnar
också förslag till hur Sverige skall fullgöra sina åtaganden som
medlem i Europeiska investeringsbanken.
Regeringen bedömer att budgeteffekterna av medlemskapet för
kalenderåret 1995 kan beräknas till en nettomerbelastning om
drygt 22 miljarder kronor. Av dessa utgör ca 2 miljarder
engångseffekter. Den kvarstående budgeteffekten uppgår till ca
20 miljarder kronor. Den största komponenten är avgiften till
EG:s budget. År 1995 uppgår avgiften brutto till ca 19,9
miljarder kronor och netto till ca 15,5 miljarder kronor.
Därutöver lämnar regeringen förslag till principer för
finansiering av avgiften till EG:s budget. Sedermera har
regeringen i proposition 1994/95:122 -- beslutad den 21 november
1994 -- redovisat förslag till delfinansiering av avgiften genom
en höjning av arbetsgivaravgifterna (prop. 1994/95:122).
Ytterligare finansieringsförslag avses bli presenterade i
budgetpropositionen.
I den nu aktuella propositionen informerar regeringen också
riksdagen om sin syn på frågan om kontroll och revision av
EU-medel samt aviserar att den avser att återkomma till
riksdagen med förslag när det gäller konsekvenserna för de
nationella revisionsorganen.
Redovisning av betalningar till och från EU över statsbudgeten
I propositionen föreslås att utgifter till och inkomster
från EU skall bruttoredovisas över statsbudgeten samt
budgeteras, redovisas och revideras i enlighet med regelverket
för statliga medel.
Betalningar mellan Sverige och EU utgör statliga medel. Som
medlem i EU kommer Sverige att bedriva politik inom ett antal
områden med fler finansiella instrument än de rent nationella.
Såväl direkt nationella som EU-medel bör enligt regeringen
budgeteras och redovisas samlat på statsbudgeten. Därigenom får
riksdag och regering ett rättvisande underlag för tilldelning av
medel, verksamhetsstyrning samt uppföljning.
Regeringen understryker i propositionen att riksdagen i flera
sammanhang efterlyst en sådan struktur på statsbudgeten att
statens verksamhet i större utsträckning bruttoredovisas på
statsbudgetens utgifts- resp. inkomstsida. Det är därför
naturligt att från början utforma redovisningen av statliga
betalningar till och från EU i enlighet med detta. En effekt av
bruttoredovisning är att budgetomslutningen ökar. Enligt
regeringens uppfattning är dock detta förhållande av relativt
liten betydelse i relation till kravet på tydlighet och
fullständighet i redovisningen.
Utskottet delar helt den syn på budgetering, redovisning
och revision av EU-medel som kommer till uttryck i propositionen
och tillstyrker således de principer som regeringen förordat.
Den svenska avgiften till EG-budgeten 1994/95
Allmänt
De totala utgifterna på EG-budgeten bestäms av EU-rådet och
EU-parlamentet. Utgifterna skall rymmas inom en ram som
fastställs som en andel av EG:s totala BNI. Europeiska rådet
beslutade vid sitt möte i Edinburgh i december 1992 att budgeten
kan öka från 1,20 % av BNI 1993 till 1,27 % 1999. För
budgetåren 1995 och 1996 har taket fastställts till 1,21 %
resp. 1,22 % av BNI. Det årliga budgetförslaget måste inrymmas
i dessa ramar. Det är dock inte självklart att hela utrymmet
skall tas i anspråk.
Budgetens inkomster utgörs av tullar, jordbruksavgifter,
momsbasavgift och en BNI-avgift, de s.k. egna resurserna.
Jordbruksavgifterna, tullarna och momsbasavgiften är fastlagda
så att de är oberoende av nivån på utgifterna. Budgeten måste
emellertid balanseras. BNI-uttaget beräknas därför som en
restpost, dvs. man räknar ut hur stor andel av BNI som måste tas
i anspråk för att planerade utgifter skall täckas.
Anslag till gemenskapsbudgeten. Tullavgifter samt jordbruks-
och sockeravgifter
För att täcka Sveriges avgift till gemenskapsbudgeten föreslås
i propositionen att medel anvisas på tilläggsbudget för de
olika komponenterna i avgiften till EG:s budget. För
tullavgifter föreslås 2 250 miljoner kronor och för jordbruks-
och sockeravgifter 700 miljoner kronor.
Tullar och jordbruks- och införselavgifter svarar för
närvarande för ca 20 % av EG-budgetens totala inkomster.
Inbetalningen kommer att ske i enlighet med uppbörden, medan
övriga avgifter betalas enligt budget. Bokföring och betalning
av dessa s.k. traditionella resurser sker månatligen. Före
betalningen görs avdrag för de 10 % av uppbörden som skall
täcka administrationskostnaderna.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till
medelsanvisning när det gäller tullavgifter resp. jordbruks- och
sockeravgifter.
Anslag till gemenskapsbudgeten. Mervärdesskattebaserad avgift
I propositionen föreslås att till den del av avgiften som
avser mervärdesskattebaserad avgift anvisas för innevarande
budgetår ett förslagsanslag på 4 100 miljoner kronor.
Momsbasavgifterna svarar för närvarande för drygt hälften av
EG-budgetens totala inkomster. Momsbasavgiften tas ut som en
enhetlig procentuell avgift på medlemslandets
mervärdesskattebas. För år 1995 blir avgiften för Sverige högst
1,32 %. Avgiften betalas in enligt de belopp som tas upp i EG:s
budget. Bokföring och betalning av denna avgift sker första
arbetsdagen varje månad.
Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen till
medelsanvisning beträffande momsbasavgiften.
Anslag till gemenskapsbudgeten. BNI-avgift
I propositionen förordas att till den del av avgiften som
är baserad på bruttonationalinkomsten (BNI-avgiften) anvisas för
budgetåret 1994/95 ett förslagsanslag på 2 900 miljoner kronor.
BNI-avgiften svarar för nära 30 % av EG-budgetens totala
inkomster. BNI-avgiften utgår i procent av medlemsländernas BNI
till marknadspriser för aktuellt budgetår. Procentsatsen är
enhetlig och fastställs i EG:s budgetprocess för att täcka
återstående finansieringsbehov efter det att jordbruksavgifter,
tullar och momsbasavgift fastställts. Procentsatsen fastställs i
förhållande till summan av samtliga medlemsländers BNI.
BNI-avgiften budgeteras i enlighet med en prognos för BNI, med
korrigeringar i efterhand.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag när det gäller
anslag till BNI-avgiften.
Ny inkomsttitel. Återbetalning avseende avgiften till
gemenskapsbudgeten
I propositionen föreslås också att en särskild
inkomsttitel upprättas för den återbetalning av det överenskomna
infasningsbeloppet som skall ske under åren 1995--1998. För år
1995 uppgår återbetalningen till 488 miljoner ecu, vilket med
kursen 9 kronor/ecu motsvarar 4 400 miljoner kronor. Hälften av
återbetalningen 1995 väntas infalla under budgetåret 1994/95.
Utskottet tillstyrker att riksdagen beslutar i enlighet
med regeringens förslag.
Bemyndigande till regeringen för budgetåtagande för år 1995
I propositionen understryks att bemyndigandesystemet är en
del av EG-budgetens regelverk. Det utgör -- på samma sätt som
det bemyndigandesystem som tillämpas inom statsbudgeten -- ett
betalningsåtagande som avser senare budgetår. Det innebär att
när Sverige som medlem i EU-rådet fastställer budgeten ingår
även beslut om åtaganden för senare budgetår, i detta fall för
andra halvåret 1995. Riksdagen bör som ett led i godkännandet av
EU:s regelverk ge regeringen ett bemyndigande i denna del.
Regeringen anmäler i propositionen att den avser att årligen i
budgetpropositionen lämna en redogörelse för beslutade
bemyndiganden.
Utskottet tillstyrker att regeringen ges det begärda
bemyndigandet.
Kapitalinsats i Europeiska investeringsbanken
Regeringen föreslår i propositionen att riksdagen
bemyndigar regeringen dels att teckna en andel i Europeiska
investeringsbankens grundkapital till ett värde av 2 026
miljoner ecu (vilket med växelkursen 9 kr/ecu motsvarar ca
18 234 miljoner kronor), dels att göra de inbetalningar och
garantiåtaganden som följer av ett medlemskap i banken.
Därutöver föreslås att ett anslag om 950 miljoner kronor på
tilläggsbudget anvisas som bidrag till kapitalet i Europeiska
investeringsbanken.
Utskottet konstaterar att av ett medlemskap i den
Europeiska unionen följer också medlemskap i investeringsbanken
med därav följande åtaganden. Bankens huvuduppgift är att bidra
till en balanserad regional utveckling inom EU genom att
finansiera ekonomiskt sunda investeringar i de mest eftersatta
regionerna. Utskottet anser därför att riksdagen bör bifalla
regeringens förslag om svensk kapitalinsats i Europeiska
investeringsbanken.
Bemyndigande till regeringen att överskrida anslagskredit för
ramanslag
I enlighet med de principer som regeringen förordat för bl.a.
budgetering och redovisning på statsbudgeten av medel med
anknytning till stöd från EG:s budget bör särskilda
räntekostnadsanslag föras upp på de huvudtitlar där
räntekostnader uppstår till följd av att staten betalar ut stöd
i förskott. Räntekostnadsanslagen bör av främst
redovisningstekniska skäl anvisas som ramanslag.
I propositionen föreslås att regeringen bemyndigas att för
räntekostnader, föranledda av förskotterade utbetalningar av
stöd från EG, besluta om en anslagskredit som överstiger 7 % av
anslagsbeloppets storlek.
Utskottet tillstyrker att regeringen ges det begärda
bemyndigandet.
Finansieringsprinciper m.m. för betalning av EU-avgiften
I propositionen (avsnitt 9) behandlas hur EU-avgiften
skall finansieras. Inledningsvis anges att följande fem
principer skall gälla för finansieringen av ett eventuellt
svenskt medlemskap i Europeiska unionen.
1. Effekterna skall finansieras fullt ut och får inte leda
till ökat upplåningsbehov.
2. Statens utgifter för administration får inte öka på grund
av medlemskapet.
3. Om EU:s budgetmyndigheter tar beslut som innebär totalt
ökade utgifter skall dessa finansieras med redan anvisade medel
inom i första hand berörda departementsområden.
4. De nationella åtaganden som krävs för att få bidrag från
gemenskapsbudgeten skall finansieras med redan anvisade medel
inom de departementsområden dit stödet är riktat.
5. Varje svenskt utgiftsområde som berörs av EU-samarbetet
skall bidra till finansieringen i proportion till områdets andel
av avgiften.
I propositionen understryks att den sociala sektorn inte bör
drabbas av finansieringen av EU-avgiften (prop. s. 24).
Beträffande utgiftsneddragningar sägs att varje utgiftsområde
som berörs av EU-samarbetet skall bidra till finansieringen av
den svenska budgetavgiften motsvarande områdets andel av
bruttoavgiften. Utgiftsneddragningarna utgör finansiering utöver
återbetalningen. Det är därför, enligt propositionen, viktigt
att framhålla att neddragningarna i de flesta fall inte innebär
minskade resurser till berörda områden med hänsyn till att medel
i stället utbetalas från gemenskapsbudgeten.
På skatteområdet bör förslagen så lång möjligt koncentreras
till sektorer som är bidragsmottagare från gemenskapsbudgeten
samt till de delar av ekonomin som i andra avseenden kan anses
dra fördel av ett medlemskap. Det är, understryks det, angeläget
att de skattehöjningar som väljs i så liten utsträckning som
möjligt leder till välfärdsförluster. De extra bördor som följer
av skattens snedvridande effekter på produktion och konsumtion
bör begränsas i så stor utsträckning som möjligt (prop. s. 25).
Ett konkret förslag till finansiering av EU-avgiften
behandlas i proposition 1994/95:122 Finansiering av medlemskap i
EU. Propositionen bereds av skatteutskottet (bet.
1994/95:SkU16).
Fem motioner, motion Fi20 av Gudrun Schyman m.fl. (v),
motion Fi21 av Lars Tobisson m.fl. (m), motion Fi22 av
Per-Ola Eriksson m.fl. (c), motion Fi23 av Göran Hägglund
m.fl. (kds) och motion Fi24 av Anne Wibble och Lars
Leijonborg (fp), har väckts med anledning av propositionen.
Av de borgerliga motionerna -- Fi21 (m), Fi22 (c), Fi23 (kds)
och Fi24 (fp) -- framgår att motionärerna stöder principen att
EU-avgiften inte får finansieras genom att statens
upplåningsbehov ökar. Samtidigt uttalas stöd för ambitionen att
en ökning av statens utgifter för administration i samband med
EU-medlemskapet förhindras.
Däremot avvisas bestämt det som sägs i propositionen om att,
som motionärerna tolkar propositionen, finansieringen skall
belasta olika områden och verksamheter i proportion till hur de
gynnas av medlemskapet. Som motionärerna ser det innebär den i
propositionen föreslagna finansieringen att specialdestinering
av skatt och andra inkomster i budgeten införs i budgetarbetet.
En sådan princip strider mot vedertagna regler i svenskt
budgetarbete och bör därför, menar motionärerna, avvisas.
Specialdestinering av vissa inkomster för att bestrida vissa
utgifter öppnar vägen för suboptimering vid den politiska
avvägningen av vilka uppgifter som är mest angelägna.
Motionärerna kan ej heller dela regeringens uppfattning att
vissa medborgare, som enligt propositionen drar större fördel än
andra av medlemskapet, skall betala en större del av avgiften.
Kristdemokraterna understryker i motion Fi23 att deras
hållning bygger på en principiell syn på budgetens utformning
som innebär att EU-avgiften inte skall öronmärkas genom
specifika skattehöjningar eller besparingar.
Medlemskapet är, sägs det i motion Fi24 (fp), till för
och till fördel för hela landet. Det vore både egendomligt och
stötande att ha en speciell finansiering av just denna utgift.
Regeringens tankegångar om höjda arbetsgivaravgifter och andra
skattehöjningar kan riskera att legitimera det felaktiga
påståendet att EU bara är till fördel för näringslivet och
därmed snarast förstärka en negativ känsla hos dem som röstade
nej i folkomröstningen.
I motion Fi22 (c) framhålls att den finansieringsprincip
som föreslås i propositionen innebär att ett bestraffningssystem
införs med udden riktad mot vissa grupper och mot de medborgare
som röstade nej till EU-medlemskap. Förslagen lägger också,
enligt motionärerna, ett tak på nationella ambitioner inom
miljö- och regionalpolitikens område.
I motion Fi21 (m) anförs att ett viktigt syfte med
Sveriges anslutning är att öka landets ekonomiska tillväxt. Det
är emellertid inte möjligt att exakt förutsäga hur stor denna
effekt blir. Enligt propositionen (s. 14 ) skall effekter av
detta slag successivt beaktas i regeringens ekonomiska politik.
Motionärerna ser ingen anledning att detta inte skall ske från
första början. Den tänkta uppläggningen att medlemskostnaden
inledningsvis skall betalas krona för krona genom riktade
skattehöjningar ger enligt motionärerna skäl för misstanken att
regeringen vill begagna tillfället att skaffa fram extra
skatteintäkter till täckande av budgetunderskottet, när det nu
ter sig alltmer besvärligt att få fram utgiftsbesparingar.
Utskottet vill för sin del anföra följande.
I proposition 1994/95:122 förordas att en allmän löneavgift på
1,5 % införs fr.o.m. inkomståret 1995 för finansiering av
medlemskapet i EU. Löneavgiften föreslås utformad så att den
motsvarar en höjning av arbetsgivaravgifterna och andra
motsvarande avgifter för egenföretagare med 1,5 procentenheter.
Även om skäl, enligt propositionen, talar mot denna åtgärd i ett
långsiktigt tidsperspektiv är en höjning av
arbetsgivaravgifterna motiverad i ett medelfristigt perspektiv.
Utskottet drar av detta uttalande slutsatsen att avsikten inte
är att långsiktigt knyta denna avgift till utgifterna för
EU-medlemskapet.
Mot den bakgrunden anser utskottet det inte relevant att tala
om en specialdestinering av avgiften. Med specialdestinering
avses att inkomster redovisningsmässigt knyts till vissa
utgifter så att utgifterna anpassas storleksmässigt till
inkomsterna eller tvärtom. Utskottet anser att den i proposition
40 föreslagna principen för finansiering -- att ökade
utgiftskrav inte får leda till ökad upplåning utan skall
finansieras fullt ut genom en kombination av
utgiftsneddragningar och inkomstförstärkningar -- är en god
princip som överensstämmer med de budgetpolitiska riktlinjer som
riksdagen vid ett flertal tillfällen de senaste åren ställt sig
bakom.
Utskottet delar således inte motionärernas uppfattning att
principerna för finansieringen av EU-avgiften skulle innebära
att en specialdestinering införs i budgeten. Utskottet vill
också bestämt avvisa det som sägs i motion Fi22 (c) om att
principerna skulle innebära ett tak för våra nationella
ambitioner eller utgöra ett bestraffningssystem riktat mot vissa
grupper. Som utskottet ser det handlar det här snarast om en ren
missuppfattning från motionärernas sida av de föreslagna
principerna. Utskottet anser således att riksdagen bör avslå
motionerna Fi21 (m), Fi22 (c), Fi23 (kds) och Fi24 (fp).
I motion Fi20 av Gudrun Schyman m.fl. (v) anförs att den
grundläggande principen för finansieringen av EU-avgiften skall
vara att den som tjänar på medlemskapet också skall betala det.
Principerna för finansiering bör också, menar motionärerna, ses
i samband med besluten om i vilken utsträckning och enligt vilka
principer Sverige skall ta emot olika former av EU-stöd.
Finansieringen måste därför vägas mot de förslag som läggs i
budgetpropositionen i januari 1995.
I motion Fi20 (v) tas även frågan upp vilken
finansieringsform man bör välja för att täcka den
nettobelastning på statsbudgeten som EU-medlemskapet innebär.
Motionärerna anser att följande fyra inkomstkällor i första
hand bör utnyttjas: Fastighetsskatter, inkomstskatter på fysiska
personer, skatt på företagsvinster samt olika former av
miljörelaterade skatter/avgifter på företag.
Utskottet anser, i likhet med vad som anförs i propositionen,
att en strävan bör vara att skatteåtgärderna så långt möjligt
bör koncentreras till sektorer som är bidragsmottagare från EU
eller till aktiviteter som i andra avseenden kan anses bli
gynnade av ett medlemskap. För valet mellan olika
skattehöjningar innebär detta att i första hand sådana skatter
bör höjas där skattesubjektet utgörs av företag.
I proposition 122 föreslås som nämnts en delfinansiering, ett
höjt skatteuttag genom en höjning av arbetsgivaravgifterna.
Avsikten är att den skall kunna börja tillämpas från årsskiftet.
Ytterligare finansieringsförslag kommer att läggas fram senare i
budgetpropositionen. Det finns därför inte anledning för
riksdagen att nu göra något uttalande med anledning av motion
Fi20 (v). Den avstyrks därför av utskottet.
Med det anförda tillstyrker utskottet de i propositionen
angivna principerna för verksamhetsansvar, finansiering,
anslagskonstruktioner och betalningsförmedling.
Kontroll och revision av EU-medel
I propositionen informerar regeringen riksdagen om sin syn
på frågan om kontroll och revision av EU-medel. Enligt
regeringens bedömning måste uppföljningen av effektiviteten och
efterlevnaden av EU:s regelverk ges hög prioritet. De svenska
nationella kontroll- och revisionsinsatserna bör och måste
därför öka. Dessa utökade granskningsinsatser kan enligt
regeringen normalt fullföljas inom ramen för befintliga
myndigheters instruktionsenliga uppgifter.
Regeringen har således inte funnit att ett medlemskap i EU
skulle behöva innebära någon förändring av de statliga
revisionsorganens uppdrag. Ett medlemskap innebär dock att
Riksrevisionsverkets och Riksdagens revisorers granskningsrätt
bör vidgas till att även omfatta statlig verksamhet som
initierats eller finansierats av EU. Regeringen anmäler i
sammanhanget att den avser att återkomma till riksdagen med en
närmare redogörelse och förslag till hur de svenska nationella
revisionsorganens granskningsrätt hos uppbördsobjekt och
slutmottagare av bidrag i enlighet med EU:s regelverk kan
tillgodoses. Regeringen betonar att de svenska revisionsorganen
bör ges samma rätt som EG:s kontroll- och revisionsorgan att
granska hanteringen av medel från EU.
Utskottet vill för sin del kraftigt understryka det som
sägs i propositionen om kontroll och revision av EU-medel.
Utskottet vill i sammanhanget därutöver endast notera att
överväganden om konsekvenserna av ett medlemskap i EU för
Riksdagens revisorers del bör samordnas med det pågående arbetet
inom regeringskansliet.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande redovisning av betalningar till och från EU
över statsbudgeten
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:40
yrkande 1 godkänner att utgifter till och inkomster från EU
skall bruttoredovisas över statsbudgeten och budgeteras,
redovisas och revideras i enlighet med regelverket för statliga
medel,
2. beträffande Avgiften till gemenskapsbudgeten: Tullar
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:40 yrkande
2 till Avgiften till gemenskapsbudgeten: Tullar under sjunde
huvudtiteln på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret
1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 2 250 000 000 kr,
3. beträffande Avgiften till gemenskapsbudgeten: Jordbruks-
och sockeravgifter
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:40
yrkande 3 till Avgiften till gemenskapsbudgeten: Jordbruks-
och sockeravgifter under sjunde huvudtiteln på tilläggsbudget
till statsbudgeten för budgetåret 1994/95 anvisar ett
förslagsanslag på 700 000 000 kr,
4. beträffande Avgiften till gemenskapsbudgeten:
Mervärdesskattebaserad avgift
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:40
yrkande 4 till Avgiften till gemenskapsbudgeten:
Mervärdesskattebaserad avgift under sjunde huvudtiteln på
tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1994/95 anvisar
ett förslagsanslag på 4 100 000 000 kr,
5. beträffande Avgiften till gemenskapsbudgeten: Avgift
baserad på bruttonationalinkomsten
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:40
yrkande 5 till Avgiften till gemenskapsbudgeten: Avgift
baserad på bruttonationalinkomsten under sjunde huvudtiteln på
tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1994/95 anvisar
ett förslagsanslag på 2 900 000 000 kr,
6. beträffande ny inkomsttitel för återbetalning avseende
avgiften till gemenskapsbudgeten
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:40
yrkande 6 under en ny inkomsttitel på statsbudgeten,
Återbetalning avseende avgiften till gemenskapsbudgeten, för
budgetåret 1994/95 beräknar 2 200 000 000 kr,
7. beträffande bemyndigande för budgetåtaganden för år
1995
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:40
yrkande 7 bemyndigar regeringen att godkänna de åtaganden med
betalningsutfall efter budgetåret 1994/95 som följer av de
bemyndiganden som lämnas i EG-budgeten 1995,
8. beträffande kapitalinsats i Europeiska
investeringsbanken
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:40
yrkandena 8--10
dels bemyndigar regeringen att teckna en andel om
2 026 000 000 ecu i Europeiska investeringsbankens kapital
och därvid göra garantiåtaganden i fråga om den del för vilken
betalning kan påfordras,
dels bemyndigar regeringen att till Europeiska
investeringsbanken betala in dels ett belopp till bankens
grundkapital motsvarande 151 983 002 ecu, dels ett belopp
motsvarande 3,51736111 % av reserverna och avsättningarna i
bankens balansräkning per 31 december året före anslutningen,
dels till Bidrag till kapitalet i Europeiska
investeringsbanken under sjunde huvudtiteln på tilläggsbudget
till statsbudgeten för budgetåret 1994/95 anvisar ett
förslagsanslag på 950 000 000 kr,
9. beträffande bemyndigande att överskrida anslagskredit för
ramanslag
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:40
yrkande 11 bemyndigar regeringen att för räntekostnader,
föranledda av förskotterade utbetalningar av stöd från EG,
besluta om en anslagskredit som överstiger 7 % av
anslagsbeloppets storlek,
10. beträffande finansieringsprinciper m.m. för betalning av
EU-avgiften
att riksdagen med bifall till
proposition 1994/95:40 yrkande 12
och med avslag på motionerna
1994/95:Fi20,
1994/95:Fi21,
1994/95:Fi22,
1994/95:Fi23 och
1994/95:Fi24
godkänner de i propositionen angivna principerna för
verksamhetsansvar, finansiering, anslagskonstruktioner och
betalningsförmedling.
res. (m, c, fp, kds)
Stockholm den 1 december 1994
På finansutskottets vägnar
Jan Bergqvist
I beslutet har deltagit: Jan Bergqvist (s), Per-Ola
Eriksson (c), Per Olof Håkansson (s), Sören Lekberg (s), Sonja
Rembo (m), Yvonne Sandberg-Fries (s), Arne Kjörnsberg (s),
Lennart Hedquist (m), Anne Wibble (fp), Sonia Karlsson (s),
Johan Lönnroth (v), Susanne Eberstein (s), Fredrik Reinfeldt
(m), Roy Ottosson (mp), Mats Odell (kds), Kjell Nordström (s)
och Per Bill (m).
Reservation
Finansieringsprinciper m.m. för betalning av EU-avgiften
(mom. 10)
Per-Ola Eriksson (c), Sonja Rembo (m), Lennart Hedquist (m),
Anne Wibble (fp), Fredrik Reinfeldt (m), Mats Odell (kds) och
Per Bill (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar
med "I proposition" och på s. 10 slutar med "och
betalningsförmedling" bort ha följande lydelse:
Utskottet har inledningsvis en annan och mer positiv syn på
medlemskapet i EU än den som uppenbarligen varit vägledande för
regeringen. Det grundläggande är enligt utskottet att
medlemskapet skapar bättre förutsättningar för ekonomisk
tillväxt och därmed också för en finansiering av
medlemsavgiften. Genom medlemskapet får vi en stabilisering av
den ekonomiska situationen som i sin tur kan bidra till
räntesänkningar, sänkta kostnader i produktionen och en ökad
konkurrenskraft. Detta gynnar oss alla oavsett om vi är
konsumenter, producenter, skattebetalare eller bidragstagare.
Utskottet vänder sig därför bestämt mot att peka ut vissa
grupper som mer gynnade än andra.
Utskottet har givetvis inget att erinra mot det som sägs i
propositionen om att finansieringen inte får leda till ett ökat
upplåningsbehov eller att statens administrativa kostnader ej
bör öka totalt sett. Även om samhällsekonomin i stort gynnas av
EU-medlemskapet bör strävan självfallet vara att täcka de
utgifter som uppstår på statsbudgeten som en följd av detsamma.
Finansieringen bör enligt utskottet ske på sedvanligt sätt genom
prövning och omprioriteringar inom ramen för det ordinarie
budgetarbetet.
Att åberopa EU-medlemskapet som skäl för att höja skatterna är
ohållbart. För att kunna utnyttja medlemskapets fördelar måste
vi behålla gynnsamma produktionsbetingelser för företagen. Det
stärker konkurrenskraften, ökar produktionen och främjar
sysselsättningen. Att i detta läge införa en ny allmän löneskatt
kommer att motverka denna positiva utveckling. Utskottet anser
att det är av stor vikt att upprätthålla den grundläggande
finanspolitiska principen att skatter och andra inkomster inte
skall vara specialdestinerade till särskilda utgiftsändamål.
Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna. Utskottet tillstyrker motionerna Fi21
(m), Fi22 (c), Fi23 (kds) och Fi24 (fp).
I Vänsterpartiets motion förordas att finansieringen av
EU-medlemskapet i första hand skall ske genom höjning av en rad
skatter. Utskottet har ovan redovisat sin syn på denna
finansieringsmetod och avstyrker följaktligen motion Fi20 (v).
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande
lydelse:
10. beträffande finansieringsprinciper m.m. för betalning av
EU-avgiften
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Fi21,
1994/95:Fi22, 1994/95:Fi23 och 1994/95:Fi24 och med anledning av
proposition 1994/95:40 yrkande 12 samt med avslag på motion
1994/95:Fi20 godkänner de i propositionen angivna principerna
för verksamhetsansvar, anslagskonstruktioner och
betalningsförmedling samt som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört om principerna för finansiering av
EU-avgiften.
Särskilda yttranden
1. Finansieringsprinciper m.m. för betalning av EU-avgiften
(mom. 10)
Johan Lönnroth (v) anför:
Ytterligare finansieringsförslag kommer att läggas fram i 1995
års budgetproposition. Dessa förslag har kunnat förankras genom
samtal mellan företrädare för regeringen och Vänsterpartiet.
Därmed har syftet med motion Fi20 (v) kunnat tillgodoses på ett
godtagbart sätt.
2. Finansieringsprinciper m.m. för betalning av EU-avgiften
(mom. 10)
Roy Ottosson (mp) anför:
Jag motsätter mig förslaget att bekosta medlemsavgiften med
höjda arbetsgivaravgifter och motsvarande egenavgifter för
egenföretagare. Det leder enligt min mening till en snedvridning
av samhällsekonomin mot ökade miljöstörningar, lägre grad av
företagande och färre arbetstillfällen. Därigenom försvagas
samhällsekonomin och på sikt även statsbudgeten.
Miljöpartiet de gröna kommer att lägga ett annat förslag till
finansiering med anledning av proposition 1994/95:122 som
behandlar den konkreta finansieringen av EU-medlemskapet.
Jag anser också att intäktssidan på statsbudgeten i
fortsättningen skall utformas så att statens samlade utgifter
bekostas på ett optimalt sätt med hänsyn till samhällsekonomi,
social rättvisa och en miljömässigt hållbar utveckling. Det
innebär att den tendens till öronmärkning av de nu aktuella
intäkterna på budgeten gentemot medlemsavgifterna i EU
inte kan bibehållas i den framtida budgetbehandlingen.