Regeringen har i kompletteringspropositionen (prop. 1994/95:150 bil.1)
föreslagit att riksdagen
4. godkänner beräkningen av förändringar i anslagsbehållningarna för
budgetåret 1995/96,
5. godkänner beräkningen av Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto för
budgetåret 1995/96.
I kompletteringspropositionen framhålls att det får ankomma på riksdagens
finansutskott att göra sådana förändringar som inte kunnat beaktas i
propositionen.
Utskottet
De samlade statsutgifterna ett visst budgetår utgör summan av
alla utgiftsanslag fördelade på 17 huvudtitlar, vilka främst motsvarar
departementens ansvarsområden,
förändringar i behållningar på reservationsanslag,
beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto.
I det följande kommenterar utskottet beräkningarna av dessa budgetposter
i statsbudgeten för budgetåret 1995/96. År 1997 kommer budgetåret att
motsvara kalenderåret. Som en följd av denna förändring omspänner budgetåret
1995/96 perioden den 1 juli 1995--den 31 december 1996, dvs. sammanlagt 18
månader.
Statsbudgetens utgiftsanslag
I budgetpropositionen beräknades medelsbehovet på statsbudgetens närmare
650 utgiftsanslag under budgetåret 1995/96 till 949 378,6 miljoner kronor.
Därefter har regeringen i tio särpropositioner lagt fram förslag för
riksdagen som sammantagna minskar anslagsbehovet med netto 1 810,7 miljoner
kronor. Det ändrade medelsbehovet är föranlett av de förslag som förts fram i
följande propositioner:
1994/95:139 om särskilda utbildningssatsningar inom högskolan (-1 184,4 mkr)
1994/95:147 om rätten till förtidspension och sjukpenning samt folkpension
för gifta (-1 760,0 mkr)
1994/95:152 om regler för godkända och auktoriserade revisorer (-5,2 mkr)
1994/95:158 om ny myndighetsorganisation inom arbetslivsområdet (+110,2 mkr)
1994/95:160 om Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa (+0,2 mkr)
1994/95:161 om regionalpolitik (+723,2 mkr)
1994/95:164 om jämställdhet mellan män och kvinnor inom utbildningsområdet
(+37,5 mkr)
1994/95:165 om ett högskoleverk (+18,9 mkr)
1994/95:166 om finansiering m.m. av lantmäteri- och fastighetsdataverksamhet
(-7,5 mkr)
1994/95:218 om en effektivare arbetsmarknadspolitik (+256,4 mkr)
Slutligen har regeringen i kompletteringspropositionen lagt fram förslag
som innebär att vissa anslag ökar med sammanlagt 10 726,9 miljoner kronor,
netto. De största enskilda anslagsförändringarna i kompletteringspropositionen
avser statsbidrag till landsting och kommuner (+13,0 mdkr, netto),
statsskuldräntor (+3,0 mdkr), bidrag till lönegarantiersättning (+2,4 mdkr),
bidrag till arbetslöshetsersättning (+1,6 mdkr), bostadsbidrag (-0,9 mdkr),
föräldraförsäkring (-1,2 mdkr), sjukpenning och rehabilitering (-1,9 mdkr) samt
sjukvårdsförmåner (-3,1 mdkr).
Med de jämkningar som tillkommit under våren 1995 uppgår därmed regeringens
förslag till medelsberäkning för budgetåret 1995/96 till sammanlagt 958 294,9
miljoner kronor. Det är 8 916,2 miljoner kronor mer än motsvarande belopp i
budgetpropositionen.
Utskottet har i efterföljande tabell ställt samman regeringens förslag till
medelsberäkning med de ändringar som riksdagen beslutat göra i dessa förslag.
En mer detaljerad redovisning av de ändringar som riksdagen vidtagit lämnas i
en bilaga till betänkandet.
Av den bilagda sammanställningen framgår att riksdagen beslutat ändra
medelstilldelningen på sammanlagt 25 anslag. Av dessa har 7 sin grund i att
medel omfördelats från ett anslag till ett annat. Dessutom har riksdagen
beslutat att i 8 fall höja anslag med sammanlagt 1 695,9 miljoner kronor och i
10 fall minska anslag med sammanlagt 19 980,0 miljoner kronor. Vidare har
riksdagen beslutat flytta ramanslaget Marknadsdomstolen från en huvudtitel
till en annan. Vid behandlingen av Riksdagens förvaltningskostnader anvisade
riksdagen först 3 miljoner kronor mindre än vad förvaltningsstyrelsen
föreslagit (bet. 1994/95:KU39, rskr. 274, 275). Senare beslutade riksdagen att
även anvisa resterande 3 miljoner kronor (bet. 1994/95:KU36, rskr. 388, 389)
Under Socialdepartementets huvudtitel har riksdagen beslutat om förändringar
av barnbidragen vilka sammantaget leder till ett minskat medelsbehov med 161
miljoner kronor jämfört med regeringens förslag i budgetpropositionen.
Riksdagen har beslutat om en minskning av bostadstilläggen till pensionärer som
är föranledd av att riksdagen valt en annan konstruktion för en viss besparing
(se inkomstbetänkandet 1994/95:FiU29). Därigenom behöver inte den av regeringen
föreslagna ökningen på 400 miljoner kronor tillstyrkas.
Som en följd av att vissa besparingar inom Tullverket har tidigarelagts har
riksdagen anslagit 50 miljoner kronor mindre än vad regeringen föreslagit till
Tullverket under Finansdepartementets huvudtitel. Beträffande de generella
kommunbidragen fortsätter övervägandena. Anslagsbeloppen har därför sänkts med
sammantaget 19 000 miljoner kronor. En ändring med samma belopp har gjorts på
inkomstsidan under inkomsttiteln Mervärdesskatt.
Under Utbildningsdepartementets huvudtitel har riksdagen beslutat att nivån
på studiebidraget skall överensstämma med den nya nivån på barnbidraget, vilket
medför en merutgift på 32 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. Som
en följd av en minskning av antalet basårsplatser i högskolan minskar anslaget
till studiemedel med 5 miljoner kronor.
Under Jordbruksdepartementets huvudtitel har riksdagen anslagit 150 miljoner
kronor mer än regeringen på anslaget till avbytarverksamheten. Till regionalt
stöd och miljöersättningar har riksdagen anvisat närmare 1 250 miljoner
kronor utöver regeringens förslag.
Inom Kulturdepartementets område har vissa omfördelningar av anslagen gjorts
med sammantaget 1 750 miljoner kronor. Ökningen med 311 000 kr är föranledd av
att ett anslag av misstag blev för lågt beräknat i budgetpropositionen.
Utgiftsökningen för Sveriges geologiska undersökning under
Näringsdepartementets huvudtitel är finansierad genom en överföring från
Energiteknikfonden som tillförts statsbudgetens inkomster. Minskningen av
anslaget Främjande av kvinnors företagande finansierar en lika stor ökning
av anslaget Stöd till kooperativ utveckling.
Under Civildepartementets huvudtitel har riksdagen anvisat drygt 100 miljoner
kronor mindre till anslaget Stöd till idrotten än vad regeringen
föreslagit. Minskningen är föranledd av ändrad periodisering av utbetalningar.
Under huvudtiteln Riksdagen och dess myndigheter har riksdagen, på
finansutskottets förslag, beslutat minska anslaget Riksdagens revisorer och
deras kansli jämfört med förslaget från riksdagens förvaltningsstyrelse.
Minskningen är i allt väsentligt föranledd av att revisorernas tidigare
framställning om medel på tilläggsbudget för innevarande budgetår bara delvis
har bifallits av riksdagen (bet. 1994/95:FiU7, rskr. 169--171).
De förändringar som gjorts i utgiftsanslagen för budgetåret 1995/96 sedan
budgetpropositionen lades fram kan sammanfattas på följande sätt (mkr).
00>Utgiftsanslag enligt budgetpropositionen 64>949 379
00>Förslag lämnade i särpropositioner 64>- 1 811
00>Förslag lämnade i kompletteringspropositionen
00>03>statsskuldräntor 64>+ 3 000
00>03>övriga anslag 64>+ 7 727
00>Av riksdagen beslutade ändringar
00>03>bidrag till kommuner och landsting 64>- 19 000
00>03>övriga anslag 64>+ 716
00>Summa utgiftsanslag i statsbudgeten 64>940 011
Förändringar av anslagsbehållningar
För reservationsanslag gäller att outnyttjade medel på ett sådant anslag får
användas under efterföljande budgetår. Som en följd härav kan utbetalningarna
ett visst budgetår komma att avsevärt avvika från det anslagna beloppet. Dessa
avvikelser registreras som förändringar av anslagsbehållningarna.
En minskning av anslagsbehållningarna är liktydigt med att utnyttjandet
av reservationsmedel överstiger vad som anvisats i form av
reservationsanslag för det aktuella budgetåret. En del av anslagsbehållningarna
från tidigare år måste då tas i anspråk. Minskningen registreras därför som en
ökad belastning på statsbudgetens utgiftssida.
Omvänt gäller att anslagsbehållningarna ökar när utbetalningarna från
reservationsanslagen understiger vad som anvisats på dem. Detta tas upp som en
negativ post på utgiftssidan.
I det reviderade budgetförslaget räknar regeringen med att
anslagsbehållningarna kommer att minska med 1,0 miljarder kronor under
budgetåret 1995/96, dvs. det blir en extra belastning på budgeten av denna
omfattning.
Utskottet har inget att erinra mot denna beräkning och räknar således med att
anslagsbehållningarna under budgetåret 1995/96 kommer att minska med 1,0
miljarder kronor.
Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto
För att redan i statsbudgeten kunna redovisa en total budgetbelastning som så
nära som möjligt visar det väntade utfallet, används en ospecificerad post
kallad Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto. På den förs sådana utgifter
och inkomster upp för vilka konkreta förslag ännu inte föreligger eller där
beloppen inte exakt kan beräknas.
I det reviderade budgetförslaget föreslås att posten Beräknat tillkommande
utgiftsbehov, netto, förs upp med -3,0 miljarder kronor för budgetåret 1995/96.
Regeringen räknar med andra ord med en nettobesparing för det kommande
budgetåret av de förslag som kommer att presenteras under nästa riksmöte.
Utskottet förordar att posten tas upp till det belopp som föreslås i
propositionen.
De samlade statsutgifterna
Sammanfattningsvis beräknar utskottet statsutgifterna för budgetåret 1995/96
på följande sätt (mkr).
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande förändringar i anslagsbehållningarna
att riksdagen godkänner den i proposition 1994/95:150 bilaga 1 yrkande 4
redovisade beräkningen av förändringar i anslagsbehållningarna för budgetåret
1995/96,
att riksdagen godkänner den i proposition 1994/95:150 bilaga 1 yrkande 5
redovisade beräkningen av Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto, för
budgetåret 1995/96.
Utskottet hemställer att ärendet avgörs efter endast en bordläggning.
Stockholm den 14 juni 1995
På finansutskottets vägnar
Jan Bergqvist
I beslutet har deltagit:
Jan Bergqvist (s),
Per-Ola Eriksson (c),
Per Olof Håkansson (s),
Lars Tobisson (m),
Sören Lekberg (s),
Lisbet Calner (s),
Arne Kjörnsberg (s),
Sonia Karlsson (s),
Lennart Hedquist (m),
Anne Wibble (fp),
Susanne Eberstein (s),
Johan Lönnroth (v),
Kjell Nordström (s),
Fredrik Reinfeldt (m),
Roy Ottosson (mp),
Mats Odell (kds) och Per Bill (m).