Finansutskottets betänkande
1994/95:FIU29

Statsbudgetens inkomster för budgetåret 1995/96


Innehåll

1994/95
FiU29

Propositionen

Regeringen har i kompletteringspropositionen (prop. 1994/95:150 bil. 1)
föreslagit att riksdagen
3. godkänner beräkningen av statsbudgetens inkomster för budgetåret 1995/96.
Av propositionen framgår att det får ankomma på finansutskottet att justera
inkomstredovisningen med hänsyn till sådana förändringar som tillkommit efter
den 12 april 1995.

Utskottet

I det reviderade budgetförslaget beräknas statsinkomsterna för budgetåret
1995/96, som avser 18 månader, uppgå till 742,5 miljarder kronor. Det är 17,6
miljarder kronor mer än beräkningen i budgetpropositionen.
De inkomstberäkningar som redovisas i kompletteringspropositionen bör jämkas
med hänsyn till de ändringar som riksdagen vidtagit efter det att denna
proposition lades fram.
Mot bakgrund av det ansträngda statsfinansiella läget föreslogs i
budgetpropositionen en skärpning av reglerna om särskilt grundavdrag för
pensionärer med kapitalinkomster. Förslaget beräknades öka statens inkomster
med ca 1 200 miljoner kronor per år. Samtidigt föreslogs att kapitalinkomster
skulle få mindre genomslag på bostadstilläggens storlek, vilket beräknades öka
statens utgifter med ca 400 miljoner kronor per år.
Riksdagen har på förslag av skatteutskottet (bet. 1994/95:SkU20, rskr. 320)
beslutat att budgetförstärkningen på totalt 800 miljoner kronor i stället skall
inhämtas genom en ändring av det allmänna grundavdraget. Detta sänks därför
från 0,25 till 0,24 basbelopp fr.o.m. inkomståret 1996. I jämförelse med
regeringens förslag blir ökningen av inkomstskatterna därmed lägre. Som en
följd härav bör inkomsttiteln Fysiska personers inkomstskatt minskas med
400 miljoner kronor. Försvagningen finansieras genom en lika stor besparing på
anslaget Bostadstillägg till pensionärer (jfr utgiftsbetänkandet bet.
1994/95:FiU30).
Riksdagen har också beslutat om en ändring av regeringens förslag till
sparåtgärder när det gäller Sveriges geologiska undersökningar (bet.
1994/95:NU18, rskr. 300). Den maringeologiska verksamheten som regeringen ville
lägga ned bibehålls genom att anslaget ökas med 10 miljoner kronor. Som en
tillfällig, engångsvis finansiering förs 10 miljoner kronor över från
Energiteknikfondens innestående medel till statsbudgetens inkomstsida. Till
följd härav bör inkomsttiteln Övriga inkomster av statens verksamhet ökas
med ett lika stort belopp.
Som ett led i finansieringen av medlemsavgiften till EU har riksdagen
beslutat att höja vissa energiskatter. Riksdagen har i det sammanhanget
undantagit motordrivna fordon i gruvindustrin från de skatteregler som
tillämpas vid beräkningen av energiskatt på arbetsredskap (bet. 1994/95:SkU28,
rskr. 439). De ändrade reglerna föranleder finansutskottet att justera ned
inkomsttiteln Energiskatt med 50 miljoner kronor.
När det gäller moms på begagnade varor har riksdagen beslutat att flytta fram
ikraftträdandet till den 1 november 1995 (bet. 1994/95:SkU27, rskr. 402),
vilket beräknas medföra ett inkomstbortfall på ca 40 miljoner kronor.
Riksdagen har beträffande regeringens förslag till nytt bidrags- och
utjämningssystem för kommuner och landsting beslutat om en lagteknisk översyn
av lagförslagen (bet. 1994/95:FiU19, rskr. 416). Beslutet medförde också att
riksdagen inte nu tar ställning till förslaget om ändrat system för
återbetalning av mervärdesskatt till kommuner och landsting. Statsbidragen
jämkas som en följd av detta med sammanlagt 19 000 miljoner kronor (jfr bet.
1994/95:FiU30). En minskning på 19 000 miljoner kronor görs på motsvarande
sätt på inkomstsidan under inkomsttiteln Mervärdesskatt.
Sammanlagt bör således denna inkomsttitel räknas ner med 19 040 miljoner
kronor.
Riksdagen har på förslag av finansutskottet beslutat att detaljhandelspriset
på folköl inte bör följa sänkningen av mervärdesskatten på livsmedel (bet.
1994/95:FiU20, rskr. 447). Utskottet visade därvid på olika alternativ till
skatteändringar, t.ex. att betrakta folköl som andra alkoholhaltiga drycker och
beskatta folkölet enligt normalskatten eller att anpassa dryckesskatten så att
momssänkningen neutraliseras. Det ankommer på regeringen att överväga hur
justeringen av skattereglerna skall genomföras för att man skall åstadkomma det
avsedda resultatet. I avvaktan härpå avstår finansutskottet från att justera
inkomsterna med anledning av den jämkade beskattningen av folkölet. Utskottet
uppskattar dock inkomstökningen till ca 250 miljoner kronor.
Regeringen har i kompletteringspropositionen föreslagit att
förseningsavgiften bör höjas för den som inte avlämnat kompletterande
tulldeklaration i rätt tid. Höjningen beräknas öka statsinkomsterna med 33
miljoner kronor. Som en följd härav justerar utskottet inkomsttiteln Avgifter
vid Tullverket med detta belopp.
Totalt sett beräknas budgeteffekten av ovan redovisade förändringar leda till
en inkomstminskning om 19 447 miljoner kronor. Statsbudgetens inkomster under
budgetåret 1995/96 beräknas därmed till 723 053 268 000 kr. En specifikation
av statsbudgetens inkomster återfinns i en bilaga till finansutskottets
betänkande 1994/95:FiU31 om statsbudgeten.

Hemställan

Utskottet hemställer
beträffande statsbudgetens inkomster för budgetåret 1995/96
att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:150 bilaga 1 yrkande 3
godkänner vad utskottet anfört om beräkningen av statsbudgetens inkomster för
budgetåret 1995/96.
Utskottet hemställer att ärendet avgörs efter endast en bordläggning.
Stockholm den 14 juni 1995
På finansutskottets vägnar
Jan Bergqvist
I beslutet har deltagit:
Jan Bergqvist (s),
Per-Ola Eriksson (c),
Per Olof Håkansson (s),
Lars Tobisson (m),
Sören Lekberg (s),
Lisbet Calner (s),
Arne Kjörnsberg (s),
Sonia Karlsson (s),
Lennart Hedquist (m),
Anne Wibble (fp),
Susanne Eberstein (s),
Johan Lönnroth (v),
Kjell Nordström (s),
Fredrik Reinfeldt (m),
Roy Ottosson (mp),
Mats Odell (kds) och Per Bill (m).