Utskottet tillstyrker att riksbanksfullmäktige beviljas ansvarsfrihet för sin
förvaltning under år 1994.
Utskottet biträder också fullmäktiges förslag till disposition av Riksbankens
resultat samt föreslår att riksdagen fastställer Riksbankens balansräkning och
resultaträkning.
I betänkandet behandlar utskottet också två under allmänna motionstiden
väckta motioner, en om en myntreform och en om särskilda avkänningsmärken för
synskadade på sedlar och mynt. Båda motionerna avstyrks av utskottet.
Redogörelserna m.m.
Riksbanksfullmäktiges förvaltningsberättelse för
år 1994
I berättelsen (redog. 1994/95:RB1) lämnar fullmäktige en redogörelse för den
förda kredit- och valutapolitiken samt för bankens verksamhet i övrigt. Vidare
lämnar fullmäktige förslag till dispositionen av Riksbankens resultat.
Fullmäktige föreslår
1. att riksdagen fastställer Riksbankens i förvaltningsberättelsen återgivna
balans- och resultaträkningar för år 1994,
2. att riksdagen beslutar att av Riksbankens resultat efter upplösning av
resultatutjämningsfonden, 8 594 miljoner kronor, skall
a) 6 200 miljoner kronor levereras in till statsverket och
b) 2 394 miljoner kronor överföras till dispositionsfonden.
Riksdagens revisorers berättelse över granskningen av Riksbankens verksamhet
under år 1994
I berättelsen (redog. 1994/95:RR5) tillstyrker Riksdagens revisorer
1. att fullmäktige i Riksbanken beviljas ansvarsfrihet för Riksbankens
förvaltning under år 1994,
2. att riksdagen fastställer Riksbankens i förvaltningsberättelsen återgivna
balans- och resultaträkningar för år 1994.
Riksdagens revisorer har också tillställt utskottet en mer utförlig
granskningsrapport (daterad 1995-02-07) som utarbetats gemensamt av Riksbankens
revisionsavdelning och den revisionsbyrå som på Riksdagens revisorers uppdrag
svarar för granskningsarbetet, KPMG Bohlins AB.
Fullmäktiges protokoll
Utskottet har som underlag för sin prövning även haft tillgång till
riksbanksfullmäktiges särskilda och allmänna protokoll för år 1994.
Motionerna
1994/95:Fi601 av Bertil Persson (m) i vilken yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att av tio svenska
kronor skapa en ny krona.
1994/95:Fi602 av Ronny Olander (s) i vilken yrkas
1. att riksdagen beslutar om sådan ändring av riksbankslagen att riksdagen
löpande kan påverka utformningen av nya sedlar och mynt,
2. att riksdagen ger riksbanksfullmäktige till känna vad i motionen anförts
om införande av avkänningsmärken på nya sedlar och mynt.
Utskottet
Riksbankens förvaltning
Riksbankens resultat har under senare år disponerats i enlighet med
riktlinjer som fullmäktige lade fast i anslutning till 1988 års bokslut.
Riktlinjerna har godkänts av riksdagen. Enligt dessa skall Riksbanken varje år
till statsverket leverera in ett belopp som motsvarar 80 % av de fem senaste
årens genomsnittliga resultat före bokslutsdispositioner. Beloppet skall
avrundas till jämt 100-tal miljoner kronor. Dessutom skall till
dispositionsfonden varje år avsättas 10 % av samma genomsnittliga resultat.
Återstoden av årets resultat skall avsättas till ett resultatutjämningskonto.
Den resultatpåverkan som uppkommer vid en eventuell uppskrivning/nedskrivning
av kronans värde skall inte påverka det årsgenomsnitt som läggs till grund för
inleveranserna. I stället skall dispositionsfonden användas för att balansera
den effekt som en ändrad växelkurs har på resultatet. Avsikten härmed är att
man inte skall ta i anspråk ett resultat som uppkommit genom en större
omvärdering av tillgångar och skulder.
Riksbanken redovisar för år 1994 ett negativt resultat före
bokslutsdispositioner på --10 055 miljoner kronor. Exkluderas
valutakurseffekten är motsvarande resultat 2 394 miljoner kronor sämre.
Fullmäktige föreslår att detta korrigerade resultat på --12 449 miljoner kronor
läggs till grund för beräkningen av inleveransen till statsverket.
I enlighet med de fastlagda riktlinjerna föreslår fullmäktige att 2 394
miljoner kronor överförs till dispositionsfonden och 6 200 miljoner kronor
levereras in till statsverket. Eftersom 1994 års resultat före
bokslutsdispositioner var negativt måste Riksbanken för att kunna genomföra
detta lösa upp resultatutjämningsfonden med (10 055+6 200+2 394=) 18 649
miljoner kronor.
Finansutskottet har för egen del inget att erina mot fullmäktiges förslag
till disposition av 1994 års resultat. Liksom Riksdagens revisorer tillstyrker
utskottet också att riksdagen fastställer de balans- och resultaträkningar för
år 1994 som finns intagna i Riksbankens förvaltningsberättelse. Balansräkningen
och resultaträkningen finns även fogade till detta betänkande som bilaga 1
resp. bilaga 2.
I den granskningsrapport som Riksbankens revisionsavdelning har utarbetat
tillsammans med KPMG Bohlins AB och som Riksdagens revisorer under hand har
delgivit utskottet aktualiseras en redovisningsteknisk fråga. I likhet med
tidigare år ingår i Riksbankens resultaträkning i posten utländska rörelsens
ränteintäkter även valutakurseffekter. Dessa kan i nuvarande redovisningssystem
inte särredovisas. I granskningsrapporten framhåller de båda revisionsorganen
att det är viktigt att man i ett nytt redovisningssystem kan särskilja
kurseffekter från ränteintäkter, eftersom kurseffekterna påverkar dispositionen
av Riksbankens resultat. Utskottet delar denna uppfattning. Enligt vad
utskottet inhämtat håller Riksbanken på att se över sitt redovisningssystem
bl.a. i syfte att få till stånd en sådan förändring, och något särskilt
initiativ från riksdagens sida är därför inte påkallat.
Utskottet har vid sin granskning av Riksbankens förvaltning i övrigt inte
funnit något som föranleder särskilt uttalande. I likhet med Riksdagens
revisorer tillstyrker utskottet därför att fullmäktige beviljas ansvarsfrihet
för sin förvaltning under 1994.
Myntreform
I motion Fi601 av Bertil Persson (m) begärs att en myntreform genomförs
varvid en ny krona skall motsvara tio av dagens.
Samme motionär har de fyra senaste åren väckt motioner av snarlik innebörd.
På förslag av finansutskottet har dessa avslagits av riksdagen. Utskottet har i
sakfrågan inte ändrat uppfattning och avstyrker därför motionärens förslag.
Avkänningsmärken på sedlar och mynt
I motion Fi602 av Ronny Olander (s) påtalas behovet av särskilda
avkänningsmärken på sedlar och mynt för synskadade. När nya sedlar och mynt tas
fram är det enligt motionären viktigt att utformningen av dessa diskuteras med
de synskadades organisationer. Några sådana överläggningar hölls inte när
20-kronorssedeln togs fram, påpekar motionären. Han föreslår att någon typ av
avkänningsmärke skall införas på den nya 50-kronorssedel som Riksbanken för
närvarande överväger att införa. Detta borde bli föremål för en utredning,
anser motionären som också begär att finansutskottet skall lägga fram förslag
om de ändringar av riksbankslagen som behövs för att riksdagen aktivt skall
kunna gå in och påverka utformningen av nya sedlar och mynt.
Finansutskottet vill i denna fråga framhålla följande. Det är angeläget att
utformningen av sedlar och mynt anpassas till synskadade och andra
handikappades särskilda behov. Så har också skett, framför allt när det gäller
mynt där bl.a. allergikers och synskadades behov påverkat formen, präglingen
och valet av legering. Sedelvalörerna skiljs åt, förutom av motiv, färg och
tryckeriteknik, också av storlek. Sålunda är 20- och 100-kronorssedlarna båda
72 mm breda men 130 resp. 140 mm långa. På motsvarande sätt är 500- och 1
000-kronorssedlarna båda 82 mm breda men 150 resp. 160 mm långa.
Genom 5 § lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank har riksdagen delegerat till
Riksbanken att bestämma utformningen av de sedlar och mynt som banken ger ut.
Som motionären framhåller utreder Riksbanken för närvarande behovet av en ny
50-kronorssedel. Enligt vad utskottet inhämtat har företrädare för två
synskadeorganisationer vänt sig till Riksbanken och begärt företräde för att få
redovisa sina synpunkter på den nya sedelns utformning liksom på de ändringar
man vill få till stånd i den nuvarande 20-kronorssedeln. Riksbanken har ställt
sig positiv till en sådan kontakt.
Med hänvisning till det anförda finner utskottet det inte påkallat med något
särskilt initiativ från riksdagens sida. Motion Fi602 (s) avstyrks av
utskottet.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande ansvarsfrihet för Riksbankens förvaltning
att riksdagen beviljar fullmäktige i Riksbanken ansvarsfrihet för
förvaltningen av Riksbanken under år 1994,
2. beträffande Riksbankens balans- och resultaträkningar
att riksdagen fastställer Riksbankens i bilagorna 1 och 2 återgivna
balansräkning och resultaträkning för år 1994,
3. beträffande dispositionen av Riksbankens resultat
att riksdagen beslutar att av Riksbankens resultat efter upplösning av
resultatutjämningsfonden, 8 594 miljoner kronor, skall
dels 6 200 miljoner kronor levereras in till statsverket under
budgetåret 1994/95,
dels 2 394 miljoner kronor föras över till dispositionsfonden,
4. beträffande myntreform
att riksdagen avslår motion 1994/95:Fi601,
5. beträffande avkänningsmärken på sedlar och mynt
att riksdagen avslår motion 1994/95:Fi602.
Stockholm den 20 april 1995
På finansutskottets vägnar
Per-Ola Eriksson
I beslutet har deltagit:
Per-Ola Eriksson (c),
Sören Lekberg (s),
Lisbet Calner (s),
Sonja Rembo (m),
Arne Kjörnsberg (s),
Sonia Karlsson (s),
Lennart Hedquist (m),
Anne Wibble (fp),
Susanne Eberstein (s),
Johan Lönnroth (v),
Kjell Nordström (s),
Thomas Östros (s),
Kristina Nordström (s),
Per Bill (m),
Anna Åkerhielm (m) och Ulla-Britt Hagström (kds).