Finansutskottets betänkande
1994/95:FIU14

Riksdagens revisorer och deras kansli (prop. 1994/95:100 bil. 16)


Innehåll

1994/95
FiU14

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet Riksdagens revisorers anslag för nästa
budgetår. Utskottet föreslår att 21,3 miljoner kronor anvisas på anslaget,
vilket är en begränsning i förhållande till förslaget i budgetpropositionen.
Minskningen föranleds av att utskottet dels har anpassat anslagsnivån till
riksdagens beslut i december 1994 om medel på tilläggsbudget till Riksdagens
revisorer, dels anser att en av revisorerna föreslagen arvodeshöjning bör
prövas i annan ordning.

Propositionen

I årets budgetproposition (prop. 1994/95:100 bil. 16 s. 11--13) föreslår
Riksdagens förvaltningsstyrelse att till Riksdagens revisorer och deras kansli
för budgetåret 1995/96 (18 månader) anvisas ett ramanslag på 25 346 000 kr.
Till grund för medelsberäkningen ligger den anslagsframställning som
revisorerna ingav till riksdagens förvaltningskontor i slutet av september
1994. I denna har revisorerna förutsatt att de på tilläggsbudget för
innevarande budgetår skulle beviljas 2 060 000 kr extra avseende första
halvåret 1995. På förslag av finansutskottet har emellertid riksdagen beslutat
att begränsa detta resurstillskott till 1 000 000 kr (bet. 1994/95:FiU7,
rskr. 169).
Av budgetpropositionen framgår att riksdagens förvaltningsstyrelse berett
revisorernas anslagsframställning innan riksdagen på förslag av finansutskottet
fattat beslut i frågan om medel på tilläggsbudget. Förvaltningsstyrelsen, som
inte gjort någon prövning i sak av revisorernas förslag, framhåller att det får
ankomma på finansutskottet att slutligt pröva Riksdagens revisorers anslag för
1995/96.

Utskottet

Det i budgetpropositionen föreslagna medelstillskottet till Riksdagens
revisorer för 1995/96 bör jämkas med hänsyn till att revisorernas framställning
om medel på tilläggsbudget för innevarande budgetår bara delvis har bifallits
av riksdagen.
När det gäller finansieringen av utbyggnaden av Riksdagens revisorers kansli
på längre sikt har riksdagen tidigare beslutat (bet. 1994/95:KU28, rskr.
166--168) att den förestående utredningen om Riksdagens revisorers och
Riksrevisionsverkets verksamhet skall behandla denna fråga.
Enligt vad utskottet inhämtat kommer talmanskonferensen inom kort att
tillsätta denna utredning. Utskottet utgår från att utredningen kommer att
lämna ett förslag till framtida revisionsorganisation som tillgodoser såväl
riksdagens som regeringens behov av kontroll och uppföljning av fattade beslut
i den nya budgetordningen. Därmed kan också intentionerna bakom
Riksdagsutredningens förslag om en förstärkt revisionsverksamhet komma att
tillgodoses.
I anslagsframställningen föreslår Riksdagens revisorer att deras arvoden
skall höjas från den 1 juli 1995. Utskottet anser att denna fråga inte bör tas
upp i detta sammanhang utan prövas i annan ordning. Nivån på revisorernas
arvoden regleras nämligen i en särskild lag -- lagen (1989:185) om arvoden m.m.
för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ -- som det med nuvarande
ansvarsfördelning mellan riksdagsutskotten ankommer på konstitutionsutskottet
att bereda. Dessutom kommer enligt vad utskottet har inhämtat en generell
översyn att göras av vissa ersättningar för riksdagens ledamöter, och i det
sammanhanget skall man också pröva ledamöternas arvoden för olika
tilläggsuppdrag inom riksdagsförvaltningen, inklusive uppdraget som revisor.
Samtliga riksdagspartier kommer att vara företrädda i beredningsgruppen som
skall redovisa sitt förslag under hösten 1995.
Mot bakgrund av det anförda beräknar utskottet medelsbehovet för Riksdagens
revisorer till 21 320 000 kr. Utskottet föreslår att detta belopp anvisas på
revisorernas anslag för nästa budgetår.
Det resurstillskott som revisorerna beviljades i december 1994 har gjort det
möjligt att förstärka revisorernas kansli. Som utskottet då framhöll i sitt av
riksdagen godkända betänkande är det viktigt att riksdagsutskotten ges
möjlighet att utnyttja revisorernas utredningsresurser för olika typer av
uppföljnings- och utvärderingsinsatser. Ett sådant personalutbyte ligger i
linje med Riksdagsutredningens förslag och främjar också ett ökat
erfarenhetsutbyte mellan revisorernas och riksdagsutskottens kanslier.

Hemställan

Utskottet hemställer
att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:100 bilaga 16 punkt B 2
till Riksdagens revisorer och deras kansli för budgetåret 1995/96 under
femtonde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 21 320 000 kr.
Stockholm den 6 april 1995
På finansutskottets vägnar
Jan Bergqvist
I beslutet har deltagit:
Jan Bergqvist (s),
Per-Ola Eriksson (c),
Sören Lekberg (s),
Lisbet Calner (s),
Sonja Rembo (m),
Sonia Karlsson (s),
Lennart Hedquist (m),
Anne Wibble (fp),
Susanne Eberstein (s),
Johan Lönnroth (v),
Kjell Nordström (s),
Fredrik Reinfeldt (m),
Roy Ottosson (mp),
Thomas Östros (s), Kristina Nordström (s), Per Bill (m) och Tuve Skånberg
(kds).
Särskilt yttrande
Sonja Rembo, Lennart Hedquist, Fredrik Reinfeldt och Per Bill (alla m) anför:
Vi vill i anslutning till detta betänkande erinra om vårt förslag i motion
Fi406 som behandlas i betänkande FiU9 om den statliga revisionsverksamheten. I
motionen föreslår vi bl.a. att Riksrevisionsverkets avdelning för
effektivitetsrevision skall överföras till Riksdagens revisorer. Om så sker
skapas ett samlat organ för den statliga effektivitetsrevisionen under
riksdagen på ett sätt som är vanligt bland parlamentariska demokratier.
Den utredning talmanskonferensen skall tillsätta för att utreda den statliga
revisionsverksamheten förutsätts belysa vad en sådan förändring skulle kunna
innebära. Vi vill här peka på att vårt alternativ skulle innebära att ett
resursstarkt revisionsorgan skapas under riksdagen, samtidigt som man för den
statliga revisionen sammantaget skulle kunna göra besparingar i
förvaltningsanslagen.