Finansutskottets betänkande
1994/95:FIU13

Statistikfrågor (prop. 1994/95:100 bil. 8)


Innehåll

1994/95
FiU13

Sammanfattning

Den nya ansvarsfördelningen för statistikproduktionen innebär för Statistiska
centralbyråns (SCB) del att verket har till uppgift att ansvara för den
statistikproduktion som inte åligger någon annan myndighet och att samtidigt
svara för samordning av den statliga statistikproduktionen och för samordning
av den internationella statistikrapporteringen. Dessutom skall SCB verka för
att den statliga statistiken är objektiv och görs allmänt tillgänglig samt på
olika vägar underlätta uppgiftslämnandet och se till att lämnade uppgifter på
ett effektivt sätt skyddas genom anonymitet och sekretess.
I betänkandet behandlar utskottet anslagen till och besparingar inom SCB.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
I tjugo motionsyrkanden behandlas frågor rörande bl.a. miljöräkenskaper,
införande av ett totalprisindex, tillsättande av en låginkomstutredning och
lokalisering av SCB:s hela verksamhet till Örebro. Samtliga motionsyrkanden
avstyrks av utskottet.
Till betänkandet har fogats två reservationer från Vänsterpartiet.

Propositionen

I proposition 1994/95:100 bilaga 8 föreslår regeringen (Finansdepartementet)
dels under punkt D 7 (s. 105--110)
1. att riksdagen godkänner de riktlinjer för besparingsarbetet
inom SCB som regeringen förordat i avsnittet Slutsatser,
2. att riksdagen till Statistiska centralbyrån: Statistik,
register och prognoser för budgetåret 1995/96 anvisar ett
ramanslag på 494 557 000 kr,
dels under punkt D 8 (s. 110, 111)
att riksdagen till Statistiska centralbyrån: Uppdragsverksamhet för
budgetåret
1995/96 anvisar ett anslag på 1 000 kr.

Motionerna

1994/95:Fi404 av Anders Svärd och Karl-Erik Persson (c, v) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utlokalisering av SCB från Stockholm
till Örebro.
1994/95:Fi405 av Jörgen Persson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om statistikinsamling om resandet i Sverige.
1994/95:Fi407 av Eva Eriksson och Karin Pilsäter (fp) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om vikten av fortsatt arbete syftande till
att miljöaspekter inarbetas i nationalräkenskaper och
nationalförmögenhetsmått.
1994/95:Fi408 av Mats Odell (kds) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
en utveckling av ett totalprisindex (TPI).
1994/95:Fi410 av Inger Lundberg m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om utredning om ekonomiska och
verksamhetsmässiga förutsättningar att förlägga SCB i sin
helhet till Örebro,
2. att riksdagen vidhåller sitt tidigare fattade beslut om att
minst 55 % av de anställda skall vara placerade vid SCB i
Örebro.
1994/95:Fi411 av Kenneth Kvist m.fl. (v) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär en låginkomstutredning för
förnyad kartläggning av befolkningens ekonomiska, kulturella
och sociala förhållanden.
1994/95:Fi413 av Susanne Eberstein m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om tillsättande av en levnadsnivåutredning.
1994/95:Fi414 av Erik Arthur Egervärn (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om statistikinsamling.
1994/95:Fi415 av Rune Berglund m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av en ny låginkomstutredning.
1994/95:Fi416 av Rune Backlund m.fl. (c, m, fp, kds) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om minskat uppgiftslämnande.
1994/95:Fi417 av Yvonne Ruwaida (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om generationsskulder,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att generationsräkenskaper bör
genomföras,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en utredning om generationsräkenskaper.
1994/95:A807 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) vari yrkas
24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om beräkning av BNP-måttet och SCB:s uppdrag
att ta fram ett nytt BNP-mått där det obetalda arbetet ingår.
1994/95:Jo604 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ett intensifierat arbete för att utveckla
naturresursräkenskaper.
1994/95:Jo664 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om nödvändigheten av ett intensifierat
arbete för att utveckla naturresursräkenskaper,
11. att riksdagen till utvecklandet av naturresursräkenskaper
på ett nytt anslag för budgetåret 1995/96 anvisar 15 000 000
kr.
1994/95:Jo689 av Georg Andersson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om utarbetande av nya metoder för att mäta
tillväxten i ekonomin.
1994/95:So489 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
7. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en ny
låginkomst- och levnadsnivåutredning enligt vad i motionen
anförts.

Utfrågning
I samband med ärendets behandling anordnade utskottet den 7 mars 1995 en
utfrågning angående den statliga statistiken med Statistiska centralbyråns
generaldirektör Jan Carling.

Utskottet

Inledning
Statistiska centralbyrån (SCB) är central förvaltningsmyndighet för den
officiella statistiken och för annan statlig statistik samt ansvarar för
produktion av sektorövergripande statistik.
Hösten 1992 beslöt riksdagen (1992/93:FiU7) att ändra ansvarsfördelningen och
finansieringen av den statliga statistiken. Innebörden av riksdagens beslut kan
beskrivas på följande sätt.
SCB skall ansvara för nedanstående verksamhet.
Förvaltningsuppgifter såsom grundläggande metodutveckling,
statistiksamordning, nomenklaturarbete, internationellt statistiksamarbete,
publiceringsverksamhet och informationsservice samt biblioteks- och
arkivservice.
Officiell statistik som griper över flera sektorer och som saknar en entydig
huvudanvändare eller där det påtagligt gagnar förtroendet för statistiken.
Vissa centrala databaser.
Sektorsmyndigheter och övriga användare skall ansvara för nedanstående
verksamheter.
Officiell statistik för avgränsade sektorsområden. Statistiken skall
finansieras genom anslag hos berörda sektorsmyndigheter.
Övrig statistik och statistiska tjänster. Verksamheten skall finansieras av
beställaren.
Denna ansvarsfördelning av statistikproduktionen innebär sålunda för SCB:s
del att verket har till uppgift att ansvara för statistikproduktion som inte
åligger någon annan myndighet. Vidare skall SCB svara för samordning av den
statliga statistikproduktionen och för samordning av den internationella
statistikrapporteringen. Dessutom skall SCB verka för att den statliga
statistiken är objektiv och görs allmänt tillgänglig samt på olika vägar
underlätta uppgiftslämnandet och se till att lämnade uppgifter på ett effektivt
sätt skyddas genom anonymitet och sekretess.
Under den allmänna motionstiden 1995 har 16 motioner väckts som behandlar
statistikfrågor. I flertalet av dessa motioner ställs krav på en utbyggnad av
statistiken inom vissa områden. Endast i en av dessa motioner --
Vänsterpartiets motion Jo664 yrkandena 10 och 11 om miljöräkenskaper -- åtföljs
kravet på utbyggd statistik av ett förslag om ytterligare medel till SCB:s
ramanslag. Det kan här nämnas att t.ex. de krav på en utökning av
nationalräkenskaperna som föreslås i motion A807 (c) eller ett utarbetande
av en totalprisindex som föreslås i motion Fi408 (kds) ställer krav på
inledande förstudier. Ett sådant utvecklingsarbete kan för vart och ett av här
nämnda projekt medföra en kostnadsökning för SCB budgetåret 1995/96 på mellan
400 000 och 500 000 kronor.
Utskottet kommer inledningsvis att behandla motionsyrkanden med krav på ny
eller utbyggd statistik. Därefter tar utskottet ställning till
budgetpropositionens förslag till finansieringen av SCB:s verksamhet.
Avslutningsvis behandlar utskottet motionsyrkanden om tillsättande av en ny
låginkomstutredning, företagens uppgiftslämnande och lokalisering av SCB till
Örebro.
Krav i motioner på en ny eller utbyggd statistik inom vissa områden
Miljöräkenskaper
I motionerna Jo604 av Alf Svensson m.fl. (kds), Jo664 av Gudrun
Schyman m.fl. (v), Jo689 av Georg Andersson m.fl. (s) och Fi407 av Eva
Eriksson och Karin Pilsäter (fp) krävs att arbetet med framtagande av
miljöräkenskaper påskyndas.
Motionerna Jo604 (kds), Jo689 (s) och Fi407 (fp) är vad gäller yrkandena om
miljöräkenskaper mycket allmänt hållna. I motionerna påtalas vikten av att
arbetet med miljöräkenskaper intensifieras. Utredningen om en grön BNP måste,
sägs det i motion Jo689 (s) föras vidare.
I motion Jo664 (v) framhålls att det är mycket komplicerat och därför kommer
att ta tid att utveckla miljöräkenskaper. Mot den bakgrunden är det viktigt att
detta arbete påskyndas och att berörda myndigheter -- SCB och
Konjunkturinstitutet (KI) -- ges erforderliga resurser. Motionärerna föreslår
därför att ett nytt anslag för miljöräkenskapsprojektet på 15 miljoner kronor
inrättas för budgetåret 1995/96.
Utskottet vill med anledning av dessa motioner anföra följande.
De regeringsuppdrag som gavs till SCB och KI sommaren 1992 innebär att
arbetet med att utveckla ett svenskt miljöräkenskapssystem har fått följande
inriktning.
Syftet är att visa på samband mellan miljö och ekonomi -- formen för
redovisning är ett satellitsystem till nationalräkenskaperna. Detta innebär att
miljöstatistiken kopplas ihop med den ekonomiska statistiken.
De fysiska miljöräkenskaperna inriktas till att börja med på flöden av
miljöföroreningar.
Uppbyggnaden av de fysiska räkenskaperna vid SCB sker i nära samarbete med
utvecklingen av monetära räkenskaper vid KI.
För KI:s del gäller att institutet för innevarande budgetår på tilläggsbudget
föreslås få ytterligare 600 000 kr till miljöräkenskapsprojekt. I årets
budgetproposition föreslås att institutet för budgetåret 1995/96 för detta
ändamål får sitt anslag uppräknat med 900 000 kr för detta projekt.
SCB har avsatt ca 3 miljoner kronor per år för det fortsatta arbetet med
miljöräkenskaper.
Arbetet med räkenskaperna har nu nått så långt att en modell för fysiska
räkenskaper har konstruerats. Detta har skett i form av en miljöekonomisk
matris, som är en utbyggnad av nationalräkenskapssystemet. Under året har
energi- och miljödata tagits fram i en form som direkt går att föra samman med
ekonomisk statistik. Därmed har uppgifterna kunnat infogas tillsammans med
ekonomiska data i modellen.
Det statistiska materialet som SCB tagit fram omfattar:
användning av energi
utsläpp av svaveldioxid, koldioxid, kväveoxider, flyktiga organiska ämnen och
klororganiska ämnen
utsläpp av kväve och fosfor
miljöskyddskostnadsstatistik för stat, kommuner och industri
De redovisade uppgifterna avser år 1991 och är, där så varit möjligt,
uppdelade på 16 näringsgrenar samt offentlig produktion och privat konsumtion.
En miljöekonomisk matris blir, i synnerhet om man gör en detaljerad bransch-
och varuindelning, svåröverskådlig. SCB har därför försöksvis gjort
sammanställningar och bearbetningar av ekonomiska data och miljödata. Detta
arbete knyter nära an till utvecklingen av miljöindikatorer. Bl.a. har utifrån
miljöräkenskaperna miljöekonomiska indikatorer eller nyckeltal konstruerats som
redovisar samband mellan olika samhällssektorer och miljöpåverkan. Exempel på
sådana indikationer är utsläppsmängder i olika branscher relaterade till
produktionsvärden, förädlingsvärden och sysselsättning.
Ett av syftena med nyckeltal som relaterar utsläpp till ekonomisk data är att
ge ett underlag för bedömning av den ekonomiska politikens konsekvenser för
miljön. Dessa nyckeltal kan bland annat användas som approximativa mått på s.k.
marginella utsläppskvoter, vilka återspeglar hur utsläppen förändras vid
förändringar i produktionsvolymen.
En förändring i produktionsvolymen i en sektor påverkar produktion och
utsläpp även i de sektorer som levererar insatsvaror till denna. Sådana
spridningseffekter eller "indirekta utsläpp" kan beräknas med hjälp av
input--output-analys. I en lägesrapport från SCB och KI (Svenska
miljöräkenskaper, SCB 1994) redovisas tabeller över direkta och indirekta
utsläppskvoter.
I rapporten redovisas också diagram över olika branschers bidrag till ekonomi
och sysselsättning, deras energianvändning samt deras utsläpp av
luftföroreningar. (s.k. miljöekonomiska profiler).
De resultat som uppnåtts ligger i linje med de direktiv som angavs i
regeringsuppdraget. Det kan påpekas att data om kemikalier och avfall ännu inte
varit möjliga att infoga i räkenskaperna på grund av bristande
statistikunderlag. Hittills har inte heller miljöskyddskostnaderna fullt ut
integrerats i miljöräkenskaperna, främst på grund av kvalitetsbrister i
miljöskyddskostnadsstatistiken.
SCB och KI har lagt fram en plan för det fortsatta arbetet, som under
innevarande vår skall behandlas inom den av regeringen tillsatta
samrådsgruppen. Planen innebär att energi- och utsläppsräkenskaperna sätts i
löpande produktion och successivt byggs ut, att räkenskaper över avfall
upprättas, att möjligheterna till räkenskaper över materialflöden utreds, att
fysiska skogsräkenskaper upprättas och att miljöskyddskostnaderna bättre
infogas i räkenskaperna. Arbetet läggs upp så att det ger data till KI:s
värderingsstudier. Vidare fortsätter arbetet med miljöekonomiska indikatorer
och profiler samt input--output-analys med hjälp av de upprättade
räkenskaperna.
Arbetet bedrivs i nära samverkan med bl.a. FN, Eurostat och de nordiska
länderna. Ett exempel på det internationella samarbetet inom detta område är
konferensen Taking Nature into Account som skall äga rum i Bryssel i vår.
Konferensen arrangeras av bland andra Europaparlamentet och Europakommissionen
och syftar till att öka intresset för miljöräkenskaper och att påskynda
framtagandet av allmänt tillämpbara miljöräkenskaper.
I motion Jo689 (s) framhålls vikten av att arbetet med att ta fram en s.k.
grön BNP drivs vidare. I diskussionen om miljöräkenskaper förekommer ofta
uttrycket "grön BNP" som ett slags samlande beteckning på vad beräkningarna i
monetära termer syftar till. Som framhålls i den tidigare nämnda lägesrapporten
är uttrycket "grön BNP" missvisande av flera skäl. För det första är det inte
ett huvudsyfte att söka nå fram till ett enda, sammanfattande mått. I stället
inriktas arbetet på att ta fram ett helt system av mått (fysiska och monetära),
som belyser hur olika slags ekonomisk aktivitet påverkar miljö/naturresurser
och omvänt. För det andra är det intressanta måttet på total produktion i det
här sammanhanget inte bruttonationalprodukten (BNP) utan nettonationalprodukten
(NNP). I NNP har kapitalförslitningen dragits av, vilket är nödvändigt när man
vill analysera t.ex. betingelser för hållbar utveckling. Uttrycket
"miljöjusterad nationalprodukt" är således mer rättvisande.
I lägesrapporten understryks att i det kortare tidsperspektivet kommer ingen
heltäckande miljöjusterad nationalprodukt att kunna tas fram. Det kan också
tilläggas att man i den internationella diskussionen övergått från att tala om
en "green GDP" till att diskutera "greening of GDP". Processen att miljöjustera
produktionsmåtten har påbörjats, men under de närmaste åren kan man inte vänta
sig mer än partiella justeringar.
Det bör i detta sammanhang framhållas att arbetet med framtagandet av ett
miljöräkenskapssystem i Sverige och i de länder som arbetar med motsvarande
projekt kommer att ta tid. Arbetet inriktas alltjämt mycket på forskning och
metodutveckling innan en löpande produktion av ett samlat miljöräkenskapssystem
kan komma till stånd.
Utskottet konstaterar att det för närvarande pågår ett långsiktigt arbete med
att bygga upp miljöräkenskapssystemet. Projektet befinner sig alltjämt i ett
utvecklingsskede där en stor del av arbetet består av forskning och
metodutveckling. Enligt utskottet utvecklas arbetet positivt. Utskottet
förutsätter att de relevanta mått som utarbetats redovisas i centrala
ekonomisk-politiska dokument. Med hänvisning till det nuvarande ansträngda
statsfinansiella läget anser utskottet att det inte är motiverat att utöver
regeringens förslag tillföra ytterligare medel till projektet. Utskottet
avstyrker sålunda motionerna Fi407 (fp) yrkande 1, Jo604 (kds) yrkande 2,
Jo664 (v) yrkandena 10 och 11 samt Jo689 (s) yrkande 1.
Generationsräkenskaper
I motion Fi417 av Yvonne Ruwaida (mp) anförs att den offentliga
skuldsättningen och den ökande miljöskulden innebär framtida problem som i dag
oroar ungdomen. Motionären framhåller bl.a. att miljöförstöring är en
verksamhet där kostnaderna skjuts fram i tiden och där framtida generationer
kommer att stå för betalningsansvaret. I motionen föreslås att en utredning om
generationsräkenskaper tillsätts.
När det gäller kravet att utarbeta räkenskaper för att kunna belysa storleken
och tillväxten av den s.k. miljöskulden hänvisar utskottet till föregående
avsnitt i betänkandet om uppbyggandet av miljöräkenskaper.
De generationsräkenskaper som hittills utvecklats i vissa länder har
koncentrerats till en speciell teknik för att beräkna en indikator på hur den
offentliga sektorns nettoskuld i förening med rådande skattesystem och
offentligt utgiftsmönster påvekar inkomstfördelningen mellan den nu levande
generationen och den framtida generationen.
Denna modell för generationsräkenskaper har emellertid flera inslag som
förtjänar att studeras närmare. Inom Konjunkturinstitutet pågår för närvarande,
på uppdrag av ESO (Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi) en utredning
av förutsättningarna för att producera generationsräkenskaper i Sverige.
Utskottet konstaterar att det i uppdraget ingår att studera vilka
modifikationer och vilken utveckling av den nämnda standardmodellen som därvid
kan vara befogade.
Med hänvisning till vad utskottet här anfört avstyrker utskottet motion Fi417
(mp) yrkandena 1--3.
Det obetalda arbetet i nationalräkenskaperna
I vårt samhälle utförs, sägs det i motion A807 av Ingbritt Irhammar m.fl.
(c), lika mycket betalt arbete som obetalt arbete.
För att få kunskap om människors hela arbetssituation måste, menar
motionärerna, det obetalda arbetet mätas och värderas. Enligt slutdokumentet
från FN:s kvinnokonferens i Nairobi är en av de viktigaste strategierna inför
2000-talet att man börjar mäta och värdera det obetalda arbetet i ekonomisk
statistik. BNP-måttet måste kompletteras. Tidsanvändningsstudier är därför
nödvändiga för att vi ska kunna mäta detta obetalda arbete. För det krävs lika
modeller i hela Europa. I motionen understryks att det mot denna bakgrund är
viktigt att SCB fullföljer sitt uppdrag att ta fram ett nytt BNP-mått där det
obetalda arbetet ingår.
Utskottet har vid ett flertal tillfällen behandlat motioner med samma
innebörd som den här aktuella motionen (jfr t.ex. 1992/93:FiU22). Utskottet är
av samma mening som motionärerna att det är angeläget att det obetalda arbetet,
som i stor utsträckning utförs av kvinnor, görs synligt. De
tidsanvändningsstudier som nu genomförts av SCB är därvid ett nödvändigt
underlag för att bl.a. analysera fördelningen av betalt och obetalt arbete
mellan kvinnor och män och för att studera betydelsen av arbetet i hemmet.
Genom att mäta omfattningen av det obetalda arbetet är det nu möjligt att
exempelvis studera förskjutningar mellan den formella och den informella
ekonomin. Den primära användningen av tidsanvändningsstudier är att analysera
här angivna frågeställningar.
Diskussioner har i olika sammanhang förts om och hur man skall inkludera
värdet av hushållens obetalda arbete i nationalräkenskaperna.
Värderingsproblemen är svåra. En lämplig lösning kan vara att använda
satellitkonton som förs vid sidan av nationalräkenskaperna. En sådan lösning
skulle kunna användas för att med jämna mellanrum ge en samlad bild av
omfattningen och strukturen på den totala ekonomiska aktiviteten i landet.
Vidare skulle sambanden mellan förändringar i det obetalda arbetets omfattning
och struktur kunna jämföras med förändringar i nuvarande uppsättning ekonomiska
data som har sin främsta användning inom stabiliseringspolitiken.
Inom Eurostat pågår en diskussion om genomförandet av en europeisk
tidsanvändningsundersökning. Syftet är att genomföra koordinerade och
jämförbara undersökningar i medlemsländerna.
Som nämnts har SCB genomfört en tidsanvändningsundersökning på nationell
nivå. Detta arbete drivs nu vidare inom SCB med försök att integrera sådana
mätningar med löpande undersökningar om hushållens utgifter m.m.
Med hänvisning till vad utskottet här anfört avstyrker utskottet motion A807
(c) yrkande 24.
Totalprisindex
I motion Fi408 av Mats Odell (kds) konstateras att Sverige under
1980-talet hade en kraftig uppgång i fastighetsvärden och andra reala
tillgångar. De senaste årens fastighets- och finanskris har inneburit ett
prisfall på fastigheter i storleksordningen 500 miljarder kronor. Mycket tyder
på att om ett bra mått på de reala värdenas prisutveckling hade funnits, så
hade inflationstendenserna kunnat avläsas på ett tidigt stadium. Detta hade
enligt motionärerna ökat förutsättningarna för Riksbanken att föra en
penningpolitik som på ett bättre sätt hade varit avpassad till den aktuella
ekonomisk-politiska situationen.
Det finns enligt motionärerna starka skäl för att utveckla instrument för att
kunna ta hänsyn även till tillgångarnas prisförändringar. Ett totalprisindex
(TPI), dvs. ett mått på alla marknadsvärderade tillgångar, skulle kunna vara en
indikator för att i den framtida penningpolitiken kunna ta hänsyn även till
tillgångarnas prisfluktuationer och vara ett värdefullt komplement till vårt
konventionella KPI-mått. I motionen föreslås att SCB utvecklar ett sådant mått.
Utskottet vill med anledning av motion Fi408 (kds) anföra följande.
Föreliggande motion om ett totalprisindex överensstämmer helt med den motion
i samma ämne som väcktes under allmänna motionstiden 1994 och behandlades av
utskottet i betänkande 1993/94:FiU15.
I den nu aktuella motionen föreslås att SCB utvecklar ett totalprisindex
(TPI) som till skillnad från KPI också tar hänsyn till tillgångarnas
prisförändringar. TPI skulle, menar motionärerna, vara ett ur penningpolitisk
synvinkel bättre mått på inflationen.
Utskottet vill framhålla att prisutvecklingen på fastigheter, aktier och
andra tillgångar -- via avkastningseffekter och disponibel inkomst --
självfallet är viktiga för den ekonomiska utvecklingen. Tillgångspriserna
påverkar konsumentpriserna indirekt. Prisutvecklingen på tillgångar påverkar
nämligen den inhemska efterfrågan via förmögenhetsförändringar och får
därigenom effekter på KPI.
Som framhålls i motionen är en beräkning av TPI emellertid förenat med
betydande mätproblem. Fastighetsprisindex är ett index som skall spegla
värdeförändringar i fastighetsbeståndet. Fastighetsprisindex finns för egnahem
och fritidshus. Ett index för lantbruksenheter är under utveckling. Men
tillgängliga prisindex för fastigheter täcker en förhållandevis liten del av
den totala fastighetsmarknaden. För den övriga delen av fastighetsmarknaden är
det inte möjligt att via observationer av försålda enheter säga något om
värdeutvecklingen för beståndet. Många stora fastighetsinnehavare, t.ex. av
skog, kommer aldrig ut på marknaden. I andra fall är antalet transaktioner för
få eller för extrema för att ge en generell bild av pris- och
värdeutvecklingen. Det är sålunda förklarligt att prismätningar på reala
tillgångar saknas.
Konsumentprisindex är på många sätt ett ofullkomligt mått på inflationen.
Utskottet vill därför tillägga att det är fullt möjligt att genom utnyttjande
av flera index (nettoprisindex, producentprisindex, faktorprisindex för
bostäder, byggnadsprisindex, fastighetsprisindex) få en bättre förklaring till
och utförligare bild av inflationsutvecklingen än vad som är fallet då enbart
KPI betraktas.
Med hänvisning till vad utskottet här anfört avstyrker utskottet motion Fi408
(kds).
Statistik om resandet i Sverige
I motionerna Fi405 av Jörgen Persson m.fl. (s) och Fi414 av Erik
Arthur Egervärn (c) föreslås att den statistik över resandet i Sverige som
utförs av Delegationen för prognos- och utredningsverksamhet inom
transportsektorn (DPU, Kommunikationsdepartementet) och av Styrelsen för
Sverigebilden samordnas. Den senare nämnda statistiken utförs på uppdrag av
Styrelsen för Sverigebilden av Swedeline.
Utskottet har från SCB inhämtat att ingående överläggningar har förts om ett
samarbete mellan SCB och Swedeline. Ett samarbete kunde emellertid ej komma
igång beroende på olika ståndpunkter och krav i fråga om statistisk metodik och
kvalitetsaspekter. Det kan i detta sammanhang nämnas att i budgetpropositionens
bilaga 13 (s. 41--43) föreslås att Styrelsen för Sverigebilden avvecklas per
den 30 juni 1995.
Utskottet avstyrker med det anförda motionerna Fi405 (s) och Fi414 (c).
Anslag till Statistiska centralbyrån
Statistik, register och prognoser
I budgetpropositionen förordas att SCB tilldelas ett ramanslag på nära 495
miljoner kronor. Mot bakgrund av att SCB år 1996 skall inkomma med en fördjupad
anslagsframställning för perioden 1997--1999 har verksamheten prövats för
endast ett år. SCB omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig
konsumtion. Det innebär att för budgetåret 1995/96 har anslaget räknats ned med
25 miljoner kronor. År 1998 beräknas anslagsnivån ha sänkts med 36,6 miljoner
kronor.
Utskottet tillstyrker det begärda ramanslaget till Statistik, register och
prognoser för budgetåret 1995/96. Utskottet har heller ingen erinran mot de
besparingskrav som i budgetpropositionen föreslås gälla för SCB.
Det finns emellertid anledning att framhålla att förutsättningarna för
statistikproduktionen i och med Sveriges medlemskap i EU påtagligt har
förändrats. Statistiken spelar en viktig roll som underlag för den politik som
bedrivs inom EU. Som anförs i propositionen skulle ett drygt 50-tal rättsakter
på statistikområdet implementeras den 1 januari 1995. Som en följd av
medlemskapet tillkommer ytterligare ett 20-tal rättsakter som är relevanta för
Sverige. De områden som berörs är ekonomisk och finansiell statistik,
arbetsmarknadsstatistik, energi- och industristatistik, statistik över
jordbruk, skog och fiske, utrikeshandel och betalningsbalanser samt statistik
över företag, tjänster, transporter och miljö. Med den nya ansvarsfördelningen
som gäller för statlig statistik kommer därför förutom SCB även andra
myndigheter att involveras i det europeiska integrationsarbetet på
statistikområdet.
Vidare framhålls i propositionen att anpassningen av statistiken till EG:s
regelverk hittills har kunnat göras med små förändringar av uppgiftslämnandet
för svenska företag och hushåll. För statistik över handel med varor och
tjänster mellan medlemsländerna är dock förändringarna mer omfattande. Märkbara
anpassningar har också genomförts i statistikbearbetningarna. En följd av den
omfattande regelgivningen på statistikområdet är dessutom att utrymmet för
omprioriteringar inom SCB:s anslag begränsas.
Vid utskottets utfrågning med generaldirektören för SCB i anslutning till
behandlingen av detta ärende framhöll generaldirektören att SCB kommer att inom
anslagsramen åläggas att finansiera vissa -- ännu inte helt preciserade --
utbyggnader av statistik som följer av EU-medlemskapet. Detta, tillsammans med
neddragningen av anslagen för SCB under nästa budgetperiod, kan komma att
innebära att befintlig statistik måste skäras ned. Vilken statistik som i så
fall berörs -- och i vilken utsträckning -- kan inte i dag anges. Någon samlad
bedömning av den verksamhetsmässiga innebörden av budgetförslaget för SCB kan
därför för närvarande inte göras.
Uppdragsverksamheten
SCB:s uppdragsverksamhet svarade budgetåret 1993/94 för ca 34 % av verkets
hela omsättning. Denna verksamhet gav ett överskott på 15 miljoner kronor,
vilket innebär att SCB:s ackumulerade överskott nu uppgår till 33 miljoner
kronor.
Beslutet om ändrad ansvarsfördelning för den statliga statistiken innebär att
uppdragsverksamheten förväntas öka kraftigt fr.o.m. budgetåret 1994/95. SCB har
redan vidtagit vissa åtgärder, t.ex. utbildning av personalen, för att anpassa
sina rutiner till de nya kraven. SCB bör fortsätta med översynen och
anpassningen av sina rutiner.
I propositionen framhålls att regeringen kommer att ta ställning till hur det
ackumulerade överskottet bör disponeras först efter att SCB inlämnat
ytterligare underlag.
Utskottet tillstyrker att SCB anvisas ett anslag på 1 000 kr till
uppdragsverksamheten för budgetåret 1995/96.
En ny låginkomstutredning
I motionerna Fi411 av Kenneth Kvist m.fl. (v), Fi413 av Susanne
Eberstein m.fl. (s), Fi415 av Rune Berglund m.fl. (s) samt So489 av
Gudrun Schyman m.fl. (v) framförs krav på att en låginkomstutredning tillsätts.
I motionerna Fi411 (v) och So489 (v) anförs att klyftorna i samhället ökar.
Sverige som en gång präglades av en utveckling mot jämlikhet har, menar
motionärerna, sedan flera år varit inne i en motsatt utvecklingsprocess mot ett
två-tredjedelssamhälle. Processen accentueras av den offentliga sektorns
budgetproblem och av den nedskärningspolitik som förs. Enligt motionärerna är
det mot den bakgrunden angeläget att tillsätta en ny låginkomstutredning.
I motionerna Fi413 (s) och Fi415 (s) framhålls att i tider av ekonomisk
åtstramning uppstår alltid en intensiv diskussion om vilka grupper som drabbas
mest vid förändringar i det sociala trygghetssystemet. Någon riktig analys av
fördelningsproblem har enligt motionärerna under de senaste åren inte gjorts.
Det saknas i dag ett samlat underlag för det politiska beslutsfattandet i dessa
frågor.
Utskottet delar inte motionärernas uppfattning att det i dag saknas underlag
för en kvalificerad analys och diskussion av fördelningsfrågorna.
Inkomstfördelningfrågorna har löpande följts upp i långtidsutredningarna. I
Långtidsutredningen LU 92 fick fördelningsfrågorna en genomträngande
belysning. Förutom i huvudbetänkandet skedde detta i bilaga 8 Långsiktiga
perspektiv på inkomstfördelningen och bilaga 9 Segregation -- ett svenskt
dilemma. I LU 95 behandlas inte fördelningsfrågorna i någon särskild bilaga.
Däremot belyses dessa frågor i olika avsnitt i LU 95:s huvudbetänkande (se
t.ex. LU 95 kap. 2, 8 och 10).
Som utskottet framhöll i förra årets statistikbetänkande (1993/94:FiU15) ger
också inkomstfördelningsundersökningen (HINK) och den totalräknade
inkomststatistiken ett omfattande datamaterial som möjliggör studier av
inkomst- och förmögenhetsutvecklingen för alla grupper i samhället. För
inkomståren 1978, 1983, 1984, 1985, 1988 och 1992 har urvalet utökats i vad
avser de mest förmögna hushållen.
Utskottet vill i detta sammanhang även erinra om att Kommittén för
utvärdering av skattereformen (KUSK, Fi 1990:08) kommer att redovisa sin analys
av skattereformens fördelningspolitiska effekter under hösten 1995. Det
statistiska material som finns tillgängligt för KUSK består emellertid endast
av uppgifter fram t.o.m. år 1992. Någon utvärdering av de senast vidtagna
förändringarna i transfererings- och skattesystemen kan emellertid inte
påbörjas förrän aktuell statistik föreligger.
Fr.o.m. 1992 års finansplan har regeringen lämnat en fördelningspolitisk
redogörelse. Inom Finansdepartementet har en databas utvecklats i samarbete med
SCB -- FASIT (Fördelnings-Analytiskt Statistiksystem för Inkomster och
Transfereringar) -- för framtagande av statistikuppgifter. Denna kan även
utnyttjas för att simulera effekter av bl.a. antagna regelförändringar i
skatte- och transfereringssystemet.
Med hjälp av FASIT kan kostnaderna av planerade åtgärder beräknas samtidigt
som utfallet för olika grupper i samhället kan belysas, t.ex. med uppdelning på
socio-ekonomisk grupp, inkomstklasser, familjer med eller utan barn. Som
huvudsakligt dataunderlag används den tidigare nämnda HINK-undersökningen. Inom
departementet sker en fortlöpande utveckling av FASIT och hithörande
modelltillämpningar.
Inom Socialdepartementet har ett välfärdsprojekt påbörjats med syfte att
kartlägga hur det svenska samhället och välfärden har förändrats. Utifrån de
kunskaper som en sådan kartläggning ger, och med de restriktioner som
saneringen av ekonomin innebär, kommer välfärdspolitiken att vidareutvecklas.
Arbetet, som kommer att pågå under större delen av innevarande mandatperiod,
skall bedrivas öppet och utåtriktat. Resultaten av kunskapsinhämtandet kommer
fortlöpande att redovisas och debatteras. Erfarenhetsutbyte med andra länder
kommer att vara en viktig del av projektet.
Med hänvisning till vad utskottet här anfört avstyrks motionerna Fi411 (v),
Fi413 (s), Fi415 (s) och So489 (v) yrkande 7.
Företagens uppgiftslämnande
I motion Fi416 av Rune Backlund m.fl. (c, m, fp, kds) att företagens
uppgiftslämnande är betungande och innebär stora belastningar särskilt för de
mindre företagen. Ambitionen bör vara att uppgiftslämnandet bör minska.
I motionen framförs önskemål om minskat uppgiftslämnande främst genom bättre
samutnyttjande av centrala statistik- och företagsregister. Vidare föreslås att
informationen till uppgiftslämnarna görs bättre om hur registren skall
användas.
Som utskottet ser det måste det vara en självklar utgångspunkt för
myndigheternas uppgiftshämtning att minimera belastningen på företagen. Det
måste i detta sammanhang dock konstateras att det tidigare EES-avtalet och
EU-medlemskapet ställer nya och ändrade krav på inhämtning av uppgifter för
statistik från företagen. SCB driver emellertid i detta hänseende en i
förhållande till Eurostat mycket återhållsam linje.
Verket arbetar sedan lång tid med bl.a. olika statistiska metoder för att
begränsa företagens uppgiftslämnande till den officiella statistiken. Det
gäller t.ex. samordning av urval samt bättre urvalsplanering och mindre urval.
Varje nytt förslag med krav på uppgiftslämnande måste dessutom beredas i
Företagens uppgiftslämnardelegation (FUD).
I likhet med motionärerna vill utskottet i detta sammanhang framhålla vikten
av att ett samutnyttjande av de centrala registren förutsätter klara regler för
att kraven på sekretess och integritet skall bli väl beaktade. Utskottet har
från regeringen erfarit att det på statistikområdet inom kort kommer ett
förslag som reglerar de statliga statistikregistren och dess användning.
Därvid kommer även en ändring i sekretessförordningen att föreslås som gör det
möjligt för statistikansvariga myndigheter att samutnyttja register för
officiell statistikproduktion. Vidare kan nämnas att SCB redan i dag baserar
huvudparten av sin uppgiftsinsamling på befintliga administrativa uppgifter och
även i övrigt aktivt arbetar med att begränsa uppgiftslämnandet t.ex. genom
samordnade urval.
Med hänvisning till vad utskottet här anfört avstyrker utskottet motion Fi416
(c, m, fp, kds).
Lokalisering av SCB till Örebro
I motionerna Fi404 av Anders Svärd och Karl-Erik Persson (c, v) och
Fi410 av Inger Lundberg m.fl. (s) förordas att SCB:s hela verksamhet
lokaliseras till Örebro. I motion Fi410 (s) föreslås en utredning om ekonomiska
och verksamhetsmässiga förutsättningar att förlägga SCB i sin helhet till
Örebro samt att riksdagen vidhåller sitt tidigare fattade beslut om att minst
55 % av de anställda skall vara placerade i Örebro.
Utskottet har vid ett flertal tillfällen och senast våren 1994
(1993/94:FiU15) behandlat motionsyrkanden med samma innebörd som i den nu
aktuella motionen.
Som utskottet framhöll i här nämnda betänkande har nuvarande uppdelning av
SCB:s verksamhet på flera orter medfört komplikationer i vissa avseenden men
också fördelar. Den delade verksamheten har t.ex. inneburit stora fördelar
genom att SCB därigenom har tillgång till två regionala arbetsmarknader.
Verksamheten i Örebro har utvecklats väl. SCB:s Stockholmsenhet är av stor
betydelse för kontakten med användare och kunder i Stockholmsregionen. Denna
aspekt har nu blivit än mer värdefull i och med att ansvaret för den offentliga
statistiken lagts ut på ett tjugotal sektorsansvariga myndigheter. Huvuddelen
av dessa finns i Stockholmsregionen.
I budgetpropositionen framhålls att restriktioner som utgör hinder för att
anpassa verksamheten till de ekonomiska förutsättningrna, med bl.a. krav på
besparingar och ökad effektivisering, bör undvikas. En sådan restriktion är den
av riksdagen beslutade procentuella fördelningen av personalantalet mellan
Stockholm och Örebro. Mot bakgrund av att verksamheten nu är så väl etablerad
på bägge orterna bör ett så detaljerat krav inte längre vara styrande.
Utskottet delar denna uppfattning.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Fi404 (c, v) och Fi410 (s).

Hemställan

Utskottet hemställer
1. beträffande miljöräkenskaper
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Fi407 yrkande 1, 1994/95:Jo604
yrkande 2, 1994/95:Jo664 yrkandena 10 och 11 samt 1994/95:Jo689 yrkande 1,

2. beträffande generationsräkenskaper
att riksdagen avslår motion 1994/95:Fi417 yrkandena 1--3,
3. beträffande det obetalda arbetet i nationalräkenskaperna
att riksdagen avslår motion 1994/95:A807 yrkande 24,
4. beträffande totalprisindex
att riksdagen avslår motion 1994/95:Fi408.
5. beträffande statistik om resandet i Sverige
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Fi405 och 1994/95:Fi414,
6. beträffande riktlinjer för besparingsarbetet inom SCB
att riksdagen godkänner de riktlinjer för besparingsarbetet inom SCB som
förordats i
proposition 1994/95:100 bilaga 8 punkt D 7 yrkande 1,
7. beträffande anslag till Statistiska centralbyrån: Statistik, register
och prognoser
att riksdagen med bifall till
proposition 1994/95:100 bilaga 8 punkt D 7 yrkande 2
till Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser för
budgetåret 1995/96 under sjunde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på
494 557 000 kr,
8. beträffande anslag till Statistiska centralbyrån: Uppdragsverksamhet
att riksdagen med bifall till
proposition 1994/95:100 bilaga 8 punkt D 8
till Statistiska centralbyrån: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1995/96
under sjunde huvudtiteln anvisar ett anslag på 1 000 kr,
9. beträffande en ny låginkomstutredning
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Fi411,
1994/95:Fi413, 1994/95:Fi415 och 1994/95:So489 yrkande 7,
res. 1 (v)
10. beträffande företagens uppgiftslämnande
att riksdagen avslår motion 1994/95:Fi416,
11. beträffande lokalisering av SCB till Örebro
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Fi404 och 1994/95:Fi410.
res. 2 (v)
Stockholm den 23 mars 1995
På finansutskottets vägnar
Jan Bergqvist
I beslutet har deltagit:
Jan Bergqvist (s),
Per Olof Håkansson (s),
Lisbet Calner (s),
Sonja Rembo (m),
Arne Kjörnsberg (s),
Sonia Karlsson (s),
Lennart Hedquist (m),
Kjell Nordström (s),
Fredrik Reinfeldt (m),
Roy Ottosson (mp),
Mats Odell (kds),
Thomas Östros (s),
Kristina Nordström (s),
Per Bill (m),
Lars Bäckström (v),
Sven Bergström (c) och
Lars Leijonborg (fp).

Reservationer

1. En ny låginkomstutredning (mom. 9)
Lars Bäckström (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med
"Utskottet delar" och på s. 13 slutar med "yrkande 7" bort ha följande lydelse:
I fyra motioner Fi411 (v) och So489 (v) samt Fi413 (s) och Fi415 (s) väcks
förslag om att tillsätta någon form av samlad levnadsnivåutredning med
inriktning på låginkomsttagare och jämförliga grupper. Motionärerna hänvisar
bl.a. till den tidigare låginkomstutredningen. Utskottet kan konstatera att det
redan finns ett omfattande material kring dessa frågor och att utredningsarbete
även pågår på vissa områden.
Mot bakgrund av den offentliga sektorns budgetproblem och de åtgärder som
vidtagits av riksdag och regering för att minska de finansiella obalanserna
finns en risk för att samhället kan komma att utvecklas i en riktning mot
fördjupade inkomst- och förmögenhetsklyftor. Utskottet delar motionärernas oro
för att det svenska samhället, som under en lång tidsperiod präglades av en
utveckling mot jämlikhet, sedan flera år kan vara inne i en motsatt
utvecklingsprocess. Sverige får allt större grupper av långtidsarbetslösa,
förtidspensionärer och socialhjälpstagare. På arbetsmarknaden finns tydliga
tecken på ökade löneskillnader. Segregationen i boendet följer alltmer inte
bara sociala utan även etniska gränser. Dessa utvecklingstendenser skapar inte
bara sociala spänningar utan också kulturella, moraliska och demokratiska
problem.
Det gäller nu att klara den dubbla uppgiften att sanera de offentliga
finanserna och att motverka de tendenser som beskrivits ovan, dvs. att inte
bara sanera statsfinanserna utan också att tillgodose kravet på
fördelningspolitisk rättvisa. För att klara denna målsättning finns enligt
utskottets mening behov av ett samlat och mera fördjupat underlag som behandlar
situationen för låginkomsttagare och andra jämförliga grupper. Utskottet anser
därför att övervägande skäl talar för att en ny och samlad låginkomstutredning
borde tillkallas.
Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet motionerna Fi411 (v)
och So489 (v) yrkande 7 och förordar att regeringen snarast tillsätter en ny
låginkomstutredning. Med det anförda torde även motionerna Fi413 (s) och Fi415
(s) vara tillgodosedda.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:
9. beträffande en ny låginkomstutredning
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Fi411 och 1994/95:So489
yrkande 7 samt med anledning av motionerna 1994/95:Fi413 och 1994/95:Fi415 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Lokalisering av SCB till Örebro (mom. 11)
Lars Bäckström (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med
"Utskottet har" och slutar med "och Fi410 (s)" bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i regeringens uppfattning att SCB:s verksamhet nu är väl
etablerad i Örebro och fungerar bra. Utskottet ser därför med oro på förslaget
i budgetpropositionens bilaga 8 om att slopa kravet på att minst 55 % av de
anställda skall finnas i Örebro. Om detta principbeslut överges kan det komma
att leda till att SCB:s verksamhet i Örebro successivt dras ned. Utskottet
anser att de regionalpolitiska skälen för en lokalisering av SCB i dess helhet
till Örebro är lika bärande i dag som när riksdagen tog 1987 års principbeslut
om att minst 55 % av verksamheten skulle förläggas till Örebro. Övervägande
skäl talar därmed för att detta principbeslut bör kvarstå. För att uppnå såväl
regionalpolitiska mål som eventuella effektivitetsvinster kan det dock finnas
skäl att i särskild ordning utreda möjligheterna att lokalisera hela eller
huvuddelen av SCB:s verksamhet till Örebro.
Utskottet tillstyrker sålunda motion Fi410 (s).
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:
11. beträffande lokalisering av SCB till Örebro
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Fi410 och med anledning av
motion 1994/95:Fi404 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om utredning om en lokalisering av Statistiska centralbyråns hela
verksamhet till Örebro.

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1
Propositionen 1
Motionerna 2
Utfrågning 3
Utskottet 3
Inledning 3
Krav i motioner på en ny eller utbyggd statistik inom vissa områden 4
Miljöräkenskaper 4
Generationsräkenskaper 7
Det obetalda arbetet i nationalräkenskaperna 8
Totalprisindex 9
Statistik om resandet i Sverige 10
Anslag till Statistiska centralbyrån 10
Statistik, register och prognoser 10
Uppdragsverksamheten 11
En ny låginkomstutredning 12
Företagens uppgiftslämnande 13
Lokalisering av SCB till Örebro 14
Hemställan 15
Reservationer
1.En ny låginkomstutredning (mom. 9) (v) 16
2. Lokalisering av SCB till Örebro (mom. 11 (v)17