Bostadsutskottets betänkande
1994/95:BOU17

Finansiering av lantmäteri- och fastighetsdataverksamheten m.m.


Innehåll

1994/95
BoU17

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i proposition
1994/95:166 om principerna för finansieringen av lantmäteri- och
fastighetsdataverksamheten samt om bolagisering av den
fastighetsekonomiska verksamheten. Förslaget tillstyrks även vad
avser anslag till verksamheten. Motstående motionsyrkanden
avstyrks.
Under allmänna motionstiden väckta motionsförslag avseende
samordningen av geografiska data m.m. avstyrks av utskottet.
Förslaget i budgetpropositionen om anslag till Statens
va-nämnd tillstyrks.
FJORTONDE HUVUDTITELN

Propositionerna

Regeringen har i proposition 1994/95:100 bilaga 15
(Miljödepartementet)
dels föreslagit att riksdagen i avvaktan på en särskild
proposition i ämnet
1. till Förvaltningskostnader för Centralnämnden för
fastighetsdata för budgetåret 1995/96 beräknar ett ramanslag på
138 698 000 kr,
2. till Uppdragsverksamhet vid Centralnämnden för
fastighetsdata för budgetåret 1995/96 beräknar ett anslag på
1 000 kr,
3. till Lantmäteriet för budgetåret 1995/96 beräknar ett
anslag på 1 000 kr,
4. till Förvaltningskostnader för lantmäteriet för budgetåret
1995/96 beräknar ett ramanslag på 601 158 000 kr,
5. till Bidrag enligt lantmäteritaxan för budgetåret 1995/96
beräknar ett förslagsanslag på 10 350 000 kr,
dels föreslagit att riksdagen
till Statens va-nämnd för budgetåret 1995/96 anvisar ett
ramanslag på 7 651 000 kr.
Regeringen har därefter i proposition 1994/95:166 föreslagit
att riksdagen
1. bemyndigar regeringen att genomföra ombildning av delar av
lantmäteriorganisationens verksamhet med fastighetsekonomi till
aktiebolag enligt de riktlinjer som regeringen förordar och att
sälja aktier i det nya bolaget (avsnitt 6.3),
2. godkänner de finansieringsprinciper för lantmäteri- och
fastighetsdataverksamheten som regeringen förordar (avsnitt 7),
3. till Förvaltningskostnader för Lantmäteriverket m.m. för
budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 732 356 000 kr,
4. till Uppdragsverksamhet vid Lantmäteriverket m.m. för
budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på 1 000 kr,
5. till Bidrag enligt lantmäteritaxan för budgetåret 1995/96
anvisar ett förslagsanslag på 10 350 000 kr,
6. bemyndigar regeringen att medge Lantmäteriverket en
anslagskredit på 10 % av ramanslaget C 1. Förvaltningskostnader
för Lantmäteriverket m.m.

Motionerna m.m.

I betänkandet behandlas
dels de med anledning av proposition 1994/95:166 väckta
motionerna
1994/95:Bo8 av Lisbeth Staaf-Igelström (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om principerna för finansiering av lantmäteri-
och fastighetsdataverksamheten.
1994/95:Bo9 av Carl-Johan Wilson och Ulf Melin (fp, m) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Centralnämnden för fastighetsdata även
i fortsättningen skall vara en självständig organisation,
fristående från det statliga lantmäteriet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att tidpunkt för bolagisering av
lantmäteriets förlagsverksamhet och kartografiska
uppdragsverksamhet bör fastställas,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att all verksamhet med fastighetsbildning
och registrering i såväl statlig som kommunal regi skall
finansieras med avgifter.
dels de under allmänna motionstiden 1995 väckta motionerna
1994/95:Bo238 av Sinikka Bohlin och Alf Eriksson (s) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en samordningsmyndighet för geografisk
data,
2. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av
befintliga lagar och förordningar angående prissättning av
geografisk data,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om uppbyggnad av databaser för jord, berg och
grundvatten.
1994/95:Bo540 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att initiativ för att förbättra
kunskapsunderlaget i samhällsplaneringen även fortsättningsvis
följs upp.
Inför utskottet har företrädare för Svenska Kommunförbundet
lämnat synpunkter i frågan.
Skrivelser i ärendet har inkommit från Svenska Bankföreningen
och Svenska Kommunförbundet.
Vissa uppgifter om lantmäteri- och fastighetsdataverksamheten
Den nuvarande organisationen
Det statliga lantmäteriet omfattar Statens lantmäteriverk, en
överlantmätarmyndighet i varje län, de statliga
fastighetsbildningsmyndigheterna och en statlig
fastighetsregistermyndighet i varje län.
Statens lantmäteriverk är central förvaltningsmyndighet för
frågor om fastighetsbildning, fastighetsbestämning,
fastighetsvärdering, fastighetssamverkan,
fastighetsregistrering, mätningsverksamhet och allmän
kartläggning. Statens lantmäteriverk har också samordnande
uppgifter beträffande ortnamnsfrågor, geografiska databaser och
inom totalförsvaret.
Överlantmätarmyndigheten har som uppgift att inom länet leda
den verksamhet som skall skötas av de statliga
fastighetsbildningsmyndigheterna, utöva tillsyn över
mätningsverksamheten samt verka för samordning av grundläggande
mätning och kartläggning. Överlantmätarmyndigheten
tillhandahåller också lantmäteritjänster inom länsstyrelsen.
Fastighetsbildningsmyndigheten svarar för
fastighetsbildningsförrättningar m.m. Lantmäteridistriktet är
fastighetsbildningsmyndighetens verksamhetsområde. Landet är
indelat i 69 lantmäteridistrikt. För särskilda
fastighetsbildningsuppgifter finns ytterligare 12 statliga
fastighetsbildningsmyndigheter, s.k. specialenheter, vilka
arbetar främst med frågor med anknytning till jord- och
skogsbruk och infrastruktur.
Fastighetsregistermyndigheten registrerar förändringar i
fastighetsförhållandena. Det finns en statlig
fastighetsregistermyndighet i varje län.
Utanför den nu beskrivna statliga lantmäteriorganisationen,
men underordnad denna i tillsynshänseende, finns 41 kommunala
fastighetsbildningsmyndigheter och 29 kommunala
fastighetsregistermyndigheter.
Genom den pågående fastighetsdatareformen införs ett nytt
ADB-baserat fastighetsdatasystem för handläggning av
fastighetsregistrering och inskrivning. Centralnämnden för
fastighetsdata har huvudansvaret för genomförandet av
fastighetsdatareformen. Reformarbetet bedrivs på central nivå i
samverkan med främst Domstolsverket och Statens lantmäteriverk.
På regional nivå sker samverkan med inskrivningsmyndigheter och
fastighetsregistermyndigheter. Därutöver medverkar bl.a. ett
antal kommuner med registrering av adresser och planbeslut.
Centralnämnden för fastighetsdata skall, förutom att genomföra
reformen, också svara för driften av fastighetsdatasystemet.
Under innevarande år kommer fastighetsdatasystemet att
kompletteras med identiteter som är unika för alla byggnader i
landet av betydelse och en koordinatbestämning av dessa.
Systemet får därmed successivt också karaktären av ett
basregister över byggnader där kommunerna medverkar i
uppbyggnaden och àjourhållningen. Sedan den 1 juli 1994 för
Centralnämnden för fastighetsdata ett pantbrevsregister enligt
lagen (1994:448) om pantbrevsregister.
Riksdagens beslut våren 1994 om omorganisation m.m.
På förslag av regeringen (prop. 1993/94:214) fattade riksdagen
våren 1994 beslut om en ny organisation för lantmäteri- och
fastighetsdataverksamheten m.m. (bet. 1993/94:BoU19). Beslutet
innebär i korthet följande.
En ny central myndighet -- Lantmäteriverket -- bildas av
Centralnämnden för fastighetsdata och delar av nuvarande Statens
lantmäteriverk. På lokal nivå förs dagens överlantmätar-,
statliga fastighetsbildnings- och fastighetsregistermyndigheter
samman till en lantmäterimyndighet i varje län. Handläggningen
av bl.a. fastighetsbildning och fastighetsregistrering inom det
statliga lantmäteriet kommer därmed att samordnas inom den nya
myndigheten. Uppgifter om planer, bestämmelser och andra
förhållanden i fastighetsregistret skall i princip registreras
av den beslutande myndigheten.
Den nya myndigheten kommer att bedriva både myndighets- och
uppdragsverksamhet. Dessa olika uppgifter skall dock hållas väl
isär. Uppdrag som kan skada förtroendet för myndighetsutövningen
eller som av andra skäl bör bolagiseras skiljs från det statliga
lantmäteriet. Det gäller den fastighetsekonomiska
uppdragsverksamheten, den kartografiska uppdragsverksamheten
samt den fristående förlagsverksamheten.
Omorganisationen var ursprungligen tänkt att genomföras
fr.o.m. den 1 juli 1995. Denna tidpunkt har dock flyttats fram
till den 1 januari 1996.
För att förbereda genomförandet av den nya organisationen
tillkallade regeringen i september 1994 en särskild utredare.
Utredningen har lämnat förslag i de delar som avser anslag,
vissa övriga ekonomiska frågor som kräver riksdagens beslut m.m.
samt bolagsbildning. I övriga delar skall förslag lämnas senast
den 1 maj 1995.
I januari 1995 tillkallade regeringen dessutom en särskild
utredare för att bereda frågan om huvudmannaskapet för
fastighetsbildningen. Även detta uppdrag skall redovisas senast
den 1 maj 1995.

Utskottet

Organisationsfrågor
Den centrala myndighetsorganisationen
Som framgår av framställningen ovan innebär riksdagens beslut
våren 1994 att Centralnämnden för fastighetsdata tillsammans med
merparten av Statens lantmäteriverk skall bilda ett nytt verk --
Lantmäteriverket.
I motion Bo9 (m, fp) riktas invändningar mot den beslutade
sammanslagningen av de båda verken. Enligt motionens yrkande 1
bör Centralnämnden för fastighetsdata även i fortsättningen vara
en självständig organisation, fristående från det statliga
lantmäteriet. Sammanslagningen ifrågasätts bl.a. mot bakgrund av
att verksamheten vid Centralnämnden för fastighetsdata inte
analyserats på ett tillfredsställande sätt. I motionen hänvisas
också till att flera stora användare av fastighetsdatasystemet
motsätter sig en sammanslagning.
Utskottet har på grundval av vad som i motion Bo9 (m, fp)
anförts inte funnit anledning ändra sitt tidigare
ställningstagande att bilda det nya Lantmäteriverket.
Sammanslagningen bör sålunda genomföras i enlighet med de
riktlinjer som bostadsutskottet och riksdagen ställt sig bakom.
Motionens yrkande 1 avstyrks.
Bolagisering av delar av verksamheten
En utgångspunkt för riksdagens beslut om en ny organisation
för lantmäteri- och fastighetsdataverksamheten var att uppdrag
som kan skada förtroendet för myndighetsutövningen skulle
skiljas från det statliga lantmäteriet. Det gäller den
fastighetsekonomiska uppdragsverksamheten, den kartografiska
uppdragsverksamheten samt den fristående förlagsverksamheten.
Dessa verksamhetsgrenar skall enligt riksdagsbeslutet därför
bolagiseras.
Regeringens förslag i proposition 166 innebär att riksdagens
beslut om en bolagisering av den fastighetsekonomiska
uppdragsverksamheten nu skall fullföljas. Huvudskälen för en
bolagisering anges vara att nuvarande förhållanden kan vara
förtroendeskadliga för myndighetsverksamheten och att
verksamheten har en sådan karaktär att den är lämpad för
utveckling i bolagsform.
Enligt förslaget bör regeringen bemyndigas att genomföra en
bolagisering av den fastighetsekonomiska verksamheten samt att
överföra delar av lantmäteriorganisationens verksamhet med
tillgångar och skulder till det nybildade bolaget. Bemyndigandet
föreslås dessutom omfatta en rätt för staten att i en nära
framtid sälja aktier i det nya bolaget. En förutsättning anges
dock vara att försäljningen kommer att ske under förutsättningar
som är fördelaktiga för staten. Enligt förslaget gynnas den
affärsmässiga utvecklingen om verksamheten kan inledas redan den
1 juli 1995.
Förslaget om en bolagisering av den fastighetsekonomiska
verksamheten, som inte har mött invändningar i motioner,
tillstyrks.
När det gäller de övriga delar av verksamheten som enligt
riksdagens beslut skall bolagiseras -- den kartografiska
uppdragsverksamheten och den fristående förlagsverksamheten --
föreläggs inte riksdagen något förslag genom den nu aktuella
propositionen. Däremot anförs att någon bolagisering inte nu bör
ske. Frågan om en bolagisering av dessa verksamheter bör enligt
propositionen anstå till dess att den nya sammanslagna
myndigheten stabiliserat sina verksamhetsformer och övergången
till digitala databaser kommit längre.
Ett ställningstagande som innebär att bolagiseringen av
förlagsverksamheten och den kartografiska verksamheten skjuts
upp på obestämd tid kan enligt motion Bo9 (m, fp) starkt
ifrågasättas -- detta mot bakgrund av gällande
konkurrenslagstiftning. Med hänvisning härtill föreslås i
motionens yrkande 2 att en tidpunkt skall fastställas för
bolagiseringen av dessa verksamhetsgrenar.
När det gäller tidpunkten för den fortsatta bolagiseringen
vill utskottet anföra följande.
Utskottet vill framhålla att beslutet om att bolagisera
förlagsverksamheten och den kartografiska verksamheten ligger
fast. Riksdagen har inte heller förelagts något förslag om att
detta beslut skall ändras. Det frågan gäller är när denna
bolagisering lämpligen bör ske. Utskottet har för sin del inte
grund för annan bedömning än att den bör kunna anstå till dess
att den nya sammanslagna myndigheten stabiliserat sina
verksamhetsformer och övergången till digitala databaser kommit
längre. Det kan naturligtvis vara vanskligt att nu bedöma när
dessa förhållanden är för handen. Även motionärerna i motion Bo9
(m, fp) synes dela denna bedömning. Motionen innefattar sålunda
inte något förslag om en exakt tidpunkt för den fortsatta
bolagiseringen, utan bara förslag om att en tidpunkt skall
fastställas.
Utskottet är inte berett ställa sig bakom förslaget i motion
Bo9 (m, fp) yrkande 2 om fastställande av en tidpunkt för den
fortsatta bolagiseringen. Motionsyrkandet avstyrks.
Principerna för finansieringen av fastighets- och
landskapsinformation
De myndighetsuppgifter som förs samman i den nya
lantmäteriorganisationen är i dag i huvudsak
anslagsfinansierade. Fastighetsbildningen finansieras dock med
avgifter enligt en särskild taxa -- lantmäteritaxan. Dessutom
förekommer vissa intäkter från försäljning m.m. inom
myndighetsverksamheten. Den renodlade uppdragsverksamheten
finansieras däremot helt med uppdragsintäkter.
När det gäller den statliga verksamheten på fastighetsområdet
har riksdagen fattat beslut om att statens kostnader skall
täckas av de expeditionsavgifter som tas ut vid
inskrivningsmyndigheterna. De kostnader som avgiften är avsedd
att täcka är anslagen till Centralnämnden för fastighetsdata,
fastighetsregistermyndigheterna och inskrivningsmyndigheterna
samt vissa kostnader hos Statens lantmäteriverk och
Domstolsverket. Expeditionsavgifterna har dock inte som avsetts
täckt statens kostnader. Regeringen aviserar därför sin avsikt
att senare i vår återkomma med förslag till hur statens
kostnader skall kunna finansieras fullt ut. I avvaktan härpå
föreslås riksdagen godkänna de av regeringen redovisade
principerna för finansieringen av lantmäteri- och
fastighetsdataverksamheten.
Utgångspunkten för finansieringen av de statliga
myndigheternas verksamhet inom fastighetsområdet bör enligt
förslaget i proposition 166 fortfarande vara att kostnaderna
skall betalas av dem som drar nytta av verksamheten. Det anges
innebära att finansieringen i ökad utsträckning bör ske genom
att användarna betalar direkt till myndigheten för utförda
produkter och tjänster.
Inom de tre verksamhetsområdena fastighetsbildning,
fastighetsinformation och landskapsinformation innebär förslaget
i korthet följande.
Fastighetsbildning: Kostnaderna skall liksom hittills betalas
av berörda sakägare. Vidare skall den nya lantmäteritaxan
baseras på tidsersättning med möjlighet att begära fast avgift i
det enskilda ärendet.
Fastighetsinformation: Användarna av fastighetsdatasystemet
skall fortsättningsvis bidra till finansieringen av systemets
drift och utveckling.
Landskapsinformation: Avgifterna vid uttag av digitalt lagrad
information sänks för att främja en ökad användning. Däremot
höjs avgifterna för de tryckta kartorna.
I motion Bo8 (s) anförs att den i propositionen förordade
finansieringsprincipen som sådan är riktig. Enligt motionen
beaktas dock inte att kommunerna till stor del svarar för
kostnaderna m.m. för uppbyggnaden av ADB-baserade system för
landskapsinformation inom kommunernas tätortsområden.
Motionärerna anser det vidare vara otillfredsställande att inte
alla kostnader för fastighetsbildningen ingår i underlaget för
lantmäteritaxan. Som exempel härpå anges kommunernas kostnader
för stomnät och kartläggning samt för fastighetsregistrering.
Vad i motionen i denna del anförts föreslås riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
Enligt motion Bo9 (m, fp) är regeringens förslag avseende
finansieringen av verksamheten ofullständigt. Ett skäl härför
anges vara att kommunerna även fortsättningsvis förutsätts
finansiera den kommunala fastighetsregistreringen med
skattemedel. Med hänvisning härtill förordas att all verksamhet
med fastighetsbildning och fastighetsregistrering, såväl statlig
som kommunal, skall finansieras med avgifter -- yrkande 3.
Som en del i en strävan att få till stånd en ökad samordning
på området föreslås i motion Bo238 (s) yrkande 2 att principerna
för prissättningen av geografiska data skall ses över. Enligt
motionen skall priset alltid sättas så att det blir
fördelaktigare att använda redan befintliga data än att samla in
uppgifterna på nytt. Vidare anges att avgifterna skall vara så
låga att alla som har behov av geografiska data också skall ha
möjlighet att använda dem.
När det gäller principerna för finansieringen av fastighets-
och landskapsinformation vill utskottet anföra följande.
Redan i dag är principen att statens kostnader för
verksamheten på fastighetsområdet skall täckas av de avgifter
som tas ut av användarna. Något förslag till ändring i detta
avseende läggs inte heller fram i proposition 166. Enligt
förslaget bör utgångspunkten fortfarande vara att kostnaderna
skall betalas av dem som har nytta av verksamheten. Inte heller
i de nu aktuella motionerna reses några invändningar mot denna
princip. Däremot förs i motionerna fram förslag om vilka
kostnader m.m. som skall grunda det framtida avgiftsuttaget.
Till grund för regeringens ställningstagande i fråga om vilka
kostnader m.m. som skall grunda avgiftsuttaget ligger
uppfattningen att avgifterna inte får sättas så högt att de
leder till minskad användning av tjänsterna eller informationen.
Utskottet har för sin del inte underlag för annan bedömning än
att de av regeringen förordade principerna bör vara vägledande
för det framtida avgiftsuttaget inom lantmäteri- och
fastighetsdataverksamheten. Utskottet är sålunda inte berett
förorda att avgiftsunderlaget breddas på det sätt som föreslås i
motionerna Bo8 (s) och Bo9 (m, fp).
När det gäller vad som i motion Bo238 (s) förordats om
prissättningen av geografiska data vill utskottet erinra om att
regeringens förslag innebär att avgifterna för digitalt lagrad
information kommer att sänkas. Det betyder att vad i motionen
förordats i väsentliga delar torde komma att övervägas vid ett
genomförande av förslaget i propositionen. Ett tillkännagivande
i enlighet med motion Bo238 (s) kan därmed inte anses fylla
något reellt syfte.
Utskottet tillstyrker med hänvisning till det nu anförda
regeringens förslag om principerna för finansieringen av
fastighets- och landskapsinformation. Motionerna Bo8 (s), Bo9
(m, fp) yrkande 3 samt Bo238 (s) yrkande 2 avstyrks.
Samordning av geografiska data m.m.
I två under allmänna motionstiden 1995 väckta motioner
behandlas frågor om samordningen av arbetet med geografiska data
m.m.
Tiden är enligt motion Bo238 (s) nu mogen för att ta ett
nationellt grepp för att åstadkomma en samordning av data om
våra naturtillgångar. Inte minst viktigt anges detta vara med
avseende på utvecklingen inom informationstekniken (IT). De
geografiska databaser som nu byggs upp bl.a. vid Statens
lantmäteriverk, Sveriges geologiska undersökningar och
Sjöfartsverket bör enligt motionen därför samordnas -- yrkande
3. För att ge förutsättningar för en samordning med avseende på
standard, teknik, prissättning m.m. föreslås dessutom att en
särskild samordningsmyndighet för geografiska data skall
inrättas -- yrkande 1.
Enligt motion Bo540 (c) är ett samlat grepp nödvändigt när det
gäller landskapsinformation, samordning av databaser och
utveckling av geografiska informationssystem. Med hänvisning
härtill föreslås att de uppdrag som aviserades i 1994 års
budgetproposition avseende samordning m.m. av geografiska
informationssystem (GIS) för att förbättra kunskapsunderlaget i
samhällsplaneringen skall fullföljas -- yrkande 4. De aktuella
uppdragen avser bl.a. LMV:s roll som samordnare mellan olika
myndigheter som samlar in och använder geografiska data.
Utskottet delar motionärernas uppfattning om vikten och värdet
av att en samordning av geografiska data m.m. kommer till
stånd. Som anförs i proposition 166 kommer det nya
Lantmäteriverket också att ha centrala samordningsuppgifter i
fråga om fastighets- och landskapsinformation -- dock utan att
tilldelas funktioner som är överordnade andra myndigheter. Med
avseende på den vikt frågorna har aviserar regeringen dessutom
sin avsikt att under de närmaste åren ägna särskild
uppmärksamhet åt de övergripande samordningsfrågorna. Häri ingår
också att ta de initiativ som erfordras för att få en samordning
till stånd.
Som framgår av den kortfattade redovisningen ovan har frågor
om samordning m.m. av geografiska data redan uppmärksammats av
regeringen. Det får enligt utskottets mening mot bakgrund härav
förutsättas att vad som i motionerna Bo238 (s) yrkandena 1 och 3
samt Bo540 (c) yrkande 4 förordats kommer att tillgodoses utan
någon riksdagens ytterligare åtgärd. Motionerna avstyrks.
Anslag
Anslag till Lantmäteriverket
I budgetpropositionen har regeringen förelagt riksdagen
preliminära anslagsförslag avseende verksamheten vid Statens
lantmäteriverk och Centralnämnden för fastighetsdata. Dessa
förslag har sedermera ersatts av anslagsförslagen i proposition
166 om finansiering m.m. av lantmäteri- och
fastighetsdataverksamhet. Förslagen i budgetpropositionen i nu
aktuell del behandlas därför inte vidare i detta betänkande.
Regeringen har i proposition 166 föreslagit att riksdagen för
budgetåret 1995/96 till det nya lantmäteriverkets
förvaltningskostnader skall anvisa ett ramanslag på 732 356 000
kr. Enligt regeringsförslaget utgår anslagsberäkningen från ett
allmänt besparingskrav på det statliga området som motiverar en
nedräkning med ca 45 miljoner kronor för 18 månader. Dessutom
har beaktats de samordningsvinster m.m. som omorganisationen
beräknas innebära samt de ökade avgiftsintäkter som de förordade
finansieringsprinciperna skall kunna medföra.
Till verkets uppdragsverksamhet, som är avgiftsfinansierad,
föreslås att ett formellt belopp om 1 000 kr förs upp. Över
anslaget redovisas de in- och utbetalningar som avser den
avgiftsfinansierade delen av verksamheten.
För vissa lantmäteriförrättningar kan avgiften sättas ned
enligt särskilda bestämmelser i lantmäteritaxan. Till denna
verksamhet föreslås att ett förslagsanslag på 10 350 000 kr
skall anvisas.
Vad i proposition 166 föreslagits beträffande anslag till
lantmäteri- och fastighetsdataverksamheten tillstyrks av
utskottet.
I proposition 166 begär regeringen dessutom riksdagens
bemyndigande att medge Lantmäteriverket en anslagskredit
motsvarande 10 % av verkets ramanslag under åren 1996 och 1997.
Krediten är enligt förslaget avsedd att göra det möjligt att
genomföra den beslutade omorganisationen av lantmäteri- och
fastighetsdataverksamheten och samtidigt bibehålla en nödvändig
investeringsnivå.
Regeringens förslag tillstyrks även i vad avser det begärda
bemyndigandet om en anslagskredit.
Anslag till Statens va-nämnd
Vad i budgetpropositionen föreslagits beträffande anslag
till Statens va-nämnd tillstyrks av utskottet.

Hemställan

Utskottet hemställer
1. beträffande det nya Lantmäteriverket
att riksdagen avslår motion 1994/95:Bo9 yrkande 1,
2. beträffande en bolagisering av den fastighetsekonomiska
verksamheten
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:166
bemyndigar regeringen att genomföra ombildning av delar av
lantmäteriorganisationens verksamhet med fastighetsekonomi till
aktiebolag enligt de riktlinjer som i propositionen förordats
och att sälja aktier i det nya bolaget,
3. beträffande tidpunkten för den fortsatta
bolagiseringen
att riksdagen avslår motion 1994/95:Bo9 yrkande 2,
4. beträffande principerna för finansieringen av
fastighets- och landskapsinformation
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:166 och med
avslag på motionerna 1994/95:Bo8, 1994/95:Bo9 yrkande 3 samt
1994/95:Bo238 yrkande 2 godkänner de finansieringsprinciper för
lantmäteri- och fastighetsdataverksamheten som i propositionen
förordats,
5. beträffande samordning av geografiska data m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Bo238 yrkandena 1 och
3 samt 1994/95:Bo540 yrkande 4,
6. beträffande anslag till lantmäteri- och
fastighetsdataverksamheten
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:166 för
budgetåret 1995/96 anvisar
a) till Förvaltningskostnader för Lantmäteriverket m.m. ett
ramanslag på 732 356 000 kr,
b) till Uppdragsverksamhet vid Lantmäteriverket m.m. ett
anslag på 1 000 kr,
c) till Bidrag enligt lantmäteritaxan ett förslagsanslag på
10 350 000 kr,
7. beträffande anslagskredit
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:166
bemyndigar regeringen att medge Lantmäteriverket en
anslagskredit på 10 % av ramanslaget C 1. Förvaltningskostnader
för Lantmäteriverket m.m.,
8. beträffande anslag till Statens va-nämnd
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga
15 för budgetåret 1995/96 till Statens va-nämnd anvisar ett
ramanslag på 7 651 000 kr.
Stockholm den 20 april 1995
På bostadsutskottets vägnar
Lennart Nilsson
I beslutet har deltagit: Lennart Nilsson (s), Rune
Evensson (s), Britta Sundin (s), Marianne Carlström (s), Sten
Andersson (m), Lars Stjernkvist (s), Ingrid Skeppstedt (c),
Lena Larsson (s), Stig Grauers (m), Lilian Virgin (s), Owe
Hellberg (v), Inga Berggren (m), Per Lager (mp), Ulf Björklund
(kds), Juan Fonseca (s), Peter Weibull Bergström (m) samt Siw
Persson (fp).