Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anslag till
bostadsbidrag och bostadsanpassningsbidrag för budgetåret
1995/96.
Utskottet tillstyrker med två mindre kompletteringar också
regeringens förslag till ändringar i bostadsbidragslagen och i
lagen om bostadsanpassningsbidrag m.m.
Utskottet föreslår enhälligt riksdagen att göra två
tillkännagivanden till regeringen, det ena gäller folkbokföring
och bostadsbidrag det andra överväganden om möjlighet till
utbetalning av bidraget till hyresvärden.
Fyra reservationer har avgivits, en av företrädaren för
Vänsterpartiet om bostadsbidrag vid skilsmässa. De andra tre som
har avgivits av företrädare för Moderata samlingspartiet gäller
frågan om att avskaffa bostadsbidragen för "ungdomshushåll" utan
barn. Ett särskilt yttrande (v) har avgivits om bostadsbidrag
till hushåll utan barn då bidragstagaren är 29 år eller äldre.
FEMTE HUVUDTITELN
Propositionen
Regeringen har i proposition 1994/95:100 bilaga 6
(Socialdepartementet) föreslagit riksdagen att
1. anta ett inom Socialdepartementet upprättat förslag till
lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag,
2. anta ett inom Socialdepartementet upprättat förslag till
lag om ändring i lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag,
3. till Bostadsbidrag för budgetåret 1995/96 anvisa ett
förslagsanslag på 12 230 000 000 kr,
4. till Bostadsanpassningsbidrag m.m. för budgetåret 1995/96
anvisa ett förslagsanslag på 1 000 000 kr.
Motionerna
I betänkandet behandlas de under allmänna motionstiden 1995
väckta motionerna
1994/95:Bo207 av Ingibjörg Sigurdsdóttir och Lennart Klockare
(s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till
ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag så att bostadsbidrag
endast om det finns särskilda skäl skall kunna utgå för en annan
bostad än den där sökanden är folkbokförd.
1994/95:Bo219 av Nils-Göran Holmqvist m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utbetalning av bostadsbidrag.
1994/95:Bo223 av Rose-Marie Frebran och Ulf Björklund (kds)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om ändrade utbetalningsrutiner för
bostadsbidrag i enlighet med motionens intentioner.
1994/95:Bo231 av Knut Billing m.fl. (m) vari yrkas
3. att riksdagen beslutar att under anslaget A 2 inom
Socialdepartementet anvisa ett i förhållande till regeringen
minskat anslag med 830 000 000 kr.
1994/95:Bo234 av Fredrik Reinfeldt (m) vari yrkas att
riksdagen beslutar att slopa bostadsbidraget för ungdomar.
1994/95:So618 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
7. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av reglerna
för bostadsbidrag enligt vad i motionen anförts om båda
föräldrarnas rätt till bostadsbidrag vid skilsmässa.
Skrivelser
Ensamståendes intresseorganisation och Sveriges Förenade
Studentkårer har i skilda skrivelser lämnat synpunkter i
ärendet. Socialsekreterare m.fl. i Jönköpings kommun har i ett
till utskottet ställt upprop tagit upp frågan om möjlighet till
utbetalning av bostadsbidrag till hyresvärden.
Utskottet
Inledning
I betänkandet behandlas förslag i 1995 års budgetproposition
om anslag m.m. till bostadsbidrag och bostadsanpassningsbidrag
jämte motioner.
År 1993 behandlade utskottet (bet. 1992/93:BoU21) ett
regeringsförslag om överföring av administrationen av
bostadsbidragen på lokal nivå från kommunerna till
försäkringskassan och på central nivå från Boverket till
Riksförsäkringsverket (RFV). I samband därmed togs upp frågan om
målsättningen med bostadsbidragen. Innan utskottet nedan
behandlar förslagen i budgetpropositionen och i motioner om
bostadsbidragen kan finnas anledning att något erinra om
utskottets syn på frågan sådan den redovisades i det ovannämnda
betänkandet.
I en motion (s), som behandlades i betänkandet, hävdades att
bostadsbidragens bostadspolitiska roll sannolikt kommer att öka
ytterligare i framtiden inte minst i och med den utveckling från
generellt till selektivt bostadsstöd som accentuerades med
1991--1992 års skattereform. Med anledning av motionen erinrade
utskottet om att dåvarande socialministern i svar på frågor i
riksdagen 1991 och 1992 anfört att minskade generella
subventioner innebär att man tvingas kompensera hushåll med låga
inkomster genom ökade bostadsbidrag.
Utöver vad utskottet anförde 1993 kan erinras om att även den
nuvarande regeringen tillmäter bostadsbidragen en väsentlig roll
i det bostadspolitiska stödsystemet. Vad utskottet syftar på är
de direktiv som regeringen beslöt den 9 mars 1995 och som gäller
en översyn av bostadspolitiken. I direktiven anförs bl.a. att
det bör undersökas om större hushåll -- i princip hushåll med
barn -- för vissa tillkommande bostadsbehov bör erbjudas ett
kompletterande stöd, som är knutet till hushållen men som i
övrigt beräknas efter i huvudsak samma grunder som det generella
stödet.
Att bostadsbidragen, som Boverket visat, har stor
fördelningspolitisk precision och att effekterna av stödformen
enligt verket väl överensstämmer med de uttalade syftena med
stödet, understryker vad utskottet nu anfört. Den nu redovisade
uppfattningen om bostadsbidragen som en del av det
bostadspolitiska stödsystemet har således vunnit anslutning inte
bara i riksdagen utan också hos såväl den nuvarande som den
förra regeringen.
Förslag i budgetpropositionen och i motioner om ändrade
bostadsbidrag för år 1996
Utskottet har sig bekant att överläggningar om
familjepolitiken för närvarande äger rum mellan vissa av
riksdagens partier. I den mån dessa överläggningar eller
överväganden inom regeringen resulterar i förslag om ändrade
bostadsbidrag blir det anledning för utskottet och riksdagen att
senare under 1995 återkomma till frågan. Det har alltså inte nu
varit möjligt för utskottet att beakta de eventuella
förändringar av bostadsbidrag som kan bli följden av de pågående
övervägandena. I det följande behandlar utskottet därför
förslaget i budgetpropositionen och i motioner utan att nu fästa
avseende vid dessa överväganden.
Utskottet övergår nu till att behandla förslag i
budgetpropositionen och i motioner om bostadsbidragen för år
1996.
Bostadsbidrag till barnfamiljer består dels av ett särskilt
bidrag för hemmavarande barn, dels av ett belopp som beror på
bostadskostnadens storlek och antalet barn. Bostadsbidraget till
barnfamiljer är inkomstprövat och reduceras med 20 % av den del
av den bidragsgrundande inkomsten som överstiger ett visst
belopp per år. Från och med år 1994 sker inkomstprövning av
bidragen mot en beräknad aktuell inkomst.
Bostadsbidrag till hushåll utan barn lämnas dels till ungdomar
mellan 18 och 29 år, dels till andra hushåll utan barn. Bidraget
är beroende av bostadskostnadens storlek. Även dessa bidrag
inkomstprövas fr.o.m. bidragsåret 1994 mot en beräknad aktuell
inkomst.
Regeringens förslag i budgetpropositionen innebär att gränsen
för lägsta bidragsgrundande bostadskostnad höjs med 100 kr till
2 000 kr per månad för barnfamiljer och till 1 800 kr per
månad för ungdomar mellan 18 och 29 år.
Den övre bostadskostnadsgränsen föreslås höjas för
barnfamiljer med 100 kr per månad till
5 300 kr för familjer med ett barn,
5 900 kr för familjer med två barn, och
6 600 kr för familjer med tre eller flera barn.
Inkomstgränsen för oreducerat bostadsbidrag föreslås höjas för
barnfamiljer med 2 000 kr till 117 000 kr per år och för
ungdomar mellan 18 och 29 år med 1 000 kr till för ensamstående
41 000 kr per år och för makar/sammanboende till 58 000 kr per
år.
Bostadsbidrag till andra hushåll utan barn föreslås slopas.
Det bidragsbelopp per månad som saknar direkt anknytning till
bostadskostnaden, s.k. särskilt bidrag, föreslås vara oförändrat
600 kr för familjer med ett barn, 900 kr för familjer med två
barn samt 1 200 kr för familjer med tre eller flera barn. Även
de gränser över vilka bidrag lämnas med 50 % av bostadskostnaden
föreslås ligga på samma nivå som under bidragsåret 1995.
Tabellariskt presenteras regeringens förslag i
budgetpropositionen om bostadskostnadsgränser år 1996 och
ändring från år 1995 för hushåll med barn på följande sätt,
belopp kr/mån.
00>Hushåll med 23>Lägsta bidrags- 47>Bidrag med 75 %
75>Bidrag med 50 %
23>grundande bo- 47>upp till en bo-
75>upp till en bo-
23>stadskostnad 47>stadskostnad av
75>stadskostnad av
00>1 barn 23>2000 (+ 100) 47>3000 (oförändrat)
75>5300 (+ 100)
00>2 barn 23>2000 (+ 100) 47>3300 (oförändrat)
75>5900 (+ 100)
00>3 eller flera 23>2000 (+ 100) 47>3600 (oförändrat)
75>6600 (+ 100)
00>barn
Regeringens förslag avseende justering av
bostadskostnadsgränserna för ungdomar mellan 18 och 29 år
innebär i jämförelse med 1995 följande, belopp kr/mån.
00>Lägsta bidrags- 39>Bidrag med 75 % 75>Bidrag med
50 %
00>grundande bostads- 39>upp till en bo- 75>upp till en
bo-
Såväl för barnfamiljer som för hushåll utan barn innebär ett
genomförande av regeringens förslag att de maximala
bostadsbidragen år 1996 begränsas något i förhållande till 1995.
Som framgått ovan föreslår regeringen att bostadsbidrag till
hushåll utan barn inte skall utgå om bidragstagaren eller dennes
make/sammanboende är 29 år eller äldre.
De nya reglerna föreslås gälla i fråga om bostadsbidrag som
lämnas fr.o.m. den 1 januari 1996.
Regeringens förslag, som inte har mött invändningar i
motioner, tillstyrks av utskottet.
I motionerna Bo231 (m) yrkande 3 och Bo234 (m), båda
motionerna i motsvarande del, föreslås att riksdagen beslutar
att slopa bostadsbidraget även för ungdomshushåll utan barn,
dvs. i de fall då bidragstagaren är mellan 18 och 29 år. I den
sistnämnda motionen hävdas att bidraget leder till att ungdomar
söker sig till större bostäder än vad som skulle varit fallet om
de mött den verkliga bostadskostnaden. Ett slopande av dessa
bidrag innebär en statsfinansiell besparing och förändrade
konsumtionsbeteenden.
Utskottet har tidigare behandlat m-motioner med liknande
förslag som de nu aktuella. Senast utskottet behandlade yrkande
med denna innebörd var år 1991 (bet. 1990/91:BoU16 s. 6--8).
Utskottet anförde då sammanfattningsvis att behovet av
bostadsbidrag bl.a. till den nu diskuterade gruppen snarast ökat
med anledning av de höjda boendekostnaderna. Även om
boendekostnadsutvecklingen därefter i vissa fall varit något
mindre besvärande för de boende kan utskottet inte dela
motionärens uppfattning att bostadsbidragen för denna grupp
skulle leda till en "överkonsumtion av bostäder". Trots ett
statsfinansiellt kärvt läge finner utskottet det inte rimligt
att nu helt slopa bostadsbidragen till ungdomar mellan 18 och
29 år. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Bo231
(m) yrkande 3 och Bo234 (m) båda motionerna i motsvarande del.
I Vänsterpartiets partimotion So618 yrkande 7 tas upp frågan
om bostadsbidrag vid skilsmässa. Bostadsbidrag skall kunna utgå
till båda föräldrarna så att de har ekonomiska möjligheter att
efterfråga en bostad med utrymme för barn.
Enligt bostadsbidragslagen kan den bostadsanknutna delen av
bidraget utgå till båda föräldrarna om de inte bor tillsammans
men har gemensam vårdnad om barnet. Den icke bostadsanknutna
delen, det s.k. särskilda bidraget, tillfaller endast den av
föräldrarna hos vilken barnet är folkbokfört.
Bostadsutskottet har hittills varje år under 1990-talet
behandlat motsvarande motionsyrkande. Vid den senaste
behandlingen (bet. 1993/94:BoU16 s. 4) anförde utskottet att
tillräckliga skäl saknades att föreslå en ändring i
bostadsbidragslagen av den innebörd motionärerna förordar.
Utskottet finner inte anledning ändra sitt ställningstagande.
Vänsterpartiets partimotion So618 yrkande 7 om bostadsbidrag
vid skilsmässa avstyrks med hänvisning till det anförda.
Övriga i motioner aktualiserade frågor om bostadsbidrag
I motion Bo207 (s) anförs att det i bostadsbidragslagen
föreskrivs att den som bor och är folkbokförd i Sverige kan få
bostadsbidrag. Något krav på att den sökande skall vara
folkbokförd på den bostad han söker bidrag för finns inte.
Enligt motionärerna utgår försäkringskassan från att sökanden
normalt bor i den bostad där han är folkbokförd. Lagtexten bör
enligt motionen ge uttryck för denna uppfattning. Endast om
särskilda skäl föreligger skall bostadsbidraget kunna utgå för
annan bostad än den där sökanden är folkbokförd. Sådana
särskilda skäl kan vara att s.k. kvarskrivning på den gamla
folkbokföringsorten enligt folkbokföringslagen (16 §) kan
tillämpas om någon blivit utsatt för allvarlig eller upprepad
brottslighet. En lösning på den i motionen aktualiserade frågan
vore enligt motionärerna att i bostadsbidragslagen ta in regler
om folkbokföring m.m. motsvarande dem som finns i
familjebidragsförordningen (1991:1492). I förordningens 10 §
anges att bostadsbidrag enligt förordningen, endast om särskilda
skäl finns, får lämnas för annan bostad än den där
bidragstagaren är folkbokförd. Yrkandet i motionen går ut på att
riksdagen hos regeringen skall begära en ändring i
bostadsbidragslagen i enlighet med vad nu redovisats. Endast om
särskilda skäl finns skall alltså bostadsbidrag kunna utgå för
annan bostad än den där sökanden är folkbokförd.
Utskottet delar motionärernas uppfattning. Regeringen bör
anmodas att snarast och senast under våren 1996 förelägga
riksdagen ett förslag till ändring i bostadsbidragslagen så att
vad i motion Bo207 (s) förordats kommer att tillgodoses. Vad
utskottet nu med anledning av motionen anfört om folkbokföring
och bostadsbidrag bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.
I motionerna Bo219 (s) och Bo223 (kds) tas upp frågan om
utbetalning av bostadsbidrag. Frågan har också tagits upp av
Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag, SABO, i brev till RFV.
I och med att administrationen av bostadsbidragen den 1
januari 1994 flyttades från kommunerna/Boverket till
försäkringskassan/RFV förändrades i viss mån de rutiner som
tillämpades för utbetalning av bostadsbidrag.
Det var tidigare möjligt att få bostadsbidraget utbetalt
direkt till hyresvärden/bostadsföretaget. När administrationen
överfördes till RFV ändrades dessa rutiner. Bara om det finns
särskilda skäl går det nu att få bostadsbidraget utbetalat till
annan än bidragstagaren. Sådana skäl är enligt RFV fysisk eller
psykisk sjukdom eller andra jämförliga tillstånd. Om synnerliga
skäl föreligger får försäkringskassan på framställning av
socialnämnd betala ut bidraget till lämplig person eller till
nämnden. Synnerliga skäl kan t.ex. vara att det är klarlagt att
bostadsbidraget används för att finansiera drogmissbruk,
spelmissbruk e. d.
I de båda motionerna föreslås ett riksdagens tillkännagivande
till regeringen om att de nuvarande reglerna för utbetalning av
bostadsbidrag ändras så att försäkringskassorna ges möjlighet
att betala ut bostadsbidrag till hyresvärdarna, dvs. i princip
en återgång till de möjligheter som fanns när
Boverket/kommunerna administrerade bidragen.
Utskottet vill med anledning av de båda motionerna anföra
följande. I den bostadsbidragslag som upphävdes vid utgången av
år 1993 [lagen (1988:786) om bostadsbidrag] fanns alltså en
möjlighet att få bidraget utbetalat till någon annan än den som
sökt bidraget. I denna angavs i 25 § att bostadsbidraget skall
betalas ut till den som har sökt bidraget om inte sökanden
begärt att det skall betalas ut till någon annan. Utskottet vill
fästa uppmärksamheten på att det fordrades ett medgivande från
bidragstagaren för att det skulle vara möjligt att få
bostadsbidraget utbetalat till någon annan än denne. Han måste
själv fatta beslut därom. Det är viktigt att ha denna
omständighet klar. Det var inte -- om inte särskilda eller
synnerliga skäl förelåg -- fråga om utbetalning till
hyresvärden/bostadsföretaget mot bidragstagarens vilja. Den
fråga som motionärerna tar upp är således en annan än den som
understundom aktualiserades i riksdagen bl.a. i början av
1970-talet och som gick ut på att bostadsbidraget i princip
skulle betalas till hyresvärden. Sådana propåer har alltid
avvisats av riksdagen bl.a. med hänvisning till det intrång i
den personliga integriteten som ett genomförande av dem skulle
innebära.
Vad frågan nu gäller är emellertid en återgång till en
tidigare -- och såvitt utskottet har sig bekant -- väl
fungerande och rationell ordning. Denna ordning innebär att den
enskilde bidragstagaren ges möjlighet att medge att
bostadsbidraget betalas ut till någon annan, vanligen
hyresvärden, utan att därför den personliga integriteten för den
skull träds för när. Att utskottet känner sympati för denna
möjlighet med utbetalning direkt till värden som fanns tidigare
är i och för sig inte förvånande mot bakgrund av vad utskottet
ovan och tidigare år anfört om att bostadsbidragen är en del av
det bostadspolitiska stödsystemet. Den tidigare ordningen med
möjlighet till utbetalning direkt till hyresvärden bör kunna
tillämpas även när administrationen av systemet anförtrotts en
ny huvudman.
Även om utskottet således anser att det av olika skäl finns
goda motiv för en återgång till den tidigare ordningen vill
utskottet likväl inte nu oreserverat föreslå en sådan. Utskottet
anser det emellertid välbetänkt att anmoda regeringen att ta
initiativ till en översyn i vilken bör belysas de olika aspekter
-- samhällsekonomiska, privatekonomiska, administrativa och
andra -- som kan finnas på frågan. Därefter bör regeringen i
förening med sin syn på frågan återkomma till riksdagen i
ärendet i sådan tid att den nya ordningen kan börja tillämpas
fr.o.m. bidragsåret 1996. Vad utskottet med anledning av
motionerna Bo219 (s) och Bo223 (kds) anfört om utbetalning av
bostadsbidrag bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
Anslag m.m.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anslag till
bostadsbidrag för budgetåret 1995/96 och föreslår att
riksdagen anvisar 12 230 miljoner kronor för ändamålet. Motion
Bo231 (m) yrkande 3 avstyrks i motsvarande del. I denna motion
föreslås riksdagen anvisa ett i förhållande till regeringens
förslag med 830 miljoner kronor minskat anslag. Motionärernas
förslag utgår från att bostadsbidrag till ungdomar utan barn
skall avskaffas. Utskottet har ovan avstyrkt detta förslag.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att till anslag
till bostadsanpassningsbidrag för budgetåret 1995/96 anvisa 1
miljoner kronor.
Regeringens förslag till lag om ändring i
bostadsbidragslagen tillstyrks dock med en komplettering i 12
§ så att där klart framgår att bostadsbidrag inte kan utgå om
sökandens make eller sammanboende är äldre än 28 år. Motionerna
Bo231 (m) yrkande 3 och Bo234 (m) båda motionerna i motsvarande
del avstyrks med hänvisning till utskottets ställningstagande i
huvudfrågan, nämligen att bostadsbidrag till ungdomshushåll utan
barn bör utgå även efter utgången av år 1995.
Förslaget till ändring i lagen (1992:1574) om
bostadsanpassningsbidrag m.m. tillstyrks dock med det
tillägget att lagförslaget bör förses med en bestämmelse om
ikraftträdande. Utskottet föreslår att lagen träder i kraft den
1 juli 1995.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande bostadsbidrag till ungdomar mellan 18 och 29
år
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Bo231 yrkande 3 och
1994/95:Bo234 båda motionerna i motsvarande del,
res. 1 (m)
2. beträffande bostadsbidrag vid skilsmässa
att riksdagen avslår motion 1994/95:So618 yrkande 7,
res. 2 (v)
3. beträffande folkbokföring och bostadsbidrag
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Bo207 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. beträffande utbetalning av bostadsbidrag
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Bo219 och
1994/95:Bo223 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
5. beträffande anslag till bostadsbidrag
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga 6
och med avslag på motion 1994/95:Bo231 yrkande 3 i motsvarande
del till Bostadsbidrag för budgetåret 1995/96 anvisar ett
förslagsanslag på 12 230 000 000 kr, res. 3 (m) --
villk. res. 1
6. beträffande anslag till bostadsanpassningsbidrag
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga 6
till Bostadsanpassningsbidrag m.m. för budgetåret 1995/96
anvisar ett förslagsanslag på 1 000 000 kr,
7. beträffande ändring i lagen om bostadsbidrag
att riksdagen med anledning av regeringens förslag i
proposition 1994/95:100 bilaga 6 och med avslag på motionerna
1994/95:Bo231 yrkande 3 och 1994/95:Bo234 båda motionerna i
motsvarande del antar
a. regeringens i propositionen intagna och som bilaga 1 till
detta betänkande fogade förslag till lag om ändring i lagen
(1993:737) om bostadsbidrag utom i vad avser 12 §,
b. utskottets som bilaga 2 till detta betänkande fogade
förslag till lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag,
res. 4 (m) -- villk. res. 1
8. beträffande lagen om bostadsanpassningsbidrag m.m.
att riksdagen med anledning av regeringens förslag i
proposition 1994/95:100 bilaga 6 antar regeringens i
propositionen intagna och som bilaga 3 till detta betänkande
fogade förslag lag om ändring i lagen (1992:1574) om
bostadsanpassningsbidrag m.m. med tillägget att förslaget förses
med följande bestämmelse om ikraftträdande:
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.
Stockholm den 6 april 1995
På bostadsutskottets vägnar
Knut Billing
I beslutet har deltagit: Knut Billing (m), Lennart Nilsson
(s), Rune Evensson (s), Britta Sundin (s), Marianne Carlström
(s), Lars Stjernkvist (s), Ingrid Skeppstedt (c), Lena Larsson
(s), Stig Grauers (m), Erling Bager (fp), Lilian Virgin (s), Owe
Hellberg (v), Carina Moberg (s), Inga Berggren (m), Per Lager
(mp), Ulf Björklund (kds) och Peter Weibull Bernström (m).
Reservationer
1. Bostadsbidrag till ungdomar mellan 18 och 29 år (mom. 1)
Knut Billing, Stig Grauers, Inga Berggren och Peter Weibull
Bernström (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar
med "Utskottet har" och slutar med "motsvarande del" bort ha
följande lydelse:
Som anförs i motion Bo234 (m) är det ur statsfinansiell
synpunkt inte tillräckligt att slopa bostadsbidrag till hushåll
utan barn i det fall bidragstagaren är äldre än 29 år. Även
bostadsbidragen för ungdomar mellan 18 och 29 år utan barn bör
slopas. Alla möjligheter måste tas till vara att sanera
samhällsekonomin. I budgetpropositionen (bil. 6 s. 35) lämnas
den upplysningen att kostnaderna för bostadsbidragen för
innevarande budgetår blir högre än det anslagsbehov som
beräknats. Det är mycket osäkert om kostnaderna för bidragen för
nästa budgetår kan hållas tillbaka med de relativt måttliga
besparingar som regeringen föreslår i årets budgetproposition.
Även om det kan finnas motiv för att behålla de bostadsbidrag
som nu diskuteras måste -- i en statsfinansiell minst sagt
brydsam situation -- olika möjligheter till besparingar prövas.
Vid de avvägningar som gjorts med anledning av motionerna har
utskottet kommit till uppfattningen att besparingskravet väger
tyngst. I motion Bo231 (m) har besparingen för nästa budgetår
beräknats till 830 miljoner kronor.
Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av de båda
motionerna i motsvarande del som sin mening ger regeringen till
känna att den senare under år 1995 bör återkomma till riksdagen
med förslag i ärendet så att det kan tillämpas fr.o.m.
bidragsåret 1996. Anslagsfrågan och frågan om ändring i
bostadsbidragslagen behandlar utskottet nedan.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
1. beträffande bostadsbidrag till ungdomar mellan 18 och 29
år
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Bo231
yrkande 3 och 1994/95:Bo234 båda motionerna i motsvarande del
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Bostadsbidrag vid skilsmässa (mom. 2)
Owe Hellberg (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar
med "Bostadsutskottet har" och slutar med "det anförda" bort ha
följande lydelse:
Förslaget i Vänsterpartiets partimotion So618 om bättre
möjligheter till bostadsbidrag för båda föräldrarna vid
skilsmässa är ett bland flera som förs fram som en del av en
sammanhållen familjepolitik som i riksdagen behandlas av flera
utskott.
Vad gäller bättre bostadsbidrag vid separation föräldrar
emellan vill utskottet nu liksom tidigare instämma med vad
företrädare för Vänsterpartiet många gånger fört fram om att det
är självklart att samhället på olika sätt bör stödja människor i
en krissituation. Detta kan ofta vara fallet i samband med
skilsmässa. Det är dessutom både nödvändigt och i hög grad
önskvärt att barnen efter en separation kan upprätthålla en
naturlig kontakt med båda föräldrarna. För att detta skall vara
möjligt måste föräldrarna ha råd med en tillräckligt stor
bostad.
Med hänvisning till det nu anförda tillstyrker utskottet
yrkande 7 i Vänsterpartiets partimotion So618 om bostadsbidrag
vid skilsmässa. Regeringen bör senare under år 1995 återkomma
med förslag till ändringar i bostadsbidragslagen och med den
anslagsberäkning som kan bli följden av ett genomförande av
motionsförslaget. Den nu förordade förändringen bör gälla
fr.o.m. år 1996.
Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna vad
utskottet nu anfört.
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
2. beträffande bostadsbidrag vid skilsmässa
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:So618 yrkande 7
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Anslag till bostadsbidrag (mom. 5)
Under förutsättning av bifall till reservation 1
Knut Billing, Stig Grauers, Inga Berggren och Peter Weibull
Bernström (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar
med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "detta förslag" bort
ha följande lydelse:
Utskottet har ovan tillstyrkt förslaget i motionerna Bo231 (m)
yrkande 7 och Bo234 (m) båda motionerna i motsvarande del om att
bostadsbidrag fr.o.m. år 1996 skall slopas helt även vad gäller
ungdomar mellan 18 och 29 år utan barn. Detta förslag beräknas
innebära en besparing om 830 miljoner i jämförelse med
regeringens förslag. Anslag till bostadsbidrag bör därför
anvisas med 11 400 miljoner kronor för nästa budgetår.
dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
5. beträffande anslag till bostadsbidrag
att riksdagen med anledning av regeringens förslag i
proposition 1994/95:100 bilaga 6 och motion 1994/95:Bo231
yrkande 3 i motsvarande del till Bostadsbidrag för
budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på
11 400 000 000 kr,
4. Ändring i lagen om bostadsbidrag (mom. 7)
Under förutsättning av bifall till reservation 1
Knut Billing, Stig Grauers, Inga Berggren och Peter Weibull
Bernström (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar
med "Regeringens förslag" och slutar med "år 1995" bort ha
följande lydelse:
Utskottet har ovan tillstyrkt förslagen i motionerna Bo231 (m)
yrkande 3 och Bo234 (m) om att fr.o.m. år 1996 slopa
bostadsbidragen för "ungdomshushåll" utan barn, dvs. för hushåll
i åldern 18 till 29 år.
Regeringen bör med hänvisning till detta beslut anmodas
återkomma till riksdagen senare i år med sådana kompletteringar
i bostadsbidragslagen som beslutet förutsätter.
dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
7. beträffande ändring i lagen om bostadsbidrag
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Bo231
yrkande 3 och 1994/95:Bo234 båda motionerna i motsvarande del
samt med avslag på regeringens förslag i proposition 1994/95:100
bilaga 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
Särskilt yttrande
Bostadsbidrag till hushåll utan barn om bidragstagaren är 29
år eller äldre
Owe Hellberg (v) anför:
Som kompensation för effekterna av skattereformen infördes år
1991 bostadsbidrag för hushåll utan barn om bidragstagaren är 29
år eller äldre. Dessa bidrag föreslås nu i budgetpropositionen
slopas. Några andra motiv för beslutet än allmänna
besparingsskäl anges inte.
Utskottets underlag för beslut har varit knapphändigt.
Besparingen på bostadsbidragen redovisas i klump, utan
särredovisning av de olika delarna. Regeringens beräkningar är
inte tydligare än så.
Bostadsbidraget för dem över 29 år utgår till både studerande
och icke studerande, den senare gruppen i klar majoritet. Någon
beskrivning av gruppen icke studerande finns inte. Inte heller
verkar gruppen vara bekant för regeringen. Effekterna av det
slopade bidraget kan inte anses utredda.
Regeringen har inte heller avvaktat Boverkets analys av hur
bostadsbidragen verkat under 1994 och till nu 1995, utan gjort
egna bedömningar av hur de skall förändras.
Bostadsbidraget är knutet till boendet, vilket utskottet
understryker i betänkandet (s. 2--3) Då är det märkligt att
åldersfaktorn skall vara avgörande för om man skall kunna få
bostadsbidrag eller ej. Dessutom vill samhället uppmuntra
människor att utbilda sig, inte minst om man i vuxen ålder
skulle råka bli arbetslös. Skall det då spela någon roll om
vederbörande är 28 år eller 30 för att kunna få bostadsbidrag?
Det låter både inkonsekvent och ologiskt. Den besparing som ett
genomförande av regeringens förslag innebär är ytterligare en
börda på dem som har det sämst i vårt samhälle. Dessutom är den
en diskriminering på grund av ålder, som är osund och verkar
segregerande. Jag förutsätter att regeringen med det snaraste
utvärderar konsekvenserna av slopandet av bostadsbidragen för
dem som är över 29 år och återkommer till riksdagen i ärendet.
Detta antagande har varit utgångspunkten för mitt
ställningstagande.
Av regeringen framlagt
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag
Bilaga 1
Utskottets
Förslag till ändring i regeringens förslag till
Lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag
Bilaga 2
Regeringens förslag Utskottets förslag
12 §1
Rätt till bostadsbidrag har den som
1. har fyllt 18 men inte 29 år och
2. bor i en bostad som han eller hon äger eller innehar med
hyres- eller bostadsrätt.
Bostadsbidrag enligt första stycket lämnas inte om sökanden
eller dennes make
1. har barn som berättigar till bostadsbidrag till
barnfamiljer eller
2. får bostadstillägg enligt lagen (1994:308) om
bostadstillägg till pensionärer eller på grund av
bestämmelserna om inkomstprövning inte får sådant tillägg.
Har sökandens make fyllt 29
år lämnas inte
bostadsbidrag enligt första
stycket.
1 Senaste lydelse 1994:313.
Av regeringen framlagt
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag
m.m.
Bilaga 3