I betänkandet behandlas regeringens förslag om anslag m.m.
till kulturstöd vid ombyggnad, bidrag för konstnärlig
utsmyckning i bostadsområden och om stöd till vissa
icke-statliga kulturlokaler. I betänkandet behandlas också helt
eller delvis sju under allmänna motionstiden 1995 väckta
motioner.
Beträffande handläggningsansvaret för bidrag för konstnärlig
utsmyckning i bostadsområden föreslår utskottet med anledning av
en motion riksdagen att göra ett tillkännagivande till
regeringen av innebörd att Statens konstråd bör befrias från sin
roll vid beslut om sådana bidrag. Vidare föreslår utskottet,
likaledes med anledning av en motion, riksdagen att göra ett
tillkännagivande till regeringen om att Boverkets
samlingslokaldelegation även i fortsättningen bör ha
beslutsansvaret för ärenden om stöd till vissa icke-statliga
kulturlokaler.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag i
budgetpropositionen och avstyrker däremot ställda motioner.
Reservation (m) har avgivits om att stödformen bidrag för
konstnärlig utsmyckning i bostadsområden avskaffas och från (fp)
om att beslutsramen för stöd till vissa icke-statliga
kulturlokaler för nästa år vidgas utöver regeringens förslag.
Ett särskilt yttrande (fp) har avgivits om Ostindiska huset i
Göteborg.
ELFTE HUVUDTITELN
Propositionen
Regeringen har i proposition 1994/95:100 bilaga 12
(Kulturdepartementet) föreslagit riksdagen att
1. medge att beslut om stöd till vissa icke-statliga
kulturlokaler får meddelas intill ett sammanlagt belopp av
37 500 000 kr under budgetåret 1995/96,
2. till Stöd till icke-statliga kulturlokaler för budgetåret
1995/96 anvisa ett förslagsanslag på 50 000 000 kr,
3. godkänna att kulturhistoriska anpassningskostnader inte
skall påverka bidragsunderlaget vid ombyggnad,
4. medge att beslut om bidrag till kulturstöd vid ombyggnad av
kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse m.m. får meddelas
intill ett sammanlagt belopp av 255 000 000 kr under budgetåret
1995/96,
5. till Kulturstöd vid ombyggnad m.m. för budgetåret 1995/96
anvisa ett förslagsanslag på 255 000 000 kr,
6. medge att beslut om konstnärlig utsmyckning i
bostadsområden får meddelas till ett sammanlagt belopp av
22 500 000 kr under budgetåret 1995/96,
7. till Bidrag till konstnärlig utsmyckning i bostadsområden
för budgetåret 1995/96 anvisa ett förslagsanslag på
22 500 000 kr.
Motionerna
I betänkandet behandlas de under allmänna motionstiden 1995
väckta motionerna
1994/95:Bo204 av Claes-Göran Brandin m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ansvaret för handläggningen av stödet till
icke-statliga kulturlokaler.
1994/95:Bo209 av Erling Bager och Eva Flyborg (fp) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ytterligare statliga investeringsinsatser
avseende Ostindiska huset i Göteborg.
1994/95:Bo221 av Per Olof Håkansson (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om handläggningen av bidrag till konstnärlig
utsmyckning i bostadsområden.
1994/95:Bo231 av Knut Billing m.fl. (m) vari yrkas
6. att riksdagen beslutar att anslaget C 26 inom
Kulturdepartementet utgår ur budgeten,
1994/95:A286 av Elver Jonsson m.fl. (fp) vari yrkas
26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om inriktningen av medel för investeringar
inom byggsektorn.
1994/95:Kr240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
16. att riksdagen till Stöd till icke-statliga kulturlokaler
för budgetåret 1995/96 anvisar 30 000 000 kr utöver vad
regeringen föreslagit eller således 80 000 000 kr.
1994/95:Kr285 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) vari yrkas
6. att riksdagen till anslaget C26. Bidrag till konstnärlig
utsmyckning i bostadsområden för budgetåret 1995/96 under tolfte
huvudtiteln anvisar ett i förhållande till regeringens förslag
med 7,5 miljoner kronor minskat anslag eller således 15 miljoner
kronor.
Utskottet
Kulturstöd vid ombyggnad
Riksdagen godkände år 1993 (bet. 1992/93:BoU16) ett
regeringsförslag om grunderna för statsbidrag för kulturstöd vid
ombyggnad av kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse.
Bidrag lämnas enligt förordningen (1993:379) om bidrag till
kulturmiljövård. Den nya ordningen som tillämpas fr.o.m.
halvårsskiftet 1993 innebär sammanfattningsvis följande. I mån
av tillgång på medel lämnas bidrag under vissa förutsättningar
bl.a. till ombyggnad av kulturhistoriskt värdefull
bostadsbebyggelse, till grundförstärkning av sådan bebyggelse
och till arkeologiska undersökningar vid bostadsbyggande.
Sålunda lämnas vid ombyggnad, renovering och underhåll av
bostadsbebyggelse bidrag till kulturhistoriskt motiverade
överkostnader, såsom merkostnader för kulturhistoriskt
motiverade byggnadsarbeten och kostnader för medverkan av
särskilda sakkunniga vid utredning, projektering och utförande
av arbetena. Bidrag får också lämnas till förstärkning av
grunden till kulturhistoriskt värdefulla bostadshus. Bidrag får
lämnas bara om det kan antas att bebyggelsen kommer att bevaras
i framtiden. Till vården av byggnadsminnen och annan värdefull
bebyggelse inom område som är av kulturhistoriskt riksintresse
lämnas bidrag i princip med högst 90 % av överkostnaderna. För
övrig bebyggelse av större kulturhistoriskt värde får bidrag
lämnas med högst 50 % av överkostnaderna.
Bidrag lämnas till arkeologisk undersökning och övriga
åtgärder enligt vissa föreskrifter i lagen (1988:950) om
kulturminnen m.m., om fornlämningen finns i ett område med
samlad äldre bostadsbebyggelse och berörs av kompletterings-
eller förtätningsbebyggelse, eller om den finns i ett område där
tillgången på lämpligt lokaliserad och byggbar mark är begränsad
och behovet av bostäder stort.
Riksantikvarieämbetet (RAÄ) har ett sammanhållande ansvar för
bidragsgivningen. Beslut om stöd fattas av länsstyrelserna.
Vid omläggningen till den nuvarande formen för stöd avsattes
vissa medel, enligt budgetpropositionen 10 miljoner kronor
årligen, för att genom en höjning av bidragsunderlaget göra det
möjligt att finansiera kulturhistoriskt motiverade
anpassningskostnader. Denna möjlighet har enligt en undersökning
som gjorts av Boverket utnyttjats endast i begränsad
utsträckning. Regeringen anser att stödformen inte varit
ändamålsenlig och föreslår att den upphör. I stället föreslås en
ökning av beslutsramen med 10 miljoner kronor.
Riksdagen föreslås godkänna att kulturhistoriska
anpassningskostnader inte skall påverka
bidragsunderlaget vid ombyggnad. Utskottet föreslår att
riksdagen godkänner denna förändring, som i korthet redovisats i
det föregående.
Bidragsgivningens omfattning styrs av en s.k. beslutsram. För
innevarande budgetår har ramen fastställts till 160 miljoner
kronor varav högst 10 miljoner kronor får disponeras för bidrag
till arkeologiska undersökningar i samband med bostadsbyggande.
Regeringen föreslår en beslutsram till kulturstöd vid ombyggnad
m.m. för budgetåret 1995/96 om 255 miljoner kronor varav 170
miljoner kronor för perioden juli 1995--juni 1996. Högst 15
miljoner kronor resp. 10 miljoner kronor föreslås få disponeras
för bidrag till arkeologiska undersökningskostnader i samband
med bostadsbyggande. Anslaget föreslås utgå med samma belopp som
beslutsramen.
Utskottet föreslår att riksdagen beslutar i enlighet med
förslaget i budgetpropositionen i vad avser beslutsram och
anslag till kulturstöd vid ombyggnad.
Bidrag för konstnärlig utsmyckning i bostadsområden
Under perioden halvårsskiftet 1987--halvårsskiftet 1992
utgick, i mån av tillgång på medel, bidrag till kostnader för
konstnärlig utsmyckning eller gestaltning vid nybyggnad,
ombyggnad eller förbättring av hyres- och bostadsrättshus.
Stödet avvecklades per den 1 juli 1992 men återinfördes ett år
senare som ett led i ROT-programmet för bostäder. Den s.k.
bidragsramen är 15 miljoner kronor för innevarande budgetår. I
budgetpropositionen (bil. 12 s. 110) föreslås att ramen för
budgetåret 1995/96 fastställs till 22,5 miljoner kronor och att
anslag anvisas med lika stort belopp varav 15 miljoner kronor
för perioden juli 1995--juni 1996.
Bidrag lämnas med 40 % av skälig kostnad upp till en viss
högsta kostnad. Länsstyrelsen beslutar om bidrag och om
utbetalning. Boverket sköter utbetalningarna. Innan
bidragsfrågan prövas skall länsstyrelsen inhämta yttrande från
Statens konstråd.
I motion Bo231 (m) yrkande 6 och Kr285 (m) yrkande 6 tas upp
frågan om ram och anslag för ändamålet. I den förstnämnda
föreslås att bidragsformen upphör. Anslag för verksamheten
behövs då enligt motionärerna inte efter utgången av innevarande
budgetår. De anför att det ligger i fastighetsägarens intresse
att utforma en för de boende så attraktiv närmiljö som möjligt
och att ett statligt bidrag för konstnärlig utsmyckning i
bostadsområden inte kan anses motiverat.
En minskning av anslaget med 7,5 miljoner kronor i förhållande
till regeringens förslag föreslås i motion Kr285 (m). Förslaget
som är ett bland flera avseende kultursektorn förs fram med
motivet att det i rådande ekonomiska läge är viktigt att alla
sektorer bidrar till saneringen av statsfinanserna.
Utskottet finner det, liksom motionärerna i motion Bo231 (m),
viktigt att närmiljön i våra bostadsområden är attraktiv.
Utskottet kan i och för sig instämma med vad i motionen anförs
om att det bör ligga i fastighetsägarens intresse att sådana
miljöer skapas. Utskottet anser emellertid att ett stöd till
konstnärlig utsmyckning är betydelsefullt och att det bidrar
till möjligheterna att skapa goda och spännande miljöer i
bostadens grannskap samt förnya och förbättra miljön i
befintliga bostadsområden t.ex. i samband med s.k.
gårdssaneringar. Utskottet har vid studiebesök kunnat studera
stödets effekter och vilka möjligheter det finns att skapa goda
och berikande utemiljöer. I detta sammanhang har otvivelaktigt
olika former av konstnärlig utsmyckning en stor betydelse.
Regeringens förslag om ram och anslag för nästa budgetår ger--
med tanke på att det omfattar 18 månader--möjlighet till ett
lika stort stöd som det som årligen gällt under den tid
stödformen funnits.
Med hänvisning till vad nu anförts tillstyrker utskottet
regeringens förslag om beslutsram och anslag till bidrag till
konstnärlig utsmyckning. Denna uppfattning är inte förenlig
med förslagen i motionerna Bo231 (m) yrkande 6 och Kr285 (m)
yrkande 6 varför dessa avstyrks.
I motion Bo221 (s) tas upp frågan om handläggning av stödet.
Som framgår av motionen och av redovisningen ovan gällde före
den 1 juli 1993 att länsbostadsnämnden (numera länsstyrelsen)
beslutade om bidrag och om utbetalning av dem medan Boverket
skötte utbetalningarna. Denna ordning gäller fortfarande, dock
med det tillägget att länsstyrelsen, innan frågor om bidrag
prövas, skall inhämta yttrande från Statens konstråd.
I motionen och i Boverkets anslagsframställning föreslås en
återgång till den tidigare beslutsordningen. Verket anför bl.a.
att kostnaden för Konstrådets medverkan budgetåret 1993/94
uppgått till 750 000 kr för granskning av projekt om drygt 5
miljoner kronor. Boverket, som finner denna
administrationskostnad orimligt hög, anser att det torde vara
möjligt att uppnå en högre kvalitet i projekten till en lägre
kostnad än den Konstrådets medverkan innebär.
Utskottet delar motionärernas och Boverkets uppfattning. Det
kan erinras om att i en s-reservation med anledning av en motion
i frågan våren 1994 (bet. 1993/94:BoU8) reservanterna, med
instämmande av v-ledamoten, anförde att konstrådet borde befrias
från sin uppgift i sammanhanget.
Riksdagen bör med anledning av motion Bo221 (s) som sin mening
ge regeringen till känna att administrationen av
bidragsgivningen till konstnärlig utsmyckning i bostadsområden
fr.o.m. budgetåret 1995/96 bör ske genom granskning av projekten
hos länsstyrelsen, dvs. i princip enligt den tidigare gällande
ordningen.
Stöd till icke-statliga kulturlokaler
Från anslaget betalas bidrag för ny- eller ombyggnad av
musei-, teater- och konsertlokaler som tillhör någon annan än
staten. Bidrag lämnas med högst 30 % vid nybyggnad och med högst
50 % vid ombyggnad. Frågor om stöd prövas av Boverkets
samlingslokaldelegation efter hörande av Statens kulturråd.
Regeringen föreslår i budgetpropositionen (bilaga 12 s.
43--44) att riksdagen medger att beslutsramen för stöd till
vissa icke-statliga kulturlokaler fastställs till 37,5 miljoner
kronor för budgetåret 1995/96 och att ett anslag om 50 miljoner
kronor anvisas, varav 25 miljoner kronor beräknas för perioden
juli 1995--juni 1996. För innevarande budgetår är beslutsramen
25 miljoner kronor. Dessutom har riksdagen hösten 1994 för
innevarande budgetår anvisat 50 miljoner kronor till
verksamheten på det under Arbetsmarknadsdepartementets
huvudtitel uppförda anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Som framgått ovan och av de tidigare avsnitten i detta
betänkande underställs riksdagen regeringens förslag om att dels
medge att beslut beträffande resp. stöd skall få beviljas inom
en viss s.k. bidrags- eller beslutsram, dels att för resp.
ändamål anvisa ett visst anslag. Med anledning av vissa
motioner, som utskottet kommer att behandla i det följande och i
betänkandet 1994/95:BoU11, kan finnas anledning att något
redogöra för innebörden av den tillämpade ordningen.
Omfattningen av en viss verksamhet för vilken sådana ramar
medges av riksdagen styrs just av storleken på dessa ramar.
Beslut om bidrag fattas i princip innan aktuella byggnadsarbeten
påbörjas. Bidragen betalas ut när arbetena är avslutade. Tiden
mellan beslut och utbetalning kan variera, ibland flera år,
något som innebär att anslaget ett visst budgetår praktiskt
taget helt och hållet beror på tidigare års medgivna
beslutsramar. Detta i sin tur innebär att anslaget ett visst
budgetår inte sällan uppgår till ett annat belopp än den av
regeringen förordade ramen. Så är fallet med den stödverksamhet
som nu behandlas. Som framgått ovan föreslås i
budgetpropositionen att riksdagen skall medge en beslutsram för
nästa budgetår om 37,5 miljoner kronor och bevilja ett anslag om
50 miljoner kronor. Sammanfattningsvis kan den tillämpade
ordningen beskrivas så att ramen är uttryck för en viss
ambitionsnivå, medan anslaget i praktiken beräknas utifrån de
utbetalningar som väntas bli aktuella under det budgetår för
vilket de anvisas. Anslagets storlek beror av de ramar som
tidigare ställts till verksamhetens förfogande. Det kan därför
hävdas att anslagsanvisningar inte har någon "självständig"
betydelse utan är att se som ett infriande av genom beslutsramar
gjorda åtaganden.
Utskottet övergår nu till att behandla de motioner som väckts
om stöd m.m. till icke-statliga kulturlokaler.
Anslaget till icke-statliga kulturlokaler föreslås i motion
Kr240 (fp) yrkande 16 anvisas med 30 miljoner kronor utöver
regeringens förslag "för fortsatta angelägna insatser". Mot
bakgrund av motivet för yrkandet och efter underhandskontakt med
företrädare för motionärerna har utskottet förstått
motionsförslaget så att det är en ökning av beslutsramen och
inte av anslaget som motionärerna åsyftar.
I motion A286 (fp) föreslås att på anslaget
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder anvisas medel till
icke--statliga kulturlokaler. Detta förslag behandlas av
arbetsmarknadsutskottet. Till bostadsutskottet har remitterats
yrkande 26 i motionen. I detta föreslås ett riksdagens
tillkännagivande till regeringen om vad i motionen anförts om
inriktningen av medel för investeringar inom byggsektorn.
I budgetpropositionen anförs att stödet till icke-statliga
kulturlokaler bidrar till kulturell utveckling genom att skapa
möjligheter för bl.a. musei-, teater- och konsertverksamhet och
att stödet medfört att flera angelägna projekt kunnat komma till
stånd.
Utskottet delar regeringens och motionärernas mening om att
stödet fyller en angelägen funktion. Utskottet anser det
emellertid inte nu möjligt att öka beslutsramen för nästa
budgetår utöver vad regeringen föreslagit. Utskottet noterar att
regeringens förslag--med hänsyn till att budgetåret 1995/96
omfattar 18 månader--innebär oförändrad ram jämfört med
innevarande budgetår och att förslaget ligger väl i linje med
det som Boverket i augusti 1994 förde fram i sin
anslagsframställning. Om regeringen vid fortsatta överväganden
finner att ytterligare medel bör ställas till verksamhetens
förfogande utgår utskottet från att regeringen senare under
våren förelägger riksdagen förslag i ärendet. I detta sammanhang
kan finnas anledning att överväga även förslaget i motion A286
(fp) yrkande 26 om inriktningen av vissa bygginvesteringar på
sätt som bl.a. skett hösten 1994. Med det nu anförda avstyrker
utskottet detta yrkande samt även motion Kr240 (fp) yrkande 16
och tillstyrker regeringens förslag om beslutsram för
icke-statliga kulturlokaler för budgetåret 1995/96.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslag för
icke-statliga kulturlokaler för budgetåret 1995/96.
I motion Bo209 (fp) föreslås ett riksdagens tillkännagivande
till regeringen om ytterligare statliga investeringsinsatser
avseende Ostindiska huset i Göteborg. Motionärerna erinrar om
att Riksantikvarieämbetet och Statens kulturråd uttalat sitt
stöd för de strävanden som pågår att bl.a. bygga till och bygga
om huset. I motionen erinras också om att stöd till projektet --
18 miljoner kronor -- hittills beviljats från det nu behandlade
anslaget.
Utskottet vill tillägga att medel sökts hos Boverkets
samlingslokaldelegation om stöd också för finansiering av det
fortsatta arbetet med att restaurera byggnaden. Denna fråga
kommer att behandlas vid delegationens sammanträde den 23
februari 1995.
Utskottet har tidigare (se bet. 1992/93:BoU16) behandlat en
motion (fp) om stöd till Ostindiska huset och därvid anfört
att ärendet får bedömas i den ordning som gäller för stöd till
icke-statliga kulturlokaler. Utskottets inställning står fast.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Bo209
(fp).
En motion återstår att behandla i detta betänkande, nämligen
motion Bo204 (s). Motionärerna föreslår ett riksdagens
tillkännagivande till regeringen om vad i motionen anförts om
handläggningen av stödet till icke-statliga kulturlokaler.
Som framgått ovan prövas frågor om stöd av Boverkets
samlingslokaldelegation efter hörande av Statens kulturråd.
Motionärerna erinrar om regeringens uppfattning i
budgetpropositionen (bil 12 s. 44) att handläggningen skötts
effektivt och givit ett gott resultat men att regeringen ändå
har för avsikt att i kompletteringspropositionen 1995 återkomma
till frågan om handläggaransvaret för icke-statliga
kulturlokaler.
Den i propositionen och motionen aktualiserade frågan har
utskottet behandlat tidigare. Vad utskottet åsyftar är sitt
betänkande 1992/93:BoU20 (s. 9--10) som behandlades av riksdagen
våren 1993. I den proposition (prop. 1992/93:172) som delvis låg
till grund för utskottets betänkande föreslog regeringen bl.a.
att Kulturrådet den 1 juli 1993 skulle ta över handläggningen av
statens stöd till icke-statliga kulturlokaler. Efter att ha
redovisat regeringens förslag, förslag i motioner och vissa
pågående överväganden anförde ett enigt bostadsutskott följande.
Utskottet, som i och för sig har förståelse för uppfattningen
i propositionen om att en överflyttning kan ge ökade möjligheter
att kombinera det nu diskuterade bidraget med andra bidrag som
fördelas av Kulturrådet, vill emellertid liksom motionärerna
hävda att även andra faktorer måste tillmätas stor vikt när det
gäller att bedöma handläggningen av stödet. Det måste sålunda
anses viktigt att bedöma inte bara det samlade behovet och
tillgången på "kulturlokaler". En bedömning bör också göras av
det totala behovet av samlingslokaler m.m., dvs. av de
lokalformer som handläggs av Boverkets samlingslokaldelegation.
Dessutom fäster utskottet stor vikt vid vad i motionerna anförts
om att inom Boverkets samlingslokaldelegation finns god
kompetens både vad gäller de byggtekniska frågorna och
finansieringsfrågorna. Genom att samlingslokaldelegationen--
innan frågan om bidrag prövas--skall inhämta yttrande från
Kulturrådet blir det möjligt att bedöma dessa frågor i
kombination med de kulturpolitiska frågorna. Slutligen finner
utskottet det viktigt att avvakta resultatet av de båda
ovannämnda utredningarna och den kommande beredningen av dem.
Utskottet vidhåller sin uppfattning. Boverkets
samlingslokaldelegation bör alltjämt ha huvudansvaret när det
gäller handläggningen av stödet till icke-statliga
kulturlokaler. Vid en sådan inställning kan utskottet för sin
del inte finna det meningsfullt för regeringen att i
kompletteringspropositionen aktualisera frågan.
Finner regeringen det emellertid erforderligt att för
riksdagen föreslå vissa andra förändringar i sammanhanget bör
dessa utgå från att Boverkets samlingslokaldelegation liksom
hittills bör ha huvudansvaret för handläggningen. Vad utskottet
nu anfört om handläggningsansvaret för stöd till icke-statliga
kulturlokaler bör riksdagen med anledning av motion Bo204 (s)
som sin mening ge regeringen till känna.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande beslutsram och anslag till kulturstöd vid
ombyggnad
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga
12
a) godkänner att kulturhistoriska anpassningskostnader inte
skall påverka bidragsunderlaget vid ombyggnad,
b) medger att beslut om bidrag till kulturstöd vid ombyggnad
av kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse m.m. får
meddelas intill ett sammanlagt belopp av 255 000 000 kr under
budgetåret 1995/96,
c) till Kulturstöd vid ombyggnad m.m. för budgetåret
1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 255 000 000 kr,
2. beträffande beslutsram och anslag till bidrag till
konstnärlig utsmyckning
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga
12 och med avslag på motionerna 1994/95:Bo231 yrkande 6 och
1994/95:Kr285 yrkande 6
a) medger att beslut om konstnärlig utsmyckning i
bostadsområden får meddelas till ett sammanlagt belopp av
22 500 000 kr under budgetåret 1995/96,
b) till Bidrag till konstnärlig utsmyckning i
bostadsområden för budgetåret 1995/96 anvisar ett
förslagsanslag på 22 500 000 kr,
res. 1 (m)
3. beträffande administrationen av bidragsgivningen till
konstnärlig utsmyckning i bostadsområden
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Bo221 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
res. 2 (m)- villk. res. 1
4. beträffande beslutsram för icke-statliga kulturlokaler
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga
12 och med avslag på motionerna 1994/95:Kr240 yrkande 16 och
1994/95:A286 yrkande 26 medger att beslut om stöd till vissa
icke-statliga kulturlokaler får meddelas intill ett sammanlagt
belopp av 37 500 000 kr under budgetåret 1995/96,
res. 3 (fp)
5. beträffande anslag till icke-statliga kulturlokaler
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga
12 till Stöd till icke-statliga kulturlokaler för budgetåret
1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 50 000 000 kr,
6. beträffande Ostindiska huset
att riksdagen avslår motion 1994/95:Bo209,
7. beträffande handläggaransvaret för stöd till
icke-statliga kulturlokaler
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Bo204 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Stockholm den 23 februari 1995
På bostadsutskottets vägnar
Knut Billing
I beslutet har deltagit: Knut Billing (m), Lennart Nilsson
(s), Rune Evensson (s), Britta Sundin (s), Marianne Carlström
(s), Sten Andersson (m), Lars Stjernkvist (s), Ingrid Skeppstedt
(c), Lena Larsson (s), Stig Grauers (m), Erling Bager (fp),
Lilian Virgin (s), Owe Hellberg (v), Carina Moberg (s), Inga
Berggren (m), Per Lager (mp) och Ulf Björklund (kds).
Reservationer
1. Beslutsram och anslag till bidrag till konstnärlig
utsmyckning (mom. 2)
Knut Billing, Sten Andersson, Stig Grauers och Inga Berggren
(alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar
med "Utskottet finner" och på s. 5 slutar med "dessa avstyrks"
bort ha följande lydelse:
Som anförts i motion Bo231 (m) kan det inte anses motiverat
med ett bidrag till stöd för konstnärlig utsmyckning. Det måste
anses ligga i varje ansvarsfull fastighetsägares intresse att
utforma en så attraktiv närmiljö som möjligt. Utskottet kan inte
finna att staten skall behöva ta på sig ett finansiellt ansvar i
sammanhanget. Dessutom vill utskottet instämma i vad som anförs
i motion Kr285 (m) om att också kultursektorn måste bidra till
saneringen av statsfinanserna. Detta är både sakligt motiverat
och psykologiskt betydelsefullt.
Med hänvisning till vad nu anförts tillstyrker utskottet
motionerna och avstyrker regeringens förslag till beslutsram och
anslag till konstnärlig utsmyckning för budgetåret 1995/96.
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
2. beträffande beslutsram och anslag till bidrag till
konstnärlig utsmyckning
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Bo231 yrkande 6,
med anledning av motion 1994/95:Kr285 yrkande 6 avslår
proposition 1994/95:100 bilaga 12 och inte medger någon ram för
beslut om konstnärlig utsmyckning samt inte anvisar medel till
Bidrag till konstnärlig utsmyckning i bostadsområden för
budgetåret 1995/96,
2. Administrationen av bidragsgivningen till konstnärlig
utsmyckning i bostadsområden (mom. 3)
Under förutsättning av bifall till reservation 1
Knut Billing, Sten Andersson, Stig Grauers och Inga Berggren
(alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar
med "Utskottet delar" och slutar med "gällande ordningen" bort
ha följande lydelse:
Utskottet har ovan tillstyrkt m-motioner om att
bidragsgivningen avseende konstnärlig utsmyckning i
bostadsområden bör avskaffas. Skäl saknas därför att i sak
behandla förslaget i motion Bo221 (s) om administrationen av
bidragsgivningen.
dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
3. beträffande administrationen av bidragsgivningen till
konstnärlig utsmyckning i bostadsområden
att riksdagen avslår motion 1994/95:Bo221,
3. Beslutsram för icke-statliga kulturlokaler (mom. 4)
Erling Bager (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar
med "Utskottet delar" och slutar med "budgetåret 1995/96" bort
ha följande lydelse:
I Folkpartiets partimotion Kr240 ges goda motiv för det
viktiga i att satsa på kulturområdet även i tider då det
statsfinansiella läget är ansträngt. Som motionärerna betonar är
det av stor betydelse att de kulturpolitiska satsningarna görs
med målsättningen att ge så många människor som möjligt
tillfälle att delta i kulturverksamhet av olika slag. Utskottet
skall i detta sammanhang inte utveckla de idéer motionärerna för
fram för att vidmakthålla vårt kulturella arv eller för att
forma en kulturpolitik byggd på mångfald och förnyelse.
Utskottet vill i detta betänkande emellertid betona vikten av
och instämma med budgetpropositionen om det väsentliga i att bra
lokaler finns för att utveckla livaktiga regionala
kulturinstitutioner. Det måste anses i hög grad angeläget och
försvarligt att öka beslutsramen för stöd till icke-statliga
kulturlokaler utöver vad regeringen föreslagit. Härigenom kan
många angelägna projekt tidigareläggas, något som är viktigt
inte bara ur ett kulturellt perspektiv utan även ur ett
sysselsättningspolitiskt. Som utskottet tidigare erinrat om är
investeringar i icke-statliga kulturlokaler ofta
sysselsättningsintensiva.
Utskottet föreslår att ramen för beslut om stöd ökas med 30
miljoner kronor utöver regeringens förslag, dvs. till 67,5
miljoner kronor. Detta innebär i praktiken en tillstyrkan av
motion Kr240 (fp) yrkande 16. Ett genomförande av detta förslag
innebär också att vad i motion A286 (fp) yrkande 26 föreslagits
om inriktning av vissa bygginvesteringar i inte ringa grad
kommer att tillgodoses.
dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
4. beträffande beslutsram för icke-statliga kulturlokaler
att riksdagen med anledning proposition 1994/95:100 bilaga 12
och motionerna 1994/95:Kr240 yrkande 16 samt 1994/95:A286
yrkande 26 medger att beslut om stöd till vissa icke-statliga
kulturlokaler får meddelas intill ett sammanlagt belopp av
67 500 000 kr under budgetåret 1995/96,
Särskilt yttrande
Ostindiska huset
Erling Bager (fp) anför:
I betänkandet behandlas motion Bo209 (fp) om ytterligare
statliga investeringssatsningar avseende Ostindiska huset i
Göteborg. En del av projektet avser ombyggnad av f.d. Ostindiska
kompaniets hus för att göra det möjligt att där inrymma ett
stadsmuseum.
Riksantikvarieämbetet och Statens kulturråd har på ett
uppskattande sätt uppmuntrat och uttalat sitt stöd för
projektet. Kulturrådet betonar att projektet är av stort
kulturpolitiskt värde för Göteborgsregionen och att ytterligare
samhälleligt stöd krävs för förverkligandet av projektet.
Projektet är indelat i fem olika etapper, varav etapperna 1--3
är igångsatta. Totalt uppgår kostnader för dessa etapper till 68
miljoner kronor. Statens stöd har hittills uppgått till 18
miljoner kronor som erhållits via Boverket.
Den kommunala finansieringen av återstoden av de igångsatta
etapperna uppgår till 39 miljoner kronor.
Arbetet för att klara finansieringen av etapperna 4 och 5
pågår för närvarande. För att kunna genomföra projektet i en
besvärlig arbetsmarknadssituation är ett statligt stöd mycket
angeläget.
Ur arbetsmarknadssynpunkt utgör detta projekt ett mycket
värdefullt tillskott till behovet av sysselsättningsprojekt för
den hårt drabbade byggnadssektorn i Västsverige.
Regeringen och riksdagen har hittills gjort stora satsningar
på infrastruktur i landet i form av vägar, broar och järnvägar,
vilket är värdefullt. Det är dock viktigt att även prioritera
rena byggnadssatsningar, eftersom dessa på ett effektivt sätt
skapar sysselsättning åt bredare grupper inom
byggnadsarbetarkåren.
Ombyggnaden av Ostindiska huset kommer, till skillnad från ett
brobygge, att sysselsätta även finsnickare, målare,
plattsättare, elektriker och plåtslagare. Projektet ligger väl i
linje med det stöd som numera kan utgå för underhåll och
reparation av vissa kommunala byggnader.
Som framgår av betänkandet avser Boverkets
samlingslokaldelegation pröva frågan om beslut om stöd för den
aktuella delen av projektet vid sitt sammanträde den 23 februari
1995.
Jag utgår från att utfallet av denna prövning kommer att bli
positivt.