Bostadsutskottets betänkande
1994/95:BOU18

Byggnaders inomhusmiljö m.m.


Innehåll

1994/95
BoU18

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens förslag i
budgetpropositionen avseende stöd till förbättring av
inomhusklimatet, stöd till åtgärder mot radon i bostäder, bidrag
till Fonden för fukt- och mögelskador samt anslag m.m. till
byggforskningen jämte motioner. Dessutom behandlas under
allmänna motionstiden 1995 väckta motioner som i vid mening
avser byggnaders inomhusmiljö, bl.a. motioner som för fram
miljö- och hälsoaspekter på byggande och boende.
Regeringens förslag tillstyrks med ett undantag. I fråga om
stödet till radonsanering uttalar ett enigt utskott -- med
anledning av förslag i budgetpropositionen och en motion -- att
eventuella beslut om förändringar av villkoren för radonbidrag
bör kunna anstå till senare i vår. Enligt utskottets mening bör
det av regeringen aviserade programmet för att förbättra
inomhusklimatet i bostäder och lokaler avvaktas.
Utskottet gör med anledning av motioner tillkännagivanden som
innebär att insatser m.m. bör övervägas avseende
ett miljö- och hälsoriktigt byggande och boende,
återanvändning och återvinning i byggandet,
elöverkänslighet samt
inriktningen m.m. av de ytterligare satsningar på att
förbättra inomhusmiljön som aviserats till senare i vår.
Övriga motionsyrkanden avstyrks.
Till betänkandet har fogats 15 reservationer och 3 särskilda
yttranden. Bl.a. avvisas i reservationer (m) de i motioner
förordade tillkännagivandena. Dessutom har reservationer
avgivits till förmån för motionsförslag bl.a. om kommunala
energi- och miljörådgivare (v, mp), användning av återluft (fp)
och (mp) samt FoU-verksamhet avseende tätorternas yttre miljö
(c).
TOLFTE HUVUDTITELN

Propositionen

Regeringen har i proposition 1994/95:100 bilaga 13
(Näringsdepartementet) föreslagit riksdagen att
1. till Statens råd för byggnadsforskning:
Förvaltningskostnader för budgetåret 1995/96 anvisa ett
ramanslag på 34 500 000 kr,
2. till Byggforskning för budgetåret 1995/96 anvisa ett
reservationsanslag på 247 100 000 kr,
3. bemyndiga regeringen att i enlighet med vad i
budgetpropositionen anförts, under budgetåret 1995/96, låta
staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med stöd
till byggforskning som innebär åtaganden om högst 100 000 000
kr under budgetåret 1997, högst 60 000 000 kr under budgetåret
1998, högst 25 000 000 kr under budgetåret 1999 och högst
25 000 000 kr under budgetåret 2000,
4. godkänna den i budgetpropositionen förordade ändringen i
det statliga stödet till fukt- och mögelskadade småhus,
5. medge att ramen för bidrag till Fonden för fukt- och
mögelskador vidgas till 485 000 000 kr,
6. till Bidrag till Fonden för fukt- och mögelskador för
budgetåret 1995/96 anvisa ett förslagsanslag på 105 000 000 kr,
7. godkänna den i budgetpropositionen förordade ändringen i
det statliga bidraget till åtgärder mot radon i småhus,
8. till Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder för
budgetåret 1995/96 anvisa ett förslagsanslag på 25 000 000 kr,
9. godkänna ändamålet med den i budgetpropositionen
redovisade bidragsverksamheten avseende bidrag till förbättring
av inomhusklimatet,
10. till Bidrag till förbättring av inomhusklimatet för
budgetåret 1995/96 anvisa ett reservationsanslag på 125 000 000
kr.

Motionerna

I betänkandet behandlas de under allmänna motionstiden 1995
väckta motionerna
1994/95:Bo203 av Stig Sandström m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförs om att elöverkänsliga skall ha rätt till
bostadsanpassningsbidrag,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om regler för kommunalt stöd till
bostadsanpassning vid elöverkänslighet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om elöverkänsligas rätt till bidrag även till
annan utrustning som krävs för att minska den sociala
isoleringen,
4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur en
fördjupad forskning kring elöverkänslighet skall utvecklas
enligt vad i motionen anförts om studier i nära samarbete med
drabbade personer.
1994/95:Bo212 av Karl Hagström (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om elöverkänslighet.
1994/95:Bo215 av Owe Hellberg m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär att Boverket får i
uppdrag att tillsammans med berörda bygg- och bostadsaktörer
presentera en handlingsplan för hur bygg- och bostadssektorn
skall kunna ingå i kretsloppssamhället,
3. att riksdagen hos regeringen begär att Boverket får i
uppdrag att återkomma med förslag -- bl.a. med beaktande av
tänkbar användning av miljöavgifter -- om hur återanvändningen
av byggnadsdetaljer skall öka.
1994/95:Bo222 av Bengt Silfverstrand m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om återanvändning av bygg- och rivningsavfall.
1994/95:Bo224 av Sigge Godin och Siw Persson (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om rätten till bostadsanpassningsbidrag för
dem som lider av elallergi,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en bredare information om
Arbetarskyddsstyrelsens råd och anvisningar vid elallergi,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om kravet på gemensam sanering av såväl
arbetsplats som bostad för elallergiker,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om fortsatt forskning vad gäller elallergi.
1994/95:Bo226 av Ronny Olander (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om problematiken med elöverkänslighet.
1994/95:Bo229 av Erling Bager och Lennart Fremling (fp) vari
yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om åtgärder för att öka radonsaneringen,
5. att riksdagen, med avslag på regeringens förslag om
radonbidraget, beslutar att bidragsnivån 50 % skall vara kvar,
6. att riksdagen beslutar att det maximala bidraget för
radonsanering skall vara 25 000 kr även efter den 1 juli 1995,
7. att riksdagen till Bidrag till åtgärder mot radon i
bostäder för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 55
miljoner kronor.
1994/95:Bo231 av Knut Billing m.fl. (m) vari yrkas
4. att riksdagen beslutar att anslaget G 13 inom
Näringsdepartementet utgår ur budgeten.
1994/95:Bo235 av Sören Lekberg (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att ett nytt finansierings/regelsystem för
bostads- och byggsektorn utreds med sikte på att medvetet styra
material och processer mot större miljö- och naturhänsyn,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ett kretsloppsanpassat bostadsbyggande.
1994/95:Bo237 av Owe Hellberg m.fl. (v) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om sjuka hus-problemet,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om Boverkets roll för en ny energipolitik.
1994/95:Bo240 av Barbro Hietala Nordlund m.fl. (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ett program för att bygga ett samhälle
baserat på en effektiv användning av förnyelsebara
naturresurser.
1994/95:Bo242 av andre vice talman Görel Thurdin och Marianne
Andersson (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförs om forskning om sambandet mellan
elöverkänslighet och metaller,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförs om parlamentarisk utredning,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförs om den av bostadsutskottet tidigare begärda
översynen.
1994/95:Bo244 av Marianne Carlström m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om tillämpad forskning om elöverkänslighet.
1994/95:Bo245 av Barbro Johansson och Per Lager (mp) vari
yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att forskningen på radiofrekventa fält bör
öka i omfattning,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att försiktighetsprincipen skall gälla vid
exponering av elektriska och magnetiska fält.
1994/95:Bo502 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
totalförbud mot återluft i utrymmen där levande varelser vistas.
1994/95:Bo503 av Gullan Lindblad (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om fortsatt forskning om elöverkänslighet.
1994/95:Bo504 av Ulf Björklund m.fl. (kds) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att laglig reglering av luftflöden bör
övervägas,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att utreda möjligheten att miljö- och
hälsoklassa fastigheter,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att obligatoriska krav bör ställas på
tillverkare och importörer av byggnads- och inredningsmaterial
att hälsobedöma dessa.
1994/95:Bo510 av Per Lager m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring i
aktuell lagstiftning som gäller vad som anförts i motionen om
rivningsplaner och miljöinventering,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag på hur
byggmaterial kan beläggas med särskilda deponiavgifter enligt
vad i motionen anförts.
1994/95:Bo512 av Lars Hjertén (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
kraven på ventilationssystem.
1994/95:Bo518 av Per Lager m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om utvidgning
av byggfelsförsäkringslagen till att också omfatta arbets-,
fritids- och skollokaler,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om skapande av
ett "Svensk husprovning AB" enligt vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att allergiframkallande byggmaterial bör
förbjudas och att gränsvärden för kemiska ämnen bör sättas så
lågt att astmatiker och allergiker utan obehag kan vistas
inomhus,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att ytterligare skärpa kraven på högsta
tillåtna radongashalt i alla byggnader.
1994/95:Bo519 av Per Lager m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om
miljöklassning av hus,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om möjligheten att miljöklassa alla
byggnader.
1994/95:Bo520 av Per Lager m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av särskilda kommunala energi- och
miljörådgivare,
2. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om hur
staten kan bidra till en heltäckande kommunal energi- och
miljörådgivning i landet.
1994/95:Bo521 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att Boverket bör få i uppdrag att snarast
utveckla ett tydligt ekologiskt byggnadsbegrepp.
1994/95:Bo531 av Owe Hellberg m.fl. (v) vari yrkas
3. att riksdagen beslutar om sådan ändring av
byggnadsverkslagen (BVL) att 2 § punkt 9 kompletteras med krav
på resurshushållning och kretsloppstillämpning i sin helhet
enligt vad som anförts i motionen.
1994/95:Bo533 av Ewa Larsson och Per Lager (mp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om krav på miljömedveten upphandling så att man
undviker att bygga sjuka hus.
1994/95:Bo540 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om forskning om grönområden i tätorter,
5. att riksdagen till grönyteforskning och Movium anvisar
13 000 000 kr att disponeras och fördelas av
Byggforskningsrådet i enlighet med vad i motionen anförts.
1994/95:Bo541 av Thomas Julin och Ragnhild Pohanka (mp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
förbud skall införas mot användning av återluft i
barnomsorgslokalers ventilationsanläggningar.
1994/95:A275 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas
8. att riksdagen under tolfte huvudtiteln anslår
3 000 000 000 kr till ett nytt utgiftsanslag,
Allergisanering, för budgetåret 1995/96,
9. att riksdagen, under förutsättning att det närmast
föregående yrkandet antas, beslutar att anslaget Allergisanering
skall användas på det sätt som anförts i motionen,
10. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av lagen om
evakuering i enlighet med vad som anförts i motionen.
1994/95:N270 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas
13. att riksdagen beslutar om att ett nytt anslag införs
under tolfte huvudtiteln G 14 och att det skall utgå med
3 000 000 000 kr,
14. att riksdagen beslutar om att ett nytt anslag införs
under tolfte huvudtiteln G 15 och att det skall utgå med
100 000 000 kr.
1994/95:N403 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas
8. att riksdagen för budgetåret 1995/96 till särskilda
experimentbyggnadsprogram under anslaget Byggforskning (G 10)
anvisar 5 000 000 kr utöver vad regeringen har föreslagit.
1994/95:So484 av Fanny Rizell m.fl. (kds) vari yrkas
22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att lagstiftning angående reglering av
luftflöden bör övervägas,
23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att utreda möjligheten av att miljö-
och hälsoklassa fastigheter,
26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att obligatoriska krav bör ställas på
tillverkare och importörer av byggnads- och inredningsmaterial
att hälsobedöma dessa.
1994/95:So500 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas
2. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om hur
fenomenet "sjuka hus" kan undvikas genom val av bygg- och
inredningsmaterial samt ventilationssystem,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
byggteknik bör tillämpas så att elektromagnetiska fält både i
hemmet och i arbetsmiljön avskärmas för att förebygga
elallergi/överkänslighet.
1994/95:Ub368 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att använda ROT-bidrag till
allergisanering av lokaler där barn och ungdomar vistas
dagligen.
Uppföljning m.m.
Utskottet har som ett led i arbetet med uppföljning och
utvärdering av riksdagens beslut initierat en uppföljning av
1988 års riksdagsbeslut om byggnaders inomhusmiljö (bet.
1988/89:BoU2). På uppdrag av utskottet har Statens råd för
byggnadsforskning (BFR) med hjälp av en konsult utarbetat
rapporten Uppföljning av riksdagsbeslut och statliga insatser
avseende byggnaders inomhusmiljö. Rapporten har som bilaga
fogats till detta betänkande.
Med anledning av rapporten och de i betänkandet behandlade
förslagen har utskottet den 7 mars 1995 anordnat en intern
ufrågning med titeln Hur skall byggnaders inomhusmiljö
förbättras -- uppföljning av tidigare beslut och redovisning av
ny kunskap m.m.

Utskottet

Inledning
Allmänt om byggnaders inomhusmiljö
En följd av samhällsutvecklingen är att vi tillbringar mindre
tid utomhus och allt mer tid inomhus. Olika mätningar visar att
vi i genomsnitt vistas så mycket som upp till 90 % av tiden i
bostaden, på arbetsplatsen eller i olika lokaler. Inomhusmiljön
har därför fått en allt större betydelse för vår hälsa och för
vårt välbefinnande. Bostädernas liksom andra byggnaders
hygieniska standard har i betydande grad höjts under 1900-talet.
Många av de hälsoproblem som tidigare orsakades av drag, fukt,
kyla och bristfälliga sanitära förhållanden har eliminerats. Med
ny byggteknik m.m. har i viss utsträckning följt andra och nya
hälso- och miljöproblem. Dessutom har ökade kunskaper om
hälsorisker med föroreningar i miljön vidgat medvetenheten om
sådana problem.
De hälsorisker som har förknippats med senare tids
byggnadsteknik och byggnadsmaterial började uppmärksammas i
större utsträckning under 1970-talet. De har sedan dess haft en
i varierande grad fortsatt aktualitet. Inte minst gällde detta
under senare hälften av 1980-talet, då nivån på byggproduktionen
gjorde frågan särskilt aktuell. Även om betydande insatser har
gjorts för att komma till rätta med problemen kan det befaras
att det fortfarande byggs bostäder och lokaler som kommer att ge
upphov till hälsoproblem.
Tidigare riksdagsbehandling m.m.
Bostadsutskottet och riksdagen har vid ett flertal tillfällen
haft att ta ställning till förslag som ur olika aspekter avsett
byggnaders inomhusmiljö. Ett i många avseenden grundläggande
beslut i frågan togs hösten 1988 (bet. 1988/89:BoU2). Beslutet
innebar att en bred översyn skulle göras för att komma till
rätta med bristerna i inomhusmiljön. Översynen skulle bl.a.
innefatta
en definition av förekommande begrepp,
en kartläggning av problemens omfattning,
åtgärder för att undvika problem som kan uppkomma vid en
bristande samordning mellan byggprocessens olika skeden,
frågor kring användningen av olika byggmaterial,
åtgärder för att skapa förutsättningar för att byggnaders
ventilationssystem får en fullgod funktion under byggnadens hela
brukstid,
ändamålsenligheten i ansvarssystemet,
ändamålsenligheten i stödsystemet samt
behovet av ytterligare forskning.
Åtgärderna skulle enligt beslutet genomföras snabbt och de
nyvunna kunskaperna och erfarenheterna utan dröjsmål föras ut i
praktisk tillämpning.
Som en följd av riksdagsbeslutet tillsatte regeringen en
arbetsgrupp för frågor som rör s.k. sjuka hus. Arbetsgruppen
avgav år 1990 betänkandet Byggnaders inomhusmiljö m.m. (Ds
1990:14). Flera av de förslag som där förs fram har bl.a. legat
till grund för beslut som därefter fattats av riksdagen.
Riksdagen har sedan år 1988 så gott som årligen haft att ta
ställning till olika förslag som avsett byggnaders inomhusmiljö.
Ställningstagandena har präglats av stor enighet. Beslut har
bl.a. fattats om
obligatorisk ventilationskontroll för flertalet hus,
obligatoriskt samrådsförfarande i byggprocessen samt
byggfelsförsäkring.
Som ett led i riksdagsutskottens ökade insatser avseende
uppföljning och utvärdering har bostadsutskottet, som framgår
ovan, beslutat att följa upp 1988 års riksdagsbeslut om
byggnaders inomhusmiljö. På  uppdrag av utskottet har Statens
råd för byggnadsforskning (BFR) med hjälp av en konsult
utarbetat rapporten Uppföljning av riksdagsbeslut och statliga
insatser avseende byggnaders inomhusmiljö. I rapporten redovisas
kortfattat bl.a. vidtagna regeländringar m.m., tillståndet i
byggnadsbeståndet samt genomförda informations-, forsknings- och
utvecklingsinsatser.
Av rapportens kommentardel framgår bl.a. att det i dag finns
god kunskap om hur föroreningar m.m. i inomhusluften kan minskas
liksom hur man bygger för att undvika höga fukt- eller
radonhalter.
Förutom genom ändringar i byggregler m.m. har statsmakterna
genom olika stimulansåtgärder sökt att komma till rätta med
problemen i inomhusmiljön. Det senaste exemplet på detta är det
stöd till förbättring av inomhusmiljön som ingår som en del i
det ROT-program som riksdagen beslutade så sent som hösten 1994.
Förslag om ett nytt bidrag till förbättring av inomhusklimatet
läggs dessutom fram i årets budgetproposition. Regeringen och
Miljöpartiet de gröna har nyligen träffat en överenskommelse om
ett investeringsprogram på 2 miljarder kronor för att förbättra
inomhusklimatet i bostäder och offentliga lokaler. Ett
genomförande av detta får naturligtvis också betydelse i
sammanhanget. Utskottet återkommer nedan till denna fråga.
Enligt uppgörelsen skall huvuddelen av satsningen ligga under
1995. En viktig del i programmet anges vara åtgärder för
allergisanering.
Utgångspunkten m.m. för betänkandet
Trots de åtgärder som vidtagits finns det, som anförts ovan,
oroande tecken på att det ännu i dag produceras hus där
inomhusmiljön inte är tillfredsställande. Sålunda rapporteras
bl.a. i massmedia att relativt nyproducerade hus eller t.o.m.
hela bostadsområden uppvisar allvarliga brister i inomhusmiljön.
Även i det något äldre byggnadsbeståndet finns det indikationer
på att inomhusklimatet inte alltid är tillfredsställande. Det
kan t.ex. gälla höga radonhalter, brister i luftomsättningen
eller omfattande fuktproblem. Samtidigt torde uppmärksamheten
kring problemen ha ökat under de senaste åren inte bara från
byggsektorn utan också från finansiärer och försäkringsbolag.
Att år 1995 på initiativ av Folkhälsoinstitutet har utlysts som
allergiår har också inneburit att frågan lyfts fram ytterligare.
Det betydande antal motioner som väckts i ämnet under årets
allmänna motionstid utgör också ett synbart bevis härför.
Mot bakgrund av den aktualitet som frågor om byggnaders
inomhusmiljö m.m. kommit att få har utskottet valt att i
betänkandet behandla frågor som ur ett brett perspektiv kan
sägas ha anknytning till miljön i våra byggnader. Förutom
motioner som direkt avser inomhusmiljön behandlas därför också
motioner som mera allmänt behandlar miljö- och hälsoaspekter på
byggande och boende m.m.
Betänkandet är upplagt så att först behandlas motioner med
mer övergripande förslag om åtgärder för att förbättra
miljöanpassningen i byggandet och boendet. Därefter behandlas
mer avgränsbara förslag inom olika problemområden. Övervägandena
om byggnaders inomhusmiljö avslutas med utskottets
ställningstaganden till föreslagna och aviserade nya
stödåtgärder för att förbättra inomhusmiljön i bostäder m.m.
Sist i betänkandet tar utskottet även ställning till förslag i
budgetpropositionen och motioner om byggforskningen.
Huvudrubrikerna i betänkandet är följande:
Miljö- och hälsoaspekter på byggande och boende
Återanvändning och återvinning i byggandet
Energi- och miljörådgivning
Byggfelsförsäkringen m.m.
Krav på ventilationen
Åtgärder mot radon i bostäder
Fonden för fukt- och mögelskador
Elöverkänslighet
Stöd till åtgärder i byggnaders inomhusmiljö
Byggforskning
Utskottets ställningstaganden sker bl.a. mot bakgrund av att
förslag avseende stöd till allergisanering m.m. av regeringen
aviserats till senare i vår. Frågan om inriktningen av dessa
insatser behandlas särskilt i avsnittet Stöd till åtgärder i
byggnaders inomhusmiljö.
Miljö- och hälsoaspekter på byggande och boende
En byggnads livscykel har vanligen delats upp i en
produktionsfas och i en förvaltningsfas; ofta utan påtagligt
samband. Ett av skälen härtill har varit att planerare,
beställare, byggare å ena sidan och brukare å den andra inte
sällan haft skilda roller. Detta synsätt är nu på väg att
ersättas av ett betraktelsesätt där hela processen från
planering till brukande ses som ett integrerat förlopp. I en
sådan syn ligger också att det måste finnas ett starkt samband
mellan en byggnads effekter på miljön i ett långsiktigt
perspektiv och dess hälsoeffekter på dem som brukar den.
Utskottet behandlar mot bakgrund härav i detta avsnitt motioner
som dels för fram mera övergripande förslag om
kretsloppsanpassning av byggandet m.m., dels förordar normerande
insatser för att förebygga hälsoproblem i byggnader. Förslagen i
motionerna beskrivs först kortfattat och därefter överväger
utskottet de aktualiserade frågorna i ett sammanhang.
Förslag till åtgärder för att främja ett ekologiskt byggande
förs fram i åtta motionsyrkanden.
Samhället skall enligt motion Bo215 (v) byggas på
kretsloppstanken. Det innebär att material och energi i största
möjlig grad skall återvinnas och återanvändas. Boverket bör
enligt motionärerna ges i uppdrag att tillsammans med berörda
bygg- och bostadsaktörer presentera en handlingsplan för hur
bygg- och bostadssektorn skall kunna ingå i kretsloppssamhället
-- yrkande 1.
En ekologiskt inriktad bostadsproduktion kan enligt motion
Bo235 (s) få en betydelsefull roll i samhällets successiva
utveckling mot mera miljöanpassade processer. Vad som fordras är
enligt motionärerna en kraftig signal från samhället som aktivt
uppmuntrar och styr framtidens bostadsproduktion i mer
ekologiska banor. Samhällets stödsystem till byggandet är i
detta sammanhang av central betydelse. Enligt motionens yrkande
1 bör därför stödet utredas med sikte på att medvetet styra
material och produktion mot större miljö- och naturhänsyn. I
yrkande 2 begärs dessutom ett riksdagens tillkännagivande om en
kretsloppsanpassning av bostadsbyggandet.
Nedgången i byggandet är enligt motion Bo240 (s) en viktig
faktor bakom dagens höga arbetslöshet. Ett långsiktigt och
samtidigt konkret program för ökad sysselsättning måste därför
sättas i sjön -- ett program som innehåller kraftfulla
satsningar på effektivare användning av våra naturresurser.
Enligt förslaget skall programmet i ett första steg bl.a. syfta
till att halvera energianvändningen i byggnadsbeståndet och till
att lägga om vatten- och avloppssystemen.
Intresset för ekologiskt byggande har enligt Miljöpartiets
partimotion Bo521 ökat starkt under senare tid. Det finns enligt
motionärerna nu erfarenheter, kunnande och utprövad teknik för
ett ekologiskt byggande. Däremot saknas det enligt deras mening
ett samlat grepp över verksamheten och en enhetlig definition av
begreppet ekologiskt byggande. Med hänvisning härtill hemställs
att det skall uppdras åt Boverket att snarast utveckla ett
tydligt ekologiskt byggnadsbegrepp.
De väsentliga tekniska kraven vid uppförande eller ändring av
byggnadsverk ger enligt motion Bo531 (v) inte tydligt uttryck
för den allmänt omfattade uppfattningen att det är viktigt att
vid allt byggande tillämpa ekologiska principer,
kretsloppstänkande och resurshushållning. Enligt motionens
yrkande 3 bör bestämmelserna i lagen om tekniska egenskapskrav
på byggnader kompletteras så att lagen kommer att omfatta krav
på resurshushållning och kretsloppstillämpning i sin helhet.
Det är enligt motion Bo237 (v) yrkande 5 viktigt att byta från
dagens el- och oljeberoende energisystem i våra bostäder till
system som baseras på förnyelsebar energi och som minskar
energianvändningen. Enligt motionärerna behövs det särskilda
stimulanser för att åstadkomma energieffektiviseringar och för
att underlätta övergången till bl.a. fastbränsleanläggningar.
Det bör enligt motionärernas mening därför utredas hur Boverket
kan utveckla kompetens och samordna en verksamhet på området.
Som en del av sitt förslag avseende näringspolitiken föreslår
Miljöpartiet i sin partimotion N270 yrkande 14 att det på
statsbudgeten skall föras upp 100 miljoner kronor på ett nytt
anslag för bidrag till ekologiskt byggande.
Förslag om mera övergripande insatser för att förebygga
hälsoproblem i byggnader förs fram i två motionsyrkanden.
Problemen med sjuka hus förorsakar enligt motion Bo533 (mp)
stora lidanden och kostnader -- detta särskilt om konsekvenserna
av den ökade förekomsten av allergier vägs in. Högre krav måste
enligt motionen därför ställas på en miljömedveten upphandling.
Dessutom förordas att byggreglerna skall ändras så att de bättre
beaktar nya erfarenheter om hur sjuka hus undviks.
Som en del i ett program för allergiförebyggande insatser
föreslås i Miljöpartiets partimotion So500 (mp) yrkande 2 att en
utredning om hur "sjuka hus" kan undvikas skall tillsättas.
Utredningen bör bl.a. avse frågor om val av byggnads- och
inredningsmaterial samt om utformning och skötsel av
ventilationssystem.
Utskottet behandlar i detta sammanhang också motionsförslag om
miljö- och hälsoklassning av bostäder m.m.
I motion Bo504 (kds) med förslag till åtgärder för att komma
till rätta med problemen med astma och allergi föreslås dels att
möjligheten att miljö- och hälsoklassa hus skall utredas --
yrkande 3, dels att det skall ställas krav på obligatorisk
hälsobedömning av byggnads- och inredningsmaterial -- yrkande 7.
Motsvarande förslag förs dessutom fram som en del i ett
folkhälsopolitiskt program i motion So484 (kds) yrkandena 23 och
26.
Med hänvisning till att våra hus är mer eller mindre bra ur
miljö- och hälsosynpunkt föreslås i motion Bo519 (mp) yrkande 1
att det skall införas en miljöklassning av hus. Enligt motionens
yrkande 2 bör dessutom möjligheterna att utsträcka denna
miljöklassning till att omfatta alla byggnader undersökas.
Miljöklassningen skall enligt förslaget utgår från egenskaper
som återanvändningsvärde, energisnålhet och hänsynstagandet till
ekologiskt hållbara principer.
Det är enligt motion Bo518 (mp) yrkande 3 av stor vikt att
byggnadsmaterial varudeklareras och att gränsvärden för kemiska
ämnen sätts så lågt att astmatiker och allergiker utan obehag
kan vistas i byggnader. Förslaget innebär dessutom att
allergiframkallande byggmaterial skall kunna förbjudas.
Med anledning av vad som i de nu aktuella motionerna förordats
beträffande ett miljö- och hälsoriktigt byggande och boende
vill utskottet anföra följande.
Miljö- och hälsoaspekterna på planering, byggande och boende
har fått en allt större aktualitet i vårt samhälle. Ett
betydande antal projekt med olika grad av miljöinriktning har
också kommit till stånd under senare år. Det har rört sig om
allt från hela s.k. ekobyar till mera begränsade insatser i form
av energibesparande åtgärder, kompostering m.m. Även om den
kraftiga nedgången i byggandet också har påverkat denna typ av
projekt pågår det i dag aktiviteter av olika slag som avser
ekologiskt och miljömässigt inriktade projekt. Det ligger ett
stort värde i att olika typer av alternativt byggande och boende
m.m. på detta sätt kommer till stånd och prövas.
Statsmakterna har i olika avseenden medverkat till att många
ekologiskt inriktade byggprojekt har kunnat komma till
utförande. Det gäller bl.a. genom stödet till byggnadsforskning
och experimentbyggande. Flera projekt med en inriktning på
ekologiskt byggande har också kunnat genomföras inom ramen för
statens reguljära stöd till byggandet. Härutöver har också
initiativ tagits från bl.a. Boverket och Byggforskningsrådet som
syftar till att lyfta fram och belysa frågor kring ekologiskt
byggande. Även det s.k. ekokommunprojektet har varit en i detta
sammanhang viktig faktor.
Ur ett mera övergripande perspektiv är en år 1993 beslutad
ändring i plan- och bygglagen (PBL) av stor betydelse för den
framtida miljöanpassningen av samhällsbyggandet. Ändringen
innebär att det i lagens portalparagraf (1 kap. 1 §) införts en
bestämmelse om att planläggning skall främja en långsiktigt
hållbar livsmiljö. I sammanhanget bör också framhållas att Plan-
och byggutredningen i sitt betänkande Miljö och fysisk planering
(SOU 1994:36) lagt fram förslag till ändringar i PBL som syftar
till att åstadkomma en ökad miljöhänsyn i planering och
byggande. Förslagen gäller bl.a. förstärkt översiktsplanering
med tydligare krav på redovisning av miljöförhållanden m.m.,
utvidgning av kravet på miljökonsekvensbeskrivningar samt
åtgärder för att säkra återanvändning och återvinning av
byggmaterial. Sammantaget ger sålunda redan beslutade liksom
föreslagna lagändringar uttryck för en ökad ambitionsnivå när
det gäller att anpassa bebyggelsen till de krav miljön ställer.
Den kortfattade redovisningen ovan visar att en rad åtgärder
redan har vidtagits som lett till att flera ekologiskt inriktade
byggprojekt m.m. kommit till stånd. Vidtagna och föreslagna
ändringar i PBL är ett uttryck för den ökade vikt som måste
fästas vid att framtidens byggande skall ske i former som
tryggar en långsiktigt hållbar utveckling. Det är närmast en
självklarhet att staten och kommunerna även fortsättningsvis
kommer att på ett positivt sätt verka för att projekt av denna
typ förverkligas. Detta till trots kan det enligt utskottets
mening finnas anledning att överväga ytterligare åtgärder för
att ur ett brett perspektiv utveckla och lyfta fram frågor kring
ett ekologiskt byggande och boende.
Det som i dag kallas ekologiskt eller miljöanpassat byggande
m.m. uppvisar i många fall betydande olikheter. Ett skäl härför
är att det finns en mängd olika byggnadstekniska lösningar som
kan vara ekologiskt riktiga. Samtidigt finns det inga allmänt
erkända kriterier som skall uppfyllas för att en byggnad skall
anses som ekologiskt anpassad. Det betyder att det i hög grad
står den som bygger eller förvaltar en byggnad fritt att
beteckna den som ekologisk eller miljöanpassad. Någon garanti
för att en byggnad verkligen fyller rimliga krav på
resurshushållning m.m. följer sålunda inte av att den försetts
med denna beteckning. Det kan enligt utskottets mening finnas
anledning att överväga i vilken utsträckning det är erforderligt
och möjligt att definiera vilka krav m.m. som bör ställas på en
byggnad för att den skall kunna betecknas som ekologisk. I detta
sammanhang bör även frågan om miljö- och hälsoklassning av
byggnader beaktas. Enligt vad utskottet erfarit pågår det ett
visst utvecklingsarbete bl.a. inom byggbranschen. Frågan har
också aktualiserats i forskningssammanhang. Det finns dessutom
internationella erfarenheter av liknande system som torde kunna
ge underlag för fortsatta insatser på området.
De ekologiska och miljöanpassade byggnadsprojekt som hittills
har kommit till stånd har i huvudsak genomförts som enskilda
projekt utan inbördes samband. Tillsammans torde dock projekten
utgöra en bas för en bred kunskap om egenskaperna m.m. hos olika
tekniska lösningar och konstruktioner ur ekologisk och
miljömässig synpunkt. I den mån erfarenheterna från dessa
projekt inte redan tagits till vara bör det enligt utskottets
mening göras t.ex. genom att projekten inventeras och
klassificeras med avseende på tekniska lösningar m.m. Ett
resultat av den nu förordade inventeringen blir förhoppningsvis
att förutsättningar skapas för att få fram projekt som ur olika
aspekter är lämpliga som referens- eller demonstrationsprojekt.
En fortsatt utveckling mot ett mera miljöriktigt byggande
förutsätter att det finns goda exempel som kan tjäna som
föredöme och inspirationskälla för framtidens byggande. Den ovan
förordade inventeringen bör också kunna ge underlag för att
bedöma om det redan i dag finns färdigställda objekt som
uppvisar sådana kvaliteter att de kan användas som
referensobjekt. Det kan emellertid finnas skäl att överväga --
bl.a. mot bakgrund av den tekniska utvecklingen -- om det finns
anledning att med statligt stöd genomföra ytterligare
byggprojekt med inriktningen att utnyttja befintlig kunskap om
ett miljö- och hälsoriktigt byggande. Det kan t.ex. avse projekt
med nya tekniska lösningar eller projekt där befintlig teknik
ges ny tillämpning. Avsikten med projekten bör vara att de skall
kunna tjäna som goda förebilder för det framtida byggandet och
boendet. Målet bör sålunda vara att föra ut de hittills vunna
erfarenheterna i praktisk tillämpning. Det kan t.ex. innebära
att projekten genomförs i nära samarbete med byggproducenter
och/eller fastighetsförvaltare. Projekten bör fortlöpande
utvärderas under produktionstiden och direkt efter
färdigställandet. Dessutom bör de med avseende på mera
långsiktiga effekter också följas upp under förvaltningsskedet.
Vad utskottet nu med anledning av motionerna Bo215 (v) yrkande
1, Bo235 (s), Bo237 (v) yrkande 5, Bo240 (s), Bo504 (kds)
yrkandena 3 och 7, Bo518 (mp) yrkande 3, Bo519 (mp) yrkandena 1
och 2, Bo521 (mp), Bo531 (v) yrkande 3, Bo533 (mp), N270 (mp)
yrkande 14, So484 (kds) yrkandena 23 och 26 samt So500 (mp)
yrkande 2 anfört om ett miljö- och hälsoriktigt byggande och
boende bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Återanvändning och återvinning i byggandet
Av det bygg- och rivningsavfall som uppstår tas bara en liten
del till vara. Av Statistiska centralbyråns statistik över
avfallsmängder i Sverige år 1990 framgår att så mycket som 91 %
av avfallet deponeras, att 4 % återvinns, medan resterande 5 %
förbränns. Jämfört med länder som Tyskland, Danmark och
Nederländerna betyder det att återvinningsgraden i Sverige är
mycket låg. Medvetenheten om värdet av återanvändning och
återvinning har dock ökat under senare år. Det återspeglar sig
bl.a. i Kretsloppsdelegationens arbete med ett utökat
producentansvar för byggprodukter liksom i de förslag till
ändringar i PBL som lagts fram av Plan- och byggutredningen för
att säkra återanvändning och återvinning av byggmaterial.
Samhället skall enligt motion Bo215 (v) bygga på
kretsloppstanken. Det innebär att material och energi i största
möjliga grad skall återvinnas och återanvändas. För byggsektorn
innebär det att återvinningen måste öka. Inte minst
internationella erfarenheter visar att återvinningen kan ökas
drastiskt. Enligt motionens yrkande 3 bör Boverket få i uppdrag
att återkomma med förslag om hur återanvändningen av
byggnadsdetaljer skall uppmuntras.
Verksamheten med återvinning och återanvändning av
byggmaterial är enligt motion Bo222 (s) av mycket begränsad
omfattning i Sverige. Enligt motionärerna beror detta bl.a. på
att det saknas ett samlat grepp över hanteringen av byggavfall.
En plan med klart uttalade återvinningsmål vad gäller bygg- och
rivningsavfall bör därför utarbetas. Vidare föreslås att det
skall utarbetas ett program som stimulerar återanvändning vid
byggnation och vid restaurering av äldre boendemiljöer.
Materialslöseriet är enligt motion Bo510 (mp) stort i vårt
samhälle. Framför allt gäller detta inom byggnadsindustrin. För
att få bukt med detta och därmed bättre hushålla med värdefulla
resurser föreslås att det vid rivning skall ställas krav på
rivningsplaner och miljöinventering -- yrkande 1. Dessutom
föreslås att byggmaterial skall beläggas med särskilda
deponiavgifter -- yrkande 2.
Utskottet har ovan tagit ställning till förslag om ett miljö-
och hälsoriktigt byggande. De nu aktuella motionsförslagen om
återanvändning och återvinning i byggandet har stark
knytning till denna fråga. En mycket viktig del i ett
långsiktigt hållbart byggande och boende är att en byggnad efter
sin brukstid inte ger upphov till miljöproblem av olika slag.
Förutom att den skall ge förutsättningar för god
resurshushållning i både produktions- och bruksskedet måste den
svara mot kraven på miljöriktighet också sedan den tjänat ut.
Det innebär bl.a. att i en byggnad ingående material m.m. bör
kunna tas till vara när den rivs. Målet bör vara att det i
möjligaste mån skall kunna återanvändas och återvinnas och att
resterande delar i stället kan deponeras på ett sätt som inte
skadar miljön.
Det pågår i dag ett arbete som syftar till att öka
återvinningsgraden vid rivning av byggnader. Ett exempel på
detta är Kretsloppsdelegationens överväganden avseende ett
utökat producentansvar för bl.a. byggsektorn. En utökning av
ansvaret är avsedd att ge förutsättningar för en bättre
återvinning av de byggnader som produceras i framtiden. Sett i
ett längre perspektiv torde det sålunda finnas goda
förutsättningar för ett byggande där återvinningsgraden kommer
att vara hög. Ett problem i sammanhanget är dock den långa
brukstid som en byggnad normalt har. Det kan naturligtvis vara
svårt att i förväg förutse alla de problem m.m. som kan uppstå
när en byggnad som uppförs skall återvinnas om femtio eller
hundra år eller efter ännu längre tid.
Till de byggnader som i dag rivs finns inte kopplat något
producentansvar för ingående byggprodukter m.m. Det har heller
inte ingått som en förutsättning när byggnaden uppfördes att den
skulle kunna återvinnas. Detta till trots finns det i många fall
goda förutsättningar för att t.ex. genom återanvändning ta till
vara det rivningsmaterial som i dag till övervägande del bara
deponeras. Inte minst exempel från bl.a. Tyskland och Danmark
visar att det finns en betydande återvinningspotential i
byggnader. I Sverige är, som redovisats ovan, emellertid
återvinningsgraden mycket liten. Ett första steg måste enligt
utskottets mening därför vara att öka återvinningen från de
byggnader som nu rivs. Det finns också tecken på att intresset
för att ta till vara och återvända byggmaterial har ökat under
senare år. Ett exempel på detta är Byggsektorns kretsloppsråd
som nyligen bildats av företrädare för
byggherrar/fastighetsägare, arkitekter/konsulter, byggindustrin
samt byggmaterialindustrin.
Även själva rivningsarbetet kan ge upphov till miljöproblem.
Rivning av en byggnad är i dag reglerad endast i det avseendet
att det enligt PBL krävs rivningslov i vissa fall. Dessutom
ställs krav på att rivningen skall planeras och utföras så att
personer och egendom inte skadas och så att minsta möjliga
obehag uppstår. Som redovisats ovan har Plan- och
byggutredningen lagt fram förslag till ändringar i PBL som
syftar till att säkra återvinningen och återanvändningen av
byggmaterial.
Det finns i dag ett betydande samförstånd om att återvinningen
i byggandet måste öka. Ett omfattande arbete med denna
inriktning pågår också. Det gäller dels utredningsinsatser, dels
mera praktiskt inriktade projekt som till stor del har
tillkommit på lokalt initiativ. Enligt utskottets mening bör en
inventering göras av projekt som avser återvinning av
byggmaterial. Inventeringen bör gälla alla typer av insatser
från information och utbildning till direkta
återvinningsprojekt.
Utöver den nu förordade inventeringen bör det enligt
utskottets mening övervägas att genomföra ett begränsat antal
försöksprojekt av närmast demonstrationskaraktär. Det kan t.ex.
gälla försök med skonsamma rivningsmetoder, bearbetning av
rivningsmaterial för att möjliggöra återanvändning samt frågor
om lagerhållning m.m. av material som kan återanvändas. I
anslutning härtill kan även ansvarsfrågan m.m. avseende
återanvänt material behöva belysas. I sammanhanget bör desutom
behovet av informations- och utbildningsinsatser beaktas.
Vad utskottet nu med anledning av motionerna Bo215 (v) yrkande
3, Bo222 (s) samt Bo510 (mp) anfört om återanvändning och
återvinning i byggandet bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
Energi- och miljörådgivning
För att skapa större möjligheter för människor att välja rätt
energislag och nyttjandemetoder behövs det enligt motion Bo520
(mp) information och rådgivning. Det borde därför vara
självklart att alla kommuner har energi- och miljörådgivare.
Enligt motionärerna anser sig dock få kommuner ha råd att i dag
erbjuda sådan rådgivning. Med hänvisning härtill begärs dels ett
riksdagens tillkännagivande om behovet av särskilda kommunala
energi- och miljörådgivare -- yrkande 1, dels att frågan om hur
staten kan bidra till en sådan heltäckande kommunal rådgivning
skall utredas -- yrkande 2.
Det ligger enligt utskottets mening ett stort värde i att
information om olika energibesparande åtgärder m.m. kan föras ut
till byggare och boende. Denna informationsspridning kan
naturligtvis ske på många olika sätt. Ett sådant sätt är genom
kommunala energi- och miljörådgivare. Utskottet delar
sålunda motionärernas uppfattning om värdet av att kommunal
rådgivning med denna inriktning finns att tillgå.
Bostadsutskottet delar däremot inte uppfattningen att energi-
och miljörådgivning bör vara en obligatorisk kommunal uppgift
för vilken statligt stöd skall utgå. Som utskottet tidigare
anfört beträffande motionsförslag om obligatorisk kommunal
energirådgivning (senast i bet. 1994/95:BoU2) är ett
obligatorium inte den lämpligaste lösningen. Det bör i stället
ankomma på varje kommun att med utgångspunkt bl.a. i de lokala
behoven och förutsättningarna avgöra hur och i vilken
utsträckning energi- och miljörådgivning skall tillhandahållas.
Utskottets ställningstagande i denna del innebär att motion
Bo520 (mp) avstyrks.
Byggfelsförsäkringen m.m.
Den 1 juli 1993 trädde lagen (1993:320) om byggfelsförsäkring
i kraft. Lagen innebär att en byggfelsförsäkring skall finnas
när ett flerbostadshus uppförs eller byggs om. Det krävs bl.a.
att försäkringen skall gälla under en tioårsperiod och omfatta
skälig kostnad för att avhjälpa olika fel i byggnaden. I motion
Bo518 (mp) yrkande 1 föreslås att riksdagen skall begära förslag
om en utvidgning av byggfelsförsäkringen till att också omfatta
arbets-, fritids- och skollokaler.
I samma motion föreslås i yrkande 2 att riksdagen begär
förslag om skapande av ett "Svensk Husprovning AB". Motionärerna
förordar införandet av en kontrollbesiktning av hus vart femte
år. Kontrollen skall bl.a. avse hälso- och miljörelaterade
undersökningar.
Vad gäller förslaget om en utvidgning av
byggfelsförsäkringen till att även omfatta andra byggnader än
bostäder kan utskottet erinra om att överväganden i denna fråga
gjordes i samband med beslutet om att införa ett lagkrav på
försäkring för flerbostadshus (prop. 1992/93:121, BoU22). I
propositionen angavs att erfarenhet av systemet med
byggfelsförsäkring bör vinnas innan en utvidgning av
tillämpningsområdet övervägs. Utskottet anser att systemet ännu
inte kan anses ha tillämpats tillräckligt länge för att det nu
skall utvidgas. Under den period som systemet varit i kraft har
dessutom byggverksamheten i landet varit mycket begränsad. Det
bör dock kunna bli aktuellt att överväga en utvidgning när
tillräckliga erfarenheter av systemet vunnits. Med hänvisning
till det anförda avstyrker utskottet nu motion Bo518 (mp)
yrkande 1.
Även förslaget om att införa ett "Svensk Husprovning AB"
har tidigare prövats och avstyrkts av utskottet (se bet.
1990/91:BoU19). Bostadsutskottet, som står fast vid sitt
tidigare ställningstagande, vill dock hävda att syftet med
motionen delvis får anses vara tillgodosett genom det krav på
obligatorisk ventilationskontroll som gäller sedan år 1992 samt
det ovan omnämnda kravet på byggfelsförsäkring. Motion Bo518
(mp) yrkande 2 avstyrks således.
Krav på ventilation
Problem och brister i ventilationen av bostäder och övriga
byggnader har uppmärksammats och diskuterats under lång tid.
Kraven i byggregler m.m. på ventilationen har ändrats vid
flera tillfällen. En fråga som särskilt uppmärksammades vid
riksdagens beslut avseende byggnaders inomhusmiljö hösten 1988
(bet. 1988/89:BoU2) var problemet med att uppnå en fullgod
funktion för ett ventilationssystem under byggnadens hela
brukstid. Oroande tecken fanns på att kontrollen och underhållet
av systemen i många fall var eftersatt. De överväganden som
sedan följde i dessa frågor ledde fram till att riksdagen våren
1991 fattade beslut om att införa krav på återkommande
funktionskontroll av ventilationssystem (prop. 1990/91:145, bet.
BoU19).
Den första omgången besiktningar av ventilationssystem skulle
för skolor, daghem m.fl. vara genomförd före utgången av år
1993. För flerbostadshus och kontorsbyggnader med s.k.
från-/tilluftsventilation skulle besiktning ske senast under år
1994 och för övriga hus som omfattas av bestämmelserna gäller
tidsgränsen 31 december 1995.
Utskottet vill inledningsvis i detta avsnitt ta upp frågan om
genomförandet av den obligatoriska ventilationskontrollen.
De rapporter som återges i budgetpropositionen
(bil. 13 s. 164) och som även framkommit i andra sammanhang
om brister i genomförandet av kontrollen är oroande. Enligt vad
som uppges i propositionen har många kommuner brustit vad gäller
efterlevnaden av de tidsgränser som satts upp för genomförandet
av besiktningen. Detta kan enligt utskottets mening inte
accepteras, särskilt med tanke på att det enligt förordningen
(1991:1273) om funktionskontroll av ventilationssystem är
kommunerna som har att övervaka att ägare till byggnader fullgör
sina skyldigheter vad gäller funktionskontrollen. Det vore inte
minst av detta skäl angeläget att kommunerna snarast föregick
med goda exempel i genomförandet av såväl kontrollen som de
åtgärder kontrollen kan föranleda.
Det kan naturligtvis inte uteslutas att de brister som
hittills framkommit när det gäller genomförandet av
ventilationskontrollen delvis beror på vissa initialsvårigheter.
När ett nytt kontrollsystem, omfattande en stor del av landets
byggnadsbestånd, införs kan vissa problem med att nå ut med
information m.m. till de fastighetsförvaltande instanserna inte
undvikas. Det har emellertid nu gått mer än tre år sedan
förordningen om funktionskontroll av ventilationssystem trädde i
kraft. Ytterligare eftersläpningar i kontrollverksamheten bör
därför inte accepteras. Kommunerna bör uppmanas att använda den
befogenhet man har för att ställa krav såväl på sin egen
fastighetsförvaltning som på övriga fastighetsägare i kommunen
att leva upp till vad förordningen stadgar. Det får förutsättas
att regeringen löpande följer utvecklingen och om så erfordras
återkommer till riksdagen med förslag i frågan. Det är givetvis
också självklart att de brister i byggnadernas ventilation som
uppdagas vid kontrollerna snarast åtgärdas. Särskilt vid brister
i inomhusmiljön i byggnader där barn och ungdomar dagligen
vistas måste ventilationsförordningens krav på att byggnadens
ägare snarast möjligt skall avhjälpa de påtalade bristerna
tillämpas så att kravet på en tillfredsställande ventilation
förverkligas snarast möjligt.
Utskottet övergår nu till att diskutera i motioner
aktualiserade frågor om vilka krav som bör ställas på luftflöden
och på användningen av återluft.
I två motioner, Bo504 (kds) yrkande 2 och So484 (kds) yrkande
22, begärs ett tillkännagivande om att en laglig reglering av
ökade luftflöden bör övervägas. Motionärerna hänvisar bl.a. till
att undersökningar visat på stora brister i luftflödet i
offentliga lokaler.
Enligt Miljöpartiets partimotion A275 innebär "lagen om
evakuering" att fastighetsägare förser lokaler med fläktsystem
som innebär risk för allergier. Motionärerna anser att
fläktsystemen leder till att stoftpartiklar och gasformiga ämnen
virvlar runt i rummen. Mot denna bakgrund begärs i motionens
yrkande 10 att lagstiftningen på detta område ses över.
Kraven på ventilationssystem i byggreglerna samt behovet av
information i dessa frågor diskuteras i motion Bo512 (m).
Motionären anser att självdragsventilation ofta är att föredra
framför mekaniska ventilationssystem. Enligt vad som anförs i
motionen är det dock en allmän uppfattning att mekanisk
ventilation krävs i Boverkets föreskrifter trots att så inte är
fallet. Mot denna bakgrund föreslås att Boverket ges i uppdrag
att informera dels om att byggreglerna inte föreskriver viss typ
av ventilationsanläggning, dels allmänt om ventilation och
skötseln av ventilationsanläggningar.
När det gäller de frågor som tas upp i ovanstående motioner om
krav på luftflöden m.m. vill utskottet anföra följande. De
föreskrifter till PBL som Boverket utfärdat med stöd av PBF
(plan- och byggförordningen) avseende vissa krav på byggnaders
egenskaper är numera i huvudsak utformade som funktionskrav.
Tidigare gällande detaljkrav har således till stor del
utmönstrats ur reglerna men återfinns i viss mån som råd eller
exempel på möjliga tekniska lösningar. Utgångspunkten för dagens
byggregler är således att krav ställs på hur en byggnad skall
fungera men inte på hur detta skall åstadkommas. Detta gäller
även i huvudsak de krav som ställs på byggnaders ventilation i
gällande byggregler (BBR 94).
Funktionskraven på inomhusluftens kvalitet i BBR 94 anger
bl.a. att byggnader skall utformas så att god luftkvalitet
erhålls och att ventilationssystemen dimensioneras så att
erforderlig mängd uteluft tillförs byggnaden. Vidare anges att
föroreningar från verksamheter, fukt, elak lukt och hälsofarliga
ämnen skall bortföras av ventilationen. Det ställs krav på att
rum skall ha kontinuerlig luftväxling då de används. I ett
avseende finns i byggreglerna också ett mer specificerat krav på
ventilationen. Det anges att tillflödet av uteluft skall vara
lägst 0,35 l/s per m2 golvarea.
Med anledning av de båda kds-motionerna vill utskottet anföra
följande. Utskottet är inte berett att förorda en återgång till
tidigare gällande byggregler där detaljerade krav på bl.a.
luftflödet i olika typer av lokaler fanns uppställda. Som ovan
redovisats utgår gällande byggregler i huvudsak från att ett
allmänt krav på en god funktion hos ventilationssystemet ställs
upp. Det bör noteras att lämpliga luftflöden i bostäder,
vårdlokaler m.m. som råd finns angivna i BBR 94. Vad gäller krav
på ventilation i allmänhet bör också understrykas att man bör
lösa problem med hälsovådliga emissioner i möjligaste mån genom
att åtgärda källan för emissionerna snarare än att öka
luftflödet över det normala.
Utskottet har förstått partimotion A275 (mp) yrkande 10 så att
det är utformningen av BBR 94 som avses. Någon skyldighet att
förse lokaler med fläktsystem av viss utformning finns inte i
byggreglerna utöver vad som följer av de funktionskrav m.m. som
beskrivits ovan. Om funktionskraven kan tillgodoses utan
mekanisk ventilation finns i sig inget hinder för att välja en
sådan lösning.
Möjligheten att förse byggnader med ventilationslösningar som
bygger på s.k. självdragsventilation har, som beskrivits ovan,
uppmärksammats i motion Bo512 (m). Det förslag som motionären
framför om att Boverket skall informera om denna möjlighet får
till stor del anses tillgodosett genom den handbok om
självdragsventilation som verket nyligen publicerat. Det får
förutsättas att handboken kommer att spridas i erforderlig
utsträckning. Vad i övrigt gäller förslaget i motionen om
ytterligare information om ventilation och skötseln av denna
torde detta i inte ringa omfattning bli tillgodosett i samband
med den obligatoriska funktionskontrollen av ventilationssystem
och de informationskampanjer som bedrivs i anslutning till denna
verksamhet.
I den mån motionerna Bo504 (kds) yrkande 2, Bo512 (m), A275
(mp) yrkande 10 och So484 (kds) yrkande 22 inte kan anses vara
tillgodosedda med vad utskottet ovan anfört avstyrks de.
Utskottet övergår nu till att behandla två motioner i vilka
användningen av återluft i ventilationsanläggningar diskuteras.
Återluft innebär att en del av frånluftsflödet filtreras och
överförs till tilluftskanalen.
Enligt vad som anförs i motion Bo502 (fp) har under senare år
insikten ökat om de problem som användningen av återluft kan
innebära. Detta har emellertid inte lett till något förbud mot
sådana ventilationssystem. Motionären hänvisar till att
användningen av återluft i princip förbjudits i djurstallar och
föreslår att ett totalförbud mot återluft skall införas i alla
utrymmen där levande varelser vistas. I motion Bo541 (mp)
kritiseras att Boverkets byggregler ger möjlighet till
användning av återluft i barnomsorgslokaler. Detta anser
motionärerna försvårar vistelsen för allergiska barn på daghem.
Mot denna bakgrund föreslås att ett förbud införs mot återluft i
barnomsorgslokalernas ventilationsanläggningar.
Frågan om användning av återluft har så sent som i
november 1994 behandlats av riksdagen. Vid behandlingen av ett
yrkande motsvarande vad som nu föreslås i motion Bo502 (fp)
underströk utskottet att byggreglerna bör utformas så att de ger
garantier för en god luftkvalitet. Utskottet anförde vidare:
Utskottet har inte underlag för annan bedömning än att dagens
byggregler svarar mot berättigade krav på att våra bostäder
tillförs luft av god kvalitet. Sålunda har användningen av
återluft försetts med betydande restriktioner. Det innebär att
återföring av luft från kök och hygienrum inte får ske. Dessutom
är det förbjudet att återföra luft till sovrum. Utskottet är
inte berett att förorda ett totalt förbud mot användning av
återluft i enlighet med förslaget i motion 1993/94:Bo513 (fp).
Det får förutsättas att frågan följs med uppmärksamhet bl.a. av
regeringen och ansvariga myndigheter och att ytterligare
restriktioner eller ett förbud införs om så visar sig
erforderligt.
Utskottet vidhåller sin uppfattning i frågan och avstyrker
således motion Bo502 (fp).
När det gäller användningen av återluft i barnstugor o.d. har
till sådana ventilationslösningar knutits starka restriktioner i
byggreglerna. Det anges i BBR 94 att återluft får användas i
barnstugor och andra lokaler med motsvarande verksamhet endast
där det genom särskild utredning har visats att det är lämpligt
samt under förutsättning av att den återförda luften renas och
att kraven på luftkvalitet, ventilation och installationer i
övrigt är uppfyllda. Också denna fråga får förutsättas bli
föremål för ytterligare överväganden om så visar  sig
erforderligt. Även motion Bo541 (mp) avstyrks således av
utskottet.
Åtgärder mot radon i bostäder
Hälsoriskerna med radon i bostäder diskuterades i Sverige
redan på 1950-talet men uppmärksammades på allvar först i slutet
av 1970-talet. Sedan dess har olika undersökningar givit en allt
mer utförlig bild av problemets omfattning i vårt
byggnadsbestånd. Staten har genom lagstiftning,
informationskampanjer och olika bidragsformer försökt påverka
fastighetsägare att vidta åtgärder i hus med höga radonhalter.
Kommunerna har genomfört ett omfattande kartläggningsarbete över
riskområden och mätt radonhalten i ett stort antal hus. Omkring
130 000 bostäder beräknas ha högre radonhalter än gränsvärdet
för befintliga bostäder.
De två lagar med vars stöd bl.a. gränsvärden för
radonförekomsten utfärdats är hälsoskyddslagen och plan- och
bygglagen (PBL). De gränsvärden som tillämpades före år 1994 var
angivna i radondotterhalt. I dag anges värdena i radongashalt
eller kortare uttryckt i radonhalt. Med stöd av hälsokyddslagens
regler har Socialstyrelsen fastställt gränsvärdet 400 Bq/m3
(Bq=becquerel) som högsta radonhalt i befintliga bostäder. I
byggreglerna (BBR 94) anges 200 Bq/m3 som högsta radonhalt i
nya byggnader.
Sedan den 1 juli 1988 kan stöd till radonsanering av småhus
utgå enligt bestämmelserna i förordningen (1988:372) om bidrag
till åtgärder mot radon i egnahem. Bidrag lämnas om radonhalten
i huset överstiger det gränsvärde som Socialstyrelsen anger som
godtagbart ur hälsoskyddssynpunkt. För åtgärder i flerbostadshus
har bidrag tidigare kunnat utgå enligt den s.k. RBF-förordningen
(1983:974). Under de tre första kvartalen 1995 kan stöd lämnas
enligt förordningen (1994:1994) om extra statligt stöd för
förbättring av bostäder.
Radonbidraget till egnahem utgår enligt gällande regler till
50 % av skälig kostnad för de åtgärder som kommunen finner
nödvändiga. Bidraget är maximerat till 15 000 kr per hus.
Efter att riksdagen våren 1994 beslutat att vissa
arbetsmarknadspolitiska medel skulle användas för ROT-åtgärder i
bl.a. bostäder beslöt regeringen att tillfälligt höja det
maximala bidraget från 15 000 kr till 25 000 kr. Detta
förhöjda bidrag kan medges i ärenden där kommunen före den 1
juli 1994 funnit åtgärderna nödvändiga.
Förslag om förändrade regler för bidrag till åtgärder mot
radon i egnahem har lämnats i budgetpropositionen samt i en
motion. I denna motion föreslås även vissa andra åtgärder för
att komma till rätta med radonproblemet. Skärpta gränsvärden för
radon förordas i en annan motion. Utskottet inleder med att
behandla förslagen om radonbidraget.
I budgetpropositionen anges att många av de åtgärder som
behövs för att avhjälpa radonproblem i bostäder är enkla och
betingar en liten kostnad. De åtgärder som vidtas uppges
emellertid ofta avse omfattande ventilationstekniska lösningar
som i många fall är motiverade främst av att husets
allmänventilation bör förbättras. Mot denna bakgrund föreslår
regeringen att bidrag i fortsättningen endast bör lämnas med 40
% av skälig kostnad för de åtgärder som kommunen finner
nödvändiga. Det föreslås vidare att bidrag under 2 000 kr inte
betalas ut. Ändringarna föreslås gälla i ärenden som kommer in
till länsstyrelserna efter den 10 januari 1995. Regeringen
föreslår att anslaget för radonbidraget bestäms till 25 miljoner
kronor för budgetåret 1995/96.
Radonsanering är enligt vad som framhålls i motion Bo229 (fp)
en utomordentligt viktig åtgärd för att förbättra inomhusmiljön
i bostäder. Av detta skäl avvisar motionärerna regeringens
förslag om sänkt bidragsandel för radonbidraget -- yrkande 5 --
samt föreslår att det maximala bidraget per hus bestäms till
25 000 kr -- yrkande 6. Det utvidgade radonbidraget bedömer
motionärerna kommer att innebära ökade statliga utgifter om 20
miljoner kronor beräknat på helår. För det förlängda budgetåret
1995/96 föreslås ett med i förhållande till regeringens förslag
med 30 miljoner kronor förhöjt anslag -- yrkande 7.
Bostadsutskottet vill anföra följande vad gäller reglerna
för radonbidraget.
Formerna för samhällets åtgärder för att minska radonproblemet
har under de senaste åren övervägts i olika sammanhang. Under år
1993 presenterade både Statens strålskyddsinstitut (SSI) och
Boverket förslag om förändrade insatser. Vad gäller
radonbidragets effektivitet framkom därvid delvis olika åsikter.
Boverket föreslog att bidraget helt skulle avskaffas och att
staten i stället skulle finansiera intensifierade
informationsinsatser om riskerna med radon. SSI ansåg att en
viss höjning av radonbidraget skulle underlätta för ägarna av
småhus att vidta saneringsåtgärder.
I såväl budgetpropositionen som i motion Bo229 (fp) anförs att
kostnaderna för nödvändiga saneringsåtgärder ofta är relativt
låga. Regeringen menar dock att bidraget ibland används till
åtgärder som främst är motiverade av att husets
allmänventilation behöver förbättras. Slutsatserna om vilka
förändringar i bidragsformen som är motiverade skiljer sig
mellan regeringen och motionärerna.
Trots att det får förutsättas att en bred enighet råder om
synen på radonproblemets allvar och nödvändigheten av att
saneringsåtgärder vidtas, kan utskottet således konstatera att
skilda åsikter finns om lämpliga metoder för att påskynda
saneringsarbetet. Utskottet har erfarit att någon egentlig
analys inte föreligger av hur bidraget hittills använts och av
de utförda saneringsåtgärdernas effektivitet. Inte heller har
effekterna av det tillfälligt höjda radonbidraget studerats. Det
är givetvis inte önskvärt att det statliga stödet bidrar till
att onödigt omfattande åtgärder vidtas eller att åtgärder som
inte är motiverade ur saneringssynpunkt bekostas av stödet. Om
så är fallet finns sannolikt anledning att förutom stödnivåerna
även överväga villkoren för stödet i övrigt samt formerna för
information och utbetalning. Innan en radonsanering påbörjas bör
naturligtvis en bedömning av vad som är relevanta åtgärder göras
av en fackman, oavsett om radonbidrag utgår eller ej. Nyligen
publicerade resultat från byggforskningen ger också vid handen
att en uppföljning av radonnivåerna i sanerade hus bör ske efter
en tid.
Som tidigare beskrivits pågår för närvarande ett arbete inom
regeringskansliet med att utforma ett program för att förbättra
inomhusklimatet i bostäder och offentliga lokaler. De åtgärder
som kan bli aktuella i detta sammanhang torde delvis ha
anknytning till den typ av åtgärder som vidtas vid
radonsanering. En proposition i frågan väntas senare under våren
1995. Mot bakgrund av den osäkerhet som ovan har beskrivits vad
gäller radonbidragets utformning bör även denna fråga kunna
övervägas och ytterligare belysas i detta sammanhang.
Det ovan anförda leder utskottet fram till slutsatsen att
eventuella beslut om förändringar av villkoren för radonbidrag
bör kunna anstå tills senare i vår då regeringen avser att
underställa riksdagen förslag om ett åtgärdsprogram. Detta bör
riksdagen med anledning av budgetpropositionen samt motion Bo229
(fp) yrkandena 5 och 6 som sin mening ge regeringen till känna.
Regeringens förslag om anslag till radonbidrag bör i
avvaktan på de vidare övervägandena i frågan kunna bifallas av
riksdagen.  Om de ovan förordade övervägandena avseende reglerna
för radonbidraget föranleder ändrad anslagsberäkning är det
naturligt att regeringen även återkommer i denna fråga senare i
vår. Förslaget i motion Bo229 (fp) yrkande 7 om en ökning av
anslaget utöver vad regeringen förordat avstyrks.
Utskottet övergår nu till att behandla övriga frågor som
aktualiserats i motioner om åtgärder mot radon.
I motion Bo229 (fp) yrkande 4 föreslås ett riksdagens
tillkännagivande om olika åtgärder för att öka omfattningen av
radonsaneringen. Motionärerna menar att ett system med intyg
från kommunerna om att hus inte ligger i ett riskområde eller är
uppfört med radonavgivande material skulle kunna tjäna detta
syfte. Vidare förordas att kommunerna uppmanas att tillämpa
gränsvärdet för sanitär olägenhet mer strikt.
Förslagen i motionen sammanfaller delvis med vad Boverket
förra året föreslog som lämpliga åtgärder för att öka
radoninsatserna. Utskottet har i princip inget att invända mot
förslagen men anser att syftet med motionen i huvudsak borde
kunna uppnås utan något särskilt beslut från riksdagen. Det får
således förutsättas att kommunerna i samband med att en
kartläggning av riskområden har genomförts publicerar resultaten
av den samt även framgent håller informationen lätt tillgänglig.
Efter mätning av radonhalten i ett enskilt hus upprättar
besiktningsmannen normalt ett intyg avseende mätvärden m.m. Vad
gäller tillämpningen av reglerna för sanitär olägenhet
förutsätter utskottet att krav på åtgärder ställs i bostäder där
för höga värden uppmätts. Det kan upplysas om att Halmstads
kommun har avgivit vitesförelägganden till egnahemsägare vars
hus har radonhalter över gränsvärdet. Föreläggandet som
överklagades av en av egnahemsägarna har nyligen fastställts
efter prövning vid Länsstyrelsen i Hallands län.
Det får förutsättas att ansvariga myndigheter och regeringen
uppmärksamt följer användningen av de medel och metoder som i
dag står till buds för att öka omfattningen av radonsaneringen
och vid behov återkommer till riksdagen med förslag i frågan.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Bo229
(fp) yrkande 4.
De gränsvärden för radon som redovisats ovan diskuteras i
motion Bo518 (mp). I motionens yrkande 4 föreslås att riksdagen
skall ge regeringen till känna att gränserna bör skärpas och att
radongashalter över 150 Bq/m3  inte får accepteras.
Det kan alltid diskuteras om de valda nivåerna för gränsvärden
är lämpligt utformade med hänsyn till risknivå, praktisk
tillämpning m.m. Gällande gränsvärden för radon är bestämda
utifrån dagens kunskapsläge och de avvägningar som ansvariga
myndigheter ansett böra göras. Någon absolut gräns mellan
riskfri och hälsovådlig radonhalt finns givetvis inte. Utskottet
har inte underlag att ifrågasätta de gränsvärden som nu
tillämpas. Det får förutsättas att gränsvärdena anpassas till
eventuell ny kunskap på området om så befinns befogat. Utskottet
vill dock i sammanhanget understryka att det mot bakgrund av det
stora antal bostäder som ligger över dagens gränsvärden synes
mest angeläget att koncentrera insatserna på den del av
bostadsbeståndet som uppvisar de högsta radonhalterna. Mot den
redovisade bakgrunden avstyrks motion Bo518 (mp) yrkande 4.
Fonden för fukt- och mögelskador
Från Fonden för fukt- och mögelskador utbetalas bidrag till
enskilda enligt förordningen (1993:712) om den statliga fonden
för fukt- och mögelskador i småhus, m.m. Ur fonden får också
bestridas kostnader för kansli- och utredningsarbete.
Kammarkollegiet tillhandahåller kansliresurser för beredning av
ärenden åt den statliga fonden.
Möjligheten att få någon form av statligt ekonomiskt stöd för
att avhjälpa fukt- och mögelskador i egnahem har funnits sedan
år 1983. Stödet i sin nuvarande form har funnits sedan år 1986.
Enligt gällande bidragsbestämmelser lämnas bidrag till ägare av
hus som är yngre än 30 år, dvs. för närvarande till hus som är
färdigställda år 1965 och senare. I budgetpropositionen föreslås
att stödbestämmelserna skall ändras på vissa punkter vad avser
vilka årgångar hus som bör vara stödberättigade.
Enligt vad som anförs i budgetpropositionen är skadorna i hus
som är omkring 30 år gamla ofta ett resultat av ett normalt
åldrande. Detta gäller t.ex. beträffande dräneringen runt huset.
Mot denna bakgrund föreslår regeringen att endast hus som är
yngre än 25 år i fortsättningen bör kunna komma i fråga för
bidrag från fonden till kostnader för att avhjälpa fukt- och
mögelskador. Vidare föreslås en begränsning av de
stödberättigade årgångarna till att inte omfatta de nyaste
husen. Det får enligt regeringens uppfattning förutsättas att
kunskaperna om fuktskydd m.m. ökat, att erfarenhetsåterföringen
fungerat samt att kvalitetssäkringen förbättrats. Av detta skäl,
samt med hänvisning till det garantisystem som utvecklats på
småhussidan, föreslår regeringen att bidrag till ägare av hus
som är uppförda år 1989 och senare inte bör lämnas.
Några invändningar mot de av regeringen föreslagna ändringarna
av stödvillkoren för bidrag till fukt- och mögelskador har
inte framkommit i motioner eller i samband med utskottets
beredning av frågan. Utskottet anser således att riksdagen bör
godkänna den förordade ändringen i det statliga stödet till
fukt- och mögelskadade småhus.
Riksdagen har medgivit att beslut om bidrag ur fonden under
budgetåren 1985/86--1994/95 sammanlagt får meddelas inom en ram
av sammanlagt 460 miljoner kronor. Regeringen föreslår mot
bakgrund av fondstyrelsens bedömning av väntade bidragsbelopp
att ramen för beslut om bidrag vidgas med 25 miljoner kronor
till 485 miljoner kronor. Vidare föreslås att anslaget till
fonden för nästa budgetår bestäms till 105 miljoner kronor.
Bostadsutskottet tillstyrker regeringens förslag om att
ramen för bidrag till Fonden för fukt- och mögelskador
vidgas till 485 miljoner kronor.
Utskottet tillstyrker även regeringens förslag om att
anslaget till bidrag till Fonden för fukt- och
mögelskador för budgetåret 1995/96 anvisas med ett belopp om
105 miljoner kronor.
Elöverkänslighet
Under allmänna motionstiden 1994 väcktes ett stort antal
motioner som ur olika aspekter tog upp frågor om
elöverkänslighet. Med anledning av motionerna gjorde riksdagen
(bet. 1993/94:BoU17) ett tillkännagivande till regeringen med
begäran om en översyn av problemen kring elöverkänslighet. De
frågor som härvid skall övervägas är bl.a.
behovet av och möjligheterna att på ett enhetligt sätt
definiera begreppet elöverkänslighet,
omfattningen av problemen med elöverkänslighet,
en inventering av kunskapsläget m.m. avseende elöverkänslighet
samt
frågan om bostadsanpassningsbidrag vid elöverkänslighet.
Arbetet skall enligt beslutet genomföras utan dröjsmål och på
ett sådant sätt att vunna erfarenheter snabbt kan komma till
praktisk tillämpning. Regeringen skall i lämpligt sammanhang för
riksdagen redovisa resultatet av genomförda insatser, vidtagna
åtgärder och i förekommande fall förelägga riksdagen förslag i
ärendet. Socialstyrelsen har nyligen i rapporten Elektriska och
magnetiska fält och hälsoeffekter presenterat en vetenskaplig
utvärdering av hälsoeffekter av elektriska och magnetiska fält.
Rapporten har överlämnats till regeringen.
Förslag som avser mera övergripande insatser mot
elöverkänslighet har under årets allmänna motionstid förts fram
i fyra motioner.
Att det ännu inte finns svar på frågorna om orsakssambanden
m.m. vid elöverkänslighet fritar enligt motion Bo212 (s) inte
samhället från ansvaret att hjälpa dem som drabbas. En
kartläggning av om elöverkänslighet kan klassficeras efter
symptombild m.m. bör därför genomföras. Dessutom föreslås att
praktiska erfarenheter av elsanering bättre skall tas till vara.
Det bör enligt motion Bo226 (s) upprättas handlings- och
åtgärdsprogram som stöd till kommuner och arbetsgivare när
insatser skall göras för personer som har problem med
elöverkänslighet. I motionen förordas dessutom att
upplysningskampanjer skall genomföras för att sprida kunskap
kring problemen.
I motion Bo242 (c) anförs att vi lever i ett mer eller mindre
"elektrifierat" samhälle där elektromagnetiska fält är vanligt
förekommande. Samtidigt utsätts vi för alltmer komplexa
miljömässiga belastningar av annat slag. Mot bakgrund härav bör
enligt motionen en parlamentarisk utredning om elöverkänslighet
tillsättas -- yrkande 2. Dessutom föreslås att den av riksdagen
begärda översynen skall omfatta en kartläggning av förekomsten
av elektromagnetiska fält i bostäder och på arbetsplatser m.m.
-- yrkande 3.
Krav på att bostadsanpassningsbidrag eller annat stöd skall
utgå vid elöverkänslighet förs fram i motionerna Bo203 (v)
yrkandena 1 och 2 samt Bo224 (fp) yrkande 1. Gemensamt för
motionerna är att i dem framhålls de svårigheter de
elöverkänsliga drabbas av och behovet av anpassningsåtgärder för
att i möjligaste mån komma till rätta med problemen. I
motionerna anförs dessutom att det i dag inte finns någon
enhetlighet i behandlingen av personer som är elöverkänsliga när
det gäller möjligheten att få bostadsanpassningsbidrag. Vissa
kommuner medger bidrag, medan andra kommuner säger nej. I motion
Bo203 (v) yrkande 3 föreslås dessutom att bidrag skall kunna
utgå till utrustning som krävs för att minska den sociala
isoleringen för elöverkänsliga. Slutligen anförs det motivledes
i motion So484 (kds) att stöd t.ex. i form av ett
elsaneringsbidrag bör erbjudas vid elöverkänslighet så snart
tillräcklig vetenskaplig dokumentation om orsakssambanden
föreligger.
Förslag som avser forskning kring elöverkänslighet m.m. förs
fram i fem motionsyrkanden. Även i dessa fall grundas förslagen
på de svårigheter som de elöverkänsliga drabbas av i hemmet och
på arbetet liksom i andra miljöer till följd av förekomsten av
elektriska apparater, elinstallationer m.m. I flera av
motionerna framhålls också vikten av att genom ytterligare
forskning få kunskap om de mekanismer m.m. som kan leda till
elöverkänslighet.
Enligt motion Bo203 (v) yrkande 4 bör forskningen inriktas mot
att dokumentera och utvärdera de åtgärder för rehabilitering och
symptomlindring som vidtagits i bostäder och på arbetsplatser.
Enligt motionen behövs också fortsatt forskning för att
vetenskapligt kunna fastställa elöverkänslighet. Förslaget i
motion Bo224 (fp) yrkande 4 innebär att pågående forskning om
hudskador vid bildskärmsarbete bör få fortsätta för att
klarlägga om sådant arbete har hälsofarliga effekter. I motion
Bo242 (c) yrkande 1 förordas forskning om sambandet mellan
elektromagnetiska fält och påverkan av metaller. I motion Bo244
(s) anförs att det behövs mer och intensifierad forskning kring
elöverkänslighet. Förslaget i motion Bo503 (m) innebär att
staten skall ta ett övergripande ansvar för att fortsatt
intensiv forskning bedrivs kring elöverkänslighet. Särskilt
viktigt anges det härvid vara att stödja fortsatta
provokationsstudier, utvärdering av försök med elsanering samt
forskning kring organiska skador. Slutligen anförs i motion
Bo245 (mp) yrkande 3 att forskningen kring radiofrekventa fält
bör intensifieras för att utröna vilka eventuella hälsorisker
som kan uppstå vid en omfattande användning av ficktelefoner.
Förslag som avser åtgärder m.m. i övrigt för dem som är
elöverkänsliga förs fram i fyra motionsyrkanden.
I motion Bo224 (fp) yrkande 2 förordas bredare information om
innehållet i Arbetarskyddsstyrelsens råd och anvisningar vad
gäller elöverkänslighet. Enligt motionärerna efterlevs inte
anvisningarna på alla företag och i alla delar av landet. I
motionens yrkande 3 ställs dessutom krav på att en gemensam
sanering skall göras av både bostad och arbetsplats vid
elöverkänslighet. Möjligheterna att uppnå bestående resultat
kräver enligt motionärerna insatser i såväl arbets- som
bostadsmiljö.
När rekommendationer ges vid bosättning eller vistelse i
närheten av elektriska och magnetiska fält bör enligt motion
Bo245 (mp) yrkande 4 försiktighetsprincipen tillämpas.
Med hänvisning till att försiktighetsprincipen bör tillämpas
föreslås i motion So500 (mp) yrkande 7 att endast sådan
byggteknik skall användas som gör att de elektromagnetiska
fälten skärmas av i våra byggnader.
Med anledning av vad som i de nu redovisade motionerna
förordats om insatser avseende elöverkänslighet m.m. vill
utskottet anföra följande.
Redan vid behandlingen av motsvarande motionsförslag vid
föregående riksmöte kunde utskottet konstatera att frågor om
elöverkänslighet liksom biologiska och medicinska effekter av
elektromagnetiska fält har uppmärksammats alltmer. Det innebär
bl.a. att fokuseringen på förhållanden som hör samman med dessa
frågor är fortsatt stor. Detta avspeglar sig också i det stora
antal motioner i ämnet som väckts under såväl årets som förra
årets allmänna motionstid.
Det för de nu behandlade motionerna gemensamma är således att
de ger uttryck för en oro över problemen med elöverkänslighet.
Utskottet delar nu liksom tidigare denna oro. Det är
naturligtvis inte tillfredsställande att människor har besvär
som allvarligt inskränker deras möjligheter att leva och verka i
den normala miljön. Starka skäl talar sålunda för att kraftfulla
och effektiva åtgärder måste vidtas för att komma till rätta med
problemen. Det är också denna uppfattning som ligger till grund
för bostadsutskottets och riksdagens tidigare ställningstagande
i frågan. Som redovisats ovan innebär också riksdagens beslut
våren 1994 att en bred översyn skall göras kring frågor om
elöverkänslighet. Samtidigt kan nu liksom tidigare konstateras
att det inte finns någon allmänt accepterad förklaring till
uppkomsten av elöverkänslighet.
De insatser som utskottet och riksdagen förordat avseende
elöverkänslighet innefattar, som framgår ovan, bl.a. en
inventering av omfattningen och inriktningen av pågående
utrednings- och forskningsinsatser. I uppdraget ingår även att
behandla frågan om bostadsanpassningsbidrag vid
elöverkänslighet. Arbetet skall enligt riksdagens beslut
genomföras utan dröjsmål och på ett sådant sätt att vunna
erfarenheter snabbt kan komma till praktisk tillämpning.
Regeringen har också anmodats att i lämpligt sammanhang för
riksdagen redovisa resultatet av genomförda insatser och de
åtgärder som vidtagits med anledning härav. Beslutet innebär
vidare att riksdagen om så anses erforderligt skall föreläggas
förslag i ärendet. Riksdagens tidigare ställningstagande innebär
att de förslag som förs fram i de nu aktuella motionerna i inte
ringa grad omfattas av redan förordade insatser m.m. Det finns
dock enligt utskottets mening anledning att överväga behovet av
ytterligare åtgärder på området.
En av utgångspunkterna för utskottets och riksdagens
ställningstagande vid föregående riksmöte var att det kunde
finnas anledning att vidta åtgärder även om orsakerna till
elöverkänslighet inte var kartlagda. Trots att det inte heller
nu finns någon allmänt accepterad förklaring till uppkomsten av
elöverkänslighet finns det enligt utskottets mening anledning
att dels poängtera vikten av att de insatser som riksdagen
tidigare förordat skyndsamt genomförs, dels överväga behovet av
att utöka dessa insatser. I många av de nu aktuella motionerna
förs fram krav på bostadsanpassningsbidrag eller annat kommunalt
stöd vid elöverkänslighet. För att få en allsidig belysning av
denna fråga bör enligt utskottets mening en kartläggning göras
av i vilken utsträckning kommunalt eller annat ekonomiskt stöd
har utgått och utgår till s.k. elsanering. I anslutning härtill
bör dessutom undersökas vilken typ av åtgärder stödet avsett,
hur omfattande stödet varit och de totala kostnaderna för
åtgärderna. Kartläggningen bör även omfatta i vilken
utsträckning vidtagna åtgärder lett till önskat resultat.
Den nu förordade kartläggningen m.m. bör enligt utskottets
mening bl.a. kunna ge underlag för en bedömning av effekterna av
olika elsanerande åtgärder och därmed också ligga till grund för
det fortsatta agerandet. För att ge ytterligare underlag för
vidare ställningstaganden bör det enligt utskottets mening
dessutom övervägas att genomföra något eller några
försöksprojekt där i dag känd teknik används för att nedbringa
eller helt ta bort de elektromagnetiska fälten. Enligt vad
utskottet erfarit finns också förslag framme till åtminstone ett
sådant projekt som snabbt kan sättas i gång. En förutsättning
för projektet bör dock vara att det systematiskt följs upp.
Vad utskottet nu med anledning av motionerna Bo203 (v), Bo212
(s), Bo224 (fp), Bo226 (s), Bo242 (c), Bo244 (s), Bo245 (mp)
yrkandena 3 och 4, Bo503 (m) samt So500 (mp) yrkande 7 anfört om
insatser avseende elöverkänslighet m.m. bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
Stöd till åtgärder i byggnaders inomhusmiljö
Som delvis redan framgått av bakgrundsbeskrivning och
redovisade överväganden i detta betänkande har staten under ett
antal år i olika former givit stöd till åtgärder för att
förbättra byggnaders inomhusmiljö. Det gäller såväl stöd direkt
riktade mot miljö- och hälsorelaterade åtgärder som stödformer
vilka har en mer allmän inriktning mot ombyggnads- och
reparationsåtgärder men som även kan användas för åtgärder som
förbättrar inomhusmiljön. Under de senaste åren har riksdagen
dessutom vid flera tillfällen fattat beslut om att av
arbetsmarknadspolitiska skäl införa tillfälligt utvidgade
stödmöjligheter för s.k. ROT-åtgärder i byggnader. Vissa av
dessa stöd har helt eller delvis varit inriktade mot
miljöförbättrande åtgärder. Här skall endast kortfattat omnämnas
de stödformer från vilka bidrag till miljöförbättrande åtgärder
kunnat utgå under senare tid.
Det ordinarie ombyggnadsstödet, dvs. stöd enligt förordningen
(1992:986) om statlig bostadsbyggnadssubvention, medges
visserligen endast till åtgärder av viss omfattning men kan även
användas till åtgärder som förbättrar inomhusklimatet. Det s.k.
RBF-stödet, dvs. stöd enligt förordningen (1983:974) om statligt
räntestöd vid förbättring av bostadshus, har under drygt tio års
tid kunnat utgå till vissa underhålls- och förbättringsåtgärder
i hyres- och bostadsrättshus. Bidragsformen är dock under
avveckling och stöd kan endast utgå om ansökan inlämnats före
det senaste årsskiftet. Bland de stöd som kunnat utgå under en
relativt lång period återfinns även de i tidigare avsnitt
behandlade stöden till radonåtgärder i egnahem (SFS 1988:372)
samt till åtgärder mot fukt- och mögelskador i småhus (SFS
1993:712).
De ROT-program med arbetsmarknadspolitisk inriktning som
riksdagen och regeringen beslutade om under riksmötena 1992/93
och 1993/94 innehöll en rad olika bidragsändamål (för en
sammanfattning hänvisas till bostadsutskottets yttrande
1994/95:BoU1y). Bland dessa bidrag kunde flera utnyttjas för
åtgärder som förbättrar byggnaders inomhusmiljö. Detta gäller
bl.a. för det stöd med högst 30 % som sedan år 1993 kunnat utgå
till underhåll och reparationer i bl.a. skolor och daghem. Denna
stödform, som har hanterats av Arbetsmarknadsverket, har vid
flera tillfällen fått ett medelstillskott genom riksdagsbeslut.
År 1993 infördes också en möjlighet till skattereduktion på 30 %
för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus (SFS 1993:672).
Sista ansökningsdag för denna reduktion var den 28 februari
1995. För allergisanering och andra miljöförbättrande åtgärder i
bostäder som påbörjades under våren eller försommaren 1994 kunde
ett bidrag på 10 % utgå. Som ovan beskrivits under avsnittet om
åtgärder mot radon i bostäder beslutade regeringen våren 1994
även om ett tillfälligt höjt radonbidrag.
Efter förslag från regeringen beslutade riksdagen hösten 1994
om ett investeringsprogram för ROT-åtgärder m.m. (prop.
1994/95:25, bet. FiU1, BoU1y). Medel anslogs för fortsatta
förbättringsåtgärder i skolor och andra offentliga lokaler samt
till stöd för ombyggnadsåtgärder i vissa bostäder för äldre och
handikappade. Vidare beslutades att ett extra statligt stöd på
15 % skall kunna utgå för förbättringar av bostäder (SFS
1994:1994). Stödet, som kan utgå till samtliga upplåtelseformer,
förutsätter bl.a. att åtgärderna skall vara påbörjade före den 1
oktober 1995. Samma tidsbegränsning gäller för det bidrag på
20 % som samtidigt infördes för stöd till åtgärder som
förbättrar inomhusklimatet i bostäder (SFS 1994:2030). Som ett
villkor för detta bidrag gäller bl.a. att byggnaden skall ha
genomgått föreskriven funktionskontroll av ventilationssystem.
Även i årets budgetproposition samt i motioner väckta under
årets allmänna motionstid har föreslagits stöd till åtgärder som
förbättrar olika byggnaders inomhusmiljö. Utskottet redovisar
nedan dessa förslag och överväger därefter frågan om stöd och
anslag till åtgärder i byggnaders inomhusmiljö.
Regeringen föreslår i budgetpropositionen att medel för
budgetåret 1995/96 anvisas för bidrag till förbättring av
inomhusklimatet i bl.a. skolor och daghem. Det framhålls som
angeläget att skyndsamt rätta till de problem som uppdagas vid
den obligatoriska funktionskontrollen av ventilationssystemen
samt därefter andra problem med inomhusklimatet just i de
byggnader där barn och ungdomar vistas. I propositionen föreslås
att 125 miljoner kronor avsätts för bidrag till dessa ändamål.
Bidraget föreslås lämnas med 30 % av en skälig kostnad för
åtgärderna. Bidragsverksamheten förutsätts handhas av Boverket
och länsstyrelserna.
I motion Bo231 (m) yrkande 4 föreslås att riksdagen avvisar
regeringens förslag om en ny stödform och ett nytt anslag för
förbättring av inomhusklimatet i skolor och daghem m.m.
Motionärerna anför att många lokaler visserligen är i behov av
åtgärder men att det åligger varje fastighetsägare att själv ta
ansvar för reparation, underhåll och upprustning av sina
lokaler.
I två partimotioner från Miljöpartiet, N270 yrkande 13 samt
A275 yrkande 8, föreslås att ett nytt anslag införs för bidrag
till allergisanering av sjuka hus, framför allt skolor, daghem
m.m. Förslagen innebär att 3 miljarder kronor anslås för detta
ändamål under budgetåret 1995/96. I motion A275 finns även ett
yrkande 9 med innebörden att bidraget till byggnadsfirmor vid
allergisanering ges på så sätt att 70 % av arbetskraften utgörs
av arbetslösa och resterande 30 % av den egna arbetskraften.
I motion Bo237 (v) diskuteras bl.a. användningen av det stöd
till förbättring av inomhusklimatet som föreslås i
budgetpropositionen. Motionärerna anför att enbart åtgärder i
ventilationssystemen inte utgör någon lösning på problemet med
allergier på grund av inomhusmiljön. Orsakerna till problemen
anses i stället stå att finna i fuktiga golv m.m. I motionens
yrkande 3 föreslås att riksdagen i ett tillkännagivande begär
att regeringen i kompletteringspropositionen återkommer med
förslag till åtgärder mot fukt- och mögelskador samt sjuka
hus-problemet i övrigt.
Kristdemokratiska samhällspartiet föreslår i partimotionen
Ub368 yrkande 4 att riksdagen i ett tillkännagivande till
regeringen uttalar att de ROT-bidrag som kommer kommunerna till
del i första hand bör användas till allergisanering i lokaler
där barn och ungdomar vistas dagligen. Motionärerna anför att
trots det kärva ekonomiska läget är åtgärder för att rätta till
missförhållanden som kan leda till allergiproblem något som
måste ha hög prioritet.
Utskottet kan konstera att de ovan redovisade förslagen om
allergisanering och förbättring av inomhusklimatet i olika typer
av byggnader onekligen har ett starkt samband med det förslag om
ett program för att förbättra inomhusklimatet i bostäder och
offentliga lokaler som aktualiserats i samband med uppgörelsen
mellan regeringen och Miljöpartiet om vissa
arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Regeringen har aviserat att
förslag i frågan är att vänta i samband med att
kompletteringspropositionen avges senare i vår. En lämplig
behandlingsordning synes mot denna bakgrund vara att utskottet
först tar ställning till förslaget i budgetpropositionen och
därefter redovisar vissa överväganden om ytterligare insatser på
området, föreslagna dels i motioner, dels i uppgörelsen om ett
allergisaneringsprogram m.m.
Bostadsutskottet tillstyrker förslaget i budgetpropositionen
om att införa ett bidrag till förbättring av inomhusmiljön
samt förordar att riksdagen nu godkänner ändamålet med den
redovisade bidragsverksamheten såvitt nu är i fråga. Utskottet,
som finner det redovisade ändamålet med verksamheten synnerligen
angeläget, vill i sammanhanget även hänvisa till vad som ovan i
avsnittet Krav på ventilation förordats i frågan. Särskilt stor
vikt måste således läggas vid att de hälsovådliga miljöer som
finns i byggnader där barn och ungdomar dagligen vistas snarast
åtgärdas. Det föreslagna bidraget är en av de åtgärder som bör
vidtas för att påskynda detta arbete. Det bör emellertid
samtidigt understrykas att ansvaret för att åtgärderna verkligen
vidtas vilar på ägarna till de aktuella fastigheterna samt på
huvudmännen för de verksamheter som bedrivs i dem. Förslaget i
motion Bo231 (m) yrkande 4 om att avslå vad regeringen förordat
om bidraget avstyrks såvitt nu är i fråga.
Utskottet tillstyrker även regeringsförslaget om att
anslaget för bidrag till förbättring av inomhusmiljö bestäms
till 125 miljoner kronor för budgetåret 1995/96 samt avstyrker
motion Bo231 (m) yrkande 4 även i denna del.
Utskottets ovanstående ställningstagande utgår bl.a. från
förutsättningen att behovet av en samordning mellan det nu
förordade bidraget och det stöd som kan komma att utgå inom
ramen för det aviserade allergisaneringsprogrammet kommer att
övervägas. I den mån pågående överväganden i regeringskansliet
ger anledning till omprövning också av ändamålet med och
inriktningen av det nu diskuterade stödet är det naturligt att
regeringen återkommer i ärendet. När det gäller de av regeringen
aviserade nya förslagen om ytterligare satsningar på att
förbättra inomhusmiljön bl.a. genom allergisaneringar av
bostäder och offentliga lokaler vill utskottet anföra följande.
Vid utskottets beredning av frågor om byggnaders inomhusmiljö
m.m. har framkommit vissa synpunkter utöver de ovan redovisade
som föranleder utskottet till överväganden inför regeringens
aviserade förslag. I detta sammanhang har beaktats vad i
budgetpropositionen samt i de ovan refererade motionerna (mp),
(v) och (kds) anförts.
Det bör inledningsvis understrykas att utskottet genom sina
överväganden inte tar ställning till frågan om möjligheten att
finansiera de diskuterade åtgärderna. Finansieringsfrågan bör i
första hand övervägas utifrån finanspolitiska utgångspunkter och
är därmed inte en fråga för bostadsutskottet. Utgångspunkten för
utskottets ställningstagande till flera av de motioner som
behandlas i detta betänkande är att finansieringsfrågorna kan
lösas. Regeringen avser, som framgår ovan, att förelägga
riksdagen en proposition i ärendet senare i vår. Riksdagen har
också nyligen i anslutning till sitt beslut om stöd för
nyanställningar (bet. 1994/95:AU20 s. 13) förordat att ett
sådant förslag läggs fram senast i samband med
kompletteringspropositionen.
Den inledande redovisningen i detta avsnitt avseende
samhällets stöd till bl.a. miljöförbättrande åtgärder i
bostäder, skolor m.m. visar att ett antal olika bidragsformer
kunnat användas på detta område under de senaste åren. Vad
gäller de "ordinarie" stödformerna har dessa i huvudsak klart
avgränsade syften och är avstämda mot varandra vad gäller
stödvillkor m.m. När det gäller de stödformer som under de
senaste åren tillskapats med arbetsmarknadspolitiska medel kan
det dock konstateras att samma typ av åtgärder i viss
utsträckning kunnat stödjas med olika former av bidrag. Den
administrativa hanteringen av bidragen har varierat och olika
myndigheter har haft huvudansvaret för information, beslut m.m.
trots att stöden i stor utsträckning riktats till samma grupp
avnämare. Bidragsformernas tidsmässiga avgränsning har i vissa
fall varit mycket snäv och ibland inte givit praktisk möjlighet
för fastighetsägare att vidta nödvändigt projekteringsarbete.
Det ovan anförda är inte avsett att vara någon kritik mot att
arbetsmarknadspolitiska satsningar gjorts på den s.k.
ROT-sektorn. Tvärtom har bostadsutskottet varit en av de främsta
tillskyndarna till att ledig kapacitet inom byggsektorn under
rådande lågkonjunktur utnyttjas för att genomföra nödvändiga och
önskvärda reparations- och underhållsarbeten m.m. i bostäder och
andra byggnader. Det bör också understrykas att det i huvudsak
rått bred politisk enighet om behovet av satsningar inom detta
område även om åsikterna om lämplig stödutformning m.m. ibland
gått isär. Det ligger också i sakens natur att
arbetsmarknadspolitikens medel snabbt måste anpassas till den
rådande situationen och att sektorsynpunkterna därmed inte
alltid till fullo hinner beaktas.
Vad utskottet närmast vill belysa är vilka erfarenheter och
slutsatser som sammantaget bör dras av insatserna under de
senaste åren -- detta inför övervägandena om ytterligare
satsningar på framför allt vissa miljöförbättrande åtgärder som
regeringen aviserat. En sådan slutsats är att det för den
enskilde torde varit svårt att överblicka vilka stödformer som
stått till buds vid olika tidpunkter samt vilken myndighet som
haft ansvaret för att förmedla bidragen. Vidare torde
uppföljningen av stödens effektivitet från såväl
arbetsmarknadens som byggsektorns synvinkel försvåras om
villkoren för och administrationen av stöden ändras alltför
ofta.
En strävan bör således vara att en samordning så långt det är
praktiskt möjligt kommer till stånd för de olika stöd som kan
utgå till de miljöförbättrande åtgärder och som nu är aktuella.
Vad gäller administrationen av stöden kan noteras att Boverket
och länsstyrelserna givits detta ansvar för det stöd till
åtgärder som förbättrar inomhusklimatet som riksdagen beslutade
om hösten 1994. Även det stöd till motsvarande åtgärder i
skolor, daghem m.m. som föreslagits i budgetpropositionen
förutsätts hanteras av dessa myndigheter. Det förefaller mot
denna bakgrund naturligt att även de insatser som nu diskuteras
inom ramen för ett program för allergisanering samordnas såväl
administrativt som i övrigt med redan existerande eller
beslutade stödformer. En sådan ordning torde bl.a. underlätta
informationen om stödmöjligheterna. Det bör även övervägas om
särskilda resurser behöver avsättas för denna
informationsverksamhet.
En strävan efter samordning utesluter inte att det även kan
vara lämpligt att överväga riktade satsningar mot speciella
områden. De av utskottet ovan förordade insatserna bl.a. vad
gäller ett miljö- och hälsoriktigt byggande och elsanering kan
vara exempel på sådana riktade åtgärder. När det gäller
bostadssektorn bör också kunna övervägas om skäl finns att
särskilt uppmärksamma behovet av insatser för inomhusklimatet i
vissa delar av bostadsbeståndet. Utskottet syftar här på
bostadsområden som tillkommit under perioder när
produktionsnivåerna varit mycket höga och man samtidigt
introducerat nya lösningar och material som senare visat sig
vara mindre lämpliga.
I samband med att regeringen offentliggjorde planerna på att
satsa 2 miljarder kronor på byggnaders inomhusmiljö angavs att
programmet skall syfta till att förbättra inomhusklimatet i
bostäder och offentliga lokaler, t.ex. skolor och daghem. Vidare
angavs att en mycket viktig del i programmet bör vara åtgärder
för allergisanering. Utskottet anser att ett stöd med denna
inriktning ligger väl i linje med vad utskottet tidigare anfört
samt med vad i flera motioner förordats. Ett arbete pågår också
inom regeringskansliet med att konkretisera programmet. Det får
förutsättas att de i motioner och i detta betänkande diskuterade
frågorna om bl.a. förbättrad ventilation, sanering av
mögelskador, utbyte av fuktigt eller emitterande byggmaterial
m.m. därvid kommer att beaktas.
Med den tidsplan som regeringen aviserat kommer förslaget om
det aktuella programmet att föreläggas riksdagen senare i vår i
samband med kompletteringspropositionen. Utskottet har ovan
bl.a. påtalat behovet av överväganden om möjligheten till
samordning med andra stöd inom området. Mot bakgrund av den
behandlingsordning som råder inom riksdagen och för att
underlätta en sammanhållen prövning förefaller det lämpligt att
förslagen om ett allergisaneringsprogram särredovisas i en del
av kompletteringspropositionen eller, om så befinns lämpligare,
föreläggs riksdagen i en särproposition.
Vad utskottet ovan anfört om ytterligare satsningar på att
förbättra inomhusmiljön bör riksdagen med anledning av
Miljöpartiets partimotioner A275 yrkandena 8 och 9 samt N270
yrkande 13, Kristdemokraternas partimotion Ub368 yrkande 4 och
motion Bo237 (v) yrkande 3 som sin mening ge regeringen till
känna.
Byggforskning
Byggforskningens inriktning m.m.
I samband med det forskningspolitiska beslutet våren 1993
fattade riksdagen beslut om riktlinjerna för den statligt
finansierade byggforskningen under de närmaste åren (prop.
1992/93:170, bet. BoU23). I budgetpropositionen anger regeringen
att dessa riktlinjer bör gälla även för budgetåret 1995/96. De
förslag som läggs fram i budgetpropositionen om anslag m.m. till
Statens råd för byggnadsforskning (BFR) och till bidrag till
FoU-arbetet inom sektorn utgår därför från förutsättningen att
verksamheten fortsatt bedrivs i enlighet med 1993 års beslut.
Under årets allmänna motionstid har i två motioner tagits upp
förslag om inriktningen av byggforskningen m.m. Utskottet
inleder sin behandling av frågor om byggforskningen med dessa
motionsyrkanden.
Forskningen om grönområden i tätorter kan enligt vad som
anförs i motion Bo540 (c) bidra till en bärkraftig
tätortsutveckling med kretsloppsinriktning och biologisk
mångfald. Motionärerna menar att den överflyttning av
finansieringsansvaret för grönyteforskningen från BFR till
Skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR) som skedde i samband
med 1993 års forskningspolitiska beslut riskerar att få
allvarliga konsekvenser för forskningsområdet. Det hävdas i
motionen bl.a. att inriktningen av forskningen har ändrats och
att anslagen minskat efter överflyttningen av
finansieringsansvaret. Mot denna bakgrund föreslås i motionens
yrkande 3 att BFR återfår finansieringsansvaret för
grönyteforskningen. I yrkande 5, såvitt nu är i fråga, föreslås
att 13 miljoner kronor anslås till forskningsområdet genom att
anslaget till byggforskningen höjs med 7,5 miljoner kronor och
att resterande 5,5 miljoner kronor förs över från de medel som
anslås till SJFR. Dessa medel avses delvis användas för
finansieringen av Movium, som är ett samarbetsorgan för
intressenter av den yttre miljön i tätorter.
Bostadsutskottet delar motionärernas syn på vikten av att en
FoU-verksamhet avseende tätorternas yttre miljö
upprätthålls. Betydelsen av dessa frågor har under de senaste
åren alltmer kommit att uppmärksammas såväl inom landet som i
det internationella samarbetet i samhällsplaneringsfrågor. I ett
av Plan- och byggutredningens delbetänkanden (SOU 1994:36)
övervägs särskilt hur frågor om tätorternas grönområden skall
behandlas i planeringssammanhang. Utredningen understryker också
behovet av forskning och utbildning i dessa frågor.
De farhågor om ändrad inriktning och minskade anslag som
framförs i motionen anser sig utskottet inte nu ha underlag att
bedöma eftersom den nya ordningen för finansieringsansvaret har
tillämpats under mindre än två år. Utskottet förutsätter dock
att överflyttningen av ansvaret inte i sig kommer att innebära
någon förändrad inriktning av grönyteforskningen. Detta var
heller inte avsikten med riksdagsbeslutet år 1993. Det får
således förutsättas att den del av verksamheten som behandlar
frågor om samspelet mellan grönytor och den byggda miljön m.m.
ges fortsatt stöd på den förutsatta nivån. Skulle så inte bli
fallet finns anledning för regeringen och riksdagen att åter
uppmärksamma denna fråga. Med hänvisning till det anförda
avstyrker utskottet motion Bo540 (c) yrkandena 3 och 5, det
sistnämnda yrkandet såvitt nu är i fråga.
I Kristdemokratiska samhällspartiets partimotion N403 yrkande
8, såvitt nu är i fråga, föreslås att det statliga stödet till
experimentbyggande ökas och att 5 miljoner kronor anvisas för
detta ändamål. Enligt vad som anförs i motionen har minskade
anslag till FoU-verksamheten inneburit att inga
experimentbyggnadsprojekt av omfattning kan komma till stånd.
Även utskottet anser att det är angeläget att möjlighet ges
att sprida erfarenheter från forskningsresultat genom att
exempelvis visa upp studieobjekt i full skala.
Experimentbyggande har enligt vad BFR anfört i olika
sammanhang   visat sig vara ett effektivt sätt att implementera
tekniska lösningar och planeringsmetoder i den byggda miljön.
Utskottet är medvetet om att de besparingskrav som lagts på
forskningen inom sektorn samt ändrad anslagsteknik vad gäller
medelstilldelningen till experimentbyggande medfört att
satsningarna på denna del i FoU-kedjan starkt reducerats under
de senaste åren. De önskemål om ökad branschmedverkan i
finansieringen av FoU-verksamheten inom sektorn som riksdagen
vid flera tillfällen framfört gäller inte minst den del av
verksamheten som avser att utvärdera prototyp- och
fullskalebyggande av nya lösningar. BFR föreslår i sin senaste
anslagsframställning att behovet av medel till
experimentbyggande beaktas bl.a. inom ramen för den pågående
utredningen om energisystemets omläggning.
Mot bakgrund av de besparingskrav som gäller för större delen
av den statliga verksamheten och därmed även för byggforskningen
anser sig utskottet inte kunna ställa sig bakom motionsförslaget
om ökade medel för experimentbyggande. Det får dock förutsättas
att fördelningen av de medel som anslås till BFR för bygg- och
energiforskning sker på ett sådant sätt att även behovet av
experimentbyggande och studieobjekt beaktas. Som BFR anfört kan
det givetvis i olika sammanhang finnas anledning att överväga
behovet av ökade satsningar på detta område. Utskottet har också
ovan förordat att vissa insatser av experimentbyggnadskaraktär
bör övervägas i fråga om miljö- och hälsoriktigt byggande,
återanvändning i byggandet samt elsanering. Partimotion N403
(kds) yrkande 8, såvitt nu är i fråga, avstyrks med hänvisning
till det anförda.
Anslag till byggforskningen
Regeringen föreslår i budgetpropositionen att ett ramanslag på
34,5 miljoner kronor anvisas till förvaltningskostnader för
BFR för budgetåret 1995/96. Utskottet tillstyrker detta
förslag.
Vidare föreslår regeringen att anslaget Byggforskning som
används för att finansiera den FoU som stöds av BFR förs upp med
247,1 miljoner kronor för budgetåret 1995/96. Som framgått ovan
föreslås i två motioner en ökad statlig finansiering av denna
forskning. Dessa förslag innebär även att anslaget till
Byggforskning bör föras upp med större belopp än vad regeringen
föreslagit. Motion Bo540 (c) yrkande 5, såvitt nu är i fråga,
innebär ett i förhållande till regeringens förslag med 7,5
miljoner kronor förhöjt anslag. I partimotionen N403 (kds)
yrkande 8, såvitt nu är i fråga, föreslås att anslaget tillförs
5 miljoner kronor mer än regeringen föreslagit.
Utskottet har ovan avstyrkt de sakyrkanden som ligger till
grund till förslagen om höjda anslag till byggforskning. Av
detta skäl avstyrks även de nu aktuella motionsyrkandena.
Regeringens förslag tillstyrks.
Beslut om att bidra till finansieringen av ett
forskningsprojekt medför ofta ett åtagande som sträcker sig över
flera budgetår. För att BFR skall kunna göra dessa åtaganden har
riksdagen för budgetåret 1994/95, liksom för tidigare budgetår,
bemyndigat regeringen att ta på sig ekonomiska förpliktelser för
de kommande fem budgetåren. Förslaget i årets budgetproposition
innebär att regeringen skall bemyndigas att under budgetåret
1995/96 låta staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband
med stöd till byggforskningen som innebär åtaganden om högst 100
miljoner kronor under budgetåret 1997, högst 60 miljoner kronor
under budgetåret 1998 samt högst 25 miljoner kronor under vart
och ett av budgetåren 1999 och 2000.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om bemyndiganden
för stöd till byggforskning.

Hemställan

Utskottet hemställer
1. beträffande ett miljö- och hälsoriktigt byggande och
boende
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Bo215
yrkande 1, 1994/95:Bo235, 1994/95:Bo237 yrkande 5,
1994/95:Bo240, 1994/95:Bo504 yrkandena 3 och 7,
1994/95:Bo518 yrkande 3, 1994/95:Bo519 yrkandena 1 och
2, 1994/95:Bo521, 1994/95:Bo531 yrkande 3, 1994/95:Bo533,
1994/95:N270 yrkande 14, 1994/95:So484 yrkandena 23 och 26
samt 1994/95:So500 yrkande 2 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
res. 1 (m)
2. beträffande återanvändning och återvinning i byggandet
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Bo215
yrkande 3, 1994/95:Bo222 samt 1994/95:Bo510 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
res. 2 (m)
3. beträffande kommunala energi- och miljörådgivare
att riksdagen avslår motion 1994/95:Bo520,
res. 3 (v, mp)
4. beträffande utvidgning av byggfelsförsäkringen
att riksdagen avslår motion 1994/95:Bo518 yrkande 1,
res. 4 (v, mp)
5. beträffande "Svensk Husprovning AB"
att riksdagen avslår motion 1994/95:Bo518 yrkande 2,
res. 5 (v, mp)
6. beträffande krav på luftflöden m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Bo504 yrkande 2,
1994/95:Bo512, 1994/95:A275 yrkande 10 och 1994/95:So484 yrkande
22,
res. 6 (mp)
7. beträffande användning av återluft
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Bo502 och
1994/95:Bo541,
res. 7 (fp)
res. 8 (mp)
8. beträffande reglerna för radonbidraget
att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:100 bilaga
13 och motion 1994/95:Bo229 yrkandena 5 och 6
a) inte godkänner den i propositionen förordade ändringen i
det statliga bidraget till åtgärder mot radon i småhus,
b) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
9. beträffande anslag till radonbidrag
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga
13 och med avslag på motion 1994/95:Bo229 yrkande 7    till
Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder för budgetåret
1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 25 000 000 kr,
10. beträffande åtgärder för att öka radoninsatserna
att riksdagen avslår motion 1994/95:Bo229 yrkande 4,
11. beträffande gränsvärden för radon
att riksdagen avslår motion 1994/95:Bo518 yrkande 4,
res. 9 (v, mp)
12. beträffande stödvillkoren för bidrag till fukt- och
mögelskador
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga
13 godkänner den förordade ändringen i det statliga  stödet till
fukt- och mögelskadade småhus,
13. beträffande ramen för bidrag till Fonden för fukt- och
mögelskador
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga
13 medger att ramen för bidrag till Fonden för fukt- och
mögelskador vidgas till 485 000 000 kr,
14. beträffande anslaget till Fonden för fukt- och
mögelskador
att riksdagen  med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga
13 till Bidrag till Fonden för fukt- och mögelskador för
budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på
105 000 000 kr,
15. beträffande elöverkänslighet m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Bo203,
1994/95:Bo212, 1994/95:Bo224, 1994/95:Bo226, 1994/95:Bo242,
1994/95:Bo244, 1994/95:Bo245 yrkandena 3 och 4, 1994/95:Bo503
samt 1994/95:So500 yrkande 7 som sin mening ger regeringen
till känna vad  utskottet anfört,
res. 10 (m)
16. beträffande bidrag till förbättring av inomhusmiljön
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100  bilaga
13 och med avslag på motion 1994/95:Bo231 yrkande 4 i
motsvarande del godkänner ändamålet med den redovisade
bidragsverksamheten,
res. 11 (m)
17. beträffande anslaget för bidrag till förbättring av
inomhusmiljön
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga
13 och med avslag på motion 1994/95:Bo231 yrkande 4 i
motsvarande del till Bidrag till förbättring av
inomhusklimatet för budgetåret 1995/96 anvisar ett
reservationsanslag på 125 000 000 kr,
res. 12 (m) -- villk. res. 11
18. beträffande ytterligare satsningar på att förbättra
inomhusmiljön
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Bo237
yrkande 3, 1994/95:A275 yrkandena 8 och 9, 1994/95:N270 yrkande
13 och 1994/95:Ub368 yrkande 4 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
res. 13 (m)
19. beträffande FoU-verksamhet avseende tätorternas yttre
miljö
att riksdagen avslår motion 1994/95:Bo540 yrkandena 3 och 5,
det sistnämnda yrkandet i motsvarande del,
res. 14 (c)
20. beträffande experimentbyggande
att riksdagen avslår motion 1994/95:N403 yrkande 8 i
motsvarande del,
21. beträffande förvaltningskostnader för BFR
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga
13 till Statens råd för byggnadsforskning:
Förvaltningskostnader för budgetåret 1995/96 anvisar ett
ramanslag på 34 500 000 kr,
22. beträffande anslag till byggforskning
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga
13 och med avslag på motionerna 1994/95:Bo540 yrkande 5 och
1994/95:N403 yrkande 8, båda motionsyrkandena i motsvarande del,
till Byggforskning för budgetåret 1995/96 anvisar ett
reservationsanslag på 247 100 000 kr,
res. 15 (c) -- villk. res. 14
23. beträffande bemyndiganden för stöd till byggforskning
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga
13 bemyndigar regeringen att i enlighet med vad i propositionen
anförts, under budgetåret 1995/96, låta staten ta på sig
ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till byggforskning
som innebär åtaganden om högst 100 000 000 kr under
budgetåret 1997, högst 60 000 000 kr under budgetåret 1998,
högst 25 000 000 kr under budgetåret 1999 och högst
25 000 000 kr under budgetåret 2000.
Stockholm den 16 mars 1995
På bostadsutskottets vägnar
Knut Billing
I beslutet har deltagit: Knut Billing (m),
Lennart Nilsson (s), Rune Evensson (s), Britta Sundin (s),
Marianne Carlström (s), Sten Andersson (m), Lars Stjernkvist
(s), Ingrid Skeppstedt (c), Lena Larsson (s), Stig Grauers (m),
Erling Bager (fp), Lilian Virgin (s), Owe Hellberg (v),
Carina Moberg (s), Inga Berggren (m), Per Lager (mp) och
Ulf Björklund (kds).

Reservationer

1. Ett miljö- och hälsoriktigt byggande och boende (mom. 1)
Knut Billing, Sten Andersson, Stig Grauers och Inga Berggren
(alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12
börjar med "Miljö- och hälsoaspekterna" och på s. 14 slutar med
"till känna" bort ha följande lydelse:
Det har under senare år funnits ett betydande intresse från
såväl boende, som byggare och fastighetsägare för ett byggande
och boende där miljö- och hälsoaspekterna satts i förgrunden. På
grundval av den efterfrågan som detta skapat har också ett
betydande antal projekt med olika grad av miljöinriktning kommit
till stånd under senare år. Det har rört sig om allt från hela
s.k. ekobyar till mera begränsade insatser i form av
energibesparande åtgärder, kompostering m.m. Även om den
kraftiga nedgången i byggandet också har påverkat denna typ av
projekt pågår det i dag aktiviteter av olika slag som avser
ekologiskt och miljömässigt inriktade projekt.
Samhället har i olika avseenden medverkat till att många
ekologiskt inriktade byggprojekt har kunnat komma till
utförande. Det gäller bl.a. genom stödet till byggnadsforskning
och experimentbyggande. Flera projekt med en inriktning på
ekologiskt byggande har också kunnat genomföras inom ramen för
statens reguljära stöd till byggandet. Härutöver har också
initiativ tagits från bl.a. Boverket och Byggforskningsrådet som
syftar till att lyfta fram och belysa frågor kring ekologiskt
byggande. Till detta kommer de projekt m.m. med denna inriktning
som tillkommit på initiativ från olika bygg- och bostadsföretag.
På förslag av den förra regeringen beslutade riksdagen år 1993
om en ändring i plan- och bygglagen (PBL) som innebär att det i
lagens portalparagraf (1 kap. 1 §) införts en bestämmelse om att
planläggning skall främja en långsiktigt hållbar livsmiljö.
Dessutom har plan- och byggutredningen i sitt betänkande Miljö
och fysisk planering (SOU 1994:36) lagt fram förslag till
ändringar i PBL som syftar till att åstadkomma en ökad
miljöhänsyn i planering och byggande. Förslagen gäller bl.a.
förstärkt översiktsplanering med tydligare krav på redovisning
av miljöförhållanden m.m., utvidgning av kravet på
miljökonsekvensbeskrivningar samt åtgärder för att säkra
återanvändning och återvinning av byggmaterial. Sammantaget ger
sålunda redan beslutade liksom föreslagna lagändringar uttryck
för en ökad ambitionsnivå när det gäller att anpassa bebyggelsen
till de krav miljön ställer.
Den kortfattade redovisningen ovan visar att en rad åtgärder
redan har vidtagits som lett till att flera ekologiskt inriktade
byggprojekt m.m. kommit till stånd. Vidtagna och föreslagna
ändringar i PBL är ett uttryck för den ökade vikt som måste
fästas vid att framtidens byggande skall ske i former som
tryggar en långsiktigt hållbar utveckling. Det är närmast en
självklarhet att staten och kommunerna även fortsättningsvis
kommer att på ett positivt sätt verka för att projekt av denna
typ förverkligas. Det finns inte heller anledning till annat
antagande än att byggherrar och fastighetsägare kommer att
erbjuda ett ekologiskt boende i den utsträckning som ett sådant
boende efterfrågas av alltmer medvetna bostadskonsumenter.
Utskottet är mot bakgrund härav inte berett förorda ytterligare
åtgärder i enlighet med förslagen i motionerna Bo215 (v) yrkande
1, Bo235 (s), Bo237 (v) yrkande 5, Bo240 (s), Bo504 (kds)
yrkandena 3 och 7, Bo518 (mp) yrkande 3, Bo519 (mp) yrkandena 1
och 2, Bo521 (mp), Bo531 (v) yrkande 3, Bo533 (mp), N270 (mp)
yrkande 14, So484 (kds) yrkandena 23 och 26 samt So500 (mp)
yrkande 2. Motionerna avstyrks.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
1. beträffande ett miljö- och hälsoriktigt byggande och
boende
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Bo215 yrkande 1,
1994/95:Bo235, 1994/95:Bo237 yrkande 5, 1994/95:Bo240,
1994/95:Bo504 yrkandena 3 och 7, 1994/95:Bo518 yrkande 3,
1994/95:Bo519 yrkandena 1 och 2, 1994/95:Bo521, 1994/95:Bo531
yrkande 3, 1994/95:Bo533, 1994/95:N270 yrkande 14,
1994/95:So484 yrkandena 23 och 26 samt 1994/95:So500
yrkande 2,
2. Återanvändning och återvinning i byggandet (mom. 2)
Knut Billing, Sten Andersson, Stig Grauers och Inga Berggren
(alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15
börjar med "Utskottet har" och på s. 16 slutar med "till känna"
bort ha följande lydelse:
Även om det inte ingått som en förutsättning när dagens
byggnader uppfördes att de skulle kunna återvinnas torde
betingelserna i många fall vara goda för att t.ex. genom
återanvändning ta till vara det rivningsmaterial som i dag till
övervägande del bara deponeras. Inte minst exempel från bl.a.
Tyskland och Danmark visar att det finns en betydande
återvinningspotential i byggnader. Det torde mot denna bakgrund
finnas goda förutsättningar att väsentligt öka
återvinningsgraden också i Sverige. Det finns också tecken på
att intresset för att ta till vara och återvända byggmaterial
har ökat under senare år. Ett exempel på detta är Byggsektorns
kretsloppsråd som nyligen bildats av företrädare för
byggherrar/fastighetsägare, arkitekter/konsulter, byggindustrin
samt byggmaterialindustrin.
Det finns i dag ett betydande samförstånd om att återvinningen
i byggandet måste öka. Ett omfattande arbete med denna
inriktning pågår också. Förutom de insatser som initierats av
byggbranschen ingår i det i Kretsloppsdelegationens arbete att
överväga frågan om ett utökat producentansvar för bl.a.
byggsektorn. En utökning av ansvaret är avsedd att ge underlag
för en bättre återvinning av de byggnader som produceras i
framtiden. Ett problem i detta sammanhang är dock den långa
brukstid som en byggnad normalt har. Det är naturligtvis
förknippat med stora svårigheter att i förväg förutse alla de
problem m.m. som kan uppstå när en byggnad som uppförs skall
återvinnas om femtio eller hundra år eller efter ännu längre
tid. Som redovisats ovan har dessutom Plan- och byggutredningen
lagt fram förslag till ändringar i PBL som syftar till att säkra
återvinningen och återanvändningen av byggmaterial.
Enligt utskottets mening bör resultatet av redan påbörjade
insatser samt pågående överväganden m.m. avvaktas, varför
motionerna Bo215 (v) yrkande  3, Bo222 (s) samt Bo510 (mp)
avstyrks.
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:2. beträffande återanvändning och återvinning i
byggandet
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Bo215 yrkande 3,
1994/95:Bo222 samt 1994/95:Bo510,
3. Kommunala energi- och miljörådgivare (mom. 3)
Owe Hellberg (v) och Per Lager (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16
börjar med "Det ligger" och på s. 17 slutar med "Bo520 (mp)
avstyrks" bort ha följande lydelse:
1970-talets energikris aktualiserade på ett mycket påtagligt
sätt behovet av att hushålla med energin i våra byggnader. Denna
medvetenhet ledde också till att energibesparande åtgärder
vidtogs i betydande omfattning. I inte ringa utsträckning skedde
detta med statligt stöd. För att stimulera verksamheten och för
att bygga upp kompetensen på området infördes samtidigt ett stöd
till kommunal energirådgivning. Genom stödet, som kunde utgå
fram till år 1986, byggdes en lokalt förankrad
rådgivningsverksamhet m.m. upp i landets kommuner. Verksamheten
har varit av stort värde bl.a. när det gäller att få till stånd
en förbättrad energihushållning. Sedan statens bidrag till
kommunerna togs bort har dock energirådgivningen successivt
trappats ned. Detta är en olycklig utveckling inte minst med
hänsyn till att tidpunkten för kärnkraftsavvecklingen rycker
allt närmare.
Det finns enligt utskottets mening mot bakgrund av de goda
erfarenheterna av verksamheten med kommunala energirådgivare
anledning att nu vidta åtgärder för att säkra ett återinförande
av energirådgivningen i landets samtliga kommuner. Den nu
förordade rådgivningen bör dock ges en betydligt bredare
inriktning än den hittillsvarande verksamheten. Det betyder att
den också bör omfatta miljöåtgärder m.m. Syftet med rådgivningen
bör sålunda vara att ge förutsättningar för ett byggande och
boende som ger en i vid bemärkelse god resurshushållning. I
enlighet med förslaget i den nu behandlade motionen (mp) bör det
därför införas en obligatorisk, kommunal energi- och
miljörådgivning som även erhåller stöd från staten. Formerna
m.m. för rådgivningen bör kunna anpassas efter behoven och
förutsättningarna i resp. kommun.
Det bör ankomma på regeringen att utarbeta förslag med den nu
förordade inriktningen. Vad utskottet ovan med anledning av
motion Bo520 (mp) anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:3. beträffande kommunala energi- och
miljörådgivare
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Bo520 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Utvidgning av byggfelsförsäkringen (mom. 4)
Owe Hellberg (v) och Per Lager (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17
börjar med "Vad gäller" och slutar med "yrkande 1" bort ha
följande lydelse:
Utskottet kan instämma i förslaget om att byggfelsförsäkringen
bör utvidgas till att även omfatta arbets-, fritids- och
skollokaler. En försäkring med denna omfattning föreslogs redan
i den utredning som först lade fram förslag på området (Ds
1990:14). Vid riksdagsbehandlingen av frågan ansågs emellertid
att försäkringssystemet först borde introduceras för
flerbostadshus och först därefter utvidgas till att omfatta även
andra typer av byggnader. Utskottet anser emellertid att
återkommande rapporter om brister i byggnader motiverar att
formerna för en utvidgning nu övervägs. Regeringen bör snarast
ta upp frågan till behandling och därefter återkomma till
riksdagen med förslag om ändringar i lagen om
byggfelsförsäkring.
Vad utskottet ovan anfört med anledning av motion Bo518 (mp)
yrkande 1 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
4. beträffande utvidgning av byggfelsförsäkringen
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Bo518 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. "Svensk Husprovning AB" (mom. 5)
Owe Hellberg (v) och Per Lager (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17
börjar med "Även förslaget" och slutar med "avstyrks således"
bort ha följande lydelse:
Den obligatoriska ventilationskontrollen har bidragit till att
påskynda arbetet med att lokalisera hus med en dålig
inomhusmiljö. Detta arbete behöver emellertid breddas till att
avse även frågor som inte direkt har med ventilationen att göra.
Det är därför angeläget att nu gå vidare med fler offensiva
åtgärder med en bredare inriktning för att uppfylla kravet på
att våra bostäder och byggnader skall utgöra sunda miljöer.
Behovet av någon form av allmän kontroll eller besiktning av
våra byggnader har också påtalats av olika aktörer inom bygg-
och bostadssektorn.
Förslaget om ett kontrollorgan som vid återkommande tillfällen
gör besiktningar av olika typer av byggnader bör mot denna
bakgrund övervägas och konkretiseras. Som förordas i motion
Bo518 (mp) yrkande 1 synes en lämplig ordning vara att
kontrollorganet -- "Svensk Husprovning AB" -- förslagsvis vart
femte år genomför olika hälso- och miljörelaterade
undersökningar i byggnaderna. Dessa undersökningar bör också
kombineras med någon form av krav på "ombesiktning" eller
"körförbud" motsvarande vad som gäller vid bilbesiktningar. En
möjlig sanktionsåtgärd när brister i miljön kunnat konstateras
är att hyresgästerna föreläggs att betala hyrorna till ett
spärrat konto hos husprovningen tills rättelse skett. Vad
utskottet anfört i denna fråga bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
5. beträffande "Svensk Husprovning AB"
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Bo518 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Krav på luftflöden m.m. (mom. 6)
Per Lager (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20
börjar med "Utskottet har" och slutar med "avstyrks de" bort ha
följande lydelse:
Som utskottet ovan beskrivit finns det i dagens byggregler
inga detaljkrav på att ventilationssystemet i en byggnad skall
vara utformat på ett visst sätt. Detta till trots råder inom
byggsektorn uppfattningen att nya byggnader bör förses med
mekaniska ventilationssystem. Samtidigt finns bland brukarna och
förvaltarna av vår byggnader en allt större insikt i de problem
som de mekaniska ventilationssystemen för med sig. Det är mycket
vanligt att dessa system är misskötta eftersom de är alltför
tekniskt komplicerade och kräver återkommande dyrbart underhåll.
Även välskötta mekaniska ventilationssystem för med sig problem
med buller, spridning av olika skadliga ämnen m.m.
Utskottet anser mot denna bakgrund att de synpunkter som förs
fram i Miljöpartiets partimotion A275 yrkande 10 bör beaktas.
Boverket bör ges i uppdrag att se över byggreglernas utformning
med avseende på de krav som ställs på ventilationen i byggnader.
I detta sammanhang bör särskilt övervägas regeländringar,
informationsinsatser och övriga åtgärder som kan stimulera till
en ökad användning av självdragsventilation.
Vad utskottet nu med anledning av motionerna A275 (mp) yrkande
10 och Bo512 (m) anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna. Förslagen i motionerna Bo504 (kds)
yrkande 2 och So484 (kds) yrkande 10 om krav på ökade luftflöden
i mekaniska ventilationssystem bör avslås.
dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
6. beträffande krav på luftflöden m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:A275 yrkande
10 och 1994/95:Bo512 samt med avslag på motionerna 1994/95:Bo504
yrkande 2 och 1994/95:So484 yrkande 22 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Användning av återluft (mom. 7)
Erling Bager (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20
börjar med "Frågan om" och på s. 21 slutar med "av utskottet"
bort ha följande lydelse:
Som anförs i motionerna Bo502 (fp) och Bo541 (mp) kan
användningen av återluft i bl.a. bostäder och barnstugor leda
till omfattande problem. Särskilt för allergiker är denna typ av
ventilation helt oacceptabel. En översyn av gällande byggregler
bör därför snarast genomföras med målet att införa ett förbud
mot användning av återluft. Med tanke på barnens sämre
immunförsvar och den särskilda hänsyn som vi i övrigt måste ta
till dem, får det anses vara en självklarhet att de skall
garanteras en så god inomhusmiljö som möjligt. Ett förbud mot
användning av återluft i barnstugor är därför extra viktigt. Vad
riksdagen anfört i denna fråga bör riksdagen ge regeringen till
känna.
dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
7. beträffande användning av återluft
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Bo502 och
1994/95:Bo541 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
8. Användning av återluft (mom. 7)
Per Lager (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20
börjar med "Frågan om" och på s. 21 slutar med "av utskottet"
bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i vad som anförs i motion Bo541 (mp) om
ventilationsanläggningar i barnomsorgslokaler. Det har i olika
sammanhang kunnat konstateras att de mekaniska
ventilationsanläggningarna med återluft ofta bidragit till att
sprida ohälsosamma ämnen snarare än till att förbättra
inomhusmiljön för barnen. Rapporter från den första omgången av
den obligatoriska ventilationskontrollen visar också på stora
brister i både skolor och daghem.
Användningen av återluft innebär att förorenad luft återförs
till lokalen genom friskluftsintaget. Detta leder till att
inomhusluften får högre koloxidhalt och större inslag av smuts
och emissioner än om ren uteluft hade använts. Speciellt för
allergiska barn utgör detta ett stort problem, men dåligt
ventilerade lokaler påverkar givetvis hälsotillståndet för
samtliga som vistas i dem.
Utskottet anser mot denna bakgrund att Boverkets byggregler
snarast bör ändras så att återluft inte tillåts i daghem, skolor
och andra lokaler där barn vistas under längre perioder. Det bör
vidare övervägas vilka åtgärder som kan krävas i de befintliga
lokaler där ventilationssystem med återluft redan finns
installerade. Målet bör även i detta fall vara att användningen
av återluft skall tas bort. Det finns även skäl att som förordas
i motion Bo502 (fp) överväga en avveckling av återluft också i
nyproduktionen av bostäder och andra typer av lokaler.
Utskottet förordar således att byggreglerna snarast ändras så
att återluft förbjuds i daghem, skolor m.fl. lokaler för barn. I
övrigt bör regeringen snarast överväga vilka restriktioner för
användningen av återluft som är praktiskt genomförbara på
kortare och längre sikt samt därefter återkomma till riksdagen
med förslag i frågan.
Vad utskottet ovan med anledning av motion Bo541 (mp) anfört
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
7. beträffande användning av återluft
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Bo502 och
1994/95:Bo541 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

9. Gränsvärden för radon (mom. 11)
Owe Hellberg (v) och Per Lager (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24
börjar med "Det kan" och slutar med "yrkande 4" bort ha följande
lydelse:
Det är med den kunskap man i dag har om radonets farlighet
självklart att inga nytillkommande hus med höga radonhalter kan
tillåtas. Lika självklart är det att arbetet med att sanera de
befintliga hus som har konstaterade hälsofarliga radonhalter
måste påskyndas. Målet bör vara att samtliga konstaterade
radonfällor skall vara åtgärdade före sekelskiftet.
Om detta arbete skall kunna bedrivas med kraft måste
gränsvärdena för radonhalten skärpas. Radonhalter över
150 Bq/m3  får inte accepteras. Ett första steg bör tas
genom att gränsvärdet för nya byggnader sänks till denna nivå.
Detta innebär för övrigt endast att gränsvärdet återställs till
den nivå som fanns i tidigare gällande byggregler. På sikt bör
även kraven på befintliga byggnader skärpas genom att också
gränsvärdet för sanitär olägenhet sänks till 150 Bq/m3.
Vad utskottet ovan med anledning av motion Bo518 (mp) yrkande
4 anfört om behovet att skärpa kraven på högsta tillåtna
radonhalt i byggnader bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.
dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
11. beträffande gränsvärden för radon
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Bo518 yrkande 4
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
10. Elöverkänslighet m.m. (mom. 15)
Knut Billing, Sten Andersson, Stig Grauers och Inga Berggren
(alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28
börjar med "De insatser" och på s. 29 slutar med "till känna"
bort ha följande lydelse:
De insatser som utskottet och riksdagen föregående år förordat
avseende elöverkänslighet innefattar bl.a. en inventering av
omfattningen och inriktningen av pågående utrednings- och
forskningsinsatser. I uppdraget ingår även att behandla frågan
om bostadsanpassningsbidrag vid elöverkänslighet. Arbetet skall
enligt riksdagens beslut genomföras utan dröjsmål och på ett
sådant sätt att vunna erfarenheter snabbt kan komma till
praktisk tillämpning. Regeringen har också anmodats att i
lämpligt sammanhang för riksdagen redovisa resultatet av
genomförda insatser och de åtgärder som vidtagits med anledning
härav. Beslutet innebär vidare att riksdagen om så anses
erforderligt skall föreläggas förslag i ärendet. Riksdagens
tidigare ställningstagande innebär att de förslag som förs fram
i de nu aktuella motionerna i allt väsentligt omfattas av redan
förordade insatser m.m. Något ytterligare riksdagens
tillkännagivande i frågan kan enligt utskottets mening därför
inte anses erforderligt. Utskottet vill samtidigt understryka
vikten av att de åtgärder som riksdagen tidigare förordat
genomförs skyndsamt.
Vad utskottet nu anfört innebär att motionerna Bo203 (v),
Bo212 (s), Bo224 (fp), Bo226 (s), Bo242 (c), Bo244 (s), Bo245
(mp) yrkandena 3 och 4, Bo503 (m) samt So500 (mp) yrkande 7
avstyrks.
dels att moment 15 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
15. beträffande elöverkänslighet m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Bo203, 1994/95:Bo212,
1994/95:Bo224, 1994/95:Bo226, 1994/95:Bo242, 1994/95:Bo244,
1994/95:Bo245 yrkandena 3 och 4, 1994/95:Bo503 samt
1994/95:So500 yrkande 7,
11. Bidrag till förbättring av inomhusmiljön (mom. 16)
Knut Billing, Sten Andersson, Stig Grauers och Inga Berggren
(alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31
börjar med "Utskottet kan" och slutar med "i fråga" bort ha
följande lydelse:
Bostadsutskottet avstyrker förslaget i budgetpropositionen om
att införa en ny bidragsform för förbättring av inomhusmiljön.
Av redovisningen ovan framgår att stöd i olika former utgått
till denna typ av åtgärder under de senaste åren. Det kan inte
anses vara rimligt att staten nu ytterligare skall subventionera
åtgärder som borde ingå som en självklar del i en normal
fastighetsförvaltning.
Det har visserligen i olika sammanhang konstaterats brister i
miljön i bl.a. många skolor och andra byggnader, men detta kan
inte tas till intäkt för att nya bidragsformer behövs. Vad som i
stället behöver betonas är fastighetsägarnas ansvar för
reparation, underhåll och upprustning av sina egna lokaler. Det
bör självklart krävas av fastighetsägare, oavsett om ägaren är
en kommun eller annan, att fastigheterna sköts på ett sådant
sätt att de inte blir hälsovådliga. I detta krav ligger givetvis
även att ägaren måste ta det fastighetsekonomiska ansvaret för
sin byggnad. Staten bör däremot genom en ansvarsfull ekonomisk
politik svara för att det finns förutsättningar för
fastighetsägarna att leva upp till de krav som bör ställas på
dem.
Vad utskottet nu anfört med anledning av motion Bo231 (m)
yrkande 4, såvitt nu är i fråga, innebär att riksdagen bör avslå
regeringens förslag om ett nytt bidrag till förbättring av
inomhusmiljön.
dels att moment 16 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
16. beträffande bidrag till förbättring av inomhusmiljön
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Bo231 yrkande 4 i
motsvarande del inte godkänner förslaget i proposition
1994/95:100 bilaga 13 om ändamålet med den redovisade
bidragsverksamheten,
12. Anslaget för bidrag till förbättring av inomhusmiljön
(mom. 17)
Under förutsättning av bifall till reservation 11
Knut Billing, Sten Andersson, Stig Grauers och Inga Berggren
(alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 32
börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "denna del"
bort ha följande lydelse:
Utskottet har ovan avstyrkt införandet av en ny bidragsform
för förbättringar av inomhusmiljön. Ett riksdagens bifall till
vad utskottet förordat innebär även att den föreslagna nya
anslagsposten för detta ändamål kan utgå ur budgeten och att
statens utgifter minskar med 125 miljoner kronor i förhållande
till regeringens förslag.
dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
17. beträffande anslaget för bidrag till förbättring av
inomhusmiljön
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Bo231 yrkande 4 i
motsvarande del avslår förslaget i proposition 1994/95:100
bilaga 13 om att till Bidrag till förbättring av
inomhusklimatet för budgetåret 1995/96 anvisa ett
reservationsanslag på 125 000 000 kr,
13. Ytterligare satsningar på att förbättra inomhusmiljön
(mom. 18)
Knut Billing, Sten Andersson, Stig Grauers och Inga Berggren
(alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 32
börjar med "Utskottets ovanstående" och på s. 34 slutar med
"till känna" bort ha följande lydelse:
De förslag som framkommit i motioner om ytterligare satsningar
på att förbättra inomhusmiljön genom statliga bidrag o.d. ger
utskottet anledning att anföra följande. Utskottets
ställningstagande  sker också mot bakgrund av att regeringen
efter en överenskommelse med Miljöpartiet aviserat att förslag
om ett s.k. allergisaneringsprogram kommer att läggas fram i
budgetpropositionen.
Som utskottet såväl i detta betänkande som vid flera
tillfällen tidigare framhållit måste stor uppmärkamhet ägnas åt
att inomhusmiljön i våra bostäder och byggnader förbättras.
Riksdagen har också beslutat om obligatorisk
ventilationskontroll och andra åtgärder i detta syfte. Under den
borgerliga regeringsperioden infördes flera tidsbegränsade
stödformer för att stimulera fastighetsägare att vidta bl.a.
miljöinriktade åtgärder i sina byggnader. Dessa beslut skedde
mot bakgrund av att finansieringsfrågorna var lösta och att
utrymme för de statliga insatserna skapats genom besparingar på
andra områden.
Det förslag som nu diskuteras inom regeringen om ett kraftigt
ökat statligt stöd för allergisanering m.m. har dock tillkommit
utan att någon finansiering av satsningarna på 2 miljarder
kronor kunnat redovisas. Inte heller i de aktuella
motionsförslagen om ytterligare stödåtgärder återfinns
godtagbara förslag om finansieringen av åtgärderna.
Det kan mot bakgrund av det statsfinansiella läget inte anses
vara ansvarsfullt att föra fram förslag om nya bidrag utan att
finansiellt utrymme för åtgärderna först skapas. Vad gäller det
allergisaneringsprogram som regeringen aviserat är detta
särskilt olyckligt eftersom förhoppningar väckts om insatser på
angelägna områden som sedan kanske inte kan infrias.
Vad utskottet anfört i denna fråga mot bakgrund av det
aviserade regeringsförslaget och motionerna Bo237 (v) yrkande 3,
A275 (mp) yrkandena 8 och 9, N270 (mp) yrkande 13 och Ub368
(kds) yrkande 4 leder fram till slutsatsen att motionsförslagen
bör avslås av riksdagen.
dels att moment 18 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
18. beträffande ytterligare satsningar på att förbättra
inomhusmiljön
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Bo237 yrkande 3,
1994/95:A275 yrkandena 8 och 9, 1994/95:N270 yrkande 13 samt
1994/95:Ub368 yrkande 4,
14. FoU-verksamhet avseende tätorternas yttre miljö (mom. 19)
Ingrid Skeppstedt (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35
börjar med "De farhågor" och slutar med "i fråga" bort ha
följande lydelse:
När riksdagen fattade beslutet om en överflyttning av
finansieringsansvaret för forskningen om grönområden i tätorter
från BFR till SJFR sågs detta som en rent administrativ åtgärd
som inte skulle påverka satsningarna på forskningsområdet. Det
har dock nu visat sig att överflyttningen inneburit dels att
anslagen minskat, dels att inriktningen ändrats mot
grundforskning med naturvetenskaplig tyngdpunkt.
En annan följd av det överflyttade finansieringsansvaret är
att MOVIUM riskerar att få upphöra. Denna organisation som har
betytt mycket för forskningen och kunskapsspridningen inom
området har fått en betydligt osäkrare finansiering efter det
att SJFR började fatta besluten om medelsfördelningen.
Utskottet delar vad som anförs i motion Bo540 (c) om behovet
av en fortsatt forskning och kunskapsuppbyggnad i frågor om ett
långsiktigt bärkraftigt samhälle där grönområdenas roll är
väsentlig. Mot denna bakgrund bör även förslagen i motionen om
att återföra finansieringsansvaret för den aktuella forskningen
till BFR bifallas. Utskottet anser således att BFR bör få
disponera 13 miljoner kronor för insatser rörande den yttre
miljön. Utrymme för denna satsning bör skapas genom att 5,5
miljoner kronor förs över till BFR från SJFR:s anslag och 7,5
miljoner kronor utöver regeringens förslag anslås direkt till
BFR:s forskningsprogram.
Vad utskottet ovan anfört med anledning av motion Bo540 (c)
yrkandena  3 och 5, det sistnämnda yrkandet såvitt nu är i
fråga, bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 19 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
19. beträffande FoU-verksamhet avseende tätorternas yttre
miljö
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Bo540 yrkandena
3 och 5, det sistnämnda yrkandet i motsvarande del, som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
15. Anslag till byggforskning (mom. 22)
Under förutsättning av bifall till reservation 14
Ingrid Skeppstedt (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 36
börjar med "Utskottet har" och slutar med "förslag tillstyrks"
bort ha följande lydelse:
Utskottet har ovan tillstyrkt ett förslag i motion Bo540 (c)
om att BFR tilldelas medel för att finansiera FoU-verksamhet
avseende tätorternas yttre miljö. Detta innebär att även
förslaget i motionens yrkande 5, såvitt nu är i fråga, om en
högre anslagsnivå än regeringen föreslagit för BFR:s
forskningsprogram tillstyrks. Motion N403 (kds) yrkande 8,
såvitt nu är i fråga, avstyrks.
dels att moment 22 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
22. beträffande anslag till byggforskning
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Bo540 yrkande 5
i motsvarande del samt proposition 1994/95:100 bilaga 13 och med
avslag på motion 1994/95:N403 yrkande 8 i motsvarande del till
Byggforskning för budgetåret 1995/96 anvisar ett
reservationsanslag på 254 600 000 kr,
Särskilda yttranden
1. Åtgärder mot radon (mom. 8--10)
Erling Bager (fp) anför:
Folkpartiet har under en lång rad år i olika sammanhang
understrukit vikten av att radonsaneringarna vidtas i betydligt
större omfattning än vad som hittills skett. Radonsanering är en
utomordentligt angelägen åtgärd för att förbättra inomhusmiljön
i våra bostäder. Det är sedan länge känt att radonet utgör en
påtaglig hälsofara som sannolikt leder till ett stort antal
dödsfall årligen. Detta till trots genomförs saneringar i en
klart otillräcklig omfattning. Förklaringen till det låga
intresset hos fastighetsägarna att vidta åtgärder står bl.a. att
finna i en rädsla för en sänkning av marknadsvärdet om problemen
blir allmänt kända.
Jag har mot denna bakgrund i en motion -- Bo229 -- fört fram
olika förslag om hur radonsaneringsarbetet kan påskyndas. Det
gäller både ett förslag om ekonomiska stimulanser genom högre
radonbidrag och ett förslag om att samhället genom intyg och mer
strikt användning av de sanktionsmöjligheter som dagens
lagstiftning medger kan påverka fastighetsägarna att vidta
åtgärder.
Utskottets överväganden i dessa frågor har i huvudsak
inneburit att mina synpunkter beaktats och att regeringen
uppmanats att återkomma med förslag i frågan. Jag anser det vara
en styrka om utskottet kan uppnå en bred enighet i en så viktig
hälsofråga som radonproblemet utgör. Av detta skäl har jag valt
att inte avge någon reservation i frågan även om mina förslag
inte fullt ut tillgodosetts i detta betänkande. Jag förutsätter
att utskottets tillkännagivande innebär att regeringen
återkommer med ett acceptabelt förslag om radonbidragen efter
att överväganden gjorts i de förordade frågorna. Skulle inte så
bli fallet känner jag mig naturligtvis oförhindrad att åter
aktualisera mina tidigare förslag.
Det får förutsättas att utskottets överväganden i radonfrågan
leder till att även förslag om andra åtgärder än förbättrat
radonbidrag som under de senaste åren aktualiserats av berörda
myndigheter m.fl. skyndsamt prövas och leder fram till olika
åtgärder från samhällets sida.
2. Ytterligare satsningar på att förbättra inomhusmiljön
(mom. 18)
Ingrid Skeppstedt (c), Erling Bager (fp) och Ulf Björklund
(kds) anför:
Utskottets ställningstaganden i detta betänkande sker delvis
mot bakgrund av att regeringen efter en överenskommelse med
Miljöpartiet aviserat att förslag om ett allergisaneringsprogram
kommer att läggas fram i kompletteringspropositionen. De partier
som ingick i den förra regeringen har starkt kritiserat den
nuvarandes agerande i samband med att planerna på detta program
offentliggjordes. Kritiken har, vad avser
allergisaneringsprogrammet, framför allt gällt att
överenskommelsen träffats utan att man samtidigt kunnat visa hur
åtgärderna skall finansieras. Detta är givetvis ett helt
oacceptabelt agerande, särskilt mot bakgrund av det rådande
statsfinansiella läget.
Trots denna kritik har vi ansett oss kunna instämma i vad
utskottet anfört om behovet av ytterligare satsningar för att
förbättra inomhusmiljön m.m. Som framgår av utskottets
överväganden sker dessa under förutsättning av att
finansieringen av åtgärderna blir acceptabel. Om så inte blir
fallet finns givetvis inte heller förutsättningarna att
genomföra satsningarna på inomhusmiljön, oavsett hur angelägna
de är från andra än ekonomiska synpunkter. Våra konkreta
ställningstaganden till det förslag som regeringen aviserat till
senare i vår kommer att redovisas i anslutning till detta
förslag.
Vi vill i sammanhanget erinra om att våra partier under en
lång period starkt agerat för att frågor om bl.a. inomhusmiljön
skall ges högre prioritet. Under den förra regeringsperioden
beslutade således riksdag och regering om flera tidsbegränsade
stödformer för att stimulera fastighetsägare att vidta bl.a.
miljöinriktade åtgärder i sina byggnader. Även i år har våra
partier fört fram olika förslag i detta syfte. Utskottet har i
detta betänkande till stor del ställt sig bakom förslag i
motioner (fp) om radonåtgärder och om insatser mot
elöverkänslighet. Övervägandena i betänkandet om behovet av
ytterligare satsningar på allergisanering m.m. sker med
hänvisning till kds-förslaget i denna fråga. Centerpartiet har i
motioner som behandlas i detta och annat betänkande fört fram
behovet av insatser avseende elöverkänslighet, ökat
kretsloppstänkande i byggandet och åtgärder i riskfyllda
boendemiljöer.
3. Ytterligare satsningar på att förbättra inomhusmiljön
(mom. 18)
Owe Hellberg (v) anför:
Vänsterpartiet har i många sammanhang framhållit behovet av
satsningar på att förbättra miljön i våra bostäder och
offentliga lokaler. Vi har vid återkommande tillfällen i
motioner lämnat konkreta förslag om sådana satsningar. I detta
betänkande behandlas också flera v-motioner med denna
inriktning. I en av dessa -- motion Bo237 (v) yrkande 3 --
föreslås att regeringen i samband med budgetpropositionen
återkommer med förslag om åtgärder mot fukt- och mögelskador
samt sjuka hus-problemet i övrigt. Utskottet hänvisar bl.a. till
denna motion som grund för sina överväganden om behovet av
ytterligare satsningar på att förbättra inomhusmiljön. Jag har
ställt mig bakom utskottets övervägande i denna fråga men vill
samtidigt framhålla att Vänsterpartiet är starkt kritiskt till
den hittillsvarande "beredningen" inom regeringen av det
aviserade investeringsprogrammet för allergisanering m.m.
Utskottets överväganden i den aktuella frågan sker mot
bakgrund av en uppgörelse mellan regeringen och Miljöpartiet om
ett investeringsprogram om 2 miljarder. Detta
investeringsprogram har i sin tur tillkommit för att regeringen
skall tillförsäkra sig Miljöpartiets stöd för ett förslag om
stöd för nyanställningar (RAS). För både RAS och
investeringsprogrammet gäller att finansieringen av satsningarna
ännu inte har redovisats. Detta är givetvis inte en acceptabel
beredningsordning.
Även vad gäller den avsedda inriktningen av
investeringsprogrammet för allergisanering m.m. kan en rad
frågor resas som inte besvaras i de mycket knapphändiga
formuleringar som tycks ha legat till grund för uppgörelsen:
Vilka bostäder och vilka offentliga lokaler avses? Vilken
subventionsnivå skall gälla? Vilka åtgärder kan anses falla inom
begreppet "allergisanering"? Hur skall kommunerna klara
medfinansieringen i dagens pressade kommunalekonomiska
situation?
Bland de frågor som måste lösas på ett annat sätt än vad som
antyds i pressmeddelandet efter regeringens och Miljöpartiets
uppgörelse kan nämnas tidsramen för stödet. I pressmeddelandet
sägs att huvuddelen av stödet skall utgå under år 1995. I en rad
samstämmiga uttalanden från sektorn har framhållits att stödet
med en sådan snäv tidsram riskerar att bli helt förfelat. Risken
är stor att snabba och otillräckliga åtgärder som riskerar att
leda till nya problem kommer att vidtas. Tillräcklig tid måste
därför ges för projektering och förberedelser för bredare
insatser som är inriktade på att åtgärda orsakerna till
problemen snarare än symtomen. Jag förutsätter att regeringen
mot denna bakgrund överväger en betydligt vidare tidsram för
investeringsprogrammet än vad som hittills antytts.
En annan fråga som i sammanhanget bör uppmärksammas av
regeringen är behovet av forskning och utvecklingsarbete vad
gäller frågor om byggnaders inomhusmiljö m.m. Den är angeläget
att kunskapsläget förbättras vad gäller både orsakerna till
ohälsa som beror på dålig inomhusmiljö och vad man kan göra åt
problemen.
Mitt stöd för utskottets tillkännagivande om behovet av
ytterligare satsningar på att förbättra inomhusmiljön är
givetvis beroende av att finansieringen och frågorna om
inriktningen av stödet ges en tillfredsställande lösning i den
aviserade propositionen. I annat fall avser jag återkomma i
frågan i samband med riksdagens beredning av ärendet senare i
vår.


UPPFÖLJNING AV RIKSDAGSBESLUT OCH
STATLIGA INSATSER AVSEENDE
BYGGNADERS INOMHUSMILJÖ

Bilaga

RAPPORT UTARBETAD AV BYGGFORSKNINGSRÅDET/BENGT OLSSON
PÅ UPPDRAG AV BOSTADSUTSKOTTET
MARS 1995



BAKGRUND
Den ökning av allergier och andra överkänslighetssjukdomar som
förekommit under de senaste decennierna har satts i samband med
förändringar i vår miljö. Sex procent av befolkningen har
besvärats av astma de senaste åren. Sjuka hus-sjukan är en typ
av "annan överkänslighet" som är direkt kopplad till
inomhusmiljön. Från kontorsmiljön rapporteras att 40 procent av
männen och 60 procent av kvinnorna har minst ett symptom varje
vecka. Av dessa uppges 2/3 vara relaterade till inomhusklimatet.
Till inomhusklimatet brukar luftens kvalitet, det termiska
klimatet, elektriska faktorer samt akustiska och ljusmässiga
förhållanden räknas. Man brukar räkna med att cirka 80 procent
av det vi intar i vikt räknat är luft. De resterande 20
procenten utgörs av vätska och föda.
Luft inne består av luft utifrån med föroreningar från t. ex.
trafik, mark, växtlighet och industrier. Vid transporten genom
tilluftsystemet kan luften förorenas av partiklar och ämnen från
systemet och lagrad smuts. Om det finns fukt i systemet kan även
biologisk tillväxt ske av t.ex. bakterier och mögel vilket kan
förorena tilluften. I rummet tillkommer föroreningar från
människor och djur m.m. Därtill kommer föroreningar från
byggnads- och inredningsmaterial som möbler, rengöringsprodukter
och ev. mikrobiell tillväxt.
Kunskaperna är goda när det gäller betydelsen av förekomsten
av allergen från kvalster och husdjur i bostäder, skolor och
kontor. Däremot är kunskaperna mycket bristfälliga när det
gäller betydelsen av förekomsten av enskilda eller grupper av
kemiska föroreningar. Problemen vid mätning och karakterisering
av sådana ämnen är så stora att mätningar fortfarande bara hör
hemma i forskningssammanhang. Luftkvaliteten inomhus är dessutom
komplex. Den består av en mycket stor mängd, olika typer av
föroreningar, oftast låga halter.
Det finns ingen skarp gräns mellan "sjuka" och "friska"
byggnader. Byggnader är alla mer eller mindre "sjuka" eller
"friska". Bland de tekniska faktorer som betyder mest för hur
människor mår är byggnadens ålder, uteluftsflödet, fuktproblem
och låg städnivå.
UPPDRAGET
Bostadsutskottet beslutade i november 1994 att låta göra en
uppföljning av riksdagsbeslut och statliga insatser avseende
problem med byggnaders inomhusmiljö.
Detta uppdrag som gjorts av Bengt Olsson redovisas i denna
studie.
Den har två syften. Det ena är att redovisa en sammanfattande
kartläggning av vad som har hänt på området sedan år 1988. Det
andra är att sammanfatta olika uppfattningar om de problem som
kvarstår idag.
RIKSDAGENS BEHANDLING AV VISSA FRÅGOR OM BYGGNADERS
INOMHUSMILJÖ
Frågan om inomhusmiljön i våra byggnader fick under 1980-talet
en allt större aktualitet, inte minst genom problemen med s.k.
sjuka hus. På förslag av bostadsutskottet i december 1988,
betänkande l988/89:BoU2, meddelade därför riksdagen
regeringen att en bred översyn skulle göras för att komma till
rätta med bristerna i inomhusmiljön. Översynen skulle bl.a.
omfatta:
* en definition av förekommande begrepp
* en kartläggning av problemens omfattning
* åtgärder för att undvika problem som kan uppkomma vid en
bristande samordning mellan byggprocessens olika skeden
* frågor kring användandet av olika byggmaterial
* åtgärder för att skapa förutsättningar för att byggnaders
ventilationssystem får en fullgod funktion under byggnadens hela
brukstid
* ändamålsenligheten i dagens ansvarssystem
* ändamålsenligheten i dagens stödsystem
* behovet av ytterligare forskning kring problemen med sjuka
hus.
Åtgärderna skulle genomföras snabbt och de nyvunna kunskaperna
och erfarenheterna skulle utan dröjsmål föras ut i praktisk
tillämpning.
Inom Bostadsdepartementet tillsattes en arbetsgrupp för frågor
om sjuka hus. Arbetsgruppen överlämnade Ds 1990:14, "Byggnaders
inomhusmiljö m.m." år 1990.
Arbetsgruppens förslag omfattade följande:
* Problemens orsaker och omfattning
Det finns inte någon ordentlig kartläggning av problemens
omfattning. En undersökning har dock påbörjats av Statens
institut för byggnadsforskning. Undersökningen har anpassats
efter de krav som arbetsgruppen anser bör ställas i
sammanhanget. Se nedan.
* Forskning, information och utbildning
Forskningen beträffande byggnaders inomhusklimat behöver
intensifieras och därför lämnar gruppen förslag till
forskningsinsatser. Vidare föreslår gruppen att Boverket
överväger om något ytterligare branschsammansatt organ behöver
inrättas som kan ta del av forskningsresultat m.m. och föra ut
dessa till berörda parter. På initiativ av gruppen startas en
omfattande information och utbildning till branschen.
* Ökad användning av sakkunnigbevis
En ändring av plan- och bygglagen (PBL) föreslås. Den innebär
att byggherren genom sakkunnigbevis måste visa att en byggnad
uppfyller vissa av de egenskaper och funktioner som gäller
enligt PBL när den tas i bruk.
* Funktionskontroll av ventilationssystem m.m.
Arbetsgruppen föreslår att en ordning med funktionskontroll av
ventilationssystem införs. Förslaget innebär att systemen ska
kontrolleras dels vid nyinstallation, dels återkommande under
byggnadens driftsskede.
* Lag om information om byggvaror
Lagstiftning om produktinformation beträffande byggvaror
föreslås. Enligt förslaget ska den som tillverkar, importerar
eller överlåter en byggprodukt lämna information om produktens
innehåll.
* Åtgärder mot fukt i byggnader
Så kallad fuktdimensionering ska komma till användning i
större utsträckning.
* Ansvaret för byggfel
Frågan löses i första hand genom frivilliga överenskommelser.
Om detta inte lyckas, har arbetsgruppen lagt fram ett förslag
till lag om byggnadsgaranti.
* Fond för reparationsåtgärder i äldre hus
Det statliga lånestöd som i dag lämnas för reparationsåtgärder
i hyres- och bostadsrättshus med brister av betydelse från
hälsoskyddssynpunkt föreslås ersättas med bidrag.
Lag om byggfelsförsäkring
I bostadsutskottets betänkande l989/90:BoU3 som behandlar
knappt femtio motionsyrkanden, tas åter frågor om byggnaders
inomhusmiljö upp. Bostadsutskottet hänvisar i sitt betänkande
till tidigare tillkännagivanden och till det pågående arbetet i
arbetsgruppen för sjuka hus som regeringen tillsatt.
l regeringens proposition 1990/9l:145 om byggnaders
inomhusmiljö m.m. lämnas förslag till ändringar i plan- och
bygglagen (PBL). Ett av förslagen syftar till att möjliggöra för
regeringen att meddela föreskrifter om bl.a. funktionskontroll
av ventilationssystem. Regeringen ska genom förordning kunna
meddela bestämmelser om sådan kontroll vid nyinstallation och
sedan återkommande under byggnadens driftperiod. Ett annat
förslag avser att byggnadsnämnden vid ett samrådsmöte med den
ansvarige arbetsledaren och övriga inblandade i byggprocessen
uppmärksamma frågor om en byggnads egenskaper och funktioner
bl.a. med avseende på ventilationssystem, byggnadsmaterial och
fuktskydd. I propositionen behandlas även frågor som gäller
produktinformation om byggvaror. Ett förslag läggs fram som
innebär att Boverket inom ramen för kemikalielagstiftningen ges
ett ansvar i denna fråga.
I regeringens proposition 1990/91:189 med förslag till lag
om
byggnadsgaranti, föreslås att en byggnadsgaranti ska finnas när
ett flerbostadshus uppförs eller byggs om. Garantin ska gälla
under en tioårsperiod och omfatta skälig kostnad för att
avhjälpa fel i byggnadens konstruktion, material eller utförande
samt skador på byggnaden som orsakas av fel.
I bostadsutskottets betänkande 1990/91:BoU19 tillstyrker
utskottet propositionen 1990/91:189 om införandet av en lag om
byggnadsgaranti som i princip innebär att byggnadsgaranti krävs
för flerbostadshus. Utskottet gör dessutom ett tillkännagivande
om att man bör överväga att utsträcka garantin till att omfatta
också daghem, skolor och kontorslokaler. Utskottet tillstyrker
förslag i propositionen l990/91:145 om samrådsförfarande mellan
de medverkande i ett bygge. Vidare tillstyrker bostadsutskottet
det framlagda förslaget om funktionskontroll av
ventilationssystem. Utskottet tillkännager att Boverket bör
överväga i vilken utsträckning det är möjligt att undanta vissa
typer av ventilationssystem från kontroll m.m. Även förslaget om
produktinformation om byggvaror m.m. tillstyrks.
Efter vissa ändringar i det ursprungliga regeringsförslaget
och efter beslut om senareläggning av ikraftträdandet gäller
lagen om byggfelsförsäkring (1993:320) sedan den 1 juli 1993.
Bidrag till avhjälpande av fukt- och mögelskador och till
åtgärder mot radon i bostäder
I syfte att hjälpa ägare till småhus med omfattande fukt- och
mögelskador har riksdagen alltsedan budgetåret 1985/86 anvisat
medel till en för ändamålet inrättad fond. Från fonden kan
ekonomiskt stöd erhållas för reparation av småhus med fukt- och
mögelskador. Bidrag kan utgå till hus som är yngre än 30 år. l
1995 års budgetproposition föreslås att stöd inte ska lämnas
till hus som är äldre än 25 år eller till hus som är uppförda år
1989 eller senare.
Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder lämnas om
radondotterhalten i huset överstiger det gränsvärde som
Socialstyrelsen anger som godtagbart ur hälsosynpunkt. Bidrag
lämnas med 50 procent av skälig kostnad för de åtgärder som
kommunen finner nödvändiga. Bidraget är maximerat till 15.000
kronor per hus. Bidragsgivningen infördes i sin nuvarande
utformning vid halvårsskiftet 1988.
Elöverkänslighet
Med anledning av ett antal motioner om elöverkänslighet gör
Bostadsutskottet ett tillkännagivande i betänkade 1993/94:BoU17.
En bred översyn bör göras med syfte att komma till rätta med
problemen med elöverkänslighet m.m. Regeringen bör vidta de
åtgärder som behövs för att de förordade utrednings- och
inventeringsinsatserna ska ske så snabbt som möjligt. Arbetet
bör genomföras så att vunna erfarenheter snabbt kan komma till
praktisk tillämpning.
Ett nytt system för tillsyn och kontroll av byggandet
I regeringens proposition l993/94:178 läggs ett förslag om ett
nytt tillsyns- och kontrollförfarande för tekniska egenskapskrav
på byggnader och anläggningar och som är fristående från
byggnadslovsprövningen. Byggnadslovsprövningen enligt plan- och
bygglagen (PBL) kommer därmed att begränsas till att avse endast
prövning av placeringen och utformningen av byggnader.
Bestämmelserna om de tekniska egenskapskraven förenklas. Man
föreslår att de flyttas från PBL och sammanförs med reglerna i
byggproduktlagen till en ny lag om tekniska egenskapskrav på
byggnadsverk. Förslaget behandlades i bostadsutskottets
betänkande l993/94:BoU18.
Den nuvarande bygglovsprövningen inskränks till att avse
endast en prövning av lokaliseringen samt den närmare
placeringen och utformningen av byggnaden m.m.
Kommunerna ska genom beslut i detaljplan kunna helt befria
från kravet på bygglov inom planområdet.
Byggherren ges det fulla ansvaret för att byggnaden eller
anläggningen uppfyller de tekniska egenskapskraven, medan
byggnadsnämnden får rent tillsynsansvar.
Om byggfelsförsäkring krävs får arbetena inte påbörjas innan
bevis om sådan försäkring ingetts till byggnadsnämnden.
Byggnadsnämndens tillsyn ska anpassas till det enskilda
projektets art och komplexitet, förtillverkningsgrad, annan
myndighetskontroll samt byggherrens kompetens och eget
kontrollsystem. Byggnadsnämnden kan ålägga byggherren att
bestyrka att egenskapskraven uppfylls.
Omfattningen, sättet och formen för bestyrkande av byggnadens
eller anläggningens överensstämmelse med egenskapskraven ska
bestämmas i samband med ett samrådsmöte mellan
byggnadsnämnden, byggherren och dennes entreprenör m.fl.
Omfattningen, sättet och formen för detta bestyrkande ska i
samband med byggsamrådet dokumenteras i en kontrollplan. När
byggherren bestyrkt byggnadens eller anläggningens egenskaper
och byggnadsnämnden inte har funnit någon särskild anledning
till ingripande ska byggnadsnämnden utfärda ett bevis om detta
(slutbevis).
För att anmälningspliktiga åtgärder ska få påbörjas ska det
finnas en eller flera kvalitetsansvariga, som utses av
byggherren. En kvalitetsansvarigs uppgift ska vara att delta i
samrådet och se till att kontrollplanen följs.
De generella krav som ställs på byggnaders och andra
anläggningars egenskaper samlas i en ny lag om tekniska
egenskapskrav på byggnadsverk m.m. Också reglerna om
typgodkännande och tillverkningskontroll flyttas till den nya
lagen.
De nya reglerna träder i kraft den l juli 1995.

TILLSTÅNDET I BYGGNADSBESTÅNDET
Bostadsbeståndets inomhusklimat
Ett antal undersökningar om inomhusmiljön i husbeståndet har
gjorts. Den mest utförliga av de undersökningar som gjorts om
inomhusmiljön och som täcker hela landet är den som genomförts
av Statens institut för byggnadsforskning (SIB), ELIB-rapport nr
7, (TN:30) 1993, "Bostadsbeståndets inomhusklimat".
Rapporten beskriver inneklimatet i våra bostäder. Den grundar
sig på resultat från en omfattande enkät-, besiktnings- och
mätundersökning som genomförts under åren 1991 och 1992. Med
hjälp av frågeformulär har nästan 20.000 boende i cirka 3.300
små- och flerbostadshus redovisat egna erfarenheter och
upplevelser av inneklimatet. Besiktningar och mätningar i drygt
l.100 av dessa bostadshus har gett en teknisk beskrivning av
inneklimatet.
Undersökningen visar vilka inneklimatbrister som finns i
bostadsbeståndet, var dessa finns och storleken på bristerna i
olika delar. Följande generella slutsatser om inneklimatet i det
svenska bostadsbeståndet har dragits:
* Ventilationen är låg i svenska bostäder
Ventilationen i fyra av fem småhus och i ungefär hälften av
lägenheterna i flerbostadshusen uppfyller inte
ventilationsnormen. I småhusen med låg ventilation (mindre än
0,35 l/s och m2  golvarea) bor cirka 4 miljoner människor.
Motsvarande siffra för flerbostadshusen är närmare l,5 miljoner
människor. Ventilationen är lägst i självdragsventilerade hus.
Hus med till- och frånluftssystem har högsta genomsnittliga
ventilationsnivåerna. För både små- och flerbostadshusen tyder
resultaten på att den genomsnittliga ventilationen är 10 procent
högre i äldre hus (byggda 1960 eller tidigare) än i yngre
(byggda 1961 eller senare).
* Innetemperaturen har stigit under den senaste
tioårsperioden
Innetemperaturen är i genomsnitt 20,9 grader i småhusen och
22,2 grader i flerbostadshusen. Under en tioårsperiod har
temperaturen stigit med 0,5 grader i båda kategorierna.
* Torr luft i mer än en tredjedel av lägenheterna i
flerbostadshus
Undersökningen visar att mer än en tredjedel av alla
lägenheter i flerbostadshus har ganska låg luftfuktighet
(relativa luftfuktigheten mindre än 30 %). I vart femte småhus
är luftfuktigheten under vintersäsongen dock över 45 %, vilket
anses öka risken för förekomst av allergiframkallande kvalster.
Den genomsnittliga luftfuktigheten är högre i hus med
självdragsventilation än i hus med mekanisk ventilation och
lägst i hus med till- och frånluftsventilation.
* Formaldehydhalten är låg
Undersökningen visar att Socialstyrelsens riktvärde och WHO:s
rekommenderade maxvärde underskrids i samtliga undersökta hus. I
framförallt småhusen förekommer dock halter som kan verka
irriterande för särskilt känsliga personer.
* Halter av flyktiga organiska ämnen (TVOC) i 15 procent
av bostadsbeståndet
I uppskattningsvis 15 procent av bostadsbeståndet är
TVOC-halten högre än 600 µg/m3, vilket är det av WHO
rekommenderade värdet. Av flerbostadshusen är det få hus som når
detta värde.
* Radonhalten är högre än gränsvärdet för befintlig
bebyggelse i 90.000--200.000 bostäder
Radonhalten är högre än gränsvärdet för sanitär olägenhet i
70.000--120.000 småhus och 20.000--80.000 lägenheter i
flerbostadshus. Radonhalten är högre än gränsvärdet för
nybyggnad i tre gånger så stor utsträckning. Radonhalten i det
befintliga bostadsbeståndet tycks inte ha minskat sedan studien
l980-82. Enligt Strålskyddsinstitutets rapport l993 har endast
l5.000 bostäder av de 90.000--200.000 bostäder som beräknats ha
radonhalter över gränsvärdet åtgärdats. Radonhalterna i hus
byggda efter 1980, när gränsvärden började användas, är lägre än
i dem som byggts tidigare.
* Allergiker och boende i nya och stora flerbostadshus
besväras mest av brister i inomhusklimatet
Upplevelsen av inneklimatet hänger i stor utsträckning samman
med husens egenskaper (hustyp, husstorlek, byggår) och med de
boendes egenskaper (kön, ålder och allergi).
Trots betydande inneklimatbrister har de som bor i småhus få
klagomål på inneklimatet. Nya och stora flerbostadshus uppvisar
de högsta frekvenserna av klagomål på inneklimatet. Man klagar
där framför allt på torr luft, drag, instängd "dålig" luft,
buller samt damm och smuts. Kvinnor besväras mer av brister i
inneklimatet än män. Allergiker har tre till fyra gånger högre
frekvens av symptom från ögon, näsa och hals än övriga.
Mellan 600.000 och 900.000 människor utsätts för inneklimat
som kan påverka hälsan och välbefinnandet.
En första bedömning, väsentligen baserad på rapporterade
bostadsrelaterade symptom och uppmätta radonhalter, anger
att vi står inför ett angeläget hälsoproblem, som berör en stor
del av befolkningen. Genom att särskilt småhusen har dålig
ventilation och det finns en samvariation mellan radonhalt och
ventilation finns det anledning att se över ventilationen i
småhusbeståndet.
De upplevda klimatbesvären i de stora och nya flerbostadshusen
är omfattande och förefaller inte vara relaterade till
ventilationens storlek. Det framstår som en väsentlig uppgift
att söka finna förklaringar till varför inneklimatet upplevs så
negativt i denna husgrupp.
Luften vi andas inomhus
På uppdrag av Folkhälsoinstitutet har en beskrivning av
kunskapsläget inom området "Inomhusmiljöns betydelse för allergi
och annan överkänslighet" gjorts. I uppgiften ingick att belysa
olika faktorer i inomhusmiljön som kan påverka uppkomsten av
allergi och annan överkänslighet. Rapporten skulle innehålla
förslag till åtgärder för att skydda individen från att utveckla
allergi och annan överkänslighet och minska risken för besvär
hos redan sensibiliserade. Rapporten skulle också peka på
kunskapsluckor.
Den ökning av allergier och andra överkänslighetssjukdomar som
förekommit i stora delar av världen under de senaste decennierna
har satts i samband med förändringar i vår miljö. I dag har vart
tredje barn haft endera astma, allergisk snuva eller atopiskt
eksem. Sjuka hus-sjukan (SBS) är en typ av "annan
överkänslighet" som är direkt
kopplad till inomhusmiljön. Från kontorsmiljön rapporteras att
40 procent av männen och 60 procent av kvinnorna har minst ett
SBS-symptom varje vecka på arbetet. Av dessa uppges 2/3 vara
relaterade till inomhusklimatet.
Av rapporten framgår att det finns tydliga samband mellan
överkänslighetsbesvär och luftkvaliteten inomhus, inte minst
bland barn. Mer än var tredje person och 40 procent av
skolbarnen har eller har haft någon form av allergi eller annan
överkänslighet. Allergierna har fördubblats under det senaste
decenniet och ökningen fortsätter i en oroande takt.
Upplevt inomhusklimat i Stockholms bostadsbestånd
I en rapport från Stockholms stads utrednings- och
statistikkontor, "Upplevt inomhusklimat i Stockholms
bostadsbestånd", Nr 1991:ll, redovisas svar från enkäter till
boende i 7.000 lägenheter i flerbostadshus. Undersökningen visar
på en stor skillnad i frekvens för hälsobesvär mellan hus byggda
före och efter 1960. Besvärsfrekvensen för näsirritation,
heshet/halstorrhet och ögonirritation är dubbelt så hög i hus
byggda efter 1960 som i dem byggda före 1960.
Västerbottenutredningen
En större undersökning av innemiljön i kontor i Västerbotten
har påvisat en ökande förekomst av sjuka hus och människor som
påverkas av dessa. Analysen av enkätdata till 4 943
kontorsarbetare i Västerbotten visade att de viktigaste
faktorerna för sjuka hus-sjukan var: kvinnligt kön,
astma/allergi, psykosocial belastning i arbetet och pappers- och
bildskärmsarbete.
Innemiljö och energianvändning i småhus med elvärme
Undersökningen presenteras i rapport 1994:8 från Boverket. Den
har initierats och finansierats av Boverket i samverkan med
Sydkraft och Vattenfall.
Undersökningen omfattar 330 gruppbyggda småhus fördelade på
tio områden i Västsverige. Husen är byggda 1973--1990 med
tyngdpunkt på andra hälften av 1980-talet. Förutom registrering
av energi- och vattenåtgång gjordes en enkätundersökning om
innemiljön. Klagomålen på inomhusklimatet är färre i hus med
självdragsventilation och äldre hus med frånluftsventilation.
Hus med luftvärme och frånlufts-/tilluftsventilation har flest
klagomål som irriterad, täppt eller rinnande näsa, torr luft,
damm, smuts, klåda samt sveda och irritation i ögonen.
Energisparandet beskylls ofta för att ge upphov till olika
problem. Rätt energisparande medför dock inte innemiljöproblem.
Det är därför väsentligt att värdera olika systemlösningar från
innemiljö-, energianvändnings- och kostnadssynpunkt samt bedöma
riskerna för olika slags problem. Synpunkter från de boende och
deras möjligheter att sköta hus samt värme- och
ventilationssystem är av särskild betydelse för bra innemiljö
och låg energianvändning.
GENERELLA INSATSER
Informationsinsatser
Hus & Hälsakampanjen
Regeringen initierade 1990 en utbildningskampanj till samtliga
yrkesgrupper inom byggsektorn. Den skulle förmedla en
sammanhållen kunskap om hur man undviker problem med
inomhusklimat. Uppdraget genomfördes av Byggforskningsrådet
och Boverket i samverkan med byggbranschens olika
organisationer, företag, kommuner och myndigheter.
Kampanjen genomfördes i tre steg. Det första var att väcka
uppmärksamhet om problemen. Detta gjordes genom en serie
landsomfattande konferenser. Det andra steget var att
sammanställa känd kunskap och nyare forskningsrön i ett
kompendium och ett kunskapshäfte samt att utbilda blivande
lärare. Totalt utbildades 625 personer från olika delar av
branschen under en serie tredagarsseminarier. Det tredje steget
var att dessa lärare skulle utbilda andra inom respektive
företag, organisation, myndighet etc.
Något exakt siffra över hur många som tagit del av
utbildningen och materialet finns inte. Breddutbildningen skedde
och sker inom företag och organisationer. Vid årsskiftet l992/93
uppskattades antalet till 3 000 personer.
Under år 1993 har ett antal regionala konferenser med lärare
från bygg- och anläggningslinjerna vid tekniska gymnasier
genomförts. Totalt har 300 lärare deltagit vid dessa
konferenser. Materialet har också distribuerats till samtliga
gymnasieskolor med bygg- och anläggningslinje. Vidare används
utbildningsmaterialet i undervisningen vid de tekniska
högskolorna.
Totalt har 7 000 kompendier sålts.
Hälsa, inomhusmiljö och värde
BFR och Stadshypotek genomför i mars 1995 en konferens med
inriktning mot hälsa, inomhusmiljö och värde. Deltagare i
konferensen är representanter i ledande befattningar i företag,
organisationer och myndigheter. Ämnen som kommer att tas upp
under konferensen är: Ansvar för helheten, Förvaltar- och
byggherrerollen samt Bygga rätt.
Allergiåret
Folkhälsoinstitutet genomför under l995 en brett upplagd
kampanj om allergi, dess orsaker och åtgärder för att undvika
att allergier ökar. En serie seminarier har genomförts eller
håller på att genomföras i landet. Seminarierna behandlar främst
förskole- och skolbyggnader och vänder sig i första hand till
kommunerna.
Folkhälsoinstitutet har även låtit sammanställa en beräkning
av de samhällsekonomiska kostnaderna avseende allergiska besvär
för barn/vuxna i Sverige 1983--1993. Vidare utvecklas en
ekonomisk analysmodell för en kostnads/intäktsanalys av
förebyggande och/eller sjukdomsminskande åtgärder avseende
allergiska besvär.
De totala kostnaderna skattas till cirka 5,6 miljarder kronor
per år, varav drygt l miljard avser barn/ungdom. Totalt har
kostnaden ökat med l30 procent i löpande priser det senaste
decenniet. Det förklaras främst av en kraftig ökning av antalet
förtidspensioneringar och antalet sjukskrivningsdagar, samt en
ökad allergiförekomst.
Forsknings- och utvecklingsinsatser
Forskning om innemiljörelaterade frågor sker med statliga
medel genom stöd från bl.a. Byggforskningsrådet,
Arbetsmiljöfonden, Folkhälsoinstitutet m. fl. Forskning och
utveckling sker även inom olika branschorgan som Svenska
byggbranschens utvecklingsfond (SBUF), Arkitekternas forum för
forskning och utveckling (ARKUS), Golvbranschens
Riksorganisation (GBR) och enskilda företag.
Byggforskningsrådet
Följande redovisas ur BFRs program om innemiljö och sunda hus.
Byggforskningsrådets delprogram "Innemiljö och sunda hus"
omfattar miljön i bostäder och arbetslokaler avseende
luftkvalitet, termisk komfort samt andra fysikaliska, kemiska
och biologiska faktorer som påverkar hälsa, hygien och komfort.
Budgeten uppgår till cirka 7 miljoner kronor per år.
Viktiga resultat som uppnåtts i BER-stödd FoU-verksamhet:
Kartläggning av innemiljön
* Mät- och analysmetoder för inomhusluft.
* "Bostadsbeståndets inneklimat" (del av ELIB-undersökningen),
se ovan.
* "Innemiljön i Västerbotten", se ovan.
* "Upplevt inneklimat i Stockholms bostadsbestånd", se ovan.
* "Samband mellan astma och inomhusmiljö", redovisar en
undersökning av sambandet mellan unga astmatiker, deras
sjukdomsbild och inomhusmiljön.
Metodutveckling
* En kravspecifikation för material och systemlösningar i
allergianpassade bostäder.
* "Mönsteranalys av inomhusluft". En undersökning om
luftkvaliteten i hus med flytspackelproblem.
* En ny mätmetod för laboratorie- och fältmätningar av kemiska
emissioner från material och produkter, som bl.a. lett fram till
en branschstandard för golvbeläggningar.
Utvärderingar
* Erfarenheter från tidigare projekt t.ex. "Miljövänlig
barnstuga" har tagits till vara vid byggandet av typbarnstugor
och nyttiggjorts vid bl.a. projektet "Allergianpassat
flerbostadshus med barnstuga -- Söderberga gård".
* "Radonåtgärders beständighet", se nedan.
Pågående projekt
Projektstocken inom programmet "Innemiljö och sunda hus"
omfattar totalt 118 pågående projekt till en total kostnad av
114 miljoner kronor, varav företag, organisationer och övriga.
Samfinansiering av Byggforskningsrådet--fastighets- och
byggbranschen
Byggforskningsrådet har tecknat avtal om samfinansiering med
följande grupper: Bygg- och VVS-entreprenörerna,
Fastighetsgruppen, Industrins byggmaterialgrupp,
Teknikkonsulterna, Arkus, Målarmästarnas Riksförening och
Sveriges Färgfabrikanters förening.
Dessa samarbetsavtal innehåller en överenskommelse om
gemensamma satsningar på prioriterade FoU-områden för båda
parter. I nästan samtliga avtal ingår hälso- och miljöfrågorna
som ett prioriterat område.
Internationell verksamhet
Byggforskningsrådet bedriver ett omfattande internationellt
samarbete för bevakning och hemtagning av FoU-resultat framtagna
i andra länder. Viktigaste samarbetspartners är: Internationella
byggforskningsorganet (CIB) bl.a. Indoor Air, WHO -- Environment
and Health, Nordiska Byggforskningsorganens samarbetsgrupp
(NBS).
Verksamhetens inriktning kommande treårsperiod
Inom området byggnadsrelaterade hälsofrågor kommer BFR att
under perioden prioritera FoU inom: Hälsa och komfort,
miljöfaktorer och implementering av kunskaper.
BFR har för avsikt att:
* åstadkomma en integrerad tvärvetenskaplig långsiktig
kunskapsutveckling avseende hälsoeffekter, innemiljö och
byggnader där olika discipliner bidrar med kunskap
* klargöra hur exponering för enskilda miljöfaktorer och
kombinationer av dessa påverkar människors hälsa och
välbefinnande
* utveckla metoder att identifiera, mäta och komma till rätta
med skadliga miljöfaktorer och deras verkningar på människor och
byggnader
* utveckla kunskap om samverkan mellan byggnadsutformning,
tekniska lösningar och aktiviteter med hänsyn till sund
inomhusmiljö
* i samverkan med byggnadsförvaltningens och byggprocessens
aktörer och forskare utveckla och formulera gemensamma krav och
värderingar avseende inomhusmiljö och sunda hus
* klargöra hur nya systemlösningar, byggmetoder och material
påverkar den yttre och inre miljön i ett helhetsperspektiv från
råvara och produktion till demontering och återanvändning.
Information
Informationsinsatsernas omfattning diskuteras mot bakgrund av
bl.a. Hus & Hälsa-kampanjens fortsättning och konferensen om
Hälsa, inomhusklimat och värde.
Branschinsatser
Någon fullständig bild av bransch- och företags-FoU har inte
varit möjligt att åstadkomma. Här ges ett antal exempel.
Golvbranschens Riksorganisation, GBR, har tillsammans med
Statens provningsanstalt genomfört ett forsknings- och
utvecklingsprojekt som bl.a. innebär utveckling av en
branschstandard för emissionsmätningar av ytmaterial. Standarden
har tagits fram för att tillgodose beställarsidans önskemål om
jämförbara emissionsuppgifter på golvmaterial. Vidare håller GBR
på att ta fram ett system för information om kemisk emission
från golvmaterial och golvkonstruktioner. Båda dessa projekt är
finansierade av BFR.
Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond, SBUF, har helt eller
delvis finansierat ett 50-tal utvecklingsprojekt som har
anknytning till sunda hus-problematiken. Det stora flertalet av
dessa handlar om fuktsäkert byggande. Vidare har ett antal
projekt om ljudisolering genomförts samt ett antal om
reparationsmetoder och åtgärder mot skador. SBUF har tillsammans
med BFR finansierat ett informationsprojekt, EMIBYGG, Emissioner
i byggnader -- Information till byggare som genomförs i form av
en serie informationsblad.
Inom fastighetsföretagen och konsultbranschen har man
bl.a. påbörjat en utveckling i avsikt att skaffa kunskap och
"verktyg" för att kunna säkerställa kvalitet i det man beställer
och för att klara miljöfrågorna.
Entreprenadföretagen har utvecklat kvalitetssystem; bl.a. kan
JM Bygg AB, som utvecklat kvalitets- och miljösäkringssystem,
Skanska som har utvecklat 3 T-systemet och NCC och SIAB som
också har utvecklat kvalitetssystem nämnas. De flesta större
konsultföretagen har eller håller på att utveckla
kvalitetssystem.
Tillståndet i förvaltnings- och byggskedet
Fonden för fukt- och mögelskador
Sedan år 1986 har totalt 6 000 ansökningar om stöd inkommit,
av vilka drygt 5 000 avgjorts. 2 300 av dessa har fått bifall,
har 1 400 fått avslag och l 400 är avskrivna. Totalt har ca 305
miljoner kronor beviljats i stöd mellan åren 1986 och 1994.
Småhusskadefonden avser att presentera en större
sammanställning som omfattar skadeorsaker och åtgärder.
Byggfelsförsäkringen
Flera av de stora försäkringsbolagen samarbetar i konsortiet
Byggnadsgaranti. Konsortiet hanterar byggfelsförsäkringar med
bolagen som försäkringsgivare. Ett antal försäkringsbolag har
valt att själva svara för byggfelsförsäkring. Konsortiet arbetar
med målsättningen att bidra till en ökad kvalitet i byggandet
och att genom service och engagemang åtgärda fel och skador. Man
ska i samarbete med branschens parter aktivt arbeta för att
förhindra fel och skador.
Uppföljning av genomförda åtgärder
Radonprojekt
I en rapport, R 50:1993 från Byggforskningsrådet, redovisas
resultat från uppföljning av radonhalter i hus som åtgärdats
mellan år 1981 och 1990. Åtgärderna gällde reducering av radon i
inomhusluften från byggmaterial och från marken. Utredningen har
omfattat 105 bostäder, varav 91 stycken småhus, fördelade på 12
stycken olika åtgärder och kombinationer av åtgärder.
Resultatet av undersökningen visar att i cirka 43 procent av
de kontrollerade objekten har radonhalten stigit med mer än 30
procent några år efter det att åtgärderna för att minska
halterna har genomförts. 15 bostäder uppvisar minst dubbelt så
höga radonhalter som omedelbart efter åtgärd. Förändringen är
jämnt fördelad mellan de olika åtgärdsgrupperna.
Uppföljningen år 1994 visar att radonet fortfarande utgör
sanitär olägenhet i 12 av småhusen. Det innebär att radonhalten
överskred gränsvärdet för sanitär olägenhet i drygt 18 procent
av småhusen.
Ventilationskontroll
Boverket har under våren 1994 genomfört en enkätundersökning
beträffande omfattning och utfall av funktionskontrollen av
ventilationssystem i skolor, daghem, vårdlokaler och dylikt, som
enligt Boverkets föreskrifter skulle vara utförd före 1993 års
utgång.
Tillsynsansvaret för kontrollen vilar på kommunerna. De
aktuella byggnadstyperna är huvudsakligen ägda och förvaltade av
kommunerna.
Av undersökningen framgår att cirka 40 procent av kommunerna
har genomfört kontrollerna. Av de ventilationsanläggningar som
kontrollerats har ungefär hälften underkänts.
Av undersökningen framgår att cirka 40 procent av de kommuner
som svarat hade gett sig själva dispens p.g.a. tidsbrist eller
liknande skäl. 104 kommuner har besiktigat mindre än hälften av
de byggnader som skulle ha besiktigats och 38 kommuner angav att
inga besiktningar utförts.
Enligt Boverkets föreskrifter kan senareläggning av
besiktningen ske endast för speciella situationer t. ex. då
byggnader står oanvända eller ska byggas om inom kort.
Kommentarer
Det finns ett flertal faktorer i inomhusklimatet som kan bidra
till uppkomsten av hälsoeffekter. Hit hör föroreningar i
inomhusluften av olika slag, kemiska, mikrobiologiska och
allergen samt faktorer som buller, ljus, fuktighet, temperatur
och radonstrålning.
Exakt hur alla dessa samband ser ut har vi i dag inte
fullständig kunskap om. Enskilda kemiska föroreningars inverkan
på människors hälsa är bristfällig, likaså inverkan av
partikulära och mikrobiella ämnen. Påverkan av kombinationer av
ämnen -- ofta i små koncentrationer -- är ännu mindre kända.
Innan vi har skaffat oss denna kunskap får vi arbeta med att
minska alla föroreningar i inomhusluften. Kunskap om hur man kan
göra detta finns, liksom kunskaperna om hur man bygger för att
undvika för höga fukthalter, höga radonhalter och för att få
rätt temperatur etc.
Kvalificerade gissningar antyder att uppemot 80 procent av
felen i våra byggnader skulle kunna undvikas om dessa kunskaper
tillämpades rätt och att möjligheter gavs att tillämpa dem. De
resterande 20 procenten är sådana fel som vi inte vet orsaken
till, t.ex. oväntade effekter av nya byggmetoder, nya material
etc.
Allmänt kan konstateras att uppmärksamheten på
inomhusmiljöfrågor i branschen börjar bli betydande. Av- och
omregleringen som bl.a. innebär att byggherren numera är
entydigt ansvarig för ett byggnadsverks egenskaper är en
bidragande orsak till detta. Från beställarhåll börjar man
ställa allt större krav på fungerande kvalitetssystem och
uppmärksamma hur miljöfrågorna ska lösas. Även finansiärer och
försäkringsbolag har tagit upp dessa frågor. I och med att
frågorna ställs från beställarledet ökar trycket på de övriga
aktörerna: konsulter, entreprenörer och byggmaterialtillverkare.
Man kan också notera att medvetenheten om inomhusmiljöfrågorna
ökar bland brukarna, vilket gör att fastighetsföretag och
byggnadsförvaltare utsätts för ett ökat tryck att hålla sina hus
och installationer i gott skick.
Beställarens förmåga att definiera vad han vill ha och hans
möjligheter att säkerställa att han får det han beställt
framstår som alltmer centralt både i förvaltnings- och
byggprocessen. Beställaren (byggherren/förvaltaren) har bl.a.
genom ändringen i ansvarsförhållandena enligt PBL -- införandet
av byggfelsförsäkring, ökat brukarmedvetande -- fått ett flertal
incitament att agera i riktning mot ett bättre byggande och
förvaltande.
Metoder att förbättra kunskapsöverföringen inom fastighets-
och byggbranschen behöver utvecklas. Det gäller både "sändar-
och mottagarsidan". Bristande kunskapsöverföring kan delvis bero
på att forskarna inte sett detta som en tillräckligt angelägen
uppgift eller att resultaten inte varit tydliga. Det har också
visats att förutsättningar för kunskapsöverföring är att
mottagaren bedriver egen forsknings- och utvecklingsverksamhet,
vilket mer sällan förekommer i branschen.
En metod att öka kunskapsöverföringen kan vara att genomföra
demonstrationsprojekt som skulle tjäna som exempel på lösningar
av inomhusmiljöproblem i vidare kretsar.
Forskningsinsatser behöver göras med en bred, tvärvetenskaplig
ansats för att klargöra hur exponering av enskilda miljöfaktorer
påverkar människans välbefinnande. Till detta behövs utveckling
av metoder att kunna identifiera och mäta dessa miljöfaktorer.
Vidare behöver kunskap om samverkan mellan byggnadsutformning,
tekniska lösningar och aktiviteter med hänsyn till en sund
inomhusmiljö utvecklas.

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1
Propositionen 2
Motionerna 2
Uppföljning m.m. 7
Utskottet 7
Inledning 7
Allmänt om byggnaders inomhusmiljö 7
Tidigare riksdagsbehandling m.m. 8
Utgångspunkten m.m. för betänkandet 9
Miljö- och hälsoaspekter på byggande och boende 10
Återanvändning och återvinning i byggandet 14
Energi- och miljörådgivning 16
Byggfelsförsäkringen m.m. 17
Krav på ventilation 18
Åtgärder mot radon i bostäder 21
Fonden för fukt- och mögelskador 24
Elöverkänslighet 25
Stöd till åtgärder i byggnaders inomhusmiljö 29
Byggforskning 34
Byggforskningens inriktning m.m. 34
Anslag till byggforskningen 36
Hemställan 36
Reservationer 39
1. Ett miljö- och hälsoriktigt byggande och boende (mom.
1) (m) 39
2. Återanvändning och återvinning i byggandet (mom. 2)
(m) 41
3. Kommunala energi- och miljörådgivare (mom. 3) (v,
mp) 42
4. Utvidgning av byggfelsförsäkringen (mom. 4) (v,
mp) 43
5. "Svensk Husprovning AB" (mom. 5) (v, mp) 43
6. Krav på luftflöden m.m. (mom. 6) (mp) 44
7. Användning av återluft (mom. 7) (fp) 45
8. Användning av återluft (mom. 7) (mp) 45
9. Gränsvärden för radon (mom. 11) (v, mp) 46
10. Elöverkänslighet m.m. (mom. 15) (m) 46
11. Bidrag till förbättring av inomhusmiljön (mom. 16)
(m) 47
12. Anslaget för bidrag till förbättring av inomhusmiljön
(mom. 17) (m) 48
13. Ytterligare satsningar på att förbättra inomhusmiljön
(mom. 18) (m) 48
14. FoU-verksamhet avseende tätorternas yttre miljö (mom.
19) (c) 49
15. Anslag till byggforskning (mom. 22) (c) 50
Särskilda yttranden 51
1. Åtgärder mot radon (mom. 8--10) (fp) 51
2. Ytterligare satsningar på att förbättra inomhusmiljön
(mom. 18) (c, fp, kds) 51
3. Ytterligare satsningar på att förbättra inomhusmiljön
(mom. 18) (v) 52
Bilaga: Uppföljning av riksdagsbeslut och och statliga
insatser avseende byggnaders inomhusmiljö
Rapport utarbetad av Byggforskningsrådet/Bengt Olsson på
uppdrag av bostadsutskottet 55