Utskottet behandlar i betänkandet regeringens förslag i
proposition 1994/95:158 Ny myndighetsorganisation inom
arbetslivsområdet m.m. jämte motioner som väckts med anledning
av förslaget.
Härutöver behandlar utskottet, som aviserats i utskottets
betänkande om arbetslivspolitik 1994/95:AU12, anslagspunkterna
B 1, B 2, B 8 och B 13 i proposition 1994/95:100 bilaga 11,
dvs. anslagen till Arbetarskyddsverket, Arbetsmiljöinstitutet,
Institutet för arbetslivsforskning och Arbetsmiljöfonden.
Utskottet godkänner att de verksamhetsutförande delarna av
Arbetsmiljöinstitutet, Institutet för arbetslivsforskning och
Arbetsmiljöfonden fr.o.m. den 1 juli 1995 samorganiseras i en ny
FoU-myndighet. Utskottet godkänner också att Arbetsmiljöfondens
medelsbeviljande funktion övergår i ett fristående forsknings-
och utvecklingsråd.
Motioner om avslag på proposition 158 från Moderata
samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna och Kristdemokratiska
samhällspartiet avstyrks.
Institutet för FoU skall ha till uppgift att bl.a. bedriva
forskning, utbildning, kompetens- och arbetslivsutveckling inom
arbetslivsområdet.
Rådet för FoU skall bevilja medel till forskning och
utveckling på arbetslivsområdet.
De nya myndigheterna finansieras helt via statsbudgeten. Detta
medför en ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter som
innebär att arbetarskyddsavgiften i sin helhet förs till staten.
Den medelsfond om ca 780 miljoner kronor som finns knuten till
Arbetsmiljöfonden avvecklas.
Utskottet förordar att frågan om vilken ledningsform som bör
väljas för det nya institutet för FoU tills vidare bör anstå.
Frågan tas upp av utskottet i samband med riksdagsbehandlingen
av förslagen i kompletteringspropositionen rörande
förvaltningsmyndigheternas ledning.
Samorganisationen av Arbetsmiljöinstitutet, Institutet för
arbetslivsforskning och Arbetsmiljöfonden medför att de
ursprungligen fyra anslagen reduceras till två, nämligen
anslaget B 1 Arbetarskyddsverket samt B 2 som är ett nytt
anslag till Myndigheter inom arbetslivsområdet.
Utskottet förordar att för budgetåret 1995/96 till
Arbetarskyddsverket anvisas ett anslag på drygt 558 miljoner
kronor och att till de nya myndigheterna anvisas ett anslag på
drygt 1 200 miljoner kronor.
Utskottet godkänner vidare inriktningen av besparingsåtgärder
avseende Arbetarskyddsverket och de båda nya myndigheterna för
budgetåren 1997 och 1998.
Utskottet tillstyrker slutligen att 600 miljoner kronor från
Arbetslivsfonden förs över till statsbudgetens inkomsttitel som
delfinansiering av vissa arbetsmarknadspolitiska satsningar.
Överföringen möjliggörs genom en lag om tillfällig avvikelse
från lagen (1989:484) om arbetsmiljöavgift.
I det sammanhanget avstyrker utskottet ett tjugotal motioner
om kompetensfrågor och kunskapsspridning i arbetslivet som
väckts i tidigare sammanhang. Det är dels motioner från de
allmänna motionstiderna 1994 och 1995, dels motioner som väckts
med anledning av proposition 1993/94:147 Jämställdhetspolitiken:
Delad makt -- delat ansvar, proposition 1993/94:140 Bygder och
regioner i utveckling och proposition 1993/94:150 Förslag till
slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1994/95, m.m.
(kompletteringsproposition).
Företrädare för Moderata samlingspartiet och Vänsterpartiet
följer upp sina motioner A27 resp. A26 i reservationer.
Propositionerna
Proposition 1994/95:158
I proposition 1994/95:158 föreslår regeringen
(Arbetsmarknadsdepartementet)
dels att riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter
(avsnitt 2.1),
2. lag om tillfällig avvikelse från lagen (1989:484) om
arbetsmiljöavgift (avsnitt 2.2),
dels att riksdagen
3. godkänner vad regeringen i övrigt anför om Arbetslivsfonden
(avsnitt 6),
4. godkänner vad regeringen föreslår om inrättande av två nya
myndigheter inom arbetslivsområdet (avsnitt 8),
5. godkänner vad regeringen anför om fördelning av medel som
löper över en längre period (avsnitt 10),
6. godkänner vad regeringen föreslår om att
Arbetsmiljöinstitutet, Institutet för arbetslivsforskning och
Arbetsmiljöfonden skall läggas ned (avsnitt 11),
7. godkänner vad regeringen föreslår om finansiering av de två
nya myndigheterna (avsnitt 12),
8. godkänner vad regeringen anför om överföringen av medel
från fonden för arbetsmiljöförbättringar (avsnitt 13),
9. godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder som avser
Arbetarskyddsverket för budgetåren 1997 och 1998 som regeringen
förordar (avsnitt 13),
10. till Arbetarskyddsverket för budgetåret 1995/96 under
tionde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 558 096 000 kr
(avsnitt 13),
11. godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder som avser
de båda nya myndigheterna för budgetåren 1997 och 1998 som
regeringen förordar (avsnitt 13),
12. till Myndigheter inom arbetslivsområdet för budgetåret
1995/96 under tionde huvudtiteln anvisar ett nytt ramanslag på
1 214 483 000 kr (avsnitt 13),
13. godkänner var regeringen anför om att anslagssparande
eller anslagskredit budgetåret 1994/95 från ramanslagen
Arbetsmiljöinstitutet och Institutet för arbetslivsforskning
överförs till anslaget Myndigheter inom Arbetslivsområdet
(avsnitt 13).
Propositionens lagförslag återfinns som bilaga 1 i detta
betänkande.
Budgetpropositionen
I proposition 1994/95:100 bilaga 11 föreslår regeringen
(Arbetsmarknadsdepartementet) att riksdagen, i avvaktan på en
särskild proposition i ämnet, under punkterna
B 1
till Arbetarskyddsverket för budgetåret 1995/96 beräknar ett
ramanslag på 567 739 000 kr,
B 2
till Arbetsmiljöinstitutet för budgetåret 1995/96 beräknar ett
ramanslag på 251 759 000 kr,
B 8
till Institutet för arbetslivsforskning för budgetåret 1995/96
beräknar ett ramanslag på 51 760 000 kr,
B 13
till Arbetsmiljöfonden för budgetåret 1995/96 beräknar ett
ramanslag på 791 145 000 kr.
Motioner
Motioner väckta med anledning av proposition 1994/95:158
1994/95:A24 av Margitta Edgren (fp) vari yrkas
1. att riksdagen avslår proposition 1994/95:158 vad avser
anslaget B 2. Myndigheter inom arbetslivsområdet och i stället
anvisar särskilda medel till Arbetsmiljöinstitutet och
Institutet för arbetslivsforskning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ny utredning om arbetslivsforskningen,
dess organisation och finansiering,
3. att riksdagen avslår proposition 1994/95:158 vad avser
förändringen av Arbetsmiljöfonden, vilken bör kvarstå oförändrad
i avvaktan på nytt utredningsförslag.
1994/95:A25 av Rose-Marie Frebran (kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att återkomma med rationaliseringsförslag
på arbetslivsområdet,
2. att riksdagen avslår proposition 1994/95:158 Ny
myndighetsorganisation inom arbetslivsområdet.
1994/95:A26 av Ingrid Burman och Hans Andersson (v) vari yrkas
1. att riksdagen godkänner inriktningen för FoU inom
arbetslivets område enligt vad i motionen anförts,
3. att riksdagen godkänner vad i motionen anförts om
finansieringen av arbetslivsforskning,
4. att riksdagen beslutar enligt vad i motionen anförts om att
ytterligare överskott från Arbetslivsfonden överförs till ett
system av framtidsfonder.
1994/95:A27 av Per Unckel m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens förslag om inrättande av
två nya myndigheter inom arbetslivsområdet i enlighet med vad
som anförts i motionen,
2. att riksdagen beslutar om en ny forskningsstruktur inom
arbetslivsområdet i enlighet med vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om
tillfällig avvikelse från lagen (1989:484) om arbetsmiljöavgift
i enlighet med vad som anförts i motionen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om finansiering av arbetsmarknadspolitiska
insatser,
5. att riksdagen beslutar att till Arbetarskyddsverket för
budgetåret 1995/96 under tionde huvudtiteln anvisa ett ramanslag
på 543 096 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen,
6. att riksdagen godkänner omfattningen av de
besparingsåtgärder som avser Arbetarskyddsverket för budgetåren
1997 och 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen,
7. att riksdagen beslutar att i stället för att anslå medel
till Nya myndigheter inom arbetslivsområdet för budgetåret
1995/96 under tionde huvudtiteln anvisa ett nytt ramanslag på
575 000 000 kr, varav 225 000 000 kr skall avsättas till
Institutet för arbetslivsforskning och 350 000 000 kr skall
avsättas till Rådet för arbetslivsforskning i enlighet med vad
som anförts i motionen,
8. att riksdagen godkänner omfattningen av de
besparingsåtgärder som avser Nya myndigheter inom
arbetslivsområdet för budgetåren 1997 och 1998, i enlighet med
vad som anförts i motionen,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en genomgång av den verksamhet som i dag
sker inom Arbetsmiljöinstitutet och Institutet för
arbetslivsforskning samt av de närliggande uppgifter som
Arbetarskyddsverket har,
10. att riksdagen beslutar om sänkning av
arbetarskyddsavgiften och motsvarande ökning av
arbetsmarknadsavgiften i enlighet med vad som anförts i
motionen.
1994/95:A28 av Elving Andersson m.fl. (c) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag om hur kvarstående medel
i Arbetslivsfonden efter fondens upphörande den 1 juli 1995 bäst
kan säkerställas för insatser inom arbetslivsområdet.
Motioner från allmänna motionstiden 1994
1993/94:A210 av Karl Hagström och Sinikka Bohlin (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Arbetslivsfonden ges ytterligare ett
år att fullfölja sitt uppdrag med den inriktning som fastställts
för den kvarvarande verksamheten.
1993/94:A211 av Carl Fredrik Graf (m) vari yrkas att riksdagen
beslutar att fem sjättedelar av de medel som fanns i den
centrala och de regionala arbetslivsfonderna den 1 januari 1994
skall återföras till staten.
1993/94:A212 av Lisbeth Staaf-Igelström och Bo Finnkvist (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om uppföljning av Arbetslivsfondens
verksamhet.
1993/94:A213 av Magnus Persson (s) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag i frågan om den
fortsatta regionala organisationen av kunskapsspridning m.m.
inom arbetslivet,
2. att riksdagen hos regeringen begär att i samband därmed
övervägs bl.a. uppbyggnad och inrättande av lokala/regionala
kunskapscentra i hela landet,
3. att riksdagen hos regeringen begär att förslag till
finansiering för en framtida lokal/regional organisation
framläggs.
1993/94:A232 av Bo Bernhardsson och Bengt Silfverstrand (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av insatser på
arbetslivsområdet.
1993/94:A250 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om framtidsfond för förnyelse och
kompetensutveckling.
1993/94:A253 av Björn Kaaling m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om arbetslivsfonderna som resurscenter för god
arbetsmiljö, bra arbetsorganisation och aktiv rehabilitering.
1993/94:A254 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av regionala kunskapscentra.
1993/94:A450 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) vari yrkas
22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om tillvaratagandet av Arbetslivsfondens
kunskaper och erfarenheter.
1993/94:Sk352 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
25. att riksdagen hos regeringen begär förslag till införande
av en "arbetslivsavgift" enligt vad i motionen anförts under
avsnitt 4.1.
1993/94:N307 av Jan Fransson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en fortsättning på arbetslivs- och
arbetsmiljöfondernas verksamhet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om satsning av ytterligare resurser till
Swedish Institute for Quality.
Motion väckt med anledning av proposition 1993/94:140
1993/94:A50 av Sten Svensson (m) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att ta till vara Arbetslivsfondens
erfarenheter på småföretagarområdet.
Motion väckt med anledning av proposition 1993/94:147
1993/94:A40 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av regionala kunskapscentra.
Motion väckt med anledning av proposition 1993/94:150
1993/94:Fi32 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om kompetensutveckling,
38. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om Framtidsfonden.
Motioner från allmänna motionstiden 1995
1994/95:A217 av Hans Andersson m.fl. (v) vari yrkas
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
lagstiftning om information om arbetsmiljön lagrad i en
kunskapsbank och i företagens redovisning enligt vad i motionen
anförts,
4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lag om att
ge Arbetarskyddsstyrelsen ett övergripande ansvar för
arbetsmiljöverksamheten.
1994/95:A240 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till system av
Framtidsfonder enligt vad i motionen anförts,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om Framtidsfondens finansiering,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att överföra medel från Arbetslivsfondens
överskott till Framtidsfonden.
1994/95:A244 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
33. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om användande av eventuellt ytterligare
resterande medel vid Arbetslivsfondens upphörande.
1994/95:A281 av Per Unckel m.fl. (m) vari yrkas
22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ytterligare besparingsutrymme budgetåret
1995/96 för littera B Arbetslivsfrågor.
1994/95:A283 av Björn Ericson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att finansiera Arbetsmiljöfonden,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att slå samman Arbetsmiljöfonden med
Arbetsmiljöinstitutet och Institutet för Arbetslivsforskning,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om Arbetslivsfondens resterande medel.
1994/95:A287 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om Arbetsmiljöfonden.
1994/95:K630 av Johnny Ahlqvist m.fl. (s) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av kompetenshöjande åtgärder och
fortsatt arbetslivsutveckling.
Uppvaktningar
Inför ärendets behandling har utskottet inhämtat
kompletterande information genom uppvaktningar av representanter
för Arbetsmiljöfonden, Tjänstemännens bildningsverksamhet (TBV)
och Arbetarnas bildningsförbund (ABF).
Inkomna skrivelser
Under ärendets beredning har utskottet tagit del av inkomna
skrivelser med synpunkter på regeringens förslag.
Utskottet
Inledning
Arbetslivsforskningen som är inriktad bl.a. på forskning kring
fysisk arbetsmiljö, ergonomi, arbetsorganisation, arbetstider
och medbestämmande i arbetslivet har successivt vuxit fram sedan
1940-talet då de första instituten med forsknings- och
utvecklingsarbete på arbetslivets område började sin verksamhet.
En kraftig utbyggnad av arbetslivsforskningen skedde under
1960- och 1970-talen.
År 1966 inrättades Arbetsmedicinska institutet som sedermera
år 1972 fördes till en forskningsavdelning vid
Arbetarskyddsstyrelsen.
Arbetsmiljöinstitutet inrättades som ett självständigt
forskningsorgan genom att den nämnda forskningsavdelningen bröts
ut ur Arbetarskyddsstyrelsen år 1987.
Institutet har till uppgift att bedriva och främja forskning,
utbildning och dokumentation inom arbetsmiljöområdet i syfte att
förbättra arbetsmiljön.
År 1972 tillkom Arbetarskyddsfonden -- år 1986 ombildad till
Arbetsmiljöfonden -- med uppgift att stödja forskning inom hela
arbetslivsområdet samt frågor om medbestämmande och
jämställdhet.
Arbetslivscentrum -- sedermera Institutet för
arbetslivsforskning -- inrättades år 1976 i samband med
genomförande av vissa arbetsättsliga reformer för att bedriva
och främja forskning kring medbestämmande- och inflytandefrågor
samt med dessa sammanhängande frågor om arbetsorganisation.
Arbetslivsforskningens nuvarande organisation lades fast genom
riksdagens beslut i mars 1991 (1990/91:AU16, rskr. 166) med
anledning av regeringens proposition 1990/91:69 om
arbetslivsforskningens organisation m.m. Beslutet innebar i
korthet bl.a. att Arbetsmiljöfonden fick ett ansvar för att
följa svensk arbetslivsforskning och tillfördes ett
vetenskapligt råd. Arbetslivscentrum omorganiserades till ett
renodlat forskningsinstitut.
Riksdagen behandlade i juni 1993 ett förslag om ändrad
organisation av den arbetsmarknadspolitiska forskningen som
framfördes i propositionen 1992/93:170 om forskning för kunskap
och framsteg. Förslaget innebar att Expertgruppen för
arbetsmarknadspolitiska utvärderingsstudier (EFA), som stöder
och finansierar forskning inom arbetsmarknadsområdet, skulle
ersättas med ett vetenskapligt råd knutet till
Arbetsmarknadsdepartementet. Riksdagen (1992/93:AU14, rskr. 400)
ifrågasatte om den föreslagna lösningen var den bästa och
ansåg att organisationsfrågan borde övervägas ytterligare.
Den verksamhet som bedrivs vid Arbetsmiljöinstitutet och
Institutet för arbetslivsforskning finansieras över
statsbudgeten genom den arbetarskyddsavgift som enligt lagen
(1981:691) om socialavgifter till 53,5 % förs till staten.
Återstoden av avgiften förs till Arbetsmiljöfonden. Fonden är
den största finansiären av arbetslivsforskning men även andra
organ finansierar sådan forskning.
Arbetsvetenskaplig forskning bedrivs slutligen också vid
universitet och högskolor, yrkesmedicinska kliniker m.fl. organ.
Ny myndighetsorganisation inom arbetslivsområdet
Propositionens huvudsakliga innehåll
Regeringen bemyndigade i oktober 1994 en särskild utredare att
göra en översyn av struktur och resurser inom arbetslivsområdet,
(dir. 1994:116). Utredarens förslag som lämnades i december 1994
innebar att de verksamhetsutförande delarna av
Arbetsmiljöinstitutet, Institutet för arbetslivsforskning och
Arbetsmiljöfonden borde sammanföras i en myndighet. Utredaren
föreslog vidare att Arbetsmiljöfondens medelsbeviljande
uppgifter skulle överföras till ett forsknings- och
utvecklingsråd inom den nya myndigheten.
En arbetsgrupp med uppgift att närmare analysera utredarens
förslag har därefter på regeringens uppdrag studerat hur en
konsoliderad myndighet på arbetslivsområdet skulle kunna skapas.
Arbetsgruppens i februari 1995 redovisade förslag innebär att
FoU-myndigheterna inom arbetslivsområdet delas upp i två: en som
är verksamhetsutförande och en som är medelsbeviljande. Enligt
arbetsgruppen skapar förslaget bättre förutsättningar för en
effektiv och tydlig organisationsstruktur.
Regeringen föreslår i enlighet med arbetsgruppens förslag att
det fr.o.m. den 1 juli 1995 inrättas två nya myndigheter.
Myndigheterna skall ersätta de nuvarande myndigheterna
Arbetsmiljöinstitutet, Institutet för arbetslivsforskning och
Arbetsmiljöfonden som läggs ned.
De verksamhetsutförande delarna i de tre berörda myndigheterna
samorganiseras enligt förslaget i en ny FoU-myndighet,
Institutet för FoU. Institutet för FoU skall ha till uppgift att
bl.a. bedriva forskning, utbildning, kompetens- och
arbetslivsutveckling inom arbetslivsområdet. Institutet bör
enligt propositionen organiseras som ett enrådighetsverk med en
av regeringen utsedd generaldirektör som chef.
Ett särskilt av regeringen utsett råd föreslås vidare inrättas
vid institutet. Rådet skall bestå av representanter för bl.a.
arbetsmarknadens parter och ha som uppgift att säkerställa en
fortlöpande insyn i verksamheten.
Arbetsmiljöfondens medelsbeviljande funktion föreslås bli ett
fristående forsknings- och utvecklingsråd, Rådet för FoU. Rådet
för FoU skall ha till uppgift att bevilja medel till forskning
och utveckling på arbetslivsområdet. Rådet bör enligt
propositionen ha en styrelse som utses av regeringen och bestå
av representanter för arbetsmarknadens parter och
forskarsamhället. Under styrelsen bör rådet ledas av en chef som
utses av regeringen.
Rådet skall enligt propositionen återkommande låta expertis
och oberoende bedömare följa upp och utvärdera den forskning och
utveckling som finansieras.
Rådet föreslås få möjlighet att besluta om fördelning av medel
för projekt som löper över en längre period. Regeringen anser
att det bör vara möjligt för rådet att fatta sådana beslut för
en sexårsperiod. Det bör enligt förslaget ankomma på regeringen
att närmare precisera en högsta ram för sådana åtaganden.
De nya myndigheterna föreslås enligt propositionen bli
finansierade via statsbudgeten. Förslaget medför en ändring i
lagen (1981:691) om socialavgifter. Ändringen innebär att
arbetarskyddsavgiften i sin helhet förs till staten och att de
båda nya myndigheterna samt Arbetarskyddsverket erhåller medel
för sin verksamhet över statsbudgeten.
I propositionen föreslås att den medelsfond som finns knuten
till Arbetsmiljöfonden om ca 780 miljoner kronor avvecklas.
Härigenom kan den samlade medelstilldelningen för de nya
myndigheterna disponeras under ett ramanslag.
Regeringen har i sin medelsberäkning för de nya myndigheterna
tagit hänsyn till de långsiktiga avtal som Arbetsmiljöfonden
beslutat om. Enligt propositionen bör det ankomma på regeringen
att besluta hur medelsfonden skall avvecklas under budgetåret
1995/96.
I propositionen framhålls bl.a. följande skäl för den
föreslagna omorganisationen:
Arbetslöshetens många negativa effekter ställer såväl
arbetsmarknads- som arbetslivspolitiken inför nya utmaningar och
problem. Dessutom utvecklas arbetslivet och arbetsmarknadens
förhållanden i en allt snabbare takt: ny teknik och flexibla
produktionssystem skapar nya hälsoproblem och nya krav på
kompetensutveckling. Löne- och anställningsvillkoren har
förändrats för många yrkesgrupper, arbetsmarknadens och
arbetslivets institutionella förhållanden och samarbetsformerna
mellan parterna har förändrats. Till den snabba
utvecklingstakten kommer också att förändringsmönstret är
komplext och svårtolkat. Olika delområden såsom arbetsmarknads-
och sysselsättningsförhållanden påverkar och påverkas av
arbetslivspolitikens utformning inom områdena arbetsmiljö,
arbetsrätt och arbetsorganisation.
Med utvecklingen följer att den arbetslivsforskning som utförs
inom området, måste organiseras och bedrivas på ett sådant sätt
att den kan bidra till kunskapsutveckling kring komplexa och
sammansatta utvecklingsmönster. Detta förutsätter inte bara
bättre överblick, nya prioriteringsmöjligheter inom
forskningsfältet som helhet och bättre integration, utan också
att den forskning som bedrivs formas och utvecklas i takt och
samklang med de utvecklingsmönster och problem som präglar
arbetsliv och arbetsmarknad.
I propositionen sägs vidare bl.a. följande.
I och med att arbetslivet har blivit alltmer sammansatt
ställer detta stora krav på arbetslivsforskningens långsiktiga
förmåga att utveckla problemorienterade och mångvetenskapliga
angreppssätt.
Den föreslagna samorganiseringen av den forskning och
utbildning, som bedrivs vid Arbetsmiljöinstitutet och Institutet
för arbetslivsforskning, sammantaget med fortsatta och förnyade
insatser rörande lokal och regional arbetslivsutveckling främjar
inte bara långsiktiga förutsättningar för en mångvetenskaplig
forskning om arbetsmarknad, arbetsliv, arbetsmiljö och
arbetsrätt. Den ger också de organisatoriska förutsättningarna
för att långsiktigt stödja en praktiknära och relevansorienterad
utveckling av arbetslivsforskningen.
Med samorganiseringen motverkas rådande barriärer mellan
forskning och teori å ena sidan och arbetslivets utveckling å
den andra. Med en gemensam FoU-myndighet för forskning,
utbildning, insatser för arbetslivets utveckling och
kompetensförnyelse stärks möjligheterna till nära kontakt,
samverkan och ömsesidig påverkan mellan forskningen och
arbetslivets utveckling.
Den föreslagna förändringen i myndighetsstrukturen är enligt
propositionen att betrakta som en omorganisation av en etablerad
verksamhet. Den nuvarande lokaliseringen av verksamheten skall
således behållas. Huvuddelen av verksamheten skall således vara
i Solna och Stockholm. Forskningsverksamhet skall även bedrivas
i Umeå.
Enligt propositionen skall en organisationskommitté tillkallas
med uppdrag att förbereda och genomföra den nya
myndighetsorganisationen.
Regeringen har i februari 1995, under förutsättning av
riksdagens beslut med anledning av proposition 158, tillkallat
en särskild utredare med uppgift att förbereda och lämna förslag
till bildande av de föreslagna myndigheterna (dir. 1995:26).
Fråga om avslag på proposition 158 m.m.
Motioner
Moderaterna anser i kommittémotionen A27 (yrk. 1) av Per
Unckel m.fl. att förslaget om att inrätta två nya myndigheter
inom arbetslivsområdet skall avslås.
Moderaterna kritiserar propositionen bl.a. med utgångspunkt
från att förslaget till myndighetsstruktur avviker från
principer bl.a. inom forskningspolitiken som riksdagen lagt fast
så sent som för två år sedan. Den föreslagna strukturen
riskerar, framhålls i motionen, att isolera arbetslivsfrågorna
från övrig forskning och utveckling. Dessutom innehåller den
föreslagna strukturen inte de nödvändiga incitamenten för att
säkra forskningens kvalitet.
Margitta Edgren (fp) anser i motion A24 (yrk. 1) att
propositionen skall avslås såvitt avser medelstilldelningen
under anslaget B 2 Myndigheter inom arbetslivsområdet och att
medel i stället anslås till Arbetsmiljöinstitutet och Institutet
för Arbetslivsforskning. Motionären kritiserar propositionen
bl.a. med utgångspunkt från att förslaget inte beaktar de
forskningspolitiska beslut som riksdagen antagit.
Propositionen bör enligt motionären också avslås såvitt gäller
förändringen rörande Arbetsmiljöfonden (yrk. 3). Fonden bör
kvarstå oförändrad i avvaktan på nytt utredningsförslag.
I motionen begärs slutligen (yrk. 2) ett tillkännagivande om
behovet av en ny utredning innan riksdagen fattar beslut.
Utredningsförslaget föreslås kunna tas upp i 1996 års
forskningspolitiska proposition.
I motionen sägs att om en statligt samordnad forskningspolitik
skall vara meningsfull fordras att de principer som riksdagen
antagit tillämpas och att eventuella avvikelser motiveras.
Rose-Marie Frebran (kds) i motion A25 (yrk. 2) anser att
propositionen skall avslås. I motionen sägs bl.a. att förslaget
är tunt och saknar analys av hur forskning och utveckling på
arbetslivsområdet bör bedrivas för framtiden. Det saknas vidare
bärande motiv för den föreslagna organisationsformen.
Regeringen bör, sägs i motionen (yrk. 1), tillsätta en
särskild beredningsgrupp med uppgift att utarbeta en tydlig
framtidsstrategi på området och först därefter återkomma med
rationaliseringsförslag.
Utskottet
Utskottet anser att de invändningar som framförs i de
aktuella delarna av motionerna A24, A25 och A27 mot den
föreslagna omorganisationen inte är bärande. Utskottet kan inte
dela uppfattningen att förslaget strider mot antagna
forskningspolitiska intentioner. De riktlinjer för forskningen
på arbetsmarknadsområdet som riksdagen godkänt (1992/93:AU14
rskr. 400) och som kom till uttryck i den forskningspolitiska
propositionen 1992/93:170 avsnitt 10 innebar ett godkännande av
inriktningen av verksamheten vid Arbetsmiljöinstitutet och
dåvarande Arbetslivscentrum.
Enligt utskottets uppfattning hindrar detta ställningstagande
inte att riksdagen nu beslutar om en organisatorisk förändring
som rör myndigheterna.
Utskottet delar heller inte uppfattningen i motion A27 att
förslaget riskerar att isolera arbetslivsfrågorna från övrig
forskning och att den valda organisationsformen inte kan säkra
forskningens kvalitet. Utskottets grundläggande uppfattning är
att den sektorsbedrivna arbetslivsforskningen inte kan undvaras.
När det gäller de frågor motionärerna tar upp anser utskottet
att det ligger i sakens natur att sektorsforskningen har en
självständig prägel. Det är därför väsentligt, inte minst för
forskningens kvalitativa utveckling, att det skapas goda
samverkansformer mellan sektorsorgan och universitet/högskola.
Det har gällt för den gamla strukturen och det gäller för de
föreslagna nya myndigheterna. Förutsättningarna för att
åstadkomma sådan samverkan med forskning på annat håll bedömer
utskottet som goda.
Det bör också framhållas att en uppgift för det föreslagna
Rådet för FoU, som övertar Arbetsmiljöfondens roll, enligt
propositionen blir att finansiera forsknings- och
avhandlingsprojekt även på annat håll bl.a. vid universitet och
högskolor.
Bl.a. Moderaterna i sin motion framhåller att förslaget
strider mot principen att huvuddelen av den i offentlig regi
bedrivna forskningen skall bedrivas vid universitet och
högskolor.
Utskottet ser ingen motsättning mellan propositionen och den
principen. Den verksamhet som bedrivs av arbetslivsforskningens
sektorsorgan har utgjort och kommer även framdeles att utgöra
ett komplement till den forskning som bedrivs inom universitets-
och högskoleväsendet. Förslaget att koncentrera de
forskningsutförande delarna hos de tre nuvarande
sektorsmyndigheterna till en ny myndighet innebär ingen ändrad
inriktning i det avseendet.
Utskottet vill i detta sammanhang erinra om de slutsatser som
framfördes av den år 1990 tillkallade särskilda utredaren med
uppgift att se över arbetslivsforskningens inriktning,
organisation och finansiering.
I betänkandet SOU 1990:54 Arbetslivsforskning -- Inriktning,
Organisation, Finansiering, som låg till grund för det i
inledningsavsnittet ovan redovisade riksdagsbeslutet i mars 1991
om arbetslivsforskningens nuvarande organisation, sägs
sammanfattningsvis bl.a. följande.
Utredningen konstaterar inledningsvis att arbetslivet är ett
svagt tema i den basfinasierade universitets- och
högskoleforskningen. Det bedöms som en avgörande fråga för
arbetslivsforskningens kvalitativa och kvantitativa utveckling
att ett väl fungerande samspel kan komma till stånd mellan
arbetslivsforskningens sektorsorgan samt universiteten och
högskolorna. Den långsiktiga strategin bör vara att
arbetslivsforskningen utvecklas i harmoni med de omfattande
resurser som finns vid högskolorna. Denna ökade samverkan är av
vitalt intresse såväl för att åstadkomma en kvalitetsutveckling
av arbetslivsforskningen, som för att dess resultat skall kunna
spridas effektivare och få en mera omfattande tillämpning.
Utskottet anser sammanfattningsvis att det för ett fortsatt
framgångsrikt förändringsarbete på arbetsmiljöområdet och för
näringslivet i stort är av fundamental betydelse att en
internationellt sett högkvalitativ arbetslivsforskning kan
upprätthållas i landet.
I det rådande statsfinansiella läget och för att möta de krav
som ställs på forskningen är det nödvändigt att resurserna
koncentreras till ett forskningsutförande sektorsorgan.
Utskottet bedömer att det finns betydande samordningsvinster
att göra genom att de verksamhetsutförande delarna av de tre
berörda myndigheterna samorganiseras i en ny FoU-myndighet.
Utskottet tillstyrker således förslaget och godkänner att de
nuvarande myndigheterna Arbetsmiljöinstitutet, Institutet för
arbetslivsforskning och Arbetsmiljöfonden läggs ned.
Utskottet vill understryka betydelsen av att de verksamheter
som skall ingå i den nya myndigheten organiseras och bedrivs på
sådant sätt att de bidrar dels till att upprätthålla och stärka
forskningens kvalitet och relevans, dels till att föra ut och
tillämpa forskningens resultat.
Utskottet delar också uppfattningen att forskningsutförande
verksamhet och medelstilldelning till forskning bör hållas isär.
Utskottet ställer sig följaktligen bakom förslaget att
Arbetsmiljöfondens nuvarande medelsbeviljande funktion förs över
till ett fristående Råd för forskning och utveckling. Rådet
skall bevilja medel till forskare i konkurrens.
Utskottet bedömer att det är nödvändigt att Rådet för FoU kan
besluta om fördelning av medel för projekt som löper över en
längre period. Regeringen bör kunna precisera ramen för sådana
åtaganden. Utskottet biträder således propositionen även i den
delen.
Med det anförda avstyrker utskottet avslagsyrkandena i
motionerna A24, A25, och A27 i berörda delar.
Utskottets ställningstagande i denna del innebär också att
förslagen i motion A24 om en ny utredning innan riksdagen fattar
beslut och i motion A25 om en särskild beredningsgrupp avstyrks.
Arbetslivsforskningens organisation m.m.
Motioner
Moderaterna skisserar i kommittémotion A27 (yrk. 2) hur en
ny myndighets- och forskningsstruktur inom arbetslivsområdet
bör se ut.
Arbetarskyddsverket skall enligt motionen vara den
centrala förvaltningsmyndigheten för arbetsmiljö- och
arbetstidsfrågor samt chefsmyndighet för Yrkesinspektionen.
Ett institut, Institutet för arbetslivsutveckling, bör
bildas med uppgifter inom både forskning och utbildning.
Institutet bör, framhålls i motionen, integreras i universitets-
och högskoleväsendet. Förslaget säkerställer forskningens
kvalitet och är i linje med fastlagda forskningspolitiska
riktlinjer.
Den forskning institutet skall bedriva skall utföras i
konkurrens med likartad forskning på annat håll. Resurser bör
därför bara i begränsad utsträckning tilldelas direkt till
institutet.
Huvuddelen av resurserna bör, framhåller motionärerna, i
stället för att föras till en ny myndighetsstruktur, som
föreslås i propositionen, samlas i ett forskningsråd, Rådet
för arbetslivsforskning. Rådet fördelar forskningsanslag i
konkurrens till olika forskare och institutioner som avser att
bedriva forskning på arbetslivsområdet.
Rådet skall ledas av en styrelse med kompetens från både
vetenskapen och arbetslivet.
Motionärerna föreslår slutligen (yrk. 9) ett tillkännagivande
om att den organisationskommitté som förutskickas i
propositionen skall få i uppdrag att göra en grundlig genomgång
av den nuvarande verksamheten inom bl.a. Arbetsmiljöinstitutet
och Institutet för arbetslivsforskning.
Björn Ericson m.fl. (s) i motion A283 anser att det inte är
någon bra lösning att slå sammman Arbetsmiljöfonden med
Arbetsmiljöinstitutet och Institutet för arbetslivsforskning. De
administrativa besparingar som kan göras är inte tillräckliga
för att motivera en sammanslagning (yrk. 2). Motionärerna vill
ha ett tillkännagivande till regeringen om detta.
Utskottet
Utskottet har som framgått ställt sig bakom propositionens
förslag om samorganisering av de verksamhetsutförande delarna av
Arbetsmiljöinstitutet, Institutet för arbetslivsforskning och
Arbetsmiljöfonden i en ny FoU-myndighet samt att
Arbetsmiljöfondens medelsbeviljande funktion överförs till ett
Råd för forskning och utveckling. Utskottet har förordat att
arbetslivsforskning också framdeles bör bedrivas av ett
fristående sektorsorgan. Förslaget i motion A27 om att en ny
forskningsmyndighet bör integreras i universitet och
högskoleväsendet avvisas därför.
Det föreligger inga delade meningar om att en ny
forskningsmyndighet skall utföra forskning i konkurrens med
liknande forskning på annat håll.
När det gäller fördelningen av anslaget mellan den
forskningsutförande respektive den medelsbeviljande nya
myndigheten anser utskottet att den av regeringen tillsatta
särskilda utredarens (dir. 1995:26) arbete inte bör föregripas.
Utskottet ser slutligen inga skäl till att utvidga den
särskilda utredarens uppdrag i enlighet med vad som sägs i
motion A27.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna A27 och A283 i
aktuella delar.
Inriktningen av FoU-verksamheten vid det nya institutet m.m.
Motion
Vänsterpartiet i kommittémotion A26 (yrk. 1) av Ingrid
Burman och Hans Andersson kritiserar bl.a. att inriktningen för
den nya FoU-myndigheten är oklar. I motionen begärs att
riksdagen godkänner den inriktning för FoU inom
arbetslivsområdet som föreslås i motionen.
Motionärerna framhåller arbetslivets ständiga omvandling och
man betonar vikten av att det nya institutet uppmärksammar detta
förhållande. Forskning skall utgå från arbetslivets praktik och
löntagarnas perspektiv.
I motionen redovisas två viktiga områden som fått för liten
uppmärksamhet i propositionen. Det är dels de arbetsmiljöproblem
som hänger samman med den nya utvecklingen av
anställningsförhållanden, dels kvinnoforskningen.
I motionen kritiseras vidare propositionens otydlighet när det
gäller den nya myndighetens mål och uppgifter för utbildning och
kunskapsspridning samt när det gäller utbildningen av regionala
skyddsombud.
Utskottet
Utskottet anser att det är angeläget att det inom
arbetslivsforskningen finns en sammanhållen, långsiktig
forskningspolitik och att övergripande prioriteringar görs inom
hela området.
Detta är nödvändigt för att forskningen skall få önskad
genomslagskraft i samhällslivet och medföra ett så effektivt och
ändamålsenligt utnyttjande av forskningsmedlen som möjligt.
Utskottet bedömer att det inte finns några egentliga
skillnader i synsätt mellan propositionen och motionen när det
gäller inriktningen av verksamheten för den nya FoU-myndigheten.
Inom forskning finns det behov av både grundforskning och
tillämpad forskning. Tonvikten inom sektorsforskningen är lagd
på den tillämpade forskningen.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att de nya
myndigheterna liksom hittills bör prioritera forskning som utgår
från förhållandena i arbetslivet och som är viktig för
arbetstagarna. De arbetsmiljöproblem som motionärerna berör är
därvid av stort intresse.
Utskottet vill särskilt understryka vikten av att båda de nya
myndigheterna medverkar till att forskningsresultaten sprids
till dem som är verksamma i arbetslivet och beaktas i den
dagliga verksamheten.
Enligt utskottets förmenande sker förmedling av
forskningsresultat bäst genom utbildningsinsatser av olika slag.
Myndigheterna bör därför medverka i och stödja
kunskapsförmedling som kanaliseras via universitet och högskolor
och andra externa utbildnings- och kursanordnare.
Stor vikt bör enligt utskottets uppfattning läggas vid att
stödja utbildningsinsatser och annan arbetsmiljöverksamhet ute
på arbetsplatserna. Verksamheten med regionala skyddsombud bör
stödjas.
Utskottet hänvisar i övrigt till vad som sägs i propositionen
om den nya forskningsmyndighetens ansvar för
utbildningsverksamhet och kunskapsspridning.
Utskottet bedömer att något tillkännagivande till regeringen i
frågan knappast är påkallat och avstyrker därmed bifall till
motion A26 i berörd del.
De nya myndigheternas ledning
Utskottet
Frågan om förvaltningsmyndigheternas ledning behandlades av
riksdagen under våren 1994 med anledning av förslag från den
dåvarande regeringen i proposition 1993/94:185.
Riksdagen (1993/94:KU42 rskr. 381) godkände därvid riktlinjer
som främst innebar att centrala förvaltningsmyndigheter skall
styras som s.k. enrådighetsverk, om det inte finns vägande skäl
som motiverar annan ledningsform. Det är då främst fråga om
styrelseledning.
Propositionen innehöll en översiktlig redogörelse för vilka
typer av myndigheter som borde ledas av en styrelse. För
forskningsmyndigheterna gällde enligt propositionen att
statsmakterna beslutade om anslag och allmän inriktning av
forskningen. Det ankom sedan på myndigheten att fritt pröva
vilka olika forskningsprojekt som den skall bedriva eller
stödja.
Det låg enligt propositionen nära till hands att myndigheten
leddes av en professionell styrelse med en sådan sammansättning
att verksamheten fick god förankring i forskarsamhället.
Mot konstitutionsutskottets beslut att ställa sig bakom de
nämnda riktlinjerna reserverade sig de Socialdemokratiska
ledamöterna och förordade för sin del ett tillkännagivande till
regeringen om följande ordning:
Den tidigare huvudregeln att statliga myndigheter jämte
verkschefen leds av valda lekmannastyrelser, som garanterade
både den samhälleliga insynen och det medborgerliga inflytandet
bör gälla även i framtiden.
Ett absolut krav på lekmannastyrelse bör gälla inom
forskningsområdet. Eftersom statsmakterna medvetet valt att ge
dessa verksamheter stor frihet är det av stort värde med
styrelser inom detta område.
Smärre myndigheter som sysslade med rutinärenden kunde däremot
enligt reservanterna inrättas som enrådighetsverk under
förutsättning av att någon typ av insynsorgan fanns.
Arbetsmarknadsutskottet har inhämtat konstitutionsutskottets
yttrande över proposition 158 jämte motioner såvitt avser
ledningsfunktionen av den nya myndighetsorganisationen.
Konstitutionsutskottet har avgivit ett yttrande 1994/95:KU5y
som fogats som bilaga 2 till betänkandet. I yttrandet gör
utskottet följande bedömning:
Riksdagens beslut om förvaltningsmyndigheternas ledning
innebär att ledningsformen enrådighetsmyndighet bör komma i
fråga i första hand. När det gäller t.ex. forskningsmyndigheter
bör dock enligt riksdagsbeslutet en styrelseledning övervägas.
Beslutet ger således utrymme för båda ledningsformerna. Från
dessa utgångspunkter kan det finnas skäl att överväga en
styrelseledning för Institutet för FoU i stället för den
enrådighetsledning som föreslås i propositionen.
Arbetsmarknadsutskottet har beträffande Rådet för FoU
inget att erinra mot den ledningsform som föreslås i
propositionen.
När det gäller frågan om ledningsform för det nya Institutet
för FoU anser utskottet att ett ställningstagande bör anstå i
avvaktan på beredningen av förslag från regeringen i
kompletteringspropositionen om ändringar i
förvaltningsmyndigheternas ledningsform och om omprövning av de
riktlinjer riksdagen antagit.
Utskottet avser att i det sammanhanget behandla frågan jämte
den av Vänsterpartiet väckta motionen A26 (yrk. 2).
Finansieringen av de nya myndigheterna
Motioner
Moderaterna föreslår i kommittémotion A27 (yrk. 10), med
hänvisning till de besparingsförslag man lägger fram inom
arbetslivspolitiken och förslag om ett ökat direkt
arbetsgivaransvar, en sänkning av arbetarskyddsavgiften.
Avgiften föreslås fr.o.m. den 1 juli 1995 sänkas från 0,17 %
till 0,12 % och för 1998 till 0,10 %.
Motsvarande höjning föreslås för arbetsmarknadsavgiften.
I Vänsterpartiets kommittémotion A26 (yrk. 3) erinras om
att Arbetsmiljöfonden tillkommit genom en överenskommelse mellan
arbetsmarknadens parter och att det därför är olyckligt med en
avveckling av nuvarande finansiering utan förankring bland
parterna.
I motionen begärs ett tillkännagivande om att Rådet för FoU
bör överta Arbetsmiljöfondens medelsreserv och direkt få
tidigare andel av arbetarskyddsavgiften. Avgiften bör, enligt
motionen, finansiera forskningen medan de nya myndigheternas
övriga verksamhet skall finansieras över statsbudgeten.
Vänsterpartiet begär i den under allmänna motionstiden
1995 väckta motion A287 (yrk. 25) ett tillkännagivande om att
Arbetsmiljöfonden inte kan betraktas som någon "vanlig
myndighet". Fondens finansiering och fristående ställning kan,
framhålls i motionen, inte ändras utan en överenskommelse med
parterna på arbetsmarknaden.
Björn Ericson m.fl. (s) förordar i motion A283 (yrk. 1) att
Arbetsmiljöfonden även i fortsättningen skall finansieras genom
arbetarskyddsavgifter. I motionen begärs vidare ett
tillkännagivande om principen att den förebyggande
arbetsmiljöverksamheten skall finansieras av produktionen. Det
innebär att parterna i hög grad bör ha inflytande över hur
avgiften och fondens medel utnyttjas.
En anslagsfinansiering menar motionärerna innebär att vissa av
fondens verksamheter, t.ex. stödet till regionala skyddsombud,
riskerar att prioriteras bort av annan verksamhet.
Utskottet
Riksdagen har i tidigare sammanhang uttalat sig för principen
om en ökad bruttobudgetering av statlig verksamhet. Utskottet
tillstyrker därför förslaget om att båda de nya myndigheterna
skall finansieras helt över statsbudgeten och att
Arbetsmiljöfonden avvecklas. Riksdagen bör också anta
regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1981:691) om
socialavgifter.
Det sagda innebär att motionerna A26, A283 och A287 avstyrks i
berörda delar.
Utskottet kan inte godta de besparingsförslag på
arbetslivsområdet som förs fram i Moderaternas motion A27. Den
föreslagna sänkningen av arbetarskyddsavgiften avvisas därför.
Motionen avstyrks i här aktuell del.
Utskottet utgår från att regeringen återkommer till riksdagen
med överväganden om hur en långsiktig forskning skall tryggas.
Utskottet noterar i det sammanhanget att regeringen i mars
1995 tillsatt en särskild utredare (dir. 1995:41) med uppdrag
att se över strukturen för forskningsfinansiering.
Arbetslivsfonden
Överföring av medel till statsbudgeten
Propositionen
Genom riksdagens beslut (1992/93:100 bil. 11, AU12, rskr. 203)
skall arbetslivsfondens verksamhet upphöra den 1 juli 1995.
I propositionen föreslås att riksdagen skall bemyndiga
regeringen att föra över 600 miljoner kronor från
Arbetslivsfonden till statsbudgetens inkomsttitel (2811) Övriga
inkomster av statens verksamhet. Medlen skall utgöra
delfinansiering av de arbetsmarknadspolitiska satsningar som
gjorts genom höstens ekonomisk-politiska beslut (prop.
1994/95:25, FiU1, rskr. 145, 146).
Regeringen föreslår att riksdagen antar en särskilt
tidsbegränsad lag om avvikelse från 2 § lagen (1989:484) om
arbetsmiljöavgift. Lagen föreslås gälla under tiden den 1 juli
1995--den 31 december 1996.
Regeringen har i den nyligen avlämnade
sysselsättningspropositionen 1994/95:218 föreslagit att lagen om
arbetsmiljöavgift skall upphöra att gälla vid utgången av år
1995. De medel som då finns i Arbetslivsfonden, ca 600 miljoner
kronor, föreslås att regeringen skall få disponera för
sysselsättningsskapande åtgärder.
Motioner
Moderaterna i kommittémotion A27 (yrk. 3) hemställer att
riksdagen avslår propositionens förslag till lag om tillfällig
avvikelse från lagen (1989:484) om arbetsmiljöavgift.
Motionärerna motsätter sig också avsättningar av resterande
fondmedel till arbetsmarknadspolitiska insatser. Fondmedlen
föreslås i stället användas för att minska statsskulden. Enligt
motionen bör regeringen återkomma i kompletteringspropositionen
med förslag till annan finansiering av de nämnda
arbetsmarknadspolitiska insatserna (yrk. 4).
Björn Ericson m.fl. (s) i motion A283 (yrk. 3) anser att
arbetslivsfondens resterande medel på 600 miljoner kronor skall
användas för kunskapsspridning regionalt och för
kompetensutveckling av personal i samband med
arbetsorganisatoriska förändringar.
Motionären föreslår att Sveriges medfinansiering av de projekt
som aviserats med stöd av Europeiska Socialfonden sker med hjälp
av dessa medel.
Carl Fredrik Graf (m) föreslår i motion 1993/94:A211 med
hänvisning till det statsfinansiella läget att 5/6 av resterande
medel i den centrala och de regionala arbetslivsfonderna skall
föras till staten. Återstående medel föreslås användas för att
avveckla fonderna.
Utskottet
Riksdagen antog genom höstens ekonomisk-politiska proposition
1994/95:25 en omläggning av arbetsmarknadspolitiken i riktning
mot åtgärder som stimulerar rörlighet och underlättar för
utsatta grupper att komma in på arbetsmarknaden. Propositionen
innebar också att riksdagen, som komplement till de
arbetsmarknadspolitiska åtgärderna, ställde sig bakom kraftfulla
investeringsåtgärder inom en rad olika områden samt ett utökat
antal högskoleplatser.
Sammantaget beslutade riksdagen att på tilläggsbudget för
1994/95 anvisa ytterligare 3 071 miljoner kronor under anslaget
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för insatser under resterande
del av budgetåret.
Utskottet anser att det är rimligt att delar av de
arbetsmarknadspolitiska satsningar som riksdagen beslutat om
finansieras genom att 600 miljoner kronor från arbetslivsfonden
förs över till statsbudgeten. Regeringens förslag tillstyrks
därmed. Riksdagen bör följaktligen anta förslaget till lag om
tillfällig avvikelse från lagen (1989:484) om arbetsmiljöavgift.
Utskottet avstyrker med det anförda motionerna 1993/94:A211
(m), A27 (m) och A283 (s) i förekommande fall i berörda delar.
Övriga förslag rörande Arbetslivsfonden
Propositionen
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner vad som i övrigt
anförs i propositionen om Arbetslivsfonden.
Regeringen aviserar sin avsikt att återkomma till riksdagen
med en närmare redovisning av de resultat och effekter som den
centrala och de regionala arbetslivsfondernas insatser givit
upphov till. Detta kommer att ske när fonden inkommit med
slutredovisning och olika utvärderingar slutförts.
Regeringen avser att ge Kammarkollegiet i uppdrag att efter
samråd med det nya FoU-institutet på arbetslivsområdet ansvara
för den ekonomiska redovisning som kvarstår efter den 30 juni
1995.
Motioner om användningen av ytterligare återstående medel i
Arbetslivsfonden
Centerpartiet i kommittémotion A28 av Elving Andersson
m.fl. anser att ytterligare betydande belopp, utöver 600
miljoner kronor, kan finnas i fonden efter dess upphörande den 1
juli 1995. Enligt motionen bör dessa pengar användas för att
säkerställa och föra vidare de erfarenheter som hittills vunnits
i verksamheten. Ett sådant uppdrag, framhåller motionärerna, kan
med fördel ges till det nu föreslagna Institutet för FoU.
I motionen hemställs att riksdagen skall uppdra åt regeringen
att redovisa och lämna förslag om hur återstående medel i
Arbetslivsfonden bäst kan användas för insatser inom
arbetslivsområdet.
Även i centermotionen A244 (yrk. 33) framhålls att det utöver
aviserade 600 miljoner kronor kan komma att kvartstå betydande
belopp i Arbetslivsfonden vid halvårsskiftet 1995. Enligt
motionen är det en angelägen uppgift att kvarstående medel
används för att säkerställa och föra vidare vunna
erfarenheter. Satsningarna bör därvid riktas mot småföretag.
Vänsterpartiet bedömer enligt motion A26 (yrk. 4)
likaledes att Arbetslivsfondens överskott kan bli större än 600
miljoner kronor. Detta ytterligare överskott föreslås utgöra
startkapital i det system av Framtidsfonder som partiet fört
fram i motioner i andra sammanhang. Fonderna skall arbeta med
att utveckla arbetsorganisation och kompetensutveckling.
Motioner med förslag om hur förändringsarbetet i arbetslivet
skall bedrivas när Arbetslivsfonden avvecklats
Socialdemokraterna anför i motion 1993/94:A254 (yrk. 28)
att arbetslivsfondernas verksamhet genererat betydande kunskaper
regionalt om hur arbetsorganisation och arbetsinnehåll kan
utvecklas, hur rehabilitering kan bedrivas effektivare och hur
produktiviteten kan öka. Denna kunskap, menar man, bör tas till
vara i någon form av regionala kunskapscentra till gott stöd
åt främst mindre företag. Regeringen föreslås snarast återkomma
till riksdagen med ett förslag i frågan.
Socialdemokraterna för också i motion 1993/94:A40 (yrk. 14)
fram förslag om att den kunskap som genererats i
Arbetslivsfonden skall tas till vara i någon form av regionala
kunskapscentra.
Vänsterpartiet skisserar i motion A240 (yrk. 1--3) ett
system av Framtidsfonder med löntagarinflytande. Systemet
bygger på årliga vinstavsättningar i företagen för
omvandling av dåliga arbetsmiljöer, kompetensutveckling hos
löntagarna och för att utveckla näringslivet. Merparten av
avsatta medel föreslås tillfalla en regional fond, medan en
mindre del skall gå till en nationell fond. I avvaktan på att
ett vinstdelningssytem tagits fram föreslås en höjning av
bolagsskatten från 28 till 30 %. Slutligen föreslås att de medel
som återstår i Arbetslivsfonden den 1 juli 1995 skall användas
för att Framtidsfonden skall komma i gång.
Tankar om en Framtidsfond för förnyelse av och
kompetenshöjning i arbetslivet förs fram av Vänsterpartiet även
i motion 1993/94:A250 (yrk. 29) och i motion 1993/94:Fi32 (yrk.
15, 38). Fonden föreslås finansieras med en begränsad
arbetslivsavgift på 0,55 % och framöver med en
vinstdelningsskatt.
I motion 1993/94:Sk352 (yrk. 25) föreslår Vänsterpartiet att
arbetslivsavgiften skall tas ut med 0,6 %.
Johnny Ahlqvist m.fl. (s) i motion K630 (yrk. 4) understryker
vikten av att den form av utvecklingsarbete som bedrivits inom
ramen för arbetslivsfonderna kan fortsätta om än i nya former.
Motionärerna anser att resurser behöver avsättas för
kompetenshöjning och arbetslivsutveckling med sikte på att
utveckla det goda arbetet.
Resurserna bör handhas regionalt och i former som anpassas
till regionernas speciella förutsättningar.
Med anledning av avvecklingen av Arbetslivsfonden efterlyser
Magnus Persson (s) i motion 1993/94:A213 (yrk. 1) förslag från
regeringen om den fortsatta regionala organisationen av
kunskapsspridning m.m. i arbetslivet och hur finansieringen
skall ske (yrk. 3). Därvid bör enligt motionären inrättandet av
lokala eller regionala kunskapscentra övervägas (yrk. 2).
Bo Bernhardsson och Bengt Silfverstrand (s) föreslår i motion
1993/94:A232 att det efter Arbetslivsfondens avveckling skall
prövas olika modeller för kunskapsspridning med beaktande av
lokala eller regionala skillnader i förutsättningar.
Motionärerna nämner som exempel regionala arbetslivsinstitut
eventuellt med förebild från de danska teknologiska instituten.
Björn Kaaling m.fl (s) föreslår i motion 1993/94:A253 att
arbetslivsfonderna omvandlas till permanenta kunskaps- och
utbildningscentra i länen.
Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) i motion 1993/94:A450 (yrk. 22)
efterlyser förslag från regeringen om hur arbetslivsfondens
kompetens skall tas till vara.
I motion 1993/94:N307 (yrk. 1 delvis) av Jan Fransson m.fl.
(s) om Näringslivsutveckling i Västsverige m.m. anförs att det
krävs fortsatta insatser för att utveckla arbetslivet till det
goda arbetslivet.
Motionärerna begär förslag från regeringen om hur
Arbetslivsfondens kompetens skall tas till vara (yrk. 1 delvis).
Fondens erfarenheter bör, sägs i motionen, i lämplig form även
fortsättningsvis understödja olika verksamheters
utvecklingsprogram för att förbättra anställdas kunskaper och
kompetens, arbetsorganisation och miljö.
Som en annan viktig institution i sammanhanget framhålls i
motionen det s.k. Swedish Institute for Quality, med säte i
Göteborg (yrk.2).
Sten Svensson (m) föreslår i motion 1993/94:A50 (yrk. 3) att
den erfarenhet som Arbetslivsfonden fått när det gäller att
stödja småföretagens arbetslivs- och arbetsmiljöutveckling skall
kanaliseras inom ramen för den verksamhet som Företagarnas
riksorganisation bedriver.
Motioner om att Arbetslivsfondens verksamhet skall fortsätta
ännu en tid m.m.
Karl Hagström och Sinikka Bohlin (s) anser i motion
1993/94:A210 att det återstår så kort tid av Arbetslivsfondens
verksamhet att det finns en risk att den kompetens, erfarenhet
och de unika arbetsformer som byggts upp inte fullt ut hinner
utnyttjas. Motionärerna föreslår att Arbetslivsfonden skall få
ytterligare ett år att fullfölja sitt uppdrag.
Samma farhågor har Lisbeth Staaf-Igelström och Bo Finnkvist
(s) som i motion 1993/94:A212 föreslår en regional
kunskapsbank eventuellt i utvecklingsfondernas regi.
Utskottet
Arbetslivsfonden tillkom i syfte att verka konjunkturpolitiskt
stabiliserande. Genom lagen (1989:484) om arbetsmiljöavgift
ålades arbetsgivare att betala en arbetsmiljöavgift på 1,5 % för
ersättningar som betalades ut under perioden september
1989--december 1990.
På detta sätt tillfördes fonden ca 11,4 miljarder kronor. Till
detta kom avkastning på kapitalet.
Riksdagen (1989/90:FiU30, rskr. 327) fastställde riktlinjer
för användningen av fondens medel och för en organisation för
bidragsprövning samt för förvaltning av fondmedlen.
Arbetslivsfondens uppgift är att lämna bidrag till
arbetsgivare för åtgärder för en förbättrad arbetsmiljö,
förändrad arbetsorganisation samt tidig och aktiv
rehabilitering. Fondens bidragsgivning sköts av Centrala
arbetslivsfonden och 24 regionala fonder.
Av Centrala arbetslivsfondens verksamhetsberättelse för
budgetåret 1993/94 framgick att fonderna t.o.m. november 1994
beviljat ca 10,9 miljarder kronor till drygt 24 500
arbetsplatsprogram som berörde 3,2 miljoner anställda.
Den privata sektorn hade fått ca 71 % av beviljade bidrag
varav de små företagen (högst 50 anställda) erhållit 17 % av
bidragen. Återstoden, ca 29 %, hade gått till den offentliga
sektorn.
Åtgärder rörande arbetsorganisation hade enligt
verksamhetsberättelsen fått 51 % av de beviljade bidragen,
fysisk arbetsmiljö 23 % och rehabilitering 17 %.
Riksdagen (1991/92:FiU30, rskr. 350 resp. 1992/93:FiU1, rskr.
134) beslutade under våren resp. hösten 1992 att vid sidan av
fondens egentliga användningsområde ta i anspråk sammanlagt 5
miljarder kronor för sysselsättningsfrämjande åtgärder och som
förstärkning av statsbudgeten.
Fonden bedömdes därefter ha ca 4 miljarder kronor till sitt
förfogande för nya bidragsbeslut.
Regeringen uppdrog härefter åt Arbetslivsfonden att den
fortsatta verksamheten skulle inriktas dels på att insatser som
leder till ökad produktivitet kommer till stånd i ökad
utsträckning, dels på att särskilt stödja småföretag, dels på
arbetsplatser där de mest utsatta arbetena finns.
Därvid skulle arbetsplatser med en stor andel kvinnor
uppmärksammas.
Riksdagen (1992/93:AU12, rskr. 203) beslutade i början av år
1993 att Arbetslivsfonden successivt skulle avvecklas fram till
den 1 juli 1995.
Enligt riksdagens beslut förutsattes att efter den 1 april
1994 verksamheten vid fonden i huvudsak skulle vara inriktad på
uppföljning av arbetsplatsprogram, utvärdering och
kunskapsspridning.
Riksrevisionsverket (RRV) genomförde 1992 en
förvaltningsrevision av arbetslivsfondsmyndigheterna. Resultatet
av granskningen redovisades i rapporten (F 1992:28). RRV bedömde
bl.a. att den kompetens som byggts upp genom fondens verksamhet
kunde ha strategisk betydelse för förnyelsen i företag och
förvaltningar både på kort och lång sikt och borde tas till
vara. Verket betonade därvid att en väl fungerande
utvärderingsprocess var avgörande för att erfarenheter av
fondens verksamhet skulle kunna spridas och leda till bestående
resultat och en fortsatt utvecklingsinriktad process även efter
det att fonden upphört.
Institutet för arbetslivsforskning har huvudansvaret för
utvärdering av Arbetslivsfondens verksamhet och de effekter som
uppkommit.
År 1991 ingicks ett avtal mellan Arbetslivsfonden,
Arbetsmiljöfonden och Arbetslivscentrum om en utvärdering av
Arbetslivsfonden. En delrapport har publicerats i oktober 1994 i
skriften Utvecklingslinjer i arbetslivet och Arbetslivsfondens
roll. En samlad rapport över utvärderingen beräknas enligt vad
utskottet erfarit vara klar inom kort.
Vid sidan av nu nämnda utvärdering görs ett stort antal
utvärderingar vid olika forskningsinstitutioner.
Vid Institutet för arbetslivsforskning och i samarbete mellan
företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet och
Institutionen för arbetsvetenskap vid Kungliga Tekniska
högskolan pågår forskning om effekterna av Arbetslivsfondens
verksamhet.
Den dåvarande regeringen uppdrog i september 1991 åt
Arbetslivsfonden att utreda förutsättningarna att inrätta
lokala/regionala kunskapscentra.
Fonden redovisade i en delrapport i juni 1992 intentionerna
att stödja och följa ett antal försök med kunskapscentra i
samarbete med Arbetsmiljöfonden. Verksamheten antogs kunna ge ny
kunskap om betingelserna för kunskapsinsamling och
kunskapsspridning lokalt/regionalt.
I en slutrapport i juni 1993 -- Information, kunskap och
efterfrågan -- redovisade Arbetslivsfonden erfarenheterna från
försöksverksamheten och förutsättningarna för
kunskapsförmedling. Regeringen överlämnade rapporten till
Utredningen om kunskapsbildning i arbetslivet, den s.k.
KSA-utredningen.
KSA-utredningen avlämnade i mars 1994 ett betänkande, SOU
1994:48 Kunskap för utveckling. I betänkandet lämnas förslag
till hur ett system för kunskapsspridning inom arbetslivsområdet
skall organiseras och finansieras. Förslaget bereds för
närvarande inom regeringskansliet.
Utskottet anser att riksdagens beslut om avveckling av
Arbetslivsfonden skall ligga fast. De farhågor som förs fram
motionsledes att den kompetens och erfarenhet som byggts upp i
fonden inte skall hinna utnyttjas förefaller utskottet vara
obefogade. Motionerna 1993/94:A210 (s) och 1993/94:A212 (s)
avstyrks därför.
Regeringen har aviserat sin avsikt att återkomma till
riksdagen med förslag om hur framför allt kompetensfrågorna i
arbetslivet skall lösas i samverkan med flera politikområden.
Det pågår vidare ett omfattande utvärderingsarbete av
Arbetslivsfondens verksamhet, och inom regeringskansliet bereds
de förslag som utredningen om kunskapsbildning i arbetslivet
presenterat i betänkandet SOU 1994:48 Kunskap för utveckling.
Utskottet anser mot den redovisade bakgrunden att riksdagen
för närvarande inte bör binda sig för den framtida inriktningen
när det gäller kunskapsbildning och kompetensfrågor i
arbetslivet. Det pågående beredningsarbetet bör avvaktas. Även
frågor rörande de ytterligare medel som kan finnas i
Arbetslivsfonden bör tills vidare anstå. Utskottet återkommer i
den frågan i samband med behandlingen av förslagen i den till
riksdagen nyligen avlämnade sysselsättningspropositionen
1994/95:218. Enligt utskottets mening bör riksdagen godkänna vad
som anförts om Arbetslivsfonden i proposition 158. Därmed
avstyrks bifall till motionerna 1993/94:A40 (s), 1993/94:A50
(m), 1993/94:A213 (s), 1993/94:A232 (s), 1993/94:A250 (v),
1993/94:A253 (s), 1993/94:A254 (s), 1993/94:A450 (s),
1993/94:Fi32 (v), 1993/94:N307 (s), 1993/94:Sk352 (v),
1994/95:A26 (v), 1994/95:A28 (c), 1994/95:A240 (v), 1994/95:A244
(c) och 1994/95:K630 (s) i förekommande fall i berörda delar.
Anslagsfrågor
Anslagen under tionde huvudtiteln rörande arbetslivsfrågor
redovisas på s. 22--29 i propositionen. Det är fråga om B 1
Arbetarskyddsverket och det nya anslaget B 2 Myndigheter inom
arbetslivsområdet.
B 1 Arbetarskyddsverket
Propositionen
1993/94 Utgift 362 415 000
1994/95 Anslag 385 710 000
1995/96 Prop. 558 096 000
varav 372 064 000 beräknat för juli 1995--juni 1996
Regeringen föreslår under punkt B 1 (s. 22--26) att riksdagen
skall anvisa ett ramanslag på 558 096 000 kr för nästa budgetår.
Enligt propositionen bör de övergripande mål och
verksamhetsmål som gällt för perioden 1992/93--1994/95 ligga
fast och omfatta även budgetåret 1995/96.
Vid beräkning av anslaget för Arbetarskyddsverket (AV) har
hänsyn tagits till pris- och löneutvecklingen.
AV omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för
statlig konsumtion. Budgetåret 1995/96 har anslaget räknats ned
med 28 929 000 kr (18 mån.). Vid årets utgång motsvarar
besparingen en nivåsänkning med 5 %. År 1998 beräknas
anslagsnivån ha sänkts med 42 428 000 kr (12 mån.) vilket
motsvarar 11 %.
Enligt propositionen innebär besparingskraven på AV krav på
omfattande förändringsarbete. Enligt propositionen har AV inlett
ett sådant arbete i form av bl.a. en översyn av organisationen
och dess struktur.
Arbetarskyddsstyrelsen (ASS) fick under budgetåret 1991/92
medel från Fonden för arbetsmiljöförbättringar till
särskilda arbetsmiljöinsatser för Östeuropa.
I propositionen föreslås att ASS tillförs vissa ytterligare
medel för fortsatta speciella arbetsmiljöinsatser för de
Baltiska staterna. Medelstilldelningen föreslås ske genom
överföring av återstående medel från fonden, ca 3 miljoner
kronor, direkt till ASS. Fonden för arbetsmiljöförbättringar
kommer därefter att vara helt avvecklad.
Medelsanvisningen
Motion
Moderaterna vill enligt kommittémotion A27 (yrk. 5) till
Arbetarskyddsverket för budgetåret 1995/96 anvisa ett ramanslag
på 543 096 000 kr.
Utskottet
Utskottet anser att riksdagen bör anvisa anslag till
Arbetarskyddsverket med det belopp som regeringen föreslagit.
Motion A27 i berörd del avstyrks därmed.
Utskottet tillstyrker vad regeringen anfört om överföring till
Arbetarskyddsstyrelsen av återstående medel från Fonden för
arbetsmiljöförbättringar för fortsatta speciella
arbetsmiljöinsatser för de baltiska staterna.
Inriktningen av besparingsåtgärder avseende
Arbetarskyddsverket 1997 och 1998
Motion
Moderaterna framhåller i motion A27 (yrk. 6) att även
Arbetarskyddsverket måste bidra till de offentliga
besparingarna.
I motionen föreslås för budgetåret 1995/96 ett anslag till
verket som är 15 miljoner kronor lägre än vad regeringen
föreslagit. Till år 1998 bör, sägs i motionen, besparingen uppgå
till 50 miljoner kronor, utöver det generella statliga
sparbetinget.
Utskottet
Utskottet ställer sig, med avstyrkan till motion A27 i aktuell
del, bakom regeringens förslag till inriktning av
basparingsåtgärder avseende Arbetarskyddsverket för budgetåren
1997 och 1998.
Övrigt
Motion
I motion A217 (yrk. 4) av Hans Andersson m.fl. (v) om
företagshälsovården m.m. föreslår motionärerna en lagändring för
att ge Arbetarskyddsstyrelsen ett övergripande ansvar för
tillsyn och utveckling i arbetsmiljöverksamheten och därmed
företagshälsovården.
I motionen (yrk. 3) betonas också vikten av att löntagare och
samhälle får bättre information om för- och nackdelar med olika
arbetsplatser och arbetsuppgifter. Det behövs, menar
motionärerna, en kunskapsbank med information om
arbetsskador, sjukfrånvaro, personalomsättning etc. på de olika
arbetsplatserna. Syftet skall vara att göra marknaden
effektivare och ge drivkrafter till omvandling av produktionen.
Informationen skall enligt motionen vidare tas in i
företagens redovisning.
Utskottet
Förslagen i motion A217 berör bl.a. frågor om inriktningen av
företagshälsovården.
I årets budgetproposition 1994/95:100 bilaga 11 (s. 88)
redovisar regeringen att det inom regeringskansliet för
närvarande pågår ett beredningsarbete beträffande vilka åtgärder
som behöver vidtas för att bygga vidare på och upprätthålla en
bra företagshälsovård.
Utskottet har nyligen i sitt av riksdagen godkända betänkande
1994/95:AU12 Arbetslivspolitik, bl.a. med anledning av
motionsförslag från Vänsterpartiet om utformningen av
företagshälsovården, förklarat sig vilja avvakta det pågående
beredningsarbetet.
Utskottet vidhåller detta ställningstagande och avstyrker
därmed motion A217 i aktuella delar.
B 2 Myndigheter inom arbetslivsområdet
Propositionen
Nytt anslag (prop.) 1 214 483 000
varav 809 655 000 är beräknat för juli 1995--juni 1996
Från anslaget finansieras verksamhet vid det nya institutet
och det nya rådet för FoU-utveckling inom arbetslivsområdet.
Den ovan nämnda organisationskommittén har fått i uppdrag att
lämna förslag till budget för var och en av de nya myndigheterna
inför regeringens beslut om regleringsbrev för budgetåret
1995/96. Kommittén har också till uppgift att föreslå en
fördelning av anslaget för myndigheterna i fyra anslagsposter
för förvaltningskostnader och en för verksamheten för vardera
myndigheterna.
Enligt regeringens bedömning medger den föreslagna
förändringen av myndighetsstrukturen rationaliseringar av
verksamheten och samordningsmöjligheter när det gäller lokaler
och administration.
De nya myndigheterna omfattas av ett sparkrav. För
budgetåret 1995/96 har anslaget minskats med 12,8 miljoner
kronor (12 mån.) för statlig konsumtion och 30 miljoner kronor
(12 mån.) för verksamheten i övrigt. För år 1998 gäller ett
besparingskrav om 28,6 miljoner kronor för statlig konsumtion
vilket motsvarar 11 % och för verksamheten i övrigt en besparing
på 130 miljoner kronor.
I propositionen föreslås slutligen att de nya myndigheterna
skall få tillgodogöra sig de nuvarande myndigheternas
anslagssparande eller anslagskredit.
Medelsanvisningen
Motion
I kommittémotion A27 (yrk. 7) anser Moderaterna att
riksdagen i stället för att anslå medel till Nya myndigheter
inom arbetslivsområdet för budgetåret 1995/96 skall anvisa ett
nytt ramanslag på 575 000 000 kr, varav 225 000 000 kr till
Institutet för arbetslivsutveckling och 350 000 000 kr till
Rådet för arbetslivsforskning.
Utskottet
Utskottet anser, med avstyrkan till motion A27 i aktuell del,
att riksdagen bör anvisa anslag till Myndigheter inom
arbetslivsområdet med det belopp regeringen föreslagit.
Utskottet tillstyrker att de nya myndigheterna skall få
tillgodogöra sig de nuvarande myndigheternas anslagssparande
eller anslagskredit.
Inriktningen av besparingsåtgärder som avser de nya
myndigheterna för 1997 och 1998
Motion
Moderaterna framhåller i motion A27 (yrk. 8) att man redan
i sin kommittémotion i samband med budgetpropositionen förordat
en större besparing på arbetslivsområdet än vad regeringen
föreslagit. Besparingen bör år 1998 uppgå till 500 miljoner
kronor.
I samband med den omstrukturering och omorganisation som
föreslagits förordas i motionen en mer långtgående omprövning av
befintlig verksamhet än vad regeringen lägger fram med sitt
besparingsförslag på 130 miljoner kronor.
Gemensamma resurser måste, anser motionärerna, koncentreras på
det som är statens ansvar, och arbetsgivarna tillsammans med
arbetstagarna och deras representanter måste ta ett ökat ansvar
för det som är frågor för företagen och organisationerna.
I den under allmänna motionstiden 1995 väckta moderata
kommittémotionen A281 (yrk. 22) noteras den i
budgetpropositionen redovisade översynen av myndighetsstrukturen
på arbetslivsområdet samt den aviserade besparingen på 100
miljoner kronor för 1998.
I motionen förordas en sammanlagd besparing på 600 miljoner
kronor år 1998.
Motionärerna framhåller därvid betydelsen av att slå vakt om
den miljörelaterade toxikologiska forskningen vid
Arbetsmiljöinstitutet.
Utskottet
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till
besparingsåtgärder rörande de båda nya myndigheterna för
budgetåren 1997 och 1998. Motionerna A27 och A281 i berörda
delar avstyrks således.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande avslag på proposition 158 m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A24, 1994/95:A25 och
1994/95:A27 yrkande 1,
res. 1 (m)
2. beträffande ny myndighetsorganisation på
arbetslivsområdet
att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del
godkänner
dels vad regeringen föreslår om inrättande av två nya
myndigheter inom arbetslivsområdet (avsnitt 8),
dels vad regeringen föreslår om att Arbetsmiljöinstitutet,
Institutet för arbetslivsforskning och Arbetsmiljöfonden skall
läggas ned (avsnitt 11),
dels vad regeringen anfört om fördelning av medel som
löper över en längre period (avsnitt 10),
3. beträffande arbetslivsforskningens organisation m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A27 yrkandena 2 och 9,
och 1994/95:A283 yrkande 2,
res. 2 (m)
4. beträffande inriktningen av FoU-verksamheten vid det nya
institutet m.m.
att riksdagen avslår motion 1994/95:A26 yrkande 1,
5. beträffande finansieringen av de nya myndigheterna
att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del
och med avslag på motionerna 1994/95:A26 yrkande 3, 1994/95:A27
yrkande 10, 1994/95:A283 yrkande 1 och 1994/95:A287 yrkande 25
dels godkänner vad regeringen föreslår om finansieringen
av de två nya myndigheterna (avsnitt 12),
dels antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen
(1981:691) om socialavgifter (avsnitt 2.1),
res. 3 (m)
res. 4 (v)
6. beträffande överföring av medel från Arbetslivsfonden
till statsbudgeten
att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:A211,
1994/95:A27 yrkandena 3 och 4 samt 1994/95:A283 yrkande 3 antar
regeringens förslag till lag om tillfällig avvikelse från lagen
(1989:484) om arbetsmiljöavgift (avsnitt 2.2),
res. 5 (m)
7. beträffande regeringens övriga förslag rörande
Arbetslivsfonden
att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del
godkänner vad regeringen i övrigt anfört om Arbetslivsfonden
(avsnitt 6),
8. beträffande motionsförslag med anknytning till
Arbetslivsfonden
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:A40 yrkande 14,
1993/94:A50 yrkande 3, 1993/94:A210, 1993/94:A212,
1993/94:A213, 1993/94:A232, 1993/94:A250 yrkande 29,
1993/94:A253, 1993/94:A254 yrkande 28, 1993/94:A450 yrkande 22,
1993/94:Fi32 yrkandena 15 och 38, 1993/94:N307 yrkandena 1 och
2, 1993/94:Sk352 yrkande 25, 1994/95:A26 yrkande 4, 1994/95:A28,
1994/95:A240, 1994/95:A244 yrkande 33 och 1994/95:K630 yrkande
4,
res. 6 (v)
9. beträffande anslag till Arbetarskyddsverket
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1994/95:A27 yrkande 5 till
Arbetarskyddsverket för budgetåret 1995/96 under tionde
huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 558 096 000 kr (avsnitt
13),
res. 7 (m) - delvis
10. beträffande inriktningen av besparingsåtgärder rörande
Arbetarskyddsverket
att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del
och med avslag på motion 1994/95:A27 yrkande 6 godkänner vad
regeringen anfört om inriktningen av besparingsåtgärder avseende
Arbetarskyddsverket budgetåren 1997 och 1998 (avsnitt 13),
res. 7 (m) - delvis
11. beträffande fonden för arbetsmiljöförbättringar
att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del
godkänner vad regeringen anfört om överföringen av medel från
fonden för arbetsmiljöförbättringar (avsnitt 13),
12. beträffande övergripande ansvar för Arbetarskyddsverket
för tillsyn och utveckling i arbetsmiljöverksamheten m.m.
att riksdagen avslår motion 1994/95:A217 yrkandena 3 och 4,
res. 8 (v)
13. beträffande anslag till Myndigheter inom
arbetslivsområdet
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1994/95:A27 yrkande 7 till Myndigheter inom
arbetslivsområdet för budgetåret 1995/96 under tionde
huvudtiteln anvisar ett nytt ramanslag på 1 214 483 000 kr
(avsnitt 13),
res. 9 (m) - delvis
14. beträffande inriktningen av besparingsåtgärder rörande
de nya myndigheterna
att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del
och med avslag på motionerna 1994/95:A27 yrkande 8 och
1994/95:A281 yrkande 22 godkänner vad regeringen anfört om
inriktningen av besparingsåtgärder avseende de båda nya
myndigheterna budgetåren 1997 och 1998 (avsnitt 13),
res. 9 (m) - delvis
15. beträffande anslagssparande eller anslagskredit
att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del
godkänner vad regeringen anfört om att anslagssparande eller
anslagskredit budgetåret 1994/95 från ramanslagen
Arbetsmiljöinstitutet och Institutet för arbetslivsforskning
överförs till anslaget Myndigheter inom arbetslivsområdet
(avsnitt 13).
Stockholm den 27 april 1995
På arbetsmarknadsutskottets vägnar
Johnny Ahlqvist
I beslutet har deltagit: Johnny Ahlqvist (s), Elver
Jonsson (fp), Sten Östlund (s), Per Unckel (m), Martin Nilsson
(s), Kent Olsson (m), Per Erik Granström (s), Laila Bjurling
(s), Patrik Norinder (m), Sonja Fransson (s), Christina Zedell
(s), Christel Anderberg (m), Barbro Johansson (mp), Dan Ericsson
(kds), Kristina Zakrisson (s), Börje Hörnlund (c) och Ingrid
Burman (v).
Reservationer
1. Avslag på proposition 158 m.m. (mom. 1)
Per Unckel, Kent Olsson, Patrik Norinder och Christel
Anderberg (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som
börjar med "Utskottet anser" och på s. 14 slutar med "berörda
delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet är starkt kritiskt till det sätt på vilket ärendet
har beretts i regeringskansliet. Underlaget för propositionen är
ytterst bristfälligt. Förslaget bygger på riktlinjer för en ny
myndighetsorganisation som en arbetsgrupp utarbetat i all hast.
Någon remissbehandling av arbetsgruppens förslag har inte
förekommit.
Genom den ofullständiga beredningen fråntas i realiteten
riksdagen möjligheten att avgöra hur väsentliga delar av
arbetslivsutvecklingen skall stödjas.
Utskottet anser i likhet med vad som sägs i Moderata
samlingspartiets motion A27 att förslaget att inrätta de två nya
myndigheterna på arbetslivsområdet med den föreslagna
utformningen bör avslås. Förändringens huvudriktning får anses
vara riktig men borde ha drivits längre.
Väsentliga delar av den nu föreslagna myndighetsstrukturen
strider enligt utskottets mening mot viktiga principer, bl.a.
inom forskningspolitiken.
Förslaget riskerar att i onödan isolera arbetslivsfrågorna
från övrig forskning och utveckling och saknar också nödvändiga
incitament för att säkra forskningens kvalitet.
Enligt utskottets uppfattning bör nya organ på området knytas
till den etablerade forskningsstrukturen vid universiteten och
högskolorna.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande
lydelse:
1. beträffande avslag på proposition 158 m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:A27 yrkande 1 och
med anledning av motionerna 1994/95:A24 och 1994/95:A25 avslår
proposition 1994/95:158,
Per Unckel, Kent Olsson, Patrik Norinder och Christel
Anderberg (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som
börjar med "Utskottet har" och på s. 15 slutar med "aktuella
delar" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör myndighets- och
forskningsstrukturen inom arbetslivsområdet byggas upp enligt de
principer som anges i den moderata motionen A27.
Det innebär att ett institut, Institutet för
arbetslivsutveckling, bör bildas med uppgifter inom såväl
forskning som utbildning. Institutet bör integreras i
universitets- och högskoleväsendet. Genom en sådan organisation
säkerställs kvaliteten samtidigt som fastlagda
forskningspolitiska riktlinjer appliceras också på
arbetslivsområdet. Merparten av den forskning som kan komma att
bedrivas av institutet bör ske i konkurrens med likartad
forskning utförd på annat håll. Det innebär att
forskningsresurser bara i begränsad utsträckning bör tilldelas
institutet direkt. Huvuddelen av resurserna bör i stället samlas
i ett forskningsråd. Ledningen för det föreslagna institutet bör
utses genom den högskola som institutet knyts till. Ledningen
skall tillföras kompetens med rik erfarenhet av olika aspekter
av arbetslivsområdet.
Utskottet anser att den arbetslivsforskning som skall bedrivas
måste hålla en hög internationell klass och vara relevant för
svensk arbetsmarknad och förhållandena på arbetsplatserna. För
att säkerställa detta och för att åstadkomma den mångfald och
det urval av forskningsprojekt som är önskvärt är det väsentligt
att merparten av de medel som regeringen föreslår överförda i en
ny myndighetsstruktur i stället förs till ett forskningsråd.
Rådet för arbetslivsforskning för den tillämpade forskningen
på arbetslivsområdet bör därför inrättas. Rådet skall efter
ansökan och i öppen konkurrens fördela forskningsanslag till
forskare och forskningsinstitutioner, t.ex. det föreslagna
forskningsinstitutet, för att bedriva forskning på området.
Rådet skall ledas av en styrelse med kompetens både från
vetenskapen och från olika delar av arbetslivet. Styrelsen bör
till sitt förfogande ha en prioriterings- och
utvärderingsorganisation där forskare skall vara i klar
majoritet.
Rådet skall fungera i nära samverkan med övriga
forskningsfinansierade myndigheter, t.ex. forskningsråd och
sektorsorgan.
Utskottet förordar att det i samband med den aktuella
omorganisationen görs en omprövning av befintlig verksamhet som
är mera långtgående än vad regeringen föreslagit. Den
organisationskommitté som regeringen förutskickat bör få i
uppdrag att göra en grundlig genomgång av den verksamhet som
i dag bedrivs bl.a. inom Arbetsmiljöinstitutet och Institutet
för arbetslivsforskning.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande
lydelse:
3. beträffande arbetslivsforskningens organisation m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:A27 yrkandena 2
och 9 och med avslag på motion 1994/95:A283 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Finansieringen av de nya myndigheterna (mom. 5)
Per Unckel, Kent Olsson, Patrik Norinder och Christel
Anderberg (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 18 som
börjar med "Riksdagen har" och slutar med "för
forskningsfinansiering" bort ha följande lydelse:
Utskottet förordar i likhet med förslaget i Moderata
samlingspartiets motion A27 att det inom
Arbetsmarknadsdepartementets budget, Litt. B, görs en besparing
som med full effekt år 1998 är 500 miljoner kronor större än vad
regeringen föreslagit.
Utskottet anser att resurserna måste koncentreras på det som
är statens ansvar och att arbetsgivare och arbetstagare jämte
deras representanter måste ta ett ökat direkt ansvar för det som
är renodlade frågor för verksamheten i företaget och
organisationen.
Arbetarskyddsavgiften kan för den kommande 12-månadersperioden
beräknas inbringa ca 1,1 miljard kronor. Med hänsyn till de
besparingar och det ökade direkta arbetsgivaransvar på
arbetslivsområdet som utskottet förordat bör
arbetarskyddsavgiften sänkas från 0,17 % av avgiftsunderlaget
till 0,12 % och år 1998 till 0,10 %. Arbetsmarknadsavgiften bör
höjas i motsvarande omfattning.
Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande
lydelse:
5. beträffande finansieringen av de nya myndigheterna
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:A27 yrkande 10
samt med avslag på proposition 1994/95:158 i motsvarande del och
motionerna 1994/95:A26 yrkande 3, 1994/95:A283 yrkande 1 och
1994/95:A287 yrkande 25 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört om finansieringen av de nya myndigheterna,
4. Finansieringen av de nya myndigheterna (mom. 5)
Ingrid Burman (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 18 som
börjar med "Riksdagen har" och slutar med "för
forskningsfinansiering" bort ha följande lydelse:
Utskottet är starkt kritiskt till att regeringen lägger fram
förslag om genomgripande förändringar av
arbetslivsforskningens organisation och finansiering utan att
frågan är ordentligt beredd. Avsaknaden av samråd med parterna
på arbetsmarknaden och sedvanlig remissbehandling gör att
riksdagens beslutsunderlag måste betraktas som undermåligt.
Flera viktiga frågor är dåligt belysta i propositionen, bl.a.
frågor om utbildning, kunskapsspridning och verksamhet ute på
arbetsplatserna samt frågor om forskningens långsiktiga
finansiering.
Utskottet anser att den nu föreslagna omorganisationen inte
får äventyra det stöd som för närvarande kanaliseras till
utbildningsinsatser och annan arbetsmiljöverksamhet på
arbetsplatserna. En väsentlig del av dessa insatser utgörs av
arbetsmiljöutbildning som drivs t.ex. i studieförbundens regi.
Utskottet förutsätter att de föreslagna nya myndigheterna kommer
att upprätthålla en sådan bred samverkan.
Utskottet delar den syn på hur finansieringen av
arbetslivsforskningen skall ske som framförs i Vänsterpartiets
motioner A26 och A287.
Regeringen redovisar i propositionen endast summariskt hur en
långsiktig forskning skall tryggas. Denna fråga är helt
avgörande för att den nya myndigheten skall få trovärdighet
bland samarbetspartners i forskningsvärlden och bland
arbetsmarknadens parter. Innan regeringen presenterat ett
genomarbetat förslag om hur arbetslivsforskningen skall tryggas
långsiktigt och hur rådet skall få integritet och trovärdighet
kan utskottet inte ställa sig bakom förslaget i den här delen.
Arbetsmiljöfonden har tillkommit efter en överenskommelse
mellan arbetsmarknadens parter. Enligt utskottets mening vore
det olyckligt om riksdagen beslutar avveckla fonden utan att
förändringen är bättre förankrad bland parterna.
Utskottet förordar att riksdagen med anledning av motionerna
A26 och A287 i berörda delar och med avslag på motionerna A27
och A283 i aktuella delar godkänner att Rådet för FoU övertar
Arbetsmiljöfondens medelsreserv och tillförs tidigare andel av
arbetarskyddsavgiften. Avgiften bör därvid betala forskningen,
medan övrig verksamhet skall betalas över statsbudgeten.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande
lydelse:
5. beträffande finansieringen av de nya myndigheterna
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:A26 yrkande
3 och 1994/95:A287 yrkande 25 samt med avslag på proposition
1994/95:158 i motsvarande del och motionerna 1994/95:A27 yrkande
10 och 1994/95:A283 yrkande 1 godkänner vad utskottet anfört om
finansieringen av de nya myndigheterna,
5. Överföring av medel från Arbetslivsfonden till
statsbudgeten (mom. 6)
Per Unckel, Kent Olsson, Patrik Norinder och Christel
Anderberg (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 19 som
börjar med "Riksdagen antog" och på s. 20 slutar med "berörda
delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet motsätter sig i likhet med vad som sägs i Moderata
samlingspartiets motion A27 att 600 miljoner kronor ur
Arbetslivsfonden överförs till statsbudgeten för att finansiera
arbetsmarknadspolitiska insatser. Fondmedlen bör i stället
användas för att minska statsskulden.
Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om hur de
arbetsmarknadspolitiska insatserna skall finansieras.
Utskottets ställningstagande innebär att regeringens förslag
till lag om tillfällig avvikelse från lagen (1989:484) om
arbetsmiljöavgift bör avslås. Det sagda torde tillgodose
intentionerna bakom motion A211.
Vad utskottet anför bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande
lydelse:
6. beträffande överföring av medel från Arbetslivsfonden
till statsbudgeten
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:A27 yrkandena 3
och 4 och med anledning av motion 1993/94:A211 samt med avslag
på proposition 1994/95:158 i motsvarande del och motion
1994/95:A283 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört om överföring av medel från
Arbetslivsfonden,
6. Motionsförslag med anknytning till Arbetslivsfonden
(mom. 8)
Ingrid Burman (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 24 som
börjar med "Utskottet anser" och på s. 25 slutar med "i berörda
delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet bedömer att överskottet från Arbetslivsfonden är
större än de 600 miljoner kronor som regeringen nu tar i anspråk
för sysselsättningsskapande åtgärder.
Arbetslivsfonden har tillskapats för att utveckla och
förbättra arbetslivet. De ytterligare medel, dvs. medel utöver
600 miljoner kronor, som kan finnas i fonden bör därför
reserveras just för sådana ändamål.
I dagens snabbt föränderliga arbetsliv är rätten och
möjligheten till kompetensutveckling en grundläggande
förutsättning för att människor skall kunna stanna kvar i
arbetslivet och ej sorteras bort på grund av bristande
kompetens.
För att säkerställa rätten till kompetensutveckling anser
utskottet att ett system av framtidsfonder enligt den modell som
skisserats i Vänsterpartiets motioner A250, Fi32, Sk352, A26 och
A240 bör inrättas. Fonderna skall verka för att utveckla
arbetsorganisation och arbetstagarnas kompetens och bör som
startkapital få Arbetslivsfondens ytterligare överskott.
Vad utskottet nu anfört bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande
lydelse:
8. beträffande motionsförslag med anknytning till
Arbetslivsfonden
att riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:A250 yrkande
29, 1993/94:Fi32 yrkandena 15 och 38, 1993/94:Sk352 yrkande 25,
1994/95:A26 yrkande 4 och 1994/95:A240 samt med avslag på
motionerna 1993/94:A40 yrkande 14, 1993/94:A50 yrkande 3,
1993/94:A210, 1993/94:A212, 1993/94:A213, 1993/94:A232,
1993/94:A253, 1993/94:A254 yrkande 28, 1993/94:A450
yrkande 22, 1993/94:N307 yrkandena 1 och 2, 1994/95:A28,
1994/95:A244 yrkande 33 och 1994/95:K630 yrkande 4 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Anslag till Arbetarskyddsverket och inriktningen av
besparingsåtgärder rörande Arbetarskyddsverket (mom. 9 och 10)
Per Unckel, Kent Olsson, Patrik Norinder och Christel
Anderberg (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 26 som
börjar med "Utskottet anser" och slutar med "avstyrks därmed"
och som börjar med "Utskottet ställer" och slutar med "och 1998"
bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att även Arbetarskyddsverket måste bidra till
de offentliga besparingarna. Verket bör därför för 1995/96
anvisas ett anslag som är 15 miljoner kronor lägre än vad
regeringen föreslagit, dvs. 543 096 000 kr. Till år 1998 bör
besparingen uppgå till totalt 50 miljoner kronor utöver det
generella sparbetinget.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande
lydelse:
9. beträffande anslag till Arbetarskyddsverket
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:A27 yrkande 5 och
med anledning av proposition 1994/95:158 i motsvarande del till
Arbetarskyddsverket för budgetåret 1995/96 under tionde
huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 543 096 000 kr,
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande
lydelse:
10. beträffande inriktningen av besparingsåtgärder rörande
Arbetarskyddsverket
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:A27 yrkande 6
samt med avslag på proposition 1994/95:158 i motsvarande del
godkänner vad utskottet anfört om inriktningen av
besparingsåtgärder rörande Arbetarskyddsverket budgetåren
1997 och 1998,
8. Övergripande ansvar för Arbetarskyddsverket för tillsyn och
utveckling i arbetsmiljöverksamheten m.m. (mom. 12)
Ingrid Burman (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 27 som
börjar med "Förslagen i" och slutar med "aktuella delar" bort ha
följande lydelse:
Utskottet anser att det är viktigt att löntagare och samhälle
får bättre information om för- och nackdelar med olika
arbetsplatser och arbetsuppgifter. En kunskapsbank med
information om arbetsskador, sjukfrånvaro, personalomsättning
etc. på olika arbetsplatser skulle bidra till att göra
arbetsmarknaden effektivare och ge drivkraft till omvandlingen
av produktionen.
För att skapa underlag för kunskapsbanken bör enligt
utskottets mening information om arbetsmiljön och dess
personaleffekter införas i företagens redovisning. Denna
information skall sedan användas för att klassificera
arbetsplatsen i förhållande till branschen och yrket.
När kunskapsbanken används i arbetsförmedlingsverksamheten kan
informationen påverka de arbetssökandes val och framtvinga
arbetsmiljöförbättringar på arbetsplatserna.
Utskottet vill vidare se en utveckling som innebär att
Arbetarskyddsstyrelsen får ett övergripande ansvar för tillsynen
och utvecklingen av arbetsmiljöverksamheten och därmed
företagshälsovården. Ansvaret skall omfatta alla arbetsplatser
och inte bara de sämsta.
Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till
lagstiftning i enlighet med vad utskottet nu anfört. Detta bör
riksdagen med anledning av motion A217 som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande
lydelse:
12. beträffande övergripande ansvar för Arbetarskyddsverket
för tillsyn och utveckling i arbetsmiljöverksamheten m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:A217 yrkandena 3
och 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
9. Anslag till Myndigheter inom arbetslivsområdet och
inriktningen av besparingsåtgärder rörande de nya myndigheterna
(mom. 13 och 14)
Per Unckel, Kent Olsson, Patrik Norinder och Christel
Anderberg (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 28 som
börjar med "Utskottet anser" och slutar med "regeringen
föreslagit" och som börjar med "Utskottet ställer" och slutar
med "avstyrks således" bort ha följande lydelse:
Utskottet har ovan ställt sig bakom den myndighetsorganisation
på arbetslivsområdet som Moderata samlingspartiet föreslagit
samt uppfattningen att man på arbetslivsområdet skall göra en
besparing som år 1998 är 500 miljoner kronor större än vad
regeringen föreslagit.
Utskottet förordar därför i enlighet med förslaget i motion
A27 i aktuell del att riksdagen i stället för att anslå medel
till Nya myndigheter inom arbetslivsområdet för budgetåret
1995/96 under tionde huvudtiteln anvisar ett nytt ramanslag på
575 000 000 kr, varav 225 000 000 kr skall avse Institutet
för arbetslivsforskning och 350 000 000 kr skall avse Rådet
för arbetslivsforskning.
Förslaget tillgodoser vad som anförts i motion A281 i aktuell
del.
dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande
lydelse:
13. beträffande anslag till Myndigheter inom
arbetslivsområdet
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:A27 yrkande 7 och
med avslag på proposition 1994/95:158 i motsvarande del till ett
nytt anslag Nya myndigheter inom arbetslivsområdet för
budgetåret 1995/96 under tionde huvudtiteln anvisar ett
ramanslag på 575 000 000 kr, varav 225 000 000 kr till
Institutet för arbetslivsforskning och 350 000 000 kr till Rådet
för arbetslivsforskning,
dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande
lydelse:
14. beträffande inriktningen av besparingsåtgärder rörande
de nya myndigheterna
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:A27 yrkande 8
och 1994/95:A281 yrkande 22 samt med avslag på proposition
1994/95:158 i motsvarande del godkänner vad utskottet anfört om
inriktningen av besparingsåtgärder budgetåren 1997 och 1998
rörande de nya myndigheterna,
Särskilt yttrande
Regeringens beredning av förslaget om en ny
myndighetsorganisation inom arbetslivsområdet
Elver Jonsson (fp), Barbro Johansson (mp), Dan Ericsson (kds)
och Börje Hörnlund (c) anför:
Vi är starkt kritiska till att regeringen lägger fram förslag
om genomgripande förändringar av arbetslivsforskningens
organisation utan att frågan är ordentligt beredd. Avsaknaden av
sedvanlig remissbehandling gör att riksdagens beslutsunderlag
måste betraktas som undermåligt.
Användningen av de relativt stora medel som
arbetslivsforskningen disponerar förtjänar en mer ingående
analys än den som presteras i propositionen. Bl.a. saknas helt
överväganden om arbetslivsforskningens roll inom ramen för en
samordnad forskningspolitik.
Genom att propositionen uppenbarligen tagits fram i stor hast
har synpunkter från forskare eller avnämare inom eller utanför
berörda myndigheter inte beaktats.
Flera viktiga frågor är dåligt belysta i propositionen, bl.a.
frågor om utbildning, kunskapsspridning och verksamhet ute på
arbetsplatserna samt frågor om forskningens långsiktiga
finansiering.
Vi anser att den nu föreslagna omorganisationen inte får
äventyra det stöd som för närvarande kanaliseras till
utbildningsinsatser och annan arbetsmiljöverksamhet på
arbetsplatserna. En väsentlig del av dessa insatser utgörs av
arbetsmiljöutbildning som drivs t.ex. i studieförbundens regi.
Vi förutsätter att de föreslagna nya myndigheterna kommer att
upprätthålla en sådan bred samverkan.
Propositionens lagförslag
Bilaga 1
Förslag till lag om ändring i lagen (1981:691) om
socialavgifter
Förslag till lag om tillfällig avvikelse från lagen
(1989:484) om arbetsmiljöavgift
Konstitutionsutskottets yttrande
1994/95:KU5y
Bilaga 2
Ny myndighetsorganisation inom arbetslivsområdet m.m.
Till arbetsmarknadsutskottet
Arbetsmarknadsutskottet har den 28 mars 1995 beslutat inhämta
yttrande från konstitutionsutskottet över proposition
1994/95:158 Ny myndighetsorganisation inom arbetslivsområdet
m.m, såvitt avser ledningsfunktionen av den nya
myndighetsorganisationen. Ledningsfunktionen tas upp i motion
1994/95:A26 (v), yrkande 2, vari hemställts att myndigheten för
FoU skall ledas av en styrelse.
Propositionen
I propositionen föreslås en ny organisation för forskning och
utveckling inom arbetslivsområdet. Syftet är att uppnå en bättre
samordning och en klar uppdelning mellan utförande verksamhet
och medelsbevillning. Regeringen föreslår således att det inom
arbetslivsområdet bildas dels en FoU-myndighet, dels ett
medelsbeviljande råd för forskning och utveckling.
Den förstnämnda myndigheten skall bedriva forskning,
utbildning, kompetens- och arbetslivsutveckling. Detta institut
bör enligt propositionen inrättas som ett enrådighetsverk med en
generaldirektör som chef. Regeringen anser vidare att det bör
inrättas ett särskilt råd vid institutet med representanter för
bl.a. arbetsmarknadens parter och med uppgift att säkerställa en
fortlöpande insyn i verksamheten.
Den andra myndigheten -- ett råd med uppgift att bevilja medel
till forskning och utveckling -- skall enligt propositionen
ledas av en styrelse som utses av regeringen.
Motionen
I motion 1994/95:A26 framhålls att arbetslivsforskningens
perspektiv kan smalna in och bli mer likriktat när
arbetslivsforskningen samlas i ett institut. Det är därför av
största vikt att institutet leds av en stark styrelse som är
brett förankrad bland arbetslivets aktörer och i forskarvärlden.
Konstitutionsutskottets bedömning
Våren 1994 godkände riksdagen vissa riktlinjer beträffande de
centrala förvaltningsmyndigheternas ledning, vilka föreslagits
av regeringen i proposition 1993/94:185
Förvaltningsmyndigheternas ledning.
Konstitutionsutskottet framhöll vid behandlingen av
propositionen att ledningsformen enrådighetsverk -- som
regeringen föreslagit -- borde väljas i första hand. Endast om
vägande skäl motiverade det, borde en myndighet ledas på annat
sätt, och då närmast av en styrelse (1993/94:KU42).
Propositionens riktlinjer innehöll en översiktlig redogörelse
för vilka typer av myndigheter som borde ledas av en styrelse.
Dit hörde i huvudsak myndigheter som arbetar under
affärsliknande förhållanden eller som har en verksamhet som
innebär ett stort finansiellt ansvar samt chefsmyndigheter för
regionala organisationer. En del myndigheter vars verksamhet i
hög grad berör enskilda personers integritet kunde också
motivera att de leddes av en styrelse. Även i en del andra fall
borde styrelseformen övervägas. Dit hörde främst forsknings- och
kulturmyndigheter. För forskningsmyndigheterna gällde att
riksdagen och regeringen beslutar om anslag och allmän
inriktning av forskningen. Det ankom sedan enligt propositionen
på myndigheten att fritt pröva vilka olika forskningsprojekt som
den skall bedriva eller stödja och vilka krav som skall ställas
utifrån speciella forskningsaspekter. Här låg det enligt
regeringens mening nära till hands att myndigheten leddes av en
professionell styrelse med en sådan sammansättning att
verksamheten fick god förankring i forskarsamhället.
Mot konstitutionsutskottets beslut att ställa sig bakom dessa
riktlinjer reserverade sig de socialdemokratiska ledamöterna,
som förordade ett tillkännagivande till regeringen med följande
innebörd: Den dåvarande huvudregeln att statliga myndigheter
jämte verkschefen leddes av valda lekmannastyrelser, som
garanterade både den samhälleliga insynen och det medborgerliga
inflytandet, borde gälla även i framtiden. Ett absolut krav på
lekmannastyrelser borde ställas inom forskningsområdet. Eftersom
statsmakterna medvetet valt att ge dessa verksamheter stor
frihet är det av stort värde med styrelser inom detta område.
Smärre myndigheter som sysslade med rutinärenden kunde däremot
enligt reservanterna inrättas som enrådighetsverk under
förutsättning av att någon typ av insynsorgan fanns.
Från Vänsterpartiets sida framhölls att det inte fanns någon
anledning att ändra den dåvarande ordningen. En övergång till
enrådighetsverk skulle försvaga den demokratiska strukturen inom
myndigheterna.
I den nu aktuella propositionen Ny myndighetsorganisation inom
arbetslivsområdet m.m. beskrivs den nya FoU-myndigheten bl.a. på
följande sätt.
De verksamhetsutförande delarna i Arbetsmiljöinstitutet,
Institutet för arbetslivsforskning och Arbetsmiljöfonden
samorganiseras i den nya FoU-myndigheten. Regeringen anser att
det är principiellt viktigt att de nya huvudverksamheter som
skall ingå i den nya myndigheten organiseras och bedrivs på ett
sådant sätt att de bidrar till att upprätthålla och stärka
forskningens kvalitet och relevans, å ena sidan, och till att i
en vid betydelse föra ut och tillämpa forskningens resultat å
andra sidan. Utbildningsinsatser, forskarstödda
utvecklingsprojekt och informationsverksamheter är exempel på
sådana verksamhetsåtaganden. Den nya myndighetens huvudsakliga
verksamhet avses bestå i att bedriva forskning och utveckling.
Konstitutionsutskottet gör följande bedömning.
Riksdagens beslut om förvaltningsmyndigheternas ledning
innebär att ledningsformen enrådighetsmyndighet bör komma i
fråga i första hand. När det gäller t.ex. forskningsmyndigheter
bör dock enligt riksdagsbeslutet en styrelseledning övervägas.
Beslutet ger således utrymme för båda ledningsformerna. Från
dessa utgångspunkter kan det finnas skäl att överväga en
styrelseledning för Institutet för FoU i stället för den
enrådighetsledning som föreslås i propositionen.
Stockholm den 18 april 1995
På konstitutionsutskottets vägnar
Birgit Friggebo
I beslutet har deltagit: Birgit Friggebo (fp), Kurt Ove
Johansson (s), Catarina Rönnung (s), Anders Björck (m), Ingvar
Johnsson (s), Widar Andersson (s), Birger Hagård (m), Tone
Tingsgård (s), Birgitta Hambraeus (c), Björn von Sydow (s),
Jerry Martinger (m), Barbro Hietala Nordlund (s), Kenneth Kvist
(v), Pär-Axel Sahlberg (s), Inger René (m), Peter Eriksson (mp)
och Håkan Holmberg (fp).
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1
Propositionerna 2
Motioner 3
Uppvaktningar 7
Inkomna skrivelser 7
Utskottet 8
Inledning 8
Ny myndighetsorganisation inom arbetslivsområdet 9
Propositionens huvudsakliga innehåll 9
Fråga om avslag på proposition 158 m.m. 11
Arbetslivsforskningens organisation m.m. 14
Inriktningen av FoU-verksamheten vid det nya institutet
m.m. 15
De nya myndigheternas ledning 16
Finansieringen av de nya myndigheterna 17
Arbetslivsfonden 18
Överföring av medel till statsbudgeten 18
Övriga förslag rörande Arbetslivsfonden 20
Motioner om användningen av ytterligare återstående
medel i Arbetslivsfonden 20
Motioner med förslag om hur förändringsarbetet i
arbetslivet skall bedrivas när Arbetslivsfonden avvecklats 21
Motioner om att Arbetslivsfondens verksamhet skall
fortsätta ännu en tid m.m. 22
Anslagsfrågor 25
B 1 Arbetarskyddsverket 25
Medelsanvisningen 26
Inriktningen av besparingsåtgärder avseende
Arbetarskyddsverket 1997 och 1998 26
Övrigt 26
B 2 Myndigheter inom arbetslivsområdet 27
Medelsanvisningen 28
Inriktningen av besparingsåtgärder som avser de nya
myndigheterna för 1997 och 1998 28
Hemställan 29
Reservationer 32
1. Avslag på proposition 158 m.m. (mom. 1), (m) 32
2. Arbetslivsforskningens organisation m.m. (mom. 3),
(m) 32
3. Finansieringen av de nya myndigheterna (mom. 5),
(m) 34
4. Finansieringen av de nya myndigheterna (mom. 5),
(v) 34
5. Överföring av medel från Arbetslivsfonden till
statsbudgeten (mom. 6), (m) 35
6. Motionsförslag med anknytning till Arbetslivsfonden
(mom. 8), (v) 36
7. Anslag till Arbetarskyddsverket och Inriktningen av
besparingsåtgärder rörande Arbetarskyddsverket (mom. 9 och 10),
(m) 37
8. Övergripande ansvar för Arbetarskyddsverket för tillsyn
och utveckling i arbetsmiljöverksamheten m.m. (mom. 12),
(v) 37
9. Anslag till Myndigheter inom arbetslivsområdet och
inriktningen av besparingsåtgärder rörande de nya myndigheterna
(mom. 13 och 14), (m) 38
Särskilt yttrande
Regeringens beredning av förslaget om en ny
myndighetsorganisation inom arbetslivsområdet, (fp, mp, kds, c)
39
Bilaga 1: Propositionens lagförslag 40
Bilaga 2: Konstitutionsutskottets yttrande 42