Arbetsmarknadsutskottets betänkande
1994/95:AU15

En effektivare arbetsmarknadspolitik m.m.


Innehåll

1994/95
AU15

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar arbetsmarknadsutskottet
regeringens förslag i proposition 1994/95:218 om en effektivare
arbetsmarknadspolitik m.m. (i fortsättningen kallad
propositionen) och ett antal motioner väckta dels i samband med
propositionen, dels i anslutning till budget- och
kompletteringspropositionerna.
Förslagen i propositionen får ses som en uppföljning och
vidareutveckling av de förslag som riksdagen behandlade i mars i
år (prop. 1994/95:100, bil 11, bet. AU11 och AU12, rskr. 233 och
227). I vissa fall föreslås ändringar i förhållande till
riksdagens tidigare beslut.
Inriktningen m.m.
För att stärka arbetslinjen och höja flexibiliteten på
arbetsmarknaden föreslås effektiviseringar av
arbetsmarknadspolitiken på flera områden.
Utskottet tillstyrker i allt väsentligt regeringens förslag.
Det gäller möjligheterna till effektivare platsförmedling, ökade
möjligheter för AMV att använda åtgärdsmedlen mer flexibelt,
ökad samverkan mellan kommunerna och staten, särskilt när det
gäller ungdomar. Ökad rörlighet stimuleras. Sammanlagt bedöms ca
240 000 personer i genomsnitt per månad kunna omfattas av
arbetsmarknadspolitiska åtgärder under det kommande budgetåret.
Kvinnors arbetsmarknad uppmärksammas särskilt av utskottet.
Utskottet konstaterar att deltidsarbetslösheten ökar och att 77
% av de deltidsarbetslösa är kvinnor. Det innebär att många
kvinnor inte kan försörja sig på eget arbete. Här anser
utskottet att riksdagen bör be ge regeringen till känna att en
särskild utredning bör ges i uppdrag att göra en kartläggning
och en analys av kvinnors arbetsmarknad. Denna kartläggning bör
därefter följas av förslag till åtgärder för att bryta den
könsuppdelade arbetsmarknaden.
Utskottet har när det gäller regeringens förslag beträffande
ungdomar under 20 år kompletterat regeringens förslag. Sålunda
anser utskottet att delar av den arbetsmarknadspolitiska
åtgärdsarsenalen skall kunna stå till förfogande för ungdomar
som har genomgått treårig gymnasieutbildning. Det gäller t.ex.
rekryteringsstöd, flyttnings- och pendlingsbidrag. Vidare anser
utskottet att man på lokal nivå skall söka lösningar på frågan
om fullföljande av de avtal som har träffats inom vissa
branscher för elever på yrkestekniska linjer. Vad utskottet
anfört om åtgärder för ungdomar under 20 år bör ges regeringen
till känna.
När det gäller regeringsförslaget om användningen av medel
under anslaget till Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för
regional utveckling och tillväxt anser utskottet att riksdagen
bör godkänna att 400 miljoner kronor får användas för ändamålet.
Utskottet anser dock att medel bör användas på samma sätt som
det för innevarande budgetår gällande tillfälliga
småföretagsstödet. Detta bör ges regeringen till känna.
Företrädare i utskottet för Moderata samlingspartiet,
Folkpartiet, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Kristdemokratiska
samhällspartiet följer upp sina motioner i reservationer.
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag att medlen för
de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna skall få disponeras med
stor flexibilitet.
I fråga om tillfällig personalförstärkning föreslår utskottet
att riksdagen godkänner att ytterligare 200 miljoner kronor får
användas för detta ändamål. Utskottet delar regeringens
bedömning att en stor andel av de tillfälliga
personalförstärkningarna bör användas för personal i
invandrartäta områden. Vad gäller informationsinsatser för
invandrare samt åtgärder vid utförsäkring tillstyrker utskottet
regeringens förslag.
Utskottet tillstyrker också regeringens förslag i fråga om
arbetsplatsintroduktion och starthjälpen.
Ett nytt pendlingsstöd som föreslås av regeringen är enligt
utskottets mening en viktig åtgärd för att underlätta dels en
geografisk rörlighet, dels för arbetsförmedlingen att ställa
krav på de arbetslösa att ta lediga arbeten. Utskottet
tillstyrker därför regeringens förslag.
Utskottet tillstyrker vidare regeringens förslag om
bemyndigande att besluta om utbildningsvikariat för
småföretagare och delar regeringens bedömning att en satsning på
datortek för ungdomar i åldern 20--24 år är en lämplig åtgärd.
Partiernas företrädare i utskottet följer upp sina motioner i
reservationer.
I besparingssyfte tillstyrker utskottet en begränsning av
statsbidraget för rekryteringsstöd och beredskapsarbete av
tjänstekaraktär. Av samma skäl och för att effektivisera
arbetsmarknadspolitiken föreslås slopande av ett antal
stödformer och bidrag av marginell betydelse. Åtgärden berör
möjligheterna att få rekryteringsstöd, att kombinera
beredskapsarbete och utbildning samt att få utbildningsbidrag i
vissa fall bl.a. i samband med s.k. jobbsökaraktiviteter.
Utskottet tillstyrker att 34 352 miljoner kronor anvisas till
anslaget A 2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för nästa
budgetår. Det är en ökning med 395 miljoner kronor i förhållande
till riksdagens beslut med anledning av budgetpropositionen.
Bakom denna mindre ökning ligger såväl besparingar som ökade
satsningar. För  medlen under anslaget skall 170 000 personer i
genomsnitt per månad kunna ges lämplig sysselsättning eller
utbildning. Härutöver tillkommer 70 000 personer som skall
sysselsättas i åtgärder som huvudsakligen finansieras över ett
annat anslag.
Utskottet ställer sig bakom besparingsförslag som minskar
medelsbehovet med drygt 4 000 miljoner kronor under A
2-anslaget.
Medelsanvisningen under anslaget innehåller även satsningar
som ökar medelsbehovet. Det är särskilda åtgärder för regional
utveckling och tillväxt om 400 miljoner kronor. Utskottet
tillstyrker också att anslaget belastas med satsningar i form av
ett allergisaneringsprogram och bostadsinvesteringsprogram på
vardera 2 000 miljoner kronor. De senare programmen har i sak
behandlats av bostadsutskottet.
Utskottet tillstyrker ett nytt anslag, A 7 Europeiska
socialfonden, varunder utbetalningarna från socialfonden
avseende  målen 3 och 4 kommer att redovisas.
När det gäller anslaget under littera B Arbetslivsfrågor
ställer sig utskottet bakom en utvidgning av målgruppen för
lönebidrag som innebär att även vissa icke
arbetshandikappade temporärt skall kunna få lönebidrag. Det
gäller långtidsarbetslösa personer som fyllt 60 år och som
uppbär ersättning från arbetslöshetskassa. Bidrag skall kunna
lämnas upp till halva lönekostnaden.
Samtidigt sker en sänkning av den högsta bidragsnivån till 80
% för arbetshandikappade som anställs med lönebidrag fr.o.m.
nästa budgetår. Undantag görs för vissa prioriterade grupper.
Utskottet godtar vidare en engångsvis besparing på Samhall
AB som minskar anslaget med 300 miljoner kronor.
Utskottet tillstyrker slutligen att de medel som återstår i
Arbetslivsfonden sedan fonden upphört med sin verksamhet, ca
600 miljoner kronor, förs över till statsbudgetens inkomsttitel
som finansiering av sysselsättningsskapande åtgärder.
Motioner har avgivits främst vad gäller frågor som berör
anslagen under littera A och B. Partiernas företrädare i
utskottet har följt upp sina respektive motioner med
reservationer.

Propositionerna

Proposition 1994/95:218
I proposition 1994/95:218 föreslår regeringen
(Arbetsmarknadsdepartementet) att riksdagen
dels antar regeringens förslag till
1. lag om arbetsplatsintroduktion,
2. lag om kommuners ansvar för ungdomar,
3. lag om fortsatt giltighet av lagen (1992:322) om
ungdomspraktikanter,
4. lag om ändring i lagen (1973:370) om
arbetslöshetsförsäkring,
5. lag om ändring i lagen (1973:371) om kontant
arbetsmarknadsstöd,
6. lag om upphävande av lagen (1989:484) om arbetsmiljöavgift,
dels att riksdagen
7. upphäver riksdagens beslut (bet. 1994/95:AU12, rskr.
1994/95:227) att för budgetåret 1995/96 anvisa ett ramanslag
till yrkesinriktad rehabilitering,
8. godkänner vad som anförts om anslagssparande resp.
anslagskredit från anslaget Yrkesinriktad rehabilitering,
9. upphäver sina beslut (bet. 1994/95:AU11 och 12, rskr.
1994/95:233 och 227) i fråga om medelsutnyttjandet mellan
anslagen Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader och
Yrkesinriktad rehabilitering,
10. godkänner vad regeringen har anfört om besparingskraven
för att begränsa den statliga konsumtionen under anslaget
Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader,
11. godkänner vad regeringen förordar om ett flexibelt
resursutnyttjande inom anslaget Arbetsmarknadspolitiska
åtgärder,
12. bemyndigar regeringen att disponera ytterligare medel
under anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för tillfällig
personalförstärkning av arbetsförmedlingen,
13. godkänner vad regeringen förordar om åtgärder vid
utförsäkring,
14. godkänner vad regeringen förordar om
arbetsplatsintroduktion,
15. godkänner vad regeringen förordar om starthjälp,
16. godkänner vad regeringen förordar om pendlingsstöd,
17. bemyndigar regeringen att besluta om vad som förordas om
utbildningsvikariat för småföretag,
18. godkänner att högst 5 000 000 kr av medlen under anslaget
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder får användas för
informationsinsatser för invandrare,
19. godkänner vad regeringen förordar om Datortek,
20. godkänner att högst 400 000 000 kr av medlen under
anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder får användas för
särskilda åtgärder för regional utveckling och tillväxt under
budgetåret 1995/96,
23. godkänner vad regeringen förordar om statsbidrag till
rekryteringsstöd och beredskapsarbete,
24. godkänner vad regeringen förordar om slopade bidrag m.m.,
25. godkänner vad regeringen förordar om lönebidrag för
arbetslösa, som fyllt 60 år,
26. godkänner vad regeringen förordar om en högsta bidragsnivå
på 80 % av lönekostnaden för dem som börjar en anställning med
lönebidrag efter den 30 juni 1995,
27. godkänner vad regeringen förordar om en engångsvis
besparing på Samhall Aktiebolag för budgetåret 1995/96,
28. bemyndigar regeringen att föra över återstående medel från
Arbetslivsfonden till statsbudgetens inkomsttitel,
29. med ändring av riksdagens beslut (bet. 1994/95:AU11, rskr.
1994/95:233) till Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader
för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 5 498 111 000
kr,
30. med ändring av riksdagens beslut (bet. 1994/95:AU11, rskr.
1994/95:233) till Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för
budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 34 352 016
000 kr,
31. till Europeiska socialfonden för budgetåret 1995/96 under
tionde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 593 000 000 kr,
32. med ändring av riksdagens beslut (bet. 1994/95:AU12, rskr.
1994/95:227) till Särskilda åtgärder för arbetshandikappade för
budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 10 366 081
000 kr,
33. med ändring av riksdagens beslut (bet. 1994/95:AU12, rskr.
1994/95:227) till Bidrag till Samhall Aktiebolag för budgetåret
1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 6 774 628 000 kr.
Proposition 1994/95:6 Totalförsvarsplikt
I proposition 1994/95:6 föreslår regeringen
(Försvarsdepartementet) att riksdagen antar i propositionen
framlagt förslag till
21. lag om ändring i lagen (1982:80) om anställningsskydd,
23. lag om ändring i arbetsrättslig beredskapslag (1987:1262).
Propositionernas lagförslag återfinns i bilaga till
betänkandet.

Motioner

Motioner väckta med anledning av proposition 1994/95:218
1994/95:A51 av Ingegerd Sahlström m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av en framtids- och åtgärdsinriktad
kartläggning och analys av kvinnors arbetsmarknad på kort och
lång sikt.
1994/95:A52 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
3. att riksdagen avslår regeringens förslag om särskilt
småföretagarstöd i enlighet med vad som anförs i motionen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om fler arbetsförmedlare,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om prioritering av långtidsarbetslösa,
6. att riksdagen avslår regeringens förslag om ett nytt system
för lönebidrag för äldre i enlighet med vad som anförs i
motionen,
7. att riksdagen avslår regeringens förslag om kommunernas
ansvar för arbetslösa under 20 år i enlighet med vad som anförs
i motionen,
8. att riksdagen hos regeringen begär ett nytt förslag om
arbetsmarknadsinsatser för ungdomar under 20 år i enlighet med
vad som anförs i motionen,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om inriktningen av ALU,
10. att riksdagen beslutar om ett ungdomsprogram i enlighet
med vad som anförs i motionen,
11. att riksdagen avslår regeringens förslag om
pendlingsbidrag i enlighet med vad som anförs i motionen,
12. att riksdagen beslutar avskaffa systemet med
utbildningsvikariat i företag i enlighet med vad som anförs i
motionen,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om avbrott i studier,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om slopande av den allmänna löneavgiften,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en höjning av egenavgiften i
sjukförsäkringen,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ändringar i inkomstbeskattningen,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ett regeringsinitiativ om ändrade
EU-regler för mervärdesskatt,
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om företagandets villkor,
21. att riksdagen beslutar om en förändring av arbetsrätten i
enlighet med vad som anförs i motionen,
22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om utredning om en lagstiftning om
arbetsvillkor,
23. att riksdagen hos regeringen begär förslag om individuella
anställningsavtal i enlighet med vad som anförs i motionen,
24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om uppsägningstider,
26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om utredning av arbetsmarknadsutbildningen,
27. att riksdagen hos regeringen begär förslag om personliga
utbildningskonton i enlighet med vad som anförs i motionen,
28. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en
yrkesteknisk utbildning i enlighet med vad som anförs i
motionen,
29. att riksdagen hos regeringen begär en redovisning av
villkoren för den mest avancerade kunskapsuppbyggnaden i
enlighet med vad som anförs i motionen,
30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en effektivisering av
arbetsmarknadspolitiken.
1994/95:A53 av Elver Jonsson m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om arbetsmarknadspolitikens inriktning,
2. att riksdagen avslår regeringens förslag om besparingar på
starthjälpen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om personalutnyttjande inom
Arbetsmarknadsverket (AMV),
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en mera preciserad redovisning av de
arbetsmarknadspolitiska anslagens användning,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att arbetsplatsintroduktionens tyngdpunkt
riktas mot enskild sektor,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om lönebidrag för äldre arbetslösa,
7. att riksdagen avslår regeringens förslag om högsta
bidragsnivå på lönebidrag om 80 % av lönekostnaden och i stället
fortsättningsvis bibehåller en högsta nivå om 90 %,
8. att riksdagen avslår regeringens förslag om indragningar av
reservationen på Samhall AB,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Samhall ges i uppdrag att bereda
ytterligare 3 000 arbetshandikappade anställning,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av stöd till kvinnligt företagande
och andra former av arbetsmarknadspolitiska åtgärder för
kvinnor,
15. att riksdagen beslutar att återinföra den
arbetsrättslagstiftning som gällde under 1994 vad gäller LAS och
MBL,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av en allmän obligatorisk
arbetslöshetsförsäkring kopplad till en växling av egenavgifter
mellan arbetslöshetsförsäkring och sjukförsäkring,
17. att riksdagen upphäver beslutet om riktat
arbetsmarknadsstöd (RAS),
18. att riksdagen till anslaget Arbetsmarknadspolitiska
åtgärder (A 2) för budgetåret 1995/96 anvisar 30 000 000 000 kr,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att regeringen skall redovisa inriktningen
av arbetsmarknadspolitiken inför riksdagen under hösten 1995,
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av en särproposition i februari
1996.
1994/95:A54 av Mats Odell m.fl. (kds) vari yrkas
1. att riksdagen antar de riktlinjer för
arbetsmarknadspolitiken som anges i motionen avseende i första
hand sänkta skattekilar i privat tjänstesektor samt moderniserad
arbetsrätt för småföretagen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om länsarbetsnämndernas möjligheter att sluta
avtal med kommuner och landsting om utbildning och
kompetenshöjning för personal som annars friställs,
3. att riksdagen avslår förslagen om starthjälp och
pendlingsbidrag,
5. att riksdagen avslår förslaget om besparingar under
anslaget B 6 Bidrag till Samhall,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en särskild kommission för ytterligare
insatser för att få in invandrare och flyktingar på ordinarie
arbetsmarknad.
1994/95:A55 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om sysselsättningspolitikens inriktning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om arbetsmarknadspolitikens inriktning,
3. att riksdagen avslår regeringens förslag angående
anslagssparande resp. anslagskredit från anslaget Yrkesinriktad
rehabilitering,
4. att riksdagen avslår regeringens förslag angående
besparingskraven under anslaget Arbetsmarknadsverkets
förvaltningskostnader,
5. att riksdagen anslår 125 000 000 kr utöver vad regeringen
föreslår till Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om utformningen av ALU,
7. att riksdagen beslutar att AMS får disponera 200 000 000 kr
till särskilt utbildningsbidrag,
8. att riksdagen beslutar att AMS får disponera 250 000 000 kr
till ungdomsarbete med Agenda 21,
9. att riksdagen avslår regeringens förslag om bemyndigande om
att regeringen skall få disponera ytterligare medel under
anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för tillfällig
personalförstärkning av arbetsförmedlingen,
10. att riksdagen beslutar att AMS får disponera sammanlagt
1 000 000 000 kr för tillfällig personalförstärkning av
arbetsförmedlingen,
11. att riksdagen avslår regeringens förslag om att anslå 400
000 000 kr under anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för
särskilda åtgärder för regional utveckling och tillväxt under
budgetåret 1995/96,
12. att riksdagen anslår 4 950 000 000 kr utöver vad
regeringen föreslår till anslag A 2,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om obligatoriska praktikplatser,
15. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om
kommuners ansvar för ungdomar,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om arbetslösa ungdomar under 20 år,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om åldersgräns till Datortek,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om inrättandet av ett särskilt
kompetensutvecklingsprogram,
19. att riksdagen hos regeringen begär förslag om inrättande
av ett system med framtidsfonder i enlighet med vad i motionen
anförts,
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om finansieringen av framtidsfonder,
27. att riksdagen beslutar om 90 % lönebidrag till ideella
organisationer i enlighet med vad i motionen anförts,
28. att riksdagen anslår 400 000 000 kr utöver vad regeringen
föreslår till anslag B 5. Särskilda åtgärder för
arbetshandikappade,
29. att riksdagen anslår 400 000 000 kr utöver vad regeringen
föreslår till anslag B 6. Bidrag till Samhall Aktiebolag,
30. att riksdagen avslår regeringens förslag om en
engångsbesparing på Samhall Aktiebolag för budgetåret 1995/96,
31. att riksdagen anslår ytterligare 125 000 000 kr till
anslag D 12. Särskilda insatser i invandrartäta områden i
enlighet med vad i motionen anförts.
1994/95:A56 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om skatteväxling,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en tioårsplan för halverande av
arbetsgivaravgifter,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om prioritering av miljöinriktad ALU,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att motverka den rådande
könsdiskrimineringen på arbetsmarknaden,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om prioritering av personer över 60 år,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om finansieringsbidrag för arbetsgivarna,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om arbetsplatsintroduktion för ungdomar,
13. att riksdagen hos regeringen begär förslag om sänkt
arbetsgivaravgift för ungdomar i enlighet med vad som anförts i
motionen,
14. att riksdagen avslår förslaget om pendlingsbidrag och
flyttningsbidrag,
15. att riksdagen avslår förslaget till Datortek,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om informationsteknologins tillgänglighet för
allmänheten,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om omvandling av socialbidrag till lån för
invandrare som vill starta egna företag,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om individuell utbildning för flyktingar för
att de lättare skall etablera sig på arbetsmarknaden,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om sänkt arbetsgivaravgift vid nyanställning
av invandrare,
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att flytta statusfyllda och
internationella verksamheter till invandrartäta områden,
21. att riksdagen som mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att tillvarata utländska utbildningar.
1994/95:A57 av Marianne Andersson (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att "kvinnolånemodellen" även skall kunna tillämpas för
invandrares företagande.
Motioner väckta med anledning av proposition 1994/95:150
1994/95:Fi31 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
16. att riksdagen beslutar att arbetsgivarens
finansieringsavgift i arbetsplatsintroduktionen skall vara 2 000
kr per månad i enlighet med vad som anförts i motionen.
1994/95:Fi32 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
7. att riksdagen beslutar om sådan växling från
sjukförsäkringsavgift till arbetslöshetsförsäkringsavgift som
förordats i motionen,
25. att riksdagen beslutar om lånedel i utbildningsbidragen
enligt vad som förordats i motionen.
1994/95:Fi35 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas
16. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring av
arbetsrättslagstiftningen i enlighet med motionens förslag,
17. att riksdagen till Samhall anvisar 300 000 000 kr utöver
regeringens förslag,
37. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
som i motionen anförts om utbildningsbidrag med lånedel i
reguljärt utbildningsväsende m.m.
1994/95:Fi40 av Margit Gennser och Stig Rindborg (m) vari
yrkas
18. att riksdagen avslår regeringens förslag att ålägga
kommunerna ett arbetsmarknadsansvar för ungdomar i enlighet med
vad som anförts i motionen.
1994/95:N19 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om kvinnors arbetsmarknad.
Motioner från allmänna motionstiden 1995
1994/95:A270 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) vari
yrkas
2. att riksdagen avslår förslaget om ett särskilt
utbildningsarvode till arbetslösa.
1994/95:A271 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas
6. att riksdagen avslår regeringens förslag om inrättande av
arbetsföretag.
1994/95:A413 av Dan Ericsson (kds) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av ett kontinuerligt stöd för
utveckling av småföretagande i enlighet med den utformning som
det tillfälliga småföretagarstödet har.
1994/95:A444 av andre vice talman Görel Thurdin (c) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om vikten av att utvärdera och följa upp
SRÅ-medlen.

Utskottet

Inledning
Arbetsmarknadsutskottet behandlade i mars 1995 i betänkandena
AU11 och AU12 regeringens förslag i budgetpropositionen
1994/95:100 bilaga 11 om arbetsmarknadspolitiken resp.
arbetslivspolitiken.
De förslag som nu läggs fram  innebär att regeringen dels
fullföljer och på vissa punkter utvecklar sin syn på de åtgärder
som aviserades i budgetpropositionen, dels i andra avseenden
föreslår vissa ändringar i förhållande till riksdagens tidigare
beslut.
Utskottet har överlämnat förslagen under hemställanpunkterna
21 och 22 i propositionen rörande miljöinvesteringar och ett
tillfälligt investeringsbidrag samt i anslutning därtill väckta
motionsyrkanden till bostadsutskottet för beredning.
Bostadsutskottet redovisar sina ställningstaganden i betänkande
1994/95:BoU21.
Utskottet vill också informera om att det inom utskottet pågår
en beredning av proposition 1994/95:161 om regionalpolitiken. De
förslag som där behandlas påverkar i flera avseenden
arbetsmarknadssituationen i skilda delar av landet.
Allmän bakgrund
Arbetsmarknadsläget
Trots en fortsatt stark industrikonjunktur har läget på
arbetsmarknaden, avseende såväl arbetskraften, sysselsättningen
som arbetslösheten, varit i stort sett oförändrat sedan hösten
1994. Den något mer positiva utvecklingen under januari och
februari i år bromsades upp i mars.
Den öppna arbetslösheten uppgick i mars 1995 till 318 000
personer eller 7,6 % av arbetskraften jämfört med 327 000 eller
7,8 % i mars 1994 enligt Statistiska centralbyråns
arbetskraftsundersökningar (AKU).
Den marginella minskningen av arbetslösheten är lika för män
och kvinnor. I mars uppgick arbetslösheten till 9,0 % för män
och till 6,0 % för kvinnor vilket innebär en minskning med 0,2
procentenheter för båda könen jämfört med mars 1994. I följande
sammanställning redovisas utvecklingen av de relativa
arbetslöshetstalen för kvinnor resp. män mars 1991--mars 1995.
Andel arbetslösa (%) av arbetskraften
__________________________________________
Mars månad
1991   1992   1993   1994   1995
__________________________________________
Kvinnor   2,3    3,7    5,5    6,2    6,0
Män       2,6    5,4    8,5    9,2    9,0
__________________________________________
Källa: AKU.
Ungdomsarbetslösheten minskar i snabbare takt. För ungdomar
mellan 16 och 24 år uppgick arbetslösheten i mars 1995 till 65
000 personer (14,9 %) vilket kan jämföras med 81 000 (17,9 %) i
mars förra året.
I åldersgruppen 55--64 år har dock arbetslösheten ökat från
6,2 % i mars 1994 till 7,6 % i mars 1995.
Antalet långtidsarbetslösa (arbetslösa över sex månader) har
sedan september 1994 legat under föregående års nivå. I mars
uppgick antalet långtidsarbetslösa till 115 000 personer eller
36 % av samtliga arbetslösa jämfört med 131 000 eller 40 % i
mars 1994.
Deltidsarbetslösheten fortsätter att öka. Jämfört med april
1994 ökade antalet deltidsarbetslösa med 19 000 personer till
150 400 i april 1995 varav 115 600 eller 77 % är kvinnor, enligt
AMS månadsstatistik. I följande sammanställning redovisas
utvecklingen av deltidsarbetslösheten i april åren 1992--1995.

_______________________________________________________
Deltidsarbetslösa    1992     1993     1994      1995
_______________________________________________________
Antal personer      74 485   100 026  131 366   150 373
därav kvinnor      56 635    75 839   99 707   115 590
_______________________________________________________

Källa: AMS.
Enligt AKU uppgick antalet anställda som av arbetsmarknadsskäl
arbetar mindre än de skulle vilja göra till 341 000 personer i
mars 1995 varav 242 300 eller 71 % är kvinnor. Motsvarande
uppgifter för helåret 1990 var 181 900 personer totalt varav 125
400 (69 %) kvinnor.
Det totala antalet utförda arbetstimmar per vecka uppgick till
132,9 miljoner i mars 1995 -- en ökning med 5,8 % jämfört med
föregående år (vilket främst tillskrivs påskhelgens
förläggning). I mars månad 1991 och 1993 uppgick motsvarande
antal timmar till 145,1 resp. 130,6 miljoner.
Övertidsuttaget ökar men når inte upp till 1991 års nivå. I
mars 1995 arbetade 403 000 personer eller 11,7 % av samtliga
anställda 3,02 miljoner timmar övertid eller mertid. Motsvarande
uppgifter för mars 1993 och mars 1994 var 9,0 resp. 10,0 % och
2,50 resp. 2,78 miljoner timmar. I mars 1991 arbetade 475 000
personer, 11,7 % av samtliga anställda, 3,84 miljoner timmar
övertid/mertid.
Enligt AMS statistik var antalet arbetslösa sökande vid
arbetsförmedlingen 317 000 personer i slutet av april 1995 -- en
minskning med 7 000 jämfört med samma månad föregående år.
Efterfrågan på arbetskraft har bromsats upp något under de
senaste månaderna. Antalet nyanmälda lediga platser uppgick i
april 1995 till 31 000 jämfört med 32 000 i april 1994 och 38
000 i februari i år.
Sysselsättningen har i stort sett varit oförändrad sedan
hösten 1994. Jämfört med januari och februari i år försvagades
sysselsättningsutvecklingen under mars månad. Antalet
sysselsatta enligt AKU uppgick i mars till 3 897 000 personer
vilket är en ökning med endast 18 000 jämfört med samma tid
förra året.
Antalet visstidsanställda fortsätter att öka samtidigt som
antalet fast anställda minskar. Jämfört med mars 1994 ökade
antalet tidsbegränsat anställda med 59 000 personer till 458 000
i mars i år samtidigt som antalet fast anställda minskade med 47
000 personer till sammanlagt 2 995 000.
Från mars 1994 till mars 1995 minskade antalet anställda i
offentlig tjänst med 35 000 till 1 370 000 personer samtidigt
som antalet anställda i enskild tjänst ökade med 47 000 till 2
082 000 personer.
Antalet sysselsatta inom byggnadsindustrin uppgick i mars till
212 000 personer vilket är i stort sett oförändrat jämfört med
mars 1994.
Antalet personer som varslats om uppsägning fortsätter att
minska och uppgår för närvarande till omkring 3 000 personer per
månad vilket motsvarar nivån före konjunkturnedgången år 1991.
Arbetskraftsdeltagandet har sedan hösten 1994 varit i stort
sett oförändrat. Arbetskraften uppgick i mars 1995 till 4 215
000 personer vilket motsvarar 76,4 % av befolkningen i åldrarna
16--64 år.
Antal personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder i januari
månad 1988, 1992, 1994--1995 samt i mars 1995

______________________________________________________________________________
Stödform                       1988     1992     1994     1995     1995
jan.     jan.     jan.     jan.     mars
______________________________________________________________________________
Arbetsmarknadsutbildning
(exkl. företagsutbildning)     48 800   86 800   61 800   63 800   71 600
Beredskapsarbete               17 300   14 200   14 300   14 200   13 900
Ungdomspraktik m.m.**          18 300   22 100   80 300   58 200   36 100
Ungdomsintroduktion***              -        -        -      900    5 200
Arbetslivsutveckling****            -        -   50 700   42 900   43 800
Utbildningsvikariat                 -    9 400   13 100   13 500   15 000
Rekryteringsstöd                4 400    9 600   12 600   25 700   25 400*
Invandrarpraktik*****               -        -        -    2 700    3 900
______________________________________________
Konjunkturberoende åtgärder
totalt                         88 800  142 100  232 800  221 900  214 900
Arbetsmarknadsinstitut******    5 000    7 200    6 500    8 200    9 500
Utbildning i företag (heltid)   1 300    5 500    3 100    2 500    2 700*
Lönebidrag                     42 800   43 300   44 400   45 800   47 500*
Samhall                        28 300   29 400   27 900   29 000   29 200*
Offentligt skyddat arbete       5 900    5 500    5 500    5 100    5 300*
Samtliga åtgärder
totalt                        172 100  233 000  320 200  312 600  309 100
______________________________________________________________________________
_

*) Avser feb. 1995.
**) Avser ungdomslag --juni 1989, inskolningsplatser samt ungdomspraktik.
***) Ny åtgärd fr.o.m. 1 jan. 1995.
****) Ny åtgärd fr.o.m. 1 jan. 1993.
*****) Ny åtgärd fr.o.m. 1 juli 1994.
******) Ny statistik fr.o.m. år 1990.
Källa: AMS och SCB.
I mars 1995 uppgick således den totala arbetslösheten -- öppet
arbetslösa och personer i konjunkturberoende åtgärder -- till
533 000 personer eller 12,8 % av arbetskraften vilket innebär en
minskning med 43 000 personer eller 1,1 procentenheter jämfört
med mars 1994.
Arbetsmarknadspolitikens inriktning
Propositionen
I propositionen framhålls vikten av att skapa förutsättningar
för näringslivets expansion. Den är en förutsättning för att
sysselsättningen kan öka och att arbetslösheten kan pressas ned.
För att stärka arbetslinjen och höja flexibiliteten på
arbetsmarknaden föreslås effektiviseringar av
arbetsmarknadspolitiken på flera olika områden. Sålunda läggs
bl.a. följande förslag fram: ett effektivare utnyttjande av
Arbetsmarknadsverkets (AMV) förvaltningsmedel, en ökad samverkan
med kommunerna  framför allt när det gäller ungdomar under 20
år, insatser till förmån för långtidsarbetslösa och andra
utsatta grupper, färre regler och mindre detaljstyrning. Medel
som ställs till AMS förfogande skall disponeras för att
sysselsätta i genomsnitt minst 240 000 personer per månad i
konjunkturberoende åtgärder.
Konjunkturuppgången som inleddes år 1994 förstärktes i slutet
av året och har börjat få effekt på sysselsättningen. Ökningen
av sysselsättningen under årets två första månader är 83 000
personer jämfört med samma period förra året. Sysselsättningen
har emellertid av skilda skäl inte ökat lika kraftigt som
produktionen. Trots sysselsättningsökningen är det således
fortfarande 526 000 personer färre sysselsatta nu jämfört med år
1990.
Arbetslösheten har minskat något men är fortfarande mycket
hög. I februari 1995 var motsvarande 13 % av arbetskraften öppet
arbetslös eller i någon konjunkturberoende åtgärd.
Det allvarligaste problemet är den höga
långtidsarbetslösheten. Mer än var tredje öppet arbetslös har
varit arbetslös mer än sex månader. Bland de arbetslösa över 55
år är mer än varannan långtidsarbetslös.
Det finns en betydande rundgång mellan öppen arbetslöshet,
kortvariga anställningar och olika arbetsmarknadspolitiska
åtgärder, heter det i propositionen. Enligt arbetsförmedlingens
statistik fanns det i slutet av mars i år 200 000 personer som
var inskrivna vid arbetsförmedlingen, antingen som arbetssökande
eller i någon arbetsmarknadspolitisk åtgärd och som hade varit
oavbrutet inskrivna i mer än två år.
Arbetsmarknadspolitiken har en central roll för att skapa en
flexibel arbetsmarknad och därigenom främja en hållbar ekonomisk
tillväxt, stabilitet och en rättvis fördelning. Det är
nödvändigt att förbättra flexibiliteten på arbetsmarknaden för
att vi skall klara våra långsiktiga ekonomiska mål, framhålls
det i propositionen. Tillåts långtidsarbetslösheten att växa och
permanentas minskar dramatiskt arbetsmarknadspolitikens
möjlighet att tillgodose arbetsgivarnas arbetskraftsbehov och
upprätthålla ett så starkt utbudstryck att löneökningarna kan
begränsas till den nivå som råder i våra viktigaste
konkurrentländer. Det långsiktiga målet är full sysselsättning i
hela landet, med bibehållen prisstabilitet.
Ett särskilt investeringsprogram för att bl.a. motverka
arbetslösheten inom byggbranschen föreslås.
Vidare framlägger regeringen ett förslag om ett tidsbegränsat
investeringsprogram för att öka nyproduktion av
permanentbostäder. Genomförandet av ett sådant förslag bidrar
till en väl fungerande bostadsmarknad, som i sin tur är en
förutsättning för att upprätthålla rörligheten på
arbetsmarknaden, framhåller regeringen.
Förslagen inom byggsektorn bereds av bostadsutskottet.
De små och medelstora företagen har en central roll för att få
till stånd en utveckling med hög, stabil och hållbar tillväxt
samt ökad sysselsättning, understryker regeringen och framlägger
ett förslag om särskilda åtgärder för regional utveckling och
tillväxt. De tillväxtfrämjande åtgärder som åsyftas är bl.a. ett
tillfälligt småföretagsstöd.
Motioner
I det följande redovisas partiernas (m, fp, v, mp och kds) syn
på inriktningen av arbetsmarknadspolitiken. Den inriktning
som resp. parti nu redovisar sammanfaller i huvudsak med
partiernas uppfattning i motioner avlämnade i samband med
budgetpropositionen. Utskottet behandlade i mitten av mars dessa
motioner i sitt av riksdagen godkända betänkande 1994/95:AU11
(s. 24--35).
Förslagen angående enskilda åtgärder tas upp i samband med
resp. åtgärd.
Moderaterna anser i partimotion A52 (yrk. 16--20, 22--24,
30) det uppenbart att regeringens förslag inte skapar några
riktiga arbeten och återkommer sålunda till sitt tidigare i vår
redovisade sjupunktsprogram för en politik för riktiga jobb.
Sammanfattningsvis innebär detta följande.
1. En politik för expansion av företag
Nya riktiga arbeten kan bara skapas av privata företag,
framhåller motionärerna. Det är dessas tillväxtmöjligheter som
är avgörande för möjligheterna att kunna erbjuda riktiga
arbeten. Det är viktigt inte minst för kvinnorna som finns på en
krympande offentlig sektor. Företagen har i dag otillräckliga
möjligheter att expandera och för få nya företag etableras.
2. En skattepolitik för arbete
Skattesystemet måste ge goda förutsättningar för arbete och
företagande. Den stora skattekilen på arbete innebär särskilt
stora problem för den privata tjänstesektorn. Egenavgifter till
sjukförsäkringen avvisas. Den tidigare regeringens initiativ att
via ändrade EU-regler möjliggöra sänkt och slopad tjänstemoms
fullföljs.
3. En större lönespridning
Lönebildningen måste främja rekrytering av ny arbetskraft.
4. En avreglering av arbetsmarknaden
Arbetmarknadslagstiftningen måste reformeras. Riksdagen bör
vidare hos regeringen begära förslag om individuella
anställningsavtal. En arbetssökande skall ha möjlighet att
träffa uppgörelse om uppsägningstid.
5. Socialförsäkringar som stimulerar till arbete
Arbetslöshetsförsäkringen skall vara allmän och ändras så att
den befrämjar arbete.
6. Ett utbildningssystem som utvecklar allas kompetens
Utbildningen måste fortgå under hela yrkeslivet.
7. En arbetsmarknadspolitik som snabbt återför arbetslösa till
arbete
Arbetsmarknadspolitikens effektivitet måste höjas.
Folkpartiet liberalerna anser i sin kommittémotion A53
(yrk. 1, 3--4) liksom tidigare att arbetslösheten går att
nedbringa med hjälp av en klok och samlad politik för tillväxt,
kombinerad med en offensiv arbetsmarknadspolitik. Den
grundläggande tanken är enligt motionärerna att arbetslöshet
aldrig får vara ett medel i den ekonomiska politiken.
Arbetsmarknadspolitiken är ett nödvändigt komplement till den
ekonomiska politiken.
Den industrisektor som länge varit ryggraden i svenskt
näringsliv kommer inte att kunna lösa arbetslöshetsproblemet. Om
arbetslösheten skall kunna sjunka behöver sysselsättningen öka
markant inom andra sektorer. Framför allt är det tjänste- och
servicesektorn som måste stå för ökningen av antalet jobb,
understryker motionärerna.
Arbetsmarknadspolitiken som tidigare varit inriktad på att
förse de stora industrierna med arbetskraft måste läggas om och
inriktas på den arbetsmarknad vi ser framför oss. Ett
framväxande kunskapssamhälle innebär att kraven på kunskaper och
personliga färdigheter i dag ställs högre.
Att öka rörligheten på arbetsmarknaden är och förblir
arbetsmarknadspolitikens långsiktigt viktigaste uppgift, anser
motionärerna. Arbetsmarknadspolitiken skall underlätta för såväl
små som stora företag att snabbt rekrytera arbetskraft. Den
skall hjälpa arbetssökande till jobb eller utbildning. Ökad
vägledning är ett sätt att effektivisera arbetssökandet.
Eftersom Folkpartiet är berett att acceptera regeringens
förslag om en större frihet för AMV att använda åtgärdsmedel
till tillfälliga personalförstärkningar understryker partiet att
den ökade friheten bör hanteras varsamt. Förstärkningarna bör
riktas mot  de grupper av arbetslösa som har det svårast på
arbetsmarknaden. Man vill ha ett tillkännagivande härom.
Folkpartiet är också positivt till att åtgärdsmedlen får
användas så fritt som möjligt men anser att en viss precisering
är nödvändig. Ett tillkännagivande yrkas härom.
Vänsterpartiet har delat regeringens allmänna mål inom
arbetsmarknadspolitiken, framhålls i partimotionen A55 (yrk.
1--2), som är starkt kritisk till regeringens nu framlagda
förslag. Regeringens  handlingsprogram för arbete och tillväxt
räcker inte, anser motionärerna. Det krävs en rad
framtidsinriktade strukturella reformer vid sidan av en aktiv
politik på kort sikt.
Det saknas förslag och initiativ på flera områden, bl.a.
förslag om hur den offentliga sektorns personal skall behandlas
vid den nedskärningsprocess som regeringens politik innebär. En
skatteväxling måste till så att miljöbelastande verksamheter
beskattas hårdare medan arbetskraftskostnaderna minskar.
Tjänstesektorn behöver stimuleras.
Målsättningen bör vara att den öppna arbetslösheten är lägre
än 5 % år 1998. Då krävs enligt motionärerna att
sysselsättningsmålet görs till det övergripande målet för den
ekonomiska politiken. Regeringens ambitionsnivå är alldeles för
låg på denna punkt.
Vänsterpartiet föreslår bl.a. begränsningar och fördyringar av
övertidsuttag, vilket direkt kan omvandla övertid till nya
anställningar. Vidare föreslås väsentligt högre volymer av
arbetsmarknadspolitiska åtgärder samt inrättande av
obligatoriska praktikantplatser för ungdomar på företagen.
Miljöpartiet de gröna anser i motion A56 (yrk. 1--2) att
det krävs tre grundläggande åtgärder för att lösa
arbetsmarknadsproblemen:
sänkt arbetstid
skatteväxling
miljöinvesteringar
Det är en felsyn att, som regeringen gör, hävda att tillväxt i
sig leder till sysselsättning och att näringslivet måste
expandera. Tillväxtkurvor och kurvor över sysselsättning hänger
inte ihop på samma sätt som tidigare. När samhället nått en
materiellt mogen nivå, som det svenska, gäller det att hitta
andra lösningar på arbetslöshetsproblemen. Den viktigaste
åtgärden är att, med hjälp av ekonomiska styrmedel, se till att
det blir räntabelt för näringslivet att investera på ett sätt
som gynnar både miljö och sysselsättning. Detta kan ske genom
skatteväxling, dvs. sänkta arbetsgivaravgifter i kombination med
höjda miljörelaterade skatter.
Miljöpartiet kräver vidare att regeringen återkommer till
riksdagen med en 10-årsplan som bygger på att
arbetsgivaravgifterna halveras under denna tid. Detta utgör en
del av en kraftfull arbetsmarknadspolitik liksom en begränsning
av övertidsuttaget.
Kristdemokratiska samhällspartiet anser i motion A54 (yrk.
1, delvis) att de nya jobben måste skapas i den privata sektorn.
Motionärerna efterlyser regeringsförslag som leder till tillväxt
och nya jobb. Eftersom regeringen misslyckats med att skapa
förutsättningar för att få fram flera jobb i näringslivet
tvingas den till ytterligare satsningar på
arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
En långsiktig och ambitiös satsning på utbildning,
kompetensutveckling och forskning är nödvändig för att främja
tillväxten av kvalificerad tjänsteproduktion.
De mycket höga skattekilarna på arbete (drygt 60 %) främjar
inte tillkomsten av nya jobb. Hushållssektorn utgör en del av
den privata tjänstesektorn. I dag är marknaden för den typ av
tjänster som går att utföra i egen-regi i stort sett utplånad,
beroende till största delen på de höga skattekilarna.
En framgångsrik ekonomisk politik för nya jobb måste även
innefatta en sund näringspolitik.
En skatteväxling till förmån för miljön och jobben bör ske.
I motion A271 (yrk. 6) från den allmänna motionstiden 1995
avstyrks inrättande av arbetsföretag.
Utskottets bedömning
Utskottet behandlade som framgått ovan i mitten av mars
regeringens förslag i budgetpropositionen om
arbetsmarknadspolitiken och arbetslivspolitiken samt i
anslutning därtill väckta motioner (bet. AU11 och AU12).
Riksdagen fattade beslut i dessa ärenden den 30 resp. 22 mars
1995 (rskr. 233 och 227). De förslag som nu läggs fram innebär i
vissa fall ett fullföljande av åtgärder som aviserades i
budgetpropositionen; i andra fall innebär förslagen
komplettering och ändring av tidigare beslutade åtgärder.
I betänkandet AU11 slår utskottet fast vissa grundläggande
förutsättningar för att tillväxt och sysselsättning skall kunna
uppnås och därmed bidra till att pressa tillbaka arbetslösheten.
Den allmänna ekonomiska politiken är av största betydelse för
bekämpningen av arbetslösheten. Alla politikområden måste dock
samverka för att uppnå tillväxt och sysselsättning. Det gäller
ekonomisk politik, arbetsmarknadspolitik, utbildningspolitik,
bostadspolitik, näringspolitik, regionalpolitik m.m.  Den
viktigaste uppgiften är att skapa förutsättningar för
näringslivet att expandera. De mindre företagen spelar en viktig
roll för dynamiken i näringslivet. De små och medelstora
företagens förutsättningar och förmåga att växa kommer att vara
avgörande för både ekonomisk tillväxt och sysselsättningsökning.
Omkring dessa grundläggande förutsättningar finns det enligt
utskottets mening en betydande samsyn. Däremot finns det som
framgått av motionsredovisningarna olika uppfattningar om den
närmare utformningen av politiken på skilda områden för att nå
dessa mål.
Arbetsmarknadspolitiken har traditionellt haft en central roll
i den ekonomiska politiken. En bestående hög arbetslöshet är en
av grundorsakerna till en hotande ond cirkel i ekonomin, som
gör det svårt att sanera statsfinanserna. Samhällets resurser
låses fast i insatser för de arbetslösa, samtidigt som de
offentliga inkomsterna blir otillräckliga.
Det är viktigt att understryka att arbetslinjen skall gälla.
Den innebär att politiken inriktas på att återföra de arbetslösa
till reguljära jobb. Arbetslöshet är en misshushållning med
landets viktigaste resurs: människors kompetens och vilja till
utveckling och arbete. Den är emellertid i första hand en
påfrestning för de människor som drabbas.
Arbetsmarknadspolitiken i sig skapar inga arbeten. Men den har
tillsammans med utbildningspolitiken en utomordentligt viktig
roll när det gäller förutsättningarna för näringslivet. Det
skulle vara mycket olyckligt om vi fick en situation där det
samtidigt med massarbetslöshet uppstår brist på kompetent
arbetskraft. Det är därför nödvändigt att den
arbetsmarknadspolitiska åtgärdsarsenalen har sådana ingredienser
att den kan medverka till att den arbetskraft som efterfrågas
kommer att ha erforderlig kompetens och kunskap.
Sverige håller på att hämta sig från de senaste årens
ekonomiska kris. Det svenska näringslivets internationella
konkurrensförmåga är mycket god, vilket innebär en mycket
gynnsam utveckling av den svenska exporten. Även om produktionen
i exportsektorn nu ökar starkt har detta ännu inte fört med sig
någon påtaglig förbättring av det bekymmersamma läget för
hemmamarknadsindustrin. Ett avgörande villkor för att den nu
påbörjade goda utvecklingen av den svenska ekonomin inte avbryts
är att det internationella konjunkturläget inte försämras. Det
finns i dagsläget ingen anledning att hävda att så skulle vara
fallet. Under denna förutsättning och med ett fullföljande av
den nu förda politiken bör ekonomin även fortsättningsvis
utvecklas gynnsamt. Tillväxten i den totala produktionen bör
nästa år kunna uppgå till 2.5--3 %. Det bör även nämnas att
EU-medlemskapet skapar nya betingelser för ekonomisk utveckling
och konkurrensförmåga.
Mot denna bakgrund finner utskottet det alarmerande att
sysselsättningen inte ökar mer än marginellt och att
arbetslösheten inte heller minskar mer än marginellt. Det finns
flera skäl till att det förhåller sig så. En viss fördröjning
brukar förekomma innan en konjunkturuppgång får genomslag på
arbetsmarknaden. Det är också viktigt att komma ihåg att
sysselsättningsminskningen mellan åren 1990 och 1994 innebar att
hundratusentals människor lämnade arbetskraften. Under samma tid
kom ett stort antal ungdomar aldrig in på  arbetsmarknaden
därför att det saknades arbetstillfällen. Det är således inte
bara registrerat arbetslösa som nu skall ha arbete. Även de som
under denna tid varit utanför arbetskraften söker sig nu in på
arbetsmarknaden. Ett annat inslag i bilden är det stora
övertidsuttag som förekommer, framför allt inom industrin.
Även om det som framgått finns flera förklaringar till den
tröghet vi nu ser när det gäller sysselsättningsökningen och
minskningen av arbetslösheten måste läget på arbetsmarknaden
betraktas som oroväckande. En bred samling mot arbetslösheten
krävs. Läget är särskilt allvarligt för lågutbildade kvinnor,
ungdomar, utomnordiska invandrare och arbetshandikappade.
Det är därför nödvändigt med ytterligare insatser för att
kraftigt pressa ner arbetslösheten. De förslag som läggs fram i
propositionen syftar härtill tillsammans med förslag inom andra
politikområden.
För att skapa ytterligare sysselsättning inom byggsektorn
föreslås ett investeringsprogram för miljö- och
bostadsinvesteringar. För att öka nyproduktionen av
permanentbostäder lämnas ett tidsbegränsat investeringsbidrag.
Utskottet kommer i den följande framställningen att ta upp
frågan om finansieringen av dessa åtgärder. Under förutsättning
att riksdagen efter bostadsutskottets beredning beslutar att
godkänna åtgärderna lämnar arbetsmarknadsutskottet förslag om
finansiering av dessa.
I propositionen föreslås vidare en rad åtgärder för att
effektivisera arbetsmarknadspolitiken. Arbetslinjen skall
stärkas och flexibiliteten ökas.
AMV får större frihet att använda tilldelade resurser,
platsförmedlingen skall bli effektivare genom att en större
del av åtgärdsmedlen får användas för tillfälliga
personalförstärkningar,
långtidsarbetslösheten skall motverkas genom att vissa av
åtgärderna tydligare skall riktas mot denna grupp,
de äldres situation uppmärksammas ytterligare,
rörligheten skall öka genom att ett pendlingsstöd införs och
att starthjälpen byggs ut,
arbetslinjen skall stärkas bl.a. genom att en ny åtgärd,
arbetsplatsintroduktion, införs,
en ökad samverkan med kommunerna förespråkas; särskilt skall
denna samverkan utvecklas ytterligare när det gäller åtgärder
för att lösa ungdomsarbetslösheten.
Med de tidigare beslutade åtgärderna och de nu föreliggande
förslagen räknar regeringen med att ca 240 000 personer i snitt
per månad kommer att befinna sig i olika arbetsmarknadspolitiska
åtgärder.
Som redovisas i betänkandet AU11 (s. 23) beräknas -- med en
årlig tillväxt på drygt 2,5 % --  den totala arbetslösheten till
9,5 % och den öppna arbetslösheten till närmare 5,6 % i slutet
av mandatperioden. (En årlig tillväxt på drygt 2,5 % är
finansplanens medelalternativ av tre tänkbara scenarier för den
svenska ekonomin fram till år 1998.) Ambitionen är att få ner
den öppna arbetslösheten under  medelalternativets nivå som är
närmare 6 % år 1998. Den öppna arbetslösheten är i april i år
7,2 %. Bland ungdomarna är den 14,6 % och bland de äldre, 55--64
år, är den 7 %. Utomnordiska invandrare har en öppen
arbetslöshet på 27,5 % (1994 års siffror).
Utskottet delar regeringens bedömning om behovet av
ytterligare insatser för att komma till rätta med
arbetslösheten, och då särskilt långtidsarbetslösheten. Mer än
var tredje arbetslös har varit arbetslös i mer än sex månader.
Bland de arbetslösa över 55 år är mer än varannan
långtidsarbetslös, dvs. har varit arbetslös i mer än sex
månader.
Även inriktningen på de åtgärder som nu föreslås ställer sig
utskottet bakom. Utskottet vill starkt understryka vikten av god
kvalitet på de åtgärder som sätts in. De enskilda förslagen
kommer att behandlas i den kommande framställningen. Utskottet
kommer därvid att på vissa punkter föreslå tillägg eller
ändringar i de föreslagna åtgärderna.
Utskottet vill emellertid i likhet med flera motionärer starkt
framhålla vikten av fortsatta insatser inom andra politikområden
för att få en rejäl uppgång i sysselsättningen och en kraftig
nedpressning av arbetslösheten. Sådana insatser innebär också
att det kommer att krävas en arbetsmarknadspolitik som kan möta
de nya krav som ställs på arbetskraften i form av utbildning och
åtgärder för kompetenshöjning. Nödvändigheten av effektivitet
och flexibilitet betonas av motionärerna, en uppfattning som
delas av  utskottet.
Det finns som utskottet ser det över huvud taget en betydande
samsyn på arbetsmarknadspolitiken och dess roll för
samhällsekonomin. Däremot går uppfattningarna i viss mån isär
när det gäller de olika åtgärderna och deras effektivitet.
Sammanfattningsvis anser utskottet att inriktningen på de
föreliggande förslagen och -- i förekommande fall -- riksdagens
tidigare i år beslutade åtgärder tillsammans med åtgärder som
vidtagits och vidtas inom andra politikområden bör leda till att
sysselsättningen ökar och arbetslösheten pressas tillbaka. Med
detta ställningstagande avstyrker utskottet föreliggande
motionsyrkanden i den mån de inte sammanfaller med utskottets
ovan redovisade uppfattning. Avstyrkandet gäller motionerna A52
(m), A53 (fp), A54 (kds), A55 (v) och A56 (mp), alla i berörda
delar.
Det aviserade förslaget i budgetpropositionen om att inrätta
arbetsföretag har inte fullföljts i den nu föreliggande
propositionen. Yrkandet i motion A271 (kds) bör därför i denna
del inte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Kvinnors arbetsmarknad
I flera motioner tas kvinnors arbetsmarknad upp särskilt.
I Folkpartiets motion A53 (yrk. 11) framhåller motionärerna
att dagens arbetsmarknadspolitik i stort är inriktad på mäns
arbetsmarknad. Den uppgång i konjunkturen som skett under det
senaste året har nästan uteslutande medfört att mäns
arbetslöshet har sjunkit, medan kvinnoarbetslösheten legat
stilla på exakt samma nivå. Ett betydande stöd till kvinnligt
företagande bör utgå. Även andra arbetsmarknadspolitiska
åtgärder som riktas till kvinnor bör inrättas.
Miljöpartiet kritiserar i motion A56 (yrk. 9) propositionen
som enligt motionärernas uppfattning ger kvinnors sysselsättning
för litet utrymme. De vill ha ett tillkännagivande om åtgärder
för att bryta den könsuppdelade arbetsmarknaden.
Ingegerd Sahlström m.fl. (s) framhåller i motion A51 att det
behövs en omfattande utredning för att kartlägga och analysera
strukturella förändringar av arbetsmarknaden och de konsekvenser
på kort och lång sikt som dessa kan innebära för kvinnors
arbetsmarknad. Utredningen bör också omfatta kvinnors
företagande, utbildning, kompetensutveckling och arbetsmiljö. En
sådan kartläggning och analys bör följas av förslag på
åtgärder/insatser för att bryta den könsuppdelade
arbetsmarknaden.
Ingbritt Irhammar m.fl. (c) konstaterar i motion N19 (yrk. 2)
att könsuppdelningen på arbetsmarknaden är mycket stor. Kvinnor
är i stor utsträckning beroende av offentlig sektor för sin
försörjning. Kvinnor i medelåldern med svag utbildning, bosatta
i glesbygd och med anställning inom offentlig sektor kan få det
särskilt besvärligt på grund av avsaknad av alternativa
arbetsmarknader. En annan grupp som särskilt bör uppmärksammas
är invandrarkvinnor. En parlamentarisk utredning bör tillsättas
för en framtids- och åtgärdsinriktad analys av kvinnors
arbetsmarknad.
Moderaterna framhåller i sitt sjupunktsprogram, Riktlinjerna
för en politik för riktiga jobb, hur viktigt det är för
kvinnorna att privat tjänsteföretagande får möjlighet att
utvecklas. Moderaterna anser att regeringens politik stänger den
kvinnodominerade arbetsmarknaden utan att öppna nya
arbetsmarknader i stället. Det är nämligen mot kvinnorna den
nödvändiga kommunala återhållsamheten slår allra hårdast.
Vänsterpartiet föreslår som framgår av den följande
framställningen ett omfattande kompetensutvecklingsprogram som
riktar sig i första hand till kvinnor inom den offentliga
sektorn.
Utskottets bedömning
De i inledningen till detta betänkande redovisade siffrorna
rörande kvinnors resp. mäns arbetslöshet visar en betydligt
lägre arbetslöshet bland kvinnor än bland män. Skillnaden till
kvinnors  fördel har under en följd av mätningar visat på samma
situation.
Siffrorna är emellertid i viss mån missvisande. I de
AKU-mätningar som görs tar man inte hänsyn till huruvida en
person är heltids- eller deltidsarbetande. I samma avsnitt i
inledningen visar AMS siffror att deltidsarbetslösheten under
perioden april 1992--april 1995 har ökat till det dubbla och nu
är uppe i 150 373 personer. 77 % av alla deltidsarbetslösa är
kvinnor. AKU:s siffror visar att 71 % av antalet anställda som
på grund av arbetsmarknadsskäl arbetar mindre än de önskar är
kvinnor.
Den offentliga sektorn har haft stor betydelse för kvinnors
möjlighet att förvärvsarbeta. Omstruktureringar och
neddragningar till följd av bl.a. besparingskrav har gjort att
arbetstillfällena under senare år har minskat. Vid flera
tillfällen har utskottet varnat för denna utveckling och
framhållit vikten av att bryta den könsuppdelade
arbetsmarknaden.
Förutom inom den offentliga sektorn förekommer ett utbrett
system med deltidsarbete inom kontor, handel och turism.
Enligt den senaste Folkhälsorapporten arbetar en stor grupp
kvinnor många gånger med fysiskt och psykiskt tunga
arbetsuppgifter.
Utvecklingen på arbetsmarknaden dels till följd av
neddragningar inom områden där kvinnor arbetar, dels
utvecklingen när det gäller deltidsarbetet innebär, som
utskottet ser det, att många kvinnor inte kan försörja sig på
eget arbete. Till detta kommer att kvinnors arbetsmiljö många
gånger är dålig. Bristande kunskap och utbildning, särskilt hos
de äldre kvinnorna, utgör hinder för en större rörlighet för
kvinnor på arbetsmarknaden.
Utskottet konstaterar att flera utredningar just nu arbetar
med skilda delar av de problem som utskottet pekat på.
Arbetsrättskommissionen (A 1995:04) som nyligen tillkallats har
i uppdrag att rikta särskild uppmärksamhet mot företeelser och
strukturer inom arbetslivet som upprätthåller eller förstärker
den ojämna maktfördelningen och segregationen mellan könen.
Arbetsmarknadspolitiska kommittén (A 1994:01) har ett uppdrag
att se över hur man bättre kan motverka könssegregering på
arbetsmarknaden. Enligt de tilläggsdirektiv (dir. 1995:33) till
kommittén som regeringen beslutade om i mars i år skall
kommittén lägga fram förslag till åtgärder som bidrar till att
minska könsuppdelningen   på arbetsmarknaden.
Arbetstidskommittén (A 1995:02) har ett uppdrag att belysa vilka
krav olika former av arbetstidsförkortningar ställer på
arbetsmarknadens sätt att fungera och hur dessa
arbetstidsförkortningar generellt kan komma att påverka kvinnor
resp. män. Slutligen vill utskottet erinra om  direktiven (dir.
1994:124) till samtliga kommittéer och särskilda utredare att
redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser av framlagda
förslag.
Utskottet vill även peka på utvecklingsprogrammet Alfa-Q i
Arbetslivsfondens regi med inriktning bl.a. på kvinnors
arbetsmarknad. Dessutom har utskottet lyft fram jämställdheten
på arbetsmarknaden som ett lämpligt ämne för en
förvaltningsrevision av Riksdagens revisorer. AMS har ett
uppdrag att bryta den könsuppdelade arbetsmarknaden, ett uppdrag
vars resultat hittills varit blygsamt.
Av den redogörelse som lämnats framgår att det på olika håll
pågår arbete med att utreda och föreslå åtgärder för att
förbättra kvinnors möjligheter på arbetsmarknaden.
Vad som hittills saknats är en brett upplagd kartläggning och
analys av de strukturella förändringarna på arbetsmarknaden och
effekterna härav för kvinnors arbetsmarknad. Det bör särskilt
uppmärksammas att den sysselsättningsökning som skett under det
senaste året nästan uteslutande skett på den mansdominerade
arbetsmarknaden. Besparingar och rationaliseringar inom den
offentliga sektorn, där oftast kvinnor arbetar, har gjort att
åtskilliga tusentals arbetstillfällen där har försvunnit.
Kvinnors oro för sina arbeten måste därför tas på största
allvar.
Utskottet finner det vara angeläget att en sådan utredning
kommer till stånd på sätt som föreslås i motion A51 (s).
Liknande tankar förs fram i motion N19 (c). Utskottet är dock
inte berett att ta ställning till formerna för en sådan
utredning. Det får ankomma på regeringen att närmare ta
ställning till denna fråga.
Några ytterligare arbetsmarknadspolitiska åtgärder för kvinnor
som föreslås i motion A53 (fp) bör i avsaknad på närmare
utredning om hur dessa skall vara utformade inte inrättas nu. Av
samma skäl anser utskottet att ytterligare åtgärder för att
främja kvinnors företagande inte bör företas nu. Dessutom vill
utskottet erinra om pågående  NUTEK-projekt för främjande av
kvinnors företagande i de regionalpolitiska stödområdena. Detta
projekt löper fram t.o.m. budgetåret 1995/96. Erfarenheter från
detta projekt bör tas till vara för kvinnligt företagande i hela
landet.
Vad utskottet med anledning av motionerna A51 (s) och N19 (c)
i berörd del har anfört om behovet av en kartläggning och
analys av kvinnors arbetsmarknad bör ges regeringen tillkänna.
Motionerna A53 (fp) och A56 (mp) kan i viss mån och i aktuella
delar anses tillgodosedda med vad utskottet anfört.
Uppföljning
Motion
Folkpartiet framhåller i sin kommittémotion A53 (yrk. 19--20)
att det är viktigt att riksdagen kan kontrollera hur medlen till
arbetsmarknadspolitiska åtgärder används. Regeringen bör därför
under hösten återkomma till riksdagen med en sådan redovisning.
I februari nästa år bör en "kontrollstation" i form av en
särproposition föreläggas riksdagen. På så sätt blir det lättare
att överblicka medelsanvändningen under det kommande långa
budgetåret, anser motionärerna.
Utskottets bedömning
Utskottet har ingen annan mening än motionärerna när det
gäller vikten av att följa upp användningen av medlen till de
arbetsmarknadspolitiska åtgärderna.
Med jämna mellanrum tar utskottet självt initiativ till att
begära information från bl.a. den verkställande myndigheten,
AMS, om läget på arbetsmarknaden och användningen av de
arbetsmarknadspolitiska åtgärderna. Utskottet ser det som
närmast självklart att en sådan avstämning bör ske under
senhösten. I förekommande fall kan därefter utskottet självt ta
erforderliga initiativ. Något särskilt tillkännagivande härom är
därför inte behövligt.
Vad härefter angår frågan om en vårproposition år 1996
diskuteras för närvarande frågan om lämplig tidpunkt för
avlämnande av en sådan proposition till riksdagen. Inte heller i
detta avseende krävs därför något särskilt tillkännagivande.
Motionen avslås därmed i berörda delar.
Arbetsrätten
Motioner
I tre motioner, A52 (yrk. 21) (m), A53 (yrk. 15) (fp), A54
(yrk. 1 delvis) (kds) och Fi35 (yrk. 16) (kds), yrkas en
återgång till den arbetsrättslagstiftning som gällde under år
1994. Moderaterna framhåller dock att en sådan återgång får
betraktas som ett första steg mot en fortsatt reformering av
arbetsrätten.
Utskottets bedömning
Genom riksdagens beslut i december 1994 (prop. 1994/95:76,
bet. AU4, rskr. 123)  upphävdes fr.o.m. den 1 januari 1995
större delen av de förändringar i lagen om anställningsskydd
(LAS) och medbestämmandelagen (MBL) som gällde under år 1994.
Samtidigt aviserades att en utredning skulle tillsättas vars
uppgift skulle vara att pröva hur avtalslösningar på bästa sätt
kan underlättas.
Som tidigare nämnts har Arbetsrättskommissionen tillkallats
för att söka lösningar på de problem som arbetsmarknadens parter
anser finns på arbetsrättens område. Enligt direktiven (dir.
1995:30) skall en uppgift för kommissionens arbete vara att
åstadkomma en långsiktig och stabil arbetsrätt som
främjar flexibilitet och produktivitetsutveckling i företagen
och i den offentliga sektorn,
tillgodoser de anställdas behov av utveckling, inflytande,
frihet och trygghet,
främjar jämställdhet mellan könen, och
främjar invandrarnas villkor på arbetsmarknaden.
Kommissionen skall redovisa sitt uppdrag senast den 1 mars
1996.
Utskottet anser att resultatet av kommissionens arbete bör
avvaktas. Mot den bakgrunden avstyrks motionerna A52 (m), A53
(fp), A54 (kds) och Fi35 (kds) i nu berörda delar.
I detta sammanhang tar utskottet upp två bordlagda yrkanden
från utskottets sammanträde den 6 december 1994. Det gäller två
lagförslag som lades fram i proposition 1994/95:6 om
totalförsvarsplikt och som överlämnades för beredning från
försvarsutskottet. Förslagen är av formell natur och innebär
ändringar i LAS och den  arbetsrättsliga beredskapslagen på så
sätt att begreppet värnpliktstjänstgöring eller annan därmed
jämförlig tjänstgöring i båda lagarna byts ut mot begreppet
tjänstgöring enligt lagen om totalförsvarsplikt.
Utskottet tillstyrker lagförslagen.
En allmän och obligatorisk arbetslöshetsförsäkring
I två motioner från Folkpartiet, A53 (yrk. 16) och Fi32 (yrk.
7), framförs yrkanden om tillkännagivande beträffande behovet av
en allmän och obligatorisk arbetslöshetsförsäkring kopplad till
en växling av avgifter mellan arbetslöshetsförsäkring och
sjukförsäkring.
Utskottets bedömning
Genom riksdagens beslut (prop. 1994/95:99, bet. AU5, rskr.
124) återställdes fr.o.m. den 1 januari 1995
arbetslöshetsersättningen i huvudsak till vad som gällde före
den 1 juli 1994. Samtidigt aviserade regeringen sin avsikt att
tillsätta en utredning för översyn av arbetslöshetsförsäkringen
och det kontanta arbetsmarknadsstödet med inriktningen att skapa
en sammanhållen arbetslöshetsförsäkring.
Utskottet konstaterar att det gått mindre än fem månader sedan
riksdagen fattade ovannämnda beslut. Redan av den anledningen
finns det knappast skäl att ändra det beslutet. Till detta
kommer att regeringen senast i kompletteringspropositionen
uttalat att den inom kort avser att tillsätta denna utredning.
Arbetet med att utforma direktiv till utredningen pågår inom
Arbetsmarknadsdepartementet.
Mot denna bakgrund avstyrks motionerna A53 och Fi32 (fp) i
aktuella delar.
A 1 Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader
I propositionen konstateras att riksdagen nyligen beslutat att
anvisa 4 328 452 000 kr under anslaget till
Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader. Regeringen föreslår
nu vissa ändringar av organisatorisk natur som påverkar
medelsbehovet under anslaget.
Ett sammanhållet förvaltningsanslag
Propositionen
Regeringen föreslår att samtliga medel för
Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader, dvs. för AMS, LAN,
AF och AMI, anvisas under ett anslag, Arbetsmarknadsverkets
förvaltningskostnader fr.o.m. budgetåret 1995/96.
Regeringens förslag om ett sammanhållet förvaltningsanslag
innebär att de av riksdagen (prop. 1994/95:100, bet. AU12, rskr.
227) anvisade medlen för den yrkesinriktade rehabiliteringen för
budgetåret 1995/96, dvs. 1 159 484 000 kr, i stället bör anvisas
under anslaget Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader.
Eventuellt anslagssparande eller anslagskredit vid innevarande
budgetårs utgång bör enligt regeringen få avse verksamhet under
anslaget Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader. Regeringen
anser dock att minst 1 044 000 000 kr skall användas för
verksamheten vid AMI samt metodutveckling, forskning och
personalutveckling inom den yrkesinriktade rehabiliteringen.
Regeringen föreslår även att riksdagen upphäver sina beslut
(prop. 1994/95:100, bet. AU11 och AU12, rskr. 233 resp. 227) om
möjligheterna att utnyttja medel mellan de ifrågavarande
anslagen.
Slutligen föreslås att redan beslutade besparingskrav kvarstår
oförändrade.
Anslaget till Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader bör
således öka med det belopp som har beräknats för den
yrkesinriktade rehabiliteringen samt justeras med hänsyn till
vissa förslag som kommer att redovisas i det följande.
Motion
Vänsterpartiet anser i motion A55 (yrk. 3--4) att
regeringens förslag om dels anslagssparande resp. anslagskredit
beträffande anslaget Yrkesinriktad rehabilitering, dels
besparingskravet under anslaget Arbetsmarknadsverkets
förvaltningskostnader skall avslås. Det föreliggande undermåliga
underlaget kan inte ligga till grund för ett sådant beslut.
Utskottets bedömning
Genom ett regeringsbeslut den 4 maj 1995 har regeringen gett
AMS i uppdrag att utreda hur AMV:s organisation skall ändras för
att de besparingar som nämnts skall klaras. Slutrapport skall
lämnas den 1 februari 1996. Innan dess skall senast den 1
november 1995 en delrapport lämnas till
Arbetsmarknadsdepartementet.
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag om ett
sammanhållet förvaltningsanslag och tillstyrker förslagen som de
redovisats ovan. Detta ställningstagande innebär följaktligen
att motion A55 (v) avstyrks i aktuell del.
AMS tillsynsverksamhet m.m.
Propositionen
AMS är tillsynsmyndighet över arbetslöshetskassorna.
Regeringen föreslår att tillsynen byggs ut. Förslaget går ut på
att tillsynen helt finansieras genom att motsvarande 1 % av vad
arbetslöshetskassorna erlägger i finansieringsavgift går till
tillsynen av kassorna fr.o.m. den 1 juli 1995. Det innebär en
ändring av 57 § lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring.
Den totala finansieringsavgiften uppgår för närvarande till ca
1,2 miljarder kronor per år. En procent därav, 12 miljoner
kronor bör gå till AMS tillsyn av arbetslöshetskassorna.
Kostnaderna för AMS tillsynsverksamhet är för närvarande 2,3
miljoner kronor. Den praktiska innebörden av förslaget innebär
att anslaget Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader
tillförs mellanskillnaden mellan 2,3 och 12 miljoner kronor,
dvs. 9,7 miljoner kronor eller 14,5 miljoner kronor under
artonmånadersperioden.
Regeringen aviserar ytterligare åtgärder för att effektivisera
tillsynen.
Som ett led i tillsynsverksamheten får AMS rätt att överklaga
arbetslöshetskassas, länsarbetsnämnds och allmän
förvaltningsdomstols beslut om arbetslöshetsersättning och rätt
till medlemskap i arbetslöshetskassa. Förslaget bör gälla
fr.o.m. den 1 oktober 1995.
Möjligheten att få fram vägledande domar är en förutsättning
för AMS föreskrifts- och tillsynsarbete, framhåller regeringen.
Vidare föreslår regeringen att AMS roll som instans för
överklagande av beslut om arbetslöshetsersättning och rätt till
medlemskap i arbetslöshetskassa upphör.
Regeringen anser att det är mindre lämpligt att AMS i egenskap
av tillsynsmyndighet på samma gång skall fungera som en
överklagningsinstans för enskilda. Genom den föreslagna
förändringen tar det dessutom kortare tid för den enskilde att
få besked i sitt ärende.
Den föreslagna ändringen innebär en viss ökad arbetsbelastning
på länsrätterna genom att överklagandena går direkt dit från
arbetslöshetskassa och länsarbetsnämnd. Regeringen föreslår
därför i kompletteringspropositionen under
Justitiedepartementets huvudtitel ett medelstillskott under
anslaget Domstolarna m.m. på 5,9 miljoner kronor. För att klara
avvecklingskostnaderna hos AMS föreslås att AMV:s
förvaltningsanslag tillförs en engångsanvisning på 1,5 miljoner
kronor under budgetåret 1995/96.
Vad ovan föreslagits rörande AMS rätt att få överklaga beslut
och om instansordningen innebär ändringar i lagen (1973:370) om
arbetslöshetsförsäkring och lagen (1973:371) om kontant
arbetsmarknadsstöd. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1
oktober 1995.
Utskottets bedömning
AMS tillsynsverksamhet regleras i 93--96 §§ lagen (1973:370)
om arbetslöshetsförsäkring. Enligt 95 § kan AMS meddela de
erinringar i fråga om en arbetslöshetskassas verksamhet som
styrelsen finner påkallade. AMS skall förelägga en kassa att
inom viss tid vidta de åtgärder som behövs för rättelse om
anmärkning i något hänseende enligt sistnämnda bestämmelse kan
riktas mot kassans verksamhet. Enligt 96 § kan -- om rättelse
inte vidtas -- AMS förklara kassan för viss tid förlustig rätten
till statsbidrag helt eller delvis.
Utskottet anser det viktigt att verka för en likformig och
rättvis tillämpning av bestämmelserna hos kassorna.
Fortfarande kvarstår dock vissa oklarheter om AMS befogenheter
som tillsynsmyndighet. Av bestämmelserna i 93--96 §§ framgår
inte annat än att AMS kan göra erinringar mot en kassas
verksamhet och -- om rättelse inte vidtas -- förklara kassan
förlustig rätten till statsbidrag helt eller delvis.
Situationen är som utskottet ser den oreglerad såvitt avser
möjligheten för tillsynsmyndigheten att fatta beslut om återkrav
av felaktigt utbetalade statsbidrag.
Denna fråga bör därför bli föremål för ytterligare
överväganden. Detta kan lämpligen ske i samband med arbetet i
den aviserade utredningen om arbetslöshetsförsäkringen.
Vad utskottet sålunda anfört bör ges regeringen till känna.
I detta sammanhang kan nämnas att kassan enligt 39 § skall
betala tillbaka bidraget om den har fått statsbidrag utan att
vara berättigad till det eller har fått för stort bidrag.
Kassorna vidtar inte sällan rättelser av felaktigt utbetalade
statsbidrag och gör återbetalningar till staten. Enligt uppgift
under hand från AMS är det ganska betydande belopp som sålunda
återbetalas genom kassornas egna åtgärder.
Utskottet anser det tillfredsställande att AMS dubbla roll som
överklagandeinstans och tillsynsmyndighet upplöses. Härigenom
klargörs att det är arbetslöshetskassornas beslut om en medlems
rätt till ersättning eller medlemskap som får överklagas av den
enskilde medlemmen eller av AMS och att besvärsinstans är
förvaltningsdomstol.
Med det anförda tillstyrker utskottet de framlagda förslagen
om ändringar  i lagen (1993:370) om arbetslöshetsförsäkring och
lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd såvitt avser
kassornas finansieringsavgift samt instansordningen.
Medelsberäkning
Propositionen
Medelsbehovet för budgetåret 1995/96 är enligt propositionen
5 498 111 000 kr.
AMS har för sina investeringar de närmaste åren behov av lån i
Riksgäldskontoret. För nästa budgetår bedöms behovet vara 480
miljoner kronor.
Motion
Vänsterpartiet yrkar i motion A55 (yrk. 5) att anslaget
tillförs ytterligare 125 miljoner kronor.
Utskottets bedömning
Utskottet ansluter sig till regeringens bedömning av
medelsbehovet och tillstyrker därmed att till
Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader för budgetåret
1995/96 anvisas ett ramanslag på 5 498 111 000 kr. Av detta
följer att motion A55 i nu berörd del avstyrks.
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder
Ett flexibelt resursutnyttjande
Propositionen
Regeringen föreslår att medlen för de arbetsmarknadspolitiska
åtgärderna skall få disponeras med stor flexibilitet.
Den övergripande inriktningen då det gäller vilka grupper som
skall prioriteras och vilken typ av åtgärder,
sysselsättningsskapande, kompetensutvecklande eller
rörlighetsfrämjande som främst skall användas m.m., skall anges
av riksdag och regering. Regeringen skall klart ange vilka
resultat man förväntar sig av de insatta medlen.
Innan andra åtgärder vidtas skall AMV till fullo utnyttja den
reguljära arbetsmarknadens och platsförmedlingens möjligheter.
När det gäller åtgärderna skall främst långtidsarbetslösa och
andra utsatta grupper på arbetsmarknaden komma i fråga. I
regleringsbrevet till AMV kommer ett antal konkreta
verksamhetsmål att anges och angivandet av uppföljningsbara
kvantifierade krav skall öka.
Det ankommer på AMS att genom riktlinjer till de regionala och
lokala arbetsmarknadsmyndigheterna se till att åtgärderna får
den inriktning och den omfattning som statsmakterna angivit. På
den lokala nivån innebär detta att varje arbetsförmedling eller
arbetsmarknadsinstitut inom ramen för tilldelade medel får
avgöra vilken åtgärd som är bäst för den enskilde
arbetssökanden. Mot bakgrund av ovanstående avser regeringen att
uppdra åt AMS, som ansvarig myndighet, att se till att
fördelningen på lokal nivå sker på ett så effektivt sätt som
möjligt så att de av statsmakterna uppställda målen och
resultaten uppnås.
Denna ordning ger myndigheterna en betydande frihet men för
också med sig ett förstärkt krav på återrapportering och
uppföljning av i vilken mån de uppställda målen har uppnåtts.
Ett väsentligt inslag i denna utveckling av
målstyrningsprocessen för AMV är också en förenkling av
regelverket och slopandet av marginella åtgärder.
Motioner
Moderaterna välkomnar i motion A52 (yrk. 5) i och för sig en
prioritering av de långtidsarbetslösa men anser att
prioriteringen kan få besvärande effekter genom avsaknaden av
dels konstruktiva förslag för att stimulera till fler riktiga
arbeten, dels tillräckliga incitament för andra arbetssökande än
långtidsarbetslösa att återinträda på arbetsmarknaden.
I motion A54 (yrk. 2) framhåller Kristdemokraterna att en ökad
flexibilitet är bra men att den inte får innebära att
prioriteringar inte görs. Motionärerna anser att möjligheten för
länsarbetsnämnderna att sluta avtal med kommuner och landsting
om utbildning och kompetenshöjning måste kvarstå samt att det är
väsentligt att tydliga signaler om detta ges till ansvariga
myndigheter.
Utskottets bedömning
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag att medlen för
de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna skall få disponeras med
stor flexibilitet.
Utskottet delar inte Moderaternas oro i motion A52 över de
besvärande effekter som kan bli följden av en prioritering av
långtidsarbetslösa. Utskottet anser att en sådan prioritering är
nödvändig för att få ut så många som möjligt av denna målgrupp
på arbetsmarknaden.
Vad angår Kristdemokraternas förslag i motion A54 har
utskottet tidigare i år behandlat motionsförslag beträffande
utbildning och kompetenshöjning i landsting och kommuner (bet.
1994/95:AU11). Utskottet uttalade då att de
arbetsmarknadspolitiska medlen inte bör användas för reguljär
kommunal verksamhet. Dessutom framhöll utskottet att behovet av
åtgärder sådana Kristdemokraterna nu förordar i framtiden får
bedömas mot bakgrund av arbetsmarknadssituationen vid varje
särskilt tillfälle. Utskottet uttalade vidare att regeringen
under våren skulle återkomma med förslag om förhållandet mellan
kommunerna och staten, vilka förslag utskottet då inte ville
föregripa. I den nuvarande propositionen anges att de kommuner
som kommit längst i arbetet med att utveckla ett aktivt
engagemang i den lokala arbetsmarknadens utveckling bör i dessa
avseenden ges särskilda möjligheter för att kunna visa vägen för
en fortsatt utveckling. Några pilotprojekt bör kunna starta
omedelbart. Hur pilotprojekten skall se ut eller utformas är
inte klart utan bereds fortfarande av regeringen.
Utskottet finner nu inte skäl till något annat
ställningstagande än det som redovisades i nyssnämnda
betänkande.
Mot bakgrund av vad sålunda anförts avstyrks motionerna A52
(m) och A54 (kds) båda i här berörda delar.
Omfattningen budgetåret 1995/96
Propositionen
I 1995 års budgetproposition föreslogs att anslaget
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder skulle omfatta i genomsnitt 178
450 personer i åtgärder per månad, exklusive personer i
datortekverksamhet, till en kostnad av 34,0 miljarder kronor.
Regeringen beräknar nu behovet av antalet sysselsatta i
åtgärder under anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder till
170 000 personer i genomsnitt per månad till en kostnad av 34,4
miljarder kronor.
Alla arbetsmarknadspolitiska åtgärder bekostas inte över
anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Arbetslivsutveckling
(ALU) finansieras över anslaget för bidrag till
arbetslöshetsersättning m.m.
I 1995 års budgetproposition föreslogs att antalet personer i
ALU skulle uppgå till 10 000 vid utgången av budgetåret 1995/96.
I det nuvarande läget på arbetsmarknaden är ALU en verkningsfull
åtgärd som skapar sysselsättning. Även under nästa budgetår bör
därför ALU-verksamheten hållas på en relativt hög nivå.
ALU-verksamheten bör därtill få en allmän inriktning, så att den
kan användas inom alla sektorer. Det är dock viktigt att
åtgärden inte skapar undanträngningseffekter mot ordinarie
arbetsmarknad eller snedvrider konkurrensen. Projekten bör inte
heller utformas så att de skapar inlåsningseffekter. Åtgärden
skall inriktas mot de grupper som riskerar att slås ut från
arbetsmarknaden. Regeringens förslag är att antalet ALU-platser
skall uppgå till 30 000 i genomsnitt per månad under nästa
budgetår. Beroende på situationen på arbetsmarknaden och för de
äldre arbetslösa skall emellertid AMS ha möjlighet att utöka
volymen på ALU om läget så kräver.
Två andra åtgärder som inte huvudsakligen finansieras över
anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder är datortek och
utbildningsvikariat.
Deltagare i datortek föreslås få en ersättning som lämnas
enligt samma principer som i stort gäller för deltagare i ALU.
Vid utbildningsvikariat får arbetsgivaren göra avdrag från
arbetsgivaravgifterna, vilket i praktiken innebär att många
småföretag inte kan komma i åtnjutande av avdrag. Omfattningen
på datortek och utbildningsvikariat bör vara i genomsnitt 20 000
personer per månad på vardera åtgärd.
Sammanfattningsvis skall i genomsnitt 240 000 personer per
månad få sysselsättning genom arbetsmarknadspolitiska åtgärder
under nästa budgetår.
Motioner
I tre motioner tas frågan om inriktningen av ALU upp.
Moderaterna ställer sig i motion A52 (yrk. 9) bakom
regeringens förslag att öka antalet ALU-platser men kan inte
acceptera den av regeringen föreslagna begränsningen av ALU till
företrädesvis långtidsarbetslösa och invandrare. Det bör enligt
motionärerna ankomma på AMV att göra sådana mer detaljerade
bedömningar.
Vänsterpartiet anser i motion A55 (yrk. 6) att ALU även i
fortsättningen bör koncentreras mot miljö- och kultursektorerna.
Motionärerna framför vidare att de anser att inrättande av ALU
skall godkännas av parterna i respektive bransch för att
förhindra undanträngningseffekter.
Även Miljöpartiet de gröna framhåller i motion A56 (yrk. 8)
att miljöinriktningen även i fortsättningen skall prioriteras
vid ALU.
Utskottets bedömning
Utskottet delar Moderaternas allmänna inställning att det bör
ankomma på AMV att göra de mer detaljerade bedömningarna av hur
ALU-platserna skall fördelas. Enligt utskottet är det emellertid
regeringen och riksdagen som skall ange den övergripande
inriktningen om vilka grupper, i detta fall de
långtidsarbetslösa och andra utsatta grupper, som skall
prioriteras. En sådan prioritering inom denna åtgärd ligger helt
i linje med inriktningen av övriga arbetsmarknadspolitiska
åtgärder.
I det nuvarande läget på arbetsmarknaden är ALU enligt
utskottet en verkningsfull åtgärd som motverkar passivitet. I
likhet med Vänsterpartiet anser utskottet dock att det är
viktigt att ALU-verksamheten inte skapar undanträngningseffekter
mot den ordinarie arbetsmarknaden. Med hänsyn till de positiva
effekterna av åtgärden stöder utskottet regeringens förslag att
utvidga tillämpningsområdet för ALU så att åtgärden kan användas
inom alla sektorer. Utskottet anser inte att ett godkännande
behövs av respektive bransch för inrättande av ALU.
Mot bakgrund härav avstyrks i aktuella delar motionerna A52
(m), A55 (v) och A56 (mp) angående inriktningen av ALU.
Tillfällig personalförstärkning
Propositionen
Sedan ett antal år har AMV haft möjlighet att använda en viss
del av åtgärdsmedlen under anslaget Arbetsmarknadspolitiska
åtgärder för tillfälliga personalförstärkningar.
I och med att krav ställts på en förbättrad matchning och
rörlighet på arbetsmarknaden har möjligheten att använda medel
för tillfälliga personalförstärkningar successivt utökats.
Regeringen föreslog i 1995 års budgetproposition, och
riksdagen beslutade, att högst 700 miljoner kronor av anslaget
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder skulle få användas för
tillfälliga personalförstärkningar.
Regeringen gör bedömningen att platsförmedlingsverksamheten
måste hållas på en fortsatt hög nivå så att lediga platser
snabbt kan tillsättas.
Regeringen bör därför bemyndigas att kunna utöka AMV:s
möjlighet att använda medel för tillfällig personalförstärkning
utöver vad riksdagen har beslutat.
Motioner
I två motioner tas frågan om tillfällig
personalförstärkning upp.
Moderaterna motsätter sig inte i sin motion A52 (yrk. 4) att
regeringen får rätt att omfördela anslag till förmån för fler
arbetsförmedlare. Motionärerna understryker dock att de är
tveksamma till om en sådan omfördelning faktiskt höjer
effektiviteten. Viktigare är, enligt Moderaterna, att förstärka
den enskildes incitament för ett aktivt och konstruktivt
arbetssökande.
Vänsterpartiet yrkar i motion A55 dels avslag på regeringens
förslag (yrk. 9) om ett bemyndigande för regeringen att
ytterligare åtgärdsmedel får användas för tillfällig
personalförstärkning, dels att riksdagen skall besluta att AMS
får disponera 1 000 miljoner kronor av anslaget till detta
ändamål (yrk. 10).
Utskottets bedömning
Utskottet har tidigare i detta betänkande framhållit att det
krävs en betydande rörlighet och flexibilitet på arbetsmarknaden
för att undvika att det uppstår flaskhalsar som bromsar
tillväxten. Utskottet delar regeringens bedömning att behovet av
en effektiv platsförmedling härigenom ökar. Riksdagen har som
framgår ovan tidigare godkänt att 700 miljoner kronor av A
2-anslaget får användas för tillfällig personalförstärkning.
Utskottet föreslår nu att riksdagen med anledning av
propositionen i motsvarande del och motion A55 (yrk. 9)
godkänner att ytterligare högst 200 miljoner kronor får användas
för tillfällig personalförstärkning.
Med vad sålunda anförts avstyrks motionerna A52 yrkande 4 (m)
i här berörd del och A55 yrkande 10 (v).
Personalförstärkning av arbetsförmedlingen i invandrartäta
områden
Propositionen
I storstadsområdena bor drygt hälften av alla utomnordiska
medborgare i Sverige. En allt starkare koncentration till vissa
stadsdelar och förortsområden har skett successivt under de
senaste decennierna.
År 1994 var antalet anmälda arbetssökande bland utomnordiska
medborgare störst hittills. Den kraftiga ökningen av
utomnordiska arbetssökande leder till en ökning av personer som
är aktuella för vägledning, platsförmedling och olika
arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Mot bakgrund av detta bör enligt regeringen en förstärkning
ske av arbetsförmedlingen i invandrartäta områden. Av de medel
som tidigare föreslagits för tillfällig personalförstärkning vid
arbetsförmedlingen för budgetåret 1995/96 bör AMS i sin
fördelning till länen avsätta en större andel än hittills för
personalinsatser i dessa områden. I första hand bör
förstärkningar ske i de invandrartäta storstadsområdena.
Motioner
Vänsterpartiet yrkar i motion A55 (yrk. 31) att riksdagen
skall anslå ytterligare 125 miljoner kronor, utöver de 125
miljoner kronor som redan anslagits, till projekt i
storstädernas invandrartäta områden under anslaget D 12.
Miljöpartiet de gröna anser i motion A56 (yrk. 17) att som ett
medel för att få invandrare i arbete, socialbidrag skall
kunna omvandlas till lån för dem som vill starta egna
företag som bedöms som realistiska. Eventuellt kan enligt
motionärerna de s.k. kvinnolånen vara förebild för lånen.
Samma uppfattning redovisar Marianne Andersson (c) i motion
A57.
Miljöpartiet de gröna och Kristdemokraterna tar i det följande
upp motioner som rör övriga åtgärder till förmån för
invandrare.
Miljöpartiet framhåller i motion A56 (yrk. 18) att flyktingar
i ett tidigt skede skall få möjligheter till individuell
utbildning i språk eller andra färdigheter så att de lättare kan
ta sig in på den svenska arbetsmarknaden.
I samma motion (yrk. 19) föreslår Miljöpartiet att
arbetsgivare som nyanställer en invandrare skall få sänkt
arbetsgivaravgift det första halvåret.
Miljöpartiet framhåller vidare (yrk. 20) att statusfyllda och
internationella verksamheter med fördel kan flytta ut till
invandrartäta områden. Dessutom bör regeringen enligt
motionärerna uppmuntra tillkomsten av lokala
arbetsmarknadspolitiska handlingsprogram på kommunal nivå i
dessa områden.
Dessutom framför Miljöpartiet (yrk. 21) att UHÄ och AMS bör, i
syfte att tillvarata utländska utbildningar, prioritera en
vidareutveckling av de instrument som finns för att jämföra
utländska utbildningar av yrken motsvarande svenska. Regeringen
bör också enligt motionärerna arbeta med att underlätta
högutbildades möjlighet till sysselsättning som motsvarar deras
utbildning och kompetens.
Kristdemokraterna ställer sig i motion A54 (yrk. 6) bakom
regeringens förslag om åtgärder för att underlätta utomnordiska
medborgares inträde på arbetsmarknaden. Motionärerna föreslår
dessutom att en särskild, snabbarbetande kommission med
deltagare av arbetsmarknadens parter tillsätts. Kommissionen
skall komma fram med ytterligare förslag på området.
Utskottets bedömning
Utskottet ställer sig bakom regeringens bedömning att en stor
andel av de tillfälliga personalförstärkningarna vid
arbetsförmedlingen bör användas för personal i invandrartäta
områden.
Vad angår Vänsterpartiets förslag noterar utskottet att
socialförsäkringsutskottet tidigare i år har behandlat
motionsförslag beträffande ytterligare medel till projekt i
storstädernas invandrartäta områden (bet. 1994/95:SfU13, rskr.
309, 310). Socialförsäkringsutskottet uttalade då i sitt av
riksdagen godkända betänkande att det inte fanns möjlighet att
anvisa ytterligare medel. Arbetsmarknadsutskottet finner inte
skäl till något annat ställningstagande. Utskottet avstyrker
därför motion A55 (v) i här aktuell del.
När det gäller Miljöpartiet de grönas och Centerpartiets
förslag om lån till invandrare som vill starta egna företag
liknande de s.k. kvinnolånen vill utskottet framhålla att AMS
under det senaste året bedrivit utvecklingsarbete vad gäller
förbättrat stöd och rådgivning till invandrarföretagare. Ett
särskilt informationsmaterial om invandrarföretagande har
producerats av NUTEK, AMS och Statens invandrarverk (SIV).
Målgruppen är Af och Nyföretagarcentrum etc. Tyngdpunkten i
AMV:s kommande verksamhet kommer bl.a. att ligga på
invandrarföretagare -- att stimulera och ge stöd till invandrare
genom rådgivning och starta-eget-bidrag. Enligt vad utskottet
inhämtat kommer den invandrarpolitiska kommittén (Ku 1994:11)
att presentera ett delbetänkande till sommaren där man bl.a.
kommer att föreslå åtgärder för invandrares företagande. Med
hänsyn till att motionskraven ligger i linje med
utredningsarbetet avstyrks motionerna A56 (mp) i här berörd del
och A57 (c).
Enligt vad utskottet inhämtat kommer  Invandrarpolitiska
kommittén (Ku 1994:11) dessutom i sitt utredningsarbete att ta
upp de frågor som berörs i Miljöpartiet de grönas yrkanden
18--21 i motion A56 samt Kristdemokraternas yrkande 6 i motion
A54 angående övriga åtgärder till förmån för invandrare.
Med hänsyn till det sålunda pågående utredningsarbetet
avstyrker utskottet motionerna A54 (kds) och A56 (mp) båda i här
berörda delar.
Informationsinsatser för invandrare
Propositionen
För att bryta motståndet hos arbetsgivare mot att anställa
utomnordiska invandrare och flyktingar och därigenom underlätta
dessas inträde på den svenska arbetsmarknaden bör
arbetsförmedlingen aktivt sprida information. Framför allt
behöver små- och medelstora företag få del av
informationsinsatserna eftersom det är där många
arbetstillfällen förväntas kunna uppstå. Mot denna bakgrund
föreslår regeringen att högst fem miljoner kronor av medlen
under anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder under budgetåret
1995/96 får användas för informationsinsatser för
invandrare.
Utskottets bedömning
Utskottet finner regeringens förslag väl avvägt och
tillstyrker därför detsamma.
Åtgärder vid utförsäkring
Propositionen
Enligt gällande regler har den arbetslöse rätt att själv
bestämma att han eller hon skall komma i åtnjutande av en s.k.
utförsäkringsåtgärd, så länge arbetsförmedlingen har medel
för åtgärden och en tillgänglig åtgärdsplats.
Regeringen anser att denna rätt begränsar arbetsförmedlingens
frihet att sätta in den åtgärd som förmedlaren anser är mest
lämplig för personen och föreslår att en utförsäkringshotad inte
själv skall kunna välja vilken åtgärd han eller hon skall
omfattas av för att återkvalificera sig till ersättning.
Arbetsförmedlingen skall i stället bevilja den åtgärd som
förmedlaren finner mest lämplig i varje enskilt fall. Förslaget
innebär ett förtydligande av kontraktet mellan den arbetslöse
och samhället.
Utskottets bedömning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
En praktikåtgärd -- arbetsplatsintroduktion
Propositionen
För närvarande finns flera olika arbetsmarknadspolitiska
åtgärder som innefattar arbetsplatsförlagd praktik nämligen
invandrarpraktik, akademikerpraktik, vidgad arbetsprövning,
arbetsprövning inom Ami och praktikdelen inom
ungdomsintroduktionen. Gemensamt för dessa åtgärder är att
arbetslösa får möjlighet att för en period praktisera på en
arbetsplats och att de får utbildningsbidrag under tiden.
Regeringen föreslår att det skall införas en ny åtgärd --
arbetsplatsintroduktion -- som skall ersätta dessa. Denna
praktikåtgärd skall i princip kunna användas för alla som är
anmälda som arbetslösa sökande hos arbetsförmedlingen och som
förmedlingen bedömer vara i behov av praktik. För ungdomar i
åldrarna 20--24 skall åtgärden få beviljas endast om den följs
av en anställning som varar minst sex månader. Undantag härifrån
föreslås gälla för praktik hos kommuner och ideella
organisationer. Praktikperioden bör enligt förslaget kunna vara
upp till sex månader. För unga handikappade bör en längre tid
kunna medges. Arbetsgivare som ordnar arbetsplatsintroduktion
skall betala ett finansieringsbidrag på 1 000 kr i månaden för
varje deltagare. Sådan avgift skall dock inte utgå för bl.a.
äldre, invandrare och arbetshandikappade. Vid deltagande i
arbetsplatsintroduktion bör deltagarna få utbildningsbidrag
enligt de bestämmelser som gäller för dessa. Samma
försäkringsvillkor bör gälla som för övriga som får
utbildningsbidrag. Det bör enligt förslaget ankomma på
regeringen att besluta om den närmare utformningen av
arbetsplatsintroduktionen.
Arbetsplatsintroduktion bör också vara ett instrument för
arbetsförmedlingen att följa upp huruvida den arbetslöse är
beredd och kan ta arbete.
Regeringen föreslår att den som avvisar ett erbjudande om en
lämplig arbetsmarknadspolitisk åtgärd som berättigar till
utbildningsbidrag, däribland arbetsplatsintroduktion, skall
kunna avstängas från rätt till ersättning och detta utan en
skälighetsprövning. Förslaget föranleder ändringar i lagen
(1973:370) om arbetslöshetsförsäkring och lagen (1973:371) om
kontant arbetsmarknadsstöd.
Personer som anvisats till arbetsplatsintroduktion skall inte
anses som arbetstagare när de deltar i verksamheter utom såvitt
gäller arbetsmiljölagen. I klargörande syfte bör detta fastslås
i en särskild lag om arbetsplatsintroduktion. Lagen bör gälla
under budgetåret 1995/96.
Förslaget om arbetsplatsintroduktion innebär enligt regeringen
att riksdagen bör upphäva lagen (1994:1835) om praktik för
ungdomar i ungdomsintroduktion samt sitt nyligen fattade beslut
om en lag om invandrarpraktik.
Motioner
I tre motioner berörs arbetsplatsintroduktionen.
Folkpartiet välkomnar i motion A53 (yrk. 5) regeringens
förslag om arbetsplatsintroduktion. Motionärerna anser dock att
åtgärdens tyngdpunkt skall riktas mot den enskilda sektorn
eftersom det är där de nya jobben måste komma.
I motion A56 (yrk. 11) framhåller Miljöpartiet de gröna att en
ren praktiktjänstgöring, liksom skolutbildning, inte bör kosta
anordnaren, dvs. arbetsgivaren, något. Dessutom motsätter sig
motionärerna att finansieringsbidraget inte skall gälla
invandrare. De anser dock att flyktingar skall vara undantagna
bidraget.
Miljöpartiet motsätter sig i motion A56 (yrk. 12) förslaget om
ändrade regler för arbetsplatsintroduktion vad gäller ungdomar
mellan 20 och 24 år. Även ungdomar i denna åldersgrupp skall
enligt motionärerna kunna få arbetsplatsintroduktion utan krav
på efterföljande tillsvidareanställning.
Moderata samlingspartiet föreslår i motion A52 (yrk. 10) ett
ungdomsprogram som skall ses som ett erbjudande till den som
inte går vidare i utbildning eller har arbete. Ungdomsprogrammet
bör vara öppet för alla mellan 18 och 24 år och bör bestå av två
delar: praktik i företag och ett utnyttjande av de kommunala
datorteken. Praktiktiden bör omfatta maximalt sex månader och
inriktas på att ge praktisk yrkeserfarenhet. Enligt motionärerna
bör datortekdelen kunna ingå som en integrerad del av praktiken
och då ersätta delar av eller hela praktiktiden. Företagen bör
bidra ekonomiskt men med reduktion för den tid som avsätts för
datortek. För ungdomar över 20 år bör utbildningsbidrag utgå.
Moderaterna föreslår i motion Fi31 (yrk. 16) att
finansieringsbidraget skall vara 2 000 kr per månad, vilket
minskar statens utgifter med ytterligare 240 miljoner kronor.
Vänsterpartiet föreslår i motion A55 (yrk. 13) obligatoriska
praktikplatser på medelstora och stora företag.
Miljöpartiet anser i motion A56 (yrk. 13) att
arbetsgivaravgiften skall sänkas vid nyanställning av ungdomar
mellan 18 och 24 år.
Utskottets bedömning
Utskottet vill först påpeka att utskottet i betänkandet
1994/95:AU11 beträffande funktionshindrade ungdomar och
ungdomsintroduktion föreslog att kravet på provanställning efter
praktikdelens slut borde kunna frångås när det gäller
arbetshandikappade ungdomar. Utskottet vidhåller denna
ståndpunkt vad gäller funktionshindrade ungdomar i åldern 20--24
år som deltar i arbetsplatsintroduktion.
Utskottet anser vidare att alla invandrare, och inte bara
utomnordiska invandrare, bör få kombinera
arbetsplatsintroduktionens praktik med annan svenskundervisning
än svenska för invandrare (sfi) med bibehållet utbildningsbidrag
om utbildningen är av av avgörande betydelse för att de skall få
ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden.
Enligt utskottets uppfattning, i motsats till Folkpartiets, är
det viktigt att praktikplatserna kan fördelas både inom den
offentliga och den privata sektorn vilket ökar möjligheterna för
de arbetslösa att få arbetslivserfarenhet.
Beträffande Miljöpartiet de grönas yrkande om
finansieringsbidrag anser utskottet det rimligt att anordnaren
får bidra med en delfinansiering av verksamheten. Bidraget kan
tydliggöra för anordnaren att syftet är att praktikplatsen skall
leda till en reguljär anställning. Därmed minskas
undanträngningseffekten mot den ordinarie arbetsmarknaden.
Utskottet anser att bidragets storlek på 1 000 kr är väl avvägt.
Utskottet anser slutligen att det inte föreligger skäl att ha
olika regler för invandrare och flyktingar när det gäller
undantag från finansieringsbidrag.
När det gäller krav på efterföljande anställning vid
arbetsplatsintroduktion för ungdomar i åldern 20--24 år, med
undantag för praktik hos kommuner och ideella organisationer,
vill utskottet särskilt betona möjligheterna till
provanställning och visstidsanställning. Utskottet vill vidare
framhålla att 20--24-åringarna är en attraktiv grupp på
arbetsmarknaden och att förslaget beträffande dessa ställer
större krav på arbetsgivarna. En påtaglig fördel med förslaget
är att det ökar ungdomarnas chans att prova på riktiga arbeten.
Anställningen bör också stärka ungdomarnas möjlighet att efter
arbetsplatsintroduktionen få riktiga arbeten.
Med hänsyn till att kommunerna får ett stort ansvar för
ungdomar upp till 20 år och att ungdomar i åldern 20--24 år både
kan delta i datortek och i arbetsplatsintroduktion ställer sig
utskottet inte bakom Moderaternas förslag om ungdomsprogram.
Därmed avstyrks även Moderaternas yrkande om finansieringsbidrag
på 2 000 kr.
Vad gäller Vänsterpartiets förslag kan noteras att utskottet
tidigare i år behandlat motionsförslag beträffande obligatoriska
praktikplatser (bet. 1994/95:AU11). Utskottet uttalade då bl.a.
att avtal om utbildning och praktik i företag har träffats
mellan parterna inom olika branscher samt att det enligt
utskottets mening i första hand är en fråga för arbetsmarknadens
parter. Utskottet finner inte nu skäl till något annat
ställningstagande.
Riksdagen beslutade den 8 mars i år om ett stöd för
nyanställningar (prop. 1994/95:137, bet. AU20, rskr. 180) som
bl.a. innebär avdrag motsvarande hela arbetsgivaravgiften, dock
högst 6 000 kr per månad och person. Detta anställningsstöd är
avsett för arbetslösa. Stödet skall senast sökas den 31 maj
1995. Miljöpartiet föreslår en sänkning av arbetsgivaravgiften
vid nyanställning av ungdomar mellan 18 och 24 år. Utskottet har
tidigare i år behandlat ett liknande motionsyrkande. Det gällde
slopande av arbetsgivaravgift vid anställning av ungdomar (bet.
1994/95:AU11). Utskottet uttalade då att det ovan nämnda
anställningsstödet inte borde utvidgas till att omfatta andra än
arbetslösa. I linje härmed anser utskottet att det inte finns
skäl till något stöd vid nyanställningar riktade mot ungdomar
mellan 18 och 24 år.
Utskottet delar regeringens bedömning att den som avvisar ett
erbjudande om en lämplig arbetsmarknadspolitisk åtgärd som
berättigar till utbildningsbidrag skall kunna avstängas från
rätt till ersättning i enlighet med vad som anges i
propositionen. Förslaget föranleder ändringar i lagen
(1973:370) om arbetslöshetsförsäkring samt lagen (1973:371)
om kontant arbetsmarknadsstöd, vilka således tillstyrks.
I likhet med regeringen anser utskottet vidare att en särskild
lag om arbetsplatsintroduktion bör antas av vilken det
framgår att personer som anvisats till
arbetsplatsintroduktion inte skall anses som arbetstagare
när de deltar i verksamheter utom såvitt gäller
arbetsmiljölagen.
Med hänsyn till det anförda avstyrks motionerna A52 (m), A53
(fp), A55 (v), A56 (mp) och Fi31 (m) samtliga i här berörda
delar beträffande arbetsplatsintroduktion m.m. Propositionen bör
godkännas i motsvarande del.
Ändrade regler för starthjälp
Propositionen
Den 1 januari 1995 infördes en starthjälp på 15 000 kr till
arbetslösa som flyttar till annan ort för att ta ett arbete. Ett
villkor för att få starthjälpen är att den anställning som
tillträds inte får beräknas vara kortare än tolv månader. Många
anställningar inleds nu med en provanställning på sex månader.
Personer som tar dessa anställningar kan inte få starthjälp,
trots att dessa anställningar många gånger är just de fasta
anställningar som bör gynnas. Villkoren för att kunna få
starthjälp bör därför enligt regeringen ändras till att avse
anställningar som beräknas vara minst sex månader. Starthjälp
bör bara få lämnas en gång per person under en tvåårsperiod.
Nivån på starhjälpen bör sänkas till 10 000 kr.
Motioner
I tre motioner berörs starthjälpen.
Folkpartiet är i motion A53 (yrk. 2) positiv till regeringens
förslag att lätta på villkoren för att få starthjälp men yrkar
däremot avslag på regeringens förslag att begränsa nivån på
starthjälpen till 10 000 kr.
I två motioner yrkas att starthjälpen skall upphävas, dels i
Miljöpartiet de grönas motion A56 (yrk. 14 delvis), dels i
Kristdemokraternas motion A54 (yrk. 3 delvis). Kristdemokraterna
anser att starthjälpen bidrar till en utarmning av landsbygden.
Utskottets bedömning
Vad gäller nivån på starthjälpen delar utskottet regeringens
bedömning att bidraget bör sänkas till 10 000 kr.
Utskottet har tidigare i år behandlat motionsförslag
beträffande ett upphävande av starthjälpen (bet. 1994/95:AU11).
Utskottet uttalade då bl.a. att utskottet så nyligen som i
december 1994 tagit ställning till regeringens förslag om
starthjälp och att åtgärden bör utvärderas när en viss tid gått.
Utskottet har fortfarande denna uppfattning. Ännu har inte så
lång tid förflutit att det vore meningsfullt med en utvärdering.
Med hänsyn härtill ställer sig utskottet bakom vad regeringen
förordat beträffande starthjälpen och avstyrker motionerna
A53 (fp), A54 (kds) och A56 (mp) i motsvarande delar.
Ett nytt pendlingsstöd
Propositionen
Ett ekonomiskt stöd kan underlätta en geografisk rörlighet och
även underlätta för arbetsförmedlingen att ställa krav på de
arbetslösa att ta de lediga arbeten som erbjuds.
Regeringen föreslår därför att ett stöd för dag- och
veckopendling införs. Pendlingsstödet lämnas till en arbetslös
som tar en anställning på en ort dit restiden överstiger 1,5
timme enkel resväg. Stödet bör schabloniseras för att inte bli
administrativt betungande och lämnas i längst sex månader med 1
200 kr i månaden. Om avståndet mellan hemorten och
anställningsorten är för lång för dagpendling bör stödet enligt
förslaget kunna lämnas i form av fria hemresor två gånger i
månaden. Pendlingsstödet bör för varje beviljad få lämnas för
högst en sexmånadersperiod under två år. Villkoren för att få
pendlingsstödet bör enligt regeringen vara desamma som för
starthjälpen.
Motioner
Moderata samlingspartiet yrkar i motion A52 (yrk. 11) avslag
på regeringens förslag om pendlingsstöd och anser att
incitamenten till ett aktivt arbetssökande också utanför den
egna hemorten blir starka nog med de övriga förslag Moderaterna
framför.
Även Miljöpartiet de gröna yrkar i motion A56 (yrk. 14 delvis)
avslag på regeringens förslag till pendlingsstöd.
Motionärerna saknar en diskussion om de negativa bieffekter som
en påtvingad rörlighet för med sig, bl.a. vad gäller extremt
långa arbetsdagar, frånvaro från barn och ökande transportbehov
med ökande utsläpp av t.ex. koldioxid som följd.
Även Kristdemokraterna yrkar i motion A54 (yrk. 3 delvis)
avslag på regeringens förslag om pendlingsstöd.
Utskottets bedömning
I tre motioner yrkas avslag på regeringens förslag om
pendlingsstöd. Pendlingsstöd skall enligt regeringens
förslag införas som ett ekonomiskt stöd för att underlätta en
geografisk rörlighet och även underlätta för arbetsförmedlingen
att ställa krav på de arbetslösa att ta lediga arbeten. Enligt
utskottets mening är regeringens förslag i dagsläget en viktig
åtgärd. Utskottet tillstyrker därför förslaget, medan motionerna
A52 (m), A54 (kds) och A56 (mp), samtliga i här berörda delar,
avstyrks.
Utbildningsvikariat för småföretag
Propositionen
I 1995 års budgetproposition har regeringen föreslagit att
arbetsgivaren får göra ett avdrag på arbetsgivaravgiften med 500
kr per heldag för vikarie som anvisas från arbetsförmedlingen.
Riksdagen har godkänt förslaget. Utbildningsvikariaten har
dessvärre inte kunnat användas av småföretag, eftersom dessa
ofta har alltför låga arbetsgivaravgifter för att kunna utnyttja
avdragsmöjligheten fullt ut. Då det enligt regeringen inom
småföretagen bör finnas en stor utvecklingspotential som kan
generera fler anställningstillfällen i framtiden bör ett nytt
utbildningsvikariat för småföretag införas. Det nya
utbildningsvikariatet innebär att arbetsgivare beviljas ett
bidrag om 500 kr per dag som en arbetslös anvisas från
arbetsförmedlingen samt högst 75 kr per timme för
utbildningskostnader, dock högst 40 000 kr per person.
Den föreslagna bidragsformen är avhängig EG-kommissionens
behandling av en svensk ansökan om medel för åtgärder inom
Europeiska socialfondens målområde 4. Bidraget bör enligt
regeringen inte införas förrän EU-kommissionen har fattat sitt
beslut med anledning av Sveriges ansökan. Regeringen anser dock
att man redan nu bör inhämta riksdagens bemyndigande att införa
det nu ifrågavarande bidraget.
Motioner
Moderata samlingspartiet framhåller i motion A52 (yrk. 12) att
hela systemet med utbildningsvikariat bör avskaffas.
Utskottets bedömning
Utskottet har tidigare i år behandlat ett motionsyrkande från
Moderaterna med yrkande om avslag på lagförslaget om
utbildningsvikariat (bet. 1994/95:AU11). Utskottet uttalade
då att åtgärden innebär utbildning åt personer som enligt
arbetsgivaren behöver utbildning och arbete åt personer som är
arbetslösa samt att ungdomar och kvinnor i hög grad förekommer
på utbildningsvikariat. Utskottet ansåg med hänsyn till profilen
på åtgärden och till de påtalade utbildningsbehoven att åtgärden
var ändamålsenlig. Utskottet som fortfarande vill värna om
utbildning finner nu inte skäl till någon annan bedömning såvitt
gäller utvidgningen till att kunna användas av småföretagen.
Utskottet avstyrker därför motion A52 (m) i här aktuell del.
Enligt utskottets mening bör regeringen ges det begärda
bemyndigandet att besluta om utbildningsvikariat för småföretag
i enlighet med vad som anges i propositionen.
Kommunernas ansvar för ungdomar upp till 20 år
Propositionen
Regeringen föreslår att kommunerna i lag ges möjlighet att
genom överenskommelser med staten ta ett samlat ansvar för
arbetslösa ungdomar fram till den 30 juni det år de fyller 20
år. Lagen bör träda i kraft den 1 oktober 1995. Lagen om
ungdomspraktikanter förlängs till detta datum.
Syftet med den föreslagna verksamheten är att förbereda
ungdomarna för inträde på den reguljära arbetsmarknaden eller
till plats i reguljär utbildning. Kommunerna bör kunna anpassa
verksamheten till lokala förhållanden och samarbeta med det
lokala näringslivet.
Länsarbetsnämnden skall ta initiativ till överläggningar med
kommunerna i länet för att få till stånd avtal om kommunernas
ansvar för ungdomar i resp. kommun. Det bör ankomma på AMS att
utarbeta riktlinjer för hur en sådan överenskommelse skall se
ut.
Kommunerna har rätt till ersättning från staten för verksamhet
med de ungdomar som trots att de varit arbetssökande saknar
arbete. Denna ersättning skall även omfatta ersättningen till
ungdomarna. Kommunerna skall ha stor frihet när de utformar
verksamheten. Om kommunerna vill använda sig av
arbetsförmedlingens tjänster kan hänsyn tas till detta i
överenskommelsen, heter det i propositionen. Storleken på
ersättningen till ungdomarna avgörs av kommunen.
Vissa undantag från den nu föreslagna ordningen för ungdomar
upp till 20 år bör dock göras. Det gäller gruppen unga
handikappade som undantas från kravet att ha fyllt 20 år för att
få delta i arbetsplatsintroduktion och kunna beviljas
utbildningsbidrag.
Den tid den unge deltar i den nu föreslagna verksamheten skall
inte kvalificera för arbetslöshetsersättning.
Det åligger AMS att löpande rapportera och följa upp de mål
och resultatkrav som ställs upp för verksamheten, heter det i
propositionen.
Skälen till regeringens förslag anges i propositionen vara
bl.a. följande.
För närvarande har varje kommun ansvar för att erbjuda alla
ungdomar bosatta i kommunen en treårig gymnasieutbildning som
skall påbörjas senast det första kalenderhalvåret det år de
fyller 20 år. Ungdomarna har dock rätt att vända sig till
arbetsmarknadsmyndigheterna. De som deltagit i
arbetsmarknadspolitiska åtgärder har varit ekonomiskt gynnade i
förhållande till dem som i stället valt utbildning. Stat och
kommun har på så sätt gett motsatta signaler till ungdomarna,
heter det i propositionen.
En utgångspunkt för att föra över ansvaret för
arbetsmarknadspolitiska åtgärder från staten till kommunen är
det tydliga ansvar som kommunerna har för att ge de ungdomar som
saknar en treårig gymnasieutbildning en sådan utbildning. Med
nuvarande ordning att man kan vända sig till
arbetsmarknadsmyndigheterna och få del av
arbetsmarknadspolitiska åtgärder före fyllda 20 år stimuleras
ungdomarna inte till de studier som på sikt ger dem bättre
möjligheter på arbetsmarknaden.
Motioner
Moderaterna är i motion A52 (yrk. 7--8) i princip positiva
till att regeringen vill samarbeta med kommunerna men menar att
det är svårt att avgöra förslagets verkliga innebörd efter den
beskrivning som lämnas i propositionen. De föreslår därför att
regeringens förslag avvisas och att regeringen får i uppdrag att
återkomma med ett nytt förslag om arbetsmarknadsinsatser för
ungdomar under 20 år.
Även Margit Gennser och Stig Rindborg (m) yrkar i motion Fi40
(yrk. 18) avslag på förslaget.
Vänsterpartiet är enligt motion A55 (yrk. 15--16) positivt
inställt till ett utökat kommunalt engagemang när det gäller
ungdomars sysselsättning och möjlighet att komma in på
arbetsmarknaden och understryker behovet av ett utökat samarbete
mellan kommun, arbetsförmedling och näringsliv. Detta samarbete
måste ske utifrån lokala förutsättningar.
Förslaget anses emellertid otydligt. Dessutom anser
motionärerna att det är svårt att förstå varför 18--19-åringar
som ofta har en yrkesutbildning skall undantas från möjligheten
att få tillgång till AMS tjänster om så behövs.
Därmed yrkar Vänsterpartiet avslag på förslaget.
Utskottets bedömning
I likhet med motionärerna i motionerna A52 (m) och A55 (v)
delar utskottet regeringens uppfattning att det är bra med ett
nära och utvidgat samarbete mellan kommunerna och staten.
Redan i dag pågår ett omfattande samarbete i olika kommuner
mellan kommunen och AMV. Flera av de arbetsmarknadspolitiska
åtgärderna är i dag beroende av kommunernas insatser. Särskilt
påtaglig är kommunernas andel i beredskapsarbete,
utbildningsvikariat, OSA och ALU. Enligt uppgift från
Kommunförbundet finns i dag ca 3 000 personer som arbetar med
sådana åtgärdsprogram och som är finansierade av kommunerna.
I sitt av riksdagen godkända betänkande (1994/95:AU11, rskr.
233) uttalade utskottet sin uppfattning att samhället i första
hand bör erbjuda arbetslösa ungdomar under 20 år utbildning,
praktik och liknande. Det är viktigt att för de unga understryka
betydelsen av utbildning. I dagens komplicerade samhälle med
stora krav på utbildad arbetskraft gäller det att tidigt skaffa
sig baskunskaper inom ett så brett fält som möjligt. Dagens och
morgondagens arbetskraft kommer att behöva återkommande
utbildning och kompetensutveckling under praktiskt taget hela
sitt yrkesverksamma liv.
Kommunerna har ett ansvar för att erbjuda alla ungdomar
bosatta i kommunen en treårig gymnasieutbildning som påbörjas
senast det första kalenderhalvåret de fyller 20 år.
De förslag som läggs fram i propositionen innebär som framgått
av  redovisningen ovan att kommunerna får ett utvidgat ansvar
när det gäller ungdomar. Den nu föreliggande propositionen
ligger sålunda i linje med vad utskottet helt nyligen har
uttalat. Utskottet vill därmed uttrycka sin tillfredsställelse
med propositionens huvudsakliga inriktning.
Kommunerna har som nyss sagts ett ansvar för att erbjuda
ungdomar i kommunen ett tredje gymnasieår. Redan denna vår
slutför ca 4 000 ungdomar tvåårig gymnasieskola. Samtliga dessa
kan erbjudas ett tredje gymnasieår. Våren 1996 har gruppen
minskat till 275, och våren 1997 kommer samtliga elever som går
ut gymnasieskolan att ha genomgått treårig utbildning och därmed
normalt ha uppnått 19 års ålder. (Dessa uppgifter har hämtats ur
Arbetsmarknadsdepartementets promemoria Kommunernas ansvar för
ungdomar under 20 år, Ds 1995:12).
Under år 1994 utgjorde 18--19-åringarna och hälften av
20-åringarna enligt AKU ca 273 000 personer varav 40,9 % eller
ca 111 600 tillhörde arbetskraften, 8,4 % eller 22 850 var
arbetslösa. Närmare 46 % var studerande och tillhörde inte
arbetskraften; 3,7 % var värnpliktiga.
Det föreslagna sammanhållna ansvaret för kommunerna skulle med
andra ord röra ca 23 000 personer.
Utgångspunkten skall enligt propositionen vara att en
arbetslös ungdom som varit aktivt arbetssökande skall erbjudas
en åtgärd inom den kommunala verksamheten senast inom 100 dagar.
Den unge skall inte omfattas av de statliga
arbetsmarknadspolitiska åtgärderna. Däremot skall
platsförmedlingen stå till buds för den unge.
Enligt utskottets uppfattning finns det skäl som talar för att
de ungdomar som har gått ut treårig gymnasieskola, i praktiken
18--19-åringar, och som i princip är redo att gå ut på
arbetsmarknaden skall kunna omfattas av vissa
arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Dessa ungdomar bör således omfattas av vägledningsverksamheten
samt ha möjlighet att få rekryteringsstöd, flyttnings- och
pendlingsbidrag.
Utskottet anser det dessutom viktigt att man i samband med
överläggningarna på lokal nivå söker finna lösningar på
fullföljande av de avtal som träffats inom vissa branscher för
elever på yrkestekniska linjer.
Vad utskottet anfört om vissa arbetsmarknadspolitiska åtgärder
för ungdomar under 20 år bör ges regeringen till känna.
Utskottet föreslår att riksdagen antar de framlagda
lagförslagen om  kommunernas ansvar för ungdomar och om fortsatt
giltighet av lagen (1992:322) om ungdomspraktikanter.
Motionerna A52, A55 och Fi40 avstyrks därmed i berörda delar.
Datortek
Propositionen
I dagens samhälle berörs de flesta områden av
informationsteknik. Utbildning i data som omfattar moderna
program inom ordbehandling, kalkylering, datahantering m.m. bör
enligt regeringen kunna ge arbetslösa ungdomar en bra grund
inför inträdet på arbetsmarknaden. I propositionen föreslås att
en sådan utbildning skall ges på s.k. datortek där arbetslösa
ungdomar i åldern 20--24 år under tre månader, på halvtid, får
lära sig att arbeta med datorer. På övrig tid skall ungdomarna
delta i arbetsmarknadsinriktade aktiviteter.
Kommunerna skall stå som huvudmän för datorteken och svara för
drift och lokalkostnader. Staten skall bidra med 120 miljoner
kronor för verksamheten.
De ungdomar som har rätt till arbetslöshetsersättning skall få
utbildningsbidrag motsvarande KAS eller ersättning från
arbetslöshetskassa. Kostnaderna för utbildningsbidragen skall
belasta anslaget Bidrag till arbetslöshetsersättning m.m.
Deltagare bör få utbildningsbidrag på heltid under
tremånadersperioden. De deltagare som inte har rätt till
arbetslöshetsersättning bör få bidrag motsvarande studiebidrag,
dvs. 640 kr per månad.
Förslaget angående datortek tillhör de av AMS redovisade
projektförslagen till Europeiska socialfondens mål 3-område
beträffande vilka fonden kan bidra till finansieringen.
Motioner
I två motioner behandlas datortek.
Vänsterpartiet framhåller i motion A55 (yrk. 17) att förslaget
om datortek även är en mycket lämplig åtgärd för ungdomar under
20 år och att verksamheten därför bör utvidgas till att omfatta
även ungdomar i åldern 18--20 år.
I motion A56 yrkar Miljöpartiet de gröna avslag (yrk. 15) på
regeringens förslag om datortek. I stället bör enligt
motionärerna (yrk. 16) kommunerna satsa på att ha modern
informationsteknologi tillgänglig för allmänheten.
Utskottets bedömning
Som framhållits i propositionen är ungdomarna en grupp som
behöver omfattas av fler åtgärder och insatser på det
arbetsmarknadspolitiska området. Datorer är i dag ett nödvändigt
hjälpmedel inom många olika yrken och verksamheter, och
utskottet delar regeringens bedömning att en satsning på
datortek för ungdomar i åldern 20--24 år är en lämplig åtgärd.
Det får ankomma på kommunerna att bedöma i vad mån ungdomar
under 20 år skall delta i denna verksamhet. Som framgått
tidigare i betänkandet är det kommunerna som i princip har
ansvaret för ungdomar upp till 20 år. Utskottet kan inte ansluta
sig till förslaget i Miljöpartiets motion A56 om en modern
informationsteknik tillgänglig för allmänheten.
Utskottet avstyrker således motionerna A55 (v) och A56 (mp)
rörande datortek.
Särskilda åtgärder för regional utveckling och tillväxt
Propositionen
Regeringen föreslår att 400 miljoner kronor under anslaget
arbetsmarknadspolitiska medel får användas för särskilda
tillväxtfrämjande åtgärder i form av exempelvis tillfälligt
småföretagsstöd.
Riksdagen beslutade i juni 1994 (prop. 1993/94:140, bet. AU13,
rskr. 366) att som en temporär åtgärd  under budgetåret 1994/95
överföra 800 miljoner kronor från detta anslag till
länsstyrelserna för extraordinära tillväxtfrämjande insatser för
bl.a. näringslivsutveckling och småföretagsförnyelse.
Ett tillfälligt investeringsstöd för småföretag med högst 50
anställda inrättades med en maximal bidragsnivå på 15 %. Vidare
beslöts att s.k. konsultcheckar fick beviljas med högst 100 000
kr per check. Därutöver stod det länsstyrelserna fritt att
utforma åtgärder som kunde ge stimulans till näringslivet. Det
utarbetade programmet skulle dock godkännas av regeringen innan
arbetet fick sättas i gång. Varje nytt arbetstillfälle fick
subventioneras med högst 194 000 kr. NUTEK har i uppdrag att
följa upp och utvärdera åtgärderna.
Resultaten hittills tyder på att den statliga kostnaden för
ett nyskapat arbetstillfälle har varit låg i förhållande till
traditionella arbetsmarknadspolitiska åtgärder. NUTEK beräknar
den genomsnittliga kostnaden för ett nytt arbetstillfälle till
ca  77 000 kr.
Efterfrågan på den nya stödformen har varit stor. Bedömningen
är att det föreligger ett fortsatt behov av stimulansåtgärder
för de minsta företagen. Stödet föreslås därför fortsätta att
utgå i viss omfattning även under det kommande budgetåret. De
föreslagna medlen bör i första hand riktas till
småföretagsutveckling i landsbygds- och glesbygdsområden med låg
sysselsättningsgrad.
Motioner
Moderaterna anser i motion A52 (yrk. 3) att riksdagen bör
avvisa förslaget. De anser att selektiva statliga företagsstöd
är utomordentligt tveksamma. I stället bör skatten på
företagande sänkas.
Även Vänsterpartiet menar i motion A55 (yrk. 11) att
förslaget bör avvisas. De anser att medlen mer än väl behövs
inom arbetsmarknadspolitiken och att en finansiering av denna
näringspolitiska åtgärd bör ske genom omdisponeringar i
regionalpolitiken.
I två motioner från den allmänna motionstiden 1995 tas frågan
om ett småföretagsstöd upp. Det gäller A413 (yrk. 2) av Dan
Ericsson (kds) och A444 (yrk. 3) av Görel Thurdin (c). I
förstnämnda motion vill motionären ha ett fortsatt stöd till
småföretag i enlighet med den utformning som det nu gällande
småföretagsstödet har. I motion A444 vill motionären ha ett
tillkännagivande om vikten av att utvärdera och följa upp
användningen av de anslagna medlen. Resultatet av stödet är så
tillfredsställande att det enligt motionären bör göras något mer
varaktigt av detta.
Utskottets bedömning
Utskottet har under avsnittet om inriktningen av
arbetsmarknadspolitiken pekat på de mindre företagens roll för
dynamiken i näringslivet. De små och medelstora företagens
förutsättningar och förmåga att växa kommer att vara avgörande
för både ekonomisk tillväxt och sysselsättningsökning.
Det är därför som utskottet ser det följdriktigt att göra
ytterligare insatser för småföretagen. Utskottet ser sålunda
positivt på det föreslagna stödet men anser att insatserna bör
ges en fortsättning enligt nuvarande former. Detta bör ges
regeringen till känna.
Även om stödet har inslag av en närings- och regionalpolitisk
satsning kommer det i hög grad att ha betydelse ur
sysselsättningssynpunkt. Utskottet ställer sig därför bakom
förslaget att 400 miljoner kronor skall anvisas över A
2-anslaget för budgetåret 1995/96.
Utskottet vill i detta sammanhang peka på de förslag som läggs
fram i betänkandet AU13 med anledning av proposition
1994/95:161. I det sammanhanget föreslås satsningar på olika
regionalpolitiska stödformer för att underlätta för företag i
framför allt stödområdena. Dessa stödåtgärder är i första hand
avsedda att få betydelse för sysselsättningen i de
regionalpolitiskt prioriterade områdena.
Motionerna A413 (kds) och A444 (c) får anses tillgodosedda med
vad utskottet anfört. Motionerna A52 och A55 avstyrks däremot i
berörda delar.
Förslag rörande rekryteringsstöd, beredskapsarbete och
utbildningsbidrag
Till platser med rekryteringsstöd och beredskapsarbete av
tjänstekaraktär kan statsbidrag för närvarande lämnas med högst
65 % av lönekostnaden under högst sex månader. Bidraget lämnas
med högst 14 300 kr per månad.
För att begränsa den genomsnittliga kostnaden för
rekryteringsstöd och beredskapsarbete föreslås i propositionen
att ersättning i fortsättningen skall lämnas med högst 50 % av
lönekostnaden och att taket skall sänkas till 7 000 kr per
månad.
För att effektivisera arbetsmarknadspolitiken och för att
minska utgifterna föreslås vidare i propositionen bl.a. att ett
antal stödformer och bidrag av marginell betydelse slopas.
Förslaget berör möjligheterna att få rekryteringsstöd, att
kombinera beredskapsarbete och utbildning samt att få
utbildningsbidrag i vissa fall, bl.a. i samband med s.k.
jobbsökaraktiviteter.
Utskottet anser att riksdagen skall godkänna vad som
föreslås i propositionen om statsbidrag till rekryteringsstöd
och beredskapsarbete samt vad som sägs om slopade bidrag.
Arbetsmarknadsutbildning m.m.
Moderaterna kritiserar i motion A52 (yrk. 13)
propositionens ståndpunkt att utbildningsinsatser skall kunna
avbrytas till förmån för erbjudet arbete. Kompetenshöjning,
sägs i motionen, får aldrig bli en aktivitet i allmänhet utan
skall vara välplanerad och målinriktad.
Moderaterna anser vidare att arbetsmarknadsutbildningens
effektivitet och ändamålsenlighet bör bli föremål för
utredning (yrk. 26). Frågan om en integration av åtminstone
delar av arbetsmarknadsutbildningen i det övriga
utbildningsväsendet bör därvid prövas.
Med hänsyn till att arbetstagarnas kompetensutveckling behöver
drivas kontinuerligt föreslås en modell med personliga
utbildningskonton (yrk. 27).
När det gäller yrkesteknisk utbildning i samarbete med
företag anser partiet att riksdagen bör begära förslag av
regeringen med utgångspunkt i förslaget i betänkande (SOU
1995:38) Yrkeshögskolan -- kvalificerad eftergymnasial
yrkesutbildning (yrk. 28).
Moderaterna föreslår slutligen när det gäller den mest
kvalificerade kunskapsuppbyggnaden att riksdagen bör begära en
redovisning av hur högre utbildning och forskning skall kunna
stärkas för att tillgodose långsiktiga krav (yrk. 29).
Utskottets uppfattning när det gäller frågan om att
utbildningsinsatser inom arbetsmarknadsutbildningen skall
kunna avbrytas är självfallet att arbetsmarknadsutbildning
skall vara välplanerad och bedrivas målinriktat och aldrig får
bli ett sätt att fördriva tiden. En påbörjad utbildning bör i
princip alltid fullföljas. Avbrutna utbildningar utgör i
praktiken enligt vad utskottet erfarit inget större problem. Det
kan som utskottet ser det finnas situationer då det är
försvarligt att avbryta utbildningen till förmån för ett
arbetserbjudande. De arbetsmarknadspolitiska åtgärdernas
yttersta syfte är trots allt att få den arbetslöse i arbete. I
likhet med vad som sägs i propositionen bör en arbetslös således
"i vissa fall" kunna lämna en utbildning för ett arbete. Det är
angeläget att studier som avbryts på detta sätt skall kunna
återupptas efter avslutat arbete eller på annat sätt kunna
kombineras med ett arbete. Utskottet välkomnar därför att
regeringen avser att tillkalla en särskild utredare som skall se
över frågan. Med det anförda avstyrker utskottet motion A52 i
här berörd del.
När det gäller kravet på utredning vill utskottet erinra
om att bl.a. frågor rörande arbetsmarknadsutbildning för
närvarande är föremål för översyn av den parlamentariska
kommittén för utredning om arbetsmarknadspolitikens roll,
omfattning, inriktning och avgränsning (A 1994:01). Kommittén
skall enligt sina direktiv (dir. 1993:132, 1994:71) bl.a.
studera de arbetsmarknadspolitiska åtgärdernas effektivitet och
hur åtgärderna bör se ut i framtiden. Kommitténs arbete bör inte
föregripas, och utskottet avstyrker därför den Moderata motionen
även i den här delen.
Utredningsbetänkandet SOU 1995:38 med förslag om
yrkesteknisk utbildning har nyligen avlämnats och bereds
inom regeringskansliet. Det är nu aktuellt med en remissomgång.
Utskottet anser att ett uttalande från riksdagens sida i frågan
inte förefaller påkallat. Motion A52 avstyrks därmed i denna
del.
Utskottet tar här upp yrkandet om den mest kvalificerade
kunskapsuppbyggnaden. Utskottet anser att frågeställningen om
hur högre utbildning och forskning skall kunna förstärkas för
att möta de långsiktiga krav samhället och företagen kommer att
möta hör hemma i ett större forskningspolitiskt sammanhang.
Riksdagen bör inte nu begära en sådan redovisning som
motionärerna begär utan avvakta den kommande forskningspolitiska
propositionen som enligt vad utskottet erfarit kommer hösten
1996. Med detta avstyrker utskottet motion A52 även i den nu
berörda delen.
Utskottet vill slutligen, beträffande förslaget om
utbildningskonton, erinra om att riksdagen under
1993/94 års riksmöte gav regeringen till känna att en översyn av
vuxenutbildningsområdet var befogad (bet. 1993/94:UbU12, rskr.
399). I årets budgetproposition underströk regeringen behovet av
vuxenutbildning både ur arbetsmarknadssynpunkt och ur den
enskildes synpunkt samt att behovet av livslångt lärande och
förändringarna i samhället motiverade en översyn av området.
Regeringen avsåg att under 1995 fastställa direktiv för en
utredning på området.
Utskottet utgår från att finansieringsfrågor kommer att ingå i
den översyn av vuxenutbildningen som regeringen aviserat. Med
detta avstyrks motion A52 i denna del.
Vänsterpartiet föreslår i motion A55 (yrk. 7) att AMS
skall få disponera 200 miljoner kronor som särskilt
utbildningsbidrag för att möjliggöra arbetsmarknadsutbildning
även i glesbygd.
Vänsterpartiet föreslår vidare ett brett upplagt
kompetensutvecklingsprogram till en kostnad på 2
miljarder kronor (yrk. 18). Programmet skall inriktas mot
kvinnor som särskilt drabbas av neddragningen inom den
offentliga sektorn.
För att löntagarna skall tillförsäkras bl.a. vidareutbildning
föreslås i motionen ett framtidsfondssystem (yrk. 19) som skall
satsa på kompetensutveckling och bättre arbetsorganisation.
Fonderna skall på sikt finansieras genom vinstavsättningar från
företagen (yrk. 20), men tills vidare föreslås en höjning av
bolagsskatten med 2 %.
Utskottet anser att det primärt är en fråga för AMS och
inte för riksdagen att bedöma huruvida man inom ramen för
beviljade medel bör prioritera arbetsmarknadsutbildning med en
sådan geografisk inriktning som motionärerna förespråkar. Av den
anledningen är det enligt utskottets mening inte motiverat med
ett uttalande från riksdagen i frågan. För det fall
motionärernas begäran innebär krav på ytterligare anslag bör
enligt utskottets mening motionen A55 i aktuell del avstyrkas
även av statsfinansiella skäl.
Utskottet har nyligen behandlat motsvarande yrkanden om ett
fondsystem från Vänsterpartiet i sitt av riksdagen godkända
betänkande 1994/95:AU9 Ny myndighetsorganisation inom
arbetslivsområdet m.m. Utskottet ansåg vid det tillfället att
riksdagen inte borde binda sig för den framtida inriktningen när
det gällde kunskapsbildning och kompetensfrågor i arbetslivet.
Utskottet erinrade om det pågående utvärderingsarbetet av
Arbetslivsfondens verksamhet och den inom regeringskansliet
pågående beredningen av de förslag som lagts av utredningen om
kunskapsbildning i arbetslivet. Utskottet påtalade också att
regeringen uttalat sin avsikt att till riksdagen komma med
förslag om hur kompetensfrågorna i arbetslivet skall lösas.
Utskottet vidhåller sitt ställningstagande och avstyrker bifall
till motion A55 i berörda delar, även vad avser det föreslagna
kompetensutvecklingsprogrammet m.m.
I två motioner som väckts med anledning av
kompletteringspropositionen föreslås att utbildningsbidrag med
lånedel skall återinföras. Det är dels Folkpartiet i
motion Fi32 (yrk. 25), dels Kristdemokraterna i motion Fi35
(yrk. 37).
Utskottet avstyrkte motsvarande yrkande i sitt av
riksdagen godkända betänkande 1994/95:AU11 med hänvisning till
det översynsarbete som för närvarande görs av kommittén för
översyn av studiestödssystemet (U 1994:13). Kommittén skall
utreda förutsättningarna för ett mer sammanhållet
studiefinansieringssystem som innefattar stödformer inom både
Utbildningsdepartementets och Arbetsmarknadsdepartementets
område. Utskottet anser alltjämt att översynsarbetet inte bör
föregripas och avstyrker bifall till såväl Fi32 som Fi35 i
berörda delar.
Utskottet tar här även upp en motion från den allmänna
motionstiden i år som gäller förslaget i budgetpropositionen om
ett särskilt utbildningsarvode för teknisk eller
naturvetenskaplig utbildning vid högskolan (N/T-arvode).
Gullan Lindblad och Göthe Knutson i motion A270 (yrk. 2)
avvisar förslaget bl.a. med hänvisning till att det innebär en
snedvridning av studiefinansieringsvillkoren.
Utskottet erinrar om att den närmare utformningen av
regeringens förslag i budgetpropositionen om medel till ett
särskilt N/T-arvode för studerande vid teknisk och
naturvetenskaplig utbildning vid universitet och högskolor
skulle utformas i en särskild proposition. I proposition
1994/95:139 bedömde regeringen att lösningen med ett arvode hade
vissa tekniska och administrativa brister och att man därför
stannat för att inte föreslå riksdagen att införa ett särskilt
arvode vid teknisk och naturvetenskaplig utbildning. Enligt
propositionen skulle i stället ett särskilt vuxenstudiestöd
erbjudas.
Vid socialförsäkringsutskottets behandling av proposition
1994/95:139 (bet. 1994/95:SfU15, rskr. 279) fann utskottet bl.a.
att de motioner med yrkande om avslag på N/T-arvodet som väckts
under den allmänna motionstiden fick anses förfallna och därför
borde avstyrkas. Riksdagen följde utskottet.
Utskottet anser, mot ovan redovisade bakgrund, att frågan om
att införa  ett särskilt N/T-arvode inte längre har någon
aktualitet och att motion A270 i berörd del därför bör
avstyrkas.
Otraditionella medel
Vänsterpartiet föreslår i motion A55 (yrk. 8) att de s.k.
otraditionella medel som AMS disponerar skall förstärkas med 250
miljoner kronor i  projektmedel som får användas till ungdomars
arbete i kommunerna  med Agenda 21. Det skapar, framhålls i
motionen, meningsfull verksamhet och låter sig väl kombineras
med andra åtgärder och kommunal medfinansiering.
Utskottet anser givetvis att verksamheten med Agenda 21 är
betydelsefull. Det är emellertid i det rådande statsfinansiella
läget enligt utskottets mening inte försvarbart att föreslå
riksdagen åtgärder som medför behov av höjda anslag. Om
verksamheten kan bedrivas inom ramen för anslaget har utskottet
inga invändningar mot det. Motion A55 i aktuell del avstyrks
därför.
Medelsanvisning på anslaget A 2 Arbetsmarknadspolitiska
åtgärder
Regeringen föreslår att riksdagen med ändring av sitt tidigare
beslut (bet. 1994/95:AU11, rskr. 233) för budgetåret 1995/96
skall anvisa 34 352 016 000 kr till arbetsmarknadspolitiska
åtgärder. Förslaget innebär att medelstilldelningen ökas med
drygt 395 miljoner kronor. Bakom denna mindre ökning ligger
såväl besparingar som ökade satsningar.
Utskottet har i det föregående redovisat besparingsförslag som
enligt propositionen minskar medelsbehovet med 2 519 miljoner
kronor. Av detta belopp hänför sig 188 miljoner kronor till
ändrade regler för starthjälp, 542 miljoner kronor till
ersättningen vid deltagande i jobbsökaraktiviteter och 1 789
miljoner kronor till ändrade villkor för rekryteringsstöd och
beredskapsarbete av tjänstekaraktär.
Härutöver föreslår regeringen i besparingssyfte att anslaget
dras ned med ytterligare 1 486 miljoner kronor. Neddragningen
innefattar även en besparing på utbildningsbidrag som blir
följden av förslaget i kompletteringspropositionen om att sänka
nivån i arbetslöshetsersättningen.
Totalt innebär förslagen enligt propositionen alltså
besparingar på 4 005 miljoner kronor.
Utskottet har i det föregående redovisat och ställt sig bakom
ett förslag om insatser under nästa budgetår som främst skall
användas för småföretagsutveckling. Förslaget innebär ett
anslagsbehov med 400 miljoner kronor.
Härutöver innebär förslagen om investeringsprogram för
miljö- och bostadsinvesteringar som har beretts av
bostadsutskottet enligt propositionen ett ökat medelsbehov med 4
000 miljoner kronor. Bostadsutskottet har i betänkande
1994/95:BoU21 tillstyrkt de aktuella investeringsprogrammen.
Totalt innebär propositionen således tillkommande utgifter på
4 400 miljoner kronor.
Folkpartiet anser i motion A53 (yrk. 18) att det finns
skäl till en mer omfattande omfördelning av medel under
A 2-anslaget än regeringen föreslagit. Arbetslösheten kan
bekämpas med en samlad politik för tillväxt och en offensiv
arbetsmarknadspolitik. I motionen hänvisas till förslag om en
mer aktiv näringspolitik som partiet lägger med anledning av
kompletteringspropositionen och som innebär att skatterna för
företagande sänks kraftigt i syfte att få en företagsutveckling
som leder till fler företag och därmed ett stort antal nya jobb.
Folkpartiet välkomnar småföretagarstödet och
allergisaneringsprogrammet, fast i det senare fallet med en
permanent inriktning. Förslaget om nyproduktionsstöd till
bostäder avvisas. Partiet vill vidare spara pengar genom
avveckling av det riktade anställningsstödet (RAS) (yrk. 17).
Folkpartiet vill sammantaget minska A 2-anslaget med drygt 4
miljarder kronor jämfört med regeringens förslag och för nästa
budgetår anvisa 30 miljarder kronor till
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Vänsterpartiet vill enligt motion A55 (yrk. 12) satsa
ytterligare drygt 4 950 miljoner kronor på anslaget utöver vad
regeringen föreslagit. Vänsterpartiet vill behålla
utbildningsbidraget på en oförändrad nivå och satsa på högre
åtgärdsvolymer och ett kompetensutvecklingsprogram med särskild
inriktning mot långtidsarbetslösa kvinnor. Vänstern avvisar att
anslaget används för småföretagarstöd men föreslår att åtgärden
finansieras genom omdisponeringar inom regionalpolitiken.
Partiet stöder allergisaneringsprogrammet men vill i stället för
nyproduktionsstöd av bostäder satsa på det befintliga
bostadsbeståndet. Satsningen innefattar ytterligare 500 miljoner
kronor utöver vad regeringen föreslagit till
investeringsprogrammen.
Utskottet har i det föregående anslutit sig till
regeringens förslag vad avser de arbetsmarknadspolitiska
åtgärdernas omfattning och inriktning samt de förslag till
förändringar av åtgärderna som regeringen förespråkat.
Bostadsutskottet har i betänkande 1994/95:BoU21 för sin del
tillstyrkt allergisanerings- och bostadsinvesteringsprogrammen.
Arbetsmarknadsutskottet anser att riksdagen bör anvisa medel
till anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder med det belopp
regeringen föreslagit. Därmed avstyrks motionerna A53 och A55 i
berörda delar.
A 7 Europeiska socialfonden
Nytt anslag   prop.   593 000 000
varav   395 000 000 är beräknat för juli 1995--juni 1996
Under anslaget kommer utbetalningarna från Europeiska
socialfonden målen 3 och 4 att redovisas.
Socialfondens medel skall enligt propositionen bidra till
utvecklingen av mänskliga resurser och kompetens i vid mening
samt till förbättringar i arbetsmarknadens sätt att fungera.
Medlen kommer enligt propositionen att innebära en förnyelse
och utveckling av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna och
förstärka de insatser som görs i de regionalpolitiskt utsatta
regionerna.
Socialfondens medel skall enligt propositionen kompletteras
med svensk medfinansiering till 50--75 % och får inte ersätta en
minskning av  offentliga svenska utgifter på området. Den
statliga medfinansieringen kommer huvudsakligen att ske inom
ramen för anslag som disponeras av AMS.
I propositionen sägs vidare att regeringen har för avsikt att
under våren 1995 till EG-kommissionen överlämna ett
programdokument innehållande programförslag för socialfondens
mål 3 och 4. Kommissionens beslut i frågan förväntas under
sommaren 1995. EG-kommissionen har i mars i år fattat
preliminärt beslut om att totalt 520 miljoner ecu skall användas
för insatser inom målen 3 och 4 under programperioden
1995--1999. Det motsvarar i genomsnitt 970 miljoner kronor per
år. Regeringen kommer att föreslå kommissionen att i genomsnitt
330 miljoner kronor per år skall användas för mål 4 och 640
miljoner kronor per år för mål 3.
Utskottet anser att riksdagen bör anvisa anslag till
Europeiska socialfonden med det belopp regeringen föreslagit.
B Arbetslivsfrågor
B 3 Yrkesinriktad rehabilitering
Utskottet har ovan ställt sig bakom regeringens förslag om
att de medel som anvisas till Yrkesinriktad rehabilitering och
som finansierar främst arbetsmarknadsinstitutens verksamhet
skall föras samman med övriga förvaltningskostnader för AMV.
Utskottet har därvid även ställt sig bakom bedömningen att minst
1 044 miljoner kronor skall användas för verksamheten vid Ami
samt metodutveckling, forskning och personalutbildning inom den
yrkesinriktade rehabiliteringen. Anslaget Yrkesinriktad
rehabilitering upphör härigenom.
B 5 Särskilda åtgärder för arbetshandikappade
Lönebidrag
I propositionen föreslås att målgruppen för lönebidrag
tillfälligt vidgas till att även omfatta långtidsarbetslösa som
fyllt 60 år och som uppbär ersättning från arbetslöshetskassa.
Bidrag skall i första hand lämnas till lokalt bundna sökande med
kortare utbildning med upp till 50 % av lönekostnaden.
Utvidgningen av målgruppen skall avse budgetåren 1995/96--1997.
I propositionen har inte beräknats ytterligare medel till
lönebidrag med anledning av förslaget.
Som skäl för förslaget pekar regeringen bl.a. på att
arbetslösa äldre personer med relativt kort tid kvar till
ålderspensioneringen har svårt att få nytt arbete. För många är
alternativet en rundgång mellan arbetsmarknadsåtgärder och
ersättning från a-kassa -- ofta med hög kassaersättning. Om
denna grupp kan placeras i arbete med hjälp av en lönesubvention
motsvarande halva lönekostnaden, skulle kostnaden för
subventionen bli lägre än vad som annars skulle utgått i
arbetslöshetsersättning.
I propositionen föreslås även att lönebidrag för
arbetshandikappade, utom för vissa prioriterade grupper, får
lämnas med högst 80 % av lönekostnaden för den som anställs med
sådant bidrag fr.o.m. den 1 juli 1995. Regeringen bedömer att
förslaget under budgetåret innebär en besparing på 232 miljoner
kronor.
När det gäller utvidgningen av målgruppen för lönebidrag
motsätter sig Moderaterna i motion A52 (yrk. 6) åtgärden med
hänvisning bl.a. till att förslaget inte innebär en långsiktig
lösning på de äldre arbetslösas problem och kortsiktigt även kan
få fler negativa än positiva effekter.
Folkpartiet å andra sidan anser i motion A53 (yrk. 6) att
förslaget är bra men bör utvidgas och att även de äldre som
riskerar att förlora arbetet kan få någon form av stöd så att
arbetslöshet kan förhindras.
Miljöpartiet ställer sig i motion A56 (yrk. 10) tveksamt
till att prioritera gruppen över 60 år. I motionen begärs ett
tillkännagivande om att den föreslagna prioriteringen kan gå ut
över grupper som kan ha större behov av fortsatt kontakt med
arbetsmarknaden.
Utskottet anser att lönebidrag i princip endast bör
tillkomma gruppen arbetshandikappade. Arbetslöshetssituationen
är generellt bekymmersam, men gruppen äldre arbetslösa tillhör
en av de allra värst drabbade. Som en tillfällig åtgärd
budgetåren 1995/96--1997 kan utskottet acceptera att
målgruppen utvidgas till att omfatta den nu föreslagna
kategorin av icke handikappade personer. Utskottet anser
emellertid att de traditionella åtgärderna bör prövas i första
hand. Först därefter bör lönebidrag komma i fråga. Utskottet
anser i likhet med vad som sägs i propositionen att personer
över 60 år skall prioriteras vid beviljandet av åtgärder som
arbetsplatsintroduktion och ALU. Med detta tillstyrks
propositionen och avstyrks motionerna A52, A53 och A56 i
aktuella delar.
En sänkning av den högsta ersättningsnivån till 80 % av
lönekostnaden avvisas av Folkpartiet i motion A53 (yrk. 7).
I motionen sägs att arbetslinjen skall gälla även gruppen
arbetshandikappade och att förtidspensionering måste undvikas i
största möjliga utsträckning. Både lönebidrag och
Samhallanställning har visat sig vara värdefulla lösningar för
handikappade.
Utskottet delar Folkpartiets uppfattning om lönebidragets
betydelse för att hävda arbetslinjen för de arbetshandikappde
och vikten av att man i största möjliga utsträckning undviker
förtidspensioneringar. Utskottet erinrar om att de prioriterade
grupperna är undantagna från den föreslagna nivåsänkningen.
Utskottet erinrar vidare om att riksdagen redan godtagit en
generell sänkning av den högsta lönebidragsnivån till 80 %
från den 1 januari 1997. Vad som nu föreslås är en
tidigareläggning av en besparing som riksdagen således redan
tillstyrkt. Utskottet anser att riksdagen av statsfinansiella
skäl bör godkänna åtgärden. Motion A53 i aktuell del avstyrks
därför.
Vänsterpartiet i motion A55 (yrk. 27) värnar om de
ideella organisationerna och föreslår att ett tak på 90
% av lönekostnaden bör behållas för den kategorin arbetsgivare.
Utskottet har under en följd av år avvisat förslag om
särlösningar för handikapporganisationernas del för att möta de
genomsnittligt lägre bidragsnivåer som blir konsekvensen av
införandet av flexibla lönebidrag. Enligt utskottets uppfattning
kan inte heller Vänsterns förslag om att undanta alla ideella
organisationer från den nu aktuella nivåsänkningen godtas.
Utskottet vill emellertid framhålla att det föreliggande
förslaget riktar sig mot den som anställs med lönebidrag under
nästa budgetår. Som framgår av propositionen bör, såvida de
planerade utgiftsminskningarna uppnås, den generella sänkningen
av lönebidraget till 80 % av lönekostnaden fr.o.m. år 1997 inte
behöva tillämpas på alla som redan anvisats högt subventionerade
platser före den 1 juli 1995. Det minskar risken för
uppsägningar av anställda med lönebidrag hos arbetsgivare med
svag ekonomi. Med det anförda avstyrker utskottet motion A55 i
berörd del.
Medelsanvisning på anslaget B 5 Särskilda åtgärder för
arbetshandikappade
Som följd av de ovan redovisade förslagen rörande lönebidrag
och den sänkning av utbildningsbidragen för inskrivna vid Ami
som blir följden av den i kompletteringspropositionen aviserade
sänkningen av kompensationsnivån i arbetslöshetsförsäkringen
fr.o.m. den 1 januari 1996, beräknas enligt propositionen
belastningen på anslaget att minska med 277 miljoner kronor i
förhållande till vad riksdagen tidigare beslutat om.
Härutöver föreslås i propositionen att anslaget av
besparingsskäl engångsvis för nästa budgetår dras ned med
ytterligare 165 miljoner kronor. Regeringen föreslås få fördela
sistnämnda belopp på anslagsposterna lönebidrag alternativt
utbildningsbidrag.
Riksdagen föreslås att med ändring av tidigare beslut
(bet. 1994/95:AU12, rskr. 227) till Särskilda åtgärder för
arbetshandikappade för budgetåret 1995/96 anvisa ett
reservationsanslag på 10 366 081 000 kr.
Vänsterpartiet i motion A55 (yrk. 28) vill för att
finansiera sitt förslag när det gäller lönebidragsanställda i
ideella organisationer och för att öka volymen anställda med
sådana bidrag anslå ytterligare 400 miljoner kronor utöver vad
regeringen föreslagit.
Utskottet har ovan ställt sig bakom regeringens förslag om
en tillfällig utvidgning av målgruppen för lönebidrag och om
sänkning av den högsta bidragsnivån. Utskottet anser vidare att
riksdagen av besparingsskäl bör godta den föreslagna engångsvisa
neddragningen av anslaget. När neddragningen fördelas på
anslagsposter bör regeringen beakta den utvidgning som föreslås
i fråga om lönebidrag till personer som fyllt 60 år. Utskottet
anser, med avstyrkan  av motion A55 i berörd del, att riksdagen
bör anvisa anslag till  Särskilda åtgärder för handikappade med
det belopp regeringen föreslagit.
B 6 Bidrag till Samhall Aktiebolag
Enligt propositionen har Samhall AB redovisat ett resultat
efter finansnetto på 230 miljoner kronor för verksamhetsåret
1994. För år 1993 uppgick resultatet till 228 miljoner kronor.
Regeringen bedömer att bolagets ekonomiska ställning medger att
merkostnadsersättningen av besparingsskäl engångsvis minskas med
300 miljoner kronor för nästa budgetår.
I propositionen föreslås att riksdagen med ändring av tidigare
beslut (bet. 1994/95:AU12, rskr. 227) till Bidrag till Samhall
Aktiebolag för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag
på 6 774 628 000 kr.
Folkpartiet avvisar i motion A53 (yrk. 8) den föreslagna
besparingen på Samhall. För dessa medel bör Samhall enligt
motionen ges i uppdrag att bereda ytterligare 3 000
arbetshandikappade anställning (yrk. 9).
Även Kristdemokraterna i motionerna A54 (yrk. 5) och Fi35
(yrk. 17) vill att riksdagen skall avslå besparingen på Samhall.
Vänsterpartiet å sin sida motsätter sig i motion A55 (yrk.
30) besparingsförslaget och vill i stället öka volymen anställda
vid Samhall. Partiet vill satsa 400 miljoner kronor utöver vad
regeringen föreslagit (yrk. 29).
Utskottet bedömer att det med hänsyn till de ekonomiska
resultat Samhall redovisat är rimligt att av besparingsskäl
merkostnadsersättningen nästa budgetår engångsvis minskas med
300 miljoner kronor. Riksdagen bör därför med ändring av
tidigare beslut till Bidrag till Samhall Aktiebolag för
budgetåret 1995/96 anvisa ett reservationsanslag på 6 774 628
000 kr. Motionerna A53, A54, A55 och Fi35, alla i berörda delar,
avstyrks således.
Arbetslivsfonden
I propositionen föreslås att lagen (1989:484) om
arbetsmiljöavgift skall upphöra att gälla vid utgången av år
1995. De medel som finns i Arbetslivsfonden, ca 600 miljoner
kronor, bör sedan fonden upphört med sin verksamhet den 1 juli
1995, enligt propositionen föras över till statsbudgeten som
finansiering av vissa sysselsättningsskapande åtgärder.
Riksdagen (bet. 1994/95:AU9 rskr. 336) har nyligen med
anledning av förslag i proposition 1994/95:158 Ny
myndighetsorganisation inom arbetslivsområdet m.m. beslutat att
600 miljoner kronor ur Arbetslivsfonden skall föras till
statsbudgeten som delfinansiering av de arbetsmarknadspolitiska
satsningar som genomfördes under hösten 1994.
Utskottet anser att riksdagen bör anta regeringens förslag
till lag om upphävande av lagen (1989:484) om arbetsmiljöavgift
och bemyndiga regeringen att föra över återstående medel från
fonden till statsbudgetens inkomsttitel.

Hemställan

Utskottet hemställer
1. beträffande arbetsmarknadspolitikens inriktning
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A52 yrkandena
16--20, 22--24 och 30, 1994/95:A53 yrkandena 1, 3 och 4,
1994/95:A54 yrkande 1 i motsvarande del, 1994/95:A55
yrkandena 1 och 2 samt 1994/95:A56 yrkandena 1 och 2,
res. 1 (m)
res. 2 (fp)
res. 3 (v)
res. 4 (mp)
res. 5 (kds)
2. beträffande arbetsföretag
att riksdagen avslår motion 1994/95:A271 yrkande 6,
3. beträffande kartläggning och analys av kvinnors
arbetsmarknad
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:A51,
1994/95:A53 yrkande 11, 1994/95:A56 yrkande 9 och
1994/95:N19 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
4. beträffande uppföljning
att riksdagen avslår motion 1994/95:A53 yrkandena
19 och 20,
5. beträffande arbetsrätten
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A52 yrkande 21,
1994/95:A53 yrkande 15, 1994/95:A54 yrkande 1 i
motsvarande del och 1994/95:Fi35 yrkande 16,
res. 6 (m)
res. 7 (v) - motiv.
6. beträffande totalförsvarsplikt
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:6 i
motsvarande delar antar regeringens förslag till
dels lag om ändring i lagen (1982:80) om
anställningsskydd, med den ändringen att 5 § p. 3 skall ha
lydelse enligt SFS 1994:1685,
dels lag om ändring i arbetsrättslig beredskapslag
(1987:1262), med den ändringen att 5 § p. 3 i punkt 3 i
bilagan skall ha lydelse enligt SFS 1994:1691,
7. beträffande en allmän och obligatorisk
arbetslöshetsförsäkring
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A53 yrkande 16
och 1994/95:Fi32 yrkande 7,
res. 8 (m, fp)
8. beträffande ett sammanhållet förvaltningsanslag
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:218 i
motsvarande delar samt med avslag på motion 1994/95:A55
yrkandena 3 och 4
dels upphäver riksdagens beslut (bet. 1994/95:AU12,
rskr. 227) att för budgetåret 1995/96 under tionde
huvudtiteln anvisa ett ramanslag till yrkesinriktad
rehabilitering,
dels godkänner vad som anförts om anslagssparande
resp. anslagskredit från anslaget Yrkesinriktad
rehabilitering,
dels upphäver riksdagens beslut (bet. 1994/95:AU11
och AU12, rskr. 233 och 227) i fråga om medelsutnyttjandet
mellan anslagen Arbetsmarknadsverkets
förvaltningskostnader och Yrkesinriktad rehabilitering
samt
dels godkänner vad regeringen anfört om
besparingskraven för att begränsa den statliga
konsumtionen under anslaget Arbetsmarknadsverkets
förvaltningskostnader,
res. 9 (v)
9. beträffande AMS tillsynsverksamhet m.m.
att riksdagen
dels antar de genom proposition 1994/95:218
framlagda förslagen till
lag om ändring i lagen (1973:370) om
arbetslöshetsförsäkring -- utom såvitt avser 31 § samt med
den ändringen att första dels-satsen i ingressen skall ha
följande lydelse:
"dels att 31, 57, 96 b, 97 och 98 §§ skall ha följande
lydelse",
lag om ändring i lagen (1973:371) om kontant
arbetsmarknadsstöd -- utom såvitt avser 28 § samt med den
ändringen att första dels-satsen i ingressen skall ha
följande lydelse:
"dels att  4, 28, 30 b, 31 och 32 §§ skall ha följande
lydelse"
dels som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
10. beträffande anslag till Arbetsmarknadsverkets
förvaltningskostnader
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:218 i
motsvarande del samt med avslag på motion 1994/95:A55
yrkande 5 -- med ändring av vad riksdagen tidigare
beslutat (1994/95:AU11, rskr. 233) -- till
Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader under
tionde huvudtiteln för budgetåret 1995/96 anvisar ett med
1 169 659 000 kr uppräknat ramanslag på 5 498 111 000
kr,
res.10 (v)
11. beträffande stor flexibilitet m.m.
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:218 i
motsvarande del samt med avslag på motionerna 1994/95:A52
yrkande 5 och 1994/95:A54 yrkande 2 godkänner vad i
propositionen förordas om ett flexibelt resursutnyttjande
inom anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder,
res. 11 (m)
res. 12 (kds)
12. beträffande inriktningen av ALU
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A52 yrkande 9,
1994/95:A55 yrkande 6 och 1994/95:A56 yrkande 8,
res. 13 (m)
res. 14 (v)
13. beträffande tillfällig personalförstärkning
att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:218 i
motsvarande del och motion 1994/95:A55 yrkande 9 samt med
avslag på motionerna 1994/95:A52 yrkande 4 och 1994/95:A55
yrkande 10 godkänner att ytterligare 200 000 000 kr under
anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder får användas för
tillfällig personalförstärkning vid arbetsförmedlingen,
res. 15 (m)
res. 16 (v)
14. beträffande projekt i storstädernas invandrartäta
områden
att riksdagen avslår motion 1994/95:A55 yrkande 31,
res. 17 (v)
15. beträffande lån till invandrare som vill starta egna
företag
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A56 yrkande 17
och 1994/95:A57,
res. 18 (mp)
16. beträffande övriga åtgärder till förmån för invandrare
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A54 yrkande 6
och 1994/95:A56 yrkandena 18--21,
res. 19 (mp)
17. beträffande informationsinsatser för invandrare
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:218 i
motsvarande del godkänner att högst 5 000 000 kr av medlen
under anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder får
användas för informationsinsatser för invandrare,
18. beträffande utförsäkringsåtgärd
att riksdagen godkänner vad i proposition 1994/95:218 i
motsvarande del förordas om åtgärder vid utförsäkring,
19. beträffande arbetsplatsintroduktion m.m.
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:218 i
motsvarande delar samt med avslag på motionerna
1994/95:A52 yrkande 10, 1994/95:A53 yrkande 5, 1994/95:A55
yrkande 13, 1994/95:A56 yrkandena 11--13 samt 1994/95:Fi31
yrkande 16
dels antar de genom propositionen framlagda
förslagen till
lag om arbetsplatsintroduktion,
lag om ändring i lagen (1973:370) om
arbetslöshetsförsäkring -- såvitt avser 31 §,
lag om ändring i lagen (1973:371) om kontant
arbetsmarknadsstöd -- såvitt avser 28 §,
dels godkänner vad i propositionen förordas om
arbetsplatsintroduktion,
res. 20 (m)
res. 21 (fp)
res. 22 (v)
20. beträffande starthjälpen
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:218 i
motsvarande del samt med avslag på motionerna 1994/95:A53
yrkande 2, 1994/95:A54 yrkande 3 i motsvarande del och
1994/95:A56 yrkande 14 i motsvarande del godkänner vad i
propositionen förordas om starthjälp,
res. 23 (fp)
res. 24 (mp, kds)
21. beträffande pendlingsstöd
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:218 i
motsvarande del samt med avslag på motionerna 1994/95:A52
yrkande 11, 1994/95:A54 yrkande 3 i motsvarande del och
1994/95:A56 yrkande 14 i motsvarande del godkänner vad i
propositionen förordas om pendlingsstöd,
res. 25 (m, mp, kds)
22. beträffande utbildningsvikariat
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:218 i
motsvarande del samt med avslag på motion 1994/95:A52
yrkande 12 bemyndigar regeringen att besluta om vad i
propositionen förordas om utbildningsvikariat för
småföretag,
res. 26 (m)
23. beträffande kommunernas ansvar för ungdomar
att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:218 i
motsvarande delar samt med avslag på motionerna
1994/95:A52 yrkandena 7 och 8, 1994/95:A55 yrkandena 15
och 16 samt 1994/95:Fi40 yrkande 18
dels antar de genom propositionen framlagda
förslagen till
lag om kommuners ansvar för ungdomar,
lag om fortsatt giltighet av lagen (1992:322) om
ungdomspraktikanter,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
res. 27 (m)
res. 28 (v)
24. beträffande datortek
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:218 i
motsvarande del samt med avslag på motionerna 1994/95:A55
yrkande 17 och 1994/95:A56 yrkandena 15 och 16 godkänner
vad i propositionen förordas om datortek,
res. 29 (m)
res. 30 (v)
25. beträffande särskilda åtgärder för regional utveckling
och tillväxt
att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:218 i
motsvarande del och motionerna 1994/95:A413 yrkande 2 och
1994/95:A444 yrkande 3 samt med avslag på motionerna
1994/95:A52 yrkande 3 och 1994/95:A55 yrkande 11
dels godkänner att högst 400 000 000 kr  under
anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder får användas för
särskilda åtgärder för regional utveckling och tillväxt
under budgetåret 1995/96,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
res. 31 (m)
res. 32 (v)
26. beträffande statsbidrag till rekryteringsstöd och
beredskapsarbete samt slopade bidrag m.m.
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:218 i
motsvarande delar godkänner vad regeringen förordar om
statsbidrag till rekryteringsstöd och beredskapsarbete
samt om slopade bidrag m.m.,
27. beträffande arbetsmarknadsutbildning m.m.
att riksdagen avslår motion 1994/95:A52 yrkandena 13,
26, 28 och 29,
res. 33 (m)
28. beträffande personliga utbildningskonton
att riksdagen avslår motion 1994/95:A52 yrkande 27,
res. 34 (m, fp, kds)
29. beträffande kompetensutvecklingsprogram m.m.
att riksdagen avslår motion 1994/95:A55 yrkandena 7 och
18--20,
res. 35  (v)
30. beträffande utbildningsbidrag med lånedel
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Fi32 yrkande 25
och 1994/95:Fi35 yrkande 37,
31. beträffande särskilt N/T-arvode
att riksdagen avslår motion 1994/95:A270 yrkande 2,
32. beträffande otraditionella medel till verksamheten med
Agenda 21
att riksdagen avslår motion 1994/95:A55 yrkande 8,
res. 36 (v)
33. beträffande anslag till arbetsmarknadspolitiska
åtgärder
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:218 i
motsvarande del och med avslag på motionerna 1994/95:A53
yrkandena 17 och 18 och 1994/95:A55 yrkande 12 -- med
ändring av riksdagens beslut (1994/95:AU11, rskr. 233) --
till Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för budgetåret
1995/96 under tionde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 34 352 016 000 kr,
res. 37 (fp)
res. 38 (v)
34. beträffande anslag till Europeiska socialfonden
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:218 i
motsvarande del till Europeiska socialfonden för
budgetåret 1995/96 under tionde huvudtiteln  anvisar ett
förslagsanslag på 593 000 000 kr,
35. beträffande utvidgning av målgruppen för lönebidrag
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:218 i
motsvarande del och med avslag på motionerna 1994/95:A52
yrkande 6, 1994/95:A53 yrkande 6 och 1994/95:A56 yrkande
10 godkänner vad regeringen förordar om lönebidrag för
arbetslösa som fyllt 60 år,
res. 39 (m)
res. 40 (mp)
36. beträffande sänkning av den högsta ersättningsnivån för
lönebidrag
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:218 i
motsvarande del och med avslag på motion 1994/95:A53
yrkande 7 godkänner vad regeringen förordar om en högsta
bidragsnivå på 80 % av lönekostnaden för dem som börjar
en anställning med lönebidrag efter den 30 juni 1995,
res. 41 (fp)
37. beträffande den högsta ersättningsnivån för lönebidrag
hos ideella organisationer
att riksdagen avslår motion 1994/95:A55 yrkande 27,
res. 42 (v)
38. beträffande anslag till särskilda åtgärder för
arbetshandikappade
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:218 i
motsvarande del och med avslag på motion 1994/95:A55
yrkande 28 -- med ändring av riksdagens beslut
(1994/95:AU12, rskr. 227) -- till Särskilda åtgärder för
arbetshandikappade för budgetåret 1995/96 under tionde
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 10 366 081
000 kr,
res. 43 (v)
39. beträffande engångsvis besparing på Samhall och anslag
till koncernen
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:218 i
motsvarande delar och med avslag på motionerna 1994/95:A53
yrkandena 8 och 9, 1994/95:A54 yrkande 5, 1994/95:A55
yrkandena 29 och 30 och 1994/95:Fi35 yrkande 17,
dels godkänner vad regeringen förordar om en
engångsvis besparing på Samhall Aktiebolag för budgetåret
1995/96,
dels -- med ändring av riksdagens beslut
(1994/95:AU12, rskr. 227) -- till Bidrag till Samhall
Aktiebolag för budgetåret 1995/96 under tionde
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på
6 774 628 000 kr,
res. 44 (fp, kds)
res. 45 (v)
40. beträffande Arbetslivsfonden
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:218 i
motsvarande delar
dels bemyndigar regeringen att föra över återstående
medel från Arbetslivsfonden till statsbudgetens
inkomsttitel,
dels antar regeringens förslag till lag om
upphävande av lagen (1989:484) om arbetsmiljöavgift.
Stockholm den 19 maj 1995
På arbetsmarknadsutskottets vägnar
Johnny Ahlqvist
I beslutet har deltagit: Johnny Ahlqvist (s), Elver
Jonsson (fp), Sten Östlund (s), Berit Andnor (s), Kent Olsson
(m), Per Erik Granström (s), Elving Andersson (c), Laila
Bjurling (s), Patrik Norinder (m), Sonja Fransson (s), Hans
Andersson (v), Christina Zedell (s), Christel Anderberg (m), Dan
Ericsson (kds), Kristina Zakrisson (s), Anna Åkerhielm (m) och
Bertil Borglund (mp).

Reservationer

1. Arbetsmarknadspolitikens inriktning (mom. 1)
Kent Olsson, Patrik Norinder, Christel Anderberg och Anna
Åkerhielm (alla m) anser
dels att den del av utskottets bedömning under rubriken
Arbetsmarknadspolitikens inriktning som börjar med
"Arbetsmarknadspolitiken i" och slutar med "berörda delar" bort
ha följande lydelse:
Utskottet ser med utomordentligt stort allvar på
sysselsättningsutvecklingen. Enligt regeringens egna bedömningar
kommer  arbetslösheten vid sekelskiftet att ligga kring 10 %.
Det kräver emellertid såväl att regeringens åtgärder får maximal
effekt som att konjunkturutvecklingen förblir gynnsam. Båda
dessa antaganden kan med fog ifrågasättas.
Enligt utskottets mening är en arbetslöshet på den nivå som
regeringen nu accepterar orimlig, mänskligt likaväl som
ekonomiskt. Utskottet finner det också anmärkningsvärt att
regeringen i sin så kallade sysselsättningsproposition inte
lämnar några förslag som är ägnade att främja tillkomsten av
riktiga arbeten i företagen. Det finns en uppenbar motsättning
mellan det regeringen säger sig vilja åstadkomma framför allt
när det gäller tillväxt i företagen och de konkreta åtgärder man
föreslår. Den politik som regeringen företräder är i praktiken
en kapitulation inför arbetslöshetsproblemen.
Enligt utskottets mening kommer inte arbetslösheten att kunna
pressas ner till acceptabla nivåer med mindre än att en rad
förändringar utanför arbetsmarknadspolitiken genomförs.
Framför allt gäller detta företagens skattebelastning och
arbetsmarknadslagstiftningen i bred bemärkelse. Vikten av att
sådana insatser görs utan dröjsmål understryks av det faktum att
tecken i dag tyder på att konjunkturutvecklingen blir mindre
gynnsam än vad regeringen utgår från.
I motion A52 av Carl Bildt m.fl. (m) redovisas ett
sjupunktsprogram för  att förbättra förutsättningarna för flera
riktiga jobb. Tyngdpunkten ligger på en betydande sänkning av
skatten på arbete -- inte minst inom tjänstesektorn -- samt på
en reformering av arbetsmarknadslagstiftningen i tre steg. Redan
från den 1 juli 1995 bör enligt motionen en betydande
liberalisering av arbetsrätten ske.
Utskottet delar de bedömningar som kommer till uttryck i
motionen. Det behövs enligt utskottets mening en fokusering på
villkoren för företagandet, på möjligheterna till expansion och
till nyetablering. Det sjupunktsprogram som redovisas finner
utskottet väl ägnat att skapa  förutsättningar för den tillväxt
som krävs för att pressa tillbaka arbetslösheten.
EU-medlemskapet skapar härutöver nya betingelser för ekonomisk
utveckling och konkurrensförmåga.
Regeringens föreställning om arbetsmarknadsinsatserna som
avgörande för  arbetslöshetsbekämpningen finner utskottet
orealistisk. Det innebär inte  att arbetsmarknadspolitiken är
oviktig, men väl att den måste underordnas de tillväxtfrämjande
åtgärder som förespråkas i motionen. I  detta sammanhang vill
utskottet, utöver vad som tidigare framhållits, understryka
betydelsen av en långsiktig kompetensuppbyggnad för att stärka
arbetskraftens och Sveriges konkurrenskraft.
I propositionen föreslår regeringen vissa förändringar av
arbetsmarknadspolitiken. Utskottet instämmer i den bedömning av
dessa förändringar som görs i motion A52. I vissa fall innebär
förslagen ett senkommet -- men välkommet -- accepterande av
insatser som riksdagen under innevarande riksmöte avvisat. Som
utskottet senare återkommer till har emellertid regeringens
förslag om ett kommunalt ansvar för arbetslösa knappast beretts
på ett sådant sätt att de fulla konsekvenserna av förslaget kan
överblickas. Den brist på analys som också tidigare präglat
väsentliga delar av regeringens arbetsmarknadspolitik fullföljs
därmed dessvärre. Effekterna av regeringens förslag till
byggsubventioner är överoptimistiskt bedömda. Förslaget -- som
inte är ägnat att bidra till långsiktigt stabila
arbetstillfällen -- bör avvisas.  Som framhålls i motion A52 är
det väsentligt att arbetsmarknadsutbildningens effektivitet
analyseras. Det är av betydelse dels därför att väl avvägda
utbildningsinsatser är väsentliga, dels därför att dagens
arbetsmarknadsutbildning drar betydande kostnader.
Utskottet vill sammanfattningsvis, och i likhet med flera
motioner, starkt framhålla vikten av insatser inom andra områden
för att få en rejäl uppgång i sysselsättningen och en kraftig
nedpressning av arbetslösheten. Sådana insatser innebär också
att det kommer att krävas  en arbetsmarknadspolitik som kan möta
de nya krav som ställs på arbetskraften i form av utbildning och
åtgärder för kompetenshöjning. Nödvändigheten av effektivitet
och flexibilitet betonas av motionärerna, en uppfattning som
delas av utskottet som också starkt vill understryka vikten av
god kvalitet på de åtgärder som sätts in.
Utskottet tillstyrker motion A52 (m) i berörda delar.
Motionerna A53 (fp), A54 (kds), A55 (v) och A56 (mp) avstyrks i
berörda delar.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande
lydelse:
1. beträffande arbetsmarknadspolitikens inriktning
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:A52 yrkandena
16--20, 22--24 och 30 samt med avslag på motionerna 1994/95:A53
yrkandena 1, 3 och 4, 1994/95:A54 yrkande 1 i motsvarande del,
1994/95:A55 yrkandena 1 och 2 samt 1994/95:A56 yrkandena 1 och 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Arbetsmarknadspolitikens inriktning (mom. 1)
Elver Jonsson (fp) anser
dels att den del av utskottets bedömning under rubriken
Arbetsmarknadspolitikens inriktning som börjar med "Sverige
håller" och som slutar med "i berörda delar" bort ha följande
lydelse:
En grundläggande tanke för utskottet är att arbetslöshet
aldrig får vara ett medel i den ekonomiska politiken.
Arbetslöshet är ett slöseri med resurser, mänskliga såväl som
ekonomiska. Däremot är arbetsmarknadspolitiken ett nödvändigt
komplement till den ekonomiska politiken.
Som framhålls i motion A53 (fp) går arbetslösheten att
nedbringa med en samlad politik för tillväxt, kombinerad med en
offensiv arbetsmarknadspolitik. Om arbetslösheten skall kunna
minska behöver sysselsättningen öka i andra sektorer än inom den
traditionella industrisektorn. Sysselsättningen inom den sektorn
kommer aldrig att kunna återställas till nivåer som vi är vana
vid. Det beror i sin tur på flera orsaker. Bl.a.
effektiviseringar och rationaliseringar har medfört att det inte
längre behövs så många människor inom den sektorn.
Det som behövs framöver handlar om framväxt av nya företag
samt expansion av de små och medelstora företagen. Framför allt
är det tjänste- och servicesektorn som måste stå för ökningen av
antalet  jobb. En framsynt näringspolitik är således av stor
vikt för att åstadkomma den sysselsättning som vi alla strävar
efter.
En annan viktig faktor i sammanhanget är enligt utskottets
uppfattning utbildning och kompetensutveckling.
Strukturomvandlingen i näringslivet ställer långtgående krav på
arbetskraftens kompetens. Det handlar om breda såväl som
specialiserade kunskaper och färdigheter, men framför allt om
att kunna inhämta nya kunskaper när villkoren ändras och
tekniken utvecklas. Arbetsmarknadspolitiken måste läggas om och
inriktas på den arbetsmarknad vi ser växa fram.
Särkild uppmärksamhet måste ägnas de långtidsarbetslösa,
invandrare och funktionshindrade samt också de medelålders och
äldre på arbetsmarknaden. Arbetslinjen måste gälla även dessa
grupper.
Utskottet är berett att acceptera förslaget om tillfällig
personalförstärkning. Den ökade friheten bör dock hanteras
varsamt. Förstärkningarna skall riktas mot de grupper som har
det svårast på arbetsmarknaden. Utskottet är vidare positivt
till att åtgärdsmedlen används på ett så fritt sätt som möjligt.
Samtidigt är det viktigt att medlen används bra och effektivt.
Utskottet delar regeringens uppfattning att det i nuläget är
den viktigaste uppgiften att skapa förutsättningar för
näringslivet att expandera. Dessvärre har regeringen inte
inriktat sin politik på att främja tillväxt och fler jobb i
näringslivet. Hinder för företagande, särskilt för de små och
medelstora företagen måste undanröjas. Det är som nyss sagts i
dessa företag som sysselsättningsökningen måste komma. Först då
kan arbetslösheten med framgång pressas tillbaka.
Vad utskottet anfört med anledning av motion A53 i berörd del
bör ges regeringen till känna. Övriga motionsförslag avstyrks i
den mån de inte blivit tillgodosedda med vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande
lydelse:
1. beträffande arbetsmarknadspolitikens inriktning
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:A53 yrkandena 1,
3 och 4 samt med avslag på motionerna 1994/95:A52 yrkandena
16--20, 22--24 och 30, 1994/95:A54 yrkande 1 i motsvarande del,
1994/95:A55 yrkandena 1 och 2 samt 1994/95:A56 yrkandena 1 och 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Arbetsmarknadspolitikens inriktning (mom. 1)
Hans Andersson (v) anser
dels att den del av utskottets bedömning under rubriken
Arbetsmarknadspolitikens inriktning som börjar med "Under denna
förutsättning" och slutar med "i berörda delar" bort ha följande
lydelse:
Trots den exportledda konjunkturuppgången är
sysselsättningssituationen mycket svår. Sysselsättningen har
ökat men endast mycket litet. Den öppna arbetslösheten har
minskat något men på grund av att antalet personer i
arbetskraften ökar när arbetskraftsefterfrågan tilltar begränsas
minskningen av arbetslösheten. Antalet långtidsarbetslösa har
minskat något men de sammanlagda inskrivningstiderna vid
arbetsförmedlingarna (arbetslös, i åtgärder eller i tillfälligt
jobb) ökar. Mer än 200 000 personer har i dag varit inskrivna
mer än två år och befinner sig i ett slags rundgång med allt
svagare förankring på arbetsmarknaden.
Generellt sett är situationen svår för personer med låg
utbildningsnivå. Den ökade efterfrågan på arbetskraft berör i
första hand välutbildade och yrkeserfarna. Utvecklingen inom
kommunsektorn kommer på sikt och om ingenting görs att
dramatiskt försämra kvinnors arbetsmarknad.
Läget är komplicerat med en tudelad ekonomi och ett mycket
ojämnt efterfrågeläge på arbetskraft.
Nuvarande utveckling med stark exporttillväxt, svag
efterfrågan på hemmamarknaden och nedskuren offentlig sektor
kommer inte att kunna ta ner arbetslösheten ordentligt.
Sysselsättningsprognoserna till sekelskiftet innebär att
massarbetslösheten permanentas.
I detta läge räcker inte regeringens handlingsprogram för
Arbete och tillväxt. Det krävs som framhålls i motion A55 (v) en
rad framtidsinriktade strukturella reformer vid sidan om en
aktiv politik på kort sikt. Arbetsmarknadspolitiken kan inte
ensam bära ansvaret för att upprätthålla sysselsättningen.
Utskottet delar målsättningen att den öppna arbetslösheten
snabbt måste tas ner till under 5 %. Då krävs att
sysselsättningsmålet görs till det övergripande målet för den
ekonomiska politiken. Huvudinriktningen för att minska
arbetslösheten nu är att få ner ränteläget, öka investeringarna
och stoppa uppsägningarna i kommuner och landsting.
En rad åtgärder på olika samhällsområden behövs.
Förutsättningar måste skapas för att få expansion i
näringslivet. Tjänstesektorn behöver stimuleras. En
skatteväxling måste till. Miljöbelastande verksamheter skall
beskattas hårdare och arbetskraftskostnaderna minska i
motsvarande mån. Fler behöver kompetensutveckling.
Arbetsgivarnas sociala ansvar behöver stärkas. En fattig
offentlig sektor kan inte bära ett rikt näringslivs alla krav på
en frisk och färdigutbildad arbetskraft.
Övertidsfrågorna måste lyftas fram och en begränsning av
övertidsuttaget åstadkommas. En sådan åtgärd främjar snabbt
sysselsättningen. En arbetstidsförkortning måste inledas.
Det är viktigt att staten behåller sitt totalansvar för
arbetslöshetsbekämpningen. Det delade ansvar med kommunerna som
nu förespråkas är otydligt och kan medföra att unga personer
riskerar att hamna mellan olika stolar.
Utskottet ställer sig bakom den inriktning av sysselsättnings-
och arbetsmarknadspolitiken som förespråkas i motion A55 i
aktuell del. Beträffande de mer detaljerade förslagen i
regeringens proposition återkommer utskottet i den följande
framställningen. Övriga motionsförslag såvitt avser inriktningen
av politiken avstyrks i den mån de inte kan anses tillgodosedda
med vad utskottet har anfört.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande
lydelse:
1. beträffande arbetsmarknadspolitikens inriktning
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:A55 yrkandena
1 och 2 samt med avslag på motionerna 1994/95:A52 yrkandena
16--20, 22--24 och 30, 1994/95:A53 yrkandena 1, 3 och 4,
1994/95:A54 yrkande 1 i motsvarande del och 1994/95:A56
yrkandena 1 och 2 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
4. Arbetsmarknadspolitikens inriktning (mom. 1)
Bertil Borglund (mp) anser
dels att den del av utskottets bedömning under rubriken
Arbetsmarknadspolitikens inriktning som börjar med "Sverige
håller" och slutar med "och arbetshandikappade" bort ha följande
lydelse:
Den kraftiga uppgång som varit inom den exportinriktade
industrin visar, att gamla "sanningar" inte längre gäller. Vi
kan inte längre räkna med att konjunkturuppgång medför många nya
jobb. Strukturomvandlingar och produktivitetsökningar har
medfört att industrin även i högkonjunktur klarar sig med
betydligt färre anställda än under föregående högkonjunkturer.
Läget på arbetsmarknaden är alltså ytterst oroväckande. En
bred samling mot arbetslösheten krävs.
dels den del av utskottets bedömning under rubriken
Arbetsmarknadspolitikens inriktning som börjar med
"Sammanfattningsvis anser" och slutar med "i berörda delar" bort
ha följande lydelse:
Vad utskottet anfört med anledning av motion A56 i berörda
delar bör ges regeringen till känna.
Övriga motionsförslag avstyrks i den mån de icke anses
tillgodosedda med vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande
lydelse:
1. beträffande arbetsmarknadspolitikens inriktning
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:A56 yrkandena
1 och 2 samt med avslag på motionerna 1994/95:A52 yrkandena
16--20, 22--24 och 30, 1994/95:A53 yrkandena 1, 3 och 4,
1994/95:A54 yrkande 1 i motsvarande del samt 1994/95:A55
yrkandena 1 och 2 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
5. Arbetsmarknadspolitikens inriktning (mom. 1)
Dan Ericsson (kds) anser
dels att den del av utskottets bedömning under rubriken
Arbetsmarknadspolitikens inriktning som börjar med "Sverige
håller" och slutar med "i berörda delar" bort ha följande
lydelse:
Utskottet konstaterar att de förslag som regeringen nu tvingas
lägga fram inom arbetsmarknadspolitikens område är en
bekräftelse på att regeringen inte lyckats skapa förutsättningar
för att få fram fler arbetstillfällen i näringslivet.
Även om det finns flera förklaringar till den tröghet vi nu
ser när det gäller sysselsättningsökningen och minskningen av
arbetslösheten måste läget på arbetsmarknaden betraktas som
oroväckande. En bred samling mot arbetslösheten krävs. Läget är
särskilt allvarligt för lågutbildade kvinnor, ungdomar,
utomnordiska invandrare och arbetshandikappade.
I likhet med motionärerna i motion A54 (kds) anser utskottet
att det fortfarande saknas tydliga regeringsförslag som syftar
till att öka tillväxten och skapa nya jobb. Det görs enligt
utskottets mening alldeles för litet för att förbättra
möjligheterna till nya jobb i de små och medelstora företagen.
Hur många arbetsmarknadspolitiska åtgärder som än sätts in kan
dessa aldrig ersätta de arbetstillfällen som med riktiga
förutsättningar kan och måste skapas framför allt i den privata
tjänstesektorn.
De grundläggande orsakerna till arbetslösheten måste lösas med
en generell ekonomisk politik för tillväxt och fler jobb.
En långsiktig och ambitiös satsning på utbildning,
kompetensutveckling och forskning är nödvändig för att främja
tillväxten av kvalificerad tjänsteproduktion. De nuvarande
mycket höga skattekilarna på arbete främjar inte tillkomsten av
nya jobb.
Hushållssektorn utgör en del av den privata tjänstesektorn. I
dag är marknaden för den typ av tjänster som går att utföra i
egenregi i stort sett utplånad. Det beror självfallet på de höga
skattekilarna.
Beskattningen bör omfördelas inom ramen för nuvarande
skattetryck. En skattereform som sänker skatten på arbete och
höjer den på t.ex. miljöbelastande utsläpp skulle förutom att
skapa incitament för en miljövänligare produktion främja
framväxten av nya arbetstillfällen.
En framgångsrik politik för nya jobb måste enligt utskottets
uppfattning också inbegripa en sund näringspolitik. Över huvud
taget vill utskottet i likhet med flera motionärer framhålla
vikten av åtgärder inom andra politikområden för att få en rejäl
uppgång i sysselsättningen och en kraftig nedpressning av
arbetslösheten. Sådana insatser innebär också att det kommer att
krävas en arbetsmarknadspolitik som kan möta de nya krav som
ställs på arbetskraften i form av utbildning och åtgärder för
kompetenshöjning. Nödvändigheten av effektivitet och
flexibilitet betonas av flera motionärer, en uppfattning som
delas av utskottet.
Det finns som utskottet ser det en betydande samsyn på
arbetsmarknadspolitiken och dess roll för samhällsekonomin.
Däremot går uppfattningarna i viss mån i sär när det gäller de
olika åtgärderna och deras effektivitet.
Vad utskottet anfört med tillstyrkan till motion A54 i berörd
del bör ges regeringen till känna. Övriga motionsförslag
avstyrks i den mån de inte tillgodoses med utskottets
ställningstagande.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande
lydelse.
1. beträffande arbetsmarknadspolitikens inriktning
att riksdagen
med anledning av motion 1994/95:A54 yrkande 1 i motsvarande del
samt med avslag på motionerna 1994/95:A52 yrkandena 16--20,
22--24 och 30, 1994/95:A53 yrkandena 1, 3 och 4, 1994/95:A55
yrkandena 1 och 2 samt 1994/95:A56 yrkandena 1 och 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Arbetsrätten (mom. 5)
Kent Olsson, Patrik Norinder, Christel Anderberg och Anna
Åkerhielm (alla m) anser
dels att den del av utskottets bedömning rubriken
Arbetsrätten som börjar med "Genom riksdagens" och slutar med
"berörda delar" bort ha följande lydelse:
Arbetsrätten och den övriga arbetslagstiftningen har en
omvittnat stor betydelse för företagens möjligheter till smidig
anpassning till nya krav. Denna betydelse kommer att förstärkas
i takt med att omvandlingshastigheten på arbetsmarknaden ökar.
Inte minst informationstekniken kommer i grunden att förändra
villkoren på arbetsmarknaden. Individuella och föränderliga
arbetsmarknadsrelationer blir allt viktigare.
Den lagstiftning som i dag reglerar villkoren på
arbetsmarknaden är i stora delar skapad för förhållanden som
inte längre är för handen. En syn på lagarnas roll och
utformning liksom på hur avtal mellan arbetstagare och
arbetsgivare skall vara utformade blir en allt viktigare
förutsättning för en angelägen tillväxt av företagsamheten.
Utskottet anser att regeringens rigiditet märks särskilt
tydligt på arbetsrättens område. Det är nödvändigt att inse
betydelsen av en snabb och resolut liberalisering på detta
område.
Efter höstens allvarliga återställare har regeringen nyligen
tillsatt en Arbetsrättskommission som skall utreda problemen
inom  arbetsrätten. Problemet med Arbetsrättskommissionen är att
den uttryckligen skall söka kollektivavtalslösningar inom
arbetsrätten. Det innebär att en stor grupp av framför allt
mindre företag ställs utanför den nödvändiga förnyelsen. Just
dessa företag är dessutom de som allra mest skulle behöva en
reviderad arbetsrätt för att kunna satsa på nya arbeten.
Det är anmärkningsvärt att den föreliggande propositionen inte
ens diskuterar arbetsrättens betydelse för expansion av företag
för nya jobb.
Enligt utskottets uppfattning bör följande åtgärder vidtas:
För det första bör beslut nu fattas om att återställa
arbetsrätten till vad som gällde före den 1 januari 1995.
Dessutom bör beslut redan nu fattas om liberalisering av
reglerna om uppsägning på grund av arbetsbrist utöver de
tidigare reglerna om rätt att undanta två medarbetare. Vidare
bör reglerna vid övergång av verksamhet anpassas till EU-rätten.
För det andra bör en ny utredning om arbetslagstiftningen i
vidaste mening tillsättas.
För det tredje bör villkor för individuella arbetsavtal
utvecklas i särskild ordning.
Vad utskottet nu anfört med anledning av motion A52 (m) bör
ges regeringen till känna. Motion A53 avstyrks i den mån den
inte anses tillgodosedd med vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande
lydelse:
5. beträffande arbetsrätten
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:A52 yrkande 21
och med avslag på motionerna 1994/95:A53 yrkande 15, 1994/95:A54
yrkande 1 i motsvarande del och 1994/95:Fi35 yrkande 16 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Arbetsrätten (mom. 5, motiveringen)
Hans Andersson (v) anser
dels att den del av utskottets bedömning under rubriken
Arbetsrätten som börjar med "Genom riksdagens" och slutar med
"berörda delar" bort ha följande lydelse:
Genom riksdagens beslut i december 1994 (prop. 1994/95:76,
bet. AU4, rskr. 123) återställdes större delen av de
förändringar i lagen om anställningsskydd (LAS) och
medbestämmandelagen (MBL) som gjordes hösten 1993 av den
dåvarande fyrpartiregeringen.
Det finns inte anledning att efter bara några månader återigen
gå tillbaka till de försämringar i arbetsrätten som gjordes av
den regeringen.

8. En allmän och obligatorisk arbetslöshetsförsäkring (mom. 7)
Elver Jonsson (fp), Kent Olsson (m), Patrik Norinder (m),
Christel Anderberg (m) och Anna Åkerhielm (m) anser
dels att utskottets bedömning under rubriken En allmän och
obligatorisk arbetslöshetsförsäkring bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna i motion A53 (fp)
att en skärpning av kravet på den som skall få
arbetslöshetsersättning måste kompletteras med att en allmän och
obligatorisk arbetslöshetsersättning återinförs. Den skall vara
så utformad att den inte möjliggör en evig rundgång mellan
kontantstöd och åtgärder. Detta är viktigt för att understryka
försäkringens karaktär av omställningsförsäkring och för att
motverka den explosionsartade ökningen av antalet s.k.
långtidsinskrivna vid arbetsförmedlingarna.
Den ordning som infördes under den förra mandatperioden visade
sig vara ett värdefullt komplement till de enskilda
arbetslöshetskassorna. Utskottet beklagar att denna fina reform
så snabbt stoppades.
Egenavgifter bör införas för att finansiera
arbetslöshetsförsäkringen mot att sjukförsäkringsavgifterna
sänks i motsvarande mån.
Vad utskottet med anledning av motionerna A53 och Fi32 i
berörda delar anfört bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande
lydelse:
7. beträffande en allmän och obligatorisk
arbetslöshetsförsäkring
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:A53 yrkande
16 och 1994/95:Fi32 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
9. Ett sammanhållet förvaltningsanslag (mom. 8)
Hans Andersson (v) anser
dels att utskottets bedömning under rubriken Ett
sammanhållet förvaltningsanslag bort ha följande lydelse:
Utskottet delar uppfattningen i motion A55 (v) att regeringens
förslag om dels anslagssparande resp. anslagskredit beträffande
anslaget Yrkesinriktad rehabilitering, dels besparingskravet
under anslaget Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader skall
avslås. Det föreliggande undermåliga underlaget kan inte ligga
till grund för något riksdagens beslut.
Utskottet tillstyrker därmed motion A55 i berörd del.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande
lydelse:
8. beträffande ett sammanhållet förvaltningsanslag
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:A55 yrkandena
3 och 4 avslår proposition 1994/95:218 i motsvarande delar,
10. Anslag till Arbetsmarknadsverkets
förvaltningskostnader (mom. 10)
Hans Andersson (v) anser
dels att utskottets bedömning under rubriken
Medelsberäkning bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motion A55 att anslaget till
Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader bör tillföras
ytterligare 125 miljoner kronor.
Motion A55 tillstyrks därför i berörd del.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande
lydelse:
10. beträffande anslag till Arbetsmarknadsverkets
förvaltningskostnader
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:A55 yrkande 5 och
med anledning av proposition 1994/95:218 i motsvarande del --
med ändring av vad riksdagen tidigare beslutat (1994/95:AU11,
rskr. 233) -- till Arbetsmarknadsverkets
förvaltningskostnader under tionde huvudtiteln för budgetåret
1995/96 anvisar ett med 1 294 659 000 kr uppräknat ramanslag
på 5 623 111 000 kr,
11. Stor flexibilitet m.m. (mom. 11)
Kent Olsson, Patrik Norinder, Christel Anderberg och Anna
Åkerhielm (alla m) anser
dels att den del av utskottets bedömning under rubriken
Ett flexibelt resursutnyttjande som börjar med "Utskottet delar"
och slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse:
I likhet med motionärerna i motion A52 (m) anser utskottet det
viktigt att ägna den största omsorgen åt de långvarigt
arbetslösa. Till dessa bör också rekryteringsstöd koncentreras.
För att den angivna prioriteringen skall kunna fungera också i
praktiken krävs emellertid enligt utskottet att politiken i
stort utformas så att inte andra, ofta onödigtvis, behöver komma
i åtnjutande av arbetsmarknadspolitikens stöd. En i och för sig
välkommen prioritering av de långtidsarbetslösa kan, genom
avsaknaden av konstruktiva förslag för att stimulera till fler
riktiga arbeten och tillräckliga incitament för andra
arbetssökande än långtidsarbetslösa att återinträda på
arbetsmarknaden, få besvärande effekter. Vad utskottet anfört
bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande
lydelse:
11. beträffande stor flexibilitet m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:A52 yrkande 5
och proposition 1994/95:218 i motsvarande del samt med avslag på
motion 1994/95:A54 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
12. Stor flexibilitet m.m. (mom. 11)
Dan Ericsson (kds) anser
dels att den del av utskottets bedömning under rubriken
Ett flexibelt resursutnyttjande som börjar med "Vad angår" och
slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar regeringens uppfattning, men den politik som
nu förs på andra områden kan enligt utskottet innebära att ca
100 000 personer anställda i kommuner och landsting kommer att
friställas under de kommande fem åren. Detta ställer stora krav
på arbetsmarknadspolitiken. Utskottet anser i likhet med
motionärerna i motion A54 (kds) att den möjlighet som tidigare
gavs till länsarbetsnämnderna att sluta avtal med kommuner och
landsting om utbildning och kompetenshöjning i stället för öppen
arbetslöshet måste kvarstå. Det är enligt utskottet väsentligt
att tydliga signaler om detta ges till ansvariga myndigheter.
Utskottet tillstyrker motion A54 (kds) i aktuell del. Motion
A52 (m) avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande
lydelse:
11. beträffande stor flexibilitet m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:A54 yrkande 2
och proposition 1994/95:218 i motsvarande del samt med avslag på
motion 1994/95:A52 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
13. Inriktningen av ALU (mom. 12)
Kent Olsson, Patrik Norinder, Christel Anderberg och Anna
Åkerhielm (alla m) anser
dels att den del av utskottets bedömning under rubriken
Omfattningen budgetåret 1995/96 som börjar med "Utskottet delar"
och slutar med "av ALU" bort ha följande lydelse:
Utskottet ansluter sig till uppfattningen i motion A52 (m) att
det inte kan accepteras att ALU begränsas till företrädesvis
långtidsarbetslösa och invandrare. Utskottets ställningstagande
bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande
lydelse:
12. beträffande inriktningen av ALU
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:A52 yrkande 9
samt med avslag på motionerna 1994/95:A55 yrkande 6 och
1994/95:A56 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
14. Inriktningen av ALU (mom. 12)
Hans Andersson (v) anser
dels att den del av utskottets bedömning under rubriken
Omfattningen budgetåret 1995/96 som börjar med "Utskottet delar"
och slutar med "av ALU" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill liksom motionärerna i motion A55 (v) framhålla
att ALU även i fortsättningen i huvudsak bör koncentreras mot
miljö- och kultursektorerna. Utskottet anser vidare att
inrättande av ALU skall godkännas av parterna i respektive
bransch för att hindra undanträngningseffekter mot ordinarie
arbetsmarknad. Med hänvisning till vad som anförts tillstyrker
utskottet motion A55 (v) i här berörd del. Motion A56 (mp) får
med utskottets ställningstagande anses tillgodosedd i berörda
delar. Motion A52 (m) i aktuell del avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande
lydelse:
12. beträffande inriktningen av ALU
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:A55 yrkande
6 och 1994/95:A56 yrkande 8 samt med avslag på motion
1994/95:A52 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
15. Tillfällig personalförstärkning (mom. 13)
Kent Olsson, Patrik Norinder, Christel Anderberg och Anna
Åkerhielm (alla m) anser
dels att den del av utskottets bedömning under rubriken
Tillfällig personalförstärkning som börjar med "Utskottet har"
och slutar med "10 (v)" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill liksom motionärerna i motion A52 (m) inte
motsätta sig att regeringen får rätt att omfördela anslag till
förmån för fler arbetsförmedlare. Utskottet vill dock
understryka att utskottet är tveksamt till om en sådan
omfördelning faktiskt höjer effektiviteten. Även mycket
betydande ökningar av antalet arbetsförmedlare leder enligt
utskottet trots allt inte till mer än en marginell ökning av den
tid som kan avsättas för varje arbetssökande. Viktigare är
enligt utskottet, och som motionärerna understryker, att
förstärka den enskildes incitament för ett aktivt och
konstruktivt arbetssökande. Vad utskottet anfört bör ges
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande
lydelse:
13. beträffande tillfällig personalförstärkning
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:A52 yrkande 4
och proposition 1994/95:218 i motsvarande del samt med avslag på
motion 1994/95:A55 yrkandena 9 och 10 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
16. Tillfällig personalförstärkning (mom. 13)
Hans Andersson (v) anser
dels att den del av utskottets bedömning under rubriken
Tillfällig personalförstärkning som börjar med "Utskottet har"
och slutar med "10 (v)" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att behovet av resurser för tillfällig
personalförstärkning är stort och att det är viktigt att
rekryteringar till lediga arbeten kan göras snabbt. Utskottet
instämmer med Vänsterpartiets förslag att 1 000 000 000 kr av
anslaget bör användas till detta ändamål.
Med hänsyn till vad som anförts tillstyrker utskottet motion
A55 (v) i berörda delar.
dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande
lydelse:
13. beträffande tillfällig personalförstärkning
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:A55 yrkandena 9
och 10 samt med anledning av proposition 1994/95:218 i
motsvarande del och med avslag på motion 1994/95:A52 yrkande 4
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
17. Projekt i storstädernas invandrartäta områden (mom. 14)
Hans Andersson (v) anser
dels att den del av utskottets bedömning under rubriken
Personalförstärkning av arbetsförmedlingen i invandrartäta
områden som börjar med "Vad angår" och slutar med "aktuell del"
bort ha följande lydelse:
Behovet av särskilda insatser i invandrartäta områden är
stort, och utskottet anser därför att ytterligare 125 miljoner
kronor bör anslås i enlighet med vad som föreslås i motion A55
(v).
dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande
lydelse:
14. beträffande projekt i storstädernas invandrartäta
områden
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:A55 yrkande 31
till anslaget Särskilda insatser i invandrartäta områden för
budgetåret 1995/96 under elfte huvudtiteln -- utöver vad
riksdagen tidigare beslutat (1994/95:SfU13, rskr. 309, 310) --
anvisar 125 000 000 kr,
18. Lån till invandrare som vill starta egna företag (mom. 15)
Bertil Borglund (mp) anser
dels att den del av utskottets bedömning under rubriken
Personalförstärkning av arbetsförmedlingen i invandrartäta
områden som börjar med "När det" och slutar med "A57 (c)" bort
ha följande lydelse:
Utskottet anser att ytterligare åtgärder behövs för att stärka
invandrarnas sysselsättning genom små- och nyföretagande och
därigenom få dem bort från beroendet av socialbidrag. En åtgärd
bör enligt utskottet vara att ge lån för finansieringsändamål i
företagsverksamheten, liknande de s.k. kvinnolånen. Utskottet
tillstyrker därmed motion A56 (mp) i här aktuell del. Motion A57
får härmed anses tillgodosedd.
dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande
lydelse:
15. beträffande lån till invandrare som vill starta egna
företag
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:A56 yrkande
17 och 1994/95:A57 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
19. Övriga åtgärder till förmån för invandrare (mom. 16)
Bertil Borglund (mp) anser
dels att den del av utskottets bedömning under rubriken
Personalförstärkning av arbetsförmedlingen i invandrartäta
områden som börjar med "Enligt vad" och slutar med "berörda
delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar Miljöpartiet de grönas förslag i motion A56
(yrk. 19) att arbetsgivare som nyanställer invandrare skall få
sänkt arbetsgivaravgift för dessa det första halvåret.
I likhet med Miljöpartiet (yrk. 20) anser utskottet vidare att
statusfyllda och internationella verksamheter med fördel kan
flytta ut till invandrartäta områden. Kultur, forskning och
språkkunskaper kan här knytas samman och utgöra ett
internationellt centrum.
För att tillvarata utländska utbildningar bör UHÄ och AMS
enligt utskottet prioritera en vidareutveckling av de
instrument som finns för att jämföra utländska utbildningar av
yrken motsvarande svenska. Regeringen bör också enligt utskottet
arbeta med att underlätta högutbildades möjlighet till
sysselsättning som motsvarar deras utbildning och kompetens.
Utskottet tillstyrker således motion A56 yrkande 21 (mp). Övriga
motionsyrkanden avstyrks.
Vad utskottet anfört med anledning av motion A56 yrkandena
18--21 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande
lydelse:
16. beträffande övriga åtgärder till förmån för invandrare
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:A56 yrkandena
18--21 samt med avslag på motion 1994/95:A54 yrkande 6 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
20. Arbetsplatsintroduktion m.m. (mom. 19)
Kent Olsson, Patrik Norinder, Christel Anderberg och Anna
Åkerhielm (alla m) anser
dels att den del av utskottets bedömning under rubriken En
praktikåtgärd -- arbetsplatsintroduktion som börjar med
"Utskottet vill" och slutar med "motsvarande del" bort ha
följande lydelse:
Utskottet vill liksom motionärerna i motion A52 (m) ha ett
samlat system, benämnt Ungdomsprogrammet, för ungdomar mellan
18 och 24 år. Ungdomsprogrammet skall bestå av två delar, en
praktikdel i företag samt ett utnyttjande av de kommunala
datorteken. Programmet skall vara tillgängligt för alla som inte
går vidare i utbildning eller arbete och omfatta maximalt sex
månader. Företagen skall betala ett finansieringsbidrag på 2 000
kr i månaden för varje deltagare med reduktion för den tid som
avsätts för datortek. För ungdomar över 20 år skall
utbildningsbidrag utgå. Utskottets ställningstagande bör ges
regeringen till känna.
Med hänsyn till vad som ovan sagts bör enligt motionärerna det
av regeringen framlagda förslaget till lag om
arbetsplatsintroduktion inte antas.
dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande
lydelse:
19. beträffande arbetsplatsintroduktion m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:A52 yrkande
10 och 1994/95:Fi31 yrkande 16 samt med avslag på proposition
1994/95:218 i motsvarande delar och motionerna 1994/95:A53
yrkande 5, 1994/95:A55 yrkande 13 och 1994/95:A56 yrkandena
11--13 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
21. Arbetsplatsintroduktion m.m. (mom. 19)
Elver Jonsson (fp) anser
dels att den del av utskottets bedömning under rubriken En
praktikåtgärd -- arbetsplatsintroduktion som börjar med
"Utskottet vill" och slutar med "motsvarande del" bort ha
följande lydelse:
Utskottet välkomnar, i likhet med motionärerna i motion A53
(fp), regeringens förslag om en ny åtgärd kallad
arbetplatsintroduktion. Utskottet anser dock att
arbetsplatsintroduktionens tyngdpunkt skall riktas mot den
enskilda sektorn eftersom det är där de nya jobben måste komma.
Det förhållandet att praktik i den enskilda sektorn kopplas till
anställningsåtagande kommer enligt utskottet att starkt bromsa
en positiv utveckling. Utskottets ställningstagande bör ges
regeringen till känna.
I likhet med regeringen anser utskottet vidare att en särskild
lag om arbetsplatsintroduktion bör antas av vilken det
framgår att personer som anvisats till arbetsplatsintroduktion
inte skall anses som arbetstagare när de deltar i verksamheter
utom såvitt gäller arbetsmiljölagen.
dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande
lydelse:
19. beträffande arbetsplatsintroduktion m.m.
att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:218 i
motsvarande delar och motion 1994/95:A53 yrkande 5 samt med
avslag på motionerna 1994/95:A52 yrkande 10, 1994/95:A55 yrkande
13, 1994/95:A56 yrkandena 11--13 och 1994/95:Fi31 yrkande 16
dels antar de genom propositionen framlagda förslagen till
lag om arbetsplatsintroduktion,
lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring
-- såvitt avser 31 §,
lag om ändring i lagen (1973:371) om kontant
arbetsmarknadsstöd -- såvitt avser 28 §,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
22. Arbetsplatsintroduktion m.m. (mom. 19)
Hans Andersson (v) anser
dels att den del av utskottets bedömning under rubriken En
praktikåtgärd -- arbetsplatsintroduktion som börjar med
"Utskottet vill" och slutar med "motsvarande del" bort ha
följande lydelse:
Utskottet ser positivt på Vänsterpartiets förslag i motion A55
om obligatoriska praktikantplatser på medelstora och stora
företag i näringslivet. Om en praktikant fick plats för var
femtionde anställd skulle teoretiskt mer än 50 000
praktikantplatser kunna tillskapas för ungdomar. En
praktikantplats skall ge både praktik och kompetenshöjning.
Dessutom skall avtalad praktiklön utgå. Systemet med
praktikantplatser innebär att produktionen får ett ekonomiskt
och praktiskt ansvar för ungdomars sysselsättning och framtida
möjligheter. Utskottet tillstyrker således motion A55 yrkande 13
(v).
I likhet med regeringen anser utskottet vidare att en särskild
lag om arbetsplatsintroduktion bör antas av vilken det framgår
att personer som anvisats till arbetsplatsintroduktion inte
skall anses som arbetstagare när de deltar i verksamheter utom
såvitt gäller arbetsmiljölagen.
dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande
lydelse:
19. beträffande arbetsplatsintroduktion m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:A55 yrkande 13
och proposition 1994/95:218 i motsvarande delar samt med avslag
på motionerna 1994/95:A52 yrkande 10, 1994/95:A53 yrkande 5,
1994/95:A56 yrkandena 11--13 och 1994/95:Fi31 yrkande 16
dels antar de genom propositionen framlagda förslagen till
lag om arbetsplatsintroduktion,
lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring
-- såvitt avser 31 §,
lag om ändring i lagen (1973:371) om kontant
arbetsmarknadsstöd -- såvitt avser 28 §,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
23. Starthjälpen (mom. 20)
Elver Jonsson (fp) anser
dels att den del av utskottets bedömning under rubriken
Ändrade regler för starthjälp som börjar med "Vad gäller" och
slutar med "motsvarande delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet ställer sig positivt till regeringens förslag att
utöka möjligheterna för arbetslösa att få starthjälp. Utskottet
anser dock inte att nivån på starthjälpen i nuvarande läge bör
sänkas från 15 000 kr till 10 000 kr. Vad utskottet anfört med
anledning av motion A53 (fp) bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande
lydelse:
20. beträffande starthjälpen
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:A53 yrkande 2
samt med avslag på proposition 1994/95:218 i motsvarande del och
motionerna 1994/95:A54 yrkande 3 i motsvarande del och
1994/95:A56 yrkande 14 i motsvarande del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
24. Starthjälpen (mom. 20)
Dan Ericsson (kds) och Bertil Borglund (mp) anser
dels att del av utskottets bedömning under rubriken
Ändrade regler för starthjälp som börjar med "Vad gäller" och
slutar med "motsvarande delar" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening är starthjälp inte en åtgärd som
stöder regionerna. Kompetensen och jobben bör få möjligheter att
utvecklas på platsen i stället för att lockas bort. Den av
regeringen initierade flyttlasspolitiken kan nämligen väntas gå
i en riktning, nämligen från de regioner som behöver
utvecklingsstöd till storstadsområdena.
Sådana flyttbidrag som starthjälpen bör därför upphävas av
regeringen.
Vad utskottet anfört med anledning av motionerna A54 (kds) och
A56 (mp) bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande
lydelse:
20. beträffande starthjälpen
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:A54 yrkande 3
i motsvarande del och 1994/95:A56 yrkande 14 i motsvarande del
samt med avslag på proposition 1994/95:218 i motsvarande del och
motion 1994/95:A53 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
25. Pendlingsstöd (mom. 21)
Kent Olsson (m), Patrik Norinder (m), Christel Anderberg (m),
Dan Ericsson (kds), Anna Åkerhielm (m) och Bertil Borglund (mp)
anser
dels att den del av utskottets bedömning under rubriken
Ett nytt pendlingsstöd som börjar med "I tre" och slutar med
"delar avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar inte regeringens bedömning att pendlingsstöd
skall införas. De negativa effekterna är alltför stora.
I likhet med motionärerna i motion A52 (m), A54 (kds) och A56
(mp) anser utskottet att regeringens förslag om pendlingsstöd
bör avslås.
dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande
lydelse:
21. beträffande pendlingsstöd
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:A52 yrkande
11, 1994/95:A54 yrkande 3 i motsvarande del och 1994/95:A56
yrkande 14 i motsvarande del samt med avslag på proposition
1994/95:218 i motsvarande del som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
26. Utbildningsvikariat (mom. 22)
Kent Olsson, Patrik Norinder, Christel Anderberg och Anna
Åkerhielm (alla m) anser
dels att den del av utskottets bedömning under rubriken
Utbildningsvikariat för småföretag som börjar med "Utskottet
har" och slutar med "i propositionen" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motion A52 (m) att det
huvudsakliga ansvaret för fortbildning av personal måste bäras
av företagen. Det är viktigt för företagen att utbilda sin
personal och få en kompetenshöjning bland de anställda. Mot
denna bakgrund bör regeringens förslag om utbildningsvikariat
för småföretag avslås.
dels att utskottets hemställan under 22 bort ha följande
lydelse:
22. beträffande utbildningsvikariat
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:A52 yrkande 12
samt med avslag på proposition 1994/95:218 i motsvarande del som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
27. Kommunernas ansvar för ungdomar (mom. 23)
Kent Olsson, Patrik Norinder, Christel Anderberg och Anna
Åkerhielm (alla m) anser
dels att utskottets bedömning under rubriken Kommunernas
ansvar för ungdomar upp till 20 år bort ha följande lydelse:
Utskottet välkomnar den ökade samverkan med kommunerna som
förespråkas i propositionen. Det mest betydelsefulla utfallet av
en sådan samverkan är förslaget att kommunerna skall ha
huvudansvaret för ungdomar under 20 år. Kommunerna i sin tur
skall får ersättning från staten för sina insatser.
Som framhålls i motion A52 (m) är det svårt att på den
beskrivning som lämnas i propositionen få klarhet i förslagets
verkliga innebörd. Förslaget bör därför avslås nu och regeringen
ges i uppdrag att återkomma till riksdagen med ett mer
preciserat förslag. Inte minst bör de ekonomiska konsekvenserna
av förslaget såväl för staten som för kommunerna redovisas.
Vad utskottet med anledning av motion A52 i behandlad del
anfört bör ges regeringen till känna. Motion Fi40 (m) i aktuell
del (m) är med det anförda tillgodosedd. Motion A 55 (v) i
berörd del avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 23 bort ha följande
lydelse:
23. beträffande kommunernas ansvar för ungdomar
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:A52
yrkandena 7 och 8 och 1994/95:Fi40 yrkande 18 samt med avslag på
proposition 1994/95:218 i motsvarande del och motion 1994/95:A55
yrkandena 15 och 16 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
28. Kommunernas ansvar för ungdomar (mom. 23)
Hans Andersson (v) anser
dels att den del av utskottets bedömning under rubriken
Kommunernas ansvar för ungdomar upp till 20 år som börjar med
"Kommunernas ansvar" och slutar med "berörda delar" bort ha
följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning är det framlagda förslaget om
kommunernas ansvar för ungdomar otydligt. Dessutom finns det
inga skäl som talar för att ungdomar i 18--19-årsåldern som har
avslutat en treårig gymnasieutbildning skall undantas från den
arbetsmarknadspolitiska åtgärdsarsenalen.
Utskottet delar därmed den uppfattning som kommer till uttryck
i motion A55 (v) i berörd del. De framlagda lagförslagen bör
inte antas. Vad utskottet i övrigt anfört bör ges regeringen
till känna. Motionerna A52 (m) och Fi40 (m) avstyrks, båda i
berörda delar.
dels att utskottets hemställan under 23 bort ha följande
lydelse:
23. beträffande kommunernas ansvar för ungdomar
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:A55 yrkandena
15 och 16 samt med avslag på proposition 1994/95:218 i
motsvarande delar och motionerna 1994/95:A52 yrkandena 7 och 8
och 1994/95:Fi40 yrkande 18 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
29. Datortek (mom. 24)
Kent Olsson, Patrik Norinder, Christel Anderberg och Anna
Åkerhielm (alla m) anser
dels att den del av utskottets bedömning under rubriken
Datortek som börjar med "Som framhållits" och slutar med
"rörande datortek" bort ha följande lydelse:
Med hänsyn till att utskottet i likhet med motionärerna i
motion A52 yrkande 10 (m) anser att datortek skall ingå som en
del i Ungdomsprogrammet, tidigare upptaget under avsnittet
En praktikåtgärd -- arbetsplatsintroduktion, avstyrker utskottet
regeringens förslag om datortek. Vad utskottet anfört bör ges
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande
lydelse:
24. beträffande datortek
att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:218 i
motsvarande del och med avslag på motionerna 1994/95:A55 yrkande
17 och 1994/95:A56 yrkandena 15 och 16 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
30. Datortek (mom. 24)
Hans Andersson (v) anser
dels att den del av utskottets bedömning under rubriken
Datortek som börjar med "Som framhållits" och slutar med
"rörande datortek" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar regeringens uppfattning när det gäller behovet
av utbildning på s.k. datortek. Stora ungdomsgrupper lämnar
gymnasieskolan vid 18--19 års ålder utan att ha fått nödvändiga
kunskaper i informationsteknik. I de fall dessa ungdomar går
rakt ut i en öppen arbetslöshet torde det enligt utskottet vara
en mycket lämplig åtgärd att delta i datortekens verksamhet.
Utskottet anser därför att verksamheten i datortek skall omfatta
ungdomar i åldern 18--24 år. Utskottet tillstyrker därmed bifall
till motion A55 (v) i denna del.
dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande
lydelse:
24. beträffande datortek
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:A55 yrkande 17
och proposition 1994/95:218 i motsvarande del samt med avslag på
motion 1994/95:A56 yrkandena 15 och 16 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
31. Särskilda åtgärder för regional utveckling och tillväxt
(mom. 25)
Kent Olsson, Patrik Norinder, Christel Anderberg och Anna
Åkerhielm (alla  m) anser
dels att utskottets bedömning under rubriken Särskilda
åtgärder för regional utveckling och tillväxt bort ha följande
lydelse:
Regeringens förslag om ett opreciserat stöd med
regionalpolitisk inriktning till småföretag är anmärkningsvärt.
Som framhålls i motion A52 (m) sker detta efter det att
regeringen drastiskt höjt skatten på företagande.
Utskottet delar uppfattningen i motionen att selektiva
statliga företagsstöd är utomordentligt tveksamma. Samma
slutsats finns också i rapporten Företagsstödet -- vad kostar
det egentligen? (Ds 1995:14). Rapporten har utarbetats inom
ramen för ESO-gruppen i Finansdepartementet.
Riksdagen bör avvisa förslaget. I stället bör skatten på
företagande sänkas. Denna uppfattning har utskottet redovisat
utförligare i samband med förslag i den föregående
framställningen under avsnittet om Arbetsmarknadspolitikens
inriktning.
Vad utskottet anfört med anledning av motion A52 i behandlad
del bör ges regeringen till känna. Motionerna A55 (v), A213 (c)
och A444 (c) alla i aktuella delar avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 25 bort ha följande
lydelse:
25. beträffande särskilda åtgärder för regional utveckling
och tillväxt
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:A52 yrkande 3
samt med avslag på proposition 1994/95:218 i motsvarande del och
motionerna 1994/95:A55 yrkande 11, 1994/95:A413 yrkande 2 och
1994/95:A444 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

32. Särskilda åtgärder för regional utveckling och tillväxt
(mom. 25)
Hans Andersson (v) anser
dels att utskottets bedömning under rubriken Särskilda
åtgärder för regional utveckling och tillväxt bort ha följande
lydelse:
I likhet med motion A55 (v) anser utskottet att de medel från
det arbetsmarknadspolitiska åtgärdsanslaget som regeringen
föreslår skall användas för särskilda tillväxtfrämjande åtgärder
i form av ett tillfälligt småföretagsstöd mer än väl behövs för
arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Förslaget bör därför avvisas.
Denna näringspolitiska åtgärd kan ske genom omdisponeringar inom
regionalpolitiken. Utskottet vill peka på att ett sådant förslag
har lämnats av Vänsterpartiet i samband med behandlingen av den
regionalpolitiska propositionen (prop. 1994/95:161, bet. AU13).
Vad utskottet med tillstyrkan till motion A55 i berörd del har
anfört bör ges regeringen till känna. Motionerna A52 (m), A413
(kds) och A444 (c) avstyrks, samtliga i berörda delar.
dels att utskottets hemställan under 25 bort ha följande
lydelse:
25. beträffande särskilda åtgärder för regional utveckling
och tillväxt
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:A55 yrkande 11
samt med avslag på proposition 1994/95:218 i motsvarande del och
motionerna 1994/95:A52 yrkande 3, 1994/95:A413 yrkande 2 och
1994/95:A444 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
33. Arbetsmarknadsutbildning m.m. (mom. 27)
Kent Olsson, Patrik Norinder, Christel Anderberg och Anna
Åkerhielm (alla m) anser
dels att den del av utskottets bedömning under rubriken
Arbetsmarknadsutbildning m.m. som börjar med "Utskottets
uppfattning" och slutar med "nu berörda delen" bort ha följande
lydelse:
Utskottet finner i likhet med vad som sägs i Moderata
samlingspartiets motion A52 att den kritik som under senare tid
riktats mot arbetsmarknadsutbildningen är värd att analyseras.
Missriktad utbildning är inte bara kostsam utan leder till
missräkning för den enskilde när resultatet inte blir det
förväntade. Förutsättningarna för att utbildningsinsatser skall
lyckas ökar om det finns ett personligt engagemang och den
enskilde är delaktig i åtgärdsbeslutet. Så är det inte alltid
i dag. Ett ökat engagemang kan uppnås genom olika former av
vouchersystem där den arbetssökande själv väljer
utbildningsanordnare.
Regeringens förslag att utbildningsinsatser skall kunna
avbrytas blottlägger enligt utskottets mening en syn på
utbildning som är oacceptabel. Kompetenshöjning får aldrig bli
en åtgärd för att skapa aktivitet i största allmänhet.
Utbildning måste vara välplanerad och målinriktad och utgå från
den arbetslöses långsiktiga intressen.
Starka skäl talar enligt utskottet för att
arbetsmarknadsutbildningens effektivitet och ändamålsenlighet
bör bli föremål för en särskild utredning. Härvid bör prövas
om det inte vore en fördel med en integration av åtminstone
delar av arbetsmarknadsutbildningen i det övriga
utbildningsväsendet. I det sammanhanget finns det också skäl att
analysera hur utbildning och kompetensutveckling kan främjas
genom hela det yrkesverksamma livet.
Utskottet föreslår att det införs en ny yrkesteknisk
utbildning, delvis som ersättning för arbetsmarknadspolitiska
motiverade utbildningar. Regeringen bör utan dröjsmål bereda
utredningsförslaget SOU 1995:38 Yrkeshögskolan -- kvalificerad
eftergymnasial yrkesutbildning och återkomma med förslag till
riksdagen.
Utskottet vill slutligen understryka betydelsen av att den
mest kvalificerade kunskapsuppbyggnaden ges prioritet också i
ekonomiskt svåra tider. Riksdagen bör begära en redovisning av
hur högre utbildning och forskning skall kunna förstärkas så att
den tillgodoser samhällets och företagens långsiktiga krav.
Vad utskottet med tillstyrkan av motion A52 i aktuella delar
anfört bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 27 bort ha följande
lydelse:
27. beträffande arbetsmarknadsutbildning m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:A52 yrkandena
13, 26, 28 och 29 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
34. Personliga utbildningskonton (mom. 28)
Elver Jonsson (fp), Kent Olsson (m), Patrik Norinder (m),
Christel Anderberg (m), Dan Ericsson (kds) och Anna Åkerhielm
(m) anser
dels att den del av utskottets bedömning under rubriken
Arbetsmarknadsutbildning m.m. som börjar med "Utskottet vill"
och slutar med "i denna del" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottet är arbetsmarknaden komplicerad och
förändringarna sker i en allt snabbare takt. Framtidens
arbetsmarknad kommer att ställa allt större krav på en
kontinuerlig kompetensutveckling hos arbetstagarna. Utbildning
kommer att bli en nödvändig del av arbetstagarnas vardag. Det
finns enligt utskottet skäl att närmare analysera ett system med
personliga utbildningskonton för utbildning och
kompetensutveckling genom hela det yrkesverksamma livet.
Vad utskottet anfört bör med anledning av motion A52 i berörd
del ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 28 bort ha följande
lydelse:
28. beträffande personliga utbildningskonton
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:A52 yrkande 27
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
35. Kompetensutvecklingsprogram m.m. (mom. 29)
Hans Andersson (v) anser
dels att den del av utskottets bedömning under rubriken
Arbetsmarknadsutbildning m.m. som börjar med "Utskottet anser"
och slutar med "föreslagna kompetensutvecklingsprogrammet m.m."
bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med Vänsterpartiet i motion A55 att
det behövs sättas in insatser riktade mot det stora antalet
kvinnor som är långtidsarbetslösa. 80 000 kvinnor har lämnat
kontorsadministrativa yrken sedan år 1990. De har följande
gemensamt: De har relativt hög ålder, de har en utbildning som
i dag är föråldrad och deras yrke är i stort sett
bortrationaliserat. De senaste åren har över 100 000 lämnat den
offentliga sektorn, de flesta kvinnor. Siffran riskerar att
fördubblas när kommuner och landsting får minskade resurser och
när utbildningsavtalen mellan LAN och kommunerna löper ut.
Utskottet menar att regeringen saknar förslag om
kompetensutveckling för de stora grupper av inte minst kvinnor
från kontorsadministration och vård och omsorg som måste få
vidareutbildning för att kunna hävda sig på arbetsmarknaden.
Utskottet ställer sig därför bakom Vänsterpartiets förslag att
2 miljarder kronor tillförs A 2-anslaget att användas för ett
brett kompetensutvecklingsprogram som i första hand skall
riktas till långtidsarbetslösa kvinnor. Även långtidsarbetslösa
män bör kunna omfattas av programmet. Utskottet delar också
Vänsterpartiets krav i motion A55 att AMS bör få disponera 200
miljoner kronor som särskilt utbildningsbidrag i första hand för
att täcka resekostnader vid arbetsmarknadsutbildning även i
glesbygd.
Rätten till kompetensutveckling är enligt utskottets mening en
av dagens största fördelningspolitiska frågor. För att minska
utslagningen ur arbetslivet krävs en regelbunden och ständigt
återkommande kompetensutveckling som når alla. Det är
arbetsgivarens ansvar att så sker. Det finns vidare ett positivt
samband mellan förbättrad kompetensutveckling och
arbetsorganisation å den ena sidan och bättre
produktivitetsutveckling å den andra sidan. Utskottet ställer
sig bakom Vänsterpartiets modell med ett Framtidsfondssystem
för att tillförsäkra alla löntagare kompetensutveckling. Fonden
skall satsa på kompetensutveckling och utvecklande av
arbetsorganisation på ett integrerat sätt för att förbättra
arbetsmiljöer och produktivitet. Finansieringen bör ske genom
årliga vinstavsättningar. Utskottet ansluter sig till förslaget
om en finansiering genom en höjning av bolagsskatten med 2 %
i avvaktan på att ett vinstdelningsprogram tagits fram. Vad
utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under 29 bort ha följande
lydelse:
29. beträffande kompetensutvecklingsprogram m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:A55 yrkandena 7
och 18--20 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
36. Otraditionella medel till verksamheten med Agenda 21 (mom.
32)
Hans Andersson (v) anser
dels att den del av utskottets bedömning under rubriken
Otraditionella medel som börjar med "Utskottet anser" och slutar
med "avstyrks därför" bort ha följande lydelse:
Utskottet ställer sig bakom förslaget i Vänsterpartiets motion
A55 om att projektmedel om 250 miljoner kronor bör tillföras de
otraditionella medlen under A 2-anslaget och användas till
ungdomars arbete med Agenda 21-verksamheten ute i kommunerna.
Det skapar enligt utskottets mening meningsfull verksamhet och
kan väl kombineras med andra åtgärder och kommunal
medfinansiering.
dels att utskottets hemställan under 32 bort ha följande
lydelse:
32. beträffande otraditionella medel till verksamheten med
Agenda 21
att riksdagen med anledning av motion A55 yrkande 8 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
37. Anslag till arbetsmarknadspolitiska åtgärder (mom. 33)
Elver Jonsson (fp) anser
dels att den del av utskottets bedömning under rubriken
Medelsanvisning på anslaget A 2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder
som börjar med "Utskottet har" och slutar med "i berörda delar"
bort ha följande lydelse:
Som framhålls i Folkpartiets motion A53 bör medel från
A 2-anslaget omfördelas till andra åtgärder i högre grad än
regeringen föreslår. Utskottet anser att arbetslösheten kan
klaras genom en mer aktiv näringspolitik och en offensiv
arbetsmarknadspolitik.
Enligt utskottet bör skatterna på företagande sänkas vilket
leder till att fler företag bildas och därmed ett stort antal
nya jobb skapas.
Utskottet har ovan redovisat sin syn på de förslag regeringen
lämnat i propositionen och som berör anslaget. Sammantaget anser
utskottet att A 2-anslaget bör minskas med drygt 4 miljarder
kronor jämfört med regeringens förslag. Riksdagen bör därför
till anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för nästa
budgetår anvisa 30 000 000 000 kr.
dels att utskottets hemställan under 33 bort ha följande
lydelse:
33. beträffande anslag till arbetsmarknadspolitiska
åtgärder
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:A53 yrkandena 17
och 18 och med anledning av proposition 1994/95:218 i
motsvarande del samt med avslag på motion 1994/95:A55 yrkande 12
-- med ändring av riksdagens beslut (1994/95:AU11, rskr. 233) --
till Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för budgetåret 1995/96
under tionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på
30 000 000 000 kr,
38. Anslag till arbetsmarknadspolitiska åtgärder (mom. 33)
Hans Andersson (v) anser
dels att den del av utskottets bedömning under rubriken
Medelsanvisning på anslaget A 2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder
som börjar med "Utskottet har" och slutar med "berörda delar"
bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med vad som sägs i Vänsterpartiets
motion A55 att ytterligare 4 950 miljoner kronor bör tillföras
A 2-anslaget. Medlen skall användas till att åstadkomma högre
åtgärdsvolymer, oförändrad nivå på utbildningsbidraget och ett
rejält kompetensutvecklingsprogram om 2 000 miljoner kronor med
särskild inriktning mot långtidsarbetslösa kvinnor. Utskottet
ställer sig bakom det föreslagna allergisaneringsprogrammet men
anser att istället för ett nyproduktionsstöd bör insatserna
riktas mot det befintliga bostadsbeståndet. Satsningen bör
enligt utskottets mening tillföras ytterligare 500 miljoner
kronor. Det s.k. småföretagarstödet om 400 miljoner kronor bör
inte belasta A 2-anslaget utan får finansieras genom
omdisponeringar inom regionalpolitiken.
Utskottets ställningstagande innebär att totalt 39 302 016 000
kr bör anvisas till Arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
dels att utskottets hemställan under 33 bort ha följande
lydelse:
33. beträffande anslag till arbetsmarknadspolitiska
åtgärder
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:A55 yrkande 12
och med anledning av proposition 1994/95:218 i motsvarande del
samt med avslag på motion 1994/95:A53 yrkandena 17 och 18 -- med
ändring av riksdagens beslut (1994/95:AU11, rskr. 233) -- till
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för budgetåret 1995/96
under tionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på
39 302 016 000 kr,
39. Utvidgning av målgruppen för lönebidrag (mom. 35)
Kent Olsson, Patrik Norinder, Christel Anderberg och Anna
Åkerhielm (alla m) anser
dels att den del av utskottets bedömning under rubriken
Lönebidrag som börjar med "Utskottet anser" och slutar med
"aktuella delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar uppfattningen i den Moderata motionen A52 att
lönebidrag bör tillkomma arbetshandikappade och att
rekryteringsstöd skall utnyttjas för att främja äldres
deltagande i arbetslivet. Förslaget att utvidga målgruppen för
lönebidrag till att omfatta äldre arbetslösa skall enligt
utskottets mening avvisas. Förslaget utgör ingen långsiktig
lösning på arbetslöshetsproblemen för gruppen. Det kan dessutom
leda till fler negativa än positiva effekter.
För att komma till rätta med arbetslösheten bland äldre måste
man enligt utskottets mening överge föreställningar som hör
hemma i det gamla arbetslivet och i stället utgå från det
moderna arbetslivets villkor.
Det är under inga omständigheter någon lösning att vidga
möjligheterna till förtidspensionering.
Vad utskottet med bifall till motion A52 i berörd del och med
avslag på motionerna A53 och A56 i här aktuella delar anfört bör
ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 35 bort ha följande
lydelse:
35. beträffande utvidgning av målgruppen för lönebidrag
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:A52 yrkande 6
samt med avslag på proposition 1994/95:218 i motsvarande del och
motionerna 1994/95:A53 yrkande 6 och 1994/95:A56 yrkande 10 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
40. Utvidgning av målgruppen för lönebidrag (mom. 35)
Bertil Borglund (mp) anser
dels att den del av utskottets bedömning under rubriken
Lönebidrag som börjar med "Utskottet anser" och slutar med
"aktuella delar" bort ha följande lydelse:
I likhet med Miljöpartiet i motion A56 är utskottet tveksamt
till den prioritering regeringen gör när det gäller arbetslösa
som är över 60 år. En sådan prioritering går ut över andra
åldersgrupper som av en rad olika orsaker kan ha större behov av
fortsatt kontakt med arbetsmarknaden inte minst de med reella
arbetshandikapp. Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 35 bort ha följande
lydelse:
35. beträffande utvidgning av målgruppen för lönebidrag
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:A56 yrkande 10
och proposition 1994/95:218 i motsvarande del samt med avslag på
motionerna 1994/95:A52 yrkande 6 och 1994/95:A53 yrkande 6 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
41. Sänkning av den högsta ersättningsnivån för lönebidrag
(mom. 36)
Elver Jonsson (fp) anser
dels att den del av utskottets bedömning under rubriken
Lönebidrag som börjar med "Utskottet delar" och slutar med
"avstyrks därför" bort ha följande lydelse:
Oavsett konjunkturläge har de handikappade alltid en svår
situation på arbetsmarknaden. Insatser för arbetshandikappade är
enligt utskottets mening oerhört viktiga och bör alltid vara
prioriterade. Utskottet uppfattning är att arbetslinjen måste
gälla även denna grupp och förtidspensioneringar skall undvikas
i största möjliga utsträckning. Både lönebidrag och
anställningar hos Samhallkoncernen har visat sig vara värdefulla
lösningar för arbetshandikappade. Utskottet delar Folkpartiets
uppfattning i motion A53 att regeringens förslag att sänka
ersättningsnivån för nya beslut om lönebidrag bör avslås.
dels att utskottets hemställan under 36 bort ha följande
lydelse:
36. beträffande sänkning av den högsta ersättningsnivån för
lönebidrag
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:A53 yrkande 7 och
med avslag på proposition 1994/95:218 i motsvarande del som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
42. Den högsta ersättningsnivån för lönebidrag hos ideella
organisationer (mom. 37)
Hans Andersson (v) anser
dels att den del av utskottets bedömning under rubriken
Lönebidrag som börjar med "Utskottet har" och slutar med "berörd
del" bort ha följande lydelse:
Utskottet ser med stor oro på förslagen rörande lönebidrag som
regeringen lägger fram. Som Vänsterpartiet framhåller i sin
motion A55 är lönebidrag ofta den enda möjligheten för
arbetshandikappade att få arbete. Redan riksdagens tidigare
beslut att sänka taket för lönebidrag från 90 % till 80 % av
lönekostnaden har enligt utskottet inneburit att det på sikt
blir allt svårare för arbetshandikappade att få arbete. En
mycket stor andel av lönebidragsanställningarna finns hos
ideella organisationer. Dessa organisationer har inget
ekonomiskt utrymme för att ta ett större löneansvar än man redan
gör. Resultatet blir färre lönebidragsanställningar och ökad
arbetslöshet bland de arbetshandikappade.
Utskottet anser mot den angivna bakgrunden att de ytterligare
besparingar som föreslås inom B 5-anslaget och den utvidgning
av målgruppen som föreslås inte kan godtas. För att ideella
organisationer även i framtiden skall kunna vara en del av de
arbetshandikappades arbetsmarknad bör enligt utskottets mening
riksdagen undanta ideella organisationer från sänkningen av
taket för lönebidrag till 80 % av lönekostnaden.
dels att utskottets hemställan under 37 bort ha följande
lydelse:
37. beträffande den högsta ersättningsnivån för lönebidrag
hos ideella organisationer
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:A55 yrkande 27
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
43. Anslag till särskilda åtgärder för
arbetshandikappade (mom. 38)
Hans Andersson (v) anser
dels att den del av utskottets bedömning under rubriken
Medelsanvisning på anslaget B 5 Särskilda åtgärder för
arbetshandikappade som börjar med "Utskottet har" och slutar med
"regeringen föreslagit" bort ha följande lydelse:
Som följd av utskottets ståndpunkt att volymen
lönebidragsanställda bör ökas och att ideella organisationer
skall undantas från nivåsänkningen anser utskottet att anslaget
bör tillföras ytterligare 400 miljoner kronor. Till anslaget
Särskilda åtgärder för arbetshandikappade bör således med bifall
till Vänsterpartiets motion A55 i berörd del anvisas
10 766 081 000 kr.
dels att utskottets hemställan under 38 bort ha följande
lydelse:
38. beträffande anslag till särskilda åtgärder för
arbetshandikappade
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:A55 yrkande 28
och med anledning av proposition 1994/95:218 i motsvarande del
-- med ändring av riksdagens beslut (1994/95:AU12, rskr. 227) --
till Särskilda åtgärder för arbetshandikappade för
budgetåret 1995/96 under tionde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 10 766 081 000 kr,
44. Engångsvis besparing på Samhall och anslag till koncernen
(mom. 39)
Elver Jonsson (fp) och Dan Ericsson (kds) anser
dels att den del av utskottets bedömning under rubriken B
6 Bidrag till Samhall Aktiebolag som börjar med "Utskottet
bedömer" och slutar med "avstyrks således"  bort ha följande
lydelse:
Utskottet har samma uppfattning som Folkpartiet i motion A53
och som Kristdemokratiska samhällspartiet i motionerna A54 och
Fi35 att den neddragning av anslaget till Samhall på 300
miljoner kronor som regeringen föreslår bör avslås. Samhall bör
i stället använda dessa pengar till att skapa anställning åt
ytterligare 3 000 arbetshandikappade.
Den besparing på Samhall som riksdagen redan beslutat om vid
budgetbehandlingen är tillräckligt betungande för koncernen. En
ytterligare neddragning skulle lägga en orimlig stor börda på de
arbetshandikappade.
Utskottet vill också påtala de samhällsekonomiskt gynnsamma
effekterna av Samhallanställningar jämfört med de alternativ som
står till buds.
Som följd av utskottets ställningstagande när det gäller den
föreslagna besparingen på Samhall bör det anslag som riksdagen
redan anvisat (bet. 1994/95:AU12, rskr. 227) stå fast.
dels att utskottets hemställan under 39 bort ha följande
lydelse:
39. beträffande engångsvis besparing på Samhall och anslag
till koncernen
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:A53 yrkandena
8 och 9, 1994/95:A54 yrkande 5, 1994/95:Fi35 yrkande 17 samt med
avslag på proposition 1994/95:218 i motsvarande delar och motion
1994/95:A55 yrkandena 29 och 30 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
45. Engångsvis besparing på Samhall och anslag till koncernen
(mom. 39)
Hans Andersson (v) anser
dels att den del av utskottets bedömning under rubriken
B 6 Bidrag till Samhall Aktiebolag som börjar med "Utskottet
bedömer" och slutar med "avstyrks således" bort ha följande
lydelse:
Utskottet delar Vänsterpartiets uppfattning att det skall vara
en högt prioriterad uppgift att skapa fler arbetstillfällen för
arbetshandikappade. Mot bakgrund av att 70 000 anmälda
arbetshandikappade i dag står utanför arbetsmarknaden måste
enligt utskottets mening regeringens sparförslag under
B 6-anslaget avvisas. Utskottet vill dessutom anvisa
ytterligare 100 miljoner kronor för att Samhall skall kunna
skapa fler jobb för arbetshandikappade. Sammantaget bör alltså 7
174 628 000 kr anvisas på anslaget B 6 Bidrag till Samhall
Aktiebolag för nästa budgetår.
dels att utskottets hemställan under 39 bort ha följande
lydelse:
39. beträffande engångsvis besparing på Samhall och anslag
till koncernen
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:A55 yrkandena 29
och 30 och med anledning av motionerna 1994/95:A53 yrkandena 8
och 9, 1994/95:A54 yrkande 5, 1994/95:Fi35 yrkande 17 samt med
avslag på proposition 1994/95:218 i motsvarande del
dels som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om en engångsvis besparing på Samhall,
dels -- med ändring av riksdagens beslut (1994/95:AU12,
rskr. 227) -- till Bidrag till Samhall Aktiebolag för
budgetåret 1995/96 under tionde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 7 174 628 000 kr,
Särskilda yttranden
Särskilda yttr
1. Kartläggning och analys av kvinnors arbetsmarknad (mom. 3)
Kent Olsson, Patrik Norinder, Christel Anderberg och Anna
Åkerhielm (alla m) anför
Moderata samlingspartiet har ett särskilt sjupunktsprogram med
riktlinjer för en politik för riktiga jobb såsom det presenteras
i motion A52.
Som framgår av motionen anser Moderaterna att det är viktigt
för kvinnorna att ett privat tjänsteföretagande får möjlighet
att utvecklas. Regeringens politik däremot stänger den
kvinnodominerade arbetsmarknaden utan att öppna nya
arbetsmarknader i stället. Det är nämligen mot  kvinnorna den
nödvändiga kommunala återhållsamheten slår allra hårdast.
Vi vill likväl inte motsätta oss den föreslagna kartläggningen
och analysen av kvinnors arbetsmarknad.
2. Kartläggning och analys av kvinnors arbetsmarknad (mom. 3)
Hans Andersson (v) anför:
Vänsterpartiet har i olika sammanhang, senast i partimotionen
A55 påtalat den mycket bekymmersamma situationen för kvinnor
till följd av dels neddragningar i den offentliga sektorn dels
att många arbeten har rationaliserats bort inom bl.a.
kontorsadministrativt arbete. Det krävs omfattande åtgärder,
inte minst utbildningsinsatser för att möta de problem som har
uppstått.
Vänsterpartiet har i och för sig inte något emot den nu
föreslagna kartläggningen och analysen men anser att läget är så
bekymmersamt att man inte bör vänta med varje åtgärd enbart av
den anledningen att det tillsätts en utredning med det nyss
angivna uppdraget.
3. Arbetsrätten (mom. 5)
Elver Jonsson (fp), Elving Andersson (c) och Dan Ericsson
(kds) anför:
Enligt vår uppfattning bör en reformering av arbetsrätten
komma till stånd. Den arbetsrättslagstiftning som gällde under
1994 borde ha fått vara kvar som ett första steg i riktning mot
en sådan reformering. Det hade varit en fördel om den hade fått
verka ytterligare en tid så att en rejäl utvärdering av den
lagstiftning som infördes hade kunnat ske.
Eftersom regeringen har tillsatt en särskild kommission med
uppdrag att se över och komma med förslag till lösningar på de
problem som finns på arbetsrättens område har vi avstått från
att nu lägga något yrkande. Vi utgår från att
arbetsrättskommissionen kommer att ta ett brett och samlat grepp
på problemen och att den arbetar med största skyndsamhet samt
att särskilt småföretagens situation uppmärksammas i
sammanhanget.
4. En allmän och obligatorisk arbetslöshetsförsäkring (mom. 7)
Elving Andersson (c) och Dan Ericsson (kds) anför:
Enligt vår uppfattning borde den arbetslöshetsförsäkring som
infördes under den förra mandatperioden ha fått vara kvar.
Fördelen med den var att den var allmän och omfattade alla med
stark anknytning till arbetsmarknaden och gav inkomstrelaterade
förmåner upp till en viss nivå.
Eftersom regeringen har aviserat sin avsikt att tillsätta en
utredning som skall se över arbetslöshetsersättningen avstår vi
från att nu lägga något yrkande.
5. Stor flexibilitet m.m. (mom. 11)
Hans Andersson (v) anför:
Vänsterpartiet anser att det saknas förslag om system för
kompetensutveckling i arbetslivet och då särskilt vad gäller
kvinnor. Vänsterpartiet föreslår därför en rad olika metoder för
att komma åt denna nyckelfaktor på den framtida flexibla
arbetsmarknaden. Några av Vänsterpartiets förslag är
framtidsfonder, ett särskilt kompetensutvecklingsprogram -- i
första hand riktat till kvinnor, en bättre studiefinansiering
och en större satsning på arbetsmarknadsutbildning.
6. Utförsäkringsåtgärd (mom. 18)
Kent Olsson, Patrik Norinder, Christel Anderberg och Anna
Åkerhielm (alla m) anför:
Moderata samlingspartiet anser att man skall maximera den
period under vilken ersättning från a-kassa kan utgå till 450
dagar. Under ersättningstiden bör någon form av åtgärd
regelmässigt sättas in. Dagens i praktiken eviga ersättningsrätt
gör arbetslösheten onödigt hög. De mellanliggande
åtgärdsperioderna får dessutom för många karaktären av åtgärder
blott och bart för att förtjäna en ny ersättningsperiod. Det
sänker effektiviteten i bl.a. arbetsmarknadsutbildningen.
7. Anslag till arbetsmarknadspolitiska åtgärder (mom. 33)
Kent Olsson, Patrik Norinder, Christel Anderberg och Anna
Åkerhielm (alla m) anför
Moderata samlingspartiet anser det inte meningsfullt att ha
ett yrkande om alternativ medelsanvisning till anslaget A2.
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Vår politik skiljer sig på ett
avgörande sätt från de förslag regeringens här presenterar.
Vi anser att en långsiktig arbetslöshet på nästan 10 % som
regeringen räknar med är från både mänsklig och ekonomisk
utgångspunkt oacceptabelt.
De förslag som regeringen presenterar i
sysseselsättningsproposition 218 skapar inga nya riktiga
arbeten. De företagsstimulerande förslagen i
kompletteringspropositionen 150 är också helt otillräckliga. Vi
har i särskilda reservationer ovan om inriktningen av
arbetsmarknadspolitiken och om förslag rörande åtgärder
redovisat vår ståndpunkt till de arbetsmarknadspoltiska
åtgärderna som finansieras under A 2-anslaget.
Till skillnad från regeringen menar vi Moderater att
arbetslösheten i första hand skall klaras genom att det skapas
riktiga jobb. Riktiga arbeten tillkommer bara genom att företag
bildas och växer. För detta krävs en företagsstimulerande
politik.
I vår partimotion A52 redovisar vi i ett sjupunktsprogram
riktlinjerna för en politik för riktiga jobb. Programmet berör
företagen, skattesystemet, lönebildningen, arbetsmarknaden,
socialförsäkringarna, utbildningen och arbetsmarknadspolitiken.
8. Anslag till arbetsmarknadspolitiska åtgärder (mom. 33)
Dan Ericsson (kds) anför
Kristdemokraterna har inte lagt något yrkande om alternativ
medelsanvisning till anslaget A 2 Arbetsmarknadspolitiska
åtgärder och vill därför anföra följande.
Vår grundinställning är att arbetslösheten måste lösas med en
generell ekonomisk politik för tillväxt och fler jobb. En sådan
politik inbegriper en sund näringspolitik. Härutöver krävs som
komplement en aktiv och väl fungerande arbetsmarknadspolitik.
Meningsfull sysselsättning och utbildning skall erbjudas framför
passivt kontantstöd vid arbetslöshet.
Det är bra med en ökad flexibilitet för användningen av de
arbetsmarknadspolitiska medlen. Det får dock inte innebära att
prioriteringar underlåts.
Förslaget om ett fortsatt småföretagarstöd ser vi som en
positiv tillväxtfrämjande åtgärd.
Vi konstaterar att regeringen slagit till reträtt när det
gäller exempelvis praktikplatser och förordar en återgång till
ungdomspraktik och akademikerpraktik under en ny benämning,
arbetsplatsintroduktion. Vi accepterar åtgärden. Reträtten
gäller också ALU där regeringen inte fullföljer tidigare
beslutade neddragningar. Vi tycker också detta är bra.
Vi avvisar ett flyttbidrag liksom förslaget om pendlingsstöd.
Vi avvisar också nyproduktionsstödet för bostäder eftersom
byggsektorn måste stabiliseras på en nivå i balans med
efterfrågan. Dessutom innebär satsningen på ett
allergisaneringsprogram en stimulans till ökad sysselsättning
inom byggsektorn.
Sammantaget innebär den Kristdemokratiska politiken, med sin
betoning av tillväxtskapande åtgärder, att behovet av medel till
arbetsmarknadspolitiska åtgärder kommer att minska.
Propositionens lagförslag

Bilaga

Förslag till lag om arbetsplatsintroduktion
Förslag till lag om kommuners ansvar för ungdomar
Förslag till lag om fortsatt giltighet av lagen (1992:322)
om ungdomspraktikanter
Förslag till lag om ändring i lagen (1973:370) om
arbetslöshetsförsäkring
Förslag till lag om ändring i lagen (1973:371) om kontant
arbetsmarknadsstöd
Förslag till lag om upphävande av lagen (1989:484) om
arbetsmiljöavgift

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1
Propositionerna 4
Motioner 5
Utskottet 11
Inledning 11
Allmän bakgrund 11
Arbetsmarknadsläget 11
Arbetsmarknadspolitikens inriktning 14
Kvinnors arbetsmarknad 22
Uppföljning 24
Arbetsrätten 25
En allmän och obligatorisk arbetslöshetsförsäkring 26
A 1 Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader 26
Ett sammanhållet förvaltningsanslag 27
AMS tillsynsverksamhet m.m. 28
Medelsberäkning 29
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder 30
Ett flexibelt resursutnyttjande 30
Omfattningen budgetåret 1995/96 31
Tillfällig personalförstärkning 33
Personalförstärkning av arbetsförmedlingen i
invandrartäta områden 34
Informationsinsatser för invandrare 36
Åtgärder vid utförsäkring 36
En praktikåtgärd -- arbetsplatsintroduktion 37
Ändrade regler för starthjälp 40
Ett nytt pendlingsstöd 41
Utbildningsvikariat för småföretag 42
Kommunernas ansvar för ungdomar upp till 20 år 43
Datortek 46
Särskilda åtgärder för regional utveckling och
tillväxt 47
Förslag rörande rekryteringsstöd, beredskapsarbete och
utbildningsbidrag 48
Arbetsmarknadsutbildning m.m. 49
Otraditionella medel 52
Medelsanvisning på anslaget A 2 Arbetsmarknadspolitiska
åtgärder 52
A 7 Europeiska socialfonden 53
B Arbetslivsfrågor 54
B 3 Yrkesinriktad rehabilitering 54
B 5 Särskilda åtgärder för arbetshandikappade 55
Lönebidrag 55
Medelsanvisning på anslaget B 5 Särskilda åtgärder
för arbetshandikappade 56
B 6 Bidrag till Samhall Aktiebolag 57
Arbetslivsfonden 57
Hemställan58
Reservationer
1. Arbetsmarknadspolitikens inriktning (mom. 1), (m) 65
2. Arbetsmarknadspolitikens inriktning (mom. 1), (fp) 66
3. Arbetsmarknadspolitikens inriktning (mom. 1), (v) 68
4. Arbetsmarknadspolitikens inriktning (mom. 1), (mp) 69
5. Arbetsmarknadspolitikens inriktning (mom. 1),
(kds) 70
6. Arbetsrätten (mom. 5), (m) 71
7. Arbetsrätten (mom. 5, motiveringen), (v) 72
8. En allmän och obligatorisk arbetslöshetsförsäkring
(mom. 7), (m, fp) 73
9. Ett sammanhållet förvaltningsanslag (mom 8) (v) 73
10. Anslag till Arbetsmarknadsverkets
förvaltningskostnader (mom. 10), (v) 74
11. Stor flexibilitet m.m. (mom. 11) (m) 74
12. Stor flexibilitet m.m. (mom. 11), (kds) 75
13. Inriktningen av ALU (mom. 12), (m) 75
14. Inriktningen av ALU (mom. 12), (v) 76
15. Tillfällig personalförstärkning (mom. 13), (m) 76
16. Tillfällig personalförstärkning (mom. 13), (v) 77
17. Projekt i storstädernas invandrartäta områden (mom.
14), (v) 77
18. Lån till invandrare som vill starta egna företag (mom.
15), (mp) 77
19. Övriga åtgärder till förmån för invandrare (mom. 16),
mp) 78
20. Arbetsplatsintroduktion m.m (mom. 19), (m) 79
21. Arbetsplatsintroduktion m.m. (mom. 19), (fp) 79
22. Arbetsplatsintroduktion m.m. (mom. 19), (v) 80
23. Starthjälpen (mom. 20), (fp) 81
24. Starthjälpen (mom. 20), (mp, kds) 81
25. Pendlingsstöd (mom. 21), (m. mp, kds) 82
26. Utbildningsvikariat (mom. 22), (m) 82
27. Kommunernas ansvar för ungdomar (mom. 23), (m) 83
28. Kommunernas ansvar för ungdomar (mom. 23), (v) 83
29. Datortek (mom. 24), (m) 84
30. Datortek (mom. 24), (v) 84
31. Särskilda åtgärder för regional utveckling och
tillväxt (mom. 25), (m) 85
32. Särskilda åtgärder för regional utveckling och
tillväxt (mom. 25), (v) 85
33. Arbetsmarknadsutbildning m.m. (mom. 27), (m) 86
34. Personliga utbildningskonton (mom. 28), (m, fp,
kds) 87
35. Kompetensutvecklingsprogram m.m. (mom. 29), (v) 87
36. Otraditionella medel till verksamheten med Agenda 21
(mom. 32), (v) 88
37. Anslag till arbetsmarknadspolitiska åtgärder (mom.
33), (fp) 89
38. Anslag till arbetsmarknadspolitiska åtgärder (mom.
33), (v) 90
39. Utvidgning av målgruppen för lönebidrag (mom. 35),
(m) 90
40. Utvidgning av målgruppen för lönebidrag (mom. 35),
(mp) 91
41. Sänkning av den högsta ersättningsnivån för lönebidrag
(mom. 36), (fp) 91
42. Den högsta ersättningsnivån för lönebidrag hos ideella
organisationer (mom. 37), (v) 92
43. Anslag till särskilda åtgärder för arbetshandikappade
(mom. 38), (v) 93
44. Engångsvis besparing på Samhall och anslag till
koncernen (mom. 39), (fp, kds) 93
45. Engångsvis besparing på Samhall och anslag till
koncernen (mom. 39), (v) 94
Särskilda yttranden
1. Kartläggning och analys av kvinnors arbetsmarknad (mom.
3), (m) 95
2. Kartläggning och analys av kvinnors arbetsmarknad (mom.
3), (v) 95
3. Arbetsrätten (mom. 5), (c, fp, kds) 95
4. En allmän och obligatorisk arbetslöshetsförsäkring
(mom. 7), (c, kds) 96
5. Stor flexibilitet m.m. (mom. 11), (v) 96
6. Utförsäkringsåtgärd (mom. 18), (m) 96
7. Anslag till arbetsmarknadspolitiska åtgärder (mom. 33),
(m) 97
8. Anslag till arbetsmarknadspolitiska åtgärder (mom. 33),
(kds)97
Bilaga: Propositionens lagförslag99