Utskottet konstaterar inledningsvis att regeringens förslag
angående de grundläggande målen för regionalpolitiken, nämligen
målet om en uthållig tillväxt samt målen om rättvisa och
valfrihet innebär en vidareutveckling av den linje som utskottet
tidigare har stått för.
De motionssynpunkter som oppositionspartierna framfört rörande
mål och inriktning i regionalpolitiken kan delvis anses fylla ut
ramen i föreliggande proposition. Detta innebär att det
föreligger en betydande samsyn om de grundläggande målen i
regionalpolitiken.
I målet om en uthållig tillväxt innefattas även miljöaspekten.
Utskottet anser att de små och medelstora företagens
förutsättningar och förmåga att växa kommer att vara avgörande
för både tillväxt och sysselsättning och därmed även för en
differentierad arbetsmarknad.
Utskottet instämmer i regeringens linje för arbetet framöver:
lokala genomarbetade utvecklingsplaner kan ligga till grund för
en förnyad samhällsplanering, där statens resurser integreras
flexibelt i enlighet med lokala och regionala önskemål.
De mål och åtgärder för landsbygdsutveckling, som formulerades
i samband med proposition 1993/94:140 kvarstår oförändrade.
Företrädarna i utskottet för Moderata samlingspartiet följer
upp sin kommittémotion med en reservation.
Regional utveckling och olika samhällssektorer
Utskottet instämmer i regeringens syn på olika sektorers
betydelse för en god regional utveckling.
Motioner på bl.a. utbildnings- och forskningsområdena,
trafikområdet och det näringspolitiska området avstyrks av
utskottet med hänvisning till bl.a. strukturfondsprogrammen samt
pågående utredningar och den aviserade översynen av de
regionalpolitiska företagsstöden. Företrädarna i utskottet för
Moderata samlingspartiet, Vänsterpartiet, Miljöpartiet de gröna
och Kristdemokraterna fullföljer sina yrkanden i sakfrågor med
ett antal reservationer.
Regionalt utvecklingsarbete för tillväxt
Utskottet delar propositionens uppfattning att ett väl
förankrat strategiarbete i länen kan bidra till att bryta ner
sektorsgränserna och därmed öka effektiviteten i
utvecklingsarbetet.
Vidare avstyrker utskottet Riksdagens revisorers förslag
1994/95:RR2 beträffande regionala utvecklingsinsatser såvitt
avser beslutsunderlag, budgetfrågor, samfinansiering och
bidragsfloran, huvudmål för projektverksamheten samt regeringens
styrning gentemot länsstyrelserna.
Beträffande strukturfondsprogrammen avstyrker utskottet ett
antal motioner bl.a. med hänsyn till pågående programarbete.
Reservationer har avlämnats av Moderaterna och Vänsterpartiet.
Företagsinriktade åtgärder
Utskottet delar regeringens uppfattning att den verklighet där
de regionalpolitiska stöden skall fungera är under stark
förändring i ett antal avseenden. Mot denna bakgrund finner
utskottet det både naturligt och tillfredsställande att en
översyn av företagsstöden nu planeras inom regeringskansliet.
Enligt utskottet bör det inledningsvis nämnda målet för
regionalpolitiken vara vägledande också för den planerade
översynen. Företagsstöden måste vidare avvägas gentemot
satsningar på infrastruktur, kommunikationer, utbildning,
riskkapital etc. Utskottet instämmer i regeringens uppfattning
att möjligheterna till bättre samverkan mellan
regionalpolitiska, arbetsmarknadspolitiska och näringspolitiska
insatser bör belysas. Förenkling av regelverket liksom av de
olika områdesgränserna ingår naturligen i översynen. En
perspektivförskjutning mot ett underifrånperspektiv kommer att
krävas. Genom arbetet med strukturfondsprogram kommer nya
samverkansmetoder att utvecklas. Försöksverksamhet med ökad
samverkan mellan olika regionala organ skall bedrivas i några
län.
Översynen bör ha en bred ansats med öppenhet också för nya
frågor. Om det efterhand visar sig att utredningsfrågorna får en
allt större räckvidd anser utskottet att organisationen av
översynsarbetet bör vidgas.
Utskottet avstyrker ett antal motioner angående stöd och
stödområden med hänvisning till bl.a. den planerade översynen.
Beträffande lokaliseringsstöd, utvecklingsbidrag,
sysselsättningsbidrag, nedsatta socialavgifter, transportstöd
och Norrlandsfonden tillstyrker utskottet propositionens förslag
samt avstyrker motsvarande motionsyrkanden.
Företrädare i utskottet för Moderaterna och Folkpartiet
liberalerna har reserverat sig till förmån för sina
kommittémotioner.
Anslagsfrågor
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslag. Det
innebär att utskottet föreslår en sammanlagd medelsanvisning på
ca 4 243 miljoner kronor.
Reservation föreligger från Vänsterpartiet beträffande
anslagsmedlens disponering. Moderaterna reserverar sig till
förmån för sin kommittémotion vad gäller besparingsförslag
avseende selektiva företagsstöd.
Åtgärder i län och regioner
Avslutningsvis behandlar utskottet ett stort antal
motionsyrkanden om särskilda insatser i olika delar av landet.
Utskottet avstyrker de yrkanden som därvid framställs under
hänvisning till att motionernas förslag till insatser i första
hand bör prövas av de regionala organen.
Propositionerna
Budgetpropositionen
I proposition 1994/95:100 bilaga 11 föreslår regeringen
(Arbetsmarknadsdepartementet) under punkt C Regional utveckling,
i avvaktan på särskild proposition i ämnet, att riksdagen
1. godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder för
budgetåren 1997 och 1998 inom Regional utveckling som regeringen
förordar,
2. till Regional utveckling för budgetåret 1995/96 beräknar
ett anslag på 3 519 383 000 kr.
Proposition 1994/95:161
I propositionen föreslår regeringen
(Arbetsmarknadsdepartementet) att riksdagen
1. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen om
nedsättning av socialavgifter (1990:912),
2. godkänner det som regeringen förordar om målen för
regionalpolitiken (avsnitt 5),
3. godkänner det som regeringen förordar om lokaliseringsstöd
(avsnitt 9.2.1),
4. godkänner det som regeringen förordar om utvecklingsbidrag
(avsnitt 9.2.2),
5. godkänner det som regeringen förordar om
sysselsättningsbidrag (avsnitt 9.2.3),
6. godkänner det som regeringen förordar om nedsatta
socialavgifter (avsnitt 9.3.1),
7. godkänner det som regeringen förordar om transportstöd
(avsnitt 9.3.2),
8. godkänner det som regeringen förordar om Norrlandsfondens
finansiering m.m. (avsnitt 9.4),
9. till Lokaliseringsbidrag m.m. för budgetåret 1995/96
anvisar ett reservationsanslag på 450 000 000 kr,
10. att riksdagen till Regionala utvecklingsinsatser m.m. för
budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 1 988 625
000 kr,
11. medger att statlig kreditgaranti för lån till företag på
landsbygden och för lån till kommersiell service får beviljas i
sådan omfattning att det sammanlagda beloppet för utestående
garantier som beslutats efter den 1 juli 1985 uppgår till högst
290 000 000 kr,
12. till Täckande av förluster på grund av kreditgarantier
till företag på landsbygden m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar
ett förslagsanslag på 1 000 kr,
13. till Ersättning för nedsättning av socialavgifter för
budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 693 000 000 kr,
14. till Sysselsättningsbidrag för budgetåret 1995/96 anvisar
ett förslagsanslag på 300 000 000 kr,
15. till Transportstöd för budgetåret 1995/96 anvisar ett
förslagsanslag på 430 000 000 kr,
16. till Glesbygdsverket för budgetåret 1995/96 anvisar ett
ramanslag på 30 930 000 kr,
17. till Expertgruppen för forskning om regional utveckling
(ERU) för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 12 075 000
kr,
18. till Lokaliseringslån för budgetåret 1995/96 anvisar ett
reservationsanslag på 1 000 kr,
19. till Europeiska regionala utvecklingsfonden för budgetåret
1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 338 000 000 kr.
Propositionens lagförslag återfinns i bilaga 1 till
betänkandet.
Riksdagens revisorers förslag 1994/95:RR2
I Riksdagens revisorers förslag föreslås att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad revisorerna
anfört om beslutsunderlag,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad revisorerna
anfört om budgetfrågor,
3. som sin mening ger regeringen till känna vad revisorerna
anfört om bidragsflora och samfinansiering,
4. som sin mening ger regeringen till känna vad revisorerna
anfört om huvudmål för projektverksamheten,
5. som sin mening ger regeringen till känna vad revisorerna
anfört om styrning.
Motioner
Motioner väckta med anledning av proposition 1994/95:161
1994/95:A31 av Tom Heyman (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en utvärdering av transportstödets
effekter för industrin inom stödområdet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att den sjöfartspolitiska utredningen får
i uppgift att utreda hur konkurrensneutralitet mellan
transportslagen kan uppnås.
1994/95:A32 av Sten Svensson (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
översyn av de regionalpolitiska företagsstöden.
1994/95:A33 av Carl-Johan Wilson (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att -- med anledning av de delvis nya regler som gäller efter
Sveriges EU-inträde -- göra en samlad bedömning av hur
statsbidraget skall fördelas till länsstyrelserna, så att hänsyn
tas dels till tillgängliga EU-bidrag, dels till ambitionen att
främja tillväxt och satsa på småföretag.
1994/95:A34 av Sigge Godin m.fl. (fp, m, mp) vari yrkas att
riksdagen beslutar att Ångermanlandskusten inplaceras i
permanent stödområde 2.
1994/95:A35 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
regionalpolitiskt företagsstöd till pälsdjursuppfödning.
1994/95:A36 av Birgitta Gidblom (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om regionalpolitiskt företagsstöd till pälsdjursuppfödning.
1994/95:A37 av Bo Finnkvist m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att de norra delarna av Forshaga kommun
inplaceras i stödområde 2,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om nedsättning av sociala avgifter inom
Nyskoga församling,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av regionala utvecklingsmedel i
Värmlands län för de olika strukturfondsprogrammen och
gemenskapsinitiativen och för viktiga egna regionala
utvecklingsprojekt.
1994/95:A38 av Hans Andersson m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om
regionalpolitiska konsekvensbedömningar i enlighet med vad i
motionen anförts,
2. att riksdagen hos regeringen begär att mål och riktlinjer
kompletteras i enlighet med vad i motionen anförts,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om EU-medlemskapets konsekvenser,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om förnyad inriktning av regionalpolitiken,
5. att riksdagen beslutar om finansiering av tillfälligt
småföretagarstöd i enlighet med vad i motionen anförts,
6. att riksdagen hos regeringen begär förslag om "frilän" i
enlighet med vad i motionen anförts,
7. att riksdagen hos regeringen begär förslag om länsparlament
i enlighet med vad i motionen anförts,
9. att riksdagen hos regeringen begär förslag om återförande
av vattenkraftsvinster i enlighet med vad i motionen anförts.
1994/95:A39 av Lars-Erik Lövdén m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om regionalpolitiska insatser i Malmöområdet.
1994/95:A40 av Agneta Lundberg m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om inplacering av Ångermanlandskusten i
stödområde 2.
1994/95:A41 av Elver Jonsson m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om det avgörande i att mobilisera lokala
resurser,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om utbildningens betydelse för den regionala
utvecklingen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om kulturella insatser på landsbygden,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om småföretagens betydelse för landsbygdens
utveckling,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av en parlamentarisk utredning i
syfte att se över hela regionalpolitiken.
1994/95:A42 av Erik Arthur Egervärn m.fl. (c, s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att Jämtlands län bör utses till försökslän
avseende det regionalpolitiska utvecklingsarbetet.
1994/95:A43 av Sivert Carlsson (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om behovet av förlängd stödområdestillhörighet åtminstone till
1997-06-30 för kommunerna Högsby, Hultsfred, Vimmerby och
Västervik i Kalmar län.
1994/95:A44 av andre vice talman Görel Thurdin (c) vari yrkas
att riksdagen i enlighet med vad i motionen anförts beslutar att
Höga kustens glesbygdsområde inplaceras i permanent stödområde
2.
1994/95:A45 av Bengt Kronblad m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av förlängd stödområdestillhörighet
åtminstone till 1997-06-30 för kommunerna Högsby, Hultsfred,
Vimmerby och Västervik i Kalmar län.
1994/95:A46 av Kjell Ericsson (c) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av att Övre och Nedre Ulleruds församlingar i Forshaga
kommun införlivas i tillfälligt stödområde.
1994/95:A47 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en avveckling av regionalpolitiskt
företagsstöd till pälsdjursuppfödning.
1994/95:A48 av Barbro Johansson m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att anpassa de existerande
regionalpolitiska stödåtgärderna till kvinnligt företagande,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att sociala avgifter bör sänkas även inom
offentlig sektor i berörda kommuner,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att inrätta ett kommunalt
näringslivsbidrag,
4. att riksdagen i enlighet med vad som anförts i motionen
anslår 1 000 miljoner kronor för kommunalt näringslivsbidrag,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att utveckla telenätet i glesbygden,
6. att riksdagen anslår 500 miljoner kronor för att utveckla
telenätet i glesbygden.
1994/95:A49 av Per Unckel m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om mål för regionalpolitiken,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om stödområden,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om villkor för regional tillväxt och
utveckling,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om selektiva företagsstöd,
5. att riksdagen hos regeringen begär förslag på successiv
avveckling av de regionalpolitiska selektiva företagsstöden, i
enlighet med vad som anförts i motionen,
6. att riksdagen avslår regeringens förslag om
lokaliseringsstöd och utvecklingsbidrag,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om nedsättning av sociala avgifter,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om transportstödet,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om kommunikationer,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om villkoren för en kunskapsinsats för
regional utveckling,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om kvinnors arbetsmarknad,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om landsbygdsutveckling,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om inriktningen av de projekt som
medfinansieras tillsammans med EU:s strukturfonder,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om Norrlandsfonden,
15. att riksdagen godkänner inriktningen av de
besparingsförslag vad gäller selektiva företagsstöd i enlighet
med vad som anförts i motionen,
16. att riksdagen beslutar att anvisa ett nytt anslag på 100
000 000 kr för utbildning i enlighet med vad som anförts i
motionen.
Motioner från allmänna motionstiden 1995
1994/95:A228 av Maud Björnemalm m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om medel till försöksverksamhet med kvinnliga
rådgivare.
1994/95:A246 av Monica Green och Birgitta Johansson (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om kvinnors rätt till arbete och utveckling.
1994/95:A253 av Birthe Sörestedt m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om åtgärder för att främja arbete och
utbildning för kvinnor i Skåne,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om resurser till regionala resurscentra i
Skåne.
1994/95:A258 av Ingegerd Sahlström m.fl. (s) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att länsstyrelsen bör ges huvudansvaret
för att regionala utvecklingscentrum kommer till stånd.
1994/95:A271 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om regionalt kommissionsarbete för att stärka
respektive regions egen utvecklingskraft.
1994/95:A281 av Per Unckel m.fl. (m) vari yrkas
23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ytterligare besparingsutrymme för
budgetåret 1995/96 inom litt. C Regional utveckling.
1994/95:A287 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
31. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om regional utveckling.
1994/95:A401 av Stig Grauers m.fl. (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om geografisk avgränsning av EG:s 5b-målområden
för Bohuslän.
1994/95:A402 av Sivert Carlsson och Agne Hansson (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av förlängd
stödområdestillhörighet till minst den 30 juni 1997 för
kommunerna Högsby, Hultsfred, Vimmerby och Västervik i Kalmar
län.
1994/95:A403 av Agne Hansson och Sivert Carlsson (c) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en fortsatt hög ambitionsnivå i den
inhemska traditionella regionalpolitiska stödgivningen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ett regionalt ansvar för administrationen
av det regionalpolitiska stödet via EU:s strukturfonder.
1994/95:A404 av Rigmor Ahlstedt (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att begreppet skärgård ändras till
skärgårdskust omfattande öar såväl med som utan landförbindelse,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att förutsättningar för en god
samhällsservice ges.
1994/95:A405 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar om de riktlinjer för
regionalpolitiken som anförts i motionen,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om återföring av
vattenkraftsresurser till de regionalpolitiskt prioriterade
områdena,
3. att riksdagen till regionutveckling för budgetåret 1995/96
anslår 4 270 483 000 kr,
4. att riksdagen beslutar att omfördelning av uppkomna
reservationer på de regionalpolitiska anslagen endast får ske
efter riksdagens godkännande,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en kraftfull regionalpolitisk satsning på
informationsteknologin,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om anslutningsavgifter m.m. till
informationsteknologins s.k. motorvägar,
7. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att det inom
avreglerade områden blir möjligt att med avgiftssystem
säkerställa rimligt pris och service i alla delar av landet,
9. att riksdagen hos regeringen begär förslag om utökade
insatser för kvinnors företagande,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att arbetet med utländska
företagsetableringar i Sverige sker med regionalpolitiskt
beaktande,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om inriktningen av det regionalpolitiska
arbetet vad avser återflödet från EU:s strukturfonder,
13. att riksdagen hos regeringen begär en redovisning och
förankring av de geografiska aspekterna på det regionalpolitiska
återflödet från EU:s strukturfonder.
1994/95:A406 av Bo Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att ön Hven utses till ett mål 5b-område.
1994/95:A407 av Berit Andnor m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om landsbygdsturismens möjligheter som
försörjningskälla.
1994/95:A408 av Georg Andersson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om regionalpolitiska medel till kommunala
flygplatser i skogslänen.
1994/95:A409 av Sivert Carlsson och Agne Hansson (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av prioriterade åtgärder för att
öka sysselsättningen och minska arbetslösheten i Kalmar län.
1994/95:A410 av Birger Schlaug och Gudrun Lindvall (mp) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om slopandet av arbetsgivaravgifter för
åretruntföretag på Gotland,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om utvärdering.
1994/95:A411 av Inger Koch och Margareta E Nordenvall (m) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om bättre villkor för småföretagandet i
Stockholmsområdet,
1994/95:A412 av Ulla-Britt Hagström (kds) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärder för
Karlsborg.
1994/95:A413 av Dan Ericsson (kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att genom omfördelning mellan länen
tillföra projektet Tillskottet i Östergötland medel för fortsatt
verksamhet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att utse Östergötland som pilotregion för
arbetet med samordnade statliga stödinsatser för små företag.
1994/95:A414 av Roland Larsson (c) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär en utredning om hur staten genom
omlokaliseringar av egna verksamheter kan bidra till att minska
miljötrycket på storstäderna.
1994/95:A415 av Dan Ericsson (kds) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att vid förslag om statliga nedskärningar
som särskilt drabbar vissa regioner inrätta särskilda regionala
kommittéer,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om vikten av regional helhetssyn,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att tillsätta en särskild
utvecklingskommitté för Östergötland.
1994/95:A416 av Agne Hansson och Sivert Carlsson (c) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om utlokalisering av statlig verksamhet till
Kalmar län.
1994/95:A417 av Anita Persson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om arbetsmarknaden i Södermanland.
1994/95:A418 av Lisbeth Staaf-Igelström (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om projektverksamhet i utarbetande av EU:s
program inom målområdena 2, 3 och 4.
1994/95:A419 av Ola Sundell (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
uppförande och finansiering av ett teknik- och företagarhus i
Östersund.
1994/95:A420 av Barbro Andersson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om samarbete mellan Mälarregionen, sydvästra
Finland och Åland.
1994/95:A421 av Owe Hellberg m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att länsstyrelsens regelverk bör ändras så
att det ges möjlighet att stödja projekt längre än tre år,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att förändringen bör gälla projekt som
stöder kvinnlig företagsamhet, kooperativ företagsamhet och
produktutveckling hos småföretagare.
1994/95:A422 av Ann-Kristine Johansson (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att principen om partnerskapet vid
utnyttjande av EU:s strukturfonder även bör omfatta kooperation
och folkrörelser,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att EU:s strukturfonder bör användas för
utveckling av kooperation och social ekonomi.
1994/95:A423 av Eva Flyborg och Erling Bager (fp) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om nyetablering, utlokalisering eller
avknoppning av statliga styrelser, myndigheter eller verk.
1994/95:A424 av Sigge Godin (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om Västernorrlands läns utomordentligt svåra
läge,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om Västernorrlands behov av insatser för ett
mer differentierat näringsliv,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att en Västernorrlandsdelegation bör
tillsättas,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av en omprövning av EU:s
stödområdesindelning utefter Norrlandskusten.
1994/95:A425 av Bengt Kronblad m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av sysselsättning, projekt och
utvecklingsinsatser för Kalmar län.
1994/95:A426 av Christin Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att verka för att Svalövs kommun utses till
ett mål 5b-område.
1994/95:A427 av Anita Persson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om regionalpolitiska åtgärder i Södermanland.
1994/95:A428 av Lisbeth Staaf-Igelström m.fl. (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om sysselsättningsbefrämjande åtgärder i
Värmland.
1994/95:A429 av Helena Frisk (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
statens särskilda ansvar för orter där försvarsindustrin är
dominerande.
1994/95:A430 av Rune Berglund och Jörgen Persson (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om inplacering i stödområde 2 av Östersunds
och Krokoms kommuner avseende de församlingar som inte är
inplacerade i något stödområde.
1994/95:A431 av Erik Arthur Egervärn (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att inplacera Östersunds kommun och delar av
Krokoms kommun i stödområde 2.
1994/95:A432 av Sivert Carlsson och Agne Hansson (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av regionala och
arbetsmarknadsmässiga satsningar i Blekinge län.
1994/95:A433 av Isa Halvarsson m.fl. (fp, m, c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en politik för bättre arbetsmarknad i
Värmland.
1994/95:A434 av Marianne Andersson m.fl. (c, m, fp, kds) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om de små företagens behov av och tillgång
till ny informationsteknik,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om förstärkning av närings- och
utbildningspolitiken i stödregionerna,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att investera i infrastruktur.
1994/95:A435 av Sven Lundberg m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om de vattenkraftsproducerande regionernas
behov av riskkapital.
1994/95:A436 av Margareta E Nordenvall och Inger Koch (m) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att förbättra den bofasta
skärgårdsbefolkningens villkor,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att öar utan
fast landförbindelse klassificeras som glesbygd med högsta
stödnivå.
1994/95:A437 av Krister Örnfjäder m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förlängning av den tillfälliga
stödområdestillhörigheten för Västerviks, Vimmerbys, Hultfreds
och Högsbys kommuner.
1994/95:A438 av Roland Larsson m.fl. (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om åtgärder för en levande skärgård.
1994/95:A439 av Erik Arthur Egervärn (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om återförande av vinstmedel från
vattenkraftsproduktionen till bygder och län där vattenkraften
produceras.
1994/95:A440 av Anders Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om arbete inom kulturområdet och inom
arbetsmarknadspolitikens ram.
1994/95:A441 av Ingemar Josefsson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om närings- och arbetsmarknadsutvecklingen i
Stockholmsregionen.
1994/95:A442 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen i avvaktan på förslag avseende regional
utveckling i kompletteringspropositionen godkänner inriktningen
av de ökade satsningar som motionen förordar,
2. att riksdagen i avvaktan på förslag avseende regional
utveckling i kompletteringspropositionen till regional
utveckling för budgetåret 1995/96 beslutar om ett anslag på
3 000 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller
således 6 519 383 000 kr.
1994/95:A443 av Birgitta Carlsson (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att inplacera Karlsborgs kommun i
tillfälligt stödområde under ytterligare två år.
1994/95:A444 av andre vice talman Görel Thurdin (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om Västernorrlands läns utsatta läge,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av ökade medel till länen för
regional utveckling,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om utvecklingscheckar,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att länsstyrelserna fritt skall disponera
medel till sysselsättningsskapande åtgärder.
1994/95:A445 av Siv Holma (v) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär att konsekvenserna
granskas i en särskild utredning av hur EU:s regionalpolitik,
bolagisering, avreglering och åtstramning av offentlig
verksamhet påverkar den regionala balansen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om satsningar på infrastrukturen i
Norrbottens län där man särskilt beaktar kvinnors möjligheter
till utbildning, liv och arbete.
1994/95:A446 av Eva Persson Sellin och Jörgen Persson (s) vari
yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om regionalpolitiska medel för kulturell
verksamhet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om uppbyggnad av kulturlivet i skogslänen och
andra eftersatta områden,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om styrning av riskkapital till regioner med
speciella behov.
1994/95:A447 av Ulf Björklund och Inger Davidson (kds) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av ett samlat nationellt program
för den svenska landsbygdens utveckling,
3. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag att minska
anslaget till regionalpolitik med 751,1 miljoner kronor (18
mån.) och att därmed till regionutveckling för budgetåret
1995/96 beräkna ett anslag på 4 270 483 000 kr.
1994/95:A448 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas
1. att riksdagen godkänner de allmänna riktlinjer för
regionalpolitiken som anförts i motionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om Sveriges regionalpolitiska målsättningar i
EU,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ökad kommunal och regional självstyrelse
för ett ökat ansvar för den regionala utvecklingen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om inriktningen på landsbygdsutvecklingen,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en återbäring av skatten på elproduktion
till de vattenkraftsproducerande länen,
8. att riksdagen hos regeringen begär förslag om utökade
insatser för kvinnors företagande,
9. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag att
urholka regionalpolitiken med 751,1 miljoner kronor (18 mån.)
samt att till regionutveckling för budgetåret 1995/96 beräkna
ett anslag på 4 270 483 000 kr.
1994/95:A449 av Georg Andersson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om regionalpolitikens innehåll och utformning
för beaktande i samband med utarbetandet av förslaget till
framtida regionalpolitik.
1994/95:A450 av Bo Lundgren och Wiggo Komstedt (m) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om större tilldelning av anslag för regionala
utvecklingsinsatser till Kristianstads län.
1994/95:A451 av Lars Bäckström (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om inrättandet av en regional fond för
Fyrstadsregionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om finansiering av en Fyrstadsfond, bl.a.
genom de nationella medel som krävs för att möjliggöra
satsningar inom ramen för det föreslagna mål 2-stödet från EU,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om finansiering av en Fyrstadsfond genom
disponering av medel från Trygghetsfonden.
1994/95:A452 av Lars-Erik Lövdén m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om åtgärder i storstäderna.
1994/95:A453 av Nils-Erik Söderqvist m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av arbetsmarknadspolitiska
satsningar i Fyrstadsregionen.
1994/95:A454 av Peter Weibull Bernström (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att ön Ven i Landskrona kommun bör utses
vara mål 5b-område.
1994/95:A455 av Ingrid Skeppstedt (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om Sörmlands behov av medel för tillväxtfrämjande åtgärder för
regional utveckling.
1994/95:A456 av Christer Skoog m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om uppdrag till Glesbygdsverket.
1994/95:A457 av Agne Hansson (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Gotlands särskilda
utvecklingsbetingelser fortlöpande måste beaktas,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om sysselsättnings- och utvecklingsfrämjande
åtgärder för Gotland.
1994/95:A458 av Åke Gustavsson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om sysselsättningsförhållandena i Jönköpings
län.
1994/95:A459 av Sivert Carlsson och Agne Hansson (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att föra del av Nybro kommun, Kalmar län,
till målområde 5b.
1994/95:A460 av Roland Larsson (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att EU:s regionala stöd bör utnyttjas
fullt ut,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om kommunernas medverkan och inflytande över
programarbete och projekt.
1994/95:A461 av Rolf Kenneryd (c) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av inomregionala insatser i Halland.
1994/95:A462 av Roland Larsson (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att det sammanhängande skogsbygdsområdet mellan Östergötland,
Närke och Södermanland liksom det sydsvenska höglandet skulle
klassas som 5b-område.
1994/95:A463 av Kerstin Warnerbring m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om vikten av interregionalt samarbete mellan
regioner och nödvändiga förändringar avseende gränser för
samarbetet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om delfinansiering av projekt inom ramen för
INTERREG 2,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att sådan finansiering skall utgå inom
ramen för resp. sektorsslag.
1994/95:A464 av Kjell Ericsson (c) vari yrkas att riksdagen
beslutar om en medelstilldelning för regional utveckling i
Värmland som inte understiger innevarande års anslag.
1994/95:A465 av Monica Öhman m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av att Norrbotten ges erforderliga
förutsättningar för regional utveckling.
1994/95:A466 av Patrik Norinder (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om utnyttjande av EU:s stöd,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om konsekvensanalys för den regionala
fördelningen av olika stödformer,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om valfrihet och konkurrensneutralitet,
4. att riksdagen beslutar att det som benämns stödområden
fortsättningsvis skall benämnas utvecklingsområden, i enlighet
med vad som anförts i motionen,
5. att riksdagen beslutar att regionalpolitiska tillfälliga
stödområden inte skall omfatta kortare tid än tre år men
maximalt fem år i enlighet med vad som anförts i motionen,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om stödområdesindelning,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om effektivare stöd- och lånesystem,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om snabbare utbetalning av
sysselsättningsbidrag,
9. att riksdagen hos regeringen begär en redovisning av
transportstödets utformning och zonindelning i enlighet med vad
som anförts i motionen,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om landsbygdsutveckling.
1994/95:A467 av Birgit Friggebo m.fl. (fp) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om lokalisering av statlig verksamhet,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om jämställande av Stockholms skärgård med
övrig glesbygd.
1994/95:A468 av Birgitta Carlsson (c) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om inplacering av kommuner från Skaraborgs
län i målområdena 5b och 2.
1994/95:A469 av Lennart Brunander m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en strategi för landsbygdsutveckling som
ger likvärdiga förutsättningar i hela Sverige,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om vikten av en positiv utveckling av
landsbygden för att ta Sverige ur den ekonomiska krisen,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ett nerifrån och upp-perspektiv för att få
en bra lösning på vardagslivets infrastruktur,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av kommunala landsbygdsprogram för
att utveckla landsbygden.
1994/95:A470 av Sven Lundberg m.fl. (s) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om utnyttjande av utbildningsinstitutionerna
och riktade utbildningsinsatser för kvinnor i Västernorrlands
län,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om transportstöd och stödområdesindelningen i
Västernorrlands län,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om samhällets ansvar för utvecklingen av Ånge
kommun,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om lokaliseringen av utbildningen för den
civila biståndskåren.
1994/95:A471 av Dan Ericsson (kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ett vidgat skärgårdsbegrepp,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att skärgårdsområdena själva skall få
inflytande över hur stödmedel skall fördelas inom områdena.
1994/95:A472 av Karin Pilsäter och Conny Sandholm (fp) vari
yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om vikten av satsningar på modern
kommunikationsteknologi i skärgården,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om det regionalpolitiska EU-stödet.
1994/95:A601 av Nils Fredrik Aurelius och Leif Carlson (m)
vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär åtgärder för att
ändra kriterierna för EU-programmet INTERREG II så att de
omfattar även gränsregionalt samarbete över vatten.
1994/95:A807 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) vari yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om stöd till regionala centrum och
sammankoppling med nationella och internationella
nätverkscentrum.
1994/95:K224 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att höja EU:s sociala ambitioner och
därmed skapa en djupare "social dimension",
22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att familje- och medborgaraspekter får en
framträdande plats i EU.
1994/95:K630 av Johnny Ahlqvist m.fl. (s) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att prioritera interregionalt samarbete i
Östersjöregionen.
1994/95:Fi212 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas
36. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
3 000 000 000 kr utöver vad som föreslås i propositionen
skall anslås till regionalpolitiska ändamål i
tilläggspropositionen våren 1995.
1994/95:Kr610 av Ulf Björklund (kds) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om Mitthögskolans nyckelposition avseende
EU-målområde 6.
1994/95:Jo241 av Bengt Harding Olson m.fl. (fp) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om rättvis fördelning av EU:s strukturfonder
till målområdena 2 och 5b,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om rättvis fördelning av EU:s strukturfonder
till målområdena 3 och 4,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om rättvis fördelning av det regionala
utvecklingsanslaget.
Motioner väckta med anledning av proposition 1994/95:150
1994/95:Fi31 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en minskning av företagsstödet.
1994/95:Fi40 av Margit Gennser och Stig Rindborg (m) vari
yrkas
6. att riksdagen avslår regeringens förslag om ytterligare
medel för särskilda åtgärder för regional utveckling i enlighet
med vad som anförts i motionen,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om stöd till företag inkl. vissa regionala
stöd fram till år 2002.
Utskottet
Utskottet
Den regionala utvecklingen
Propositionen (s. 10--12)
Det finns betydande regionala skillnader mellan olika delar av
landet.
Strukturomvandlingen inom jord- och skogsbruket har lett till
att norra Sverige under lång tid drabbats av utflyttning, vilket
lett till en ogynnsam åldersstruktur. Även Bergslagen har
drabbats av en betydande utflyttning till följd av
strukturomvandling inom gruv-, järn- och stålindustrin. I södra
Sverige är Blekinge ett län som under en längre period haft
särskilt stora sysselsättningsproblem och en mycket svag
befolkningsutveckling.
Förutom strukturomvandlingen finns även andra faktorer som
leder till regionala skillnader.
Den aktuella utvecklingen innebär att storstadsregionerna haft
årliga befolkningsökningar som är betydligt större än de små och
mellanstora regionerna. Utflyttningen är störst från de
regionalpolitiska stödområdena. I de yngre åldersgrupperna
gäller generellt att kvinnorna flyttar i större omfattning än
männen.
Lågkonjunkturen har slagit hårt i hela landet.
Länsarbetsnämndernas senaste prognoser visar en fortsatt ökning
av antalet sysselsatta samtidigt med en minskning av antalet
sysselsatta inom offentlig sektor. Regioner med en hög andel
sysselsatta inom offentlig sektor samt inom den del av
tjänstesektorn som främst är inriktad mot hushållen kan komma
att beröras mer negativt än andra regioner. En positiv
utveckling väntas för exportsektorn och underleverantörer till
denna. Hemmamarknadsindustrins utveckling är mera osäker.
Inte bara informationsteknik och strukturfondsarbetet inom EU
utan alla sektorer har regionala dimensioner.
Mål och riktlinjer för regionalpolitiken m.m.
Propositionen (s. 13--15)
De övergripande målen för regionalpolitiken skall vara
uthållig tillväxt, rättvisa och valfrihet så att likvärdiga
levnadsvillkor skapas för medborgarna i hela riket.
Regionalpolitiken bidrar till sammanhållning och till att alla
regioner som ingår i nationalstaten Sverige bär upp landets
utveckling. En uthållig tillväxt främjas av att man tar till
vara befintliga resurser och bygger vidare på de naturliga
förutsättningarna. Vidare innebär målen att människor i olika
delar av landet skall ha en likvärdig standard. Valfriheten
skall göra det möjligt att bo och arbeta i olika delar av
landet.
Enligt propositionen bör det ekonomiska tillväxtmålet särskilt
lyftas fram. Regional balans främjar samhällsekonomisk tillväxt.
Det är viktigt att alla regioner får en väl differentierad
arbetsmarknad.
Regeringen anser att det är av yttersta vikt att insatserna
inom olika sektorer utformas och samordnas på ett sådant sätt
att de möjliggör en positiv utveckling i hela Sverige. Stat,
kommun och landsting måste samverka för att på bästa sätt
tillvarata samhällets resurser.
Det lokala initiativet och engagemanget är grundläggande.
Detta måste uppmuntras och stödjas. Lokala genomarbetade
utvecklingsplaner får en allt större betydelse. Ökad
decentralisering av resurser, ansvar och befogenheter ställer
större krav på samordning mellan de berörda aktörerna.
Kvinnokraften bör tas till vara bättre än i dag.
Resursknappheten innebär att resurserna måste koncentreras
till de mest utsatta regionerna. Den prioritering av målområden
som görs inom Europeiska unionen (EU), vilken kommer att tas upp
i det följande, kommer att genomsyra även den nationella
regionalpolitiken.
Enligt regeringen bör propositionen i denna del godkännas av
riksdagen.
Motioner
I kommittémotion A49 (yrk. 1, 12) instämmer Moderaterna i att
regionalpolitiken skall främja en uthållig ekonomisk tillväxt
genom att ta vara på befintliga resurser och bygga vidare på
naturliga förutsättningar för produktion. Varje region bör ha
möjlighet att utvecklas efter sina egna förhållanden och
möjligheter; regeringens mål om likvärdig standard i olika delar
av landet är inte realistiskt. För att underlätta regionernas
utveckling utifrån deras egna förutsättningar är
kunskapsaspekten viktigast. De statliga insatserna bör
koncentreras till de mest utsatta regionerna. Landsbygden är rik
på resurser som den själv måste ges möjligheter att utveckla.
Det är bl.a. angeläget att man underlättar boendet på landet.
Centern tar i motion A405 (yrk. 1) upp de nya hot och de nya
möjligheter som utvecklingen rymmer. Kommunikationer,
informationsteknik (IT), kvalificerad utbildning m.m. bidrar
till nya företagsidéer och hela landets välfärdsutveckling.
För att möjligheterna skall dominera måste det finnas ett
positivt samspel mellan lokal och central nivå.
Folkpartiet förordar i kommittémotion A41 (yrk. 1, 4) övergång
till en mobiliseringspolitik, där man satsar på den enskilda
människan och hennes förmåga till skapande. Tyngdpunkten ligger
i decentralisering, nyetableringar, småföretag och lokal
samverkan. Småföretagens betydelse för landsbygdens utveckling
betonas. För att möjliggöra sysselsättning och utkomst på
landsbygden är en differentierad arbetsmarknad nödvändig så att
båda makarna får arbete.
Vänsterpartiet anser i kommittémotion A38 (yrk. 1--2) att
regeringens formulering av målen i stort sett kan accepteras.
Dock bör miljöaspekten ges en tydligare markering under delmålet
"uthållig tillväxt". Vidare bör kvalitativa mål rörande
förstärkning av lokal och regional demokrati, regionernas
kulturella identitet m.m. tillföras. Regionerna bör göras mindre
sårbara. Motionärerna instämmer i att de regionalpolitiska
resurserna bör koncentreras till de mest utsatta regionerna. Vid
nedskärningar av socialförsäkringssystemet bör regionalpolitiska
konsekvensbedömningar göras. Sistnämnda synpunkt tas upp även i
partimotion A287 (yrk. 31).
Miljöpartiet förordar i motion A442 (yrk. 1) en inriktning mot
rättvisa och valfrihet. Oavsett ort skall det finnas samma
möjligheter att arbeta, utvecklas och få del av samhällets
resurser och service. Om en övergång till ett kretsloppssamhälle
skall vara möjlig behövs utveckling i stället för avveckling av
landsbygden. Såväl nedskärningarna som medlemskapet i EU
förstärker de regionala skillnaderna. Den svenska
regionalpolitiken måste därför förstärkas.
Kristdemokraterna anför i motion A448 (yrk. 1, 4) att ett
välfärdssamhälle kräver en samhällsekonomi i balans med
fungerande marknadsekonomi. Det goda samhället kräver också att
alla människor oavsett var de bor i landet har tillgång till
arbete, service och en god miljö. Arbetsmarknadspolitiken och
den ekonomiska politiken måste harmoniseras med
regionalpolitiken. En effektiv regionalpolitik kräver att
flaskhalsar motverkas i en konjunkturuppgång och minskar
sårbarheten i en nedgång. Landsbygdens resurser bör tillvaratas
och det ideella engagemanget stimuleras. Det är önskvärt att
kommunerna -- i samarbete med länsstyrelserna och
Glesbygdsmyndigheten -- får ett ökat ansvar och inflytande över
det regionalpolitiska stödet.
I motion A447 (yrk. 1) av Ulf Björklund och Inger Davidson
(kds) anförs att nya förutsättningar i form av byagrupper,
EU-anslutning och teknisk utveckling bör kunna utgöra bas för
ett samlat nationellt program för den svenska landsbygdens
utveckling.
Georg Andersson m.fl. (s) tar i motion A449 upp olika
förutsättningar för en framtida regionalpolitik. Tillväxt,
rättvisa och valfrihet är målen. Genom en bra utveckling i
landets alla regioner skapas också en god nationell tillväxt.
Regionala hänsyn måste byggas in i beslutsprocesserna inom de
olika samhällssektorerna, särskilt inom de sociala systemen. Det
regionalpolitiska stödet bör koncentreras till de områden som
har de största problemen.
Patrik Norinder (m) tar i motion A466 (yrk. 2, 3, 13) upp
olika inriktningsfrågor. Vid större förändringar i
transfereringssystemen bör konsekvenserna för den regionala
fördelningen redovisas. Bl.a. efterfrågas konsekvenserna för
regionerna av en framtida minskad sysselsättning i den
offentliga sektorn. Valfrihet -- bl.a. genom privata alternativ
vid sidan av de kommunala -- och konkurrensneutralitet
framhålls. Landsbygdens möjligheter måste tas till vara, bl.a.
genom de areella näringarna och turismen.
Lennart Brunander m.fl. (c) framhåller i motion A469 (yrk. 1,
2, 6) behovet av kommunala landsbygdsprogram med en strategi för
landsbygdsutveckling, som ger likvärdiga förutsättningar i hela
Sverige. En positiv utveckling av landsbygden -- bl.a. genom
annat boende och företagande än det som är kopplat till
lantbruket -- är viktig för Sveriges ekonomi.
Utskottets bedömning
Utskottet konstaterar inledningsvis att regeringens förslag
angående de grundläggande målen för regionalpolitiken, nämligen
målet om en uthållig tillväxt samt målen om rättvisa och
valfrihet, innebär en vidareutveckling av den linje som
utskottet tidigare har stått för.
De motionssynpunkter som oppositionspartierna nu framför
rörande mål och inriktning i regionalpolitiken kan delvis anses
fylla ut ramen i den nu föreliggande propositionen. Detta
innebär att det föreligger en betydande samsyn om de
grundläggande målen i regionalpolitiken.
Utskottet vill uttala sin tillfredsställelse över att målet om
en uthållig tillväxt betonas särskilt. I detta ligger att
växtkraften i hela landet skall tillvaratas. Utskottet delar
uppfattningen i propositionen att befintliga resurser och
naturliga förutsättningar skall utnyttjas. I målet om en
uthållig tillväxt innefattas även miljöaspekten. Utskottet står
fast vid den uppfattning som redovisades i betänkande
1994/95:AU11 från mars 1995. Utskottet uttalade där att "målet
om tillväxt inte får uppfattas som synonymt med rovdrift eller
missbruk av resurser i form av människor, miljö osv. Tillväxt är
grunden för en ekonomisk utveckling som ger människor arbete och
ökar välfärden. -- -- -- Målet om en uthållig ekonomisk tillväxt
kan enligt utskottets uppfattning även innefatta
kretsloppstanken." I denna fråga var utskottet enigt; även den
då avgivna reservationen från Moderaterna uttrycker denna
uppfattning.
Utskottet anser att de små och medelstora företagens
förutsättningar och förmåga att växa kommer att vara avgörande
för både tillväxt och sysselsättning. Att småföretagen kan växa
sig starka ger också möjligheter till en mer differentierad
arbetsmarknad, vilket är viktigt för både kvinnor och män. På
småföretagsområdet har regeringen bl.a. utökat ramen för lån
till kvinnliga företagare samt inrättat ett nytt anslag för
tekniköverföring till små och medelstora företag. Frågan om
riskkapitalavdrag bereds, företagsbeskattningen ses över och
kvittningsrätten för nyföretagare planeras att återinföras.
Ytterligare insatser planeras för kompetensutvecklingen inom
småföretagen (prop. 1994/95:150, bilaga 12).
Propositionens tanke att alla regioner kan bidra till landets
utveckling och att regional balans främjar den
samhällsekonomiska tillväxten är betydelsefull. Å andra sidan är
det också viktigt att se hur olika statliga åtgärder, bl.a.
avregleringar och bolagisering på olika områden, påverkar
regionerna. I det följande kommer regeringens förslag angående
en kartläggning på detta område att redovisas. Ett annat led i
detta arbete är regeringens direktiv till samtliga kommittéer
och särskilda utredare att redovisa regionalpolitiska
konsekvenser av sina förslag (dir. 1992:50). Utskottet vill i
detta sammanhang hänvisa till sitt regionalpolitiska betänkande
föregående år, där NUTEK-rapporten (B 1994:3) "Statsbudgetens
regionala fördelning" utförligt redovisas. En av slutsatserna i
rapporten talar för att regionalpolitiken måste vidgas från att
handla om "den lilla regionalpolitiken", dvs. de
regionalpolitiska anslagen, till att omfatta "den stora
regionalpolitiken", dvs. beslut inom andra politikområden, vilka
har en regional dimension.
Propositionen förklarar målen om rättvisa och valfrihet bl.a.
så att likvärdiga levnadsvillkor skapas för medborgarna i hela
riket. I de motioner där målen om rättvisa och valfrihet tagits
upp har några egentliga invändningar mot propositionen i denna
del inte framkommit. I ett par motioner redovisas synpunkten att
varje region är unik med sina för- och nackdelar och att det
därför är orealistiskt att tro att man kan åstadkomma likartade
förhållanden i alla regioner. Utskottet anser emellertid inte
att propositionen skall tolkas som att varje region skall ha
lika standard på alla områden. Enligt utskottets sätt att se är
innebörden i en "likvärdig standard" ett vidare begrepp som
också kan inrymma skillnader i olika avseenden. Utskottet har
ingen annan mening än motionärerna vad gäller uppfattningen att
varje region skall ha möjlighet att utvecklas efter sina egna
förhållanden och möjligheter. Vidare delar utskottet
uppfattningen i såväl propositionen som berörda motioner att de
regionalpolitiska resurserna bör koncentreras till de mest
utsatta regionerna.
Vidare har redovisats motionsönskemål på ett övergripande plan
om förstärkt regional och lokal demokrati, mobilisering av
lokala resurser samt ett ökat kommunalt ansvar för det
regionalpolitiska stödet. Motionerna, som ju delvis lades fram
under den allmänna motionstiden, får i viss mån svar genom den
inriktning som formuleras i propositionen. Bl.a. redovisas i
propositionen att det i dag finns många exempel på effektiv
nätsamverkan mellan lokal och regional nivå. (Frågor om regional
helhetssyn och regional demokrati m.m. kommer att tas upp i
avsnittet Regionalt utvecklingsarbete för tillväxt.) Vidare
anser regeringen att den lokala mobiliseringen är nödvändig för
landsbygd och glesbygd. Därför är det angeläget att stödja denna
verksamhet.
Utskottet instämmer i regeringens linje för arbetet framöver:
lokala genomarbetade utvecklingsplaner kan ligga till grund för
en förnyad samhällsplanering, där statens resurser integreras
flexibelt i enlighet med lokala och regionala önskemål. Det är
fråga om ett verkligt underifrånperspektiv, som leder till ökad
decentralisering av resurser, ansvar och befogenheter men som
också ställer krav på samordning, helhetssyn och samverkan
mellan de olika nivåerna och aktörerna. För att en sådan
utveckling skall få fastare konturer återstår dock ett stort
arbete. Som utskottet kommer att redovisa i det följande
aviserar regeringen en översyn av de regionalpolitiska
företagsstöden och i samband därmed försöksverksamhet med ökad
samverkan vid stödgivningen mellan olika regionala organ i några
län.
Vid sidan av den betydande samsyn om målen för
regionalpolitiken, som just redovisats, kan utskottet notera att
det föreligger en osäkerhet om vilka delar som bör ingå i en
effektiv regionalpolitik. Såväl i propositionen som i motionerna
berörs de olika förändringsfaktorer som påverkar
regionalpolitikens funktionssätt. Utskottet ser mot denna
bakgrund positivt på den aviserade översynen av företagsstöden,
vars uppdrag kommer att redovisas och diskuteras utförligt under
avsnittet Företagsinriktade åtgärder.
I den nu föreliggande propositionen föreslås inte några nya
mål eller åtgärder för landsbygdsutveckling. De åtgärder som
formulerades i samband med föregående års regionalpolitiska
proposition 1993/94:140 kvarstår därför. De av utskottet
diskuterade målen bör naturligtvis gälla även landsbygden. Att
landsbygdens resurser skall tas till vara förefaller utskottet
snarast vara en självklarhet. Utskottet utesluter emellertid
inte att såväl arbetet i samband med EU:s strukturfonder (i
första hand mål 5b) som den föreslagna översynen kan komma att
innebära förändringar i framtiden.
Kvinnornas roll i regionalpolitiken, vilken tas upp i
propositionens inriktningsavsnitt, kommer utskottet att behandla
i avsnittet Regional utveckling och olika samhällssektorer m.m.
Beträffande den nuvarande medelsarsenalen och prioriteringarna
i regionalpolitiken skiljer sig uppfattningarna åt; detta kommer
att redovisas under de olika rubrikerna i det följande.
Utan att i detalj gå in på samtliga de spörsmål som tagits upp
i motionerna kan utskottet konstatera att det föreligger en
betydande samsyn om målen för regionalpolitiken. Aktuella
yrkanden i motionerna A38 (v), A41 (fp), A49 (m), A287 (v), A405
(c), A442 (mp), A447 (kds), A448 (kds), A449 (s), A466 (m) och
A469 (c) bör inte påkalla någon riksdagens åtgärd. Därmed
föreslår utskottet att riksdagen godkänner propositionen i denna
del och avslår upptagna motionsyrkanden.
Nya möjligheter genom medlemskapet i Europeiska unionen
Propositionen (s. 16)
Sveriges medlemskap i den Europeiska unionen innebär att nya
samarbetsmönster kan byggas upp inom ramen för strukturfondernas
olika målområden. Traditionella läns- och kommungränser
överskrids och nya kontaktvägar utvecklas mellan regioner,
regering och EU-kommissionen. Vidare tillförs nya resurser;
drygt 1 miljard kronor kommer att gå till programmen för
målområdena 2, 5b och 6, dvs. de mest utsatta regionerna.
Målområdena 2 och 5b kommer också att beröras av
gemenskapsinitiativen samt verksamhet enligt målen 3, 4 och 5a.
Sammantaget innebär detta en kraftig förstärkning av
regionalpolitiken som mer än väl uppväger besparingen på 244
miljoner kronor per år i den nationella regionalpolitiken.
Enligt regeringen bör det regionala och lokala inflytandet
vara starkt vid fördelningen av medel från EU:s strukturfonder.
Motioner
Vänsterpartiet ifrågasätter i motion A38 (yrk. 3) den positiva
tolkning av de regionalpolitiska konsekvenserna som regeringen
framför. Oklarheter råder om strukturfondsprogrammens slutliga
utformning samt medfinansieringen.
Kristdemokraterna anför i motion A448 (yrk. 2) att Sverige bör
påverka utformningen av EU:s regionalpolitiska stöd så att dess
syfte inom EU-länderna blir att ge alla människor, oavsett var
de bor, tillgång till arbete, service och en god miljö.
Vidare framhåller Kristdemokraterna i motion K224 (yrk. 21,
22) att EU:s sociala ambitioner bör höjas samt att familje- och
medborgaraspekter får en framträdande plats i EU. Den sociala
dimensionen bör ge människan och familjen frihet att välja så
att socialt ansvar och personlig utveckling kan förenas.
Utskottets bedömning
Enligt utskottets uppfattning är de oklarheter angående
strukturfondsprogrammen och medfinansieringen som påtalas i
motion A38 (yrk. 3) en realitet, som man får räkna med i ett
begynnelseskede. Vartefter strukturfondsprogrammen färdigställs
och frågorna om medfinansiering löses kommer nya erfarenheter
att vinnas, vilka kan tas till vara i det fortsatta arbetet.
Något tillkännagivande till regeringen om en alltför positiv
tolkning av de regionalpolitiska konsekvenserna av
EU-medlemskapet anser utskottet inte vara motiverat. Motion
A38 (v) avstyrks därmed i aktuell del.
Frågor hur Sverige skall påverka EU:s ambitioner och stöd
har tagits upp i Kristdemokraternas motioner A448 (yrk. 2) och
K224 (yrk. 21 och 22). Utskottet vill i detta sammanhang nämna
Ds-betänkandet Samsyn och alliansförmåga (Ds 1995:21) där
möjligheterna till påverkan av EU:s beslutsprocess analyseras.
När det gäller att påverka att en viss fråga tas upp till
behandling inom kommissionen ökar, enligt Ds-betänkandet,
möjligheterna till framgång om svenska företrädare för
myndigheter, näringsliv, organisationer etc. talar samstämmigt.
För att en svensk "samsynsprocess" skall kunna utvecklas
förordas i Ds-betänkandet att det inrättas ett forum i form av
ett EU-institut i Sverige, där företrädare för regeringen,
myndigheter, forskarvärlden, näringslivet, regionala
intressenter samt intresseorganisationer kan mötas och skapa ett
svenskt handlingsalternativ.
Utskottet konstaterar att frågan om de svenska möjligheterna
att påverka EU:s beslutsprocess i ett tidigt skede är
aktualiserad i regeringskansliet. Därmed avstyrker utskottet
motionerna A448 (kds) och K224 (kds) i aktuella delar.
Regional utveckling och olika samhällssektorer m.m.
Propositionen (s. 26)
Utformningen och inriktningen av politiken inom en rad
samhällssektorer, den stora regionalpolitiken, har enligt
regeringens bedömning betydelse för utvecklingen i landets olika
delar.
Den statliga politiken inom flera sektorer har de senaste åren
genomgått stora förändringar i fråga om styrning, finansiering
m.m. Ett flertal bolagiseringar, privatiseringar och
avregleringar har genomförts.
Regeringen avser därför att kartlägga och analysera de
regionala konsekvenserna av de senaste årens förändringar i den
statliga sektorn. Kartläggningen skall bl.a. belysa hur
verksamheten, servicen och tillgängligheten påverkats inom några
sektorer som utsatts för stora förändringar. Arbetet skall ge
underlag för en bedömning av i vad mån förutsättningarna
förändrats för att nå de regionalpolitiska målen. Regionala
konsekvenser av bolagiseringar, privatiseringar och
avregleringar skall sammanställas och bedömas.
Allmänna utgångspunkter
Motioner
Centern vill i partimotion A405 (yrk. 7) att riksdagen hos
regeringen begär förslag om ett avgiftssystem inom det
avreglerade området som gör det möjligt att säkerställa en
rimlig prisnivå och service i alla delar av landet.
I motion A445 (yrk. 1) av Siv Holma (v) påpekas att det saknas
en djupare analys av hur EU:s regionalpolitik, avreglering av
verksamheter, bolagisering och privatisering av
samhällsfunktioner samt åtstramning av offentlig verksamhet
påverkar den regionala balansen. Motionären begär att
konsekvenserna av detta granskas i en särskild utredning.
Christer Skoog m.fl. (s) framför i motion A456 följande. Ombud
för Tipstjänst riskerar genom rationaliseringsförslag att
försvinna. Motionärerna vill med anledning härav att
Glesbygdsverket ges i uppdrag att göra en konsekvensanalys med
helhetsbedömning sett ur samhällets totala perspektiv och att
föreslå nödvändiga åtgärder i sammanhanget.
Utskottets bedömning
Utskottet noterar att regeringen har för avsikt att kartlägga
och analysera de regionala konsekvenserna av de senaste årens
förändringar i den statliga sektorn. Arbetet skall utgöra
bedömningsunderlag av i vad mån förutsättningarna förändrats för
att nå de regionalpolitiska målen. Regionala konsekvenser av
bolagiseringar, privatiseringar och avregleringar skall
sammanställas och bedömas. Med hänvisning till vad som anförts
avstyrker utskottet motionerna A405 (c) och A456 (s) i berörda
delar.
Det är enligt utskottets mening för tidigt att redan nu kunna
dra några slutsatser av hur regionalpolitiken kan komma att
påverkas av EU-medlemskapet. Med anledning av förslaget i motion
A445 konstaterar utskottet att regeringen har ansett det viktigt
att forskningsmässigt följa upp och analysera konsekvenserna
av EU-medlemskapet i ett regionalt/regionalpolitiskt
perspektiv. Syftet med förslaget i motion A445 (v) får med
anledning av detta anses tillgodosett, och motionen avstyrks i
berörd del.
Kvinnornas roll
Motioner
Centern framför i motion A405 (yrk. 9) att de särskilda
insatser som görs för kvinnor i det regionala utvecklingsarbetet
skall stimuleras genom speciellt avsatta resurser. Motionärerna
anser att riksdagen hos regeringen skall begära förslag om
utökade insatser för kvinnors företagande.
Kristdemokraterna framför i partimotion A448 (yrk. 8) samma
yrkande.
Moderaterna understryker i kommittémotion A49 (yrk. 11) bl.a.
vikten av att kvinnors engagemang och kunskapsutveckling inom
turism och närliggande servicegrenar tas till vara. Man önskar
ett tillkännagivande om kvinnors arbetsmarknad.
Miljöpartiet förordar i kommittémotion A48 (yrk. 1) att ett
särskilt direktiv för regionalpolitiken bör utgå med kravet att
de regionalpolitiska åtgärderna riktas mot kvinnligt företagande
i stödområdet. Ett tillkännagivande om att de existerande
regionalpolitiska stödåtgärderna skall anpassas till kvinnligt
företagande önskas.
Ingbritt Irhammar m.fl. (c) anser i motion A807 (yrk. 7) att
regionala centra för utveckling av kvinnors affärskompetens
måste stödjas och kopplas samman med nationella och
internationella nätverkscentra.
Maud Björnemalm m.fl. (s) föreslår i motion A228 att medel
ställs till Länsstyrelsens i Örebro län förfogande för att
bedriva en treårig försöksverksamhet med kvinnliga lokala
rådgivare i samtliga tolv kommuner i länet. Man beräknar den
totala kostnaden härför till 18 miljoner kronor.
I motion A246 av Monica Green och Birgitta Johansson (s)
framhålls kvinnors lika rätt till bl.a. kompetensutveckling i
sitt yrke och lika rätt till det goda arbetet. Motionärerna
önskar ett tillkännagivande härom.
Ingegerd Sahlström m.fl. (s) anser i motion A258 (yrk. 6) att
det regionalt bör inrättas utvecklingscentrum där en av
uppgifterna är att stödja kvinnor som vill starta företag samt
att länsstyrelserna i varje län bör ges huvudansvaret för att
dessa kommer till stånd.
Utskottets bedömning
Regeringens uppfattning om det viktiga i att kvinnorna
uppmärksammas i regionalpolitiken delas av utskottet. I
motionerna A405 (yrk. 9) och A448 (yrk. 8) begärs förslag om
utökade insatser för kvinnor. Krav om att existerande
stödåtgärder skall riktas mot kvinnor framförs i motion A48
(yrk. 1), och i motion A49 (yrk. 11) understryks vikten av att
kvinnors engagemang och kunskapsutveckling inom näringslivet tas
till vara. Utskottet är av samma uppfattning som regeringen att
länsstyrelserna bör ha ett stort ansvar för att bl.a. kvinnor
skall kunna göra sig gällande i regionalpolitiken.
Länsstyrelserna har inom ramen för regional projektverksamhet
möjlighet att finansiera och stödja kvinnors företagande. NUTEK
skall bl.a. verka för att rådgivning lämnas av kommuner och
regionala utvecklingsfonder till kvinnor som vill starta eget
samt underlätta för kvinnors företagande genom
företagsutbildning m.m. I landets kommuner finns det i dag
totalt ca 50 rådgivare/projektledare. Genom EU:s strukturfonder
kommer regionalpolitiken att tillföras nya resurser. Utskottet
vill i detta sammanhang erinra om att ett av målen inom
näringspolitiken bör vara att få fler kvinnliga företagare och
därmed bättre kunna utnyttja möjligheterna till utveckling och
tillväxt. Mot bakgrund härav avstyrker utskottet motionerna A48
(mp), A49 (m), A405 (c) och A448 (kds) i här aktuella delar.
Motionerna A807 (yrk. 7) och A258 (yrk. 6) tar upp behovet av
regionala utvecklingscentra för kvinnor. I motion A228 föreslås
försöksverksamhet med kvinnliga rådgivare. Utskottet har
inhämtat att sedan september år 1994 bedrivs det verksamhet vid
ett Nationellt resurscentrum för kvinnor beläget i
Stockholm. I sex län har det inrättats regionala resurscentra
för kvinnor, och i elva län är sådana under planering. Utskottet
vill i detta sammanhang påpeka att länsstyrelserna skall avsätta
resurser för att medverka i att regionala resurscentra för
kvinnor bildas. Länsstyrelsen har även möjlighet att via
länsanslaget göra insatser för kvinnor. I den utvecklingsplan
för mål 6-området som utarbetats ingår som ett delprogram stöd
till kvinnliga kompetenscentra och nätverk. Motionerna A228
(s), A258 (s) och A807 (c) avstyrks i berörda delar.
I motion A246 framhålls kvinnors rätt till bl.a. arbete och
kompetensutveckling. Utskottet har i olika sammanhang (senast
i bet. 1994/95:AU15) under de senaste åren framhållit vikten
av att frågor om kvinnors arbetsmiljö och arbetsförhållanden
noga följs. Utskottet vill även peka på utvecklingsprogrammet
Alfa-Q i Arbetslivsfondens regi med inriktning på bl.a.
kvinnors arbetsmarknad. Dessutom pågår ett flertal utredningar
som i skilda delar arbetar med kvinnors arbetsmarknad, t.ex.
Arbetsmarknadspolitiska kommittén (A 1994:01). För att stödja
kvinnors utveckling vill utskottet erinra om att länsstyrelserna
har möjlighet att företa insatser inom ramen för länsanslaget.
Utskottet har i sitt betänkande 1994/95:AU15 föreslagit ett
tillkännagivande angående behovet av en kartläggning och analys
av kvinnors arbetsmarknad.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion
A246 (s).
Utbildning och forskning
Motioner
Moderaterna anser i motion A49 (yrk. 10) att betydande delar
av dagens regionalpolitik bör ersättas med en målmedveten
satsning på kunskap. Den insats som motionärerna förordar bör
byggas upp från grundskolan till och med den högre utbildningen.
Inslag av vidareutbildning och kunskapsspridning inom
högteknologiska områden från universitet till företag skall
finnas.
I samma motion (yrk. 16) föreslår Moderaterna att ett nytt
anslag för utbildningssatsningar inrättas för budgetåret 1995/96
och begär att riksdagen anslår 100 000 000 kr till detta.
Folkpartiet understryker i kommittémotion A41 (yrk. 2)
utbildningens betydelse för den regionala utvecklingen.
Motionärerna framhåller distansutbildning som en metod som kan
ge fler människor tillgång till högre utbildning,
vidareutbildning och fortbildning.
Utskottets bedömning
Utskottet noterar att de senaste åren har kunskaps- och
kompetensutveckling utgjort ett allt viktigare inslag i
regionalpolitiken. Vidare utgör omfattande insatser för
utbildnings- och kompetenshöjning en viktig del i regeringens
handlingsprogram för tillväxt, sysselsättning och välfärd.
Sverige kommer mellan åren 1995 och 1999 att tillföras medel
från EU:s strukturfonder, varav en viss del inom
strukturfondsprogrammen kan användas till utbildning och
kompetensutveckling av t.ex. arbetskraft.
Utskottet vill även hänvisa till den av regeringen nyligen
tillsatta utredningen Distansmetoder inom utbildningen (dir.
1995:69), vars huvuduppgift är att föreslå en strategi som
långsiktigt främjar utvecklingen i hela landet av de möjligheter
till distansutbildning som den moderna informationstekniken
erbjuder.
Med hänvisning till det anförda anser utskottet inte att det
för närvarande erfordras något uttalande av riksdagen med
anledning av här behandlade frågor. Ställningstagandet innebär
att utskottet inte heller kan ställa sig bakom kravet i
motion A49 om 100 000 000 kr till utbildningssatsningar.
Motionerna A41 (fp) och A49 (m) avstyrks sålunda i aktuella
delar.
Kommunikationer och transporter
Motioner
Moderaterna framhåller i motion A49 (yrk. 9) betydelsen av
kommunikationsmöjligheter som förutsättning för tillväxt och
regional utveckling i hela landet. Motionärerna framhåller bl.a.
vikten av förbättrad bärighet av vägar för att förbättra
näringslivets förutsättningar i de ytstora regionerna och
järnvägsnätets och snabbtågens betydelse för godstransporter och
sammanbindning av lokala marknader. En fortsatt liberal
trafikpolitik garanterar att kommunikationerna utvecklas och
förbättras samt ger ökad konkurrens enligt motionärerna.
I en fyrpartimotion A434 (yrk. 3) av Marianne Andersson m.fl.
(c, m, fp, kds) påpekas betydelsen av utbyggnaden av
infrastruktur, vilket även innebär utbyggnad av s.k.
elektroniska motorvägar. Det efterlyses ökade investeringar i
vägar, hamnar och flygplatser. Motionärerna önskar ett
tillkännagivande om investeringar i infrastruktur.
Tom Heyman (m) anser i motion A31 (yrk. 2) att den
sjöfartspolitiska utredningen genom tilläggsdirektiv bör få i
uppgift att utreda hur konkurrensneutralitet skapas mellan olika
transportslag.
Lennart Brunander m.fl. (c) introducerar i motion A469 (yrk.
5) begreppet "vardagslivets infrastruktur" som ett uttryck för
ett underifrånperspektiv på samhällsplanering och
samhällsfunktioner. Motionärerna anser det viktigt att ta till
vara människors vilja att medverka och påverka.
I motion A408 av Georg Andersson m.fl. (s) betonas den
regionalpolitiska betydelse som flyget har för skogslänens
utvecklingsmöjligheter. Motionärerna anser att regeringen bör
planera för ett tillskott om minst 15 miljoner kronor av
regionalpolitiska medel som kompensation för den i
budgetpropositionen (prop. 1994/95:100, bilaga 7) föreslagna
reduktionen av anslaget C 2.
Utskottets bedömning
Utskottet delar motionärernas uppfattning om vikten av en
fungerande infrastrukturs betydelse för regional tillväxt och
utveckling. Utskottet instämmer med propositionen att vid en
översyn av företagsstöden måste bl.a. beaktas tillgången till
och förbättringar av olika former av infrastrukturella
förutsättningar och kommunikationer av olika slag. Utskottet som
delar regeringens uppfattning om behovet av översyn avstyrker
motionerna A49 (m) och A434 (c, m, fp, kds) i berörda delar.
I avsnittet Mål och riktlinjer för regionalpolitiken m.m. har
utskottet instämt med regeringen angående betydelsen av lokal
förankring och att samhällsmedborgarnas engagemang tas
till vara. Förslaget i motion A469 (c) får anses tillgodosett
och avstyrks i berörd del.
I sitt av riksdagen godkända betänkande (1994/95:TU20, rskr.
318) anslöt sig trafikutskottet till regeringens bedömning vad
avser medelstilldelningen under anslaget C 2.
Arbetsmarknadsutskottet finner inte anledning med hänsyn till
det svåra statsfinansiella läget att tillstyrka
regionalpolitiska medel till kommunala flygplatser i
skogslänen som kompensation för den reduktion av anslaget som
genomförts. Följaktligen avstyrks motion A408 (s).
Regeringen beslutade i december 1994 att tillsätta en
parlamentarisk kommitté -- Kommunikationskommittén -- som enligt
sina direktiv (dir. 1994:140) bl.a. skall analysera vilka
åtgärder som krävs för att på ett bättre sätt än i dag
integrera sjöfart, luftfart och informationsteknik med
landtransportssystemet. Inom ramen för denna utredning bör
förslaget i motion A31 (m) kunna beaktas, och utskottet
avstyrker följaktligen motionen i denna del.
IT och nätverk
Motioner
Centern understryker i motion A405 (yrk. 5) det viktiga i
likvärdig och god tillgång till informationsteknikens
möjligheter för glesbygd och småföretag och vill ha ett
tillkännagivande om en kraftfull regionalpolitisk satsning på
informationsteknik.
I samma motion (yrk. 6) framhåller Centern att det gäller att
fortsätta med projekt med inriktning på ny och anpassad teknik
och att Telia i dessa avseenden, vad avser tillgänglighet,
anslutningskostnader och teknikutveckling, tar ett regionalt
ansvar. Motionärerna önskar ett tillkännagivande om
anslutningsavgifter m.m. till informationsteknikens s.k.
motorvägar.
Miljöpartiet vill i motion A48 (yrk. 5) satsa resurser för att
skynda på utvecklingen av telekommunikationer i stödområdet och
i glesbygden. Det är, enligt motionärerna, mycket viktiga
insatser för att glesbygden skall ha möjlighet att konkurrera på
lika villkor om de nya jobb som skapas i tjänstesektorn.
I samma motion (yrk. 6) begär Miljöpartiet att 500 miljoner
kronor anslås till utvecklingen av telenätet i glesbygden.
Marianne Andersson m.fl. (c, m, fp, kds) betonar i motion A434
(yrk. 1) vikten av att de små företagens behov av och tillgång
till ny informationsteknik beaktas. För att säkra en sådan
utveckling bör enligt motionärerna utbildningsinsatser stödjas.
Utskottets bedömning
Utskottet delar uppfattningen i motion A405 (yrk. 5) att
tillgång till informationsteknik och telekommunikationer är
av vikt för hela samhällets och de enskilda regionernas
utveckling. Regeringen fattade i januari 1995 beslut om förnyat
uppdrag (dir. 1995:1) åt den föreliggande IT-kommissionen (JU
1994:05). Kommissionen bör enligt sitt uppdrag följa
nätutbyggnaden och föreslå lämpliga åtgärder vad avser den
fysiska infrastrukturen. Genom de strukturfondsprogram som
håller på att utarbetas öppnas nya möjligheter -- inte minst
ekonomiska -- till förstärkning av bl.a. den teknologiska
infrastrukturen. Förslaget i motion A405 (c) avstyrks därmed av
utskottet såvitt avser tillkännagivande om en kraftfull
regionalpolitisk satsning på informationsteknik.
Motion A405 (yrk. 6) tar upp bl.a. Telias regionala ansvar och
anslutningsavgifter till informationsteknikens s.k. motorvägar.
500 miljoner kronor vill motionärerna i motion A48 (yrk. 5 och
6) anslå till utveckling av telekommunikationerna i
glesbygden. I den av regeringen aviserade översynen av de
regionalpolitiska företagsinriktade insatserna ingår även den
moderna informationsteknikens betydelse för regionalpolitiskt
prioriterade regioners utveckling. Ytterligare en aspekt som
framhålls i propositionen är vikten av att kostnaderna för olika
teletjänster kan utjämnas över landet. I detta sammanhang vill
utskottet också erinra om att det regionalpolitiska ansvaret
inom teleområdet är fastlagt genom Telelag (1993:597). Några
ytterligare medel till utveckling av telekommunikationer är
utskottet inte berett att föreslå. Enligt sina direktiv (dir.
1995:1) skall IT-kommissionen lämna förslag till åtgärder som
främjar användningen av informationsteknik med särskild
inriktning på företagande och arbetsliv samt utbildning och
kompetensutveckling. Utskottet finner förslagen i motionerna A48
(mp) och A405 (c) i väsentlig del tillgodosedda. De avstyrks
följaktligen i berörda delar.
Utskottet anser att frågan om småföretagares behov av och
tillgång till ny informationsteknik är mycket viktig. Under
avsnittet Mål och riktlinjer för regionalpolitiken har utskottet
berört de insatser som gjorts och planeras för bl.a.
kompetensutveckling inom småföretagen. Utskottet finner att
någon ytterligare åtgärd med anledning av motion A434 (c, m, fp,
kds) inte är erforderlig, och motionen avstyrks i aktuella
delar.
Näringslivsfrågor
Motioner
Centern yrkar i motion A405 (yrk. 10) att i arbetet med
utländska företagsetableringar i Sverige måste ingå att särskilt
beakta den regionala utvecklingen.
Miljöpartiet förespråkar i motion A48 (yrk. 3) att ett
kommunalt näringslivsbidrag inrättas. Bidraget skall utgå till
kommunerna inom de s.k. mål 2- och mål 6-områdena. Miljöpartiet
vill anslå 1 000 miljoner kronor för budgetåret 1995/96 till
detta ändamål (yrk. 4).
I fyrpartimotion A434 (yrk. 2) av Marianne Andersson m.fl. (c,
m, fp, kds) vill motionärerna höja företagarkompetensen genom
förstärkning av närings- och utbildningspolitiken i
stödregionerna, vilket på sikt kan leda till en gynnsammare
utveckling.
Eva Persson Sellin och Jörgen Persson (s) anser i motion A446
(yrk. 7) att det skall ske en styrning av riskkapital till
regioner med speciella problem som skogslänen.
Utskottets bedömning
Utskottet tar först upp motion A405 (yrk. 10) angående
beaktande av den regionala utvecklingen. Under avsnittet Mål
och riktlinjer för regionalpolitiken har utskottet understrukit
vikten av regional balans för att främja den samhällsekonomiska
tillväxten. Vidare vill utskottet erinra om de av regeringen
utfärdade direktiven (1992:50) till samtliga kommittéer och
utredare att redovisa regionalpolitiska konsekvenser av sina
förslag. Med det sagda avstyrker utskottet motion A405 (c) i här
berörd del.
Näringsutskottet har i sitt av riksdagen godkända betänkande
(1994/95:NU18, rskr. 300, 301) behandlat ett likartat
motionsyrkande som det som förs fram i motion A48 (yrk. 3, 4) om
kommunalt näringslivsbidrag. Arbetsmarknadsutskottet delar
näringsutskottets bedömning att det inte föreligger skäl att vid
sidan av de nyligen startade regionala utvecklingsbolagen
inrätta ett kommunalt näringslivsbidrag. I konsekvens härmed
anser utskottet inte heller att medel bör utgå till detta
ändamål. Motion A48 (mp) avstyrks i berörda delar.
I motion A446 (yrk. 7) vill motionärerna styra riskkapital
till skogslänen. Utskottet delar regeringens uppfattning att
resurser skall koncentreras till de mest utsatta regionerna.
Vidare påminner utskottet om Norrlandsfondens syfte att
möjliggöra tillgång till riskkapital till företagare i hela
Norrland. I detta sammanhang vill utskottet åter understryka att
genom återflödet från EU:s strukturfonder förstärks
regionalpolitiken kraftigt. Förslaget i motion A446 (s) bör
därför inte föranleda någon riksdagens åtgärd och avstyrks i
berörd del.
Insatser för att höja företagarkompetensen genom närings-
och utbildningspolitik behandlas i motion A434 (yrk. 2).
Utskottet har tidigare redogjort för de av regeringen planerade
insatserna för kompetensutveckling inom småföretagen. Motion
A434 (c, m, fp, kds) avstyrks därmed i här aktuell del.
Energifrågor
Motioner
Enligt Centerns motion A405 (yrk. 2) skall en viss del av
intäkterna av vattenkraften föras tillbaka till de producerande
regionerna. Detta skulle enligt motionärerna utgöra en rättvis
och långsiktigt hållbar grund för den regionala utvecklingen.
Kristdemokraterna påpekar i motion A448 (yrk. 7) att en
återbäring av skatten på elproduktion till de
vattenkraftsproducerande länen skulle ge resurser till
näringslivsinsatser, investeringar i alternativa inhemska
energikällor och utveckling av kommunikationer i dessa regioner.
Vänsterpartiet anser i kommittémotion A38 (yrk. 9) att
vattenkraftsvinsterna skall återföras till de producerande länen
där de kan användas till samhällsinvesteringar.
Erik Arthur Egervärn (c) önskar i motion A439 ett
tillkännagivande om återförande av vinstmedel från
vattenkraftsproduktionen till bygder och län där vattenkraften
produceras. Vinstmedlen skulle enligt motionären kunna användas
till investeringar i infrastruktur, näringsliv och
högskoleforskning.
I motion A435 av Sven Lundberg m.fl. (s) anses att inom ramen
för regionalpolitiken och med hänsyn till de resurser
vattenkraften skapar bör de vattenkraftsproducerande regionerna
ges en rimlig chans till egen utveckling genom tillgång till
riskkapital.
Utskottets bedömning
Med anledning av de nu aktuella motionerna om avgifter för
vattenkraftsproduktionen erinrar arbetsmarknadsutskottet om
att riksdagen under en lång följd av år har avslagit
motionsförslag av samma eller liknande innebörd.
Enligt utskottets mening är det med hjälp av bl.a.
regionalpolitiska insatser som skillnaden mellan de olika
delarna i landet skall utjämnas. Genom EU:s strukturfonder
möjliggörs ytterligare satsningar inom de olika målområdena.
Utskottet finner inte skäl att i nuläget frångå sitt tidigare
ställningstagande som senast kommit till uttryck i det av
riksdagen godkända betänkandet 1993/94:AU13 (rskr. 366).
Följaktligen avstyrker utskottet motionerna A38 (v), A405 (c),
A435 (s), A439 (c) och A448 (kds), i förekommande fall i berörda
delar.
Turism
Motioner
Berit Andnor m.fl. (s) framhåller i motion A407
landsbygdsturismens möjlighet som försörjningskälla. Motionären
anför vidare att det behövs en kostnadseffektiv och
ändamålsenlig informationsinsamling och informationsspridning på
nationell och internationell nivå om vad Sveriges landsbygd har
att erbjuda.
Utskottets bedömning
Utskottet konstaterar att turistnäringen i flera av de
regionalpolitiskt prioriterade regionerna är väsentlig för
utveckling och sysselsättning. Turistnäringen är en utpräglad
småföretagarbransch. Näringen är dessutom mycket
sysselsättningsintensiv. Regeringen har nyligen tillsatt en
utredning (N 1995:05) som enligt sina direktiv (dir. 1995:73)
bl.a. har i uppdrag att utreda organisationen av en särskild
myndighet. Myndigheten bör enligt direktiven verka för att
turistnäringens intressen blir beaktade i samhällsplaneringen.
Huvudsyftet skall vara att stärka näringens konkurrenskraft.
Särskild vikt bör läggas vid samordning av turist- och
miljöpolitiken och de åtgärder som staten vidtar inom ramen för
närings-, arbetsmarknads-, regional-, kultur-, utbildnings- och
forskningspolitiken. Mot bakgrund av vad sålunda anförts finner
utskottet att något särskilt uttalande från riksdagens sida inte
kan anses vara påkallat och avstyrker motion A407 (s).
Kultur
Motioner
Folkpartiet understryker i motion A41 (yrk. 3) betydelsen av
kulturella insatser på landsbygden då tillgången till kultur
bl.a. är viktig för att skapa utvecklingskraft och en anda av
kreativitet. Tillgång till kultur är en viktig förutsättning för
att kunna attrahera och behålla landsbygdens innevånare.
I motion A446 (yrk. 3) av Eva Persson Sellin och Jörgen
Persson (s) vill motionärerna att regionalpolitiska medel skall
användas till kulturell verksamhet.
Samma motionärer framhåller i motion A446 (yrk. 4) att en
uppbyggnad av kulturlivet i skogslänen och andra eftersatta
områden bör ske.
Anders Nilsson m.fl. (s) framhåller i motion A440 att
kulturområdet skapar arbete. Motionärerna vill bl.a. att
filmproduktion lokaliseras till Västsverige.
Utskottets bedömning
Utskottet delar motionärernas uppfattning att insatser inom
kulturområdet är en betydelsefull del i det regionala
utvecklingsarbetet. I sitt av riksdagen godkända betänkande
(1993/94:AU13, rskr. 366) gav arbetsmarknadsutskottet uttryck
för uppfattningen om kulturens roll som lokaliseringsfaktor.
Utskottet är även medvetet om de möjligheter till
arbetstillfällen som kultursatsningar kan innebära.
Riksdagen beslutade år 1990 att ge länsstyrelserna möjlighet
att delta i finansiering av kultursatsningar med projektmedel ur
anslaget för regionala utvecklingsinsatser. Det ankommer på
resp. länsstyrelse att själv besluta om utnyttjande av
länsanslaget för dylika ändamål. Genom de strukturfondsprogram
som utarbetas med anledning av EU:s strukturfonder möjliggörs
ytterligare stöd till förstärkning av bl.a. kultur. Något
initiativ av riksdagen är inte motiverat, och utskottet
avstyrker med det sagda motionerna A41 (fp), A440 (s) samt A446
(s) i förekommande fall i berörda delar.
Regionalt utvecklingsarbete för tillväxt
Strategi, program och projektarbete
Propositionen (s. 27--28)
Regeringen gör bedömningen att det regionala
utvecklingsarbetet bör utgå från en långsiktig strategi. Denna
skall syfta till en långsiktig tillväxt inom ramen för en
hållbar utveckling. För detta krävs fler företag och fler
företagare. En produktiv miljö för näringslivsutveckling bör
skapas i hela landet genom de regionalpolitiska insatserna.
Frågor som rör samordning av regional utveckling och övrig
samhällsplanering bör ges ökad vikt. En god samverkan mellan
länsstyrelse, kommun och landsting samt andra berörda regionala
organ är nödvändig. Ett samordnat arbete blir än viktigare när
resurserna dras ner. Regeringen betonar behovet av en lokal
mobilisering för att frigöra så mycket utvecklingskraft som
möjligt.
Vid sidan av de krav som har samband med strategier för
strukturfondsprogram, vilka behandlas i följande avsnitt, bör
länsstrategierna innehålla tydliga prioriteringar för att främja
inomregional balans och sysselsättning. De krav som gäller för
strukturfondsprogram, t.ex. utvärdering, kommer att gälla även
de projektmedel som används som nationell medfinansiering. De
svenska medlen för projektverksamheten kommer i framtiden i stor
utsträckning att användas för sådan medfinansiering.
Motioner
Moderaterna anser i kommittémotion A49 (yrk. 3) att goda
företagsvillkor skall säkerställas genom överskådligt regelverk,
lämplig beskattning, budgetsanering och arbetsrätt.
Bidragsberoende kan ej utgöra grund för livskraftigt
företagande; attityder, kultur och kunniga medarbetare har
däremot betydelse. Kunskapsaspekten spelar en avgörande roll.
I Vänsterpartiets kommittémotion A38 (yrk. 4, 7) förordas att
inriktningen vrids bort från passivt bidragstagande av driftstöd
till utvecklingsinriktade insatser som teknik- och
kunskapsutveckling. Vidare understryks vikten av demokratisk
förankring och en organisationsform byggd på länsparlament med
betydande resurser och ansvar.
Kristdemokraterna pekar i motion A271 (yrk. 18) på behovet av
regionala kommissioner för att stärka resp. regions egen
utvecklingskraft. Med länsarbetsnämnderna som naturlig
samordnare bör företrädare för såväl näringsliv som offentlig
sektor samt politiker ingå i de regionala kommissionerna.
Vidare begär kds i motion A448 (yrk. 3) en ökad kommunal och
regional självstyrelse genom direktvalda fullmäktige, vilket
skulle stärka kommunernas och regionernas möjligheter att ta
ansvar för sin utveckling.
Dan Ericsson (kds) framhåller i motion A415 (yrk. 3, 5) vikten
av en regional helhetssyn. Vid varje statligt beslut om
avveckling eller neddragning bör en särskild kommitté bestående
av länsstyrelsens och regionens politiska företrädare kunna
diskutera ny eller alternativ verksamhet.
I motion A404 (yrk. 3) av Rigmor Ahlstedt (c) krävs samarbete
mellan stat, län, kommuner och inte minst lokalbefolkningen för
att en god samhällsservice skall kunna ges.
Ulf Björklund (kds) framhåller i motion Kr610 (yrk. 2)
Mitthögskolans nyckelposition avseende EU:s målområde 6.
Östersund håller på att utvecklas till ett nationellt
kunskapscentrum för turism, och Mitthögskolan är den enda
högskolan som ligger inom målområde 6. Genom EU-bidragen skapas
nya förutsättningar för forskning och kompetensutveckling.
Utskottets bedömning
Utskottet tar först upp två motioner med yrkanden som rör
villkor för tillväxt, nämligen A49 (yrk. 3) av Moderaterna
och A38 (yrk. 4) av Vänsterpartiet.
Med tanke på att målet är en uthållig tillväxt instämmer
utskottet i att de regionalpolitiska insatserna bör ha en
utvecklingsinriktning. Som utskottet beskrivit i avsnittet om
regionalpolitikens mål och riktlinjer föreligger emellertid viss
osäkerhet om hur utvecklingsinriktningen bör konkretiseras i
framtiden. Bl.a. kunskapslyft och kompetensutveckling är viktiga
frågor som hör hemma i detta sammanhang. Utskottet ser därför
positivt på den översyn som aviserats och vars uppdrag kommer
att beröras under avsnittet Företagsinriktade åtgärder. Från
utskottets sida föreligger en öppenhet att vidga utredningen
utöver en genomlysning av de olika företagsstödformerna och en
förenkling av regelverket.
Övriga förslag angående skatter och arbetsrätt m.m. i motion
A49 har inte någon inriktning som utskottet kan ställa sig
bakom.
Därmed avstyrker utskottet motionerna A38 (v) och A49 (m) i
berörda delar.
Utskottet övergår därefter till att behandla olika frågor med
anknytning till sambandet mellan regional utveckling och övrig
samhällsplanering. Dessa frågor har tagits upp i motionerna
A38 (yrk. 7), A271 (yrk. 18), A404 (yrk. 3), A415 (yrk. 3, 5),
A448 (yrk. 3) samt Kr610 (yrk. 2).
Med anledning av yrkanden om regionala fullmäktige eller
länsparlament vill utskottet hänvisa till att Regionberedningen
nyligen avlämnat sitt slutbetänkande Regional framtid (SOU
1995:27). Bl.a. föreslås att det regionala utvecklingsansvaret
förs över från länsstyrelserna till landstingen. Som en första
etapp i regeringskansliets beredning av ärendet har betänkandet
sänts ut på remiss. Remisstiden går ut den 1 september 1995.
Enligt utskottets bedömning bör regeringens beredningsarbete
inte föregripas.
Beträffande de motionssynpunkter som framförs om en regional
helhetssyn respektive stärkande av regionens egen
utvecklingskraft och samarbete mellan de olika organisatoriska
nivåerna föreligger inga avgörande skillnader gentemot
propositionens bedömning eller utskottets uppfattning. Utskottet
instämmer med propositionen i att ett väl förankrat
strategiarbete i länen kan bidra till att bryta ned
sektorsgränserna och därmed öka effektiviteten i
utvecklingsarbetet. Länen har också en aktiv roll vad gäller
samspelet mellan den lilla och den stora regionalpolitiken. De
nya kraven på samarbete i samband med strukturfondsarbetet leder
sannolikt till förändringar i länens arbetssätt; inrättande av
samarbetsgrupper (kommissioner) anser emellertid utskottet vara
en fråga för länen själva.
I samband med förslaget i motion A415 vill utskottet informera
om att denna fråga tas upp i en ändring i förordningen
(1982:877) om regionalt utvecklingsarbete (1994:578, 11 §).
Enligt nuvarande regler gäller följande. När en myndighet
anmäler till länsstyrelsen att den avser att minska eller dra in
service i glesbygds- eller landsbygdsområden bör länsstyrelsen,
tillsammans med myndigheten, andra berörda myndigheter, kommuner
och privata intressenter, undersöka möjligheterna att, genom
samordning av olika verksamheter, upprätthålla service inom
området.
Yrkandet i motion Kr610 ger inte utskottet anledning till
något uttalande.
Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet bifall
till motionerna A38 (v), A271 (kds), A404 (c), A415 (kds), A448
(kds) samt Kr610 (kds) i berörda delar.
Riksdagens revisorers förslag
Utskottet tar i detta avsnitt upp Riksdagens revisorers
förslag angående regionala utvecklingsinsatser, 1994/95:RR2.
Riksdagens revisorers beslut våren 1993 att granska anslaget
till länsstyrelsernas regionala utvecklingsinsatser, det s.k.
länsanslaget, har sitt ursprung i framställningar från
arbetsmarknadsutskottet. Tyngdpunkten i granskningen har legat
på länsstyrelsernas projektverksamhet som under senare år svarat
för ca 50 % av anslaget. Resultatet av granskningen har
redovisats i rapporten 1993/94:12 Regionala utvecklingsinsatser.
Förslaget
I förslaget tar revisorerna först upp frågan om riksdagens
beslutsunderlag. Det konstateras bl.a. att det är svårt att
få en klar bild över hur de medel riksdagen anvisar för
regionala åtgärder fördelas på olika regioner på grund av att
dessa medel utgår från ett flertal anslag. Regeringen bör enligt
revisorerna överväga att i lämplig form samlat redovisa
uppgifterna om stöd- och bidragsgivningen från länsanslaget.
Återrapporteringen till riksdagen om användningen av dessa medel
är knapphändig. Revisorerna önskar ett tillkännagivande härom.
Revisorerna tar härefter upp budgetfrågor. Enligt
rapporten har efterfrågan på lokaliserings- och
utvecklingsbidrag varit låg under det senaste budgetåret på
grund av den låga investeringsverksamheten, en omständighet som
förändrat fördelningen på anslagsändamål i stödlänen i riktning
mot avsevärt större utrymme för projektmedel. Detta avspeglas
inte i anslagsfördelningen.
Frågan om vilka principer som styr den länsvisa fördelningen
av medlen för regionala utvecklingsinsatser bör, enligt
revisorerna, penetreras närmare av regeringen. Detta bör
riksdagen ge regeringen till känna.
Revisorerna kommer sedan in på frågan om bidragsfloran och
samfinansiering. Enligt rapporten har det visat sig att
statliga och kommunala pengar i många fall kompletterar
länsstyrelsernas projektmedel. I vissa fall är det så att medel
för samma eller snarlika ändamål anvisas under olika anslag på
statsbudgeten.
Dylika överlappningar av anslagsändamål behöver enligt
revisorerna kartläggas. Revisorerna förutsätter att den
utredning som aviserades i den regionalpolitiska propositionen
1993/94:140 leder till snara och konkreta resultat och att
regeringen i lämpliga former till riksdagen redovisar sina
överväganden. Revisorerna önskar ett tillkännagivande härom.
Vad gäller huvudmål för projektverksamhet konstaterar
revisorerna att granskningsrapporten visar att regeringens
målformulering för projektverksamheten är alltför generell och
att det saknas ett tydligt och användbart huvudmål för
verksamheten.
Regeringen bör enligt revisorerna närmare analysera målet för
projektverksamheten i syfte att skapa en tydligare målbild för
verksamheten. Riksdagen bör ge regeringen till känna vad
revisorerna anfört i denna del.
Revisorerna tar i detta sammanhang upp frågan om länsvisa
strategier och noterar att arbetet med att utveckla dessa,
vilket regeringen i den senaste regionalpolitiska propositionen
(1993/94:140) kraftigt betonade behovet av, kommit i gång i ett
antal län. Att regeringen följer upp detta arbete utgår
revisorerna från och lägger inte fram något yrkande i denna del.
Härefter tar revisorerna upp frågan om regeringens
styrning gentemot länsstyrelserna som sker genom de regler
som fastställts i förordningar och regleringsbrev, genom att vid
anslagets fördelning sätta ekonomiska ramar samt genom
policyuttalanden i propositioner. Trots vissa förtydliganden i
regleringsbrevet för 1994/95 anser revisorerna att en total
genomgång bör göras av de bestämmelser som gäller för
projektmedel.
NUTEK bör genom sina kontakter med länsstyrelserna och den
genomgång som för närvarande görs av verket ha goda
förutsättningar att delta i en sådan översyn. Revisorerna önskar
ett tillkännagivande härom.
Revisorerna tar slutligen upp frågan om uppföljning och
utvärdering och utgår från att riksdagen i lämpliga former får
information från regeringen om hur de brister som finns i
datasystemen vad avser uppföljning och utvärdering avhjälps.
Något yrkande läggs inte fram i denna del.
Utskottets bedömning
Utskottet instämmer i Riksdagens revisorers förslag att väl
genomtänkta och fungerande system för rapportering, information
och uppföljning är en förutsättning för en rättvisande och
överskådlig bild av hur anslaget för regionala
utvecklingsinsatser används. I sitt yttrande till
konstitutionsutskottet (1993/94:AU1y) har utskottet uttalat att
"det råder enighet i utskottet om att beslutsunderlaget i
propositionerna måste vara så heltäckande och fullständigt att
resultatet av utskottsarbetet är otvetydigt". I detta sammanhang
vill utskottet erinra om utskottets möjlighet att inhämta
kompletterande information och upplysningar innan det avgör ett
ärende. Det är således det beredande utskottet som slutligt har
att ta ställning till om ett beslutsunderlag är tillräckligt
eller inte. Någon anledning till en riksdagens åtgärd i enlighet
med Riksdagens revisorers förslag i denna del anser utskottet
obehövligt.
Vad härefter angår budgetfrågorna har utskottet på annat
ställe i detta betänkande uttalat att en stor del av
projektverksamhetens medel kan användas till statlig
medfinansiering av strukturfondsprogrammen. Utskottet delar
regeringens bedömning att regional projektverksamhet framdeles
kommer att bedrivas i begränsad omfattning och då i första hand
i de län som i liten utsträckning berörs av strukturfonderna.
Vidare instämmer utskottet med propositionen som betonar vikten
av att den regionala projektverksamheten inriktas mot tillväxt
och inomregional balans och att den grundas på tydliga
prioriteringar. Mot bakgrund av de förändrade förutsättningarna
för medelstilldelningen till regional projektverksamhet kan
utskottet inte se något behov av ett särskilt tillkännagivande i
nu berörd del.
Utskottet konstaterar vad gäller bidragsfloran och
samfinansiering att regeringen har för avsikt att företa en
översyn av de regionalpolitiska företagsinriktade åtgärderna.
Översynen skall bl.a. innefatta avvägningar av fördelningen
mellan olika former av företagsstöd samt i vilka former dessa
åtgärder bör sättas in. Dessutom skall antalet inblandade
aktörer i hanteringen av de olika stödformerna ses över.
Regeringen ser en effektivisering, samordning och förenkling av
stödgivningen som angelägen. Enligt utskottets uppfattning finns
det inte skäl att föregripa resultatet av den aviserade
översynen. Med anledning av det anförda bör Riksdagens
revisorers förslag i denna del inte föranleda någon riksdagens
vidare åtgärd.
Slutligen tar utskottet upp frågan om huvudmål för
projektverksamhet och regeringens styrning gentemot
länsstyrelserna.
Sveriges medlemskap i Europeiska unionen fr.o.m. den 1 januari
1995 innebär bl.a. att förutsättningarna liksom finansieringen
av det regionala utvecklingsarbetet förändrats.
Tillkomsten av EU:s strukturfonder kräver utarbetande av
programförslag, vilka skall beslutas av EG-kommissionen. I
dagsläget föreligger inget sådant beslut. Det ställs även krav
på nationell medfinansiering av strukturfondsprogrammen.
Härav följer att de krav på strategier, uppföljning,
utvärdering m.m. som gäller för strukturfondsprogrammen kommer
att gälla de projektmedel som används som nationell
medfinansiering. En omformulering och precisering av
riktlinjerna kan behövas för denna användning av projektmedel.
Utskottet delar regeringens uppfattning att kvarvarande
projektverksamhet bör bedrivas så att engagemang och kunskap tas
till vara, vilket leder till att en mångfald av verksamheter
skapas.
Enligt utskottets bedömning är det i nuvarande läge inte
erforderligt med någon närmare analys av målet för
projektverksamhet eller förtydligande av regeringens styrning
gentemot länsstyrelserna. Något uttalande i enlighet med
Riksdagens revisorers förslag angående regionala
utvecklingsinsatser i här aktuella delar bör mot denna
bakgrund inte göras av riksdagen.
Med hänvisning till vad som anförts bör Riksdagens revisorers
förslag avseende beslutsunderlag, budgetfrågor, bidragsfloran
och samfinansiering, huvudmål för projektverksamhet och styrning
inte föranleda någon riksdagens åtgärd enligt utskottets
uppfattning.
Strukturfondsprogram m.m.
Propositionen (s. 29--33)
Enligt regeringens bedömning kommer medlen från EG:s
strukturfonder att innebära en avsevärd förstärkning av
insatserna i regionalpolitiskt utsatta regioner. Programarbetet
kommer att innebära en breddning av det regionala
utvecklingsarbetet och en ökad lokal och regional förankring.
Sverige överlämnade i slutet av 1994 ett förslag till
EG-kommissionen om geografisk avgränsning av målen 2 och 5b
samt medlens fördelning. Enligt EG-kommissionens preliminära
beslut den 22 mars 1995 avgjordes den geografiska avgränsningen
av mål 2- och 5b-områdena samt den resursmässiga fördelningen
under perioden 1995--1999 på följande sätt.
Mål EU-medel
(miljoner ecu)
_____________________________________________________
2 160
3--4 520
5a 208
5b 138
6 (inkl. initiativ m.m.) 280
Initiativ m.m. utanför
mål 6 114
Summa 1 420
_____________________________________________________
Beslutet om mål 5b-områden följde helt Sveriges förslag.
Beslutet om mål 2-området avvek från det svenska förslaget genom
att Karlskrona kommun inte godtogs medan Surahammars kommun
tillkom.
Programförslag för perioden 1995--1999 avseende målen 3, 4 och
6 överlämnas under våren till EG-kommissionen.
Vad gäller målen 2 och 5b -- vilka delats upp i vardera fem
regioner -- beslutade regeringen den 23 mars i år om riktlinjer
för programarbetet i de olika regionerna. Regeringens avsikt är
att överlämna programförslagen för de flesta av regionerna
omkring månadsskiftet maj/juni i år och -- sannolikt något
senare -- förslagen för gemenskapsinitiativen. Av den totala
strukturfondsramen på 2,5 miljarder kronor per år avsätts 9 %
till gemenskapsinitiativ. Den största delen, ca 40 %, kommer
att gälla INTERREG, som avser gränsregionalt samarbete.
Beträffande mål 6-området har en utredare överlämnat ett
förslag till utvecklingsplan till regeringen. Programarbetet har
enligt propositionen inneburit en vitalisering av samarbetet
över läns- och kommungränser och mellan företrädare för olika
samhällssektorer och andra intressen. Tyngdpunkten föreslås
ligga på området Utveckling av arbete och näringsliv. I
utredningen föreslås vidare en långtgående decentralisering med
en genomförandegrupp i vart och ett av de berörda länen.
Kommuner och landsting föreslås få en klar majoritet i dessa
grupper. Efter regeringens beredning överlämnas förslaget till
mål 6-program till EG-kommissionen för beslut.
Regeringen ser för närvarande inte något behov av att göra
några omfördelningar inom statsbudgeten med anledning av de
strukturfondsprogram för målen 2, 5b och 6 samt
gemenskapsinitiativen, som håller på att arbetas fram. En
självklar utgångspunkt enligt propositionen är att återflödet
från strukturfonderna skall kunna nyttiggöras fullt ut.
Motioner
Enligt Moderaternas uppfattning i kommittémotion A49 (yrk. 13)
bör de projekt som Sverige nu kommer att delfinansiera
tillsammans med EU ha den regionalpolitiska inriktning som man
föreslagit för Sverige, dvs. bort från stödfilosofin och i
riktning mot omstrukturering av branscher och regioner genom
bl.a. kunskapsutveckling.
Centern är i motion A405 (yrk. 12, 13) emot att de nationella
anslagen till regionalpolitiken sänks med hänvisning till
återflödet från strukturfonderna. Enligt Centern bör riksdagen
dels ge riktlinjebesked om hur Sverige bör prioritera EU-medlen
på olika målområden, dels stå bakom de geografiska bestämningar
som är knutna till målen 2, 5a och 5b. Beträffande målen 3 och 4
är det angeläget att initiera program som tar sikte på
svårigheterna för kvinnor, invandrare och ungdomar inom
stödområdet.
Även Agne Hansson och Sivert Carlsson (c) begär i motion A403
(yrk. 1, 2) en fortsatt hög ambitionsnivå i den inhemska
traditionella stödgivningen. Ansvar och framtagning av program i
samband med strukturfondsmedel bör vara så lokala som möjligt.
Länsstyrelserna bör kunna samordna traditionella stöd och
EU-stöd.
Lisbeth Staaf-Igelström (s) anför i motion A418 att vissa av
delmålen inom EU:s målområden 2, 3 och 4 sammanfaller med de
delmål som Arbetslivsfonden har arbetat med. Särskilt avses
kunskapsöverföring, organisationsutveckling, helhetssyn m.m.
Denna erfarenhet och kunskap bör tas till vara vid utarbetande
av program för målen 2, 3 och 4.
Ann-Kristine Johansson (s) framhåller i motion A422 (yrk. 1,
2) att partnerskap vid utarbetande och utnyttjande av EU:s
strukturfonder inte bara bör inbegripa kommuner, landsting,
näringsliv och fackliga organisationer utan även kooperation och
föreningar som bedriver ekonomisk verksamhet. Fondmedel bör
också användas för utveckling av kooperation och social ekonomi.
Roland Larsson (c) anför i motion A460 (yrk. 1, 2) att de
svenska kommunerna måste ges en viktig roll såväl vad gäller
programarbete som projekt samt att EU:s regionala stöd bör
utnyttjas fullt ut.
Patrik Norinder (m) anser i motion A466 (yrk. 1) att EU:s stöd
till mindre gynnade områden bör följa den borgerliga regeringens
EU-proposition.
Dan Ericsson (kds) anför i motion A471 (yrk. 2) att de områden
som är aktuella för EU-stöd, t.ex. skärgårdsområdena, själva bör
få större inflytande över stödens fördelning.
Bengt Harding Olson m.fl. (fp) begär i motion Jo241 (yrk. 5,
6) tillkännagivanden till regeringen om att Skåne diskrimineras
vad gäller medel från EU:s strukturfonder enligt målen 2 och 5b
samt att Skåne bör gynnas vid fördelningen enligt målen 3 och 4.
I flera motioner begärs justeringar av områdesavgränsningen
för i första hand målen 2 och 5b. I det följande redovisas en
sammanställning över yrkanden som innebär att olika områden bör
ingå i målområdena.
Sammanställning: Önskemål om omfattning av målområdena
A454 5b Ön Ven i Landskrona kommun
Peter Weibull Bernström (m)
A459 5b Del av Nybro kommun
Sivert Carlsson och Agne
Hansson (c)
A462 5b Skogsbygdsområdet mellan Närke,
Roland Larsson (c) Östergötland och Södermanland
A468 yrk. 2 delvis 2 Skövde, Tidaholm, Falköping,
Birgitta Carlsson (c) Mullsjö, Skara, Götene,
Grästorp, Essunga och Tibro
A468 yrk. 2 delvis 5b Gullspång, Karlsborg, Tidaholm,
Birgitta Carlsson (c) Falköping samt delar av Töreboda
och Skara
A472 yrk. 9 högsta Skärgårdsområden utan land-
Karin Pilsäter och Conny er- förbindelse
Sandholm (fp) sättn.
_____________________________________________________________________________
Vidare tas gemenskapsinitiativen upp i fyra motioner.
Johnny Ahlqvist m.fl. (s) anser i motion K630 (yrk. 3) att ett
gränsregionalt samarbete mellan Sydsverige, Själland och
Nordtyskland borde kunna prioriteras inom ramen för INTERREG.
Även Kerstin Warnerbring m.fl. (c) pekar i motion A463 (yrk.
1--3) på vikten av interregionalt samarbete mellan regioner.
INTERREG bör kunna omfatta Sydsverige och Nordtyskland. För att
stimulera till ökat interregionalt samarbete bör regionerna
kunna få en statlig delfinansiering, t.ex. inom ramarna för
resp. sektorsanslag.
Barbro Andersson m.fl. (s) begär i motion A420 ett
tillkännagivande om att Mälarregionen och sydvästra Finland har
goda förutsättningar att genom ett utvecklat gränsregionalt
samarbete bidra med att påskynda den ekonomiska utvecklingen
också i Östeuropas Östersjöområde. Ett initiativ inom INTERREG
skulle vara av värde enligt motionärerna.
Enligt motion A601 av Nils Fredrik Aurelius och Leif Carlson
(m) bör reglerna för INTERREG ändras så att de även omfattar
gränsregionalt samarbete över vatten. Detta skulle möjliggöra
ett nytt samarbete inom Östersjöområdet.
Utskottets bedömning
Utskottet tar först upp tre motionsyrkanden som rör
inriktningen av strukturfondsprojekten, nämligen A49 (yrk.
13), A405 (yrk. 12) samt A466 (yrk. 1).
Arbetet med utvecklingsprogram för mål 2- och mål 5b-områdena
fortskrider enligt de riktlinjer som regeringen beslutat om den
23 mars 1995. Enligt direktiven skall programarbetet organiseras
med största möjliga demokratiska förankring och ske under en
bred medverkan och inflytande från samhällsmedborgarna och andra
intressenter i resp. region. Samtliga program skall överlämnas
till Arbetsmarknadsdepartementet under maj månad 1995. Därefter
färdigställer regeringen programmen och skall enligt planerna
lämna in de färdiga programmen till EU-kommissionen under juni.
Förhandlingarna med kommissionen kan slutföras under hösten
1995.
Den 28 april överlämnade regeringen förslagen till program för
målområdena 3, 4 och 6 till EU-kommissionen. En mycket stor del
av insatserna avses komma småföretagen till del, nämligen
huvuddelen av resurserna som avser mål 4 och 40 % av mål
6-medlen. Bland målgrupperna för målområdena 3 och 4 finns bl.a.
arbetshandikappade och invandrare.
Beträffande mål 6 avser regeringen att fördela medel till sju
länsvisa grupper som får besluta om de konkreta projekten. 9--12
ledamöter beräknas finnas i var och en av dessa
genomförandegrupper. I en sådan grupp skall det finnas
representanter från länsstyrelsen, länsarbetsnämnden,
landstinget och kommunerna. Landstinget och kommunerna har
majoriteten i grupperna.
Arbetet med strukturfondsprogram är således i full gång och
prioriteringen av EU-medlen kommer att följa
underifrånperspektivet i enlighet med den planerade
organisationen av arbetet. Motionsönskemålen tillgodoses i viss
utsträckning genom den inriktning som nu håller på att ta form.
Synpunkter på inriktningen av strukturfondsprogrammen bör dock
kanaliseras i enlighet med den planerade organisationen.
Utskottet avstyrker därmed motionerna A49 (m), A405 (c) och A466
(m) i aktuella delar.
I tre motioner berörs ambitionsnivån för de samlade
regionalpolitiska insatserna. Dessa motioner är A403, A405
(yrk. 13) samt Jo241 (yrk. 5, 6).
Utskottet anser att dessa motioner, vilka har lagts fram under
den allmänna motionstiden, i stort sett är tillgodosedda genom
att propositionen tydliggör att återflödet från strukturfonderna
skall kunna nyttiggöras fullt ut. Medelsfördelningen mellan
länen har berörts i en motion. Enligt regeringen är det AMS som
skall fördela medel avseende mål 3 över hela landet. Regioner
med sämre sysselsättningsstruktur skall härvid prioriteras. Med
hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet de berörda
förslagen i motionerna A403 (c), A405 (c) samt Jo241 (fp).
Vidare föreligger fyra motioner som rör arbetet med
strukturfondsprojekten, nämligen A418, A422, A460 samt A471
(yrk. 2).
Utskottet har ovan beskrivit den avsedda demokratiska
förankringen i programarbetet. Enligt riktlinjerna för
strukturfondsprogrammens framtagande (målen 2 och 5b) skall
myndigheter, organisationer, kommuner, företag m.fl. involveras
i arbetet. Bl.a. skall det kooperativa rådet medverka med
kunskap inom det kooperativa området. Vidare nämns lokala
kooperativa resurscentra, kvinnliga resurscentra etc.
Riktlinjerna för strukturfondsprogrammet för mål 5b-regionen
skärgården tar särskilt upp att arbetet skall ske med medverkan
och inflytande från samhällsmedborgare och olika andra
intressenter i skärgården.
I arbetet med strukturfondsprogram bör självklart erfarenheter
och kunskaper tas till vara, även de erfarenheter och kunskaper
som har sitt ursprung i arbetslivsfonderna. Något
tillkännagivande härom anser inte utskottet vara behövligt.
Med hänvisning till vad som ovan anförts avstyrker utskottet
motionerna A418 (s), A422 (s), A460 (c) samt A471 (kds) i
aktuell del.
Som utskottet redovisat ovan i en sammanställning under
rubriken Motioner finns en mängd önskemål om justeringar av
områdesavgränsningen för i första hand målen 2 och 5b. Dessa
motioner är A401, A406, A424 (yrk. 4), A426, A454, A459, A462,
A468 (yrk. 2) samt A472 (yrk. 9).
Utskottet har i det föregående redogjort för den information
som lämnats i propositionen avseende den geografiska
avgränsningen av mål 2- och 5b-områdena. Med hänsyn till att
EG-kommissionen i ett preliminärt beslut den 22 mars i år lagt
fast den geografiska avgränsningen, anser utskottet att
motionsönskemålen, vilka framlades vid den allmänna
motionstiden, nu är överspelade. Motionerna A401 (m), A406 (s),
A424 (fp), A426 (s), A454 (m), A459 (c), A462 (c), A468 (c) samt
A472 (fp), i förekommande fall i berörda delar, bör således inte
föranleda någon riksdagens åtgärd.
Utskottet tar slutligen upp berörda yrkanden i de fyra
motioner som behandlar gemenskapsinitiativen, nämligen A420,
A463, A601 samt K630 (yrk. 3).
EG-kommissionen har under våren beslutat om riktlinjer och
ekonomiska ramar för arbetet med gemenskapsinitiativen för de
tre nya medlemsländerna. För Sverige innebär det att ungefär 128
miljoner ecu (ca 1,2 miljarder svenska kronor) skall avsättas
till gemenskapsinitiativen under perioden 1995--1999. De i
första hand aktuella initiativen består av INTERREG
(gränsregionalt samarbete), LEADER (landsbygdsutveckling),
EMPLOYMENT (sysselsättning för kvinnor, ungdomar, handikappade
m.fl. grupper), ADAPT (omställning, utbildning) och SME (hävda
konkurrenskraften i små och mellanstora företag). Den största
delen av EU-stödet, ca 40 % eller ca 383 miljoner svenska
kronor, kommer att avse INTERREG.
Förutom landgränserna mot Norge och Finland som automatiskt
godkänns enligt EU:s regler har kommissionen under våren godkänt
Kvarken, skärgården mellan Sverige och Finland samt Öresund som
INTERREG-gränser. Norge kan inte få EU-stöd, men från svensk
sida har arbetsmarknadsministern till sin norske kollega
framfört en önskan att Norge från central nivå stöttar och
deltar i det gränsöverskridande arbete som kommer att ske inom
ramen för INTERREG-initiativet.
Beredningsarbetet avseende INTERREG innebär att
regeringskansliet den 8 maj 1995 har skickat ut en inbjudan till
befintliga gränsregionala samarbetsorgan samt till berörda
länsstyrelser att själva svara för eventuella ytterligare
avgränsningar av regionerna samt organisation av arbetet.
Programmen bör utarbetas av den organisation som formeras i
resp. gränsområde. För Sveriges del har NUTEK ett ansvar för
nödvändig samordning. Förslagen till INTERREG-program måste
föreligga hos Arbetsmarknadsdepartementet senast den 14 augusti
1995, varefter regeringskansliet behöver någon tid för
beredning. Formellt gäller att programmen skall vara inlämnade
till kommissionen i början av september. Beslut i kommissionen
beräknas komma i slutet av år 1995.
Utskottet konstaterar att huvudområdena för INTERREG är
fastlagda. Motionsönskemålen om nya gränsområden är därför
överspelade. Övriga synpunkter på INTERREG-verksamheten ingår i
viss mån bland de frågor som aktualiseras i regeringskansliets
beredning.
Med hänsyn till vad som anförts bör de redovisade önskemålen i
motionerna A420 (s), A463 (c), A601 (m) samt K630 (s) inte
föranleda någon åtgärd från riksdagens sida. Aktuella yrkanden
avstyrks således.
Företagsinriktade åtgärder
Allmänt
Propositionen (s. 34--35, 38--40, 50--51)
Enligt regeringens bedömning bör de olika företagsstöden
främja den hållbara ekonomiska tillväxten i landet.
De tillväxtinriktade stöden består för närvarande av
lokaliseringsbidrag, lokaliseringslån, utvecklingsbidrag,
landsbygdsstöd, lån till privata regionala investmentbolag samt
sysselsättningsbidrag. Driftstöd lämnas i form av nedsatta
socialavgifter och transportstöd. Andra företagsinriktade
åtgärder är Stiftelsen Norrlandsfondens finansieringsverksamhet
och lokaliseringssamrådet med tjänsteföretag. De olika
åtgärderna kommer att redovisas något närmare i de följande
avsnitten.
Den 1 juli 1994 infördes ett landsbygdsstöd som bl.a. ersatte
det tidigare glesbygdsstödet samt mindre lokaliserings- och
utvecklingsbidrag. Samtidigt inrättades landsbygdsområden vid
sidan av glesbygdsområdena. Beträffande landsbygdsstödet
föreslås inte några förändringar i propositionen.
Landsbygdsstödet finansieras av länsstyrelsernas medel för
regionala utvecklingsinsatser.
De svenska företagsstöden omfattas numera av
statsstödsreglerna inom EG. Vissa modifieringar kan bli
nödvändiga enligt regeringen men i huvudsak bör den nationella
regionalpolitiken kunna fortvara med nuvarande inriktning och
omfattning. De flesta företagsstöden är godkända av EFTA:s
övervakningsorgan, ESA. Övriga är överlämnade till
EG-kommissionen för godkännande. Sysselsättningsbidrag, nedsatta
socialavgifter samt Norrlandsfondens finansieringsverksamhet är
inte färdigbehandlade. Beträffande transportstödet står det
klart att detta i princip kan godkännas inom det s.k.
gleshetsområdet.
Det statsfinansiella läget nödvändiggör vissa besparingar även
på företagsstöden. Genom tillskotten från strukturfonderna kan
dessa besparingar göras utan att de sammanlagda
regionalpolitiska medlen riktade till näringslivet minskar.
Enligt regeringen finns det anledning att se över de
företagsinriktade åtgärderna. Skälen är bl.a. en delvis ändrad
målsättning med starkare betoning på tillväxtaspekter,
återflödet från strukturfonderna, viss osäkerhet om
företagsstödens överensstämmelse med EG:s regelverk samt behoven
av förenklingar i stödformerna. Anpassning måste också göras
till sådana förändringar som minskad sysselsättning inom
varuproduktionen och ökande sysselsättning inom tjänstesektorn
samt den tekniska utvecklingen.
Översynen bör innebära att man överväger de mest effektiva
sätten att åstadkomma ekonomisk tillväxt och regional balans.
Vidare bör fördelningen mellan olika stödformer tas upp. Ett led
i översynen bör vara en försöksverksamhet med samordning av den
statliga stödgivningen inom regional-, arbetsmarknads- och
näringslivspolitikens ram i några regioner.
Motioner
Moderaterna anser i kommittémotion A49 (yrk. 4, 5) att det
nuvarande systemet för regionalpolitiska företagsstöd är
svåröverblickbart samtidigt som det tenderar att konservera
gamla strukturer. Möjligheterna till selektiva stöd har enligt
Moderaterna mindre betydelse för kommunernas näringslivsstruktur
jämfört med attityder, kultur och tillgång till kunskap.
Slutresultaten av stöden blir en omfördelning men endast en
mycket liten total ökning av företagsamheten. De selektiva
företagsstöden bör därför avvecklas och inriktningen vridas mot
lägre skatter på arbete och företag. Regeringen bör återkomma
till riksdagen med förslag till successiv avveckling av de
selektiva företagsstöden. En minskning av företagsstödet till
förmån för vissa regionalpolitiskt motiverade
utbildningssatsningar förordas också i partimotionen Fi31 (yrk.
19). Även Margit Gennser och Stig Rindborg (m) i motion Fi40
(yrk. 6, 7) tar upp de negativa effekterna av stödsystemen.
Därför bör företagsstöd, bl.a. det särskilda småföretagsstödet,
och mycket av det regionalpolitiska stödet avvecklas fram till
år 2003.
Folkpartiet förordar i kommittémotion A41 (yrk. 5) en
parlamentarisk utredning, som skall se över hela
regionalpolitiken, bl.a. stödområdesindelningen. Bakgrunden är
att förutsättningarna drastiskt har ändrats i och med
EU-medlemskapet.
Vänsterpartiet efterlyser i kommittémotion A38 (yrk. 6) en
bättre samverkan mellan regional-, arbetsmarknads- och
näringspolitiken. Praktiska försök kan göras genom att skapa
"frilän".
Sten Svensson (m) anser i motion A32 att den aviserade
översynen av företagsstöden bör inriktas på IT och
kompetensutveckling samt en minskning av de nuvarande
stödformerna.
Owe Hellberg m.fl. (v) anser i motion A421 (yrk. 1, 2) att
samordningen hittills varit dålig mellan olika företagsinriktade
åtgärder. Länsstyrelsens regelverk bör vara mer flexibelt så att
stödtiden vid behov kan vara längre än tre år. Särskilt bör en
sådan förändring gälla projekt som stöder kvinnlig
företagsamhet, kooperativ företagsamhet och produktutveckling
hos småföretagare.
Görel Thurdin (c) föreslår i motion A444 (yrk. 4, 6) att den
regionalpolitiska medelsarsenalen förstärks med
"utvecklingscheckar" för förstudier etc. Företag och samhälle
bör dela på kostnaderna. Länsstyrelserna bör fritt få disponera
medel till sysselsättningsskapande åtgärder och utvärderingar
bör bli avgörande för hur man går vidare med företagsinriktade
medel.
Patrik Norinder (m) begär i motion A466 (yrk. 7) en översyn
för att effektivisera stöd- och lånesystemen samt rådgivningen
till företag. Företagen behöver stabilitet och långsiktighet i
regelsystemen.
I tre motioner tas regelverket med avseende på stödberättigade
verksamheter upp.
I motionerna A35 av Siw Persson (fp), A36 av Birgitta Gidblom
(s) och A47 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) begärs att
pälsdjursuppfödning inte skall tillhöra de verksamheter som kan
få regionalpolitiskt stöd. Bakgrunden är dels djurskyddsskäl,
dels ekonomiska skäl.
Utskottets bedömning
Mot den bakgrund som regeringen har redovisat med ändrad
målsättning för regionalpolitiken, ändrade förutsättningar
i och med EU-medlemskapet, behov av förenkling av företagsstöden
m.m. aviserar regeringen en översyn av de regionalpolitiska
företagsstöden.
Utskottet tar i detta sammanhang upp yrkanden dels i
motionerna A32, A38 (yrk. 6), A41 (yrk. 5), A49 (yrk. 4, 5),
A421, A444 (yrk. 4, 6), A466 (yrk. 7), dels två motioner, vilka
avlämnats i samband med kompletteringspropositionen, nämligen
Fi31 (yrk. 19) och Fi40 (yrk. 6, 7).
Utskottet instämmer med regeringen i att den verklighet där de
regionalpolitiska stöden skall fungera är under stark förändring
i ett antal avseenden. Den ekonomiska utvecklingen i landet,
strukturomvandlingen i näringslivet, den expanderande
informationstekniken, EU-medlemskapet och återflödet från
strukturfonderna tillhör några av de yttre dragen som utskottet
vill peka på. Därtill kommer "inre" faktorer som människornas
vilja till lokalt inflytande, samverkan, jämställdhet m.m.
Utskottet finner mot denna bakgrund det både naturligt och
tillfredsställande att en översyn nu planeras inom
regeringskansliet.
Enligt utskottets sätt att se bör det inledningsvis nämnda
målet för regionalpolitiken vara vägledande också för den
planerade översynen. Utskottet instämmer därför i regeringens
uppfattning att översynen bör omfatta frågan om de mest
effektiva formerna att åstadkomma ekonomisk tillväxt och
regional balans. Inledningsvis anser utskottet att utredningen
bör överväga relationen mellan den stora och den lilla
regionalpolitiken och huruvida det krävs förändringar i det
grundläggande synsättet. Denna fråga berörs också i
propositionen, enligt vilken företagsstöden måste avvägas
gentemot satsningar på infrastruktur, kommunikationer,
utbildning, riskkapital etc. Utskottet delar regeringens
uppfattning att möjligheterna till bättre samverkan mellan
regionalpolitiska, arbetsmarknadspolitiska och näringspolitiska
insatser bör belysas.
Med hänsyn till att de nuvarande stöden är många och svåra att
överblicka bör översynen omfatta såväl antalet stöd som
fördelningen av stöd på olika stödformer och regelverket. En
förenkling av regelverket är värdefull både ur demokratisk
synpunkt och därför att handläggningen kan effektiviseras.
Vidare har incitamentsstrukturen stor vikt för det
regionalpolitiska systemets funktion.
Mångfalden av gränser genom de olika stödområdena i den
nationella regionalpolitiken, transportstödzonerna, områdena för
nedsatta socialavgifter, gränserna för EU:s olika målområden,
EU:s "gleshetsområde", de av länsstyrelserna utpekade glesbygds-
och landsbygdsområdena samt andra indelningar inom bl.a.
jordbrukspolitiken anser utskottet utgöra ett nytt problem just
genom mångfalden och lappverkseffekten. Dessa frågor ingår
naturligen i översynen. Utskottet anser även att fenomenet med
tillfälliga stödområden som varit "tillfälliga" under en lång
rad år bör omfattas av översynen. Utskottet vill i detta
sammanhang erinra om vad som inledningsvis uttalats om en
koncentration till de mest utsatta regionerna.
Det är vidare uppenbart att en "ny" regionalpolitik kommer att
kräva ytterligare en perspektivförskjutning mot ett
underifrånperspektiv. Genom bl.a. arbetet med
strukturfondsprogram kommer samverkansmetoder att utvecklas
såväl vad gäller samverkan mellan lokal--regional--central nivå
som mellan olika sektorer. Dessa samverkansmetoder kanske kan
utvecklas i en process som omfattar hela regionalpolitiken. Det
kan erinras om att regeringen avser att inleda en
försöksverksamhet med ökad samverkan mellan olika regionala
organ vid stödgivningen. Försöksverksamheten skall bedrivas i
några län. Utskottet instämmer med regeringen angående vikten av
att få i gång en försöksverksamhet.
Systemet har nu blivit ett lappverk. Snarare än ett antal
utvärderingar på skilda punkter bör översynen ha en bred ansats,
där de ovan nämnda frågorna tas upp såsom delar i en större
helhet. En viss öppenhet måste också finnas för det fall att nya
frågeställningar visar sig vara väsentliga för att
regionalpolitiken skall kunna erbjuda effektiva medel för att nå
de mål som utskottet formulerat inledningsvis i betänkandet. Om
det efter hand visar sig att utredningsfrågorna får en allt
större räckvidd anser utskottet att organisationen av
översynsarbetet bör vidgas. I ett sådant skede kan även en
parlamentarisk utredning aktualiseras.
Utskottet anser -- mot bakgrunden av den ovan skisserade
översynen -- att de redovisade motionsförslagen angående olika
förändringar i stödsystemet m.m. inte bör föranleda någon
riksdagens åtgärd. Med hänvisning till vad som anförts avstyrker
utskottet motionerna A32 (m), A38 (v), A41 (fp), A49 (m), A421
(v), A444 (c), A466 (m), Fi31 (m) och Fi40 (m), i förekommande
fall i berörda delar.
Tre motioner innehåller krav på att pälsdjursuppfödning inte
längre bör utgöra stödberättigad verksamhet. Enligt
utskottets uppfattning kan det finnas skäl att även se över
området för stödberättigad verksamhet i samband med den
planerade översynen. Utskottet avstyrker därmed motionerna A35
(fp), A36 (s) samt A47 (mp).
Stödområden
Propositionen (s. 35--37)
För de regionalpolitiska företagsstöden, exkl.
transportstödet, finns för närvarande tre olika stödområden,
nämligen stödområde 1, stödområde 2 samt tillfälliga
stödområden. Landsbygdsstöd kan lämnas, förutom i de nämnda
stödområdena, även i glesbygds- och landsbygdsområden.
Regeringen beslutar om inplacering i tillfälligt stödområde.
För närvarande är 27 kommuner eller delar av kommuner
inplacerade i särskilt stödområde. I dessa kommuner bor 6,3 % av
Sveriges befolkning.
ESA godkände den 30 december 1994 de nuvarande stödområdenas
geografiska omfattning. Godkännandet omfattar beträffande
långsiktiga stödområden ett större område (motsvarande 14 % av
befolkningen) än nuvarande stödområde 1 och 2 (sammanlagt 7,3 %
av befolkningen). Det godkända området kännetecknas av en
befolkningstäthet på högst 12,5 invånare/km2 och kallas
"gleshetsområde". Inom gleshetsområdet ligger mål 6-området, som
ju avser strukturfondernas verksamhet. Högre bidragsandelar kan
användas inom mål 6-området.
Regeringen eller i vissa fall NUTEK kan -- om avsevärda
sysselsättningssvårigheter uppkommit till följd av
industrinedläggning eller motsvarande -- besluta att
företagsstöd får lämnas till företag utanför de ovan nämnda
områdena. Om orten ligger utanför det ovan nämnda
gleshetsområdet måste dock stödet numera godkännas av
EG-kommissionen.
Med hänsyn till att den regionala problembilden inte väntas
undergå några större förändringar under den närmaste framtiden
bör de nuvarande långsiktiga stödområdena 1 och 2 behållas i sin
nuvarande omfattning.
Motioner
I den moderata kommittémotionen A49 (yrk. 2) uttalas att det
finns motiv för att ha stödområden. De statliga insatserna bör
därvid koncentreras till de mest utsatta regionerna. Det
långsiktiga perspektivet skall råda.
Patrik Norinder (m) föreslår i motion A466 (yrk. 4) att termen
stödområde ersätts med utvecklingsområde för att markera
möjligheterna till utveckling. Vidare föreslås (yrk. 5) att
beslut om tillfälliga stödområden bör avse minst tre och högst
fem år, i stället för nuvarande regler om högst tre år. Syftet
är att ge näringslivet möjlighet att planera på längre sikt
efter fasta förutsättningar. Enligt motionen (yrk. 6) bör en
samordning av de olika stödområdesindelningarna, inkl. EU:s,
skapas för att åstadkomma ett effektivare utnyttjande av medel.
I fyra motioner tas skärgårdarna upp ur stödområdessynpunkt.
Såväl Dan Ericsson (kds) i motion A471 (yrk. 1) som Rigmor
Ahlstedt (c) i motion A404 (yrk. 1) anför att begreppet skärgård
ej enbart får avse öar utan fast landförbindelse. Begreppet
skärgårdskust, dvs. öar och kust som är beroende av varandra
ekonomiskt och socialt, är den bästa utgångspunkten vid en
avgränsning. Birgit Friggebo m.fl. (fp) anför i motion A467
(yrk. 8) att regeringen bör ändra bedömningsgrunderna för vad
som är skärgård så att Stockholms skärgård jämställs med övrig
glesbygd. Margareta E Nordenvall och Inger Koch (m) begär i
motion A436 (yrk. 2) att öar utan fast landförbindelse
klassificeras som glesbygd med högsta stödnivå.
Stödområdesindelningen tas upp i ett antal yrkanden om
ändringar i stödområdesinplacering av kommuner, kommundelar m.m.
I nedanstående sammanställning redovisas de olika förslagen
läns- och kommunvis.
Samma krav återfinns i A437
Krister Örnfjäder m.fl. (s)
A43
Sivert Carlsson (c)
A45
Bengt Kronblad m.fl. (s)
SKARABORGS LÄN
Karlsborg A412 i motsv. del tf förlängt
Ulla-Britt Hagström (kds)
Samma krav återfinns i A443 yrk. 1
Birgitta Carlsson (c)
__________________________________________________________________________
Utskottets bedömning
Principer för stödområden tas upp i motionerna A49 (yrk.
2) och A466 (yrk. 4--6). Utskottet har ovan uttalat sig för en
inriktning mot att resurserna i regionalpolitiken koncentreras
till de mest utsatta områdena. Något tillkännagivande på denna
punkt med anledning av motion A49 i denna del anser inte
utskottet erforderligt.
Utskottet har såväl föregående år (bet. 1993/94:AU13, rskr.
366) som vid ett antal tillfällen tidigare avstyrkt yrkanden om
alternativ till beteckningen stödområde. Utskottet kan inte
heller nu finna tillräckliga skäl för att ändra denna
beteckning. Inte heller övriga önskemål bör -- mot bakgrund av
den ovan skisserade översynen -- föranleda någon riksdagens
åtgärd.
Därmed avstyrker utskottet motionerna A49 (m) och A466 (m) i
aktuella delar.
Skärgårdarna ur stödområdessynpunkt tas upp i motionerna
A404 (yrk. 1), A436 (yrk. 2), A467 (yrk. 8) samt A471 (yrk. 1).
Utskottet konstaterar att enligt de regler som nu gäller
(prop. 1993/94:140, bet. AU13, rskr. 366) omnämns skärgården som
en speciell typ av landsbygdsområden. Från stödsynpunkt är
enligt propositionen "det väsentliga att länsstyrelserna vid
avgränsningen av glesbygds- och landsbygdsområdena väger in de
specifika lokala förutsättningarna i varje skärgårdsområde. Vad
gäller övriga glesbygds- och landsbygdsutvecklande åtgärder bör
de i huvudsak vara tillämpliga även i skärgårdsområdena."
Av betänkandet Levande skärgårdar (SOU 1994:93) framgår att
vissa länsstyrelser preciserar begreppet glesbygd (ur
stödsynpunkt) som öar utan fast landförbindelse, medan andra
länsstyrelser har annan praxis.
För att främja en enhetlig praxis skall länsstyrelserna vid
bedömningen av vilka områden som skall utgöra glesbygd eller
landsbygd samråda med de angränsande länens länsstyrelser
(förordningen (1994:577) om landsbygdsstöd och stöd till
kommersiell service).
Vidare kan erinras om att vid utarbetande av
strukturfondsprogram för mål 5b räknas 300 öar utan fast
landförbindelse som regionen skärgården. Detta område har ca 30
000 invånare.
Utskottet anser för sin del att med nuvarande
regionalpolitiska stödsystem den länsvisa bedömningen och det
redovisade samrådsförfarandet är en rimlig handläggningsordning.
Med hänvisning till vad som anförts samt till den planerade
översynen avstyrker utskottet berörda yrkanden i motionerna A404
(c), A436 (m), A467 (fp) samt A471 (kds).
Förslag om ändringar i stödområdesinplaceringen har tagits
upp i motionerna A34, A37 (yrk. 1), A40, A43, A44, A45, A46,
A402, A412 i motsvarande del, A430, A431, A437, A443 (yrk. 1)
samt A470 (yrk. 6 i motsvarande del). En läns- och kommunvis
sammanställning över dessa förslag har redovisats i det
föregående.
Ett system med permanenta stödområden för områden med
geografiska lägesnackdelar eller andra långsiktiga problem bör
vara stabilt enligt utskottets mening. Utskottet har vidare
redovisat problemen med lappverket av olika områdesgränser i det
föregående. Med hänsyn till att vad som nu behövs är en
bedömning av helheten, bör justeringar i
stödområdesinplaceringen inte vara aktuella. Vid mer tillfälliga
strukturomvandlingsproblem är ordningen den att regeringen utser
tillfälliga stödområden. Föregående år uttalade utskottet i sitt
betänkande 1993/94:AU13 att utskottet helt instämde i den
dåvarande regeringens bedömning att varaktigheten av en
tillfällig inplacering som regel bör uppgå till högst tre år,
varefter problemens svårighetsgrad bör analyseras på nytt.
Utskottet gör ingen annan bedömning i detta sammanhang.
Med hänvisning till vad som anförts samt till den planerade
översynen av det regionalpolitiska företagsstödsystemet bör de
aktuella förslagen i motionerna A34 (fp, m, mp), A37 (s), A40
(s) A43 (c), A44 (c), A45 (s), A46 (c), A402 (c), A412 (kds),
A430 (s), A431 (c), A437 (s), A443 (c) samt A470 (s) avslås av
riksdagen.
Lokaliseringsstöd
Propositionen (s. 40--42)
Lokaliseringsstöd (lokaliseringsbidrag och lokaliseringslån)
kan för närvarande lämnas i samband med investeringar i
byggnader, maskiner m.m. efter en individuell prövning. För
närvarande uppgår ett lokaliseringsbidrag i normalfallet till
högst 35 % av investeringsutgifterna i stödområde 1 och högst 20
% i stödområde 2.
För att de små och medelstora företagen skall utvecklas
positivt och den svenska ekonomin växa föreslår regeringen att
den maximala andelen lokaliseringsbidrag i stödområde 1 höjs
till högst 40 % av investeringsutgifterna. Som definition på små
och medelstora företag -- med anslutning till EG-kommissionens
regler -- anges företag med högst 250 anställda och som antingen
har en årsomsättning på högst ca 180 miljoner kronor eller en
balansomslutning på högst ca 90 miljoner kronor. Företagen får
inte heller till mer än 25 % ägas av ett sådant företag.
Ytterligare ett förslag i propositionen gäller
lokaliseringsbidrag till tjänsteföretag. Riksdagens beslut
föregående år (1993/94:AU13, rskr. 366) har inte trätt i kraft
på grund av vissa invändningar från ESA. För att stödformen
skall inrymmas inom EG:s statsstödsregler föreslås att
lokaliseringsbidrag till tjänsteföretag m.fl. fortsättningsvis
skall kunna lämnas med samma maximala bidragsandelar som övriga
stödberättigade verksamheter. Det bör vara en uppgift för
regeringen att, inom ramen för EG-reglerna, närmare bestämma vad
som skall vara bidragsgrundande utgifter.
ESA har nyligen godkänt att lokaliseringslån i vissa fall
skall kunna lämnas till tjänsteföretags rörelsekapital. Avsikten
är att detta skall träda i kraft den 1 juli 1995.
Motion
Enligt den moderata kommittémotionen A49 (yrk. 6 i motsvarande
del) bör stöd av lokaliseringsbidragets typ avvecklas.
Motionärerna yrkar avslag på regeringens förslag.
Utskottets bedömning
Med hänvisning till att utskottet ovan förordat en översyn av
det samlade företagsstödssystemet anser utskottet att några
andra förändringar än de som regeringen nu föreslår inte är
aktuella.
Utskottet föreslår således att riksdagen godkänner vad
regeringen förordat i propositionen om lokaliseringsstöd, dvs.
en höjning av den maximala andelen lokaliseringsbidrag till
högst 40 % i stödområde 1 för små och medelstora företag samt
tillämpande av samma system med maximala bidragsandelar till
tjänsteföretag. Motion A49 (m) avstyrks i aktuell del.
Utvecklingsbidrag
Propositionen (s. 42--43)
Utvecklingsbidrag kan för närvarande lämnas till mjuka
investeringar som produktutveckling, marknadsföring, utbildning
etc. och får högst uppgå till 50 % av de totala utgifterna för
investeringen. I normalfallet skall andelen direkt bidrag vara
högst 35 % i stödområde 1 och högst 20 % i stödområde 2 enligt
riksdagens senaste beslut (1993/94:AU13, rskr. 366). Den andel
som inte lämnas som direkt bidrag kan lämnas i form av villkorat
lån eller bidrag, där staten förbehåller sig en del av framtida
avkastning.
Stödformen godkändes av ESA den 30 december 1994 och de nya
reglerna avses träda i kraft den 1 juli 1995.
Med hänsyn till den allt viktigare roll som de immateriella
investeringarna spelar för näringslivets utveckling föreslår
regeringen att den maximala andelen direkt utvecklingsbidrag för
små och medelstora företag i stödområde 1 höjs till i
normalfallet högst 40 % av en investering. Vad som är små och
medelstora företag har definierats ovan.
Motion
Enligt den moderata kommittémotionen A49 (yrk. 6 i motsvarande
del) bör stöd av utvecklingsbidragets typ avvecklas.
Motionärerna yrkar avslag på regeringens förslag.
Utskottets bedömning
Med hänvisning till att utskottet ovan förordat en översyn av
det samlade företagsstödssystemet anser utskottet att några
andra förändringar än de som regeringen nu föreslår inte är
aktuella.
Utskottet föreslår således att riksdagen godkänner vad
regeringen förordat i propositionen om utvecklingsbidrag, dvs.
en höjning av den maximala andelen direkt utvecklingsbidrag till
i normalfallet högst 40 % i stödområde 1 för små och medelstora
företag. Motion A49 (m) avstyrks i aktuell del.
Sysselsättningsbidrag
Propositionen (s. 43--44)
Regeringen föreslår att sysselsättningsbidrag, liksom för
närvarande, skall lämnas med 200 000 kr i stödområde 1 och med
120 000 kr i stödområde 2 beräknat per ny årsarbetskraft. Stödet
utbetalas successivt under en femårsperiod.
Sysselsättningsbidrag gäller all stödberättigad verksamhet med
undantag för lokaler för uthyrning och privata investmentbolag
men kan inte beviljas för den som omfattas av riktat
anställningsstöd (RAS).
Enligt riksdagens senaste beslut (bet. 1993/94:AU13, rskr.
366) skulle sysselsättningsbidraget höjas till 250 000 kr i
stödområde 1 och till 150 000 kr i stödområde 2. Med hänsyn
till att sysselsättningsbidraget ännu inte blivit godkänt av ESA
eller EG-kommissionen anser regeringen att den beslutade
höjningen inte bör genomföras.
Motion
Patrik Norinder (m) anför i motion A466 (yrk. 8) att
sysselsättningsbidraget gynnar expansiva näringar. Bidraget ges
dock med en alltför stor eftersläpning. För att skapa
välbehövlig likviditetsförstärkning under företagens första år
anser motionären att stödet bör betalas ut snabbare.
Moderaterna har i motion A49 yrkat att de selektiva
företagsstöden bör avvecklas. Detta yrkande har behandlats i det
föregående.
Utskottets bedömning
Med hänvisning till att utskottet ovan förordat en översyn av
det samlade företagsstödssystemet anser utskottet att några
andra förändringar än de som regeringen nu föreslår inte är
aktuella. Yrkandet angående snabbare utbetalning av
sysselsättningsbidraget i motion A466 (m) avstyrks sålunda.
Utskottet föreslår således att riksdagen godkänner vad
regeringen förordat i propositionen om sysselsättningsbidrag,
dvs. att sysselsättningsbidraget skall lämnas med 200 000 kr i
stödområde 1 och med 120 000 kr i stödområde 2 beräknat per ny
årsarbetskraft. Av detta följer att höjningen av
sysselsättningsbidraget uteblir.
Nedsatta socialavgifter
Propositionen (s. 44--47)
Nedsatta socialavgifter syftar till att kompensera företag i
Norrlands inland för bestående konkurrensnackdelar i form av
gleshet, kyla och långa avstånd. Systemet utökades både
branschmässigt och geografiskt år 1992 (prop. 1991/92:100, bet.
AU13, rskr. 175, 176).
I stödområde 1 och i större delen av stödområde 2 är
nedsättningen för närvarande 10 procentenheter t.o.m. år 2000
för vissa branscher. I propositionen räknas de stödberättigade
branscherna/verksamheterna upp för stödområde 1 resp. stödområde
2.
I Bodens, Luleå, Piteå och Älvsbyns kommuner är nedsättningen
för närvarande 5 procentenheter t.o.m. år 1995.
I propositionen föreslås att nedsättningen i Edefors och
Gunnarsbyns församlingar i Bodens kommun, Älvsbyns kommun samt
f.d. Markbygdens kyrkobokföringsdistrikt i Piteå kommun blir 10
procentenheter för sådana verksamheter som gäller i stödområde
2. Skälet är att dessa områden ingår i mål 6-området och bör ha
samma villkor som övriga nordligt belägna kommuner inom mål
6-området vad gäller nedsatta socialavgifter. Förändringen skall
gälla fr.o.m. den 1 januari 1996.
Vidare redovisas i propositionen de kommuner och delar av
kommuner i stödområde 2 som i fortsättningen omfattas av
systemet med nedsatta socialavgifter, dvs. de områden som
riksdagen lade fast våren 1994 (1993/94:AU13, rskr. 366) samt de
nu föreslagna områdena i Bodens, Älvsbyns och Piteå kommuner.
Regeringen föreslår att riksdagen antar motsvarande lagförslag,
dvs. förslag till lag om ändring i lagen (1990:912) om
nedsättning av socialavgifter.
I övriga delar av Bodens och Piteå kommuner upphör
nedsättningen av socialavgifter fr.o.m. den 1 januari 1996.
Motioner
Moderaterna gör i kommittémotion A49 (yrk. 7) bedömningen att
systemet med nedsättning av sociala avgifter bör vara kvar
åtminstone t.o.m. år 2000. Efter en noggrann utvärdering av
stödets effekter finns det anledning att därefter pröva stödets
framtid. Andra regionalpolitiskt motiverade åtgärder kan visa
sig effektivare.
Birger Schlaug och Gudrun Lindvall (mp) begär i motion A410
(yrk. 1, 2) att arbetsgivaravgifterna slopas för åretruntföretag
på Gotland fr.o.m. den 1 januari 1996. Bakgrunden är de problem
som uppstår när fastlänningar enbart driver sommarverksamhet,
där lönsamheten kan vara stor. En utvärdering av reformen bör
genomföras år 1997 för att ge erfarenheter till andra kommuner
med likartade turistförhållanden.
Barbro Johansson m.fl. (mp) anser i motion A48 (yrk. 2) att
sänkta socialavgifter är ett bra led i arbetsmarknadsåtgärderna,
men att åtgärden också bör omfatta den kvinnliga arbetsmarknaden
i kommuner och landsting.
Bo Finnkvist m.fl. (s) begär i motion A37 (yrk. 2) att
nedsättning av sociala avgifter även skall tillämpas i Nyskoga
församling i Torsby kommun.
Utskottets bedömning
Nedsatta socialavgifter är en generell regionalpolitisk åtgärd
som syftar till att till viss del kompensera företagen för de
permanenta merkostnader som uppkommer på grund av det
geografiska läget. Utskottet instämmer med regeringen i att
vissa gränsjusteringar är nödvändiga av kongruensskäl med hänsyn
till bl.a. EU:s mål 6-område. Övriga i motionerna begärda
ändringar beträffande områdesgränser för nedsatta socialavgifter
avvisas av utskottet.
Beträffande kravet att de nedsatta socialavgifterna också
skulle tillämpas för anställda inom kommuner och landsting anser
utskottet att den nuvarande ordningen ligger i linje med
inriktningen mot en ökad tillväxt i näringslivet. Utskottet
förordar inte förändringar på denna punkt. Det berörda
motionsyrkandet avvisas således av utskottet liksom också det
krav på utredning som lagts fram i motion A49. Det senare
yrkandet kan i väsentlig del anses vara tillgodosett med hänsyn
till den planerade översynen av företagsstöden.
Utskottets ställningstagande innebär att utskottet anser att
riksdagen bör avslå behandlade yrkanden angående systemet med
nedsättning av sociala avgifter i motionerna A37 (s), A48
(mp), A49 (m) samt A410 (mp).
Vidare biträder utskottet regeringens förslag om
gränsjustering av området för sociala avgifter med hänsyn till
EG:s regler. Sålunda tillstyrker utskottet dels att riksdagen
antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1990:912)
om nedsättning av socialavgifter, dels att riksdagen godkänner
vad som förordats i propositionen om nedsatta socialavgifter.
Transportstöd
Propositionen (s. 47--48)
Transportstöd lämnas för godstransporter med tåg eller lastbil
till och från företag inom de fem transportstödzonerna.
Stödnivån varierar mellan 10 och 50 % av fraktkostnaden.
EG-kommissionen beslutade den 1 juni 1994 att transportstöd
kan lämnas inom ett område med en befolkningstäthet som
understiger 12,5 invånare per km2, det s.k. gleshetsområdet,
förutsatt att åtta specifika kriterier är uppfyllda. Det svenska
transportstödet kommer enligt beslutet att granskas av
EG-kommissionen före utgången av år 1996.
Mot bakgrund av att transportstödet är ett värdefullt
komplement till övriga åtgärder föreslås i propositionen endast
en geografisk anpassning till EG:s regler. De kommuner som
ligger utanför gleshetsområdet enligt EG:s definition men inom
transportstödzon 1 bör inte längre kunna få transportstöd enligt
regeringen. Företag i dessa kommuner mottog år 1993 ett
sammanlagt stödbelopp på drygt 10 miljoner kronor.
För att kunna anpassa stödet i takt med utvecklingen föreslås
att det i fortsättningen skall vara en uppgift för regeringen
att besluta om stödets omfattning vad beträffar vilka varuslag
och branscher som skall vara berättigade till transportstöd.
Motioner
I den moderata kommittémotionen A49 (yrk. 8) framhålls att
transportstödet bör finnas kvar. Det bör dock övervägas huruvida
stödet bättre skulle kunna främja nya branscher. En utvärdering
bör därför komma till stånd. Regeringen bör inte ensam besluta i
frågor om omfattningen av transportstödet.
Patrik Norinder (m) i motion A466 (yrk. 9) anser att det kan
finnas skäl att se över transportstödets utformning och
zonindelning med hänsyn till att stödet bl.a. kritiserats för
att vara konkurrenssnedvridande och med alltför ojämn
fördelning.
Tom Heyman begär i motion A31 (yrk. 1) att transportstödet ses
över, särskilt ur synpunkten med konkurrensneutralitet. För
närvarande missgynnas sjöfartsnäringen.
Sven Lundberg m.fl. (s) begär i motion A470 (yrk. 6 i
motsvarande del) ett tillkännagivande att transportstödet bör
bibehållas och förbättras inom transportstödzon 2.
Utskottets bedömning
Enligt utskottets uppfattning tyder samtliga yrkanden på
osäkerhet om effektiviteten i de nuvarande reglerna för
transportstödet. Transportstödet kommer att ingå i den
aviserade översynen av företagsstöden enligt vad utskottet
inhämtat. Inriktningen av transportstödet vad gäller varuslag
och branscher är delar som kan ingå i en sådan översyn.
Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
berörda förslag i motionerna A31 (m), A49 (m), A466 (m) och A470
(s).
Regeringens förslag till en mindre anpassning till EG:s
definition avvisas inte av motionärerna. Vad regeringen
förordat om transportstödet i motsvarande del bör godkännas av
riksdagen.
Moderaterna tillbakavisar i motion A49 den del av
regeringsförslaget som innebär att det bör vara en uppgift för
regeringen att besluta om transportstödets omfattning.
Utskottet avstyrker motion A49 (yrk. 8 i motsvarande del) och
tillstyrker vad regeringen förordat om transportstödet i
motsvarande del.
Norrlandsfonden
Propositionen (s. 48--49)
I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1993/94:140, bet.
AU13, rskr. 366) har ett kapitaltillskott på 200 miljoner kronor
utbetalats till Norrlandsfonden. Stiftelsen Industricentra har
den 16 mars 1995 överfört sina tillgångar, sammanlagt 113
miljoner kronor, till Norrlandsfonden. Samtidigt uttalade
riksdagen att fondens verksamhetsområde i fortsättningen även
skall omfatta Gävleborgs län.
EG-kommissionen granskar för närvarande den regionalpolitiska
stödform som Norrlandsfonden utgör.
Enligt riksdagens beslut har regeringen tagit upp
överläggningar med Norrlandsfondens styrelse om att 200 miljoner
kronor av stiftelsens kapital skall betalas in till staten under
perioden 1993--1997 (prop. 1991/92:51, bet. NU14, rskr. 93).
Efter förslag i 1993 års budgetproposition beslutade riksdagen
att 80 miljoner kronor av beloppet inte behövde betalas in. Med
hänsyn till betydelsen av ökad tillgång på riskkapital för
Norrlandslänens utveckling föreslår regeringen att den
återbetalning av 40 miljoner kronor som avser år 1995 inte skall
behöva göras.
Motion
I Moderaternas kommittémotion A49 (yrk. 14) framhålls att
utbudet av riskkapital är mindre i norra Sverige än i resten av
landet. Norrlandsfonden fyller en viktig uppgift och regeringens
förslag tillstyrks. Kvinnoföretagande bör främjas. Moderaterna
begär ett tillkännagivande om vad i motionen anförts om
Norrlandsfonden.
Utskottets bedömning
Den uppfattning som redovisas i motion A49 är den inriktning
som i huvudsak gäller.
I sitt betänkande 1993/94:AU13 föregående år underströk
utskottet särskilt vikten av att Norrlandsfonden verkar för
insatser som innebär att kvinnors företagande ökar. Bl.a.
bör fonden ingå i det nätverk som NUTEK samverkar med och
samordnar inom ramen för uppdraget om särskilda insatser för att
främja kvinnors företagande i stödområdet. Av fondens årliga
redovisning bör det framgå om de företag som beviljas lån eller
annan finansiell hjälp drivs av kvinnor eller män.
Utskottet har inhämtat att Norrlandsfonden fr.o.m. innevarande
verksamhetsår registrerar om det är kvinnor eller män som driver
de företag vilka beviljas lån m.m. Från Norrlandsfondens sida
påpekas att majoriteten av de kvinnliga företagarna vänder sig
till ALMI, som företrädesvis svarar för de mindre lånen.
Mot denna bakgrund anser utskottet att det här behandlade
motionsyrkandet inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.
Beträffande finansieringsfrågor för Norrlandsfonden
biträder utskottet propositionen, som tillstyrks i motsvarande
del.
Storstadsregioner och utlokalisering
Motioner
Roland Larsson (c) begär i motion A414 en utredning om hur
staten genom utlokaliseringar av egna verksamheter kan bidra
till att minska miljötrycket på storstäderna. Det behövs nya och
radikalare grepp i samhällsplaneringen där miljön inte får vara
en restpost utan ett mål.
Agne Hansson och Sivert Carlsson (c) anser i motion A416 (yrk.
1) att Kalmar län bör prioriteras vid utlokalisering av statlig
verksamhet. Länet har drabbats hårt av nedläggningar både av
statlig och privat verksamhet under en mycket lång tid.
Eva Flyborg och Erling Bager (fp) anför i motion A423 att
kravet på utlokalisering kringgås genom att nya verksamheter
förläggs till kommuner i Stockholms omedelbara närhet. Vid
nyetablering, utlokalisering eller avknoppning av statlig
verksamhet bör en större spridning eftersträvas.
Enligt Birgit Friggebo m.fl. (fp) i motion A467 (yrk. 6)
bidrar statens mycket ensidiga lokalisering av arbetsplatser
till Stockholms innerstad m.m. till obalanserna i
Stockholmsregionen. Genom lokalisering av statliga
arbetsplatser, som ändå skall ligga kvar i Stockholmsområdet,
till Södertörn kan staten bidra till att häva obalanserna.
Sven Lundberg m.fl. (s) föreslår i motion A470 (yrk. 8) att en
civil biståndskår för nationella och internationella
miljöskyddsinsatser bör organiseras och utbildas i
Västernorrland. Detta innebär en effektiv resursanvändning av
Sandö U-centrum m.fl. organisationer.
Utskottets bedömning
I fråga om lokalisering och decentralisering av statlig
verksamhet har utskottet klargjort sin inställning i tidigare
års betänkanden, vilka godkänts av riksdagen. Utskottet har
därvid framhållit att beslut i dessa frågor alltid bör föregås
av noggranna överväganden i skilda avseenden och att de är
viktiga inslag i strävandena efter att åstadkomma en balanserad
regional utveckling. Detta gäller med avseende på förhållandena
såväl mellan som inom regionerna. Utskottet har inte ändrat
uppfattning i dessa frågor.
I detta sammanhang kan erinras om att regeringskansliets
arbete med att påverka tjänsteföretag att lokalisera sig till
stödområden synes ha gett goda resultat för både företag och
regioner. Denna aktiva uppsökande verksamhet började år 1987.
Även NUTEK bör bedriva en uppsökande verksamhet gentemot
tjänsteföretag enligt regeringen. I likhet med uppfattningen i
propositionen anser utskottet att informationsteknikens
utveckling nu möjliggör lokalisering av verksamheter till de
regionalpolitiskt högst prioriterade delarna av landet på ett
sätt som tidigare föreföll otänkbart.
Enligt utskottets bedömning bör de aktuella förslagen i
motionerna A414 (c), A416 (c), A423 (fp), A467 (fp) och A470 (s)
inte föranleda några ytterligare uttalanden eller åtgärder från
riksdagens sida. De avstyrks följaktligen, i förekommande fall,
i aktuella delar.
Anslagsfrågor
Propositionen
Anslagen under tionde huvudtiteln till regional utveckling
redovisas på s. 51--63 i propositionen. Sammanlagt tas tio
anslagsrubriker upp. Regeringsförslaget innebär bl.a. att det
tidigare anslaget C 6 Särskilda regionalpolitiska
infrastrukturåtgärder m.m. utgår av statsfinansiella skäl. Ett
nytt anslag tillkommer med anledning av EU-medlemskapet,
nämligen C 10 Europeiska regionala utvecklingsfonden.
Motioner
Moderaterna anser i kommittémotion A49 (yrk. 15) att
regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till en
successiv avveckling av anslagen C 1 Lokaliseringsbidrag m.m.
och C 5 Sysselsättningsbidrag. Därutöver bör regeringens förslag
omfatta en besparing på 500 miljoner kronor på årsbasis senast
år 1998 på anslaget C 2 Regionala utvecklingsinsatser m.m. Redan
under budgetåret 1995/96 räknas med en samlad besparing på 350
miljoner kronor.
I den moderata kommittémotionen A281 (yrk. 23) från den
allmänna motionstiden 1995 förordas en ram för de
regionalpolitiska insatserna som är 500 miljoner kronor lägre än
regeringens förslag i budgetpropositionen.
Såväl Centern i motion A405 (yrk. 3) som Kristdemokraterna i
motion A448 (yrk. 9) avvisar regeringens förslag till besparing
på 751,1 miljoner kronor så som det redovisades i
budgetpropositionen och förordar ett totalt belopp för de
regionalpolitiska anslagen för budgetåret 1995/96 på 4 270 483
000 kr (18 månader). Samma krav återkommer i motion A447 (yrk.
3) av Ulf Björklund och Inger Davidson (kds).
Även Miljöpartiet utgår i sina motioner A442 (yrk. 2) och
Fi212 (yrk. 36) från budgetpropositionens beräkningspunkt för
samtliga regionalpolitiska anslagsposter och vill till detta
belopp lägga ytterligare 3 miljarder kronor, dvs. ett sammanlagt
belopp på 6 519 383 000 kr.
Centerpartiet yrkar i motion A405 (yrk. 4) att omfördelning av
uppkomna reservationer på de regionalpolitiska anslagen endast
får ske efter riksdagens godkännande.
Vänsterpartiet yrkar i motion A38 (yrk. 5) att det tillfälliga
småföretagsstödet på 400 miljoner kronor som föreslås i
regeringens proposition 1994/95:218 inte skall finansieras ur de
arbetsmarknadspolitiska medlen utan inom ramen för de
regionalpolitiska anslagen. Enligt Vänsterpartiet bör beloppet i
första hand tas från anslagen C 2 och C 4 med 200 miljoner
kronor var. Medlen bör riktas till småföretagsstöd i de
regionalpolitiskt prioriterade områdena.
Utskottets bedömning
Utskottet tar först upp den totala anslagsramen. De
motioner som bör behandlas i detta sammanhang är A49 (yrk. 15),
A281 (yrk. 23), A405 (yrk. 3), A442 (yrk. 2), A447 (yrk. 3),
A448 (yrk. 9) samt Fi212 (yrk. 36).
Utskottet konstaterar först att den föreliggande
propositionen, vad gäller den totala anslagsramen, skiljer sig
väsentligt från det i budgetpropositionen planerade
totalbeloppet. Genom att regeringen nu räknar med ett
totalbelopp på ca 4 243 miljoner kronor, i stället för
budgetpropositionens 3 519 miljoner kronor, har motsvarande
motionsyrkanden från Centern och Kristdemokraterna resp. från
Ulf Björklund och Inger Davidson (kds) blivit till stor del
tillgodosedda.
Miljöpartiets yrkanden avser en betydande anslagshöjning,
medan Moderaterna vill få till stånd en sammanlagd
nettobesparing på 350 miljoner kronor för budgetåret 1995/96.
Förslag om anslagssänkning på de berörda anslagen C 1, C 2 och C
5 har dock inte lagts fram i detta sammanhang; enligt
Moderaterna bör regeringen återkomma med förslag till successiv
avveckling av anslagen C 1 och C 5. Utskottet anser för sin del
att regeringens anslagsram är väl avvägd och avvisar därmed
behandlade yrkanden om höjning resp. sänkning.
Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet de
aktuella förslagen i motionerna A49 (m), A281 (m), A405 (c),
A442 (mp), A447 (kds), A448 (kds) samt Fi212 (mp).
Utskottet tar därefter upp Vänsterpartiets krav i motion A38
(yrk. 5) att det särskilda småföretagsstödet bör finansieras
inom regionalpolitikens ram.
Utskottet vill först nämna att anslagsposten "särskilda
regionala åtgärder för regional utveckling och tillväxt"
inrättades fr.o.m. budgetåret 1994/95 (prop. 1993/94:140, bet.
AU13, rskr. 366). Det är medel som får disponeras av
länsstyrelserna för temporära men långsiktigt verkande åtgärder.
De medel som föreslogs skulle enligt propositionen fördelas med
utgångspunkt i såväl arbetslöshetssituationen som den regionala
problembilden och finansiering ske inom anslaget
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder, det s.k. A 2-anslaget. 800
miljoner kronor är budgeterade för innevarande budgetår; 400
miljoner kronor har föreslagits för nästa budgetår.
Enligt utskottets uppfattning tyder Vänsterpartiets yrkande
just på det behov av samverkan mellan arbetsmarknadspolitiska,
regionalpolitiska och näringspolitiska insatser som utskottet i
det föregående har pekat på. Det är naturligt att även det
särskilda småföretagsstödet och dess finansiering tas upp i den
aviserade översynen av företagsstöden. Vad gäller
anslagssituationen under nästa budgetår har utskottet i sitt
betänkande 1994/95:AU15 föreslagit en finansiering av det
särskilda småföretagsstödet under A 2-anslaget. Utskottet har
ingen annan uppfattning i detta sammanhang.
Med det anförda avstyrker utskottet motion A38 (v) i aktuell
del.
Slutligen tar utskottet upp Centerpartiets krav angående
hanteringen av anslagsreservationer i motion A405 (yrk. 4).
Utskottet har från regeringskansliet inhämtat att de
reservationsmedel som förelåg vid föregående budgetårsskifte nu
i stort sett ianspråktagits genom beslut om besparing
(indragning till statskassan) resp. beslut om lokaliserings- och
utvecklingsbidrag m.m.
Medel som riksdagen har anslagit till ett ändamål får användas
till sparande, däremot inte till annat ändamål. Någon riksdagens
åtgärd är således inte erforderlig med anledning av motion A405
(c) i denna del. Yrkandet avstyrks.
C 1 Lokaliseringsbidrag m.m.
Propositionen (s. 52--54)
1993/94 Utgift -59 315 668 Reservation 1 710 136 094*
1994/95 Anslag 300 000 000
1995/96 Prop. 450 000 000
varav 300 000 000 beräknat för juli 1995--juni 1996
*) De medel som vid budgetårsskiftet inte var ianspråktagna
genom beslut uppgick till 1 064 miljoner kronor.
Regeringen anser att medel även fortsättningsvis bör anvisas
till följande ändamål:
lokaliserings- och utvecklingsbidrag som beviljas av NUTEK
eller regeringen,
lån till privata regionala investmentbolag samt
viss administration, uppföljning och utvärdering av
regionalpolitiskt företagsstöd m.m.
Med hänsyn till att 1 064 miljoner kronor av reservationen
inte var ianspråktagna vid budgetårsskiftet har regeringen
beslutat att som besparing föra bort 700 miljoner kronor från
anslaget. Efter utbetalning av 80 miljoner kronor till
Norrlandsfonden (prop. 1993/94:140, bet. AU13, rskr. 366)
återstår 284 miljoner kronor på C 1-anslaget som inte var
ianspråktagna vid budgetårets ingång.
De senaste årens lågkonjunktur har medfört att efterfrågan på
stöd i samband med investeringar minskat. Den nu ökade
investeringsaktiviteten hos näringslivet måste klaras genom hård
prioritering mellan olika projekt. Regeringen beräknar 450
miljoner kronor under anslaget för budgetåret 1995/96 (18
månader).
Utskottets bedömning
För nästa budgetår bör riksdagen till anslaget
Lokaliseringsbidrag m.m. anvisa det belopp som regeringen har
begärt, dvs. 450 miljoner kronor.
*) De medel som vid det senaste budgetårsskiftet inte var
ianspråktagna genom beslut uppgick till ca 105 miljoner kronor,
att jämföras med ca 146 miljoner kronor ett år tidigare.
Detta anslag används av länsstyrelserna till lokaliserings-
och utvecklingsbidrag, till landsbygdsstöd och stöd till
kommersiell service, till regional projektverksamhet samt i
begränsad utsträckning till uppföljning och utvärdering.
Medlemskapet i EU skapar nya förutsättningar för den regionala
utvecklingen och regionalpolitiken. Regeringen anser att
huvuddelen av anslaget i fortsättningen bör användas till
företagsstöd samt till medfinansiering av strukturfondsprogram.
Därutöver bör anslaget i begränsad omfattning kunna användas
till regional projektverksamhet, särskilt i de län som i liten
omfattning berörs av strukturfonderna.
Det bör även i fortsättningen vara en uppgift för regeringen
att fördela anslaget mellan länen och utfärda de föreskrifter
som krävs. En mindre del av anslaget bör i fortsättningen
disponeras av regeringen och NUTEK för viss central
utvecklingsverksamhet.
Regeringen föreslår att anslaget beräknas till 1 988 625 000
kr för nästa budgetår (18 månader).
Motioner
Görel Thurdin (c) pekar i motion A444 (yrk. 2) på att
länsstyrelsen varit tvungen att dra ner på bidragsandelen i
lokaliserings- och utvecklingsbidrag ända till 15 % i stödområde
2. Om inte ytterligare medel tillförs kommer de
regionalpolitiska medlen m.m. att förlora det mesta av sin
kraft. Därför föreligger enligt motionären behov av ökade medel
till länen för regional utveckling.
Carl-Johan Wilson (fp) anser i motion A33 att en samlad
bedömning bör göras avseende fördelningen av
länsstyrelseanslagen. Hänsyn skall tas till EU-bidragen samt
till målet att främja tillväxt och småföretagande.
Bengt Harding Olson m.fl. (fp) begär i motion Jo241 (yrk. 7)
en rättvis fördelning av det regionala utvecklingsanslaget, dvs.
en ökning av tilldelningen till Skåne inom anslagets ram.
Utskottets bedömning
Begäran i motion A444 (yrk. 2) om ökade medel till länen för
regional utveckling är enligt utskottets uppfattning alltför
opreciserad för att utgöra ett konkret alternativ till
regeringens budgetering av anslaget. Propositionen tillstyrks i
motsvarande del, och yrkandet om ökade medel till länen i motion
A444 (c) avstyrks.
Länsanslagets fördelning till länen har tagits upp i
motionerna A33 och Jo241 (yrk. 7).
Utskottet har tidigare uttalat (bl.a. i bet. 1992/93:AU13) att
riksdagen bör avstå från att meddela anvisningar om
medelstilldelningen till enskilda län. Denna uppfattning
vidhålls av utskottet. Det bör liksom hittills få ankomma på
regeringen att fördela anslaget med beaktande av de olika
förhållandena och de skilda problemen som finns i varje län. I
enlighet härmed avstyrker utskottet de nyss redovisade yrkandena
i motionerna A33 (fp) och Jo241 (fp).
C 3 Täckande av förluster på grund av kreditgarantier till
företag på landsbygden m.m.
Propositionen (s. 56--57)
1993/94 Utgift 12 789 733
1994/95 Anslag 1 000
1995/96 Prop. 1 000
varav 1 000 beräknat för juli 1995--juni 1996
Från anslaget betalas utgifterna för att infria statliga
garantier för lån till företag som fått stöd enligt förordningen
(1994:577) om landsbygdsstöd och stöd till kommersiell service.
För budgetåret 1994/95 är engagemangsramen fastställd till 290
miljoner kronor, vilket är den maximala nivå som beslutades år
1985. Ramen bör enligt regeringen under budgetåret 1995/96
upptas med oförändrat belopp, 290 miljoner kronor. Anslaget
föreslås under nästa budgetår utgå med oförändrat belopp, dvs.
1 000 kr.
Utskottets bedömning
I enlighet med regeringens förslag i propositionen under punkt
C 3 bör riksdagen dels medge att statlig garanti för lån till
företag på landsbygden och för lån till kommersiell service får
beviljas i en sådan omfattning att engagemangsramen högst uppgår
till 290 miljoner kronor, dels anvisa ett förslagsanslag på
1 000 kr.
C 4 Ersättning för nedsättning av socialavgifter
Propositionen (s. 57--58)
1993/94 Utgift 471 144 174
1994/95 Anslag 500 000 000
1995/96 Prop. 693 000 000
varav 462 000 000 beräknat för juli 1995--juni 1996
Anslaget disponeras av Riksförsäkringsverket, som beräknat
medelsbehovet till 635 miljoner kronor för nästa budgetår (18
månader). Från anslaget täcks bortfall av avgiftsinkomster till
följd av tillämpning av lagen (1990:912) om nedsättning av
socialavgifter. Med hänsyn till att systemet med nedsatta
sociala avgifter föreslås utgå i något utvidgat område genom
tidigare upptagna förslag beräknar regeringen medelsbehovet
under anslaget till 693 miljoner kronor för nästa budgetår (18
månader).
Utskottets bedömning
Utskottet har i det föregående i samband med motionskrav tagit
upp vissa frågor i anslutning till nedsättning av socialavgifter
i regionalpolitiskt syfte. Vad regeringen förordat om
omfattningen av nedsatta socialavgifter har biträtts av
utskottet. I konsekvens härmed biträds regeringens framställning
om medel av utskottet.
C 5 Sysselsättningsbidrag
Propositionen (s. 58)
1993/94 Utgift 173 066 468
1994/95 Anslag 250 000 000
1995/96 Prop. 300 000 000
varav 200 000 000 beräknat för juli 1995--juni 1996
Över anslaget, som disponeras av NUTEK, anvisas medel för
sysselsättningsbidrag enligt förordningen (1990:642) om
regionalpolitiskt företagsstöd.
I enlighet med tidigare förslag om att den av riksdagen
beslutade höjningen av sysselsättningsbidraget ej skall
genomföras bör medelsbehovet enligt regeringen beräknas till 300
miljoner kronor för nästa budgetår (18 månader).
Utskottets bedömning
Utskottet har tidigare tagit ställning till
sysselsättningsbidragets storlek m.m. i enlighet med regeringens
förslag. Det anslag regeringen begärt bör följaktligen anvisas
av riksdagen.
C 6 Transportstöd
Propositionen (s. 59)
1993/94 Utgift 292 379 306
1994/95 Anslag 300 000 000
1995/96 Prop. 430 000 000
varav 286 667 000 beräknat för juli 1995--juni 1996
Med hänsyn till en begränsad geografisk anpassning till EG:s
villkor föreslår regeringen att anslaget beräknas till 430
miljoner kronor för budgetåret 1995/96 (18 månader).
Utskottets bedömning
Utskottet har tidigare avstyrkt motionsyrkanden rörande
reglerna för transportstödet samt föreslagit ett godkännande av
vad regeringen förordat. I konsekvens därmed tillstyrker
utskottet regeringens förslag angående anslag under punkt C 6.
C 7 Glesbygdsverket
Propositionen (s. 59--60)
1993/94 Utgift 17 717 174 Reservation 4 883 615
1994/95 Anslag 20 000 000
1995/96 Prop. 30 930 000
varav 20 620 000 beräknat för juli 1995--juni 1996
Glesbygdsmyndigheten -- från den 1 juli 1995 Glesbygdsverket
enligt förordning 1995:357 -- har till uppgift att verka för
förbättring av glesbygds- och landsbygdsbefolkningens
levnadsförhållanden i olika delar av landet med tyngdpunkt i
skogslänens inre delar samt i skärgårdsområdena.
Från anslaget betalas såväl förvaltnings- som
projektkostnader.
I sin förenklade anslagsframställan för budgetåret 1995/96 har
Glesbygdsmyndigheten begärt oförändrad anslagsvolym men med
pris- och löneuppräkning.
Genom EU:s strukturfondspolitik får Sverige del av bl.a. mål
5b-stöd, som innebär främjande av landsbygden. För närvarande
pågår programarbete i de fem svenska 5b-regionerna.
Glesbygdsmyndigheten har tilldelats sekretariatsfunktionen för
5b-regionen Skärgården samt vissa samordningsfunktioner för
övriga 5b-regioner. Regeringen beräknar vissa medel för detta
under anslaget.
Av anslaget avser 3 miljoner kronor myndighetens fortsatta
medverkan i ett utvecklingsarbete kring marknadsföringsfrågornas
betydelse för landsbygdsutvecklingen inom Arbetsgruppen lantbruk
och samhälle (ALA-gruppen) vid Sveriges lantbruksuniversitet.
Utskottets bedömning
Vad som anförts och föreslagits i propositionen under denna
anslagspunkt lämnar utskottet utan erinran. Utskottet föreslår
att riksdagen till anslaget anvisar det belopp som regeringen
har begärt.
C 8 Expertgruppen för forskning om regional utveckling (ERU)
Propositionen (s. 61)
1993/94 Utgift 5 586 140 Reservation 1 306 170
1994/95 Anslag 6 500 000
1995/96 Prop. 12 075 000
varav 8 050 000 beräknat för juli 1995--juni 1996
Från anslaget betalas utgifterna för den verksamhet som
Expertgruppen för forskning om regional utveckling (ERU)
bedriver.
ERU har till uppgift att initiera och samordna forskning på
regionalpolitikens område samt se till att forskningsresultaten
blir kända och tillgängliga för olika intressenter.
Sveriges medlemskap i EU innebär en rad nya förutsättningar
för såväl den regionala utvecklingen i stort som för den
regionala politiken. Enligt regeringen är det en viktig uppgift
att forskningsmässigt följa upp och analysera konsekvenserna av
EU-medlemskapet i ett regionalt/regionalpolitiskt perspektiv.
Regeringen anser mot denna bakgrund att ERU:s
forskningsprogram bör kompletteras med forskning om
konsekvenserna av ett EU-medlemskap i
regionalt/regionalpolitiskt perspektiv. Regeringen beräknar
vissa ytterligare medel för detta.
Utskottets bedömning
Utskottet delar regeringens uppfattning vad avser
behovet av forskning om konsekvenserna av Sveriges medlemskap i
Europeiska unionen i ett regionalt/regionalpolitiskt perspektiv.
Arbetsmarknadsutskottet godtar regeringens anslagsberäkning och
tillstyrker därmed förslaget om medelsanvisning till
Expertgruppen för forskning om regional utveckling (ERU).
C 9 Lokaliseringslån
Propositionen (s. 62--63)
1993/94 Utgift -67 965 050 Reservation 554 692 390*
1994/95 Anslag 1 000
1995/96 Prop. 1 000
varav 1 000 beräknat för juli 1995--juni 1996
*De medel som vid budgetårsskiftet inte var ianspråktagna
genom beslut uppgick till 437 miljoner kronor.
Över anslaget anvisas medel för lokaliseringslån som kan
beviljas av länsstyrelserna, NUTEK eller regeringen.
Räntor, avbetalningar och andra återbetalningar på lånen
återförs till anslaget.
Regeringen förväntar sig att en högre investeringsvilja i
näringslivet skall medföra ökad efterfrågan på lokaliseringslån
som kan vara ett alternativ till lokaliseringsbidrag, vilket
sammantaget kommer att innebära mindre utgifter för staten.
Några ytterligare medel behöver dock inte anvisas för nästa
budgetår, utan anslaget bör föras upp med endast ett
formellt belopp.
Till lokaliseringslån för budgetåret 1995/96 (18 månader) bör
enligt regeringen anvisas ett formellt belopp på 1 000 kr.
Utskottets bedömning
I enlighet med regeringens förslag i propositionen under punkt
C 9 bör riksdagen anvisa ett reservationsanslag med ett formellt
belopp på 1 000 kr.
C 10 Europeiska regionala utvecklingsfonden
Propositionen (s. 63)
Nytt anslag (prop.) 338 000 000
varav 225 333 000 beräknat för juli 1995--juni 1996
Över detta anslag kommer utbetalningar från EG:s regionalfond
att redovisas. Programperioden för strukturfonderna löper för
Sveriges del mellan åren 1995 och 1999. Utbetalningarna från
detta anslag kommer successivt att öka från år 1996 för att
trappas ned i slutet av perioden. De sista utbetalningarna för
programperioden beräknas ske under år 2001.
Regeringen kommer att överlämna förslag till program för de
olika målområdena till EG-kommissionen som väntas fatta beslut
om dessa under hösten. Innan kommissionen fattat sina beslut
råder osäkerhet om tiden för utbetalningarna.
Utskottets bedömning
Utbetalningarna från anslaget C 10 Europeiska regionala
utvecklingsfonden kommer att verkställas sedan de programförslag
regeringen överlämnat till EG-kommissionen godkänts.
Utbetalningarna från EG:s regionalfond till den svenska
statsbudgeten kommer att ske i delposter och till viss del i
förskott. När den första utbetalningen verkställs är ännu inte
fastlagt. Storleken på utbetalningarna är inte i dagsläget
fastställd. De utbetalade medlen förs i enlighet med principerna
om bruttobudgetering upp på intäktssidan i statsbudgeten. Då det
inte är fråga om en förstärkning av statsbudgeten har regeringen
på anslaget C 10 fört upp en beräknad utgiftspost.
Utskottet accepterar regeringens budgetavvägning i fråga om
medelstilldelningen till Europeiska regionala utvecklingsfonden.
I denna del föreslår utskottet att riksdagen anvisar det
anslagsbelopp som regeringen har föreslagit.
Åtgärder i län och regioner
Utskottet kommer i det följande att behandla de
motionsyrkanden som rör förslag till åtgärder i län och
regioner. Vissa av motionsyrkandena liknar dem som utskottet vid
tidigare tillfällen behandlat och som avslagits av riksdagen.
De yrkanden som motionärerna framställer handlar om att i
olika delar av landet bl.a. satsa på infrastruktur,
sysselsättningsbefrämjande åtgärder och utbildning. I ett
flertal av motionerna framställs yrkanden om behovet av
regionala utvecklingsmedel.
Den svåra arbetsmarknadssituationen i landet påtalas av
flertalet motionärer.
För överskådlighetens skull redovisas motionsyrkandena i form
av en sammanställning länsvis av de olika slags åtgärder som
föreslås. Sist i sammanställningen tas de motioner upp som rör
Stockholmsregionen, skärgårdsfrågor och storstäder.
Norrbottens län A445 av Siv Holma (v) Yrk. 2. Satsningar
på infrastruktur i
Norrbottens län där
man särskilt beaktar
kvinnors möjlighet
till utbildning,
liv och arbete
A465 av Monica Öhman Behovet av att Norr-
m.fl. (s) botten ges er-
forderliga förut-
sättningar för
regional utveck-
ling
Jämtlands län A42 av Erik Arthur Eger- Jämtlands län utses
värn m.fl. (c, s) till försökslän av-
seende regionalpoli-
tiskt utvecklingsar-
bete
A419 av Ola Sundell (m) Om uppförande och
finansiering av ett
teknik- och företa-
garhus i Östersund
Yrk. 2. Behov av in-
satser för ett mer
differentierat nä-
ringsliv i Väster-
norrland
Yrk. 3. Tillsättande
av en Västernorr-
landsdelegation
A444 av andre vice talman Yrk. 1. Västernorr-
Görel Thurdin (c) lands läns utsatta
läge
A470 av Sven Lundberg Yrk. 2. Utnyttjande
m.fl. (s) av utbildningsin-
stitutionerna och
riktade utbildnings-
insatser för kvinnor
Yrk. 7. Samhällets
ansvar för utveck-
lingen av Ånge
kommun
Värmlands län A37 av Bo Finnkvist Yrk. 3. Behovet av
m.fl. (s) regionala utveck-
lingsmedel i Värm-
lands län
A428 av Lisbeth Staaf- Sysselsättnings-
Igelström m.fl. (s) befrämjande åtgärder
i Värmland
A429 av Helena Frisk (s) Statens särskilda
ansvar för orter
där försvarsindu-
strin är dominerande
(Karlskoga)
A433 av Isa Halvarsson Politik för en
m.fl. (fp, m, c) bättre arbetsmarknad
i Värmland
A464 av Kjell Ericsson Beslut om medels-
(c) tilldelning för re-
gional utveckling
som inte understiger
innevarande års an-
slag
Stockholms län A411 av Inger Koch och Yrk. 1. Bättre vill-
Margareta E Nordenvall kor för småföre-
(m) tagandet i
Stockholmsområdet
Södermanlands A417 av Anita Persson Arbetsmarknaden i
län m.fl. (s) Södermanland
A427 av Anita Persson Regionalpolitiska
m.fl. (s) åtgärder i Söder-
manland
A455 av Ingrid Skeppstedt Behovet av medel för
(c) tillväxtfrämjande
åtgärder för regio-
nal utveckling i
Sörmland
Östergötlands A413 av Dan Ericsson Yrk. 1. Genom omför-
län (kds) delning mellan länen
där projekt som
Tillskottet i Öster-
götland inte före-
kommer tillföra pro-
jektet medel för
fortsatt verksamhet
Yrk. 3. Utse
Östergötland
som pilotregion för
arbete med samord-
nade statliga stöd-
insatser för små
företag
A415 av Dan Ericsson Yrk. 6. Tillsätt en
(kds) särskild utveck-
lingskommitté för
Östergötland
Jönköpings län A458 av Åke Gustavsson Sysselsättningsför-
m.fl. (s) hållandena i Jön-
köpings län
Kalmar län A409 av Sivert Carlsson Behovet av priorite-
och Agne Hansson (c) rade åtgärder för
att öka sysselsätt-
ningen och minska
arbetslösheten i
Kalmar län
A425 av Bengt Kronblad Behovet av syssel-
m.fl. (s) sättning, projekt
och utvecklingsin-
satser för Kalmar
län (bl.a. genom in-
rättande av ett
industri- och ut-
vecklingscenter)
Gotlands län A457 av Agne Hansson (c) Yrk. 1. Gotlands
särskilda utveck-
lingsbetingelser
måste fortlöpande
beaktas
Yrk. 2. Sysselsätt-
nings- och utveck-
lingsfrämjande åt-
gärder för Gotland
Västsverige A451 av Lars Bäckström Yrk. 1. Inrättande
(v) av en regional fond
för Fyrstadsregionen
Yrk. 2. Finansiering
av en Fyrstadsfond
genom de nationella
medel som krävs för
att möjliggöra sats-
ningar inom ramen
för det föreslagna
mål 2-stödet från EU
Yrk. 3. Finansiering
av en Fyrstadsfond
genom disponering
av medel från Trygg-
hetsfonden
A453 av Nils-Erik Behovet av arbets-
Söderqvist m.fl. (s) marknadspolitiska
satsningar i Fyr-
stadsregionen
Skaraborgs län A412 i motsv. del Förslag till åt-
av Ulla-Britt gärder för Karlsborg
Hagström (kds)
Hallands län A461 av Rolf Kenneryd (c) Behovet av inom-
regionala insatser i
Halland
Blekinge län A432 av Sivert Carlsson Behovet av regiona-
och Agne Hansson (c) la och arbetsmark-
nadsmässiga sats-
ningar i Blekinge
län
Skånelänen A253 av Birthe Sörestedt Yrk. 1. Åtgärder
m.fl. (s) för att främja ar-
bete och utbild-
ning för kvinnor
i Skåne
Yrk. 2. Resurser
till regionala re-
surscentra i Skåne
Malmöhus län A39 av Lars-Erik Lövdén Regionalpolitiska
m.fl. (s) insatser i Malmö-
området
Kristianstads A450 av Bo Lundgren och Större tilldelning
län Wiggo Komstedt (m) av anslag för regio-
nala utvecklingsin-
satser till
Kristianstads län
Stockholms- A441 av Ingemar Josefsson Yrk. 1. Närings-
regionen m.fl. (s) och arbetsmarknads-
utveckling i Stock-
holmsregionen
Skärgårdsfrågor A436 av Margareta E Yrk. 1. Förbätt-
Nordenvall och Inger ringar av den bo-
Koch (m) fasta skärgårdsbe-
folkningens villkor
(t.ex. lokaliser-
ingsstöd för nyföre-
tagande, basservice
av post, tele och
kommunikationer)
A438 av Roland Larsson Åtgärder för en le-
m.fl. (c) vande skärgård
(t.ex.
transportstöd)
A472 av Karin Pilsäter Yrk. 2. Vikten av
och Conny Sandholm (fp) satsningar på modern
kommunikationstekno-
logi i skärgården
Storstäder A452 av Lars-Erik Lövdén Åtgärder i stor-
m.fl. (s) städerna
_______________________________________________________________
Utskottets bedömning
I sin tidigare framställning har utskottet konstaterat att de
grundläggande målen för regionalpolitiken är uthållig tillväxt,
rättvisa och valfrihet. Utskottet har vidare anfört att till
grund för en förnyad samhällsplanering bör ligga lokala
genomarbetade utvecklingsplaner. I enlighet med lokala och
regionala önskemål kommer statens resurser att på ett flexibelt
sätt integreras. Utarbetandet av strukturfondsprogrammen bör ske
i bred medverkan och med inflytande från samhällsmedborgarna och
andra intressenter i resp. region.
Utskottet har i sitt av riksdagen godkända betänkande
1993/94:AU13 (rskr. 366) redovisat sin uppfattning att det i
första hand är de regionala instanserna som skall bedöma vilka
krav på insatser som man skall tillmötesgå. I samma betänkande
hänvisade utskottet till sin principiella uppfattning att det är
inom de möjligheter som anförtrotts de regionala organen samt i
förekommande fall NUTEK och Glesbygdsmyndigheten som man får
pröva de åtgärder och insatser som begärs för olika delar av
landet. Utskottet har i avsnittet Mål och riktlinjer för
regionalpolitiken anslutit sig till regeringens bedömning att
regionalpolitiska resurser bör koncentreras till de mest utsatta
regionerna. Vidare instämmer utskottet i det nödvändiga i en
översyn av de regionalpolitiska företagsstöden.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna A37 (s), A39
(s), A42 (c, s), A253 (s), A409 (c), A411 (m), A412 (kds), A413
(kds), A415 (kds), A417 (s), A419 (m), A424 (fp), A425 (s), A427
(s), A428 (s), A429 (s), A432 (c), A433 (fp, m, c), A436 (m),
A438 (c), A441 (s), A444 (c), A445 (v), A450 (m), A451 (v), A452
(s), A453 (s), A455 (c), A457 (c), A458 (s), A461 (c), A464 (c),
A465 (s), A470 (s) och A472 (fp) i förekommande fall och i
berörda delar.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande mål och riktlinjer för regionalpolitiken
att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande
del och med avslag på motionerna 1994/95:A38 yrkandena 1
och 2, 1994/95:A41 yrkandena 1 och 4, 1994/95:A49 yrkandena
1 och 12, 1994/95:A287 yrkande 31, 1994/95:A405 yrkande 1,
1994/95:A442 yrkande 1, 1994/95:A447 yrkande 1,
1994/95:A448 yrkandena 1 och 4, 1994/95:A449, 1994/95:A466
yrkandena 2, 3 och 13 samt 1994/95:A469 yrkandena 1, 2 och
6 godkänner vad som förordas i propositionen om målen för
regionalpolitiken (avsnitt 5),
res. 1 (m)
2. beträffande en alltför positiv tolkning av
EU-medlemskapet att riksdagen avslår motion 1994/95:A38
yrkande 3,
res. 2 (v)
3. beträffande påverkan av EU:s ambitioner och stöd
att riksdagen avslår motionerna
1994/95:A448 yrkande 2 och 1994/95:K224 yrkandena 21 och
22,
res. 3 (kds)
Regional utveckling och samhällssektorer
4. beträffande regionala konsekvenser av bolagiseringar och
avregleringar
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A405 yrkande 7
och 1994/95:A456,
5. beträffande konsekvenserna av EU-medlemskapet i ett
regionalt/regionalpolitiskt perspektiv
att riksdagen avslår motion 1994/95:A445 yrkande 1,
6. beträffande kvinnorna i regionalpolitiken
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A48 yrkande 1,
1994/95:A49 yrkande 11, 1994/95:A405 yrkande 9 och
1994/95:A448 yrkande 8,
res. 4 (m)
7. beträffande resurscentrum för kvinnor
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A228,
1994/95:A258 yrkande 6 och 1994/95:A807 yrkande 7,
8. beträffande arbete och kompetensutveckling
att riksdagen avslår motion 1994/95:A246,
9. beträffande kunskaps- och kompetensutveckling
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A41 yrkande 2 och
1994/95:A49 yrkandena 10 och 16,
res. 5 (m)
10. beträffande infrastrukturens betydelse för regional
tillväxt och utveckling
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A49 yrkande 9 och
1994/95:A434 yrkande 3,
res. 6 (m)
11. beträffande lokal förankring
att riksdagen avslår motion 1994/95:A469 yrkande 5,
12. beträffande regionalpolitiska medel till kommunala
flygplatser i skogslänen
att riksdagen avslår motion 1994/95:A408,
13. beträffande integrering av sjöfart, luftfart och
informationsteknik med landtransportsystemet
att riksdagen avslår motion 1994/95:A31 yrkande 2,
14. beträffande tillgång till informationsteknik
att riksdagen avslår motion 1994/95:A405 yrkande 5,
15. beträffande utveckling av telekommunikationer i
glesbygden
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A48 yrkandena 5
och 6 samt 1994/95:A405 yrkande 6,
res. 7 (mp)
16. beträffande små företag och informationsteknik
att riksdagen avslår motion 1994/95:A434 yrkande 1,
17. beträffande beaktande av den regionala utvecklingen
att riksdagen avslår motion 1994/95:A405 yrkande 10,
18. beträffande kommunalt näringslivsbidrag
att riksdagen avslår motion 1994/95:A48 yrkandena 3 och
4,
res. 8 (mp)
19. beträffande riskkapital
att riksdagen avslår motion 1994/95:A446 yrkande 7,
20. beträffande närings- och utbildningspolitik
att riksdagen avslår motion 1994/95:A434 yrkande 2,
21. beträffande avgifter för vattenkraftsproduktionen
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A38 yrkande 9,
1994/95:A405 yrkande 2, 1994/95:A435, 1994/95:A439 och
1994/95:A448 yrkande 7,
res. 9 (v, kds)
22. beträffande turistnäringen
att riksdagen avslår motion 1994/95:A407,
23. beträffande kulturområdet
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A41 yrkande 3,
1994/95:A440 samt 1994/95:A446 yrkandena 3 och 4,
24. beträffande villkor för tillväxt
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A38 yrkande 4 och
1994/95:A49 yrkande 3,
res. 10 (m)
25. beträffande sambandet mellan regional utveckling och
övrig samhällsplanering
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A38 yrkande 7,
1994/95:A271 yrkande 18, 1994/95:A404 yrkande 3,
1994/95:A415 yrkandena 3 och 5, 1994/95:A448 yrkande 3
och 1994/95:Kr610 yrkande 2,
res. 11 (v)
27. beträffande inriktningen av strukturfondsprojekten
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A49 yrkande 13,
1994/95:A405 yrkande 12 och 1994/95:A466 yrkande 1,
res. 13 (m)
28. beträffande ambitionsnivån för de samlade
regionalpolitiska insatserna
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A403,
1994/95:A405 yrkande 13 och 1994/95:Jo241 yrkandena 5 och
6,
29. beträffande arbetet med strukturfondsprojekten
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A418,
1994/95:A422, 1994/95:A460 och 1994/95:A471 yrkande 2,
30. beträffande justeringar av områdesavgränsningen för
målen 2 och 5b
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A401,
1994/95:A406, 1994/95:A424 yrkande 4, 1994/95:A426,
1994/95:A454, 1994/95:A459, 1994/95:A462, 1994/95:A468
yrkande 2 och 1994/95:A472 yrkande 9,
31. beträffande gemenskapsinitiativen
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A420,
1994/95:A463, 1994/95:A601 och 1994/95:K630 yrkande 3,
Företagsinriktade åtgärder
32. beträffande översyn av de regionalpolitiska stöden
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A32, 1994/95:A38
yrkande 6, 1994/95:A41 yrkande 5, 1994/95:A49 yrkandena 4
och 5, 1994/95:A421, 1994/95:A444 yrkandena 4 och 6,
1994/95:A466 yrkande 7, 1994/95:Fi31 yrkande 19 och
1994/95:Fi40 yrkandena 6 och 7,
res. 14 (m)
res. 15 (fp)
33. beträffande stödberättigad verksamhet
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A35, 1994/95:A36
och 1994/95:A47,
34. beträffande principer för stödområdena
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A49 yrkande 2 och
1994/95:A466 yrkandena 4--6,
35. beträffande skärgårdarna från stödområdessynpunkt
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A404 yrkande 1,
1994/95:A436 yrkande 2, 1994/95:A467 yrkande 8 och
1994/95:A471 yrkande 1,
36. beträffande ändringar i stödområdesinplaceringen
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A34, 1994/95:A37
yrkande 1, 1994/95:A40, 1994/95:A43, 1994/95:A44,
1994/95:A45, 1994/95:A46, 1994/95:A402, 1994/95:A412 i
motsvarande del, 1994/95:A430, 1994/95:A431, 1994/95:A437,
1994/95:A443 yrkande 1 och 1994/95:A470 yrkande 6 i
motsvarande del,
37. beträffande lokaliseringsstöd
att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande
del och med avslag på motion 1994/95:A49 yrkande 6 i
motsvarande del godkänner vad i propositionen förordas om
lokaliseringsstöd (avsnitt 9.2.1),
res. 16 (m)
38. beträffande utvecklingsbidrag
att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande
del och med avslag på motion 1994/95:A49 yrkande 6 i
motsvarande del godkänner vad i propositionen förordas om
utvecklingsbidrag (avsnitt 9.2.2),
res. 17 (m)
39. beträffande snabbare utbetalning av
sysselsättningsbidraget
att riksdagen avslår motion 1994/95:A466 yrkande 8,
40. beträffande utebliven höjning av
sysselsättningsbidraget
att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande
del godkänner vad i propositionen förordas om
sysselsättningsbidrag (avsnitt 9.2.3),
41. beträffande systemet med nedsättning av socialavgifter
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A37 yrkande 2,
1994/95:A48 yrkande 2, 1994/95:A49 yrkande 7 och
1994/95:A410,
res. 18 (m)
42. beträffande gränsjustering av området för nedsatta
socialavgifter med hänsyn till EG
att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande
del
dels antar det i propositionen framlagda förslaget
till lag om ändring i lagen (1990:912) om nedsättning av
socialavgifter,
dels godkänner vad i propositionen förordas om
nedsatta socialavgifter (avsnitt 9.3.1),
43. beträffande reglerna för transportstöd
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A31 yrkande 1,
1994/95:A49 yrkande 8 i motsvarande del, 1994/95:A466
yrkande 9 och 1994/95:A470 yrkande 6 i motsvarande del,
res. 19 (m)
44. beträffande anpassning till EG:s definition
att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande
del godkänner vad i propositionen förordas om
transportstöd i motsvarande del (avsnitt 9.3.2),
45. beträffande regeringens uppgift att besluta
att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande
del och med avslag på motion 1994/95:A49 yrkande 8 i
motsvarande del godkänner vad i propositionen förordas om
transportstöd i motsvarande del (avsnitt 9.3.2),
res. 20 (m)
46. beträffande Norrlandsfonden och kvinnors företagande
att riksdagen avslår motion 1994/95:A49 yrkande 14,
47. beträffande Norrlandsfondens finansiering
att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande
del godkänner vad i propositionen förordas om
Norrlandsfondens finansiering m.m. (avsnitt 9.4),
48. beträffande storstadsregioner och utlokalisering
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A414,
1994/95:A416 yrkande 1, 1994/95:A423, 1994/95:A467 yrkande
6 och 1994/95:A470 yrkande 8,
Anslagsfrågor
49. beträffande den totala anslagsramen
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A49 yrkande 15,
1994/95:A281 yrkande 23, 1994/95:A405 yrkande 3,
1994/95:A442 yrkande 2, 1994/95:A447 yrkande 3,
1994/95:A448 yrkande 9 och 1994/95:Fi212 yrkande 36,
res. 21 (m)
51. beträffande hanteringen av anslagsreservationer
att riksdagen avslår motion 1994/95:A405 yrkande 4,
52. beträffande anslag till lokaliseringsbidrag
att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande
del till Lokaliseringsbidrag m.m. för budgetåret
1995/96 under tionde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 450 000 000 kr,
53. beträffande anslag till regionala utvecklingsinsatser
att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande
del och med avslag på motion 1994/95:A444 yrkande 2 till
Regionala utvecklingsinsatser m.m. för budgetåret
1995/96 under tionde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 1 988 625 000 kr,
54. beträffande länsanslagets fördelning till länen
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A33 och
1994/95:Jo241 yrkande 7,
55. beträffande kreditgarantier för företag på landsbygden
m.m.
att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande
delar
dels medger att statlig kreditgaranti för lån till företag
på landsbygden och för lån till kommersiell service får
beviljas i sådan omfattning att det sammanlagda beloppet
för utestående garantier som beslutats efter den 1 juli
1985 uppgår till högst 290 000 000 kr,
dels till Täckande av förluster på grund av
kreditgarantier till företag på landsbygden m.m. för
budgetåret 1995/96 under tionde huvudtiteln anvisar ett
förslagsanslag på 1 000 kr,
56. beträffande anslag till ersättning för nedsättning av
socialavgifter
att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande
del till Ersättning för nedsättning av socialavgifter
för budgetåret 1995/96 under tionde huvudtiteln anvisar ett
förslagsanslag på 693 000 000 kr,
57. beträffande anslag till sysselsättningsbidrag
att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande
del till Sysselsättningsbidrag för budgetåret 1995/96
under tionde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 300
000 000 kr,
58. beträffande anslag till transportstöd
att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande
del till Transportstöd för budgetåret 1995/96 under
tionde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 430 000
000 kr,
59. beträffande anslag till Glesbygdsverket
att riksdagen med bifall till propositionen i
motsvarande del till Glesbygdsverket för budgetåret
1995/96 under tionde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på
30 930 000 kr,
60. beträffande anslag till Expertgruppen för forskning om
regional utveckling (ERU)
att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande
del till Expertgruppen för forskning om regional
utveckling (ERU) för budgetåret 1995/96 under tionde
huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 12 075 000 kr,
61. beträffande anslag till lokaliseringslån
att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande
del till Lokaliseringslån för budgetåret 1995/96 under
tionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 1 000
kr,
62. beträffande anslag till Europeiska regionala
utvecklingsfonden
att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande
del till Europeiska regionala utvecklingsfonden för
budgetåret 1995/96 under tionde huvudtiteln anvisar ett
förslagsanslag på 338 000 000 kr,
63. beträffande åtgärder i län och regioner
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A37 yrkande 3,
1994/95:A39, 1994/95:A42, 1994/95:A253,
1994/95:A409, 1994/95:A411 yrkande 1, 1994/95:A412 i
motsvarande del, 1994/95:A413 yrkandena 1 och 3,
1994/95:A415 yrkande 6, 1994/95:A417, 1994/95:A419,
1994/95:A424 yrkandena 1--3, 1994/95:A425,
1994/95:A427, 1994/95:A428, 1994/95:A429,
1994/95:A432, 1994/95:A433, 1994/95:A436 yrkande 1,
1994/95:A438, 1994/95:A441 yrkande 1, 1994/95:A444
yrkande 1, 1994/95:A445 yrkande 2, 1994/95:A450,
1994/95:A451, 1994/95:A452, 1994/95:A453,
1994/95:A455, 1994/95:A457, 1994/95:A458,
1994/95:A461, 1994/95:A464, 1994/95:A465,
1994/95:A470 yrkandena 2 och 7 samt 1994/95:A472
yrkande 2.
Stockholm den 30 maj 1995
På arbetsmarknadsutskottets vägnar
Johnny Ahlqvist
I beslutet har deltagit: Johnny Ahlqvist (s), Sten Östlund
(s), Berit Andnor (s), Martin Nilsson (s), Kent Olsson (m),
Per Erik Granström (s), Elving Andersson (c), Laila
Bjurling (s), Patrik Norinder (m), Sonja Fransson (s), Hans
Andersson (v), Christina Zedell (s), Christel Anderberg
(m), Dan Ericsson (kds), Anna Åkerhielm (m), Lennart Rohdin
(fp) och Bertil Borglund (mp).
Reservationer
Reservationer
1. Mål och riktlinjer för regionalpolitiken (mom. 1)
Kent Olsson, Patrik Norinder, Christel Anderberg och Anna
Åkerhielm (alla m) anser
dels att den del av utskottets bedömning som under
rubriken Mål och riktlinjer för regionalpolitiken m.m.
börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med "upptagna
motionsyrkanden" bort ha följande lydelse:
Den hittills förda politiken är enligt utskottets mening inte
effektiv. Enligt utskottets bestämda mening bör mängden
selektiva statliga företagsstöd kraftigt begränsas. En
modern regionalpolitik bör utgå från att främja villkor som
gör att människor och företag av egen kraft och efter egen
bedömning kan utvecklas. Snarare än stödinsatser är det
andra faktorer, inte minst informationstekniken, som nu i
grunden förändrar villkoren för samhällsutvecklingen, även
i regionerna.
Utskottet vill i detta sammanhang uttala sin
tillfredsställelse över att målet om en uthållig tillväxt
betonas särskilt av regeringen. I detta ligger att
växtkraften i hela landet skall tillvaratas.
Detta innebär att en avveckling av de regionalpolitiska
selektiva företagsstöden nu bör inledas. Avvecklingen bör
ske på ett sätt som inte drastiskt ändrar spelreglerna för
företagen. I stället för selektiva företagsstöd bör en
kunskapssatsning, framför allt inriktad på norra Sveriges
inland, genomföras för att bl.a. främja
företagsetableringar.
Omvälvande förändringar som måste tas hänsyn till är bl.a.
företagens ökande rörlighet, vilken medför att företagen
söker sig dit kompetensen finns. En annan förändringsfaktor
som påverkar förutsättningarna för företagande i hela
landet är Sveriges medlemskap i EU.
Enligt utskottets uppfattning är en satsning på utbildning och
kompetensutveckling av avgörande betydelse för landets
framtid.
Det gamla industrisamhället övergår successivt i ett flexibelt,
mångsidigt och decentraliserat kunskapssamhälle. Den
tekniska utvecklingen medför att såväl studier som
kompetenshöjning kan ske på distans.
Enligt utskottet är propositionens uppfattning om rättvisa i
regionalpolitiken -- dvs. att människor i olika delar av
landet skall ha en likvärdig standard -- inte realistisk;
utskottet vill hävda att det är ofrånkomligt att olika
regioner med olika förutsättningar kommer att ha olikartade
förhållanden.
Målet för den regionala politiken bör därför vara att ge
förutsättningar för olika regioners och människors
möjlighet till utveckling och därigenom bidra till
nationell tillväxt. De statliga insatserna bör koncentreras
till de mest utsatta regionerna. Vidare vill utskottet i
likhet med motion A49 (m) uttala att landsbygden är rik på
resurser som den själv måste ges möjligheter att utveckla.
Utskottet ställer sig således bakom motion A49 (m) i aktuella
delar. I den mån övriga behandlade motionsyrkanden inte
tillgodoses genom utskottets ställningstagande avstyrker
utskottet dessa. Regeringens förslag i motsvarande del
avstyrks av utskottet. Utskottets ställningstagande bör ges
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande
lydelse:
1. beträffande mål och riktlinjer för regionalpolitiken
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:A49 yrkandena 1
och 12 samt med avslag på
dels propositionen i motsvarande del,
dels motionerna 1994/95:A38 yrkandena 1 och 2, 1994/95:A41
yrkandena 1 och 4, 1994/95:A287 yrkande 31, 1994/95:A405
yrkande 1, 1994/95:A442 yrkande 1, 1994/95:A447 yrkande 1,
1994/95:A448 yrkandena 1 och 4, 1994/95:A449, 1994/95:A466
yrkandena 2, 3 och 13 samt 1994/95:A469 yrkandena 1, 2 och
6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
2. En alltför positiv tolkning av EU-medlemskapet (mom. 2)
Hans Andersson (v) anser
dels att den del av utskottets bedömning som under
rubriken Nya möjligheter genom medlemskapet i Europeiska
unionen börjar med "Enligt utskottets" och slutar med
"aktuell del" bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer med motion A38 (v) att helt nya villkor
råder i och med EU-medlemskapet. Marknadskrafterna och EU:s
konvergensvillkor hotar en balanserad regional utveckling.
Medlemsavgiften utgör en stor belastning på statsbudgeten.
EU:s byråkrati sätter nya gränser. Utskottet ifrågasätter
den positiva tolkning av de regionalpolitiska
konsekvenserna som regeringen framför i propositionen. Även
om utskottet ser positivt på utnyttjandet av
strukturfondsmedlen är alltför mycket oklart angående
programmens utformning och den nationella
medfinansieringen.
Vad utskottet anfört med anledning av motion A38 (v) i denna
del bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande
lydelse:
2. beträffande en alltför positiv tolkning av
EU-medlemskapet
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:A38 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
3. Påverkan av EU:s ambitioner och stöd (mom. 3)
Dan Ericsson (kds) anser
dels att den del av utskottets bedömning som under
rubriken Nya möjligheter genom medlemskapet i Europeiska
unionen börjar med "Frågor hur" och slutar med "aktuella
delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den uppfattning som förs fram i motion A448
(kds) att en målsättning för Sverige såsom ett EU-land bör
vara att påverka utformningen av de regionalpolitiska
stöden så att de fyller samma funktion bland EU-länderna
som utskottet menar att stöden bör ha i Sverige, nämligen
att ge alla människor oavsett var de bor tillgång till
arbete, service och god miljö.
Utskottet instämmer vidare med uppfattningen motion K224 (kds)
att den linje som bör drivas i EU är att medverka till att
skapa en sådan social dimension som ger människan och
familjen friheten att välja så att socialt ansvar och
personlig utveckling kan förenas. Det ekonomiska
framåtskridandet bör gå hand i hand med utvecklingen av en
mänsklig och social infrastruktur.
Vad utskottet anfört med anledning av motionerna A448 och K224
i aktuella delar bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande
lydelse:
3. beträffande påverkan av EU:s ambitioner och stöd
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:A448 yrkande
2 och 1994/95:K224 yrkandena 21 och 22 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Kvinnorna i regionalpolitiken (mom. 6)
Kent Olsson, Patrik Norinder, Christel Anderberg och Anna
Åkerhielm (alla m) anser
dels att den del av utskottets bedömning som under
rubriken Kvinnornas roll börjar med "Regeringens
uppfattning" och slutar med "aktuella delar" bort ha
följande lydelse:
Regeringen framhåller i propositionen vikten av att kvinnorna
uppmärksammas i regionalpolitiken. Trots denna insikt
saknar den regionalpolitiska propositionen, enligt
utskottets mening, alla ansatser till nytänkande.
Utskottet anser att de offentliga monopolen bör brytas upp så
att kvinnor i lika hög grad som män kan finna alternativa
arbetsgivare. För många kvinnor i glesbygden utgör turismen
och närliggande servicegrenar branscher med goda
möjligheter till tillväxt, sysselsättning och
småföretagsamhet. Att utveckla kvinnors kunskap och ta till
vara deras engagemang inom dessa sektorer anser utskottet
vara några av de åtgärder som krävs, bl.a. för att möta
neddragningen inom den offentliga sektorn.
Vad utskottet anfört med anledning av motion A49 (m) i berörd
del bör ges regeringen till känna. Motionerna A405 (c) och
A448 (kds) får med det anförda anses till viss del
tillgodosedda i berörda delar. Motion A48 (mp) har annan
inriktning och avstyrks i här aktuell del.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande
lydelse:
6. beträffande kvinnorna i regionalpolitiken
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:A49 yrkande
11, 1994/95:A405 yrkande 9 och 1994/95:A448 yrkande 8 samt
med avslag på motion 1994/95:A48 yrkande 1 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Kunskaps- och kompetensutveckling (mom. 9)
Kent Olsson, Patrik Norinder, Christel Anderberg och Anna
Åkerhielm (alla m) anser
dels att den del av utskottets bedömning som under
rubriken Utbildning och forskning börjar med "Utskottet
noterar" och slutar med "aktuella delar" bort ha följande
lydelse:
Utskottet anser att det finns starka skäl för att ersätta
betydande delar av dagens regionalpolitik med en
målmedveten satsning på kunskap. I stället för selektiva
företagsstöd bör, enligt utskottets mening, en
kunskapssatsning genomföras. Framför allt bör denna vara
inriktad på norra Sveriges inland i syfte att höja dessa
områdens allmänna attraktionskraft för bl.a.
företagsetableringar.
Den insats för kunskap som utskottet förordar, bör byggas upp
från grundskolan till och med den högre utbildningen.
Inslag av vidareutbildning och kunskapsspridning inom
högteknologiska områden från universitet och högskolor till
företag bör finnas.
Syftet med den speciella kunskapsinsatsen bör enligt utskottet
vara att erbjuda fullgoda utbildningsmöjligheter också på
mindre orter. Insatsen skall vara långsiktig och bedrivas i
nära samverkan och med finansiellt engagemang av berörda
kommuner. Den skall byggas upp gradvis över en period av
tre till fem år. Speciellt bör företag verksamma inom det
område som kunskapsinsatsen avser engageras särskilt.
De statliga resurstillskotten skall ses som en stimulans till
flera att bidra. En samordning från EU:s strukturfonder bör
ske.
Utskottet föreslår att kunskapsinsatsen utformas på följande
sätt:
--Kunskapsinsatsen skall omfatta grundskolans högstadium,
gymnasiet, den högre utbildningen samt vidareutbildning av
vuxna inom teknik, naturvetenskap, språk och
företagsekonomi.
--Ansvaret för kunskapsinsatsen bör läggas på en organsiation
som har det fulla ansvaret för innehåll och kvalitet. I
första hand bör Umeå universitet, Högskolan i Luleå och
Mitthögskolan samverka. Den organisation som utskottet
förordar bör tilldelas 100 miljoner kronor för kommande
budgetår. Under de därefter följande budgetåren bör en
uppbyggnad ske till i första hand 300 miljoner kronor.
--Distansundervisning med utnyttjande av den modernaste
informationstekniken bör utgöra grunden för förmedlandet av
kunskapsinsatserna.
--En avstämning bör göras efter tre år av de möjligheter
kunskapsinsatsen öppnat.
Utskottet vill betona att informationsteknikens möjligheter är
en vital del av insatsen för att erbjuda kunskap som för
många tidigare varit svår eller omöjlig att nå.
Med det anförda tillstyrker utskottet motion A49 (m) i berörda
delar. Övrigt motionsyrkande avstyrks i den mån det inte
tillgodoses av utskottets ställningstagande.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande
lydelse:
9. beträffande kunskaps- och kompetensutveckling
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:A49 yrkandena 10
och 16 samt med avslag på motion 1994/95:A41 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Infrastrukturens betydelse för regional tillväxt och
utveckling (mom. 10)
Kent Olsson, Patrik Norinder, Christel Anderberg och Anna
Åkerhielm (alla m) anser
dels att den del av utskottets bedömning som under
rubriken Kommunikationer och transporter börjar med
"Utskottet delar" och slutar med "berörda delar" bort ha
följande lydelse:
Utskottet konstaterar i likhet med motionärerna i motion A49
(m) att genom goda transport- och kommunikationsmöjligheter
ges förutsättningar för tillväxt och regional utveckling i
hela landet. Det är enligt utskottets mening viktigt att
insatser görs för att förbättra näringslivets
förutsättningar i de ytstora regionerna genom att bl.a. öka
bärigheten av vägarna.
Vidare påpekar utskottet att järnvägsnätet och den fortsatta
utbyggnaden av snabbtåg underlättar godstransporter och gör
det möjligt att binda samman lokala marknader, varvid två
viktiga komponenter för regional utveckling tillgodoses.
Utskottet förordar att konkurrens möjliggörs på
järnvägsnätet.
Vad utskottet med anledning av motion A49 (m) i här aktuell
del anfört bör ges regeringen till känna. Förslaget i
motion A434 (c, m, fp, kds) i berörd del får anses
tillgodosett med det anförda.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande
lydelse:
10. beträffande infrastrukturens betydelse för regional
tillväxt och utveckling
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:A49 yrkande
9 och 1994/95:A434 yrkande 3 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
7. Utveckling av telekommunikationer i glesbygden (mom. 15)
Bertil Borglund (mp) anser
dels att den del av utskottets bedömning som under
rubriken IT och nätverk börjar med "Motion A405 (yrk. 6)"
och slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse:
Arbetsmarknadsutskottet vill i likhet med förslagen i motion
A48 (yrk. 5, 6) föreslå att resurser satsas för att skynda
på utvecklingen av bättre telekommunikationer i glesbygden
och stödområdet. Det är enligt utskottet mycket viktiga
insatser för att glesbygden skall ha möjlighet att
konkurrera på lika villkor om de nya arbeten som skapas
inom tjänstesektorn.
Det sagda innebär att utskottet vill anslå 500 miljoner kronor
för att i samarbete med teleföretagen kraftigt påskynda
utbyggnaden av ett modernt telenät i glesbygden.
Utskottet tillstyrker således bifall till motion A48 (mp) i
motsvarande delar. Motion A405 (c) i berörd del får anses
tillgodosedd med det anförda.
dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande
lydelse:
15. beträffande utveckling av telekommunikationer i
glesbygden
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:A48 yrkandena 5
och 6 samt med anledning av motion 1994/95:A405 yrkande 6
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
8. Kommunalt näringslivsbidrag (mom. 18)
Bertil Borglund (mp) anser
dels att den del av utskottets bedömning som under
rubriken Näringslivsfrågor börjar med "Näringsutskottet
har" och slutar med "berörda delar" bort ha följande
lydelse:
Utskottet konstaterar att många kommuner inom stödområdet,
trots krympande budgetar, använder betydande resurser för
att underlätta nyföretagande och företagsetableringar. Det
är, som utskottet ser det, viktiga insatser som ofta är
nödvändiga komplement för att uppnå de regionalpolitiska
målen. Ofta måste dock kommunerna på grund av de
nedskärningar som skett inom den offentliga sektorn välja
mellan omsorg, skola och näringslivsinsatser. Enligt
utskottets mening bör därför ett särskilt bidrag till
kommuner inom stödområdet inrättas för att utveckla ett
långsiktigt och mer diversifierat näringsliv.
Bidraget för kommunala näringslivsinsatser bör enligt
utskottet kompletteras med en kommunal plan över hur man
vill utveckla ett långsiktigt uthålligt och mer
diversifierat näringsliv och vilka insatser som bedöms
nödvändiga för att uppnå detta mål.
Bidraget skall utgå till kommuner inom de s.k. mål 2- och mål
6-områdena. Utskottet vill avsätta 1 000 miljoner kronor
för kommunala näringslivsinsatser under budgetåret 1995/96.
Vad utskottet med bifall till motion 1994/95:A48 (mp) i
berörda delar anfört bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande
lydelse:
18. beträffande kommunalt näringslivsbidrag
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:A48 yrkandena 3
och 4 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
9. Avgifter för vattenkraftsproduktionen (mom. 21)
Hans Andersson (v) och Dan Ericsson (kds) anser
dels att den del av utskottets bedömning som under
rubriken Energifrågor börjar med "Med anledning" och
slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att det sedan
flera år framförda förslaget om återföring av resurser från
vattenkraftsproduktionen till de producerande länen nu
genomförs. De återförda medlen bör användas till bl.a.
samhällsinvesteringar. Utskottet föreslår att riksdagen
genom ett uttalande till regeringen ansluter sig till vad
utskottet anfört. Vad utskottet anfört med anledning av
motionerna A38 (v), A405 (c), A435 (s), A439 (c) och A448
(kds) i förekommande fall i berörda delar bör ges
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande
lydelse:
21. beträffande avgifter för vattenkraftsproduktionen
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:A38 yrkande
9, 1994/95:A405 yrkande 2, 1994/95:A435, 1994/95:A439 och
1994/95:A448 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
10. Villkor för tillväxt (mom. 24)
Kent Olsson, Patrik Norinder, Christel Anderberg och Anna
Åkerhielm (alla m) anser
dels att den del av utskottets bedömning som under
rubriken Strategi, program och projektarbete börjar med
"Med tanke" och slutar med "berörda delar" bort ha följande
lydelse:
Utskottet anser i likhet med motion A49 (m) att gynnsamma
villkor för att driva företag är av avgörande betydelse för
den ekonomiska utvecklingskraften i en nation eller i en
region. Regelverket skall vara överskådligt, skatterna får
inte vara snedvridande eller högre än i vår omvärld,
arbetsrätten måste utformas för framtidens behov.
Budgetsanering och trovärdig ekonomisk politik ger lägre
ränteläge och bättre förutsättningar för investeringar.
Detta ger framtidstro för svenskt näringsliv.
I stället för att främja sunda företagsbetingelser söker
regeringen inom regionalpolitiken att i någon mån
kompensera vad en felaktig skatte- och näringspolitik
orsakar. Stöden har ofta utformats så att de skall
underlätta och locka till etablering i orter och regioner
med svag utveckling av sysselsättningen. Utskottet
ifrågasätter denna filosofi. Sofistikerade stödsystem och
bidragsberoende kan aldrig utgöra grunden för livskraftigt
företagande eller regioners utveckling.
Med hänvisning till vad som anförts ställer sig utskottet
bakom motion A49 (m) i denna del. Motion A38 (v) avstyrks i
motsvarande del. Detta bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande
lydelse:
24. beträffande villkor för tillväxt
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:A49 yrkande 3
samt med avslag på motion 1994/95:A38 yrkande 4 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
11. Sambandet mellan regional utveckling och övrig
samhällsplanering (mom. 25)
Hans Andersson (v) anser
dels att den del av utskottets bedömning som under
rubriken Strategi, program och projektarbete börjar med
"Med anledning" och slutar med "(kds) i berörda delar" bort
ha följande lydelse:
Utskottet noterar att Regionberedningen lagt förslag om att
överföra det regionala utvecklingsansvaret till
landstingen. Utskottet vill i likhet med motion A38 (v)
framföra sin syn att den demokratiska förankringen är
avgörande för ett framgångsrikt regionalt
utvecklingsarbete. Utskottet förordar en organisationsform
byggd på länsparlament med betydande resurser och ansvar.
Vad utskottet anfört med anledning av motion A38 (v) i denna
del bör ges regeringen till känna. Övriga motioner avstyrks
i den mån de inte tillgodoses genom utskottets
ställningstagande.
dels att utskottets hemställan under 25 bort ha följande
lydelse:
25. beträffande sambandet mellan regional utveckling och
övrig samhällsplanering
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:A38 yrkande 7
samt med avslag på motionerna 1994/95:A271 yrkande 18,
1994/95:A404 yrkande 3, 1994/95:A415 yrkandena 3 och 5,
1994/95:A448 yrkande 3 och 1994/95:Kr610 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Kent Olsson, Patrik Norinder, Christel Anderberg och Anna
Åkerhielm (alla m) anser
dels att den del av utskottets bedömning som under
rubriken Riksdagens revisorers förslag börjar med
"Utskottet instämmer" och slutar med "utskottets
uppfattning" bort ha följande lydelse:
I Riksdagens revisorers rapport 1993/94:12 Regionala
utvecklingsinsatser görs många värdefulla iakttagelser.
Uppslag till förändringar hur den regionala
projektverksamheten skall fortgå och förbättras diskuteras
och analyseras.
Utskottet anser att den avgivna rapporten och Riksdagens
revisorers förslag kommer att utgöra ett värdefullt
underlag för den fortsatta verksamheten med regional
projektverksamhet.
Som utskottet inledningsvis har redovisat var det bl.a. på
arbetsmarknadsutskottets initiativ som Riksdagens revisorer
beslutade att granska det s.k. länsanslaget. Det måste
enligt utskottets mening av bl.a. principiella skäl anföras
mycket starka skäl mot kritik framförd av Riksdagens
revisorer om kritiken skall kunna avvisas. Några argument
av sådan styrka har utskottet inte kunnat finna. Utskottet
delar därför Riksdagens revisorers uppfattning att vad de
anfört om beslutsunderlag, budgetfrågor, bidragsflora och
samfinansiering, huvudmål för projektverksamheten och
styrning bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 26 bort ha följande
lydelse:
26. beträffande Riksdagens revisorers förslag angående
regionala utvecklingsinsatser
att riksdagen med anledning av Riksdagens revisorers förslag
1994/95:RR2 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
13. Inriktningen av strukturfondsprojekten (mom. 27)
Kent Olsson, Patrik Norinder, Christel Anderberg och Anna
Åkerhielm (alla m) anser
dels att den del av utskottets bedömning som under
rubriken Strukturfondsprogram m.m. börjar med "Arbetet med"
och slutar med "(m) i aktuella delar" bort ha följande
lydelse:
Utskottet instämmer med motion A49 (m) i att de projekt som
Sverige nu kommer att delfinansiera tillsammans med EU bör
ha den regionalpolitiska inriktning som utskottet i det
föregående förordat, dvs. bort från stödfilosofin och mot
utvecklingsinsatser för ökad kunskap och kompetens. Det är
angeläget att strukturfonderna inte bidrar till att
konservera en stödfilosofi i regional- och
sysselsättningspolitiken, utan att fonderna används för
omstrukturering av branscher och regioner med svag tillväxt
och för en förstärkning av de nationella
kunskapsinsatserna.
Vad utskottet anfört med anledning av motion A49 (m) i denna
del bör ges regeringen till känna. Övriga motioner avstyrks
i den mån de inte tillgodoses genom utskottets
ställningstagande.
dels att utskottets hemställan under 27 bort ha följande
lydelse:
27. beträffande inriktningen av strukturfondsprojekten
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:A49 yrkande 13
samt med avslag på motionerna 1994/95:A405 yrkande 12 och
1994/95:A466 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
14. Översyn av de regionalpolitiska stöden (mom. 32)
Kent Olsson, Patrik Norinder, Christel Anderberg och Anna
Åkerhielm (alla m) anser
dels att den del av utskottets bedömning som under
rubriken Allmänt börjar med "Utskottet instämmer" och
slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse:
Den utredning som utskottet förordar har knappast något att
göra med den översyn som regeringen aviserar.
Bakgrunden är följande. Resultat från olika utredningar, bl.a.
ESO 1995:14 Företagsstödet -- Vad kostar det egentligen?,
visar att effekterna av statligt företagsstöd är svaga och
att stöden riskerar att konservera näringsstrukturen. Även
småföretagens egen organisation förordar att företagsstöden
reduceras.
Den utredning som utskottet anser erforderlig bör därför utgå
från målet att de selektiva företagsstöden på någon sikt
bör avvecklas.
Med hänsyn till sambanden mellan olika typer av
regionalpolitiska och arbetmarknadspolitiska stöd m.m. kan
dock utredningen behöva gå utöver de selektiva
regionalpolitiska företagsstöden. Det finns således enligt
utskottets uppfattning ingenting som hindrar att även de
generella stöden ses över i den förordade utredningen. De
överväganden som bör göras beträffande samtliga kvarvarande
stöd rör bl.a. effektivitetsfrågorna. Hur skall stöden
utformas för att incitamentsstrukturen skall vara optimal?
Vad finns för alternativa åtgärder på arbetsmarknaden eller
på skatteområdet? Hur skall konkurrensneutraliteten kunna
garanteras? Hur kan ny teknik och nya branscher främjas?
Även stödens geografiska omfattning bör utredas i detta
sammanhang.
Vad utskottet anfört med anledning av motionerna A49 (m) och
Fi31 (m) i aktuella delar bör ges regeringen till känna.
Övriga motioner avstyrks i den mån de inte tillgodoses
genom utskottets ställningstagande.
dels att utskottets hemställan under 32 bort ha följande
lydelse:
32. beträffande översyn av de regionalpolitiska stöden
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:A49
yrkandena 4 och 5 och 1994/95:Fi31 yrkande 19 samt med
avslag på motionerna 1994/95:A32, 1994/95:A38 yrkande 6,
1994/95:A41 yrkande 5, 1994/95:A421, 1994/95:A444 yrkandena
4 och 6, 1994/95:A466 yrkande 7 och 1994/95:Fi40 yrkandena
6 och 7 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
15. Översyn av de regionalpolitiska stöden (mom. 32)
Lennart Rohdin (fp) anser
dels att den del av utskottets bedömning som under
rubriken Allmänt börjar med "Med hänsyn" och slutar med
"berörda delar" bort ha följande lydelse:
Med hänsyn till de inledningsvis berörda förändringarna i
samhället, kanske viktigast i detta sammanhang Sveriges
EU-medlemskap, är det riktigt att nu göra en bred översyn
av regionalpolitiken. Utskottet anser i likhet med motion
A41 (fp) att denna uppgift kräver en parlamentarisk
utredning. En grundfråga som måste ställas i samband med
EU-medlemskapet är hur en framtida fördelning av de samlade
resurserna (EU-resurserna och de nationella resurserna)
skall göras.
Utredningsuppdraget bör i första hand omfatta frågan hur
övergången till en mobiliseringspolitik kan åstadkommas.
"Hur kan den enskilda människans förmåga till skapande tas
till vara?" är en fråga som bör ställas. Utskottet
instämmer med motion A41 i att regionalpolitiken bör kunna
stödja och underlätta de lokala initiativen. Utgångspunkten
är en politik för mänsklig växt. Utredningen bör betona
förslag och åtgärder som förstärker tendenserna till
decentralisering, nyetableringar, småföretag och lokal
samverkan. Kommunikationer, utbildning, forskning och
kultur är centrala områden.
Mångfalden av gränser genom de olika stödområdena i den
nationella regionalpolitiken, transportstödzonerna,
områdena för nedsatta socialavgifter, gränserna för EU:s
olika målområden, EU:s "gleshetsområde", de av
länsstyrelserna utpekade glesbygds- och landsbygdsområdena
samt andra indelningar inom bl.a. jordbrukspolitiken anser
utskottet utgöra ett nytt problem just genom mångfalden och
lappverkseffekten. Denna fråga ingår naturligen i den
förordade utredningen. Utskottet anser även att fenomenet
med tillfälliga stödområden som varit "tillfälliga" under
en lång rad år bör omfattas av utredningen.
Riksdagen bör således uppdra åt regeringen att tillsätta en
parlamentarisk utredning med uppgift att utreda hela
regionalpolitiken.
Vad utskottet anfört med anledning av motion A41 i aktuell del
bör ges regeringen till känna. Övriga motioner avstyrks i
den mån de inte tillgodoses genom utskottets
ställningstagande.
dels att utskottets hemställan under 32 bort ha följande
lydelse:
32. beträffande översyn av de regionalpolitiska stöden
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:A41 yrkande 5
samt med avslag på motionerna 1994/95:A32, 1994/95:A38
yrkande 6, 1994/95:A49 yrkandena 4 och 5, 1994/95:A421,
1994/95:A444 yrkandena 4 och 6, 1994/95:A466 yrkande 7,
1994/95:Fi31 yrkande 19 och 1994/95:Fi40 yrkandena 6 och 7
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
16. Lokaliseringsstöd (mom. 37)
Kent Olsson, Patrik Norinder, Christel Anderberg och Anna
Åkerhielm (alla m) anser
dels att den del av utskottets bedömning som under
rubriken Lokaliseringsstöd börjar med "Med hänvisning" och
slutar med "aktuell del" bort ha följande lydelse:
Med hänsyn till att lokaliseringsstödet bör avvecklas på lite
sikt finns det inte anledning att nu göra några
förändringar i stödets utformning. Utskottet instämmer
således i motion A49 (m) på denna punkt och avstyrker
motsvarande förslag i propositionen. Detta bör ges
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 37 bort ha följande
lydelse:
37. beträffande lokaliseringsstöd
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:A49 yrkande 6 i
motsvarande del samt med avslag på propositionen i
motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
17. Utvecklingsbidrag (mom. 38)
Kent Olsson, Patrik Norinder, Christel Anderberg och Anna
Åkerhielm (alla m) anser
dels att den del av utskottets bedömning som under
rubriken Utvecklingsbidrag börjar med "Med hänvisning" och
slutar med "aktuell del" bort ha följande lydelse:
Med hänsyn till att utvecklingsbidraget bör avvecklas på lite
sikt finns det inte anledning att nu göra några
förändringar i stödets utformning. Utskottet instämmer
således i motion A49 (m) på denna punkt och avstyrker
motsvarande förslag i propositionen. Detta bör ges
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 38 bort ha följande
lydelse:
38. beträffande utvecklingsbidrag
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:A49 yrkande 6 i
motsvarande del samt med avslag på propositionen i
motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
18. Systemet med nedsättning av socialavgifter (mom. 41)
Kent Olsson, Patrik Norinder, Christel Anderberg och Anna
Åkerhielm (alla m) anser
dels att den del av utskottets bedömning som under
rubriken Nedsatta socialavgifter börjar med "Nedsatta
socialavgifter" och slutar med "samt A410 (mp)" bort ha
följande lydelse:
Med hänsyn till att det finns utredningar som ifrågasätter
effektiviteten i stödformen nedsättning av sociala avgifter
anser utskottet i likhet med motion A49 (m) att den
tidigare förordade utredningen naturligen också tar upp
nedsatta socialavgifter. Nedsättning av de sociala
avgifterna bör vara kvar som stödform tills en noggrann
utvärdering har gjorts och effektiviteten prövats.
Utskottet instämmer således med kravet i motion A49 (m).
Övriga motionsyrkanden har en annan bakgrund och avisas av
utskottet.
dels att utskottets hemställan under 41 bort ha följande
lydelse:
41. beträffande systemet med nedsättning av
socialavgifter
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:A49 yrkande 7
samt med avslag på motionerna 1994/95:A37 yrkande 2,
1994/95:A48 yrkande 2 och 1994/95:A410 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
19. Reglerna för transportstöd (mom. 43)
Kent Olsson, Patrik Norinder, Christel Anderberg och Anna
Åkerhielm (alla m) anser
dels att den del av utskottets bedömning som under
rubriken Transportstöd börjar med "Enligt utskottets" och
slutar med "och A470 (s)" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att transportstödet som är ett generellt stöd
bör kunna finnas kvar för att kompensera de geografiska
avstånden. För små företag, framför allt i Norrbottens och
Västerbottens inland, fyller stödet en viktig funktion. I
den utredning som har diskuterats tidigare bör emellertid
även transportstödet ingå. Inom ramen för denna utredning
bör en noggrann utvärdering göras beträffande stödets
effektivitet. Vidare bör överväganden göras beträffande den
geografiska omfattningen, hur konkurrensneutraliteten skall
kunna garanteras samt om stödet på ett bättre sätt skulle
kunna främja ny verksamhet och nya branscher.
Med hänvisning till vad som anförts tillstyrker utskottet
motion A49 (m) (yrk. 8 i motsvarande del). Övriga motioner
avstyrks i den mån de inte blir tillgodosedda av utskottets
ställningstagande.
dels att utskottets hemställan under 43 bort ha följande
lydelse:
43. beträffande reglerna för transportstöd
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:A49 yrkande 8 i
motsvarande del samt med avslag på motionerna 1994/95:A31
yrkande 1, 1994/95:A466 yrkande 9 och 1994/95:A470 yrkande
6 i motsvarande del som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
20. Regeringens uppgift att besluta (mom. 45)
Kent Olsson, Patrik Norinder, Christel Anderberg och Anna
Åkerhielm (alla m) anser
dels att den del av utskottets bedömning som under
rubriken Transportstöd börjar med "Moderaterna
tillbakavisar" och slutar med "motsvarande del" bort ha
följande lydelse:
Utskottet vill i likhet med motion A49 (m) understryka
betydelsen av att riksdagen får möjlighet att bedöma
omfattningen av transportstödet. Regeringen bör inte ensam
besluta i denna fråga.
Vad utskottet anfört med bifall till motion A49 (m) (yrk. 8 i
motsvarande del) och med avstyrkande av propositionen i
motsvarande del bör regeringen underrättas om.
dels att utskottets hemställan under 45 bort ha följande
lydelse:
45. beträffande regeringens uppgift att besluta
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:A49 yrkande 8 i
motsvarande del samt med avslag på propositionen i
motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
21. Den totala anslagsramen (mom. 49)
Kent Olsson, Patrik Norinder, Christel Anderberg och Anna
Åkerhielm (alla m) anser
dels att den del av utskottets bedömning som under
rubriken Anslagsfrågor börjar med "Utskottet konstaterar"
och slutar med "samt Fi212 (mp)" bort ha följande lydelse:
Utskottet har tidigare konstaterat att de selektiva
företagsstöden successivt bör avvecklas. Detta leder till
att anslaget C 1 Lokaliseringsbidrag samt C 5
Sysselsättningsbidrag successivt kan minskas. Därutöver bör
regeringen återkomma till riksdagen med besparingsförslag
om 500 miljoner kronor (12 månader) avseende anslaget C 2
Regionala utvecklingsinsatser m.m. senast år 1998.
Utskottet räknar med att redan under budgetåret 1995/96 en
samlad besparing om 350 miljoner kronor kan uppnås.
Utskottet tillstyrker således motion A49 i denna del, vilket
bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 49 bort ha följande
lydelse:
49. beträffande den totala anslagsramen
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:A49 yrkande 15,
med anledning av motion 1994/95:A281 yrkande 23 samt med
avslag på motionerna 1994/95:A405 yrkande 3, 1994/95:A442
yrkande 2, 1994/95:A447 yrkande 3, 1994/95:A448 yrkande 9
och 1994/95:Fi212 yrkande 36 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
22. Småföretagsstödets finansiering (mom. 50)
Hans Andersson (v) anser
dels att den del av utskottets bedömning som under
rubriken Anslagsfrågor börjar med "Utskottet vill" och
slutar med "aktuell del" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar uppfattningen i motion A38 (v) att det
tillfälliga småföretagsstödet, vilket visat sig vara en
tillväxtbefrämjande åtgärd, bör finansieras från de
regionalpolitiska medlen och inte -- såsom föreslagits i
proposition 1994/95:218 -- från de arbetsmarknadspolitiska
medlen. I första hand bör man reducera C 2-anslaget
Regionala utvecklingsinsatser m.m. samt C 4-anslaget
Ersättning för nedsättning av socialavgifter med 200
miljoner kronor var. Det är viktigt att medlen riktas till
småföretagsutveckling i de regionalpolitiskt prioriterade
områdena.
Utskottet tillstyrker således motion A38 (v) i denna del,
vilket bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 50 bort ha följande
lydelse:
50. beträffande småföretagsstödets finansiering
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:A38 yrkande 5 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilda yttranden
Särskilda yttr
1. Mål och riktlinjer för regionalpolitiken (mom. 1)
Hans Andersson (v) anför:
Vänsterpartiet har ingen avgörande invändning mot regeringens
kortfattade formulering av mål och riktlinjer för
regionalpolitiken. Utskottets bedömning har delvis tagit
tillvara ett flertal motionssynpunkter och innebär ett
medvetande om att dagens förändringsprocess måste föranleda
betydande förändringar av nuvarande regionalpolitik. Detta
är bra och helt i enlighet med Vänsterpartiets motionskrav.
Behovet av en brett förankrad parlamentarisk utredning
borde dock ha understrukits.
Utskottet borde ännu starkare ha understrukit vikten av
regionalpolitiska värderingar av alla politiska insatser.
Vänsterpartiet har pekat på den negativa
befolkningsutvecklingen i regionalpolitiska stödområden.
Detta är en oacceptabel utveckling. Därför måste
nedskärningarna inom stat och kommunsektorn liksom inom
socialförsäkringssektorn ses i ett regionalpolitiskt
perspektiv. På samma sätt måste beslut inom statliga
myndigheter ta vederbörlig hänsyn till regional utveckling.
I dessa sammanhang sviks nu ofta de regionalpolitiska
målen.
Utskottet borde i likhet med Vänsterpartiets motion tydligare
ha markerat behovet av att göra regionerna mer oberoende
och mindre sårbara samt att förstärka den regionala
demokratin.
Det finns också skäl att ännu tydligare lyfta fram det
utvecklingsinriktade inslaget i politiken och medvetet ta
sig bort från det passiva bidragsberoendet i dagens
regionalpolitik som riskerar att konservera gamla
strukturer.
Vänsterpartiet har pläderat för regionala fonder som ger
finansiella resurser för det regionala näringslivets
utveckling och för att regioners naturresurser kan
nyttjas med bättre utbyte. På så sätt kan det demokratiska
underifrånperspektivet och den regionala självtilliten ges
ett materiellt innehåll. Vi har kvar denna inställning men
vill nu avvakta erfarenheterna av arbetet med
strukturfondsmedlen innan ytterligare konkreta förslag
läggs fram.
2. Arbete och kompetensutveckling (mom. 8)
Hans Andersson (v) anför:
Enligt Vänsterpartiet spelar den offentliga sektorn en helt
avgörande roll för möjlighet till jämlik utveckling mellan
landets regioner. Kvinnors förvärvsarbete bygger till stor
del på att den kommunala välfärdspolitiken upprätthålls.
Detta gäller i synnerhet för glesbygden och de
regionalpolitiskt prioriterade områdena. De besparingar och
nedskärningar som under de senaste åren pågått inom de
statliga företagen och den offentliga sektorn slår hårdast
mot sysselsättningen i glesbygden. Denna utveckling måste
hejdas. Förändringar inom den offentliga sektorns
utveckling leder till kraftigt försämrade villkor för
kvinnor i utsatta regioner. Vänsterpartiet anser att
kommunsektorn måste få del av den framtida tillväxten i
svensk ekonomi.
Enligt Vänsterpartiet saknar regeringens regionalpolitiska
proposition förslag om kompetensutveckling för kvinnor. För
att åtgärda problemet med en krympande arbetsmarknad inom
vård och omsorg eller bortrationaliserade yrken krävs en
bred och djup kompetenssatsning för dessa kvinnor. Dessa
grupper måste få vidareutbildning för att kunna hävda sig
på arbetsmarknaden. Inte minst i glesbygden är detta av ett
vitalt intresse.
Regeringen pekar själv på betydelsen av ett kvinnoperspektiv
för den regionala utvecklingen. Dessvärre visar
resultatuppföljningen att kvinnor långt ifrån får del av de
regionalpolitiska företagsstöden i enlighet med de uppsatta
målsättningarna. Vänsterpartiet anser att den av regeringen
aviserade översynen av de regionalpolitiska stöden bör
innefatta en omprioritering så att de företagsinriktade
bidragen i högre grad går till kvinnor.
3. Regionalpolitiska medel till kommunala flygplatser i
skogslänen (mom. 12)
Elving Andersson (c) anför:
Enligt Centern har flygtrafiken stor regionalpolitisk
betydelse. Neddragningen av medelstilldelningen drabbar
särskilt de mindre flygplatserna. Centern vill genom sin
politik skapa bättre förutsättningar för bl.a. skogslänens
utvecklingsmöjligheter. Detta framhölls i en reservation i
det av riksdagen godkända betänkandet (bet. 1994/95:TU20,
rskr. 318).
4. Avgifter för vattenkraftsproduktionen (mom. 21)
Elving Andersson (c) anför:
Centerpartiet delar regeringens bedömning om att resurserna
måste koncentreras till de mest utsatta regionerna. Frågan
om återföring av vinstmedel från vattenkraftsproduktionen
till de regioner där den produceras har diskuterats under
en lång följd av år. Regeringen har dock inte tagit upp
frågan till behandling i den regionalpolitiska
propositionen.
De stora intäkterna från vattenkraften visar att de regioner
där produktionsanläggningarna finns har värdefulla
tillgångar. Samtidigt föreligger ett stort behov av
insatser i dessa områden. Centerpartiet anser därför att
viss del av intäkterna bör återföras till de producerande
regionerna för att skapa en rättvis och långsiktigt hållbar
grund för den regionala utvecklingen i dessa regioner.
5. Villkor för tillväxt (mom. 24)
Hans Andersson (v) anför:
Enligt Vänsterpartiets uppfattning bör det passiva
bidragstagandet ersättas av mera utvecklingsinriktade
insatser. Bl.a. måste större kraft läggas på
kunskapsutveckling och teknikförnyelse. Med hänsyn till den
översyn som har aviserats har jag likväl kunnat ansluta mig
till utskottets mening.
6. Den totala anslagsramen (mom. 49)
Dan Ericsson (kds) anför:
Kristdemokraterna konstaterar att den totala anslagsramen
enligt regeringens nuvarande förslag uppgår till praktiskt
taget samma nivå som kds förespråkade i samband med
budgetpropositionen. Det är en kraftig omläggning av
regionalpolitiken sedan januari 1995 och ett bra svar på
kristdemokratiska motionsförslag. Bättre sent än aldrig.
Propositionens lagförslag
Bilaga 1
Förslag till lag om ändring i lagen (1990:912) om nedsättning
av socialavgifter
Statistiska uppgifter om den regionala utvecklingen
sammanställda av riksdagens utredningstjänst
Bilaga 2
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1
Propositionerna 3
Riksdagens revisorers förslag 1994/95:RR2 4
Motioner 5
Utskottet 20
Den regionala utvecklingen 20
Mål och riktlinjer för regionalpolitiken m.m. 20
Nya möjligheter genom medlemskapet i Europeiska
unionen 25
Regional utveckling och olika samhällssektorer m.m. 27
Allmänna utgångspunkter 27
Kvinnornas roll 28
Utbildning och forskning 30
Kommunikationer och transporter 31
IT och nätverk 32
Näringslivsfrågor 33
Energifrågor 34
Turism 35
Kultur 36
Regionalt utvecklingsarbete för tillväxt 36
Strategi, program och projektarbete 36
Riksdagens revisorers förslag 39
Strukturfondsprogram m.m. 42
Företagsinriktade åtgärder 48
Allmänt 48
Stödområden 51
Lokaliseringsstöd 55
Utvecklingsbidrag 56
Sysselsättningsbidrag 57
Nedsatta socialavgifter 57
Transportstöd 59
Norrlandsfonden 60
Storstadsregioner och utlokalisering 61
Anslagsfrågor 63
C 1 Lokaliseringsbidrag m.m. 65
C 2 Regionala utvecklingsinsatser m.m. 66
C 3 Täckande av förluster på grund av kreditgarantier
till företag på landsbygden m.m. 67
C 4 Ersättning för nedsättning av socialavgifter 67
C 5 Sysselsättningsbidrag 68
C 6 Transportstöd 68
C 7 Glesbygdsverket 69
C 8 Expertgruppen för forskning om regional utveckling
(ERU) 69
C 9 Lokaliseringslån 70
C 10 Europeiska regionala utvecklingsfonden 71
Åtgärder i län och regioner 71
Hemställan 76
Reservationer
1. Mål och riktlinjer för regionalpolitiken (mom. 1),
(m) 83
2. En alltför positiv tolkning av EU-medlemskapet (mom.
2), (v) 84
3. Påverkan av EU:s ambitioner och stöd (mom. 3),
(kds) 84
4. Kvinnorna i regionalpolitiken (mom. 6), (m) 85
5. Kunskaps- och kompetensutveckling (mom. 9), (m) 86
6. Infrastrukturens betydelse för regional tillväxt och
utveckling (mom. 10), (m) 87
7. Utveckling av telekommunikationer i glesbygden (mom.
15), (mp) 87
8. Kommunalt näringslivsbidrag (mom. 18), (mp) 88
9. Avgifter för vattenkraftsproduktionen (mom. 21), (v,
kds) 88
10. Villkor för tillväxt (mom. 24), (m) 89
11. Sambandet mellan regional utveckling och övrig
samhällsplanering (mom. 25), (v) 90
12. Riksdagens revisorers förslag angående regionala
utvecklingsinsatser (mom. 26), (m) 90
13. Inriktningen av strukturfondsprojekten (mom. 27),
(m) 91
14. Översyn av de regionalpolitiska stöden (mom. 32),
(m) 91
15. Översyn av de regionalpolitiska stöden (mom. 32),
(fp) 92
16. Lokaliseringsstöd (mom. 37), (m) 93
17. Utvecklingsbidrag (mom. 38), (m) 94
18. Systemet med nedsättning av socialavgifter (mom. 41),
(m) 94
19. Reglerna för transportstöd (mom. 43), (m) 95
20. Regeringens uppgift att besluta (mom. 45), (m) 95
21. Den totala anslagsramen (mom. 49), (m) 96
22. Småföretagsstödets finansiering (mom. 50), (v) 96
Särskilda yttranden
1. Mål och riktlinjer för regionalpolitiken (mom. 1),
(v)97
2. Arbete och kompetensutveckling (mom. 8), (v) 97
3. Regionalpolitiska medel till kommunala flygplatser i
skogslänen (mom. 12), (c) 98
4. Avgifter för vattenkraftsproduktionen (mom. 21),
(c) 98
5. Villkor för tillväxt (mom. 24), (v) 99
6. Den totala anslagsramen (mom. 49), (kds) 99
Bilagor
Bilaga 1 Propositionens lagförslag 100
Bilaga 2 Statistiska uppgifter om den regionala
utvecklingen 104