I betänkandet behandlar utskottet Rikdagens revisorers förslag
till riksdagen med anledning av genomförd granskning av statens
stöd till Saab-Scanias bilfabrik i Malmö.
Revisorernas förslag går ut på tillkännagivanden till
regeringen om konsekvensanalyser, hantering av
lokaliseringsbidrag, avskrivnings- och återbetalningsregler samt
tillfälliga krispaket.
Beträffande konsekvensanalyser menar revisorerna att
sådana analyser regelmässigt bör ingå i alla regeringsförslag av
en viss storleksordning till riksdagen. I samband med beslut
om lokaliseringsbidrag bör regeringen och NUTEK redovisa om
det funnits särskilda skäl att frångå vedertagen praxis eller en
"normalprincip". Avskrivnings- och återbetalningsreglerna är
oklara och bör ses över. Slutligen anser revisorerna att staten
bör iaktta restriktivitet vid beslut om tillfälliga
krispaket.
Utskottet konstaterar att frågan om konsekvensanalyser
utförligt har behandlats av riksdagen, senast i våras i samband
med konstitutionsutskottets granskningsbetänkande
(1993/94:KU30). Revisorernas förslag bör i den delen inte
påkalla någon riksdagens åtgärd.
Vad gäller hantering av lokaliseringsbidrag konstaterar
utskottet till att börja med att regeringens handläggning av
stödet till Saab-Scania närmast faller inom området för KU:s
granskning. Däremot menar utskottet att det på ett mer
principiellt plan kan finnas anledning för regeringen att se
över bestämmelserna om lokaliseringsstöd. Regeringen eller i
förekommande fall NUTEK bör i allmänhet kunna ange de skäl som
ligger bakom avsteg från gällande bestämmelser. En regel härom
bör övervägas i samband med utfärdande av en ny regionalpolitisk
förordning om företagsstöd. Detta bör ges regeringen till känna.
Bestämmelserna om återbetalning bör ges en utformning som bättre
tillgodoser behovet av tydliga regler utan att för den skull
möjligheten till skönsmässig bedömning går förlorad. Detta bör
ges regeringen till känna.
Vad slutligen angår frågan om "tillfälliga krispaket" menar
utskottet att den under senare år förda politiken visar att det
redan förekommer restriktivitet i detta hänseende. Revisorernas
förslag bör därför i denna del inte påkalla någon riksdagens
åtgärd.
Till betänkandet har fogats en reservation från Moderata
samlingspartiets representanter i utskottet.
Förslaget
I förslag 1992/93:RR7 hemställer Riksdagens revisorer
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
revisorerna anfört med anledning av den genomförda granskningen
av statens stöd till Saab-Scanias bilfabrik i Malmö angående
1. konsekvensanalyser,
2. hantering av lokaliseringsbidrag,
3. avskrivnings- och återbetalningsregler och
4. tillfälliga krispaket.
Motioner
1993/94:A1 av Rolf L Nilson (v) vari yrkas
1. att riksdagen bifaller Riksdagens revisorers hemställan,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om användning av återbetalda medel.
1993/94:A2 av Ingela Thalén m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
avslår revisorernas förslag.
1993/94:A3 av Olle Schmidt och Margitta Edgren (fp) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att staten bör ta initiativ till att uppta
förhandlingar med Saab-Scania i syfte att Malmö stad får
tillgång till det gamla varvsområdet Malmö.
1993/94:A4 av Robert Jousma och Arne Jansson (nyd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om konsekvensanalyser,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om lokaliseringsbidrag och regler om
återbetalning,
3. att riksdagen som sin mening ger Riksdagens revisorer till
känna vad i motionen anförts om fortsatt granskning av regionala
åtgärdspaket.
1993/94:A5 av Lars-Erik Lövdén m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen avslår revisorernas förslag.
1992/93:N286 av tredje vice talman Bertil Fiskesjö (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om statliga kontrollorgans möjlighet att hos
enskilda få tillgång till handlingar rörande statligt stöd.
Utskottet
Bakgrund
För att mildra effekterna för sysselsättningen av Svenska
Varvs nedläggning i december 1985 av produktionen av
handelsfartyg vid Kockums AB i Malmö ansåg regeringen att det
behövdes särskilda insatser i regionen. Nedläggningen beräknades
beröra mer än 2 000 personer i regionen som redan tidigare var
hårt drabbad av arbetslöshet på grund av strukturkriser. Ett
paket av åtgärder presenterades av regeringen i februari 1986. I
detta ingick en principöverenskommelse med Saab-Scania AB om att
bolaget skulle etablera en ny bilfabrik i Malmöområdet.
Saab-Scania fick löfte dels om lokaliseringsbidrag på 200 000 kr
för varje ny sysselsatt i Malmöregionen, dels om
investeringsfondsfrisläpp på 12,5 miljarder kronor för
investeringar i Malmö eller i övriga delar av landet.
I två propositioner, 1985/86:120 om vissa varvsfrågor m.m. och
1985/86:125 om sysselsättningsåtgärder i Malmöregionen,
informerades riksdagen om situationen. I den förstnämnda
propositionen lämnades en redovisning av de åtgärder som
regeringen ämnade vidta. I proposition 1985/86:125 återkom
regeringen med förslag om arbetsmarknads- och regionalpolitiska
insatser.
Förslagen innebar att ett reservationsanslag på 414 miljoner
kronor skulle anvisas på tilläggsbudget till lokaliseringsbidrag
till Saab-Scania AB. Regeringen beräknade stödet till högst
200 000 kr per nytt arbetstillfälle hos bolaget i regionen.
För att inte minska möjligheterna att lämna
lokaliseringsbidrag inom främst det regionalpolitiska
stödområdet föreslogs att medlen anvisades över ett särskilt
anslag. "I övrigt bör samma regler gälla som för
lokaliseringsbidrag enligt förordningen (1982:677) om
regionalpolitiskt stöd (ändrad senast 1985:648)", framhölls det
i propositionen.
Ärendet om lokaliseringsbidrag bereddes av
arbetsmarknadsutskottet (AU 1985/86:18). Med bred politisk
majoritet tillstyrktes regeringens förslag. Utskottet anmärkte i
betänkandet att den planerade utbyggnaden av Saab-Scania i
regionen enligt utskottets bedömning var ett mycket väsentligt
inslag i det åtgärdspaket som regeringen föreslagit för att lösa
de sysselsättningsproblem som kunde förutses. Riksdagen följde
utskottet (rskr. 1985/86:316).
I principöverenskommelsen ingick vidare att Saab-Scania AB
fick förköpsrätt till tomtmarken på Kockums AB. Villkor och pris
skulle göras upp mellan Svenska Varv och Saab-Scania.
Köpevillkoren har inte offentliggjorts.
Fabriken skulle byggas i etapper. Saab-Scania AB ansökte om
och beviljades i juni 1987 lokaliseringsbidrag för bilfabriken
med 154 miljoner kronor för den första etappen under
förutsättning att 770 nya och varaktiga arbetstillfällen
skapades. Endast den första etappen kom till stånd innan bolaget
beslöt att lägga ned verksamheten. Monteringsdelen av fabriken
togs visserligen i bruk under våren 1990. Men nedläggningen av
fabriken i Malmö aviserades i februari 1991 och var ett faktum i
juni samma år. Villkoret om 770 nya och varaktiga
arbetstillfällen uppfylldes inte.
Revisorernas granskning av det statliga stödet till
Saab-Scanias bilfabrik har initierats av näringsutskottet.
Revisorernas förslag
Revisorerna gör i förslaget gällande att Saab-Scania AB fått
ovanligt stora finansiella förmåner för investeringen i
bilfabriken. Revisorerna anser att propositionerna bl.a. saknar
beräkningar av de totala kostnaderna för statens stöd till
Saab-Scania. Under åberopande av vad riksdagen uttalat om
konsekvensanalyser framhåller revisorerna vikten av att sådana
analyser regelmässigt görs i alla regeringsförslag till
riksdagen av en viss storleksordning. Revisorerna vill ha ett
tillkännagivande härom.
Vidare menar revisorerna att Saab-Scania AB fått en mer
gynnsam behandling än andra företag bl.a. i fråga om vad som är
stödberättigad verksamhet, när stödet skall utbetalas och
beträffande krävda säkerheter. Revisorerna hävdar att de i
sammanhanget gjorda tidigareläggningarna av utbetalningar till
Saab-Scania inneburit att avskrivningen av bidraget påskyndats.
Några särskilda skäl att göra tidiga utbetalningar har inte
funnits. Revisorerna anser därför att regeringen och NUTEK
fortsättningsvis regelmässigt bör redovisa om det finns
särskilda skäl att frångå praxis eller "normalprincipen" i
beslut om lokaliseringsbidrag. De vill ha ett tillkännagivande
härom.
Bestämmelserna om återbetalning av lokaliseringsbidrag finns i
förordningen (1990:642) om regionalpolitiskt företagsstöd.
Revisorerna anser att det finns en oklarhet i reglerna och att
regeringen bör se över bestämmelserna.
Slutligen tar revisorerna upp den principiella frågan om s.k.
krispaket. Enligt revisorerna finns risk för att den
regionalpolitiska åtgärdsarsenalens möjligheter att påverka
landets regionala struktur urvattnas om en rad krispaket av
tillfällig natur delas ut, t.ex. i storstadsregionerna. Även om
det i vissa situationer kan finnas skäl för tillfälliga
krispaket understryker revisorerna vikten av att iaktta
restriktivitet vid sådana beslut. De vill ha ett
tillkännagivande härom.
Motioner
I två likartade motioner, 1993/94:A2 av Ingela Thalén m.fl.
(s) och 1993/94:A5 av Lars-Erik Lövdén m.fl. (s), yrkas avslag
på revisorernas förslag. I huvudsak anförs följande. Det var
riksdagen själv som med stor majoritet beslutade om insatserna i
Malmöregionen. Det var den mycket svåra
arbetsmarknadssituationen som var orsaken till att regeringen
föreslog riksdagen att insatserna borde göras. Statens insatser
för fortsatt handelsfartygsproduktion vid varvet skulle ha
blivit mycket stora.
Vad härefter gäller frågan om konsekvensanalyser i regeringens
förslag till riksdagen anser motionärerna att detta i det
enskilda fallet är en fråga för resp. utskott, i detta fall
arbetsmarknadsutskottet. Arbetsmarknadsutskottet godkände för
sin del beslutsunderlaget. Allmänt sett faller frågan om
konsekvensanalyser inom konstitutionsutskottets
beredningsområde. Konstitutionsutskottet har nyligen uttalat sig
i ämnet och kommer att följa frågan i det fortsatta
granskningsarbetet. Någon ytterligare åtgärd från riksdagens
sida är därför inte erforderlig enligt motionärerna.
Frågan om bestämmelserna i den aktuella förordningen har
följts eller inte eller närmast om regeringen skulle ha frångått
gällande praxis på området saknas det i rapporten underlag för
att bedöma. Enligt motionärerna kan nämligen regeringen utan
särskild föreskrift i den egna författningen dispensera från
sina egna föreskrifter så länge dispensbeslutet inte kommer i
konflikt med lag eller riksdagens utgiftsanslag. Revisorerna
redovisar inte vad som är gällande praxis och vari avsteg från
denna skulle ha bestått. NUTEK har för sin del ansett att de
ifrågasatta avstegen från praxis bör bedömas som marginella.
Revisorernas yrkande bör därför avslås, anser motionärerna.
Beträffande den påstådda oklarheten i reglerna i förordningen
om regionalpolitiskt företagsstöd anser motionärerna att
förordningen innehåller omfattande och detaljerade bestämmelser
i vilka fall återbetalning av lokaliseringsbidrag kan krävas.
Revisorerna har inte angett i vilket avseende bestämmelserna är
oklara. Revisorernas yrkande bör därför enligt motionärerna
avslås.
Vad slutligen gäller frågan om tillfälliga krispaket är
motionärernas uppfattning den att riksdagen knappast kan göra
något uttalande mot bakgrund av granskningen i denna del.
Därtill är begreppet tillfälliga krispaket för bristfälligt
definierat. Dessutom anser motionärerna att en regering som vill
bekämpa avindustrialisering och arbetslöshet måste kunna sätta
in regionala utvecklingsprogram. Till detta kommer enligt
motionärerna att medel för den aktuella satsningen anvisades
över ett särskilt anslag, varför möjligheterna att lämna
lokaliseringsbidrag inom stödområdet inte påverkades.
Revisorernas yrkande bör enligt motionärerna avslås.
Rolf L Nilson (v) hemställer i motion 1993/94:A1 att riksdagen
bifaller revisorernas förslag. Motionären anser vidare att de 77
miljoner kronor som enligt gällande regler skall betalas
tillbaka till staten bör användas i Malmö för att skaffa fram
nya arbetstillfällen. Han vill ha ett tillkännagivande härom.
I motion 1993/94:A3 av Olle Schmidt och Margitta Edgren (fp)
föreslås att Malmö stad får tillgång till det gamla varvsområdet
i Malmö. Saab-Scania har totalt svikit sina löften till såväl
staten som Malmö stad. Det finns sålunda förutsättningar att
utverka bra villkor. Staten borde därför ta initiativ till
trepartsförhandlingar mellan Malmö stad, Saab-Scania och staten,
med det uttalade målet att till ett rimligt pris låta Malmö stad
erhålla Saab-Scania-området. Motionärerna begär ett
tillkännagivande härom.
I motion 1993/94:A4 av Robert Jousma och Arne Jansson (nyd)
anser motionärerna att -- utöver konsekvensanalyser -- objektiv,
gärna internationell expertis alltid skall kopplas in vid större
regionala satsningar av det slag det här är fråga om.
Förordningen om regionalpolitiskt företagsstöd bör ses över för
att det skall bli möjligt att på ett mer seriöst sätt handskas
med de stora belopp som det ofta är fråga om i regionalpolitiska
sammanhang. Motionärerna vill slutligen ha fortsatt granskning
av regionala åtgärdspaket.
I detta sammanhang tar utskottet även upp den från
näringsutskottet överlämnade motionen 1992/93:N286 av Bertil
Fiskesjö (c). Motionen handlar om möjligheterna att i efterhand
granska på vilka grunder företagsstöd beviljats. För närvarande
är denna möjlighet begränsad eftersom företagen kan vägra lämna
ut uppgifter som har betydelse för granskningen.
Regeringen bör därför i samband med att stöd beviljas se till
att de statliga kontrollorganen hos enskilda kan få tillgång
till bokföring och andra handlingar av betydelse i sammanhanget.
Motionären vill ha ett tillkännagivande härom.
Utskottets bedömning
För egen del får utskottet anföra följande.
Riksdagens revisorer har granskat om regeringen och
myndigheterna följt bestämmelserna om lokaliseringsstöd, vilken
information riksdagen har fått, om Saab-Scania i olika
sammanhang i detta ärende har behandlats gynnsammare än andra
företag och om reglerna för återbetalning av lokaliseringsstöd
är alltför oklara. Revisorernas ärende till riksdagen utmynnar i
förslag om tillkännagivanden angående
1. konsekvensanalyser
2. hantering av lokaliseringsbidrag
3. avskrivnings- och återbetalningsregler
4. tillfälliga krispaket.
Vad först angår frågan om konsekvensanalyser gör utskottet
följande bedömning.
Revisorerna anser, som ovan sagts, att det beslutsunderlag som
presenterades för riksdagen inför det aktuella beslutet våren
1986 var bristfälligt. Mot denna bakgrund understryker de
behovet av konsekvensanalyser. Sådana analyser bör regelmässigt
ingå i alla regeringsförslag av viss storleksordning. Däri bör
också ingå en grundlig undersökning vad gäller olika antaganden
som väntade resultat och kostnader är beroende av.
Det är riktigt som sägs i de socialdemokratiska motionerna att
det är det beredande utskottets sak att i varje enskilt ärende
ta ställning till om beslutsunderlaget är tillräckligt. På ett
mer principiellt plan är det, som också framhålls i motionerna,
konstitutionsutskottet (KU) som har att behandla frågan om
konsekvensanalyser i regeringens förslag. Så har också skett i
granskningsärenden, påpekar motionärerna.
Frågan om vikten och betydelsen av att regeringsförslagen
innehåller genomarbetade konsekvensanalyser har vid ett flertal
tillfällen behandlats av riksdagen. Senast i våras gjordes i
samband med behandlingen av betänkandet 1993/94:KU30, det s.k.
granskningsbetänkandet, tydliga markeringar i detta hänseende.
Inför sitt granskningsärende hade KU i denna del berett
samtliga utskott tillfälle att yttra sig över förekomsten och
utformningen av konsekvensanalyser i propositioner avlämnade
under 1993.
För egen del hade AU i sitt yttrande (1993/94:AU1y) anledning
till kritiska anmärkningar mot beslutsunderlaget i flera
propositioner. Utskottet anförde bl.a. följande.
Det råder enighet i utskottet om att beslutsunderlaget i
propositionerna måste vara så heltäckande och fullständigt att
resultatet av utskottsarbetet är otvetydigt. Vikten av
konsekvensanalyser har påtalats av riksdagen flera gånger
tidigare (1988/89:KU7, rskr. 14, 1990/91:KU7, rskr. 23), men
utvecklingen har enligt utskottets uppfattning inte gått åt rätt
håll.
-- -- --
Arbetsmarknadsutskottet ser det som särskilt viktigt att
förslagens effekter för sysselsättningen och för belastningen på
berörda anslag klart och tydligt redovisas. Lika väsentligt är
det att lagförslagen är väl analyserade till sina administrativa
och ekonomiska konsekvenser.
KU anförde för sin del följande.
Sammantaget har utskotten framhållit många aspekter på frågan
om vilka krav som bör ställas på innehållet i en
konsekvensanalys. Utskotten har inte begränsat perspektivet till
enbart de statsfinansiella konsekvenserna, utan de områden där
effekterna enligt utskotten bör belysas, sträcker sig betydligt
längre. Utskotten pekar på att man bör visa på konsekvenserna
för samhällsekonomin, för kommunerna, för näringsliv och för
enskilda, såväl i grupp som för individen. Vidare bör de
ekonomiska och administrativa konsekvenserna inom såväl den
offentliga som den privata sektorn påvisas.
Den bild som utskottsyttrandena ger visar enligt
konstitutionsutskottets mening att arbetet med
konsekvensanalyser måste fortsätta och att en utveckling måste
ske. Riktlinjer och metoder för analysernas utformning måste
utvecklas. Härvid bör hänsyn tas bl.a. till att
konsekvensanalyserna kan underlätta såväl riksdagens som
regeringens efterföljande utvärderings- och uppföljningsarbete.
-- -- --
Av inhämtade uppgifter från Finansdepartementet framgår att
regeringen för närvarande överväger och planerar ett antal
åtgärder som skall resultera i både fler och bättre
konsekvensanalyser. Utskottet utgår från att regeringen vid sina
överväganden kommer att uppmärksamma det behov av förbättringar
som påvisats genom utskottets granskning. Enligt utskottets
mening bör regeringens överväganden även omfatta frågan om ett
sådant utvecklingsarbete beträffande riktlinjer och metoder för
analysernas utformning som utskottet enligt ovan ansett
behövligt. Utskottet utgår från att regeringen i detta arbete
beaktar de synpunkter som framförts i utskottsyttrandena.
Mot bakgrund av det anförda avser utskottet att återkomma till
frågan om konsekvensanalyser i propositioner i kommande
granskningsarbete.
Som framgått av den lämnade redovisningen av riksdagens
behandling av frågan om konsekvensanalyser råder enighet om
behovet av sådana analyser.
Det bör noteras att riksdagens senaste behandling av frågan om
konsekvensanalyser i tiden ligger efter det nu aktuella ärendet
från Riksdagens revisorer. Riksdagen har som framgått ovan
utgått från att regeringen i sina överväganden kommer att
uppmärksamma behovet av förbättringar. Därmed har riksdagen
redan tagit ställning i frågan om behovet av konsekvensanalyser
och även gett tydliga signaler härom till regeringen genom de
nyss citerade uttalandena. Frågan kommer dessutom att följas i
kommande granskningsarbete. Revisorernas förslag i denna del
ligger således i linje med den av riksdagen redan förordade
politiken. Yrkandet får därmed anses tillgodosett, och någon
ytterligare åtgärd från riksdagens sida är enligt utskottets
uppfattning inte erforderlig.
Av det anförda följer att även motionerna 1993/94:A1 (v),
1993/94:A2 (s), 1993/94:A4 (nyd) och 1993/94:A5 (s) i berörda
delar inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.
Vad härefter angår frågan om hantering av
lokaliseringsbidrag och de slutsatser Riksdagens revisorer
drar mot bakgrund av det granskade ärendet vill utskottet
framhålla följande.
Bestämmelserna om lokaliseringsbidrag återfinns i förordningen
(1990:642) om regionalpolitiskt stöd, 20--47 §§. Motsvarande
bestämmelser fanns i den tidigare förordningen (1982:677) om
regionalpolitiskt stöd, 18--48 §§.
Som framhålls av revisorerna ger bestämmelserna om
regionalpolitiskt företagsstöd utrymme för regering och
myndigheter att anpassa villkoren för stödet efter den aktuella
situationen i varje enskilt fall. Revisorerna framhåller dock
att det efter hand har utbildats en viss praxis vid hanteringen
av stödvillkoren m.m.
Det finns två alternativ för utbetalning av lokaliseringsstöd:
i takt med att nya investeringar genomförs
(investeringsmodellen) eller i takt med att nya personer
anställs (sysselsättningsmodellen). I det aktuella fallet valdes
sysselsättningsmodellen, som revisorerna bedömer blev ett dyrt
alternativ för staten. I beslutsunderlaget fick nämligen
inräknas även personer som anställts mer än ett år tidigare.
Saab-Scania kom härigenom att få tillgång till
lokaliseringsbidraget ganska omgående efter det att regeringen
fattat sitt beslut i juni 1987. Regeringen godtog vidare, enligt
revisorerna, lägre säkerhet än vad som är normalt enligt praxis
samt utbetalade stödet innan säkerheten till fullo hade ställts.
De av revisorerna gjorda anmärkningarna mot regeringens
handläggning av lokaliseringsstödet till Saab-Scania AB och i
synnerhet frågan huruvida handläggningen ryms inom ramen för de
riktlinjer som riksdagen kan ha beslutat för det statliga
regionalpolitiska stödet faller enligt utskottets uppfattning
närmast inom området för KU:s granskning.
Utskottet noterar att KU den 24 maj 1994 beslutat att bl.a.
granska vilka kontakter nuvarande och tidigare regeringar har
haft med bilindustrin. Vidare har KU den 27 oktober 1994
preciserat frågan om regeringens kontakter med bilindustrin i
stort sedan år 1985 till att i varje fall inledningsvis avse
bl.a. etableringen av Saab-Scania i Malmö 1986.
AU anser det mot en sådan bakgrund inte lämpligt att uttala
sig om vad som förevarit vid hanteringen av lokaliseringsstödet
i detta enskilda ärende.
Däremot kan det finnas skäl att på ett mera principiellt plan
överväga behandlingen av ärenden om lokaliseringsstöd.
Utskottet behandlade i våras regeringens regionalpolitiska
proposition 1993/94:140 Bygder och regioner i utveckling
(1993/94:AU13). Då gjordes vissa ändringar i de
regionalpolitiska stödformerna. Lokaliseringsstödet blev dock
i sina huvuddrag oförändrat. Såväl den dåvarande regeringen som
den socialdemokratiska oppositionen var i huvudsak överens om
att den övervägande delen av besluten om företagsstöd skulle
komma att fattas av länsstyrelserna. Vid stora investeringar
kommer däremot besluten att fattas av NUTEK och i sista hand av
regeringen. NUTEK skall svara för uppföljningen av
företagsstöden.
I regeringskansliet pågår arbetet med att utfärda en ny
förordning mot bakgrund av riksdagens beslut (rskr.
1993/94:366).
Anledningen till att arbetet ännu inte har resulterat i någon ny
förordning som skall ersätta 1990 års stödförordning beror på
att man inom regeringskansliet väntar på besked om de
regionalpolitiska stödformerna stämmer överens med EES-avtalets
grundprinciper. EFTA:s övervakningsorgan ESA väntas besvara den
svenska förfrågan härom under hösten, enligt vad som framgår av
proposition 1994/95:19 Sveriges medlemskap i den Europeiska
unionen. Det kan för övrigt enligt propositionen bli nödvändigt
med vissa modifieringar i stödformerna.
I flera fall ger de nuvarande bestämmelserna om
lokaliseringsstöd utrymme för att frångå huvudregeln i
bestämmelserna när det föreligger "synnerliga skäl" eller
"särskilda skäl".
Det finns anledning anta att sådana möjligheter även skall
finnas i en kommande förordning om regionalpolitiskt stöd.
Enligt utskottets mening bör regeringen eller NUTEK i de fall
"synnerliga skäl" eller "särskilda skäl" bedöms föreligga i
allmänhet kunna redovisa de omständigheter som föranleder avsteg
från huvudregeln. En bestämmelse med denna innebörd bör därför
övervägas i samband med det pågående arbetet med den nya
förordningen.
Vad utskottet anfört med anledning av revisorernas förslag i
aktuell del samt motionerna 1993/94:A1 och 1993/94:A4, likaledes
i aktuella delar, bör ges regeringen till känna. Av detta
ställningstagande följer att motionerna 1993/94:A2 och
1993/94:A5 avstyrks i motsvarande delar.
Utskottet övergår nu till frågan om avskrivnings- och
återbetalningsregler.
Utskottet finner till att börja med inte anledning att göra
något uttalande om det av regeringen avgjorda
återbetalningsärendet, som innebar att Saab-Scania AB skall
betala tillbaka 77 miljoner kronor utgörande återkrävbar del av
lokaliseringsbidraget.
Däremot kan det finnas skäl att uppehålla sig vid den av
revisorerna påtalade oklarheten i bestämmelserna om
återbetalning.
Förordningen om regionalpolitiskt stöd innehåller -- något som
också påpekas av de socialdemokratiska motionärerna --
omfattande och detaljerade bestämmelser om i vilka fall
lokaliseringsbidrag kan krävas tillbaka. I 25 § regleras
återbetalningsskyldigheten när bidragstagaren fått bidraget
genom oriktiga eller ofullständiga uppgifter eller när bidraget
använts för annat än avsett ändamål. I 26 § regleras övriga fall
när återbetalning kan ske. Motsvarande bestämmelser fanns i 22
och 23 §§ i den tidigare förordningen.
Enligt 26 § nämnda förordning kan ett lokaliseringsbidrag
eller del av detta av uppföljningsmyndigheten krävas åter
under en tid av fem år (tidigare sju år) från den dag bidragets
storlek slutligen har bestämts, om
1. syftet med bidraget, särskilt såvitt avser
sysselsättningsutvecklingen, inte uppnås; detta gäller dock inte
om bidragsmottagaren har gjort vad som skäligen kan begäras för
att syftet skall uppnås,
2. någon väsentlig del av verksamheten läggs ned eller någon
väsentlig ändring direkt eller indirekt sker i äganderätten
eller förfoganderätten till rörelsen eller däri ingående
tillgångar av betydelse för verksamheten,
3. bidragsmottagaren i annat fall bryter mot villkor eller
föreskrift som gäller för bidraget,
4. ställd säkerhet väsentligt försämras eller
5. annat förhållande inträffar som föranleder att
bidragsmottagaren med hänsyn till syftet med bidraget
uppenbarligen inte längre bör få behålla detta.
Möjligheterna till återkrav minskar enligt 27 § successivt
under femårsperioden. Uppföljningsmyndigheten kan dock i vissa
fall innehålla minskningen av återkrävbara medel tills klarhet
nåtts om avskrivning skall ske eller inte.
I fallet med återbetalningskravet på Saab-Scania AB var
huvudskälet att verksamheten lagts ned.
Andra skäl som kan åberopas för krav på återbetalning är
exempelvis att sysselsättningsutvecklingen inte varit
tillfredsställande. Detta regleras i punkt 1 i den aktuella
bestämmelsen.
Bakgrunden till riktlinjerna för och reglerna om avskrivnings-
och återbetalningsskyldighet finns i proposition 1978/79:112 om
regionalpolitik. Propositionen bygger bl.a. på förslag av
sysselsättningsutredningen. Utredningen hade bl.a. lagt fram
förslag till avskrivningsregler som innebar att avskrivning
borde kunna ske även om planerade sysselsättningsmål inte har
uppfyllts, t.ex. av orsaker som ligger utanför företagets
kontroll. För egen del ansåg föredragande statsrådet att
utredningens förslag tillgodosåg kraven på ökade möjligheter
till kontroll av hur syftet med stödet uppfyllts, samtidigt som
hänsyn kan tas till omständigheterna i det enskilda fallet, och
anslöt sig därmed till utredningens förslag.
Revisorerna har inte närmare angett vari den påtalade
oklarheten i bestämmelsen består. Utskottet har emellertid under
hand inhämtat följande.
I sitt yttrande över revisorernas rapport påpekar NUTEK att
återkravsreglerna inte är helt klara. Verket ser därför
positivt på revisorernas förslag att reglerna bör göras
tydligare.
Utskottet har från revisorerna och NUTEK inhämtat att det i
första hand är punkt 1 i den nyss citerade bestämmelsen som
avses i NUTEK:s yttrande. Innebörden av riktlinjerna och
bestämmelsen ger enligt NUTEK upphov till besvärliga avvägningar
mellan statens och det enskilda företagets intressen.
Den citerade bestämmelsen, 26 § 1 p., lämnar utrymme för att
ta hänsyn till förhållandena i det enskilda fallet. Enligt
utskottets mening bör man behålla denna möjlighet. Samtidigt är
det viktigt att uppföljningsmyndigheten gör en noggrann prövning
av sådana återbetalningsärenden. Det är därvid angeläget att
bestämmelsen är utformad på ett sådant sätt att den underlättar
bedömningen av frågan om återbetalning.
Som framgått av den tidigare redogörelsen prövas frågan om de
regionalpolitiska företagsstöden för närvarande av EFTA:s
övervakningsorgan ESA.
Utskottet har erfarit att NUTEK i kommande överläggningar med
regeringen om de regionalpolitiska stöden i samband med det
väntade ESA-beslutet avser att ta upp bl.a. den här diskuterade
bestämmelsen.
I det sammanhanget kan det vara lämpligt att ge bestämmelsen
en utformning som bättre tillgodoser behovet av tydliga regler
utan att för den skull möjligheten till skönsmässig bedömning
går förlorad.
Vad utskottet anfört med anledning av revisorernas förslag i
aktuell del samt motionerna 1993/94:A1 och 1993/94:A4 i aktuella
delar bör ges regeringen till känna. Motionerna 1993/94:A2 och
1993/94:A5 avstyrks i motsvarande delar.
Vad slutligen angår frågan om tillfälliga krispaket gör
utskottet följande bedömning.
Det var främst i början och mitten av 1980-talet som särskilda
åtgärder eller "paket" med koncentrerade insatser sattes in i
regioner med svåra akuta strukturproblem till följd av
neddragningar eller nedläggningar av viktiga industrier och
därav följande sysselsättningsproblem. Inom loppet av några år
gjordes sådana koncentrerade satsningar i Norrbotten, i
Bergslagen, i Uddevalla och i Malmöregionen.
Under senare tid har sådana lösningar av olika skäl inte
valts, trots den mycket allvarliga sysselsättningssituationen i
landet. Utvecklingen har med andra ord inneburit att det som
revisorerna efterlyser, nämligen restriktivitet i detta
avseende, redan har blivit ett inslag i den förda politiken.
Revisorerna synes inte heller mena att statsmakterna skall
helt avstå från sådana lösningar när starka skäl talar härför.
I de socialdemokratiska motionerna understryks att en regering
som vill bekämpa avindustrialisering och arbetslöshet måste
kunna sätta in regionala utvecklingsprogram.
För egen del vill utskottet -- liksom vid flera tillfällen
tidigare -- uttala att det kan finnas situationer som är så
allvarliga och akuta att extraordinära åtgärder måste vidtas.
Statsmakterna måste därför i sådana lägen kunna göra en samlad
och bred insats med inslag av flera olika åtgärder vid sidan av
den ordinarie arbetsmarknads- och regionalpolitiska
åtgärdsarsenalen.
Det är enligt utskottets mening viktigt att det i sådana lägen
presenteras ett så fullödigt underlag som möjligt. Utskottet har
i den föregående framställningen om konsekvensanalyser pekat på
hur angelägen riksdagen anser att denna fråga är.
Mot bakgrund av en redan tilltagande restriktiv politik i
detta avseende kan utskottet inte se något behov av ett särskilt
tillkännagivande om tillfälliga krispaket.
Det sagda innebär att revisorernas förslag i denna del liksom
förslagen i motionerna 1993/94:A1, 1993/94:A2 och 1993/94:A5 i
berörda delar inte bör föranleda någon riksdagens vidare åtgärd.
Förslaget i motion 1993/94:A4 (nyd) angående ett
tillkännagivande om att revisorerna bör fortsätta granskningen
av regionala åtgärdspaket bör avslås. Förslag om granskning
framförs normalt i annan ordning.
Övriga frågor
Rolf L Nilson föreslår i motion 1993/94:A1 som nämnts att de
återbetalda medlen skall användas i Malmö för sitt
ursprungliga syfte, nämligen att skapa arbetstillfällen i
Malmöregionen. Motionären pekar särskilt på satsningar i små-
och medelstora företag.
Utskottet erinrar om att riksdagen i våras anslog 800 miljoner
kronor för särskilda regionala åtgärder för regional utveckling
och tillväxt under budgetåret 1994/95 i syfte att skapa
arbetstillfällen på den ordinarie arbetsmarknaden. Länsstyrelsen
i Malmöhus län har inom ramen för detta anslag av regeringen
tilldelats 42 miljoner kronor. Medlen får användas till bl.a.
småföretagsstöd och andra företagsinriktade åtgärder. Syftet med
motionen får därmed i viss utsträckning anses tillgodosett. Den
avstyrks därmed i aktuell del.
I motion 1993/94:A3 anser Olle Schmidt och Margitta Edgren
(fp) att staten bör ta initiativ till att uppta
förhandlingar med Saab-Scania AB i syfte att Malmö stad får
tillgång till det gamla varvsområdet.
Det torde närmast vara en fråga för Malmö kommun att -- om så
bedöms lämpligt -- ta upp sådana förhandlingar med de nuvarande
ägarna till området, nämligen Saab Automobile AB och General
Motors. Motionen avstyrks därmed.
Utskottet tar slutligen upp den från näringsutskottet
överlämnade motionen 1992/93:N286 av Bertil Fiskesjö (c) om de
statliga kontrollorganens möjligheter att få tillgång till
handlingar om statligt stöd.
Utskottet begränsar sitt yttrande till att avse frågan om
statligt stöd enligt förordningen (1990:642) om
regionalpolitiskt företagsstöd. Denna stödform tillhör
utskottets beredningsområde.
I den nyssnämnda förordningen finns bestämmelser (32 §) om
informationsskyldighet för den som beviljats
lokaliseringsbidrag. Så länge stödet kan återkrävas, helt eller
till någon del, skall den som erhållit bidraget för varje
stipulerad redovisningsperiod till vederbörande länsstyrelse
lämna skriftlig redovisning för verksamheten. Även i andra
frågor av betydelse för verksamheten skall länsstyrelsen
skriftligen underrättas. NUTEK, länsstyrelsen eller annan som
utses av någon av dessa skall beredas tillfälle att granska
verksamheten och därvid lämna de uppgifter som begärs. Slutligen
heter det: "I beslut om lokaliseringsbidrag skall upplysning
lämnas om bestämmelserna i denna paragraf."
Enligt 33 § samma förordning skall redovisningen enligt 32 §
innehålla uppgifter som visar företagets utveckling och att
villkoren för lokaliseringsbidraget har uppfyllts. Uppgifterna
skall granskas och bestyrkas av företagets revisor. Av
redovisningen skall vidare framgå att de fackliga
organisationerna vid företaget har beretts tillfälle att yttra
sig.
Slutligen föreligger enligt 34 § en informationsskyldighet för
länsstyrelsen om den inte är uppföljningsmyndighet att genast
underrätta NUTEK om den får kännedom om något förhållande som
medför att krav på återbetalningsskyldighet kommer att
framställas.
Under hand har inhämtats uppgifter från regeringskansliet och
NUTEK om utformningen av avtalen i samband med regionalpolitiskt
stöd. Av de sålunda inhämtade uppgifterna framgår att avtalen
regelmässigt innehåller uppgifter av det slag som nyss nämnts.
Det torde därför -- i varje fall så länge någon del av stödet
kan återkrävas -- inte vara några problem för
uppföljningsmyndigheterna att ta del av material som har
beröring med det lämnade bidraget.
Utskottet vill i detta sammanhang erinra om lagen (1974:585)
om skyldighet att tillhandahålla Riksdagens revisorer vissa
handlingar. Förutom statlig myndighet och kommun skall även
annan, som tagit emot statsmedel som bistånd till viss
verksamhet, på begäran tillhandahålla handlingar, uppgifter och
yttranden som behövs för granskning av verksamheten. I det
senare fallet kan revisorerna vid vite förelägga den som har
tagit emot medlen att fullgöra sin skyldighet.
Enligt utskottets uppfattning finns sålunda redan ett
regelverk som gör det möjligt för uppföljningsmyndigheterna att
få insyn i stödärendet hos vederbörande företag.
Med anledning av det anförda bör motionen inte föranleda någon
riksdagens vidare åtgärd.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande konsekvensanalyser
att riksdagen lämnar Riksdagens revisorers förslag 1992/93:RR7
yrkande 1 samt motionerna 1993/94:A1 yrkande 1 i motsvarande
del, 1993/94:A2 i motsvarande del, 1993/94:A4 yrkande 1 och
1993/94:A5 i motsvarande del, utan vidare åtgärd,
res. (m) - delvis
2. beträffande hantering av lokaliseringsbidrag
att riksdagen med anledning av Riksdagens revisorers förslag
1992/93:RR7 yrkande 2 och motionerna 1993/94:A1 yrkande 1 i
motsvarande del och 1993/94:A4 yrkande 2 i motsvarande del samt
med avslag på motionerna 1993/94:A2 och 1993/94:A5, båda i
motsvarande delar, som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
res. (m) - delvis - motiv.
3. beträffande avskrivnings- och återbetalningsregler
att riksdagen med anledning av Riksdagens revisorers förslag
1992/93:RR7 yrkande 3 och motionerna 1993/94:A1 yrkande 1 i
motsvarande del och 1993/94:A4 yrkande 2 i motsvarande del samt
med avslag på motionerna 1993/94:A2 och 1993/94:A5, båda i
motsvarande delar, som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
res. (m) - delvis - motiv.
4. beträffande tillfälliga krispaket
att riksdagen med avslag på motion 1993/94:A4 yrkande 3 lämnar
Riksdagens revisorers förslag 1992/93:RR7 yrkande 4 samt
motionerna 1993/94:A1 yrkande 1 i motsvarande del, 1993/94:A2
och 1993/94:A5, båda i motsvarande delar, utan vidare åtgärd,
res. (m) - delvis
5. beträffande användning av återbetalda medel
att riksdagen avslår motion 1993/94:A1 yrkande 2,
6. beträffande tillgång till det gamla varvsområdet i
Malmö
att riksdagen avslår motion 1993/94:A3,
7. beträffande statliga kontrollorgans möjlighet att få
tillgång till handlingar
att riksdagen lämnar motion 1992/93:N286 utan vidare åtgärd.
Stockholm den 24 november 1994
På arbetsmarknadsutskottets vägnar
Johnny Ahlqvist
I beslutet har deltagit: Johnny Ahlqvist (s), Elver
Jonsson (fp), Sten Östlund (s), Berit Andnor (s), Martin Nilsson
(s), Kent Olsson (m), Per Erik Granström (s), Elving Andersson
(c), Laila Bjurling (s), Patrik Norinder (m), Sonja Fransson
(s), Hans Andersson (v), Christina Zedell (s), Christel
Anderberg (m), Barbro Johansson (mp), Dan Ericsson (kds) och
Anna Åkerhielm (m).
Reservation
Konsekvensanalyser m.m. (mom. 1 och 4, mom. 2 och 3, de senare
såvitt avser motiveringarna)
Kent Olsson, Patrik Norinder, Christel Anderberg och Anna
Åkerhielm (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar
med "Det bör" och slutar med "riksdagens åtgärd" bort ha
följande lydelse:
Utskottet vill först framhålla att det av principiella skäl
måste kunna anföras mycket starka argument mot kritik framförd
av Riksdagens revisorer om kritiken skall kunna avvisas. Några
argument av en sådan styrka har inte utskottet kunnat finna.
Även om riksdagen tidigare har uppmärksammat regeringen på
behovet av förbättringar i fråga om konsekvensanalyser anser
utskottet att frågan har sådan vikt att riksdagen också med
anledning av det nu aktuella ärendet bör understryka
angelägenheten i att regeringens förslag till riksdagen
innehåller sådana analyser. Utskottet delar därför revisorernas
uppfattning att detta bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande
lydelse:
1. beträffande konsekvensanalyser
att riksdagen med anledning av Riksdagens revisorers förslag
1992/93:RR7 yrkande 1 och motionerna 1993/94:A1 yrkande 1 i
motsvarande del och 1993/94:A4 yrkande 1 i motsvarande del samt
med avslag på motionerna 1993/94:A2 och 1993/94:A5, båda i
motsvarande delar, som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar
med "Det finns" och slutar med "nya förordningen" bort ha
följande lydelse:
Utskottet delar revisorernas uppfattning att regeringen och
NUTEK regelmässigt bör redovisa om särskilda skäl finns att
frångå praxis eller "normalprincipen" i beslut om
lokaliseringsbidrag. Då "synnerliga skäl" eller "särskilda skäl"
skulle kunna föranleda avsteg från vad som normalt gäller skall
dessa skäl redovisas. Utskottet anser att en bestämmelse med
denna innebörd skall tas in i den nya förordningen.
dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som
börjar med "I det sammanhanget" och slutar med "går förlorad"
bort ha följande lydelse:
I likhet med revisorerna anser utskottet att det är viktigt
att det finns tydliga regler för avskrivning och återbetalning
av lokaliseringsstöd. Enligt utskottets mening skall
bestämmelserna ges en utformning som tillgodoser detta behov.
dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som
börjar med "Mot bakgrund" och slutar med "vidare åtgärd" bort ha
följande lydelse:
Utskottet utesluter inte att det i mycket speciella
situationer kan finnas skäl för tillfälliga krispaket.
Erfarenheterna hittills av sådana krispaket visar emellertid att
analyserna ofta är bristfälliga, och att de tillfälliga
insatserna förrycker de normala incitamenten för tillväxt och
investeringar som en framgångsrik näringsutveckling måste bygga
på. Liksom revisorerna anser utskottet därför att det är viktigt
att iaktta restriktivitet med krispaket. Detta bör ges
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande
lydelse:
4. beträffande tillfälliga krispaket
att riksdagen med anledning av Riksdagens revisorers förslag
1992/93:RR7 yrkande 4 och motion 1993/94:A1 yrkande 1 i
motsvarande del samt med avslag på motionerna 1993/94:A2 i
motsvarande del, 1993/94:A4 yrkande 3 och 1993/94:A5 i
motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,