Utredning om förhållandena på fastighetsmarknaden m.m.

Innehåll

Dir. 1993:98

Beslut vid regeringssammanträde 1993-08-19

Statsrådet Lundgren anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas för att i enlighet med riksdagens beslut analysera fastighetsmarknaden och dess problem samt utreda orsakerna till svårigheter som finns på bostadskreditmarknaden och lämna förslag till hur dessa skall lösas.

Riksdagens behandling och beslut

I samband med sin behandling av den s.k. kompletteringspropositionen (prop. 1992/93:150 m.fl.) tog finansutskottet särskilt upp frågan om problemen på fastighetsmarknaden. I sitt betänkande 1992/93:FiU30 framhöll utskottet följande:

"Den allt djupare lågkonjunkturen med vikande lönsamhet, högre räntor och fallande tillgångspriser som särskilt hårt drabbat fastighetsmarknaden, har inneburit att allt fler låntagare inte kunnat betala räntor och amorteringar. Denna utveckling har fått till följd att kreditinstitutens problemkrediter kraftigt vuxit i omfattning. En betydande del av kreditförlusterna härrör sålunda från utlåning till fastighetssektorn. Dagens finanskris är därför i stor utsträckning en fastighetskris."

Frågan om fastighetskrisen togs också upp i motion 1992/93:Fi92, yrkande 6, och i motion 1992/93:Fi93, yrkande 88. I motion Fi93 anförs bl.a. att regeringen snarast och med hjälp av kvalificerade bedömare måste utreda hur fastighetsmarknaden kan stabiliseras.

I motion 1992/93:Fi106, yrkande 1, krävs att bankväsendet snabbt ges förutsättningar för att kunna fungera som de kreditinstitut som de skall vara. Kreditinstituten måste kunna tillgodose byggmarknaden med krediter i rimlig omfattning.

I sin behandling av motionerna konstaterar finansutskottet att regeringen i december 1992 tillkallat en utredning om utvecklingen på kredit- marknaden. Utredningen skall kartlägga och beskriva utvecklingen på kreditmarknaden och analysera de effekter problemen på denna marknad har medfört och kan väntas medföra för övriga delar av ekonomin. Vidare har ett regeringsuppdrag lämnats till en revisionsbyrå att för statens räkning undersöka situationen på bostadskreditmarknaden med avseende på kreditriskerna på marknaden.

I yttrande (1992/93:BoU9 y) till finansutskottet har bostadsutskottet med anledning av motionerna 1992/93:Fi92, yrkande 6, 1992/93:Fi93, yrkande 88, och 1992/93:Fi106, yrkande 1, förordat att en utredning bör göras i vilken fastighetsmarknaden och dess problem mera specifikt analyseras. En sådan utredning bör enligt bostadsutskottet också ges i uppdrag att utreda orsakerna till de svårigheter som finns på bostadskreditmarknaden och föreslå lösningar. Bostadsutskottet anförde vidare i sitt yttrande att det inte minst är viktigt att ett fullgott underlag finns när beslut skall fattas i olika frågor som rör finansieringen av bostäder, bl.a. mot bakgrund av den långsiktighet som bör prägla sådana beslut. De olika aktörerna på bostadsmarknaden och då i första hand de boende och byggföretagen är naturligtvis i hög grad beroende av att dessa beslut kan fattas med tilltro till statsmakternas åtaganden.

Finansutskottet anslöt sig till vad bostadsutskottet framfört med tillägget att utredningen måste drivas skyndsamt och att utredningen bör redovisa sitt resultat och sitt förslag till åtgärder senast den 1 oktober 1993 (bet. 1992/93:FiU30 s. 65-66).

Vad utskotten anfört har riksdagen gett regeringen tillkänna (rskr. 1992/93:447).

Utöver vad som på detta sätt kommit fram i riksdagsbehandlingen kan nämnas att det till regeringen kommit framställningar från bl.a. Svenska Bankföreningen och Riksbyggen där man pekar på brister i äldre bestämmelser om villkor för räntebidrag och begär ändringar. Det gäller bl.a. möjligheten att behålla räntebidrag även då man kunnat få en lägre ränta på lånen än subventionsräntan eller då fastigheter säljs exekutivt till lägre pris än urspungligt låneunderlag. Dessa framställningar behandlas för närvarande i regeringskansliet.

Uppdraget

En särskild utredare bör tillkallas för att göra den utredning som riksdagen begärt.

Utredarens uppdrag bör vara att analysera fastighetsmarknadens problem. Med hänsyn till den snäva tidsram som står till buds bör analysen i första hand avse bostadsfastighetsmarknaden, bl.a. i vilken utsträckning problemen skiljer sig åt mellan olika upplåtelseformer och påverkas av förändringar i enskilda hushålls ekonomiska situation. Av särskilt intresse är en analys av övergripande ekonomiska faktorers betydelse för fastighetsmarknaden.

Utredarens uppdrag bör vidare vara att utreda orsakerna till svårigheter som finns på bostadskreditmarknaden och föreslå lösningar. Utgångspunkten bör, i enlighet med riksdagens ställningstaganden till statens stöd till bostadsbyggande som gäller fr.o.m. 1993, vara att krediter skall kunna fås om bostäder byggs till en sådan kostnad att hushållen kan efterfråga dem och fastighetsägaren ställer upp med en tillfredsställande egen kapitalinsats. Bottenlåneinstituten förutsätts därvid medverka i finansieringen i den omfattning som motsvaras av betryggande säkerheter i den färdigbyggda fastighetens värde.

Som framgått av finansutskottets betänkande är problemen på finansmarkna- derna och ekonomin i övrigt nära förknippade med problemen på fastighetsmarknaderna. För att inte utredningen skall leda till osäkerhet om statsmakternas intentioner om hur krisen på fastighetsmarknaden skall lösas är det angeläget att utredningen samordnas med övriga utredningar och annan verksamhet med likartade mål. Utredaren bör därför ha kontakt med fastighetsbeskattningsutredningen (Fi 1993:01) och utredningen om översyn av plan- och bygglagen m.m. (M 1992:03). Vidare bör utredaren följa det beredningsarbete i regeringskansliet som sker bl.a. mot bakgrund av tidigare nämnda framställningar. Utredaren bör också ha nära kontakt med utredningen om utvecklingen på kreditmarknaden (Fi 1993:02).

Utredaren bör också beakta att riksdagen gett regeringen tillkänna dels att det bör vara regeringens uppgift att närmare överväga hur ett nytt statligt premierat bosparsystem skall utformas, dels att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om hur bestämmelserna för reduktion av fastighetsskatten efter ombyggnad av bostäder skall utformas för att bli likvärdiga med dem som gäller vid nybyggnad av bostäder.

Vid fullgörandet av uppdraget bör utredaren därutöver beakta de riktlinjer för den ekonomiska politiken som beslutats av riksdagen. Det innebär att utredaren bör inrikta sina överväganden på sådana åtgärder som främjar en varaktigt låg ränta och låg inflation. Utgångspunkten för utredaren skall därvid vara riksdagens beslut att spara 3 miljarder kronor av räntebidra- gen under perioden 1994-1996. Genom en extra upptrappning av den garanterade räntan skall statens utgifter för räntebidrag minskas netto med 0,5 miljarder kronor år 1994, 1,0 miljarder kronor år 1995 och 1,5 miljarder kronor år 1996. Vidare bör utredaren när det gäller bostadsfas- tighetsmarknaden utgå från att statens ekonomiska ansvar för fastighets- förvaltningen måste minska för att i motsvarande mån öka för fastig- hetsägarna. Det gäller att skapa ett klimat där fastighetsägarna möter kostnadsökningar med ökad effektivitet och produktivitet i stället för med ökade hyreskrav. Det gäller också att sätta press på alla som påverkar de totala produktionskostnaderna så att hushållen har möjlighet att efterfråga de bostäder som byggs eller byggs om.

Utredaren skall avgöra vilka kontakter med företrädare för riksdagspar- tierna som föranleds av utredningsuppdraget.

Utredningen bör bedrivas skyndsamt. I sitt tillkännagivande anger riksdagen att utredaren bör redovisa sina överväganden och förslag senast den 1 oktober 1993.

För arbetet gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående förslagens inriktning (dir. 1984:5), beaktande av EG-aspekter (dir. 1988:43) samt om att redovisa verksamhetens regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1992:50).

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden om kreditmarknaden

att tillkalla en särskild utredare - omfattad av kommittéförordningen (1976:119) - med uppdrag att utreda utvecklingen på fastighetsmarknaden m.m.,

att besluta om sekreterare och annat biträde åt utredaren.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta sjunde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Finansdepartementet)