Förberedelser inför 1996 års FN-konferens om boende- och bebyggelsefrågor (Habitat II)

Innehåll

Dir. 1993:96

Beslut vid regeringssammanträde 1993-06-24

Statsrådet Thurdin anför.

Mitt förslag

Efter samråd med statsrådet Svensson föreslår jag att en förberedelsegrupp upprättas för det svenska förberedelsearbetet inför 1996 års FN-konferens om boende- och bebyggelsefrågor (Habitat II).

Bakgrund

FN:s generalförsamling beslutade i december 1992 att till år 1996 inkalla en konferens benämnd FN:s konferens om boende- och bebyggelsefrågor (Habitat II). Konferensen skall äga rum i Turkiet från den 3 till den 14 juni 1996. Den första FN-konferensen om dessa frågor ägde rum i Vancouver, Canada, år 1976.

Enligt FN:s beräkningar saknar en femtedel av jordens befolkning människovärdiga bostäder. Nära två tredjedelar av u-ländernas BNP genereras i tätorter, där produktivitet och tillväxtförutsättningar är högre än på landsbygden. Man räknar med att det år 2000 kommer att finnas 23 s.k. megastäder, med över 10 miljoner invånare, varav 17 i u-länderna. Utvecklingen innebär mycket stora anspänningar på städernas miljö i form av dålig luft, förorenat vatten, avfallsproblem etc. Utan kraftfulla åtgärder riskerar en ökande andel människor att hamna i städernas slumområden där utsikterna att uppnå en sund och god livsmiljö är små. För att levnadsförhållandena för de fattiga i u-länderna skall kunna förbättras fordras såväl politiska som ekonomiska förändringar. En uthållig utveckling är nödvändig om fattigdom skall kunna bekämpas på ett framgångsrikt sätt. Livsvillkoren bör väsentligen kunna förbättras, särskilt för de fattigaste människorna, genom bl.a. en god och resurshushållande planering och lokal delaktighet i beslut om sådana insatser som är nödvändiga för att uppnå en effektiv markanvändning, bostadsbyggande, vattenförsörjning, avlopps- och sophantering, transportlösningar, rekreationsområden etc. Det är vidare angeläget att åtgärda brister vad gäller ägande- och nyttjanderätter, att åstadkomma ett spritt enskilt ägande, liksom att avskaffa marknadsstörande inslag, exempelvis subventioner på vatten och energi, som kan innebära hinder för en långsiktigt hållbar utveckling.

Vid behandlingen av 1991 års budgetproposition underströk Utrikesutskottet (bet. 1990/91:UU15) att den snabba urbaniseringen inom u-länderna drivit fram ett behov av insatser också på bostadsområdet och att ökad uppmärksamhet bör riktas mot problemen i storstädernas slum, inte minst på miljöområdet.

Vid 1976 års FN-konferens om boende- och bebyggelsefrågor i Vancouver antogs en rad rekommendationer för nationella åtgärder rörande boende- och bebyggelsemiljö, planfrågor, infrastruktur och samhällstjänster, mark, medborgarinflytande, institutioner och förvaltning. I december 1977 upprättades FN:s boende- och bebyggelsekommission med 58 medlemsstater för arbetet med bostads- och bebyggelsefrågor i ett globalt perspektiv. Till kommissionen är knutet FN:s center för boende- och bebyggelsefrågor, UNCHS (Habitat), med säte i Nairobi, Kenya.

Sedan kommissionens tillkomst deltar Sverige och övriga nordiska länder aktivt i och bidrar till Boende- och bebyggelsekommissionens arbete. Kommissionen tog bl.a. initiativet till FN:s internationella år för de hemlösa, år 1987, som ledde till att generalförsamlingen året därpå antog en särskild världsstrategi för boendet fram till år 2000.

Strategin slår fast allas rätt till en rimlig bostad och alla länders ansvar för att trygga sina befolkningars bosättningsbehov. Grundläggande för staternas ansvar är att skapa goda förutsättningar för människor att möta sina bostadsbehov utifrån egna prioriteringar och egen förmåga. Det anges särskilt att kvinnor bör ges möjligheter till delaktighet på alla beslutsnivåer.

I Agenda 21 som antogs vid FN:s konferens om miljö och utveckling år 1992 intar boende- och bebyggelsefrågorna en central plats. De finns upptagna dels i kapitel 7, dels som ett tvärfackligt åtgärdsområde. Boende- och bebyggelsefrågorna har även varit föremål för olika internationella möten om städers ekonomiska, sociala och miljömässiga problem, bl.a. Städernas världsforum i staden Curitiba i Brasilien i juni 1992 samt OECD:s storstadskonferens i Paris i november 1992.

Sedan år 1987 finns en särskild internationell parlamentarikerkommitté för Habitat-frågor som mötts sex gånger, senast i Vancouver i mars 1992, och där bl.a. företrädare för den svenska riksdagen deltagit.

Enligt generalförsamlingens beslut skall 1996 års FN-konferens om boende- och bebyggelsefrågor bidra till att hejda försämringen av boendevillkoren i världen och verka för hållbara förbättringar i levnadsförhållandena för alla människor, med särskild hänsyn tagen till kvinnor och utsatta grupper.

Konferensen förväntas anta ett aktionsprogram samt principer och riktlinjer inom boende- och bebyggelseområdet som kan bidra till att lindra fattigdomen i u-ländernas byggda miljö och förbättra levnadsvillkoren i såväl tätorter som glesbygder. Program skall även fastställas för användning av ny teknik och informationsteknologi inom energi-, transport- och infrastrukturområdet och av betydelse för människors tillgång till vatten och avlopp samt för en förbättrad avfallshantering.

Konferensen skall vidare anvisa vägar för att nationellt och lokalt genomföra de åtaganden i Agenda 21 som gjordes vid FN:s konferens om miljö och utveckling inom boende- och bebyggelseområdet. Förslag skall även lämnas om hur det nationella och internationella samarbetet kan stärkas på boende- och bebyggelseområdet.

En av FN beslutad förberedelsekommitté har bildats som kommer att mötas två gånger, dels i Geneve i april 1994, dels i Nairobi våren 1995. Ett tillfälligt sekretariat har upprättats under ledning av UNCHS (Habitats) tillförordnade exekutivdirektör i Nairobi.

Det svenska förberedelsearbetet

Sverige bör spela en aktiv och pådrivande roll i förberedelsearbetet inför 1996 års världskonferens. Detta innebär bl.a. att arbetet bör ges en fast organisation och anvisas särskilda resurser.

En förberedelsegrupp under ledning av det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden om planläggning, markanvändning och bebyggelse bör nu upprättas för utformningen av svenska ställningstaganden i sakfrågorna. Förberedelsegruppen skall informeras om och lämna bidrag till förberedelseprocessen och konferensen samt i övrigt inhämta sakkunskap och underlag av betydelse för förberedelsearbetet från sakkunniga och experter.

I förberedelsegruppen bör ingå företrädare för riksdagen, Utrikesdepartementet och andra berörda departement samt myndigheter och organisationer, däribland Svenska kommunförbundet. Förberedelsegruppens sammansättning bör i övrigt vara flexibel och bestämmas med utgångspunkt i de ämnesområden som successivt aktualiseras under konferens- förberedelserna. En nära samordning bör eftersträvas med arbetet i Nationalkommittén för 1994 års FN-konferens om befolkning och utveckling, Förberedelsekommittén för 1995 års konferens om kvinnor, Nationalkommittén för förberedelser inför 1995 års sociala högnivåmöte samt annat arbete av betydelse för boende- och bebyggelsefrågorna inom t.ex. FN:s Kommission för hållbar utveckling.

Styrgruppen bör efter slutrapportering kunna avsluta sitt arbete före utgången av år 1996.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört, hemställer jag att regeringen

dels beslutar att upprätta en förberedelsegrupp - omfattad av kommittéförordningen (1976:119) - för det svenska förberedelsearbetet inför 1996 års FN-konferens om boende- och bebyggelsefrågor (Habitat II), med det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden om planläggning, markanvändning och bebyggelse som ordförande,

dels bemyndigar ifrågavarande statsråd att besluta om ledamöter i samt om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt för- beredelsegruppen.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna för bidrag till och deltagande i det internationella förberedelsearbetet (resor, arvoden, expertmedverkan, seminarier, m.m.) skall belasta tredje huvudtitelns anslag C 1. Bidrag till internationella biståndsprogram, anslagsposten Övrigt respektive tredje huvudtitelns anslag C 3. Andra biståndsprogram, anslagsposten Utredningar m.m. och att kostnaderna i övrigt för gruppens arbete skall belasta fjortonde huvudtitelns anslag A 2. Utredningar m.m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hennes framställan.

                     (Miljö- och naturresursdepartementet)