Dir. 1993:79
Beslut vid regeringssammanträde 1993-06-24.
Statsrådet Unckel anför.
Mitt förslag
Efter samråd med statsrådet Ask föreslår jag att en särskild utredare
tillkallas med uppgift att göra en översyn av kompetenskraven för
gymnasielärare i yrkesämnen utifrån deras framtida roll och funktion i
gymnasial utbildning.
Bakgrund
Utbildningen av gymnasielärare med inriktning på yrkesämnen, i
fortsättningen benämnda yrkeslärare, sker i dag genom en
praktisk-pedagogisk utbildning om 40 poäng. För examen krävs därutöver
relevanta ämnesteoretiska kunskaper, yrkesutbildning och yrkeserfarenhet
eller omfattande yrkeserfarenhet. Beslut om antagning fattas av respektive
universitet och högskola.
Läroplanskommittén påpekar i sitt betänkande (SOU 1992:94) att lärarrollen
i den yrkesförberedande gymnasieutbildningen håller på att förändras både
metodiskt-organisatoriskt och ämnesmässigt.
I propositionen om ny läroplan och ett nytt betygssystem för bl.a.
gymnasieskolan (prop. 1992/93:250) föreslås att en särskild utredare
tillkallas för att göra en översyn av kompetenskraven för gymnasielärare
med inriktning mot yrkesämnen.
Traditionellt har yrkeslärarna själva haft hand om praktiskt taget all
undervisning i yrkesämnena. De yrkesförberedande programmen i den
reformerade gymnasieskolan innehåller en mängd kurser som fordrar olika
lärarkompetenser. Den snabba tekniska utvecklingen och förändringen av
arbetsuppgifter inom samtliga yrkesområden innebär nya utbildningsbehov.
Livslängden på kunskaper förkortas. Detta får till följd att det i
framtiden blir mycket svårt för en lärare att besitta alla skilda
yrkeskompetenser inom ett program.
Den reformerade gymnasieskolan och utvecklingen mot en mer kursutformad
gymnasieskola ger bättre förutsättningar för att tillgodose kravet på
anpassning till ett föränderligt yrkesliv. Kursutformning medför att
yrkeslärarna får ett ökat behov av breda ämneskunskaper men också av
fördjupade kunskaper inom "smala" områden. Behovet av ämnessamverkan
mellan lärare i teoretiska ämnen och yrkesämnen betonas alltmer.
Kursutformning innebär också ökade möjligheter till samverkan mellan
gymnasieskola och komvux. En och samma undervisningsgrupp kan innehålla
både ungdomar och vuxna.
För att åstadkomma en högkvalitativ yrkesutbildning är det viktigt att öka
samverkan mellan skola och arbetsliv. Yrkeslärarna måste i allt högre grad
etablera och upprätthålla kontakter med arbetslivet.
En del av den utbildning som fordrar speciell lärarkompetens eller
tillgång till viss utrustning kan förläggas till en arbetsplats. Skolan
kan också för vissa utbildningsinslag anlita experter inom yrkesämnet,
dvs. personer som har sin huvudsakliga yrkesutövning förlagd utanför
skolan. Den lärare som har merparten av sin undervisning inom programmet
får därmed ett större ansvar för att hålla samman programmet ämnesmässigt,
organisatoriskt och pedagogiskt. Också det studievägledande arbetet kommer
att bli en allt viktigare uppgift för yrkesläraren.
Uppdraget
I uppdraget till den särskilda utredaren ingår att överväga dels vilken
kompetens yrkeslärarna i framtiden bör ha med anledning av de förändrade
krav som ställs av yrkeslivet och den reformerade gymnasieskolan, dels hur
kompetensbehovet skall kunna tillgodoses.
En utgångspunkt för utredarens arbete skall vara en kartläggning av
utbildningsbakgrund och kompetensnivå samt ålder hos de yrkeslärare som
är verksamma i dag. Eventuella förändringar under de senaste åren skall
redovisas. Särskild uppmärksamhet skall riktas mot frågan om vilken
bakgrund de personer har som har rekryterats som yrkeslärare,
rekryteringssättet samt i vilken utsträckning formellt obehöriga lärare
har anställts. Det är här av intresse att göra internationella
jämförelser.
Utvecklingen inom yrkeslivet och de nya krav denna ställer på yrkeslärarna
skall belysas både i ett nationellt och ett internationellt perspektiv.
Den internationella utblicken bör koncentreras till jämförbara
industriländer främst inom EG. Ett område som särskilt skall studeras i
detta sammanhang är om och i så fall hur ansvarsfördelningen för den
gymnasiala yrkesutbildningen mellan samhället och arbetslivet har
påverkats av förändringar inom arbetslivet under de senaste decennierna.
Förslag om framtida modell för ansvarsfördelning skall lämnas.
Mot denna bakgrund och utifrån en bedömning av hur yrkesrollen kommer att
förändras, skall utredaren överväga och kartlägga kompetens hos
morgondagens yrkeslärare och möjligheten att tillgodose denna. Denna
kartläggning bör kunna tjäna som beslutsunderlag för kommuner, skolor,
lärarutbildning och branscher (motsv.). Utredaren skall samråda med
företrädare för berörda branscher. Det övergripande syftet med detta
samråd är att klargöra branschernas krav på kompetens hos de elever som
i framtiden lämnar gymnasieskolans yrkesförberedande utbildningar. Dessa
krav bör vara viktiga utgångspunkter för bedömningen av hur yrkeslärarnas
utbildning och kompetens skall se ut i framtiden.
Utvecklingen kommer med all sannolikhet att leda till att yrkeslärarna,
tillsammans med avnämarna, får ett större ansvar för information i samband
med studie- och yrkesval. Även yrkeslärarnas nya roll att ämnesmässigt,
organisatoriskt och pedagogiskt hålla samman en yrkesförberedande
utbildning ställer nya krav på kompetens. Utredaren skall lämna förslag
till kompetenshöjande åtgärder inom dessa områden.
Ramar för utredningen
Den särskilda utredaren skall samråda med berörda branscher och
organisationer.
För den särskilde utredaren gäller regeringens direktiv till samtliga
kommittéer och särskilda utredare (Dir. 1984:5).
Arbetet skall vara avslutat senast den 31 augusti 1994.
Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen
bemyndigar det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden om skola
och vuxenutbildning
att tillkalla en särskild utredare - omfattad av kommittéförordningen
(1976:119) - med uppdrag att göra en översyn av kompetenskraven för
gymnasielärare i yrkesämnen
att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt
utredaren.
Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall
belasta åttonde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.
Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans
hemställan.
(Utbildningsdepartementet)