Dir. 1993:56
Beslut vid regeringssammanträde 1993-05-06
Statsrådet Lundgren anför.
Mitt förslag
Jag föreslår att Betaltjänstutredningen (Fi 1992:14) genom
tilläggsdirektiv får ett utvidgat uppdrag som avser den inlånings- och
finansieringsverksamhet som drivs av sparkassor och andra föreningar.
Bakgrund
Genom beslut den 12 mars 1992 bemyndigade regeringen det statsråd som har
till uppgift att föredra ärenden om betalningsväsendet att tillkalla en
särskild utredare med uppdrag att utreda behovet av normgivning och
tillsyn inom vissa delar av betalningsväsendet. Enligt direktiven (dir.
1992:60) skall utredningen bl.a. kartlägga existerande kontobaserade
betalningssystem utanför banksfären samt överväga hur tillsynen över denna
verksamhet bör vara anordnad. Utredningen skall också ägna särskild
uppmärksamhet åt vissa gränsdragningsproblem i förhållande till sådan
bankverksamhet som regleras i bankrörelselagen (1987:617). Därvid skall en
analys omfatta de mellanled i betalningsförmedlingen, t.ex. kortmottagande
butiker, som genom kontokortssystemens expansion fått en ökad betydelse
för säkerhet och effektivitet i betalningarna.
Regeringen beslutade den 19 november 1992 att komplettera direktiven på så
sätt att uppdraget utvidgades till att omfatta en analys av formerna för
bankers organisation och verksamhet i samband med att bankverk-
samhet bedrivs i butik. I tilläggsdirektiven (dir. 1992:95) anges att
utredningsuppdraget bör vara slutfört före utgången av mars 1994.
På marknaden förekommer idag ett antal föreningar som driver
finansieringsverksamhet endast i syfte att tillgodose medlemmarnas
finanseringsbehov. Den inlåning som bedrivs i flertalet av dessa
föreningar har sedan länge ansetts falla utanför bankrörelsebegreppet
eftersom inlåningen inte sker från allmänheten utan endast från medlem-
marna i respektive organisation. Genom ett undantag i 3 § andra stycket 2
lagen (1988:606) om finansbolag är finansieringsverksamheten inte heller
tillståndspliktig under förutsättning att Finansinspektionen efter
särskild prövning finner att verksamheten drivs utan vinstsyfte. Detta
undantag har inte förts över till den av riksdagen antagna lagen
(1992:1610) om kreditmarknadsbolag. I förarbetena anfördes som skäl att
den verksamhet som dessa föreningar driver närmast är att jämställa med
bankrörelse och därför bör prövas enligt bankrörelselagen (prop.
1992/93:89). Vidare aviserades i propositionen en översyn av frågan om hur
dessa föreningar skall regleras i framtiden. Lagen om kreditmarknadsbolag
skall träda i kraft den dag regeringen bestämmer, vilket avses bli
samtidigt som EES-avtalet träder i kraft.
Vid riksdagsbehandlingen av propositionen tog en ledamot i en motion (mot.
1992/93:N15) upp frågan om inte den inlåningsverksamhet som bedrivs av
bl.a. JAK och Fria kulturfonden borde undantas från tillämpningen av EG:s
direktiv angående kreditinstitut. Näringsutskottet avstyrkte dock motionen
(bet. 1992/93:NU9). Utskottet anförde därvid bl.a. följande. "Frågan om
att särskilt undanta t.ex. HSB:s och KF:s sparkassor eller JAK och Fria
kulturfonden från gällande lagstiftning bör enligt utskottets mening anstå
till dess att det redovisats någon närmare bedömning av om verksamheten är
att hänföra till bankrörelse eller annan auktorisationspliktig
finansieringsverksamhet, eller om det finns skäl att införa särskild
lagstiftning för just sådana institut. Utskottet vill härvidlag påpeka att
ett uttryckligt undantag från tillämpligheten av annan finansiell
lagstiftning torde krävas bara om instituten anses falla under EG:s
definition av kreditinstitut. För ett sådant undantag krävs å andra sidan
en ändring av EES-avtalet."
Utvecklingen inom det finansiella området och de frågor som nu uppkommit
med anledning av EES-avtalet gör att det är nödvändigt att snarast utreda
hur sparkassorna och övriga föreningar som driver inlånings- eller
finansieringsverksamhet skall regleras i framtiden.
Uppdraget
Det är lämpligt att Betaltjänstutredningen även får i uppgift att göra en
översyn av den verksamhet som bedrivs av sparkassor och andra föreningar.
Utredningen bör kartlägga vilka institut som för närvarande bedriver
inlånings- eller finansieringsverksamhet men som inte omfattas av någon
reglering. Utredningen bör vidare bedöma respektive verksamhet utifrån
existerande regelverk för banker och andra finansieringsinstitut. Frågan om
föreningarna kan komma att betraktas som kreditinstitut enligt EG:s första
direktiv om samordning av lagar och andra författningar om rätten att
starta och driva verksamhet i kreditinstitut (77/780/EEG) bör därvid
särskilt belysas. Utredningen bör överväga om särskild lagstiftning
behöver införas för dessa institut.
Övrigt
Med det utvidgade uppdrag som utredningen nu föreslås få kommer
utredningstiden att behöva utsträckas. Arbetet bör dock vara slutfört före
utgången av år 1994. Den del av utredningsuppgiften som berör sparkassor
och andra föreningar bör behandlas med förtur. Utredningen bör därför
redovisa denna del av uppdraget senast under våren 1994.
Hemställan
Jag hemställer att regeringen utvidgar utredningens uppdrag i enlighet med
vad jag nu har anfört.
Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans
hemställan.
(Finansdepartementet)