Dir. 1993:52
Beslut vid regeringssammanträde 1993-05-13
Chefen för Kulturdepartementet, statsrådet Friggebo, anför.
Mitt förslag
Jag föreslår att en kommitté tillkallas med uppgift att göra en sam lad
bedömning av vilka följder som den ökade internationaliseringen, främst
Europaintegrationen, kan medföra inom kulturpolitiken.
Bakgrund
Riksdagens kulturutskott har i sitt betänkande (bet. 1992/93:KrU17) om
övergripande kulturfrågor kommenterat rege ringens direktiv (dir.1993:24)
för en utredning om kulturpolitikens inriktning. Utskottet anförde därvid
bl.a. följande.
I enlighet med vad som anges i utredningsdirektiven är det angelä get att
det sker en analys av vilka nya krav som internationaliseringen kan komma
att ställa på kulturpolitiken. I första hand måste Europa perspektivet på
kulturpolitiken förstärkas. Det kartläggningsarbete som tagits fram på
EG-området bör kunna utgöra en grund för en central del av
utredningsarbetet.
Utskottet hemställde bl.a. mot denna bakgrund om en parlamenta risk
utredning om den internationaliserade kulturen. Riksdagen biföll
utskottets hemställan (rskr. 1992/93:249).
Uppdraget
Det internationella utbytet i ett nordiskt, europeiskt eller globalt
perspektiv innebär inte något principiellt nytt för kulturområdet. De som
verkar på detta område har alltid behövt hålla de internationella
kanalerna öppna för att få nya impulser och därmed kunna utvecklas.
Utvecklingen på medieområdet har under senare år medfört ökade
internationella kontakter och inneburit att allt fler upphovsmän och
utövande konstnärer kommit att verka i en internationell miljö.
Det europeiska integrationsarbetet medför emellertid att det inter
nationella utbytet över gränserna kommer att öka. Svenska kulturska pare
och svensk kultur kommer alltmer att befinna sig på en interna tionell
marknad. Detta gäller både inflödet av verk och personer från utlandet,
internationella inflytanden i Sverige och möjligheterna för företrädare
för svensk kultur att göra sig gällande i Europa och andra delar av
världen. Europaintegrationen torde också leda till att intres set för
Sverige bland invånare i de övriga europeiska länderna kommer att öka.
En analys bör göras av de nya krav den ökade internationalisering en och
framför allt Europaintegrationen ställer på den svenska kul turpolitiken.
Dit hör både konsekvenserna av den internationaliserade marknaden på
kulturområdets olika delar och de mer direkta konse kvenser som infogandet
av EG:s regelverk i svenska författningar direkt och indirekt har för
kulturområdet. De nya möjligheter som erbjuds kulturlivet genom den
utvidgade europeiska marknaden och deltagande i det kultursamarbete som
kommer att byggas upp på ett europeiskt plan bör redovisas.
Mot denna bakgrund bör en kommitté med parlamentarisk sam mansättning
tillkallas för att göra en samlad bedömning av vilka följder som den ökade
internationaliseringen, främst Europaintegra tionen, kan medföra inom
kulturpolitiken.
Kommittén bör utvärdera om kulturen tas till vara för att göra det
attraktivt att resa i och till Sverige. Kommittén bör överväga behovet av
insatser och omprioriteringar inom kulturområdet med utgångs punkt i den
efterfrågan som finns från den internationella turismen. Kulturevenemang,
sevärdheter, museer och intressanta kulturmiljöer är viktiga för att ge
turistresandet innehåll. Kommittén bör lämna förslag till de insatser den
finner ändamålsenliga inom ramen för nu varande resurser inom
kulturområdet.
Kommittén bör kunna utnyttja det kartläggningsarbete som på
Kulturdepartementets initiativ har utförts av bl.a. Statens kulturråd,
Riksantikvarieämbetet och Riksarkivet om konsekvenserna för den svenska
kulturpolitiken, kulturlivet och de svenska medierna av EES-avtalet och
ett svenskt medlemskap i EG.
Kommittén bör beakta vad som anförs i regeringens direktiv (dir. 1984:5)
till kommittéer och särskilda utredare angående utrednings förslagens
inriktning, om beaktande av EG-aspekter (dir. 1988:43) samt om att
redovisa verksamhetens regionalpolitiska aspekter (dir. 1992:50).
Statens kulturråd samt i erforderlig utsträckning Riksarkivet, Riks
antikvarieämbetet samt kulturområdets övriga myndigheter och insti
tutioner bör i den omfattning kommittén begär det tillhandahålla det
expertstöd som kommittén behöver för att kunna fullgöra sitt upp drag.
Sådant stöd bör också kunna lämnas av Svenska institutet samt de
offentliga organisationer som verkar inom turistområdet.
Under arbetets gång bör kommittén inhämta de synpunkter som kan behövas
från företrädare för kulturlivet och organisationer inom kulturområdet.
Kommittén bör vid arbetets påbörjande och vidare under arbetets gång
informera berörda huvudorganisationer och i förekommande fall annan berörd
central arbetstagarorganisation, med vilken staten har eller brukar ha
avtal om löner och andra anställningsvillkor, och bereda dem tillfälle att
framföra synpunkter.
Utredningsuppdraget bör redovisas senast i december 1993.
Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att rege ringen
bemyndigar chefen för Kulturdepartementet
att tillkalla en kommitté med högst sex ledamöter * omfattad av
kommittéförordningen (1976:119) * med uppdrag att utreda frågan om
kulturens internationalisering,
att utse en av ledamöterna att vara ordförande,
att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt
kommittén.
Vidare hemställer jag
att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta elfte huvud titelns
anslag Utredningar m.m.
Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bi faller
hennes hemställan.
(Kulturdepartementet)