Dir. 1993:45
Beslut vid regeringssammanträde 1993-04-22
Chefen för Miljö- och naturresursdepartementet, statsrådet Johansson,
anför.
Mitt förslag
Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas med uppdrag att kartlägga
forskningsverksamheten inom strålskyddsområdet i landet samt utreda
strukturella frågor rörande grundforskningen av betydelse för strål-
skyddet.
Bakgrund
Statens strålskyddsinstitut (SSI) har enligt sin instruktion ett centralt
samordnande ansvar för tillämpad strålskyddsforskning.
I sin anslagsframställning avseende budgetåret 1993/94 och i den särskilda
anslagsframställningen för forskningsverksamheten åren 1993/94-1995/96 har
institutet redovisat vissa problem, främst av samordnings- och ekonomisk
karaktär, som landets strålskyddsforskning belastas med. För att förbättra
förutsättningarna för strålskyddsforskningen i landet har institutet
därför, i nämnda anslagsframställningar, anfört skäl för att utvidga sitt
eget ansvar för den tillämpande strålskyddsforskningen till att omfatta
all strålskyddsforskning, alltså även den grundläggande forskningen.
Naturvetenskapliga forskningsrådet har också föreslagit att SSI formellt
skall ta ett ökat ansvar för den riktade grundforskningen, dvs. sådan
grundläggande forskning som är av betydelse för den mer målinriktade
strålskyddsforskningen (remissvar till Miljödepartementet 14 juni 1991 av-
seende SSI:s rapport prioriterade verksamheter).
Strålskyddsforskningen har en bred tvärvetenskaplig inriktning och
innefattar all forskning som syftar till ett bättre strålskydd. Det kan
vara svårt att särskilja tillämpad strålskyddsforskning från
grundforskning på området. Vissa skillnader finns dock. Som exempel på
rent tillämpad forskning kan nämnas studier av förekomsten av
radionuklider i omgivningen efter Tjernobylolyckan, kartläggning av
radonkoncentrationer i bostäder och utveckling av metoder för mätning av
aktiviteter, doser och dosindikatorer, t.ex. kromosomstörningar. Exempel
på grundforskning kan vara studier av biologiska effekter förorsakade av
strålning, studier av upptag av radioaktiva aerosoler i lungan eller
studier av vissa ekologiska processer. Man kan således utpeka viss
forskning som grundläggande respektive tillämpad men mellan dessa
ytterligheter finns en stor gråzon.
Strålskyddsforskningens tvärvetenskapliga karaktär innebär att en rad
olika ämnesområden har anknytning till strålskyddsforskningen. I första
hand berörs radiofysik, kärnkemi, strålningsbiologi/radiobiologi och
radioekologi och radioepidemiologi. Dessutom har strålskyddsforskningen
beröringspunkter med ämnena fysik, geologi, geofysik, byggnadsteknik och
hematologi. Inom dessa skilda ämnesområden råder delvis olika
förutsättningar för att bedriva forskning, men vissa likartade drag finns.
Vid strålskydd och dess tillämpning inom medicinen eftersträvas en
optimerad avvägning mellan vinst och risk för patient och personal. Strål-
skyddsforskningen utgör därför även ett arbetsområde för yrkesmedicinare
och hygieniker.
Enligt SSI finns framför allt inom forskningsområdena radiofysik, radio-
ekologi och strålningsbiologi avsevärda ekonomiska svårigheter. Forskning-
en inom dessa områden bedrivs endast vid ett fåtal institutioner. Antalet
studenter på grund- och forskarnivå har varierat under åren men är genom-
gående lågt.
Ett problem inom strålskyddsforskningen är att verksamheten är splittrad
på många olika discipliner. Det leder till att forskningen bedrivs i
alltför små grupper, vilket kan skapa svårigheter att vinna uppmärksamhet
för verksamheten, att få förståelse för den inom bredare forsknings-
grupperingar och att därmed finna långsiktig finansiering för den.
Det har varit svårt för den strålskyddsanknutna forskningen att locka
forskare till området. Enligt vissa bedömare har det sin förklaring just i
att det är svårt att få medel för att finansiera forskningen.
Naturvetenskapliga forskningsrådet har i endast begränsad omfattning
beslutat om stöd till den strålskyddsanknutna forskningen. Forskningsrådet
har i flera fall gjort bedömningen att strålskyddsprojekten genom sin
tillämpade karaktär inte uppfyller rådets kriterier för att få stöd.
Jag anser att kunskapsutvecklingen inom strålskyddsforskningen är av stor
betydelse bl.a. för den förebyggande hälso- och sjukvården. Det gäller
exempelvis studier av nedfallet efter Tjernobylolyckan, förekomsten av
radon i bostadshus, studier av strålning från bildskärmar, kraftfält samt
UV-strålning.
Vidare är det från samhällsekonomisk synpunkt naturligtvis viktigt att
strålskyddsforskningen kan bedrivas effektivt.
Uppdraget
Jag föreslår mot bakgrund av vad jag anfört att en särskild utredare
tillkallas med uppdrag att kartlägga forskningsverksamheten inom strål-
skyddsområdet. Utredaren bör också diskutera och tydliggöra distinktionen
mellan tillämpad, riktad och grundläggande strålskyddsforskning.
Utredaren bör beskriva situationen för strålskyddsforskningen i Sverige
och analysera de problem av bl.a. samordnings- och resursmässig karaktär
som beskrivits ovan. Utredaren bör vidare redovisa förslag till framtida
riktlinjer för strålskyddsforskningen.
Utredaren bör bedöma behovet av insatser för grundläggande forskning.
Frågor som rör forskarrekryteringen skall belysas. Förslagen skall
finansieras inom SSI:s befintliga resurser för strålskyddsforskning.
Sverige deltar sedan år 1990 aktivt i EG:s strålskyddsforskningsprojekt.
Utredaren bör analysera vilka effekter ett medlemsskap i EG skulle få för
den svenska strålskyddsforskningen.
Flera myndigheters verksamhet påverkas av de resultat som kommer av
strålskyddsforskningen. Det gäller t.ex. Socialstyrelsen och Folkhälso-
institutet som arbetar med hälso- och sjukvårdsfrågor samt Statens natur-
vårdsverk som arbetar med problematiken kring det uttunnande ozonskiktet.
Utredaren skall beakta berörda myndigheters behov så att strål-
skyddsforskningen även i framtiden kan bidra till ett förhöjt strålskydd
inom hälso- och sjukvården och till att öka kunskapen om de skadliga
effekterna av UVB-strålningen.
Utredaren skall ta i beaktande de förslag och riktlinjer som regeringen
presenterat i propositionerna om treårig budgetfinansiering för forskning
och forskarutbildning (prop. 1992/93:170) samt om löntagarfondsmedel och
forskning (prop. 1992/93:171). Härvid skall särskilt beaktas de riktlinjer
som aktualiserar möjligheten att föra över en del av de fasta anslag till
forskning som idag går till vissa institut och myndigheter till en annan
finansieringsform som vidgar möjligheterna för nationell konkurrens.
Utredaren skall knyta till sig en referensgrupp med representanter från
berörda institutioner och myndigheter för samråd.
Vidare skall för arbetet gälla regeringens direktiv till samtliga
kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning
(dir. 1984:5), EG-aspekter i utredningsarbetet (dir. 1988:43) samt att
redovisa verksamhetens regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1992:50).
Utredaren bör redovisa sitt arbete senast den 1 mars 1994.
Jag har samrått med cheferna för Socialdepartementet och Utbildnings-
departementet i denna fråga.
Hemställan
Med hänvisning till vad jag här anfört hemställer jag att regeringen
bemyndigar chefen för Miljö- och naturresursdepartementet
att tillkalla en särskild utredare, omfattad av kommittéförordningen
(1976:119), med uppdrag att kartlägga forskningsverksamhet inom strål-
skyddsområdet i landet samt att utreda strukturella frågor rörande grund-
forskningen av betydelse för strålskyddsområdet,
att besluta om referensgrupp, sakkunniga, experter, sekreterare och annat
biträde åt utredaren.
Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall till
lika delar belasta fjortonde huvudtitelns anslag A 2. Utredningar och
femte huvudtitelns anslag A 2. Utredningar m.m.
Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller
hemställan.
(Miljö- och naturresursdepartementet)