Dir. 1993:13
Chefen för Miljö- och naturresursdepartementet, statsrådet Johansson,
anför.
Jag föreslår att en kommitté tillkallas med uppdrag att belysa
miljökonsekvenserna vid ett medlemskap i EG/EU resp. konsekvenserna av
att stå utanför ett sådant samarbete.
I regeringsförklaringen de n 4 oktober 1991 angav regeringen fyra stora
uppgifter för politiken fram mot mitten av 1990-talet. Miljön är en av
dessa grundpelare i regeringens politik och uppgiften är att forma en
långsiktig och hållbar utveckling mot ett samhälle med frisk luft och
rent vat ten, levande sjöar och skogar. I regeringsförklaringen den 6
oktober 1992 anges vidare att miljökonsekvenserna skall redovisas före
varje beslut som ger större miljöpåverkan. Detta redovisas också i 1992
års budgetproposition (prop. 1991/92:100 bil . 15).
Den 1 juli 1991 överlämnade den dåvarande regeringen Sveriges ansökan om
medlemskap i de europeiska gemenskaperna. Förhandlingarbete t inleddes
den 1 februari 1993. Avsikten är att medborgarna skall ges tillfälle
att ta ställning till förhandlingsresultatet i en f olkomröstning år
1994. Det är angeläget att medborgarna inför denna får en god och
allsidig information om betydelsen av ett medlems kap.
Oavsett om ett svenskt deltagande i det västeuropeiska samarbetet sker
genom ett medlemskap i EG/E U eller genom ett EES-avtal, utan svenskt
medlemskap, kommer förutsättningarna för den svenska miljöpolitiken och
för möjligheterna att begränsa miljöproblemen att påverkas. Det är
därför angeläget att miljökonsekvenserna av ett svenskt närmande till EG
blir noga klarlagda.
En kommitté bör därför tillkallas med uppdrag att belysa sådana
konsekvenser vid ett medlemskap i EG/EU resp. konsekvenserna av att stå
utanför ett sådant samarbete.
Regeringen har den 28 januari 1993 resp. denna dag beslutat att
genomföra motsvarande konsekvensanalyser såvitt avser samhällsekonomin i
vid bemärkelse resp. utrikes- och säkerhetspolitik samt över låtelse av
beslutsbefogenheter och tillämpningar av subsidiaritetsprincipen, den
s.k. närhetsprincipen.
Avsikten är också att regeringen -- på föredragning av chefen för
Socialdepartementet -- skall fatta beslut om genomförande av en
konsekvensanalys såvitt avser välfärd och jämställdhet. Ytterligare
konsekvensutredningar kan komma att beslutas senare. De olika
konsekvensutredningarna bör samarbeta om uppläggningen av arbetet.
Mot ovanstående bakgrund är det angeläget att göra en systematisk
beskrivning av de miljökonsekvenser som kan uppkomma till följd av
Sveriges närmande till EG/EU. Beskrivningen bör avse alternativen att
Sverige blir medlem resp. står utanför EG. Bedömningen av
miljökonsekvenserna bör i princip omfatta följande.
En utgångspunkt bör vara att kort redovisa miljösituationen i landet
idag och hur den påverkas av åtgärder i Sverige resp. i omgivande
länder.
Även en översiktlig redovisning av miljösituationen i EG och hur Sverige
påverkas av den bör göras. Underlag finns bl.a. i EG-kommis sionens
rapport ''Environment and the Internal Market'' (1992) och utredningen
Sveriges Internationella Miljösamarbete (SOU 1990:88) .
Sverige bedriver idag ett omfattande internationellt arbete för att
bidra till lösningar av både nationella och internationella
miljöproblem. En översiktlig redovisning av Sveriges möjligheter till
internationellt miljösama rbete vid de olika alternativen för närmande
till EG bör därför ingå i redovisningen. Likaså bör förutsättningarna
att uppnå ett verkningsfullt miljösamarbete i olika internationella fora
belysas.
Sambandet mellan ekonomi och ekologi -- hur den ekonomiska utvecklingen
påverkar miljötillståndet -- beror å ena sidan på att ekonom isk
tillväxt och ökat varuutbyte leder till en ökad omsättning av
naturresurser och energi, vilket resulterar i miljöpåverkan. Men å andra
sidan skapar en gynnsam samhällsekonomisk utveckling utrymme för
investeringar i ny teknik och förbättrar möjligheterna att föra en
ambitiös miljöpolitik.
De båda alternativen för ett svenskt närmande till EG kan innebära
skillnader vad avser ekonomisk tillväxt, investeringsklimat m.m.
Kommittén bör belysa hur sådana skillnader kan påverka förutsättningarna
för den svenska miljöpolitiken och redovisa effekter av det ta på
miljötillståndet. Härvid bör samråd särskilt ske med den kommitté som
analyserar den samhällsekonomiska utvecklingen i vid be märkelse.
Förutsättningarna för en hållbar utveckling skall klarläggas.
Miljöeffekterna vid de olika formerna av ett svenskt närmande till EG
bör redovisas beroende på förväntad utveckling inom följande områden:
handel, transporter, jordbruk, energi, användningen av kemikalier,
markanvändning, bebyggelse och hushållning med naturresur ser.
Möjligheten att få del av EG:s strukturfonder vid ett medlemskap bör
belysas, liksom den betydelse de kan få för miljön i Sverige. Det är
viktigt att arbetet koncentrer as till sådana områden där stora
skillnader kan förväntas uppstå beroende av om Sverige blir medlem i
EG/EU eller inte. Frågan om ökad handel och ökade transporter måste inta
en viktig roll i konsekvensbeskrivningen bl.a. mot bakgrund av EG:s
tidigare undersökning ar i frågan.
Såväl EES-avtalet som ett svenskt medlemskap förutsätter en anpassning
av svensk lagstiftning till EG:s regelsystem. Vissa lagstiftn
ingsområden, t.ex. naturvård, tillkommer vid EG/EU-medlemskap. Samtidigt
får Sverige möjlighet att p åverka utformningen av EG:s regelsystem.
Denna möjlighet blir avsevärt större vid ett EG-medlemskap.
Analysen bör särskilt uppmärksamma Sveriges möjligheter att påverka EG:s
och dess medlemsstaters handlande på miljöområdet samt EG:s politik
gentemot Östeuropa på detta område vid medlemskap resp. utanförskap. I
detta sammanhang bör också innebörden av den föresla gna utvidgningen av
den gemensamma kompetensen enligt Maastrichtfördraget analyseras.
Graden av beroende för svensk miljöpolitik efter EES-av talets
ikraftträdande resp. vid EG-medlemskap bör belysas i
konsekvensbeskrivningen. Därvid bör hänsyn tas till de begränsningar som
gäller redan idag genom andra internationella avtal.
Regeringen har idag beslutat att till det samlade utredningsarbetet
knyta en parlamentariskt sammansatt referensgrupp med företrädare för
politiska partier med uppgift att följa utredningsarbetet.
Kommittén bör lämna referensgruppen fortlöpande information om sitt
arbete samt inhämta gruppens synpunkter på vilka problem som särskilt
bör bli föremål för kommitténs analys.
Resultatet av kommitténs arbete bör redovisas senast den 1 oktober 1993.
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen
bemyndigar chefen för Miljö- och naturresursdepartementet
att tillkalla en kommitté -- omfattad av kommittéförordningen (1976:119)
-- med högst sju ledamöter för att utreda miljökonsekvenserna av olika
former för ett svenskt deltagande i den västeuropeiska integrationen,
att utse en av ledamöterna att vara ordförande,
att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt
kommittén.
Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall
belasta fjortonde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller
hans hemställan.
(Miljö- och naturresursdepartementet)