Protokoll
1993/94:61
1 § Justering av protokoll
Justerades protokollet för den 10 februari.
2 § Hänvisning av ärenden till utskott
Föredrogs och hänvisades
Proposition
1993/94:129 till konstitutionsutskottet
Motionerna
1993/94:A37-A39 till arbetsmarknadsutskottet
Meddelande om samlad votering
Talmannen meddelade att finansutskottets betänkanden FiU3 och FiU6,
skatteutskottets betänkanden SkU21 och SkU26, justitieutskottets betän-
kande JuU12, försvarsutskottets betänkande FöU5 samt socialförsäkrings-
utskottets betänkande SfU9 skulle avgöras i ett sammanhang efter avslutad
debatt.
3 § Riksdagens revisorers verksamhet under budgetåret 1992/93
Föredrogs
finansutskottets betänkande
1993/94:FiU3 Riksdagens revisorers verksamhet under budgetåret 1992/93
(redog. 1993/94:RR1).
Talmannen konstaterade att ingen talare var anmäld.
(Beslut fattades efter 9 §.)
1
1 Riksdagens protokoll 1993/94. Nr 61
Prot. 1993/94:61
16 februari 1994
Tilläggsanslag till
skatteförvaltningen
samt sänkt moms
4 § Sammanställning av anslag på tilläggsbudget hösten 1993
Föredrogs
finansutskottets betänkande
1993/94:FiU6 Sammanställning av anslag på tilläggsbudget hösten 1993
(prop. 1993/94:36, 38, 41, 42, 51, 64, 69, 75 och 82).
Talmannen konstaterade att ingen talare var anmäld.
(Beslut fattades efter 9 §.)
5 § Tilläggsanslag till skatteförvaltningen samt sänkt postmoms
Föredrogs
skatteutskottets betänkande
1993/94:SkU21 Tilläggsanslag till skatteförvaltningen samt sänkt postmoms
(prop. 1993/94:105 delvis).
Kammaren biföll utskottets framställning om att betänkandet skulle avgö-
ras efter endast en bordläggning.
Anf. 1 BRUNO POROMAA (s):
Fru talman! Till det betänkande som riksdagen nu skall ta ställning till har
vi socialdemokrater ingen reservation. Det skall givetvis inte av de partier
som här i kammaren genomdrev beslutet om en förändrad verksamhetsform
för Posten uppfattas som att vi inom det Socialdemokratiska partiet nu är
beredda att acceptera beslutet. Vi känner oss dock nödsakade - med det an-
svar vi ändå känner - att mildra effekterna av beslutet och göra det bästa av
situationen.
Som framgår av det särskilda yttrandet från oss socialdemokrater riktar
vi en stark kritik mot såväl regeringens handläggning som trafikutskottets
tidigare handläggning och det senaste som hände i skatteutskottet.
När trafikutskottets minoritet, bestående av socialdemokrater, i slutet av
förra året ville bereda oss i skatteutskottet möjlighet att lämna synpunkter
på den proposition som regeringen då lagt fram om Postens ändrade verk-
samhetsform förvägrade trafikutskottet oss denna möjlighet. Beslutet om
bolagiseringen skulle fattas till vilket pris som helst och så fort som möjligt.
När skatteutskottets minoritet första gången ville bereda trafikutskottet
möjlighet att yttra sig möttes vårt förslag av stor munterhet från den borger-
liga majoriteten.
Efter den, som jag betraktar det, förvirrade hearingen med Postverket,
Riksskatteverket och handläggare från Finansdepartementet övertygades vi
än mer om det nödvändiga i att trafikutskottet skulle beredas möjlighet att
lämna sina synpunkter, eftersom de problem som föredrogs där var att be-
trakta som helt postala. Det anmärkningsvärda var därtill att det vid hear-
ingen framkom att Posten, som i allra högsta grad berörs av hela denna pro-
blematik, över huvud taget inte beretts möjlighet att samråda.
Fru talman! Jag skulle väldigt gärna vilja fråga utskottsmajoritetens tales-
man om de borgerliga stillatigande hade accepterat en sådan handläggning
om de hade befunnit sig i oppositionsställning och det varit en socialdemo-
kratisk regering. Det går bara inte, det som utskottet nu har böljat sätta i
system, nämligen att jämt bemöta vår kritik med skrivningar av typen: ”Ut-
skottet förutsätter att regeringen uppmärksamt följer utvecklingen och läg-
ger fram de förslag som är motiverade.”
Som glesbygdsbo - jag betraktar mig i allra högsta grad som sådan, efter-
som jag på hemmaplan har 30 mil fågelvägen till närmaste kollega här i kam-
maren - känner jag mycket stor oro för vad som händer med Posten. Ingen
avreglering har hitintills varit lyckosam. Mitt råd till er som nu jobbar så fre-
netiskt med systemskifte är att ni saktar in farten. Detta kommer att sluta
illa.
Jag vill avslutningsvis återgå till min fråga. Tycker Karl-Gösta Svenson,
som är talesman för majoriteten, att denna fråga handlagts på ett för honom
tillfredsställande sätt? Kan han med rent samvete svara ett entydigt ja på den
frågan?
Anf. 2 LARS BÄCKSTRÖM (v):
Fru talman! Jag skulle vilja ge ett allmänt värdeomdöme om detta betän-
kande. Med all respekt för begäran att vi skall ha ett vårdat språkbruk i kam-
maren måste jag säga att det bara finns ett ord som täcker detta betänkande,
och det är rappakalja.
Det finns ett sällskapsspel som heter så, och där definierar man ordet. Det
finns tre definitioner. Först avsåg det en blandning av surmjölk och mjöl,
sedan blev det dålig svagdricka, och i modern tid är det ”en hiskelig bland-
ning”. Detta betänkande är en hiskelig blandning, och det är ett sorglustigt
ärende. Det är en blandning av komponenterna post, avreglering, moms,
bolagsbildning och marknadslösningar, som har blivit rappakalja.
Fru talman! Posten fungerade förr tämligen väl. År 1992 gick den med en
vinst på 1,6 miljarder, en vinstmarginal på 5 %. Man hade en avkastning på
17 %. Det var en tämligen väl fungerande verksamhet. I EU använder man
ibland i byråkratin ett uttryck som säger att man inte skall laga saker som
inte är sönder. Det är en mycket bra princip. Men det är vad riksdagen nu
har gjort.
För att kunna laga saker som inte är sönder måste man först slå sönder
dem, och det har riksdagen gjort. Den har slagit till och slagit sönder. Mono-
polet på brev slopades i januari 1993. Posten skall bli bolag i mars 1994, och
det skall bli moms på brev i mars 1994.
Dessa beslut verkar oproblematiska. Men se det är de inte! Det är nästan
som den gamla klassiska anekdoten: Ni tror ni förstår det här, men vänta tills
jag har förklarat det! Det är precis vad som gäller här.
Frågan har beretts. Finansutskottet har yttrat sig, näringsutskottet och tra-
fikutskottet, men inte skatteutskottet - som Bruno Poromaa påpekade. Det
visade vikten av beredning, och att man inte får glömma något utskott. Nu
har man hamnat i ett läge som i schacktermer kan beskrivas som patt. Det
är att man inte ännu är schack, men man kan inte flytta någon pjäs utan bli
helt matt, och det blir man när man fattat dessa beslut.
Fru talman! Vi skall studera detta. Till ledamöterna i kammaren och på
Prot. 1993/94:61
16 februari 1994
Tilläggsanslag till
skatteförvaltningen
samt sänkt moms
Prot. 1993/94:61
16 februari 1994
Tilläggsanslag till
skatteförvaltningen
samt sänkt moms
rummen, till protokollet och till medierna vill jag säga: Det är en hisnande
färd vi kan få om vi läser detta betänkande.
På s. 7 sägs att det inte skall vara 25 % mervärdesskatt på brev utan 12 %.
Det är Ny demokrati som har fått igenom det för att gå med på bolagise-
ringen. Vad innebär detta? Jo, enligt min mening innebär det att staten förlo-
rar på att införa denna skatt. Posten kommer att göra momsavdrag, och in-
täkterna kommer att bli mindre än Postens avdrag. Det är därför Postverket-
/nya bolagsposten tycker om detta. De tjänar på förslaget. Det blir alltså en
dold skattesubvention till Postverket. Det torde inte Karl-Gösta Svenson
kunna förneka. Det är en underlig effekt av detta hotchpotch. Men det skall
bli mycket värre, fru talman.
På s. 8 i betänkandet citerar man en motion av Lars Biörck. Där säger
han att mervärdesskatten på porto medför administrativa problem. Det är
en mycket kraftig underdrift. Längre fram i betänkandet står det att det finns
goda möjligheter för Riksskatteverket och Posten att gemensamt komma
fram till rutiner som klarar detta. Detta, fru talman, är en mycket kraftig
överdrift.
Man har slopat en bestämmelse som undantog brevbefordran från mervär-
desskatt -jag tror att det är 8 § punkt 7 i mervärdeskattelagen - men man har
kvar punkt 8 som säger att det inte finns någon mervärdesskatt på frimärken.
Fru talman! Till våren kan vi köpa frimärken här nere i bankhallen. Vi
betalar för dem, men vi har inte erlagt någon mervärdesskatt per definition.
Vi köper två frimärken. Sedan tar vi upp frimärkena på rummet. Det ena
sätter vi in i ett filatelialbum - vi har inte betalat någon mervärdesskatt. Det
andra frimärket klistrar vi på ett brev. Vi har fortfarande inte betalt någon
mervärdesskatt. Sedan tar vi med brevet och lägger det på en postlåda. Sim-
salabim, helt plötsligt har vi betalat mervärdesskatt. Ett filosofiskt mycket
intressant faktum. Det händer något transcendentalt i det ögonblick man
stoppar in brevet i den gula lådan. Då har man betalt mervärdesskatt.
Det går inte att slå i mig att det förhåller sig så. Jag tror inte att kammarens
ledamöter kan förklara detta för någon skattskyldig. Detta är omöjligt. Det
är ett klassiskt politikerbeslut som aldrig borde komma upp i kammaren.
Det lämpar sig utmärkt för att raljera med i TV-program som Glashuset,
Apropå osv. Man har åstadkommit ett hotchpotch.
Detta är bestämmelser som klart strider mot varandra. Vi hade sluppit en
sådan oformlig lagstiftning om man hade låtit bli att laga saker som inte var
sönder och om man låtit bli att slå sönder ett väl fungerande postverk. Man
borde inte ha börjat med marknadsexperimenten och bolagiserat Posten. Nu
har man ställt till det för sig.
Fru talman! Jag drar över någon sekund bara. Det första jag kommer att
göra om vi blir medlem i EL! - vilket jag inte hoppas - blir att anmäla svenska
staten för EU-domstolen för att den har bestämmelser som strider mot den
rättsordning som finns i EU. Det har Sverige med dessa rättsregler. Man tar
de facto ut moms på frimärken fast det står i lagen att man inte gör det.
Anf. 3 KARL-GÖSTA SVENSON (m):
Fru talman! Jag kan svara Lars Bäckström direkt. Det här beslutet strider
inte mot EG:s bestämmelser. Jag välkomnar ett överklagande till EU-dom-
stolen. Jag garanterar att herr Bäckström kommer att förlora där.
vi har ju redan haft bolagiseringsdebatten. Riksdagen har beslutat att bo-
lagisera Posten. Den debatten kan vi bortse ifrån nu. Riksdagen har samti-
digt bestämt att den vill ha en mervärdesskatt på 12 % och begärt att rege-
ringen skall återkomma med ett förslag om detta. Den frågan har vi diskute-
rat i skatteutskottet, och det är den fråga som det skall beslutas om i dag i
Sveriges riksdag.
Posten har själv begärt att få bli bolagiserad. Det innebär att Posten auto-
matiskt blir momsskyldig. Man skall betala full moms. Riksdagsmajoriteten
tyckte att det var för mycket att införa en mervärdesskatt på 25 %. Därför
krävde man att den skulle vara 12 %. Det förslaget kommer nu från rege-
ringen. Regeringen har uppfyllt de krav som riksdagen har ställt på rege-
ringen i det avseendet.
Staten förlorar inte alls på att införa en mervärdesskatt på 12 %. Jag hade
varit glad om jag hade kunnat säga att det inte innebär någon kostnadsfördy-
ring för konsumenterna, men tyvärr kan jag inte säga det, herr Bäckström.
Skatten innebär en kostnadsfördyring på 5-7 % för konsumenterna.
Efter den debatt som har varit i skatteutskottet och den hearing vi har haft
har vi tillgodosett vissa krav från marknaden. Av praktiska skäl tar vi ut skatt
även på utlandsbrev. Det är annars en form av exporttjänst och borde inte
momsbeläggas. Vi har jämfört detta med vad den dåvarande socialdemokra-
tiska regeringen gjorde när det gällde teletjänster. I samband med skatteom-
läggningen och den breddade momsbasen gjorde man på motsvarande sätt.
Av praktiska skäl har vi valt att göra på samma sätt med utlandsbreven.
Detta borde innebära att postbolagen inte tar ut skattehöjningen hos konsu-
menterna. Postbolagen gör ju en rationaliseringsvinst.
Jag kan förstå att Bruno Poromaa och övriga socialdemokrater är litet
frustrerade. De gick ju till mycket kraftigt anfall i skatteutskottet. De talade
om att trafikutskottet borde yttra sig osv. Men sedan visar det sig att det inte
finns någon motion från det socialdemokratiska partiet om att de vill riva
upp det gamla beslutet. Det här resonemanget är ju ett slag i luften. Riksda-
gens beslut gäller. Det skall träda i kraft den 1 mars. Det finns ingen anled-
ning att skicka det här betänkandet på remiss till trafikutskottet. Det här
betänkandet berör en ren skattefråga.
Vi har gjort två förändringar. Vi har sett till att medlemsbladen blir skatte-
fria även i fortsättningen. Med det system som vi föreslår i betänkandet kom-
mer momsen på portot inte att innebära någon kostnadsfördyring för med-
lemsföretagen. Vi föreslår detta i samråd med Socialdemokraterna. Det sker
efter det att tre motioner om detta väckts. Det är en moderat och två social-
demokratiska motioner. Sedan gör vi en ändring till. Av praktiska skäl, som
jag nämnde nyss, inför vi beskattning på utlandsbreven.
Det finns inte någon som helst anledning att trafikutskottet skall yttra sig
om tekniska skattefrågor. De berör enbart skatteutskottet, och de skall be-
handlas där. Detta har ingenting med bolagiseringen att göra. Riksdagen har
fått de krav som den ställde på regeringen uppfyllda. Skatteutskottet har
också ställt upp på de kraven. Trafikutskottet har fått samma krav tillgodo-
sedda när det gäller medlemstidningarna och att det skall fungera på ett bra
sätt.
Herrar Poromaa och Bäckström, jag är övertygad om att marknaden kla-
Prot. 1993/94:61
16 februari 1994
Tilläggsanslag till
skatteförvaltningen
samt sänkt moms
1* Riksdagens protokoll 1993194. Nr 61
Prot. 1993/94:61
16 februari 1994
Tilläggsanslag till
skatteförvaltningen
samt sänkt moms
rar av detta. Riksskatteverket och de aktuella företag som finns på markna-
den kommer att hitta en bra lösning för att verifiera mervärdesskattens del
av portopriset. Man får inte tumma på den viktiga regel som mervärdesskat-
tesystemet innebär, nämligen att den som säljer en vara eller tjänst är skyldig
att fakturera hur mycket den varan eller tjänsten kostar och tala om hur stor
andel av priset som är mervärdesskatt. Det skall köparen ha som underlag
för sitt momsavdrag.
Det grundläggande i hela systemet med mervärdesskatten är att ha det på
det viset. Då kan det ibland uppstå några praktiska olägenheter. Det var Pos-
ten naturligtvis medveten om när de ansökte om bolagisering. De har sett
dessa effekter, men de såg ändå fördelarna med bolagiseringen. En riksdags-
majoritet har ju också ansett att vi borde genomföra den.
Fru talman! Jag vill sluta med att yrka bifall till hemställan i utskottets be-
tänkande.
Anf. 4 LARS BÄCKSTRÖM (v):
Fru talman! Låt mig först ta upp kostnadsfrågan. Det blir naturligtvis en
fördyring för konsumenten. Det är alldeles riktigt. För mig, som är en flitig
brevskrivare, blir det en fördyring.
Däremot hävdar jag att staten inte kommer att tjäna på denna skatt efter-
som bolagsposten kommer att göra momsavdrag. Nettot för samhället blir
negativt. Det blir även negativt för Sveriges brevskrivare. Företagen påver-
kas över huvud taget inte, eftersom de drar av kostnaden. Det är alltså nega-
tivt för brevskrivarna och för ekonomin men positivt för Posten i denna del.
Vidare, Karl-Gösta Svenson, står det uttryckligen i förslaget till mervär-
desskattelag 8 § punkt 7 att brevbefordran skall vara undantagen från mer-
värdesskatt. Men i punkten 8 föreslås att frimärken skall vara undantagna
från mervärdesskatt. Det är detta förslag som gör att det som ni säger är
hotchpotch och rappakalja.
De facto, Karl-Gösta Svenson: När betalar jag, som är en flitig brevskri-
vare, min mervärdesskatt? Det är ingen mervärdesskatt på frimärken. När
jag har köpt ett frimärke och satt det på ett kuvert med brevet i samt lagt
kuvertet på postlådan har jag, plötsligt - simsalabim - betalat mervärdes-
skatt.
Detta är en så oerhört knepig filosofisk tanke att den lämpar sig bättre för
ett TV-program än för kammardebatter. Det är hotchpotch, ett problem som
ni har ställt till för er själva. Nu står ni där, men det hade varit enkelt att låta
bli att försöka laga något som inte är sönder, dvs. att avstå från att slopa
brevmonopolet och från att införa marknadslösningar där de inte hör
hemma.
Fru talman! Om det finns någon ytterligare taletid kvar, vill jag beträf-
fande ”den enkla lösningen” tala om vad man vidare tänker göra. Det är
så fantastiskt att jag nästan saknar ord för det. Man tänker sig att Sveriges
småföretagare skall stoppa tio brev i ett extra litet kuvert och skriva på dess
utsida: Innehåller 10 brev, så och så mycket i frimärken och erlagd moms
från firma NN.
Sveriges småföretagare skall ägna tid åt en sådan extremt byråkratisk åt-
gärd! Posten skall ta emot dessa kuvert, tömma dem och sortera in dem. Man
tycks tro att Posten fortfarande jobbar så som den gjorde när jag var stude-
rande och arbetade på Posten. Posten är numera ett rationellt företag, som
har annat än maskiner. Nu skall vår ”förenklingsregering” tvinga på den
detta extremt byråkratiska system, därför att denna regering är så ytterligt
nyliberal.
Fru talman! Det finns inte ett enda land i EU som har ett liknande mark-
nadsliberalt system som det som Sverige då skulle införa. Det blir en fruk-
tansvärd sörja när man kombinerar extrem nyliberalism med EU-regler.
Anf. 5 KARL-GÖSTA SVENSON (m) replik:
Fru talman! Det finns inte ett uns av sanning i det som Lars Bäckström
nyss uttalade. Bäckström håller sig inte till fakta.
Först och främst gör staten inga förluster utan en vinst på att införa moms.
För ett ”break even” skall Postens momskostnader för brevbefordran ligga
på 5-7 procentenheter. Det blir därför tyvärr en skattehöjning för konsu-
menten och därmed en skatteintäkt för statsverket. Det är så, herr Bäck-
ström. Om vi däremot hade infört 25 % mervärdesskatt i stället för 12 %,
skulle det ha blivit en skillnad på ett antal hundra miljoner i form av lägre
intäkter.
Frimärket är ju ett betalningsmedel. Tjänsten uppkommer först när jag
lämnar över brevet, och då kan jag betala kontant, använda stämpel eller
erlägga likvid på annat sätt. Det kommer att fungera. Det är löjligt att i Sve-
riges riksdag propagera på det sätt som Lars Bäckström gör. Det är ingen
som tror på det som han säger. Vettiga människor klarar ut det här.
Vi skall vidare inte diktera hur hanteringen skall utformas och hur inkö-
pen skall verifieras. Det kommer marknaden att sköta, och det gör den i an-
slutning till de lagar som finns. Gud bevare oss för att vi i Sveriges riksdag
skulle detaljstyra i enlighet med det som Lars Bäckström talar om! Vi har
utformat det betänkande som skatteutskottet avgivit för att det skall bli ord-
ning och reda. Jag är övertygad om att Riksskatteverket klarar ut detta till-
sammans med marknaden.
Anf. 6 LARS BÄCKSTRÖM (v) replik:
Fru talman! Jag raljerar över detta därför att det är värt att raljera över,
Karl-Gösta Svenson. Bra och sakligt underbyggda beslut kan man diskutera
sakligt, men i detta fall har ni misskött beredningen. Ni har inte utrett frågan
till fyllest, och därför har ni hamnat i detta läge. Det är ett faktum att det i
förslaget till mervärdesskattelag § 8 stadgas att frimärke är undantaget från
mervärdesskatt. När, Karl-Gösta Svenson, betalar jag som brevskrivare min
mervärdesskatt, om det inte sker när jag köper frimärket?
Finland har bett att få ta ut moms på frimärken, men EU har uttryckligen
uttalat att man inte tillåter det. Karl-Gösta Svenson säger att frimärke är ett
betalningsmedel. Det är det inte. Kontrollera med Riksbanken, med Posten
eller med vem som helst! Frimärke är ej ett erkänt betalningsmedel i Sverige,
däremot i vissa länder i EU. Här har vi ett av felen i handläggningen.
Vad gäller att marknaden kommer att sköta detta vill jag säga att det är
ert stora fel att ni låter marknaden sköta allting. Vi hade ett system som
fungerade bra. Det var kanske inte alldeles utmärkt på alla punkter, men det
Prot. 1993/94:61
16 februari 1994
Tilläggsanslag till
skatteförvaltningen
samt sänkt moms
Prot. 1993/94:61
16 februari 1994
Tilläggsanslag till
skatteförvaltningen
samt sänkt moms
fungerade bra. Ni har nu kommit fram till ett system vars regler inte står i
överensstämmelse med de lagbestämmelser som kommer att tillämpas. Det
är inte bra att ha en sådan riksdag som fattar sådana beslut. Riksdagen skall
fatta enkla och tolkningsbara beslut i lagstiftningsärenden.
Jag är konservativ i synen på lagstiftning och menar inte att marknaden
får klara det som lagstiftaren inte klarar. Det är synd att ni moderater inte
är lika konservativa i synen på rättstillämpningen.
De enda länder som såvitt jag vet har system som påminner om det före-
slagna är Malaysia och Sydkorea. Det är säkert på många sätt utmärkta län-
der, men de har inte EU-lagstiftningen att ta hänsyn till, vilket ni moderater
tvingas göra.
EU-lagstiftningen och vår egen lagstiftning säger att det inte utgår mervär-
desskatt på frimärken. Förklara för mig: När betalar Bäckström och andra
brevskrivare sin mervärdesskatt på brevbefordran, om det inte sker vid det
tillfälle när jag köper frimärket? Sedan betalar jag ju inte ut några ytterligare
pengar.
Karl-Gösta Svenson kan möjligen har en poäng i att det är svårt att räkna
ut hur statsfinanserna påverkas. Men svara då på två frågor: Hur mycket får
vi in till staten på brevmomsen, och hur stora kommer AB Postens mom-
savdrag att vara? Då får vi två siffror som vi kan jämföra.
Anf. 7 KARL-GÖSTA SVENSON (m) replik:
Fru talman! Vi får in brutto ca 1 miljard i moms, och den avdragsgilla
momsen uppgår till i runt tal 500 miljoner.
Det är bra att Lars Bäckström medger att han raljerar här i kammaren.
Jag tycker dock inte att man skall raljera här i Sveriges riksdag.
Jag sade inte, herr Bäckström, att marknaden skall klara detta. Jag sade
att den skall göra det i enlighet med de bestämmelser som finns. Den skall
följa mervärdesskattelagen, och därför vet jag att den kan hantera detta. Det
innebär att det skall finnas en faktura från Posten, som skall ligga till grund
för företagens avdragsgilla mervärdesskatt. Det hela kommer att lösa sig på
ett bra sätt. Men det är inte speciellt bra att föra diskussionen om hur detta
skall skötas i en hearing i skatteutskottet. Jag förutsätter att man sköter detta
på ett mycket bättre sätt mellan Riksskatteverket och aktörerna på markna-
den.
Jag förstår att Socialdemokraterna och i det här fallet Vänstern inte vill
förändra och förnya i detta avseende. Ni vill inte se en utveckling där det
finns andra aktörer på marknaden som driver postverksamhet och som beta-
lar mervärdesskattemedel. Det förekommer i dag en konkurrenssnedvrid-
ning, som skall åtgärdas på detta sätt. Posten, statens eget företag, vill själv
för att kunna konkurrera på lika villkor ha denna ordning, och riksdagen
ställer sig bakom den.
Frimärken är i mervärdesskattelagens mening ett betalningsmedel. Herr
Bäckström skall på sitt brevkuvert redovisa att han har betalt den avgift som
tas ut för att transportera brevet till en viss adress i Sverige eller i utlandet.
I den summa som Posten eller något annat företag bestämmer att prestatio-
nen skall kosta ingår, om riksdagen beslutar så i dag, efter den 1 mars mer-
värdesskatt med brutto 12 % eller 10,7 % av det värde som anges på brevet.
Det är enkelt ur den synpunkten. Vi har minimerat de byråkratiska effek-
terna för näringslivet genom att lägga fram ett praktiskt förslag om att även
de brev som går till utlandet skall beskattas.
Anf. 8 BRUNO POROMAA (s):
Fru talman! K-G Svenson tror tydligen att jag inte vet vad riksdagen har
fattat för beslut. Jag vet faktiskt att riksdagen har fattat beslut om att övergå
till den form som man har i Sydkorea och i Indonesien - eller vilket av de
fjärran belägna länder som Lars Bäckström nu talade om.
Jag har riktat kritik mot regeringens och utskottsmajoritetens handlägg-
ning av denna fråga. Det gäller både trafikutskottet och sedermera skatteut-
skottet.
K-G Svenson försvarar sig med att tala om att det inte förelåg någon mo-
tion om att man skall riva upp beslutet. Det är riktigt. Men vi hade en hea-
ring, och under hela denna hearing framkom det att det bara var postala frå-
gor som diskuterades där. Följaktligen skulle man ha givit möjlighet för tra-
fikutskottet att lägga fram sina synpunkter.
Nu vet ingen om vad som gäller. Jag var nere på postkontoret i går efter-
middag för att köpa frimärken. Jag blev upplyst om att personalen inte vet
vad som kommer att gälla om 300 timmar. Det är faktiskt inte mer än tolv
dagar tills de nya bestämmelserna träder i kraft - omräknat i timmar är det
300. Fortfarande vet inte personalen på Posten vad som kommer att gälla
efter den 1 mars.
Jag tycker att man skulle ha rätat ut alla frågetecken långt innan proposi-
tionen om ändring av Postens verksamhetsform lades fram. De frågetecknen
skulle man ha rätat ut, speciellt eftersom man inte har erfarenheter från nå-
got annat land att luta sig emot.
Nu väntar finnarna på att ta våra erfarenheter i besittning - om de över
huvud taget skall ändra verksamhetsformen.
K-G Svenson sade inte huruvida han ärligt och uppriktigt kan svara ja på
min fråga om huruvida han tycker att detta ärende har handlagts på ett god-
tagbart sätt.
Anf. 9 KARL-GÖSTA SVENSON (m):
Fru talman! Sett ur skatteutskottets synpunkt kan jag svara ett entydigt
”ja” på den frågan, Bruno Poromaa.
Jag förstår inte varför Bruno Poromaa återgår till bolagiseringen stup i ett.
Riksdagen har fattat det beslutet. Socialdemokraterna har ingen motion om
att riva upp det. Det ligger fast. Det är precis samma sak som med arbetslös-
hetsförsäkringen och mycket annat. Ni går ut hårt i debatter, men när det
kommer till kritan river ni inte upp de beslut som regeringen har fått igenom
i riksdagen utan låter dem ligga fast.
Man tar upp förhållandena i Malaysia och något annat land. Hur det är
där fick ni reda på av Ulf Dahlsten vid hearingen, men han sade också
mycket annat. Han sade att samma sak är på gång när det gäller posten i
Europa. Man möter en utveckling och nya möjligheter även i Europa, och
då är det bra att vi har inlett avregleringen.
Det är självklart att personalen på postkontoret inte vet hur det skall vara
Prot. 1993/94:61
16 februari 1994
Tilläggsanslag till
skatteförvaltningen
samt sänkt moms
Prot. 1993/94:61
16 februari 1994
Tilläggsanslag till
skatteförvaltningen
samt sänkt moms
10
den 1 mars. Beslutet om huruvida momsen skall vara 25 % eller 12 % är ju
inte fattat ännu! Utan att vi behöver fatta något beslut i skatteutskottet eller
i riksdagen är det 25 % mervärdesskatt på brevbefordran efter den 1 mars.
Det borde Bruno Poromaa känna till. Det vet man naturligtvis om på Posten
också, men man vet samtidigt att vi i dag skall fatta ett beslut om att sänka
den skattesatsen till 12 %. Det är inga problem alls. När beslutet är fattat
vet man vad som gäller den första 1 mars, men det är självklart att persona-
len dagen innan beslutet fattas inte kan svara på om momsen skall vara 25
eller 12 %.
Anf. 10 BRUNO POROMAA (s):
Fru talman! Ännu en gång vill jag säga att jag vet vilka beslut riksdagen
har fattat. Det behöver inte K-G Svenson upplysa mig om. Jag vill ändå fråga
varför vi skall ha en så hög hastighet på avregleringen. Ingen avreglering har
varit lyckosam. Det vet K-G Svenson mycket väl. Taxichaufförerna slåss på
Arlanda och valutaavregleringen har varit mindre lyckosam. Personligen
lider jag väldigt mycket av avregleringen av flyget. Den tvingar mig att vistas
i Stockholm en eller två nätter mer än tidigare i veckan på grund av de för-
sämrade flygförbindelserna. Jag lider också av de fördyringar som vi har
åsamkats på grund av avregleringen.
Därför ser jag framtiden an med fasa vad gäller Posten. Posten har funge-
rat på ett mycket tillfredsställande sätt, men det vet tyvärr ingen bland perso-
nalen nu. Om K-G Svenson hade varit anställd inom Posten i stället för inom
skattemyndigheten hade han kanske kunnat vara rådgivare och sagt vad som
skall komma att hända i framtiden.
Anf. 11 KARL-GÖSTA SVENSON (m):
Fru talman! I dag behandlar vi en mervärdesskattefråga. Det gäller moms
på porto. Det har inte direkt med bolagisering eller avreglering att göra. Den
frågan är i första hand en fråga för trafikutskottet. Den debatten får man ta
där, Bruno Poromaa. Vi kan naturligtvis ta en debatt om avreglering i all-
mänhet, men i dag gäller det huruvida vi skall ha 12 eller 25 % mervärdes-
skatt på brevporto. Det är det beslutet som skall fattas i dag.
Jag upprepar att man från socialdemokraternas sida inte har lagt fram nå-
gon motion om att riva upp beslutet om avreglering. Att bakvägen försöka
riva upp förslaget och diskutera bolagiseringen är något av ett slag i luften.
Anf. 12 LARS BÄCKSTRÖM (v):
Fru talman! Jag upprepar nu vad Karl-Gösta Svenson sade så att det blir
tydligt i protokollet: Aktiebolaget Posten kommer att dra av 500 miljoner i
mervärdesskatt. Samhället får in 1 000 miljoner. Nettot blir alltså 500 miljo-
ner. Var det så Karl-Gösta Svenson sade? Om detta är korrekt hade jag fel,
fru talman, när jag misstänkte att staten skulle förlora på förslaget. Vi får
kontrollera detta senare, men nu har vi klara uppgifter. Jag tackar för det.
Det problem jag tar upp, Karl-Gösta Svenson, är den renodlade skatte-
tekniska frågan. Riksdagen slopar punkt sju i åttonde paragrafen och behål-
ler punkt åtta. Det är det som är den legala juridiska knäckfrågan. Man be-
håller momsfrihet för frimärken.
Karl-Gösta Svenson säger att frimärken är ett betalningsmedel. Det är det
inte, bl.a. av den orsaken att vem som helst i detta land äger rätt att ge ut
frimärken till följd av de beslut som regeringen har lyckats driva igenom i
riksdagen. Enligt Karl-Gösta Svenson finns det alltså en frihet för vem som
helst som har lust att ge ut betalningsmedel i detta rike. Det kan inte Karl-
Gösta Svenson mena. Det kan inte vara möjligt att han har denna stånd-
punkt.
Min huvudståndpunkt i denna debatt är att man inte kan ha två sinsemel-
lan motstridiga regler. Man får bestämma sig för den ena varianten. An-
tingen är det mervärdesskatt på breven eller inte. Privatkunders enda sätt
att betala denna skatt är att köpa frimärken. Då kan man inte ha en paragraf
i lagen som säger att det inte utgår någon mervärdesskatt på frimärken. Det
blir tyvärr möjligt att raljera med detta förslag. Min poäng är att man inte
kan ha en sådan lagstiftning i längden. Det är synd att Karl-Gösta Svenson
inte inser detta.
Ni säger att man måste se tiden an och skapa nya lösningar. Nej, inte alltid,
Karl-Gösta Svenson.
Jag skall avsluta inlägget med att läsa ur en bok som jag brukar läsa: Of-
fentliga inrättningar och verk, ehuru i högsta grad nyttiga för ett stort sam-
hälle, är likaväl av den naturen att de aldrig kan betala sig och gå med vinst
för en enskild eller för ett litet antal enskilda.
Till denna gemensamma sektor hör, enligt Adam Smith, utbildning och
transportväsende. Brevbefordran hör till transportväsendet. Även Adam
Smith insåg i ”Nationernas välstånd” från 1776 att man inte skulle privatisera
och skapa marknadslösningar på vissa områden. Men det inser inte denna
regering och Karl-Gösta Svenson.
Anf. 13 KARL-GÖSTA SVENSON (m):
Fru talman! Jag har fått en uppgift om att omsättningen är ca 10 miljarder.
Med utgångspunkt från det har jag räknat fram att det rör sig om cirka en
miljard och att den ingående momsen skulle kunna beräknas till 500 miljo-
ner.
Jag fick sifferuppgifterna hastigt i dag, men vi kan kontrollera dem efteråt.
Jag kan begära att utredningstjänsten verifierar dem. Men detta är alltså den
uppgift jag kan lämna nu. Utifrån dessa siffror har jag själv räknat ut att
”break even” ligger på mellan fem och sju procentenheter.
När man skickar ett brev får man betala en portoavgift eller en transpor-
tavgift, beroende på hur man vill rubricera den. Den som vidarebefordrar
brevet tar betalt för det. Eftersom vi nu inte kommer att ha något postverk
utan ett bolag, betraktas det som näringsverksamhet. All näringsverksam-
het, med vissa undantag, är mervärdesskattepliktig enligt huvudregeln i den
mervärdesskattelag som funnits sedan gammalt, framför allt efter det att vi
i samband med skatteomläggningen breddade basen.
När Lars Bäckström går till posten får han betala för detta. Då tjänsten
har blivit utförd skall mervärdesskatten redovisas. Så enkelt är det. Som be-
talningsmedel för att skicka brev använder vi en form av märken, som i det
här fallet kan kallas frimärken. De används också i det övriga Europa. Jag
får sätta på så många frimärken som krävs för att skicka brevet enligt de sta-
Prot. 1993/94:61
16 februari 1994
Tilläggsanslag till
skatteförvaltningen
samt sänkt moms
11
Prot. 1993/94:61
16 februari 1994
Tilläggsanslag till
skatteförvaltningen
samt sänkt moms
tuter som Posten eller andra företag har ställt upp. I det beloppet ingår mer-
värdesskatt.
Jag ser inte några som helst problem med detta. Det finns ingen anledning
att stå här i kammaren och raljera. Det är en aning barnsligt, och det är inte
värdigt en riksdagsledamot att stå i sin bänk och göra så.
Jag gillar Lars Bäckström, men det här är långt under lågvattenmärket.
Anf. 14 LARS BÄCKSTRÖM (v):
Fru talman! Det är också långt under lågvattenmärket att ha en motsägel-
sefull lagstiftning, Karl-Gösta Svenson! Enligt 8 § mom. 7 utgår mervärdes-
skatt. Enligt följande paragraf utgår ingen mervärdesskatt. Det är det som
är problemet.
Det är faktiskt bara privatpersoner som kommer att betala en mervärdes-
skatt. Min fråga är: Enligt lagen finns det ingen mervärdesskatt på frimär-
ken, och enligt lagen är det bara privatpersoner som kommer att leverera
mervärdesskatt till samhället. Men hur skall den betalas?
Min poäng är att ni borde ha system i ert eget system. I pjäsen om Hamlet
fälldes kommentaren att det i alla fall är system i galenskapen. Man kan ha
vilken åsikt som helst om Posten skall vara ett bolag eller inte och om man
skall ha konkurrens eller inte, men lagstiftningen skall vara sammanhållen.
Det är det som regeringen har misslyckats med.
Man kan kalla det att raljera, men det är faktiskt värt att kritisera, Karl-
Gösta Svenson! Jag respekterar och tycker om Karl-Gösta Svenson, men jag
tycker inte om att det inte finns system i lagstiftningen. Jag är konservativ i
den meningen, och det är jag stolt över. Jag tycker att vi skall ha en strikt
lagstiftning i detta land.
Grundorsaken till ert problem är EU-anpassningen. Välj endera sättet,
Karl-Gösta Svenson! Lägg mervärdesskatt på frimärkena eller ta bort den!
Så blir det konsekvent.
Nu avslutar vi debatten och avvaktar den praktiska lösningen. Den kom-
mer nog att ordnas, men den kommer inte att stämma överens med lagens
bokstav, ej heller med dess anda.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades efter 9 §.)
6 § Kompensation för viss dieseloljeskatt
Föredrogs
skatteutskottets betänkande
1993/94:SkU26 Kompensation för viss dieseloljeskatt (prop. 1993/94:119).
Kammaren biföll utskottets framställning om att betänkandet skulle avgö-
ras efter endast en bordläggning.
Talmannen konstaterade att ingen talare var anmäld.
(Beslut fattades efter 9 §.)
7 § Målsägandebiträde m.m.
Föredrogs
justitieutskottets betänkande
1993/94:JuU12 Målsägandebiträde m.m. (prop. 1993/94:26).
Anf. 15 SIGRID BOLKÉUS (s):
Fru talman! I detta betänkande föreslås att rätten till målsägandebiträde
utvidgas, så att ett målsägandebiträde skall kunna förordnas i samtliga mål
om fängelse kan följa på brottet. Stor hänsyn skall tas till personliga förhål-
landen och andra omständigheter, och det skall finnas starkt behov av bi-
träde.
Vi socialdemokrater tycker att denna utvidgning är rimlig och angelägen.
När det gäller rättshjälp i mål som skall behandlas utomlands har praxis
varit synnerligen restriktiv. Nu föreslås i 8 § rättshjälpslagen att rättshjälp
får beviljas en rättssökande som är bosatt här, om saken gäller ett brott mot
honom eller henne som motsvarar brott enligt 6 kap. brottsbalken, alltså
sexuella brott, eller om det finns särskilda skäl för rättshjälp.
I utskottet råder total enighet om att de som råkat ut för sexualbrott utom-
lands måste få möjlighet till hjälp. Vi har inte heller velat peka ut vilka andra
skäl som kan komma i fråga. Detta har jag ställt upp på. Men jag vill säga
att Rättshjälpsnämnden, där jag är ledamot, kommer att hamna i svåra
gränsdragningsproblem när man nu tänjer på paragrafen genom att formu-
lera om den utan att samtidigt säga vad man avser med ändringen.
Med tiden kommer dock en praxis att utarbetas som vägledning. Den
kommer att bli mycket restriktiv, om man ser till vad statsrådet anser att det
skall få kosta. Hur har regeringen räknat? Kostnadsökningen uppskattas till
mellan 0,5 och 1 miljoner kronor för rättsligt bistånd till brottsoffer utom-
lands.
Hjälpen för den som beviljas rättshjälp skall bestå av resa, uppehälle och
allt som hör till kostnaden för inställelse vid en utländsk domstol. Som hu-
vudregel skall gälla att biträdet driver ärendet från Sverige och uppdrar åt
någon jurist på platsen att utföra det arbete som erfordras i samband med
rättegång eller annan inkallelse. Platsombudet skall också vid behov ersätta
den svenska advokaten.
De ärenden som Rättshjälpsmyndigheten handlägger avseende familje-
mål utomlands kostar sällan under 100 000 kr, oftast omkring 250 000 kr.
Föräldrarna till en flicka som råkade ut för en våldtäkt i Grekland betalade
sammanlagt över 70 000 kr bara för dotterns inställelsekostnad. Tänk då om
våldtäkter begås i Sydamerika eller i Ostasien!
I länder där våldtäkter inte ses som ett allvarligt brott brukar det vara svårt
att få fram sanningen, och utredningskostnaderna blir höga. Till detta kom-
mer tolkkostnader och översättningar. Dessutom är kostnaderna för juri-
diska förfaranden i andra länder generellt mycket stora. Vi tycker att tim-
kostnadsnormen på 910 kr per timme är hög för en advokat som driver fallet
i Sverige, men det är det inte om man jämför med många andra länder.
Hur många brottsoffer utomlands tror Ingbritt Irhammar kan få rättshjälp
Prot. 1993/94:61
16 februari 1994
Målsägandebiträde
m.m.
13
Prot. 1993/94:61
16 februari 1994
Målsägandebiträde
m.m.
14
för 0,5-1 miljoner kronor, när familjemål, exempelvis underhållsbidrag och
vårdnad av barn, kostar ca 250 00 kr?
Detta förslag väcker förhoppningar, som inte kan infrias med de medel
som står till buds. Var säkra på att vi som fattar beslut kommer att finna
starka skäl och behov i de flesta fall! Men vi har bara pengar till att bevilja
en handfull av alla de ansökningar som vi behandlar.
Varför lägger regeringen gång på gång fram förslag som helt saknar konse-
kvensanalyser? Utskottsmajoriteten avstyrkte regeringens förslag om att
sänka inkomstgränsen till fyra basbelopp, eftersom det klart framstod vilka
konsekvenserna skulle bli. I stället sade vi ”ja” till att höja grundavgiften och
tilläggsavgiften för den rättssökande.
Vad blev resultaten av detta? I domstolarna sitter man i tio femton minu-
ter och räknar ut återbetalningsskyldigheten. Det gick på nolltid innan vi
kom med något så krångligt som att tilläggsavgiften inte bara skall beräknas
på biträdets ersättning för arbete utan på samtliga rättshjälpskostnader, en-
ligt 9 § andra stycket i rättshjälpslagen. Den bör dessutom i princip betalas
allteftersom kostnaderna uppkommer.
På Rättshjälpsmyndigheten, som fastställer de slutliga avgifterna och gör
avräkning när ärendena avslutats, är man också kritisk till detta merarbete.
Vi har inte hört någon som tror att vi har sparat genom att höja rättshjälpsav-
gifterna.
Det värsta av allt är att vi verkar vara på väg tillbaka till den tid då det
bara var de fattiga och de rika som hade ekonomiska möjligheter att till vara
ta sin rätt. En ordentlig analys hade kunnat ge oss besked om följderna. Det
fanns inte heller någon analys av vad resultatet kunde bli när alla, även soci-
albidragstagare, skall betala grundavgiften. Tidigare kunde advokater själva
sätta avgiften till noll.
Nu fördröjs dessa ärenden, eftersom många advokater skickar dem till
Rättshjälpsmyndigheten för att handläggare där skall avgöra om rättshjälp
skall beviljas och hur mycket rättssökande skall betala. Undra på att det blir
rundgång och merarbete! Det förslaget skulle ge en besparing på 6 miljoner
kronor, trodde regeringen. Jag ser fram emot den dag då Rättshjälpsutred-
ningen presenterar sitt arbete.
Eftersom regeringen inte har gjort någon analys av vad ändringarna i 8 §
rättshjälpslagen kommer att ge för följder, skall jag drista mig till ett försök.
Att pengarna bara räcker till en handfull brottsoffer utomlands har jag redan
sagt, likaså att Rättshjälpsmyndigheten och Rättshjälpsnämnden kommer
att få svåra gränsdragningsproblem.
Vi har också advokaterna. Redan i dag ansöker advokater om rättshjälp
i utlandsärenden, något som det är lönlöst att söka om. De sätter sig in i
ärendet och skriver en ansökan, som avslås av Rättshjälpsmyndigheten med
klar motivering att rättshjälp inte kan beviljas enligt rättshjälpslagen. Ändå
överklagas det till Rättshjälpsnämnden, där ärendet avslås av samma skäl.
Nu kommer utlandsärendena att öka markant. Enligt den nya lagen skall
rättshjälp kunna beviljas vid sexuella brott och när det finns särskilda skäl.
Såväl klienten som advokaten kommer att hävda att just deras fall stöds av
lagen. Brottsoffren som får avslag måste dock betala för det arbete som ad-
vokaten har lagt ned. Balanserna kommer att bli högre, ännu högre än vad
de är i dag, och Rättshjälpsnämnden har redan nu så många extrasamman-
träden som de två föredragande och ledamöterna klarar av.
Resultatet av det här förslaget kommer att bli att kringkostnaderna ökar
och kan bli högre än den 1/2—1 miljon kronor som den direkta hjälpen till
brottsoffren beräknas få kosta. Fru talman! jag skulle inte bli ledsen om det
visade sig att jag har fel i min analys.
I propositionen beräknas de förslag som regeringen lägger fram kosta 2
1/2 - 3 miljoner kronor. I reservation 2 ifrågasätter vi kostnadsberäkningen.
Vi kommer inte att yrka bifall till reservation 2, eftersom regeringen har gett
förslag på finansiering i budgetpropositionen, vilket var vårt krav i reserva-
tionen.
Det förslag i betänkandet som vi socialdemokrater motsätter oss är att
målsägandebiträdets behörighet att tillvarata målsägandens intressen i fråga
om skadestånd vidgas i de fall då skadeståndstalan har avskilts från brottmå-
let för att handläggas som ett enskilt mål enligt tvistemålsreglerna.
I dag kan målsäganden i ett sådant fall ansöka om allmän rättshjälp för att
få juridiskt biträde i skadeståndsmålet. Det är inte bara Lagrådet som anser
att en obalans mellan parterna uppstår. Hovrätten över Skåne och Blekinge
säger i remissyttrandet att det är olämpligt att prioritera skadeståndsford-
ringar beträffande vissa frågor om brott och att det är tillräckligt att måls-
äganden vid ett avskiljande har rätt till biträde enligt rättshjälpslagen.
Vari består då obalansen? I brottmål har målsäganden hjälp av åklagaren
och målsägandebiträdet, och svaranden har hjälp av en offentlig försvarare.
Parterna är relativt jämställda, utom när det gäller kostnaderna för stödet.
När brottmålet är avgjort har försvarsadvokaten fullgjort sitt uppdrag. Om
svaranden är skyldig får han eller hon betala grundavgift och tilläggsavgift.
Det är den s.k. återbetalningsskyldigheten.
När skadeståndet tas upp som enskilt mål får målsäganden enligt regering-
ens förslag automatiskt med sig målsägarebiträdet utan kostnad, medan sva-
randen kan söka allmän rättshjälp, vilket det inte alls är säkert att han eller
hon får. Av ekonomiska skäl kan svaranden helt avstå från att söka rätts-
hjälp, eftersom egenavgifterna har höjts kraftigt.
Lagrådet ifrågasätter om denna ordning är förenlig med den viktiga princi-
pen om likställighet mellan parterna i en rättegång. Jag anser, Ingbritt Ir-
hammar, att det inte är rätt att med öppna ögon frångå målsättningen ”likhet
inför lagen”.
Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 1.
Anf. 16 INGBRITT IRHAMMAR (c):
Fru talman! Enligt betänkandet skall målsägandebiträde, som Sigrid Bol-
kéus betonade, utöver vad som gäller i dag kunna förordnas i samtliga mål
om brott enligt brottsbalken, om fängelse kan följa på brottet och om det
med hänsyn till målsägandens personliga förhållanden och andra omständig-
heter kan antas att målsäganden har ett särskilt starkt behov av biträde.
Målsägandebiträdets uppgifter skall, som framgår av betänkandet, kvar-
stå även om talan avskiljs för att handläggas som ett särskilt tvistemål. Det
är bara i de fall som tvistemålet handläggs som ett s.k. småmål som bestäm-
melserna inte skall gälla. Målsägandebiträdets uppgifter skall också kvarstå
Prot. 1993/94:61
16 februari 1994
Målsägandebiträde
m.m.
15
Prot. 1993/94:61
16 februari 1994
Målsägandebiträde
m.m.
16
när en fråga om enskilt anspråk överklagas till högre rätt. Målsägandebiträ-
det får också förordnas i högre rätt om åklagaren eller den tilltalade har
överklagat domen i ansvarsdelen.
I propositionen och i betänkandet föreslås också ändringar av reglerna om
när allmän rättshjälp skall kunna beviljas i angelägenheter och fall som skall
behandlas utanför Sveriges gränser. Också det tog Sigrid Bolkéus upp.
Det skall nu inte längre krävas att det finns särskilda skäl för rättshjälp om
den rättssökande är bosatt i Sverige och saken gäller ett mål om sexualbrott
bl.a. utomlands.
Förmånerna i dessa ärenden rörande sexualbrott utvidgas till att också
gälla ersättning för resa och uppehälle. Svenska medborgare skall också
kunna få ekonomiskt bistånd i anslutning till brottet, om de i utlandet har
blivit utsatta för våldsbrott. De skall få bistånd så att de kan ta till vara på
sin rätt. De här lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 1994.
Bakgrunden till propositionsförslaget och betänkandet är motionskrav
som faktiskt först väcktes hos oss i Centerpartiet i slutet av 80-talet. Därefter
följdes de av motionskrav också från Folkpartiet.
Jag skrev min första motion i ärendet sedan jag på TV hade fått följa hur
svenska flickor hade våldtagits utomlands. Man tog bl.a. upp ett fall om en
svensk flicka som hade våldtagits i Italien. Hon fick inte alls det stöd och den
hjälp som hon behövde. I programmet framhölls det att om hon hade varit
en person som hade begått ett brott utomlands, t.ex. våldtäkt, så hade denna
svenska medborgare fått juridisk hjälp.
Jag ansåg att det här var alldeles barockt och felaktigt. Därav kom mo-
tionskravet, som sedan följdes upp och blev ett tillkännagivande. Det känns
skönt att vi nu är överens om det här och att det sker förbättringar. Sigrid
Bolkéus framförde att hon är oroad för hur många som skall kunna få del av
den här rättshjälpen. Det är väldigt svårt att bedöma hur många som kom-
mer att behöva hjälp. Jag tycker att det viktigaste är principen, att man som
brottsoffer kommer att kunna få hjälp även om brottet har begåtts utom-
lands. Därför tycker jag också att det är viktigt att vi följer utvecklingen. Jag
utgår ifrån att också regeringen kommer att göra det.
Sigrid Bolkéus tog också upp problemet med besparingar på rättshjälpen.
Jag vill påminna om att Socialdemokraterna och regeringspartierna faktiskt
har varit överens om att det bör sparas på rättshjälpen. Det har bl.a. nämnts
att vi skall spara 40 miljoner kronor. Det är problematiskt att göra de här
besparingarna eftersom de självfallet går ut över någon. Vi är dock överens
om att besparingar skall göras.
Det finns områden som vi behöver förbättra inom rättshjälpen, utöver det
som tas upp i dagens betänkande. Jag vill bara påminna om att det finns mo-
tioner om rättshjälp vid bodelning, ett område där det i stort sett är omöjligt
att få rättshjälp i dag. I motionerna betonas från såväl från Socialdemokra-
terna som från oss i Centern att man måste undersöka detta. Det tas, som
sagt upp i ett annat betänkande.
Som Sigrid Bolkéus sade kritiserar Socialdemokraterna delar av betän-
kandet. De kritiserar bl.a. att målsägandebiträdets uppgifter skall kvarstå i
ett från brottmålet avskilt skadeståndsmål och i ett mål om skadestånd som
överklagas till högre rätt. Ni säger att detta kommer att leda till en oaccepta-
bel obalans mellan parterna i den del av processen som gäller omfattningen
av den kompensation som skall tillkomma målsägande. Det är också rätt att
Lagrådet har kritiserat förslaget på dessa områden. Ni säger att detta kom-
mer att leda till en oacceptabel obalans mellan parterna i den del av proces-
sen som gäller omfattningen av den kompensation som skall tillkomma måls-
ägande. Det är också rätt att Lagrådet har kritiserat förslaget på dessa områ-
den.
Men justitieministern och vi i utskottsmajoriteten framhåller följande.
Det är angeläget att ta till vara alla möjligheter att stärka brottsoffrens ställ-
ning. Likaså är det angeläget att den som utsatts för brott verkligen får det
stöd och den hjälp som den behöver. Här finns behov av förbättringar. Det
är ju enbart i mål där målsägande utsatts för allvarliga brott, sexuella brott
eller våldsbrott eller där omständigheterna är sådana att målsägande har be-
hov av särskilt stöd och särskild hjälp som målsägandebiträde förordnas. I
dessa fall menar vi i majoriteten att det är rimligt att stödet även får omfatta
skadeståndsanspråk i avskilda mål.
Med de föreslagna ändringarna uppstår det visserligen vissa skillnader
mellan parterna. Men skillnaderna finns redan. Målsägande får i dag kost-
nadsfritt målsägandebiträde när ett enskilt anspråk handläggs inom ramen
för ett brottmål, medan den tilltalade kan bli återbetalningsskyldig för för-
svarskostnaderna. Den skillnad som uppstår mellan parterna är också av
ekonomisk art och innebär inte att målsägande har starkare ställning än mot-
parten i själva processen.
Skillnader av ekonomisk art finns redan. De finns mellan två parter i tvis-
temål. Den ena parten kan ha allmän rättshjälp till en mycket låg avgift där-
för att hans eller hennes ekonomi är svag. Samtidigt får den som har god
ekonomi inte rättshjälp, eller så får den betala en mycket hög rättshjälpsav-
gift. Principen med skillnader finns redan.
Vi från majoritetens sida betonar att målsägande fått ett behov av ett juri-
diskt biträde eller annat bistånd just på grund av att personen i fråga har
blivit utsatt för brott. Vi menar att det motiverar den priviligierade form av
bistånd som rätten till målsägandebiträde innebär.
Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets hemställan i betänkandet.
Anf. 17 SIGRID BOLKÉUS (s):
Fru talman! Jag skall ta upp kärnfrågan, nämligen obalansen. Det hela
gäller principen om likhet inför lagen.
De åtgärder som hittills vidtagits har som mål att brottsoffret skall ha
samma möjlighet som den åtalade att hävda sin rätt. Det har väl aldrig varit
tal om att pendeln skall slå över åt det andra hållet.
Det är synnerligen märkligt när Ingbritt Irhammar hävdar att det redan är
obalans av ekonomisk art i brottsmål. Det skulle rättfärdiga ett utökande av
obalansen. Det är inte bara fråga om att det blir en ytterligare skillnad på
de ekonomiska förutsättningarna. Det blir också en skillnad i det rättsliga
förfarandet. Det är klart att målsägande har bättre förutsättningar än den
åtalade om målsägande har ett juridiskt biträde. Ifrågasätter ni att Lagrådet
har rätt i det fallet?
Vidare sade Ingbritt Irhammar att utskottet har arbetat med motioner om
Prot. 1993/94:61
16 februari 1994
Målsägandebiträde
m.m.
17
Prot. 1993/94:61
16 februari 1994
Målsägandebiträde
m.m.
18
brottsoffren osv. Om jag minns rätt ägde Italienfallet rum för tre fyra år se-
dan. Det var faktiskt under den socialdemokratiska regeringsperioden som
brottsoffer verkligen kom i blickpunkten. Första gången frågan togs upp i en
regeringsförklaring var 1987. Då talades det om att ett brottsofferprogram
skulle läggas fram. Brottsofferprogrammet kom sedan 1988. Det har legat
till grund för de åtgärder som har vidtagits. Men med detta vill jag inte ha
sagt att inte ni också är måna om brottsoffren. Jag tycker att vi är eniga om
det. I propositionen hänvisas till de åtgärder som har vidtagits.
Vidare nämnde Ingbritt Irhammar att vi har varit överens om besparing-
arna. Ja, det har vi varit. Vi är väl också överens om att den allmänna rätts-
hjälpen inte får drabbas mer. Den är tillräckligt urholkad. De 779 miljoner
som anslås i dag kan säkert användas betydligt bättre. Utredningen skall se
över hur utrymmet kan användas. Men nu är det de svaga grupperna som
har fått stå tillbaka.
Anf. 18 INGBRITT IRHAMMAR (c):
Fru talman! Under den socialdemokratiska regeringstiden skedde vissa
förbättringar när gäller åtgärder för att stödja, hjälpa och stärka brottsoff-
ren. Dessa förbättringar skedde i huvudsak därför att oppositionen fick stöd
av de socialdemokratiska riksdagsledamöterna i utskottet när det gällde att
ge regeringen en mängd förslag till känna. Dessa förslag innebar att rege-
ringen i sin tur tvingades att lägga fram förslag om förbättringar. Jag tänker
exempelvis på skärpningen av besöksförbudet och på ökat stöd vad gäller
målsägandebiträde. Förslagen i dagens betänkande grundar sig på tillkänna-
givandet som utskottet och riksdagen gjorde till regeringen under den social-
demokratiska regeringstiden våren 1991. Nuvarande regering har nu i ett
samlat grepp lagt fram ett förslag på detta område.
När det gäller stöd till brottsoffer utomlands var Centern först om att en-
sam ha en reservation om det. Vi ansåg det vara självklart att svenska brotts-
offer utomlands borde få samma stöd som svenska gärningsmän som begår
brott utomlands får. Det kan man gå tillbaka till gjorda reservationer för att
se.
Att vi nu kan åstadkomma förbättringar på det här området är alltså för
mig väldigt tillfredsställande. Jag vill också framhålla att jag tycker att det
var bra att socialdemokraterna i riksdagen under den socialdemokratiska re-
geringstiden gick emot sin egen regering och gav den regeringen till känna
att det behövdes förbättringar.
För övrigt tänker jag inte mer kommentera förslagen om förbättringar vad
gäller målsägandebiträde. Jag tänker inte upprepa de förklaringar som jag
redan en gång givit. De finns redogjorda såväl i betänkadet som i mitt anför-
ande.
Anf. 19 SIGRID BOLKÉUS (s):
Fru talman! Ingbritt Irhammar hänvisar till de reservationer som Centern
gjorde i oppositionsställning. Jag kan påminna mig just den reservation som
hon nämner; den fanns med i 1990/91 :JuU4 Utvidgad rätt till målsägandebi-
träde, m.m. Socialdemokraterna i utskottet gick mycket riktigt emot det för-
slaget. I regeringskansliet jobbades det mycket intensivt med frågan; man
hade också en utfrågning. Men titta på reservationen, Ingbritt Irhammar! I
den föreslår bl.a. ni i Centern att en snabb utredning skall tillsättas och att
regeringen skall komma med förslag som ger brottsoffer utomlands samma
möjlighet till hjälp som brottsoffer i Sverige. Jämför det förslag som i dag är
framlagt med er reservation! Det är ett bra exempel på hur man kan göra en
höna av en fjäder.
Centern var mycket bra på att komma med förslag när ni satt i opposition.
Kom igen i regeringsställning!
Anf. 20 INGBRITT IRHAMMAR (c):
Fru talman! Jag ber Sigrid Bolkéus att gå tillbaka ytterligare några år i
tiden vad gäller betänkanden. Hon skall då upptäcka att det finns betänkan-
den med enbart Centern som reservant på detta område.
Det viktigaste är egentligen inte att träta om vem som gjorde vad och när
det gjordes. Det viktigaste är att få förbättringar till stånd. Nuvarande rege-
ring har verkligen på allvar tagit itu med problemen att stärka och stödja
brottsoffrens ställning. Men vi kan fortfarande upptäcka skillnader i vårt
synsätt. Utskottet föreslår ytterligare förbättringar, förbättringar som social-
demokraterna reserverar sig emot. Det framgår av Socialdemokraternas re-
servation.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades efter 9 §.)
8 § Beredskapsbudget
Föredrogs
försvarsutskottets betänkande
1993/94:FöU5 Beredskapsbudget (prop. 1993/94:100 delvis).
Talmannen konstaterade att ingen talare var anmäld.
(Beslut fattades efter 9 §.)
9 § Vissa sjukförsäkringsfrågor
Föredrogs
socialförsäkringsutskottets betänkande
1993/94:SfU9 Vissa sjukförsäkringsfrågor (prop. 1993/94:59 delvis).
Talmannen konstaterade att ingen talare var anmäld.
Prot. 1993/94:61
16 februari 1994
Målsägandebiträde
m.m.
19
|
Prot. 1993/94:61 16 februari 1994 |
Beslut FiU3 Riksdagens revisorers verksamhet under budgetåret 1992/93 (redog. Kammaren biföll utskottets hemställan. FiU6 Sammanställning av anslag på tilläggsbudget hösten 1993 Kammaren biföll utskottets hemställan. SkU21 Tilläggsanslag till skatteförvaltningen samt sänkt postmoms Kammaren biföll utskottets hemställan. SkU26 Kompensation för viss dieseloljeskatt Kammaren biföll utskottets hemställan. JuU12 Målsägandebiträde m.m. Mom. 1 (målsägandebiträdets uppgifter) 1. utskottet 2. res. 1 (s) Votering: 185 för utskottet 127 för res. 1 37 frånvarande Kammaren biföll utskottets hemställan. Partivis fördelning av rösterna: För utskottet: 74 m, 27 fp, 28 c, 24 kds, 22 nyd, 9 v, 1 - För res. 1: 125 s, 1 v, 1 - Frånvarande: 13 s, 6 m, 6 fp, 3 c, 2 kds, 1 nyd, 4 v, 2 - Mom. 2-4 Kammaren biföll utskottets hemställan. FÖU5 Beredskapsbudget Kammaren biföll utskottets hemställan. SfU9 Vissa sjukförsäkringsfrågor Kammaren biföll utskottets hemställan. |
10 § Anmälan om interpellationer
Anmäldes att följande interpellationer framställts
den 15 februari
1993/94:91 av Sten Andersson i Malmö (m) till justitieministern om åtgärder
20 mot rasism:
Rasism i dess riktiga bemärkelse förekommer, med ytterst få undantag,
inte i Sverige. Att många medborgare är alltmera tveksamma, ifrågasätter
och vill ha en annan asyl- och flyktingpolitik har intet med rasism att göra!
Däremot har media försökt och bitvis lyckats skapa en bild av att rasismen
är på frammarsch. Orsaken till detta är att små grupper grundligt kunnat
dupera media om deras enorma betydelse och inflytande. Att inflytandet i
praktiken är praktiskt taget försumbart tycks inte bekymra en del journalis-
ter.
Vad som däremot är förvånansvärt är att den mediala bilden av rasism i
Sverige leder till att regeringarna har vidtagit och föreslagit olika åtgärder
mot ett problem som i praktiken inte finns!
Det har lagts fram förslag som riksdagen accepterat där all form av rasism
skall motarbetas. Ingen skall riskera att bli förföljd, diskriminerad eller
”mobbad” på grund av hudfärg eller religionstillhörighet. Detta är bra, men
samtidigt finns frågan om konsekvens och allas likhet inför lagen.
Det är inte bra att svenskar, vilka baserat på sin bakgrund, inte känner sig
ha samma stöd av lagstiftningen om de utsättes för liknande behandling av
invandrare eller icke svenskar.
Vilka åtgärder är statsrådet beredd att vidta för att understryka vikten av
att ingen i Sverige skall utsättas för diskriminering?
1993/94:92 av Sten Andersson i Malmö (m) till statsrådet Ulf Dinkelspiel om
narkotikabekämpning vid EU-medlemskap:
Undertecknad är för ett medlemskap i EU! Dock är jag medveten om att
ett sådant inte är problemfritt. Det är viktigt att problemen lyfts fram och
diskuteras före folkomröstningen. Ett problem är att gränskontroll mot EU-
länder slopas och tullens stickprovskontroller försvinner. Den 11 februari
1994 kunde följande läsas på Text-TV:
”Regeringen fastslår att den svenska narkotikapolitiken kommer att stå
fast även vid ett eventuellt svenskt medlemskap i EU. Då slopas ju gränskon-
trollerna mellan länderna. Många befarar att Sverige då översvämmas av
narkotika. Regeringen hävdar att det inte är något problem utan att tull och
polis får hitta andra arbetsmetoder. Regeringen sätter sitt hopp till en ut-
byggd underrättelsetjänst och ökat internationellt samarbete.”
Självklart skall narkotikapolitiken stå fast även vid ett EU-medlemskap,
men samtidigt finns det skäl att betvivla effektiviteten i bekämpningen av
narkotika om gränskontroller slopas. Tullen gör de i särklass största beslagen
av narkotika. Att söka efter narkotika då den kommit in i landet kostar
mycket i form av personella och ekonomiska resurser. Resultatet är bevisli-
gen hittills mycket magert!
Avseende internationellt samarbete finns det skäl att påpeka att Sverige
sedan länge varit anslutet till Interpol. Dessutom är det ett faktum att ett av
EU:s medlemsländer är en av våra största knarkexportörer.
Vilka åtgärder avser regeringen vidta för att införseln av narkotika skall
kunna bekämpas effektivt när tullens stickprovskontroller försvinner?
Prot. 1993/94:61
16 februari 1994
21
Prot. 1993/94:61
16 februari 1994
11 § Anmälan om fråga
Anmäldes att följande fråga framställts
den 15 februari
1993/94:354 av Sten Andersson i Malmö (m) till utbildningsministern om
Tandläkarhögskolan i Malmö:
Under mitten av 80-talet beslutade riksdagen att grundutbildningen av
tandläkare vid Tandläkarhögskolan i Malmö skulle upphöra. Så skedde
emellertid ej, och nu pågår en omfattande renovering av skolans lokaler.
Därför är det egendomligt att utbildningen i Malmö åter enligt uppgift ris-
kerar att försvinna. Om vi får ett överskott av tandläkare är det givetvis av
vikt att detta åtgärdas. Dock måste det förutsättas att beslut om eventuella
neddragningar av utbildningen sker på ett välawägt och ansvarsfullt sätt.
Vilka åtgärder är statsrådet beredd att vidta för att säkra att kunskap,
kompetens och effektivitet i utbildningen prioriteras före lokala särintres-
sen?
12 § Kammaren åtskildes kl. 13.19.
Förhandlingarna leddes av talmannen.
Vid protokollet
ULF CHRISTOFFERSSON
/Barbro Nordström
22
Prot. 1993/94:61
16 februari 1994
Onsdagen den 16 februari
1 § Justering av protokoll................................ 1
2 § Hänvisning av ärenden till utskott ...................... 1
Meddelande om samlad votering .......................... 1
3 § Riksdagens revisorers verksamhet under budgetåret 1992/93 .. 1
Finansutskottets betänkande FiU3
Beslut fattades efter 9 §
4 § Sammanställning av anslag på tilläggsbudget hösten 1993 ..... 2
Finansutskottets betänkande FiU6
Beslut fattades efter 9 §
5 § Tilläggsanslag till skatteförvaltningen samt sänkt postmoms ... 2
Skatteutskottets betänkande SkU21
Debatt
Bruno Poromaa (s)
Lars Bäckström (v)
Karl-Gösta Svenson (m)
Beslut fattades efter 9 §
6 § Kompensation för viss dieseloljeskatt.................... 12
Skatteutskottets betänkande SkU26
Beslut fattades efter 9 §
7 § Målsägandebiträde m.m.............................. 13
Justitieutskottets betänkande JuU12
Debatt
Sigrid Bolkéus (s)
Ingbritt Irhammar (c)
Beslut fattades efter 9 §
8§ Beredskapsbudget .................................. 19
Försvarsutskottets betänkande FöU5
Beslut fattades efter 9 §
9 § Vissa sjukförsäkringsfrågor ........................... 19
Socialförsäkringsutskottets betänkande SfU9
Beslut ............................................... 20
Finansutskottets betänkande FiU3
Finansutskottets betänkande FiU6
Skatteutskottets betänkande SkU21
Skatteutskottets betänkande SkU26
Justitieutskottets betänkande JuU12
Försvarsutskottets betänkande FöU5
Socialförsäkringsutskottets betänkande SfU9
23
Prot. 1993/94:61 10 § Anmälan om interpellationer
16 februari 1994 1993/94:91 av Sten Andersson i Malmö (m) om åtgärder mot
rasism........................................ 20
1993/94:92 av Sten Andersson i Malmö (m) om narkotikabe-
kämpning vid EU-medlemskap..................... 21
11 § Anmälan om fråga
1993/94:354 av Sten Andersson i Malmö (m) om Tandläkarhög-
skolan i Malmö................................. 22
24
gotab 46064, Stockholm 1994